Prop. 1976/77:1

om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m.m.

PrOp. 1976/77: 1

Regeringens proposition 1976/ 77: 1

om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m. m.:

beslutad den 19 augusti 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME HANS GUSTAFSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen löreslås bl. a. ändrade regler för de kommunala och lands- tingskommunala specialreglerade nämnderna. Den grundläggande princi- pen bakom förslagen i propositionen är att kommunernas och landstings- kommunernas handlingsfrihet skall ökas liksom deras möjligheter att an- passa verksamhetsformerna efter lokala förhållanden. Genom Förslagen ska- pas större enhetlighet och enkelhet i nämndorganisationen. De nya reglerna innebär att Förslagen i prop. 1975/76:187 om kommunal demokrati. ny kom- munallag m. m. slår igenom också i de specialreglerade nämnderna. Detta sker genom att bestämmelserna i den nya kommunallagen. som innehåller ett minimum av särregler och detaljlöreskrifter, görs tillämpliga också på dessa nämnder. Flertalet särbestämmelser i specialförfattningarna om nämn- dernas organisation och arbetsformer föreslås utgå. Det innebär bl.a. att alla nämnder skall kunna väljas proportionellt och att frågan om nämndernas sammansättning och utomståendes närvarorätt vid nämndsammanträden avgörs av kommunerna och Iandstingskommunerna. Dessa får också en större frihet att bestämma vilka nämnder som skall inrättas och hur upp- gifterna skall lördelas mellan nämnderna. Gemensam personaladministra- tion och egendomslörvaltning kommeratt kunna anordnas för alla nämnder. Skyldigheten att underställa länsstyrelsen vissa nämnders beslut om bl. a. delegation och beslut om plan för ålderdomshem slopas. Vidare löreslås att institutet _iordbruksstämma avvecklas.

Prop. 1976/77: 1

] Förslag till

tv

Lag om ändring i brandlagen (IW-1:80)

Härigenom föreskrives att 3 och 3 a &; brandlagen (1974180) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lule/se

3.'

Förvaltningen av brand/ärsvarets angelägenheter ska/l hamlhavas av den kommunala nämnd som köm— mun/itl/mäktige bestämmer ( brain/str- relse).

Föreslagen lvdelse

I varje kommun skall _linnas en hrandstvrelse. Kommun jär lil/sätta särskild hrandstvrelse eller uppdraga ät annan nämnd att vara brandstyrel- se. Har så ej skett är kommuns/_vre/sen brandstvrelse.

Bramlstvre/sen ska/l handha/öivalt- ningen av brandförsvarets angelägen- heter. i den mån./öivalmingen (i:/' till- kommer annan enligt beslutsam avses i 499" kommunallagen (1976.'00(.l).

3aå'

] inom. Ledamöter och suppleanter i särskild bram'lstvre/se väl/"es av kom- mun/u/Imäktige till det antal fill/mäk- tige bestämmer. .4 nia/et ledamöter/är dock icke vara under/em. l-"alet skall vara proportionellt. om det begäres av minst så många väl/"ande. som mat- svarar det tal vilket erhålles. om samt- liga väl/'andes antal delas med det an- tal personer va/et avser. ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportio- nellt valjinns särskilda bestämmelser. Sker ei val av suppleanter proportio- nellt. skall också bestämmas den ord- ning i vilken suppleanterna ska// in- kallas till tjänstgöring.

Betränande särskild brandstvrelse ska/l bestämmelserna i 32—36 H. 37 9 första stycket arh 38—42 N kommu- nallagen ( I 953: 753.) rörande köm-

lSenaste lydelse 197596.

I fråga om särskild brandstvre/se äger 37 '+'. 389' första stycket. 39%. 4!) .v'första och tredje styckena. 42 och 43 N'. 44 lti'llörsta stvcket och 5—4 7 M samt. utom i Stockholms kommun, 41 9" kommuna/lagen (I 976.000) nm!- svarande tillämpning.

Prop. l976/77:l 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

munstvrelsen samt bestämmelserna i 45 # andra och tredje styckena samma lag ifråga om där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning. För särskild brandstvrelse i Stockholm ska/! dock gälla bestämmelserna i 51 Q' 1 mom. kommunallagen ([ 95 7 :50)jör Stock- holm. med undantag av hänvisningen till 39l andra stycket nämnda lag, samt därutöver vad kommun/ul/mäk- tigejöreskriver med iakttagande av be- stämmelserna i samma lag.

Utan hinder av 2 ;" 2 förvaltningslagen (l97lz290) äger 4 och 5 N nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild brandstyrelse.

Brandstyrelses protokoll behöver ej upptaga annat än förteckning & när- varande ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen där/ör.

2 mom. Vid sammanträde med brandstyrelsen har brandchefen rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten samt altfå sin mening an- tecknad till protokollet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. 1976/771l

2. Förslag till Lag om ändring i byggnadsstadgan (l959:612)

llärigenom lörcskrives i fråga om byggnadsstadgan (1959z612)' dels att 5—7 & skall upphöra att gälla. dels att 3,5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Ledamöter och suppleanter i bygg- nadsnämnd väljas av kommun/itl/mäk- tige till det antal/ul/mäktige bestämma. .Alntalet ledamöter mä dock icke vara unde/"fem. l'a/et skall ske proportio- nellt i deja/l dä sådant är föreskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej val av suppleanter proportionellt. ska/l tillika bestämmas deti ordning. i vilken supp- Ieanterna .skola inkallas till tjänst- göring.

I övrigt skall med avseende a' big- nadsnämnd vad i 32—3 6 .H. 3 7 Hörsta stycket och 38—42 ett kommunallagen (1953: 753) är stadgat om kommunsty- relsen äga motsvarande tillämpning. dock attför byggnadsnämnden i Stock- holm sko/a gälla bestämmelserna i 5] & I mom. konununallagen (1957.'50)för Stockholm. med undantag av hänvis- ningen til/ 39 9 andra stycket nämnda lag. samt därutöver vad kommun/ull- mäktige med iakttagande av stadgan- dena isamma lagföreskriva.

Uta/t hinder av vad 1" andra stycket sägs skall gälla. dels att i kommunens tjänst anställd befattningslmvare icke på grund av denna sitt tjänsteställning skall vara obehörig att vara ledamot el- ler suppleant i bvggnadsnämnd dels ock att nämndens protokoll icke behöver upptaga annat änförteckning (i närva-

'Stadgan omtryckt 1972:776. Senaste lydelse av 7; 10761668.

F öreslagen lydelse

2/2

I fråga om bvggnadsnämml äga 37 _l. 385 första stycket. 39 _.s'. 405l första och tredje styckena. 42 och 43 M. 44 .©'_/Ziizsta stycket och 45—4 7 M" samt, utom i Stockholms kommun, 4] y' kommunallagen (197bs000) mot- svarande tillämpning.

Uppdrag som avses i 47 y' amlra stycket kommunallagen ( I 976 :(100) får ej omfatta befogenhet att

I . slutligt avgöra fråga om avgift enligt lagen ( 1976:666 ) om påföljder och ingripanden vid olovligt bugga/ide m. m..

2. meddela föreläggande vid vite utom ifäll som avses i3 l nämnda lag ellerföreläggande vid annat äventyr el- ler

3. slutligt avgöra ärende. som är av principiell natur eller annars av större vikt.

Prop. ]976/77zl

'Ji

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rande ledamöter samt/ör varje ärende beslutet och skälen där/ör.

Utan hinder av 2 ;" 2 lörvaltningslttgen (l97l:290) äga 4 och 5 åå nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos byggnadsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. l976/77:l 6

3. Förslag till Lag om ändring i skollagen (l962:3l9)

Härigenom lörcskrives i fråga om skollagen (1962z3l9)I dels att 12. 14—16. 18 och 47 &; skall upphöra att gälla. dels att 3. 8. 9, B. 19, 20 b. 20 c och 20 få:" skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvl/else Föreslagen l vdelse

3 åz

[ varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef. Då skolväsendet i kommunen omfattar mindre än sju klasser eller eljest särskilda skäl äro därtill. må skolöverstyrelsen på framställning av kom- munfullmäktige besluta, att skolchef ej skall finnas.

För specialskolan finnas särskilda lokala styrelser enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

[ varje landstingskommun som anordnat gymnasieskola. skall finnas en utbildningsnämnd.

Till utbildningsnämnd mä utses Landstingskommunfärtil/sätta sär- nämnd som handhar andra lands- skild utbildningsnämnd eller uppdraga tingskommunens ,lön'altningsuppgj/l a't annan nämnd att vara utbildnings- ff'f- nämnd. Har så ej skett är_/örvaltnings-

utskottet utbildningsnämnd.

8 53 På framställning av kommunfullmäktige må regeringen besluta. att sär- skild styrelse skall ftnnas för del av kommunens gymnasieskola. Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser. som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen förordnar. K omntun/idlmäktige mä föreskriva att annan kommunal nämnd än skol- styrelsen skall [ . handha/örvaltning och verkstäl- lighet ifråga om byggnad och mark/ör skola som eljest står under skolstyrel- sens-töntaltning, 2. beträllände annan personal vid kommuns grundskola eller gymnasie-

ILagen omtryckt l970:l026. Senaste lydclsc av l4å l9712630 18.5 l97l:630. ZSenaste lydelse l975:l59. 3Senaste lydelse 1975:159.

Prop. l976/77:1

Nuvarande lvde/se

skola än skolledare. lärare. sko/läkare och sko/sköterska handlägga li'ägor om anställning. ledighet. vikariat eller ski/ - . jande från tjänst.

Ft't'res/agen [wie/se

9 $ Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets område. följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga erforderliga initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsställandc ut- bildning.

Skolstyrelsen skall vidare

a) iden mån sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelser som re- geringen meddelar eller enligt beslut som avses i 8 e. ombesörja de an- gelägenheter avseende skolväsendet i kommunen. vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

Skolstyrelsen skall vidare

a) iden mån sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelser som re- geringen meddelar eller enligt beslut som avses i 49 ll? kommuna/lagen (1976:0()0). ombesörja de angelägen- heter avseende skolväsendet i kom- munen, vilka äro att hänföra till för- valtning och verkställighet.

b) tillse. att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter. och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten.

c) främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning samt

d) verka för samarbete mellan hem och skola.

13

Hänvisningar till S3

Ledamöterochsuppleanteriska/siv- relsen väl/"as av kommun/itllntäktige till det antal ful/mäktige bestämma. .4 nia- let ledamöter mä dock ej vara anders/"u.

i"""a/et skall vara proportionellt. där- est det begäres av minst så många väl— jande. som motsvara det tal. vilket er- hålles. om samtliga väl/ant/es antal de- las med det antal personer valet avser. ökat med [. Ottt/ör/at'andel vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.

Sker e/ val av suppleanter proportio- nellt. skall til/ika bestämmas den ord—

4Senaste lydelse l975:l59.

&

Ifråga om sko/styrelse äga 37 _a", 38.6 första stycket, 399", 40,5 första och tredje stvckena. 43 och 43 M, 44 9" första stt'eke/ och 45—4 7 N' ”'"'-

ulont i Stockholms kommun. 4159 kommuna/lagen ( [976.1100) motsva- rande tillämpning.

Uppdrag som avses i 47" 59 andra stveket kommuna/lagen ( I 976 :()/10). lär ei omfatta belögenhet att nteddela eller återkalla godkä/mande enligt.” v den - na lag.

Utan ltinder av _7 & JI/(fjl'FlI/IIII'ILQS/(I- gen ( I 97 I :290) äga 4 och 5 M näntnda

Prop. l976/77:l 8

t'y'uvarande lule/se FÖ/T'S/t'llw'l [Wii,/$U

ning. ivilkensuppleanternaskolainkal- lag tillämpning i saint/lga ärende/t hos las till tjänstgöring. skolstvre/se. 19 .5 Skolchefen i kommunen åligger a) att biträda skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrelsen vara ledare av skolväsendet i kommunen.

b) att. i den mån sådant enligt 15 't b) att. i den mån sådant enligt 47 s*" uppdrages åt honom. fatta beslut å andra stycket kommuna/lagen styrelsens vägnar samt (197(>:O()())uppdrages åthonom.fatta

beslut å styrelsens vägnar samt e) att taga befattning med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter. vilka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut ankomma på honom.

20 b 9 På framställning av landstinget må regeringen besluta. att särskild styrelse skall finnas för del av landstingskommunens gymnasieskola. Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser. som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen förordnar. Landstinget ind/öreskriva att annan nämnd Itos landstittgskommunen än ut- bildningsnämrulen ska/l ]. handha/öntaltning och verkstäl- lighet ifråga om bvggnad och markfor skola som eljest står under utbildnings- nämndensförvaltning. 2. beträffande annan personal vid landstingskommuns gvmnasiesko/a än skolledare. lärare. sko/läkare och skol- sköterska handlägga frågor om anställ- ning. ledighet. vikariat eller skiljande från tjänst.

20 e 9 Utbildningsnämnden skall beakta den allmänna utvecklingen på skol- väsendets område. följa tillståndet i landstingskommunens gymnasieskola och taga erforderliga initiativ för att bereda ungdom i Iandstingskommunen tillfredsställande utbildning i gymnasieskolan.

Utbildningsnämnden skall vidare Utbildningsnämnden skall vidare a) iden män sådant ej tillkommer a) iden mån sådant ej tillkommer

annan enligt bestämmelse som re- annan enligt bestämmelse som re- geringen meddelar eller enligt beslut geringen meddelar eller enligt beslut

5Senaste lydelse 1975:159. (*Senaste lydelse l975:l59.

Prop. l976/77:l 9

Nuvarande lvl/else Ft'ires/agen lule/sc

som avsesiZObl.ombesörja de an- som avses i 493& komnttmallagen

gelägenheter avseende landstings- kommunens gymnasieskola. vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

(tom.-ooo), ombesörja de angelägen- heter avseende landstingskommu- nens gymnasieskola. vilka äro att hänföra till förvaltning och verkstäl- lighet.

b) tillse. att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fort- går enligt gällande föreskrifter och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten.

c) främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning samt (1) verka för samarbete mellan hem och skola.

20 t &”

I den mån ej artnatjöljei' av3 Hem/e stycket. väljas ledamöter och supplean- ter i tttbildningsnämnden av landstinget till det antal landstinget bestämmer. Anta/et ledamöter mä dock ej vara un- der sju. Valet skall vara proportionellt. därest del begäres av minst så många väljande. som motsvara det tal. vilket erhålles. om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet av- ser. ökat med I . Om. förlåtande! vid så - dant proportionellt val är särskilt stad- gat. Sker ej val av suppleanter propor- tionellt. ska/l tillika bestämmas den ordning. i vilken suppleanter/ta skola inkallas till tjänstgöring.

Beträffande utbildningsnämnd. som väl/es enligt första stycket. sko/a be- stämmelserna i 17 y' ovan samt i 43—47" N. 48 xx./öt'stastvcket. 49—5 I ot och 54 vtiärde stvcket Iandstings/agen (len 14 maj 1954 (nr 319) äga motsva- rande tillämpning.

Utan hinder av 2 j" 2 förvaltnings/a- gen (1971 :290) äga 4 och 5 M" nämnda lag tillämpning isamt/tga ärenden Itos ttlhildniitgsm't'mnd. sattt väljas enligt första stvckct.

I fråga om särskild utbildnings- nämnd äga 13 och l 7 M motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den i januari l977.

7Senaste lydelse l97l:630.

Prop. 1976/77: 1

4. Förslag till

10

Lag om ändring i lagen (l97fl:296') om social centralnämnd m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1970296) om social centralnämnd

m. m. dels att dels att dels att

Nuvarande Ivde/se

Har beslut fattats enligt 1 å. till- lämpas icke 2—5. 8 och 9 åå lagen (1956:2) om socialhjälp. 2å andra stycket. 7. 8 oc/t II)—IZH barna- vårdslagen (1960397). 3å första Stycket. 5—7 'å'-å sam/8 '+' I och _? ntorn. lagen ( 1954:579) om nykterhetsvård.

5—10 åå skall upphöra att gälla. rubrikerna närmast före 1. 3 och 8 åå skall utgå. 2—1 åå skall ha nedan angivna lydelse.

I'öreslagert Itt/else så Har beslut fattats enligt 1 å. till— lämpas icke 2—3 9 & lagen (1956:2) om socialhjälp. 2å andra stycket och 7 åförsra. tredje ochfjär-

och

de styckena barnavårdslagen (196097). 3 å första stycket och 5 & första. andra. fjärde och femte styck- ena lagcn (1954:579) om nykterhets- vård.

Vad i övrigt i lag eller annan författning är föreskrivet om socialnämnd. barnavårdsnämnd eller nykterhetsnämnd skall äga motsvarande tillämpning i fråga om social centralnämnd och. i förekommande fall. social distrikts- nämnd.

I.edamöter oclt suppleanter i social centra/nämnd väl/es av kommunens ful/mäktige till det antal ful/mäktige bestämmer. Antalet ledamöter fär dock ej vara under nio. Där så lämp- ligen kan ske. hör-juridisk och medi— cinsk sakkttrtskap varaförcträdd irtorn nämnden.

Valet skall vara proportionellt. om det begäras av ntirtst så många väl/an- de som motsvarar det tal. vilket er- hä/Ies dä sant/liga väljandes antal de— las med det antal personer valet avser. ökat rtted I. Om förfarandet vid så- dant proportionellt valfinrts särskilda frestt'irnrrte/ser.

.å I fråga om social centralnämnd och social distriktsrtärnnd äger 3 7 å., 38,5 första stycket. 399. 40j1' första och tredje stt-'ckena. 42 och 43553". 4451' första stycket och 45—4 7 M" santt. utom i Stockholms kornrnurt. 4 I 'å' kommurtallagen ( 1976.'II()I)) motsva— rande tilläntpnirtg.

Social distriktsnärnnds eller. om distriktsnämnder ej Itar inrättats. soci- al centralnämruls protokoll behöver dock ej. utöver vad somföljer av 14 v tredje stvcket barnavårds/agen (I 96097). ttpptaga annat än uppgift om rtärwtrande ledamöter. beslutet i varje ärende och uppgi/i om reserva- tion. Föreskrt'lier om i vilken utsträck- rtirtg hes/ut skall innehålla de skäl som Itar bestämt utgången /inrts i ]? .it för-

Prop. 1976/77zl

Nuvarande [vc/else

Sker ej val av suppleanter proportio- nellt. skall den ordning bestämmas. i vilken suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring.

4

l . fråga om social centra/nämnd äger 32—36 H. 3 7 9 första stycket och

38—42 H" kommunallagen ( 1953:753 ) om kommunstyrelsen motsvarande tillämpning. Nämndens protokoll be- höver. förutont vad somföljer av 14 _i' tredje stycket barnavårds/agen (196097). ej innehålla annat änför- teckning på närvarande ledamöter samtför varje ärende beslutet och skä - len därför.

Utan hinder av 2 s 2 förvaltnings- lagen (197l.'.?9()) äger 4 och 55553" nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden Itos social centra/nämnd.

ll

Föreslagen lydelse-'

valtnings/agen ( l97l.'39l)) och 14 & fjärde stycket barnavärt/slagen.

Utan hinder av 2 I+" ] förvaltnings— lagen (1971290) äger 4 och 5 H nätnnda lag tillämpning i samtliga ärenden Itos social centralnämnd och social distrikts/1ämnd.

'l s

Det ankommer på social distrikts- nämnd att avgöra ärenden som avser vård och behandling eller annan ät- gärd beträffande enskild person enligt lagen (1956:.-?) om soda/hjälp. barna- vårdslagen (1960.'97) eller lagen (1954579) om nvkterhetsvård. Kont- munens fill/mäktige fär ttppdraga ät nämnden att även iövrt'gt avgöra ären- den sont avser vård och behandling el- ler annan ätgärd beträffande enskild person. Endast sociala centralnämn- den får göra framställning och avge yttrande till fill/mäktige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

1Senaste lydelse l97l:669.

Hänvisningar till S4

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 4.2.1

Prop. l976/77:l

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1956:Z) om socialhjälp

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (19562) om socialhjälp' dels att 4. 5 och lOåå skall upphöra att gälla. dels att 3. 6. 8. l8 och 19 åå skall ha nedan angivna lydelse.

..Nfuvarande lydelse

?

Ledamöter oclt suppleanter i social - nämnden väljas av kommun/allmäkti- ge ti/I det anta/fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara

ttnderfetn.

l-"a/et skall vara proportionellt. där- est det begäres av ntinst så ntånga väl- jande. som motsvara det tal. vilket er- hålles. om samtliga väljandes antal de- las nied det antal personer valet avser. ökat med I . Ont förfarandet vid så- dant proportionellt val är särskilt stad- gat.

Sker ej val av suppleanter proportio- nellt. ska/I tillika bestämmas den ord— ning. i vilken suppleanterna skola in- kallas till tjänstgöring.

Föreslagen lydelse

.7 ;-

I fråga om socialnt'imnd äga _? 7 yi". 389 första stycket. 399". 40 55 första

.och tredje styckena. 42 och 43 M. 44 9"

första stycket och 45—475'49' samt. tttotn i Stockholms kommttn. 41 y' kottttttunallagen ('1976:(l()O) motsva- rande tillämpning.

Nämndens protokoll behöver dock ej ttpptaga annat ätt uppgift om närva- rande ledamöter. beslutet i varje ären- de och uppgifi om reservation. Före- skrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i I 7 _l förvaltnings/a-

- gett (1971 ."..79/1).

Utan hinder av 3 Q 2 förvaltnings/a- gen ( I 97 I .'3 90) äga 4 och 5 M nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden Itos socialnämnd. oå3

Socialnämnden har att göra sig väl förtrogen med den enskildes behov av omvårdnad och verka för att detta blir tillgodosett:

att bestämma. i vilka fall. i vilken omfattning och under vilka former socialhjälp skall meddelas;

att tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar i frågor. som äga samband med nämndens verksamhet. samt. där sa lämpligen kan ske. lämna annat bistånd i personliga angelägenheter;

att förvalta till kommunens socialhjälpsverksamhet anslagen eller eljest hörande egendom. i den mån ej förvaltningen därav uppdragits ät annan nämnd eller at särskild styrelse:

|Senaste lydelse av 4.5 l97lrbö4 lf)? ”712664. 2Senaste lydelse IGT/Ironi. RSenaste lydelse 19712664.

Prop. 1976/77: ]

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdclse

att själv eller genom ombud föra kommunens talan ialla mal och ärenden. som angå socialhjälpsverksamheten; samt

att jämväl i övrigt ombesörja de angelägenheter avseende socialhjäl- pen inom kommunen. vilka äro att hänföra till förvaltning och verkstäl-

attjiimväl i övrigt. i den mån detta ej tillkommer annan enl/gt bes/itt som avses i 4 () _xf l'1976.'()()()). ombesörja de angelägen-

kommttnallagett

heter avseende socialhjälpen inom kommunen. vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

Socialnämnden har ock att taga befattning med de ärenden. vilkas hand- läggning enligt särskilda författningar ankommer pä nämnden.

Nämnden skall hos kommunfullmäktige. kommunstyrelsen och kom- munens övriga nämnder ävensom hos andra ntyndighetcr göra de fram- ställningar. som finnas påkallade. samt äger att från kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttranden och upplysningar. som erfordras för fullgörande av nämndens uppgifter. lighet.

8 å4

Är någon i så trängande behov av socialhjälp. att med dess avhjälpande ej kan anstå. till dess socialnämnden sammanträder. må nämndens ord- förande tills vidare bevilja honom socialhjälp.

Om kommunfitl/mäktige så beslttta. äger socialnämnden uppdraga åt sär- skild avdelning. bestående av ledamö- ter eller suppleanter i nämnden. eller är ledamot eller suppleant eller ål tjänsteman Itos kommunen att d nämndens vägnat'fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beska/len- het skall angivas i fullmäktiges beslut. Framställning eller yttrande till full- mäktige må dock icke beslutas annor— ledes ätt av nämnden samfällt.

Beslut. vilket fattas med stöd av första stycket eller på grund av upp- drag som sägs i andra stycket. skall anmälas vid nämndens nästa sam-

Bcslut. vilket fattas med stöd av första stycket. skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

manträde.

*Scnaste Iydclsc 197l:664.

Prop. 1976/77: I 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 s' Det åligger kommun att anordna och driva hem för åldringar och andra personer. vilka äro i behov av värd eller tillsyn som icke eljest tillgodoses.

Tvä eller flera kommuner må ge- Två eller flera kommuner må ge- mensamt hava hem. som avses i mensamt hava hem. som avses i

första stycket. ] sädatttja/I skola de första stycket. bestämmelser, vilka äro erforderliga . lör hemmets skötsel. upptagas i regle- mente. sotnfastställes av länsstvrelsen.

Om särskilda skäl äro därtill. må länsstyrelsen tills vidare befria kommun från skyldighet att själv eller gemensamt med annan kommun hava hem. varom stadgas i denna paragraf. Har så skett. åligger det likväl kommunen att sörja för att sådant behov av vård eller tillsyn. som avses i första stycket. blir tillgodosett.

19 &

Hem. som avses i 18 &. skall vara så inrättat och utrustat. att skäliga krav på trevnad och hygien tillgodoses samt lämplig fördelning av vård- tagarna möjliggöres.

lnnatt dylikt hetn upp/öres eller i mera avsevärd omfattning ändras genom om- eller til/bvggnad eller in- rättas i byggnad. som uppförts/ör an- nat ändamål. skall länsstyrelsen. eller att hava inhämtat yttrande från social- styrelsen, hava godkänt plan./ör hem- met.

Vid hemmet skola finnas anställda befattningshavare till det antal och med sådan utbildning att de som beretts plats i hemmet kunna erhålla tillfredsställande vård och tillsyn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

'Jl

Prop. 1976/77zl ]

6. Förslag till Lag om ändring i barnavårdslagen (l960:97)

llärigenom föreskrives i fråga om barnavärdslagen (1960z97)' dels att 8. lO och 12 åå skall upphöra att gälla. dels att 3 och 7 N skall ha nedan angivna lydelse.

.--'Vuvarande lydelse Föreslagen lydelse

'.'—J I/F

Barnavårdsnämnden har att göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms Ievnadslörhållanden inom kommunen samt därvid särskilt uppmärksamma sådana underåriga som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning. hem- och familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kunna anses vara särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt. att verka för önskvärda förbättringar i fråga om kommunens barnavård samt därvid i mån av behov och möjligheter främja anordningar för bättre fritidsförhållanden för barn och ungdom. att stödja den personlighetsutvecklande och samhällsföstrande verksam- het som utövas genom ungdomens egna sammanslutningar. att lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som äga samband med nämndens verksamhet. att förvalta egendom som hör till kommunens barnavård. i den mån ej förvaltningen uppdragits åt annan nämnd eller åt särskild styrelse. att själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som angå nämndens verksamhet samt att även i övrigt ombesörja sådana att även i övrigt. i den mån detta angelägenheter som avse kommu- ej til/kommer annan enligt beslut som nens barnavård och äro att hänföra avses i 499" kommuna/lagen (1976: till förvaltning och verkställighet. 000). ombesörja sådana angelägen- heter som avse kommunens barna- vård och äro att hänföra till förvalt- ning och verkställighet.

Ledamöter oeltsuppleanteribarna- I Ifråga om barnavårdsnämnd äga värdsnämnd väljas av kommun/till' 379. 389" första .stveket. 399", 4.03x mäktige till det atnaltitllmt'iktige be- jörsta och tredje styckena. 42 och stämma. Anta/et ledamöter mä doek 43 M". 44 f lärsta stveket och 454 7 N' iekevara under./em. Där sd lätttp/igen satnt. utom i Stockholms kommun. kan ske. börjaridisk sakkunskap vara 4] s* komtmtna/lagen ("Nm.-000) mot- /öreträdd inom nämnden. svarande tillämpning.

'Lagen omtryckt 19.7]:308. Senaste lydelse av 12,5 1976:62l.

Prop. l976/77zl

Nuvarande lydelse

l"'a/et skall vara proportionellt. om det begäres av tninst så många väljan- de som motsvara det tal. vilket erhdl- les, dä samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser. ökat med I. Om förfarandet vid så- dant proportionellt val är särskilt stad- gat.

Sker ei val av suppleanter proportio- nellt. skall den ordning bestämmas. i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

16

Föreslagen lydelse

Uppdrag, som avses i 47 f andra stycket kommuna/lagen (l976:l)()()). för ej omfatta befogenhet att

[. utdöma förelagt vite. ]. vidtaga åtgärd enligt 26 f _7. 3 el- ler 4 eller enligt 29 eller 3!) .t' eller göra

framställning om intt'tgttittg i ungdoms-

värdsskola .

3 . meddela beslttt sotn avses i 46 9 andra .stveket. tillstånd ellerförhands- ltesked som avses i 4 7 _l" ellet'lörbud som avses i 50 eller 5] _t' eller

4../itllgöra vad sotn ankommer på nämnden enligtlörälclraba/ken i andra avseenden ätt som sägs i ] kap. 4 f, 2 kap. ] . 7 eller 9 f. 7 kap. 2 eller 7 55. om avta/et ej innefattar åtagande att utge engångsbelopp. eller 7 kap. 11 _f. enligt 5 _l" lagen ( I 94 7 :52 9) om allmän- na barnbidrag eller enligt 9. ll eller 18 ,v lagen (1964.'l43) om bidragsför- skott.

Nämndens protokoll behöver ej. utöver vad som följer av 145 tredje och fjärde styckena denna lag. upp- taga annat än uppgift om närvarande ledamöter. beslutet i varje ärende och uppgift om reservation.

Utan hinder av 2 '+' 2 förvaltnings- lagen ( 1971:290 ) äga 4 och 5 M" nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden Itos barnavärdsnämnd.

Denna lag träder i kraft den l januari l977.

Prop. l976/77:1

7. Förslag till

17

Lag om ändring i lagen (19541579) om nykterhetsvård

Härigenom Föreskrives i fråga om lagen (l954:579) om nykterhetsvårdl dels att 6 och 75%” samt 89" I och 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att 4ä 2 mom. och 5 *" skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4.'

Föreslagen lydelse

2 mom. Kommunal nykterhetsnämnd har därjämte att förvalta till kommunens nykterhetsvärd anslagen eller eljest hörande egendom. i den mån ej lörvaltningen därav uppdragits åt annan nämnd eller åt särskild styrelse;

att själv eller genom ombud Föra kommunens talan i alla mål och ärenden. som angå nykterhetsvården: samt

att jämväl i övrigt ombesörja de angelägenheter avseende nykter- hetsvården inom kommunen. vilka äro att hänföra till Förvaltning och verkställighet.

5

Kommunal nykterhetsnämttd skall utgöras av särskilt tillsatt nämnd eller. därest kommunens ringa folkmängd eller liknande förhållande gör sådan obehövlig, av nämnd.

kommunens social-

Konungen äger föreskriva. att kont- ntun skall tillsätta särskild nykterhets- ttätnnd. Framställning härom må gö- ras av länsnykterhetsnämttdett.

Ledamöter i särskild kommunal nykterhetsnämnd utses av kommunen till det antal. som nted hänsyn til/folk- mängden oclt anclraförhå/Iandett er— _/ördras. dock tttittstfem. Suppleanter utses av kommunen till minst ledamö- ternas halva atrial. Såväl tttätt som

'letgen omtryckt |97l:3()7. Senaste lydelse av 6.5 l972:669.

att jämväl i övrigt. i den mån detta ej tillkontmer annan enligt beslut sattt avses i 4935" kommunallagen (1976: 000), ombesörja de angelägenheter avseende nykterhetsvården inom kommunen. vilka äro att hänföra till Förvaltning och verkställighet.

&

Kommun får tillsätta särskild nykter- hetsnämnd. Har så ej skett är social- ttämndett nykterhetsttämnd.

] fråga om särskild nykter/tets- nämttd äga 37 yV. 385 första stycket. 3 9 _sl'. 40 _l första oclt tredje styckena.

2 och 43 5335. 44 53" första stycket och 454 7 359" samt, utont i Stockholms kommun. 4] # kommunallagen (] 976 :()00) motsvarande tillätttpnittg.

Prop. 1976/77: ]

Nuvarande lydelse

kvinnor sko/a vara represettterade i ttätttttdett. Om möjligt bör läkare vara ledatttot av nämnden.

Vid val av suppleanter skall til/ika bestättttnas den ordning. i vilken supp- leatttertta sko/a inkallas till tjänstgö- ring.

Ifråga attt valbar/tet till ledatttot el- ler suppleant. verkan av valbar/tetens uppltörattde och rätt till avsägelse. mattdattid och avgång. val av ordfö- rande och vice ord/örande. ställe och tid för tjänstgöring och rätt att närvara vid

sammanträde. suppleattts satttntattträde. bes/utförltet. förfaran- det vid fattande av beslut, protokoll och reservation, tillkännagivande va- rest till ttäntndett ställdaframställning- ar mottagas, tidpunkt när hattdlittg skall anses ha kommit in till nämnden. skriftväxling. vård och. förtecknande av handlingar ltörattde till nämndens ar- kiv. utseende av kassa/ön'altare satnt ledamots ansvar oc/t skadeståndsskyl- dighet skall vad i 32—3 6 N'. 3 7 fförsta stycket och 38—42 N kommunallagen är stadgat rörande kommunstvrelsen äga motsvarande tillämpning; dock att det ej är erforderligt. att protokoll upp- taget annat ätt förtecknittg å närva- rande ledamöter samtför varje ärende beslutet och skä/ett där/ör.

18

l'it'reslagen lydelse

Uppdrag sattt avses i 47 38" andra stycket kotnmunallagen ( [ 976.000) [år ej ont/atta be/ogenhet att

I . utdöma förelagt vite. !. _föranstalta om åtgärd enl/gt 14 s* 2 mom..

3. ttteddela beslut attt övt-trvakning eller lttdnads/öreskrjf'ter.

4. göra ansökan om tvångsintag- ning på allmän vårdanstalt.

5. förattstalta attt verkställighet av slutligt beslttt om tvångsintagning av annan än den sotn enligt 58 s*- vårdas å alltttän vårdanstalt.

6. bevilja anstånd med verkställig- het av sittt/igt beslut om tvångsintag- ning eller. förklara sådant anstånd/ör- verkat. eller

7. göra anmälan ltos över/örmyn- dare.

Nämndens protokoll behöver ej upptaga annat ätt uppgift attt nätva- rande ledamöter. besltttet i varje ären- de och ttPPL'i/i om reservation. Före- skri/ier om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i 17 '+' förvaltnings/a- gen (I 971 :290).

Utan hinder av 2 & 2 lörvaltningslagen (l97l :290) äga 4 och 5 &; nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos kommunal nykterhetsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. l976/77:l 19

8. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1953:228) om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården

Härigenom Föreskrives att lagen (1953z228) om tillsättning av vissa be- fattningshavare inom socialvården skall upphöra att gälla vid utgången av år 1976.

Prop. l976/77:l

9. Förslag till

20

Lag om ändring i hälsovårdsstadgan (l958:663)

Härigenom lörcskrives i fråga om hälsm'årdsstadgan (l958:663)' tels att 8—l2 55 skall upphöra att gälla. dels att 7,5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

"7 7?

Ledamöter och suppleanter i hälso- vårdsnämna' väljas av kommun/itll- tnäktige till det anta/fullmäktige be- stämma. Antalet ledamöter må dock icke vara underfetn. Om möjligt böra läkare och veterinär vara ledamöter i nämnden.

I-"'id val av suppleanter skall tillika bestämmas den ordning, i vilken supp- leanterna skola inkallas till tjänstgö- ring.

Ifråga attt hälsovårdsnätnnd äga 3 7 Q'. 38le första stycket. 399". 409" första och tredje stycketta. 42 och 43 M", 44 .v'första stycket och 45 —4 7 M satnt. tttottt i Stockholms kommun. 4 I _a" kotntnuttallagett (197b.'()()()) mot- svarande tillämpning.

Uppdrag som avses'i 47 9" andra stycket kommunallagen (1 976.'000)får ej omfatta befogenhet att besluta attt föreläggande vid vite eller attt verkstäl- lande av åtgärd på./?)"rsttmligs bekost- nad.

Utan hinder av 2 '+' 2 fönta/tnings- lagen ("1971.'29()) äga 4 och 5 M nämnda lag tillämpttittg i samtliga ärenden ltos ltälsavårdsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

1Senaste lydelse av 835 l97l:673 9; 19722675 ll)! 19721675 12.5 19751339. 2Senaste lydelse 19711673.

Prop. l976/77:1 21

10. Förslag till Lag om ändring i lagen (l944:219) om djurskydd

Härigenom föreskrives att 1435 3 mom. lagen (l944:219) om djurskydd” skall upphöra att gälla vid utgången av år 1976.

'Senastc lydelse av 14.5 3 mom. 1973269.

Prop. 1976/77:l

]] Förslag till

22

Lag om ändring i vallagen ( 1972:620 )

Härigenom föreskrivcs att 3 kap. 1. 2 och 5 55 vallagen (l972:620)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap. 1 '.

Föreslagen lydelse

[ varje kommun skall finnas en valnämnd. Ledatttöter och suppleanter i val- nämnden väljes av kommunlitl/mäkti- ge till det antal fill/mäktige bestäm- mer. Antalet ledamöterfår dock icke vara under/em. Valet skall ske pro- portiottellt i def'a/l då sådant ärföre- skrivet vid val till komntuttstyrelsen. Sker ej valet av suppleanter proportio- nellt. skall bestätttmas i vilken ordning de skall kallas in till _tjänstgöring.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter.

25

I fråga om annan valnäntnd ätt val- nämnden i Stockholm äger bestäm- tttelserna i 32—42916' kommunallagen (1953:753) om kommunstyrelse mot- svarande tillämpning. För valnämnden i Stockho/m gäller 5] 33" 1 mom. kom- tnuttallagett (1957:5())för Stockholm och vad kammarråd/mäktige med iakt- tagande av sistnämttda lag_ föreskriver. ] stället för 3 7 .s5' andra stycket kommu- nallagett och 3 9 _f andra stycket kont- munallagen för Stockholm skall dock 4 och 5 M förvaltttingslagen (1971 :290) tillämpas i samtliga ärettden ltos val- ttämttd.

Utatt hinder avföreskrifier som av- ses iförsta stycket gäller att nämndens

lLagen omtryckt l976:4()4.

[ fråga om valnämnd äger.? 7 55, 38 & första stycket, 39 9". 40 9" första och

tredje styckena, 42 och 43 M, 44 55"

första stycket och 45—479"; satnt, utont i Stockholms kommun, 4155 kommunallagen (1976.'00()) motsva- rande tillämpning.

Utan hinder av 2 så 2 förvaltnings/a- gen ( 1 971 :.? 90) äger 4 oelt 5 M" nämn-

Prop. 1976/77zl

Nuvarande lydelse

protokoll icke behöver upptaga annat ätt närvarande ledamöter santt för varje ärende bcsltttet och skä/ett för detta.

Var och en som är röstberättigad vid val till riksdagen och ei fyllt 60 är är skyldig att mottaga uppdrag som ledarna! eller ersättare i val- nämnd eller som valforrättare. om han ej har giltigt hinder.

23

Föreslagen lvde/se

da lag tillämpning i samtliga ärenden Itos valnämnd.

Var och en som är valbar till le- damot i valnämnden är skyldig att mottaga uppdrag som valförrättare. om han ej har giltigt hinder.

Denna lag träder i kraft den ] januari 1977.

Prop. 1976/77:1

12. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

24

Härigenom föreskrives att 19 kap. 15 och 16 && föräldrabalkenI skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

15

I fråga om ersättning till överför- myndare. ledamot i överfötmyndar- nämnd och ersa'ttate äger vad som föreskrives 128 ,l' 1 och .? mom. kom- munallagen ("I 953.753) om ersättning till kommun/itllmäktig tnotsvarande tillämpning. [ Stockholms komnttttt tillämpas dock vad som föreskrives i 29 _l ] och 2 mom. kommuna/lagen (195 7:50) för Stockholm.

16

Vad som föreskrives i kommunal- lagen ( 1953:753 ) om nämnd som av- ses i 44 st" andra stycket kommuna/- lagen gäller, med de avvikelser som Följa av detta kapitel. i fråga om över- förmyndarnämnd och i tillämpliga delar beträffande överförmyndare. I Stockholms kommun tillämpas dock. med de avvikelser som nu angivits. vad som föreskrives i kommunallagen (1 95 7:50) för Stockholm om nämnd som avses i 4 9 _l" andra stycket nämnda lag.

Föreslagen lydelse

;

I fråga om ersättning, arvode, pen- sion och andra ekottontiskaförtnåtter till överförmyndare, ledamot i över- förmyndarnämnd och ersättare äger vad som Föreskrives i 34å kommu- nallagen (1970-000) motsvarande tillämpning.

;

Vad som föreskrives i kommunal- lagen ( 1976:000 ) om nämnd som av- ses i 489" andra stycket nämnda lag gäller, med de avvikelser som Följa av detta kapitel. i fråga om överför- myndarnämnd och i tillämpliga de- lar beträffande överförmyndare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

lBalken omtryckt 1976:612.

Prop. l976/77:1

13. Förslag till

25

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960z74)

Härigenom föreskrives att 41 åcivilf'örsvarslagcn ( 1960:74)' skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

41

1 m 0 m. I varje kommun skola de kommunen med avseende å civilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas av en svarsnämnd .om ej annat följer av andra stycket.

civilför-

Kommun äger uppdraga åt annat kommunalt organ än civilförsvars- nämnden att upprätta skyddsrums- plan. Har enligt 23 .b" överlämnats åt kommunen att antaga skydds- rumsplan. fattas beslutet härom av kommunfullmäktige.

Kommun äger tillsätta särskild civilförsvarsnämnd. Under civilför- svarsberedskap må regeringen för- ordna. att särskild civilförsvars- nämnd skall tillsättas.

Där särskild civil/örsvarsnämnd ej finnes. ska/I kommunstvrelsen vara ci - vilförsvarsnämnd; kommun dock obe- taget att uppdraga å ! annat kommunalt organ att vara civil/örsvarsnämttd.

2 m 0 m . Ledamöter och supple- anter i särskild civil/örsvarsnämnd väl- jas av kommun/it/Itnäkttge till det att/al fit/[mäktige bestämma. Antalet leda- möter md dock icke vara underfem.

' Lagen omtryckt 1975:712.

Föreslagen lydelse

&”

1 m 0 m . I varje kommun skola de kommunen med avseende å civilförsvaret ävilande uppgifterna (: i v i l fö r - sva rs nä m nd .om ej annat följer av andra stycket eller av sådant beslut sotn avses i 49 sl" kommuna/lagen (1 9 76 :000).

Komtnun/t't/Imäklige äger uppd taga

handhavas av en

åt annan nämnd än civilförsvars- nämnden att upprätta skyddsrums- plan. Har enligt 23 ä' överlämnats åt kommunen att antaga skydds- rumsplan. fattas beslutet härom av kommunfullmäktige.

Kommun fär tillsätta särskild civilförsvarsnäm nd eller uppdraga åt annan nämnd att vara civil/örsvans- nämnd. Har så ej skett är kommunsty- relsen civi_I/örsvarsnämnd. Under _ci - vilförsvarsberedskap fär regeringen förordna. att särskild civilförsvars- nämnd skall tillsättas.

2 m 0 m. I fråga om särskild civil- försvarsnämnd äga 37 l. 385l första stycket. 39 '+'. 40 38" första och tredje styckena. 42 oclt 43559, 44 If första stycket och 45—47y'y' samt. tttotn i

Prop. l976/77:1

Nuvarande lydelse

l'a/ct skall vara proportionellt, därest det hcgät'es av minst så många väl/an- de. som motsvara det tal. vilket erhål- les. om samtliga väljandes antal delas ttted det antal personer valet avser. ökat med ]. ()mför/at'andet vid så- dant proportionellt yal är särskilt stad- gat.

I fråga om särskild civil/örsvars- ttätttnd i annan kommun ätt Stock- holm ska/l därjämte vad i 31 55 andra stycket. 33—36 N'. 37 f../örsta stvcket och 38—42 M ( 1 953: 753) är stadgat rörande kont-

kommuna/lagen

tttunstvrelsen ävensom i 45 # andra och tredje styckena samma lag ifråga om där avsedd nämnd äga motsvaran- de tillämpning, dock att det ej är erfor- derltjgt att protokoll upptager annat än förteckning å nän'arande ledamöter och beslutet i varje ärende. Beträllande särskild civilförsvars- nämnd i Stock/tolttt skola. utöver vad i detta tnotnentsförsta stvcke sägs. be- stämmelserna i 51 y' kommuna/lagen ('1957.'50)för Stockholm, med undan- tag av hänvisningen till 39xl andra stvcket nämnda lag. äga tillämpning. varjämte skall gälla vad kommun/itll- mäktige med iakttagande av stadgan- dena i sagda lagföreskriya. Protokoll som föres vid civil/örsvarsnämndens satttntattträdc behöver dock ej upptaga annat änförteckning å närvarande le— damöter och beslutet i varje ärende.

Föreslagen lydelse

Stockholms kommun. 4] 55 kommu- nallagen ( I 976 :000) motsvarande til/— lätnpning.

Utan hinder av 2; 2 förvaltningslagen ( 1971:290 ) äga 4 och 5 #5” nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild civilförsvarsnämnd.

3 m 0 m . Vid civil/örsvarsnämnds .satttmanträde äger ('ivil/örsvarscltelen. även om ltatt ej är ledamot eller supp- leant. nän'ara och deltaga i överlägg- ningarna men ej i bes/uten. Om lta/l

Prop. 1976/77:l 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

så önskar, äger ltan lå .sin mening att- tecknad till protokollet.

Länstyrelsen äger kalla civilförsvarsnämnd att sammanträda med länsstyrelsen eller företrädare för denna. Under civilförsvarsberedskap även- som eljest. då ledningen av civilförsvaret ankommer på civilförsvarschefen. äger denne påkalla sammanträde av nämnden för behandling av uppgivna frågor.

Denna lagträderi kraft den ljanuari 1977.

Prop. 1976/77zl

14. Förslag till

28

Lag om ändring i lagen (l964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrives att 9 och 10 åå lagen tl964:63) om kommunal beredskap skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

9551

Uppgift som kommun skall full- göra under civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i freds- ildskall. i den mån föreskrifter för uppgiftens handhavande ej medde- lats i särSkild lag eller författning. handhavas av en beredskapsnämnd.

Kommun äger tillsätta särskild be- redskapsnämnd. Beredskapsnämnd må til/sättas redan i fredstid.

Där särskild beredskapsnätnttd ej inrättas, ska/l kommunstyrelsen vara kommun dock obetaget att uppdraga åt annat kom- beredskapsnämnd;

mttna/t organ att vara beredskaps- nämnd.

Ledamöter och suppleanter i sär- skild bet'ctlskapsnt'imnd väljas av kont- tttun/itI/mäktige till det antal fullmäk- tt'ge bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem. l-"a/et skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så ntånga väl/ande. som mot- svara det tal. vilket erhålles. om sann- lt'ga väliattdes antal delas ttted det att- tal personer valet avser. ökat med 1.

[Senaste lydelse 197l:1168. 3Senaste lydelse 197111168.

Föreslagen lydelse

Uppgift som kommun skall full- göra under civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i freds- tid skall. i den mån föreskrifter för uppgiftens handhavande ej medde- lats i särskild lag eller författning el- ler annat följer av sådant beslut som avses i 49 _; kontntttnallagen (1 976.000), handhavas av en bered- skapsnämnd. Beredskapsnämttd fär tillsättas redan i fredstid.

Kommunfår tillsätta särskild be- redskapsnämnd eller uppdraga åt an- nan nämnd att vara beredskaps- nämnd. Har så ej skett är kommun- styrelsen beredskapsnätnnd.

I fråga om särskild beredskaps- ttämnd äga 37 sf. 38 s* första stvcket. 399", 40 f första och tredje stycketta, 42 och 43 få. 44 s" första stycket och 45—4 7 M sann, tttont i Stockholms 4] _l kotnrttttttallagen ( I 976 :000) motsvarande tillämpning. kommttn.

Prop. l976/77:l

Nuvarande lydelse

Om förfarandet vid sådant proportio- nellt val är särskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall till— lika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna sko/a inkallas till tjänst- gor/ng.

I fråga om särskild beredskaps- nämnd i annan kommun än Stock- holm ska/l därjämte vad i 32—36 H. 3 7 _Q'första stvcket och 38—42 M kom- muna/lagen ( ] 953 : 753) är stadgat rö- rande kommunstvrelsen ävensom i 45 55" andra och tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning. dock att det ej är erforderligt att protokoll upptager annat änfärteckning å närvarande le- damöter och beslutet i varje ärende.

Beträffande särskild beredskaps- nämnd i Stockholm sko/a. utöver vadi första stycket sägs. bestämmelserna i 51 _l kommunallagen (195750) för Stockholm, med undantag av hänvis- ningen till 39 59 andra stycket nämnda lag. äga tillämpning, varjämte skall gälla vad kommun/iillmäkt/ge med iakttagande av stadgandena i sagda Iagföreskriva. Protokoll behöver dock ej upptaga annat än, förteckning å trär- varande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Föreslagen [vt/else

Utan hinder av 2 & 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 äs" nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild beredskapsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. l976/77:l

15. Förslag till

30

Lag om ändring i lagen (l973:86l) om lokal kristidsförvaltning

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (l973z861) om lokal kristidsför-

valtning

dels att i 1. 2, 11 och l2 %& ordet "Konungen" skall bytas ut mot "re-

geringen".

dels att 4 och 5 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

- s

Föreslagen lydelse

Uppgift enligt 255 och planläggning. som föranledes därav, ankommer på kristidsnämnd.

Kommun katt tillsätta särskild kristidsnämnd. Om särskild kristids— nämnd ejfintts. skall kommunstvrelsen vara kristidsnämnd. Kommun katt också uppdraga åt annat kommuna/t organ att vara kristidsnämnd.

Ledamöter oclt suppleanter i sär- skild kristidsnämttd väljes av kommun- fitllntäkttjge till det antal fill/mäktige bestämmer. Anta/et ledamöter,/år ej vara under./em. Valet skall vara pro- portionellt, om det begäres av minst så många väl/ande. som motsvarar det tal. vilket erhålles, om samtliga väljan- des antal delas med det antal personer valet avser. ökat med ]. Omför/aran- det vid sådant proportionellt valfinns särskilda bestämmelser. Sker ej val av suppleanter proportionellt. ska/I be- stämmas den ordning, i vilken supple- anterna ska/I jnkallas till tjänstgöring.

I fråga om särskild kristidsnämnd i annan kotnmun än Stockholm äger bestämmelserna i 32—36 M". 37 _si'förs- ta stvcket och 38—42 M kommuna/Ia- gett (1953.'753) attt kommunstvrelsen samt 45 9 andra och tredje styckena samma lag ifråga om där avsedd nämnd motsvarande til/ätttptting. Pro—

'Ji :l]:

Kommun./årtillsätta särskild kris- tidsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara kristidsnämnd. Har så ej skett är kommunstvrelsen kris- tidsnämnd.

Ifråga om särskild .kristidsnämnd äger 37 _v'. 38 SV första stycket, 39 9". 40 _l'första och tredje styckena. 42 och 43 M. 44 _v'första stycket och 45—4 7 M samt. tttont i Stockholms kommun, 41 ,l' kommuna/lagen ( 1976:000 ) mot- svarande tillämpning.

Prop. 1976/7711

Nuvarande lydelse

tokoll behöver dock ej innehålla annat ätt förteckning över nt't'rvarattde leda- möter och beslutet i varje ("iteru/e. Beträffande kristidsttämnd i Stock- holm gäller 51 å komtnuna/lagen ( I 95 7:50)för Stockholm med undan- tag av hänvisningen till 39 å andra

stycket nämnda lag. Dessutom gäller vad kommtmild/mäktige föreskriver ett/igt samma lag. Protokoll behöver dock ej innehålla annat (”införteckning över närvarande ledamöter och bes/tt— tet i varje ärende.

Föreslagen lydelse

31

Utan hinder av 2 å 2 förvaltningslagen(197lz290) äger4 och Såå nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild kristidsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977,

Prop. 1976/77:l

16. Förslag till Lag om ändring i familjebidragslagen (1946z99)

llärigenom föreskrives i fråga om familjebidragslagen (19:46:99)l dels att 25 och 26 åå skall upphöra att gälla. dels att 23 och 24 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23å

Kommun ska/l antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller ock uppdraga åt attnat kommunalt or- gan att vara familjebidragsnämnd.

24

Ledamöter och suppleanter i sär- Ski/(I _familjebidragsnämnd väljas av kommun/itlltttäktige till det anta/full- mäktige bestämma. .4 tttalet ledamöter må dock icke vara uttderfem.

l-"alet skall vara proportionellt. där- est det begäras av minst så många väl- jande. som motsvara det tal. vilket er- hålles. om samtliga väljandes antal de- las med det antal personer valet avser. ökat med I . Om förfarandet vid så- dant proportionellt val är särskilt stad - gat. Sker ej val av suppleanter propor- tionellt, skall tillika hestätmttas den ordning. i vilken supp/eatttet'tta sko/a inkallas till tjänstgöring.

å

I varje komtntttt skal/finnas en fa- miljcbidragsnt't'tttnd. Kommun,/"år till - sätta särskild familjebidragsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara familjebidragsnämnd. Har så ej skett är socialnämnden fatttiljebi- dragsttämnd.

If'råga attt särskild familjebidrags- nämnd äga 37 _l". 38 _åförsta stycket. 39 _å'. 40 _Q'första och tredje styckena. 42 och 43 M. 44 3" första stycket och 45—47 3355" samt, tttom i Stockholms kommutt. 41 #" kommunallagen (l976.'000) motsvarande tillämpning.

Fatttiljebidragsnätttnds protokoll behöver ej ttpptaga attnat än uppgifi om närvarande ledantöter, beslutet i varje ärende och uppgift om reserva- tion. Föreskrifter om i vilken utsträck- ning bes/ut skall innehålla de skäl som lta bestämt utgångenfinttas i 17 jfr/ör- valtnings/agen ( I 971 :.? 90).

Utatt hinder av .? sl 2föntaltningsla- gett (] 971 :2 90) äga 4 oclt 5 sis” nämnda lag tillämpttittg i samtliga ärettden Itos särskild .fittttiljehidragsnämnd.

Denna lag träder i kraft den I januari 1977.

'Lagen omtryckt 1975z554.

Prop. 1976/77: 1

17. Förslag till Lag om ändring, i lagen (1964:47) om krigshjälp

Härigenom föreskrives att 6 och 7 åå lagen (1964z47l om krigshjälp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

[ varje kommun skall linnas en krigshjälpsniimnd för handhavande av de uppgifter. som åvila kommu- nen enligt denna lag. Socialnämnden skall vara krigshjälpsnämnd. där kommunen icke uppdrager åt annat kommuna/t organ att vara krigs- hjiilpsniimnd eller inrättar särskild kt'igslijälpsttätttttd.

Ledamöter och suppleanter [ sär- skild krigshjt'i/psttämnd väljas av kom- mun/itllmäktige till det antal fullmäk- tige bestättttna. .4ntalet ledamöter må dock icke vara under/em. l-"a/et skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väl/ande. som mot- svara det tal, vilket erhålles. om samt- liga väljandes antal delas nted det an- tal personer valet avser, ökat ttted 1. Omför/arandet vid sådant proportio- nellt val är särskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt skall till- lika bestämmas den ordning. i vilken suppleatttertta sko/a inkallas till ijänst- göring.

! Ifråga om särskild krigshjälps- ttätttttd i attttan kotttmutt ätt Stock- holm skall vad i 32—36 M". 37 .é'första stvcket och 38—42 M kotntttunallagen (1951-753) är stadgat rörattde kom- tttttttstvt'elsen ävensom i 45 9 andra och tredje styckena samma lag if'rtiga om där avsedd nämnd äga motsvaran-

ISenaste lydelse l97l:116.7.

Föreslagen lvdclse

öå'

I varje kommun skall finnas en krigshjiilpsniimnd för handhavande av de uppgifter. som åvila kommu- nen enligt denna lag. Kottttnunfår til/sätta särskild krigshjälpsnämnd el- ler uppdraga åt 'annatt nämttd att vara krigshjiilpsnämnd. Har så ej skett är socialnämnden krigshjälpsttätttnd.

I fråga om särskild krigshjälps- nämttd äga 37 s*. 38. ,xl'första stvcket. 39_l'. 40 ,sl'första oclt tredje styckena. 42 och 43 M 44 _j" första stycket och 454799" samt. utont i Stockholms kommun, 41 _l" kommunallagen (1976.'000) motsvarande tillämpning.

Krigslijälpsnätttnds protokoll behö- ver ej upptaga attttat ätt uppgift om närvarande ledamöter. beslutet i varje ärende och uppgift om reservation. F ö- reskrifter om i vilken utsträcktting be- slut skall innehålla de skäl som lta be- stämt utgången fittttas i 17 _l förvalt- nings/agen (] 971 .'2 90).

Prop. 1976/77zl

Nuvarande lt'tlt'lse

dc tillämpning. dock att det ej är erfor- dcr/igt att protokoll upptager annat ätt förteckning (? närvarande Iedatttöter och beslutet i varje ärende. Bcträlli'tnde särskild krigshjr't'lps- nätttnd i Stockholm skola bestättttttel- sertta i5l .l kottttttttnal/agett (1 95 7:50) . /it'r Stockho/itt med undantag/ör hätt- visttittgett till 39 jl' andra stvcket sagda lag äga tillätttpttittg. var/("inne skall gäl - la vad kottttttttti/illlntäktige med iakt- tagande av stadgandetta i sagda lagfö- reskriva. Protokoll behöver dock ej ttpptaga attnat ('in'/Öl'ltlt'ls'lllllg å närva- rattde ledatttt't'ter oclt beslutet i varje

ärende.

34

Ft't'rcslagcn lvde/se

Utan hinder av 2 & 2 förvaltningslagen (l97l:290) äga 4 och 5 .SE nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild krigshjälpsnämnd.

Ledamot av krigshjälpsnämnd oclt den som av nämnden utsetts att mottaga ansökan om krigshjälp mä. för tid intill dess nämnden nästa gång sammanträder. å dess vägnar bevilja krigshjälp. om sökanden är i så trängande behov därav. att nämndens sammanträde ej kan av- vaktas. eller om hjälpen skall utgå enligt Zi andra stycket. Sådant be- slut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Ledamot av krigshjälpsnämnd el- ler den som av nämnden utsetts att mottaga ansökan om krigshjälp mä. för tid intill dess nämnden nästa gång sammanträder. å dess vägnar bevilja krigshjälp. om sökanden är i så trängande behov därav. att nämndens sammanträde ej kan av- vaktas. eller om hjälpen skall utga enligt lä andra stycket. Sådant be- slut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Dcnna lag träder i kraft den I januari 1977.

Prop. 1976/77: 1

18. Förslag till

35

Lag om ändring i lagen (1944z475) om arbetslöshetsnämnd

Härigenom föreskrives i fråga om lagen ( 1944:475 ) om arbetslöshetsnämnd dels att i och 2 åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer. 3—5 åå. av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

kotntttunen äger./örordna. att inottt kommun skall finnas arbetslöshets- näm nd. för ham/havande av lokala åt- gärder ifråga ont statlig och statsun- derstödd ly'ä/pverksatnhet vid ofön'ål- lad arbetslös/tet. ävensom att för ätt- datttålet skall tillsättas särskild sådan nämnd. Inne/anar förordnande sotn nyss sagts ej föreskrift otn tillsättande av särskild nämnd och beslutar kont- tttuttett ei härom, .skall i stad drätsel- katttntare och på landet kommunal- ttätttttd vara arbetslöshetsnämnd.

Arbetslösltetsnätttttd må vara ge- mensam för flero kommuner.

2

Närmare föreskri/ier om utseende av särskild arbets/("ishetsnätnttd. om revision av arbetslöshetsnämnds verk- .satttltet. så ock om tillämpningen ! öv- rigt av detttta lag mede/as av Konung-

CI! .

Föreslagen lydelse

'In

I varje kotnttttttt skall finnas en ar- betslöshetsnämnd. Kommunf'år till- sätta särskild arbets/('t'shetsnämnd el- ler uppdraga åt annan nämnd att vara arbetslöshetsnämnd. Har så ej skett är kommunstvrelsen arbetslöshets- nämnd.

å Arbetslöshetsnämnd ltar till uppgift att vidtaga eller på annat sättf'rätnja kotnrtutnala åtgärderför att. förebygga arbetslös/tet eller tninska verkningarna av arbetslöshet.

111.

Det åligger arbetslöshetsnämnd särskilt att

1. handläggafrågor om kommuns hjälpverksamhet vid arbetslöshet enligt arbetsmarknadskungörelsen ( I 966 368),

2. samarbeta med mvndigheter och enskilda vilkas verksamhet rör syssel- sättningsfrågor samt

3. omedelbart underrätta länsar- betsnätnnden om arbetskonflikt som

Prop. 1976/77:l

.N'uvarande lvdelsc

36

Föreslagen lydelse

påverkar hjälpverksamhet inom kotn- ntunett.

11:

Arbets/ösltelsttätttttd skall göra de .ll'c'ttnställnittgar till kottttnunlit/ltnäkti- ge och komtnunstvrelsen .sottt behövs för nämndens verksamhet. Nc't'tttttden fär införd/"a _vttrandett och upplvsning- ar från kommttttslt're/sett. annan nämnd., beredning eller ijänstetnan has kommunen.

:I'L

Ifråga om särskild arbetslös/tets- näntnd äger 37 sl". 38 _fförsta stycket. 399] 40 ,iförsta och tredje styckena. 42 och 43 N, 44 9" första stycket och 45—4 7 H samt, tttotn i Stockholms kommun. 41 55 komtttttttallagett ( 1976:000 ) motsvarande tillämpning.

Utan hinder av 2 55 2 förvaltnings- Iagen (1 971.290) äger 4 och 5 M" nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden Itos särskild arbetslöshets- näntttd. '

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. då kungörelsen (19662369) med närmare föreskrifter om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet m.m. upphör att gälla.

Prop. 1976/77zl 19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959z99) om köttbesiktning m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen ( l959:99) om köttbesiktning m. m.' dels att ll ä' 3 mom. skall upphöra att gälla. dels att i 9å 1 och 4 mom.. 10% 3 mom. samt 20 och 22 åå ordet "Ko- nungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i mot- svarande form.

dels att ll ; 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11.5

2 mom. Offentligt slakthus skall stå under förvaltning av särskild sty- relse.

Vad i 45 _l" kommuna/lagen är stad- gat ifråga om där avsedd nämnd skall äga motsvarande tillämpning beträ/l fande slakthusstvre/se i annan kom- mun än Stockholm. För slakthusstyrel- se i Stockholm sko/a gälla bestämmel- serna i 51 s* kommuna/lagen, för Stock- holm. Utan hinder av vad nu sagts må

' protokoll. sornföres vid slakt/tusstyrel- ses sammanträde. begränsas till att upptagaförteckning å närvarande le- damöter samt beslutet i varje ärende.

Utöver vad i andra stycket stadgas ska/I beträffande slakthusstyre/se gälla vad kommunens ful/mäktige föreskri- va.

2 mom. Offentligt slakthus skall stå under förvaltning av slakthusstv- reise i den mån annat ej./ölier av så- dant bes/ut som avses i 49 _xl' kommu- nallagen ( I 976 :000). K ommun får till- sätta särskild slakthusstvrelse eller uppdraga åt annan nämnd att vara slakthusstvre/se. Har så ei skett är kommunstyrelsen slakthusstyre/se.

Ifråga om särskild slakthusstvrelse äga 37 5”. 38 55" första stycket. 39 _sl'. 40 9' första och tredie styckena. 42—47” samt, utom i Stockholms kommun. 41 55' kommuna/lagen (1976.'00()) motsvarande tillämpning.

]. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

2. I fråga om särskild slakthusstyrelse tillämpas bestämmelserna i 37.5 första stycket och 40 ;" första stycket kommunallagen (l976:000) första gång- en vid val som avser tiden efter utgången av är 1979. Vid denna tidpunkt upphör löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i särskild slakthusstyrelse.

'Senaste lydelse av 20?" l97l:lll4.

Prop. l976/77:1

20. Förslag till

38

Lag om ändring i sjukvårdslagen ( 1962:242 )

Härigenom föreskrives i fråga om sjukvårdslagen (19622242)l dels att 9 & 3 mom.. 11 .E 2. 3 och 5 mom. och 12 & skall upphöra att gälla.

dels att 95" 1 och 2 mom.. 11 ä' 1 och 4 mom. och 34; 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

9:

1 m 0 m . 3 1 landstingskommun eller kommun som ej tillhör lands- tingskommun utövas ledningen av den sjukvårdande verksamheten en- ligt denna lag av en sjukvårdsstyrel- se. Ledamöter och suppleanter i sink- vdrdsstvrelsen väl/as av landstinget el- ler kommttn/itl/mäktige till det antal Ic'tndstinge/ eller fullmäktige bestäm- mer. Anlalet ledamöter må dock icke vara under,/em. Valet skall vara pro- portionellt om det begäres av minst så många väl/"ande som motsvara det tal vilket erhålles. om samtliga väljandes antal delas med det antal personer va- let avser, ökat nted ] . Omför/arandet vid sådant proportionellt val gälla sär- skildaföreskrifter. Sker val av supple- anter icke proportionellt, skall även bestämmas den ordning i vilken supp- leanterna skola inkallas till tjänstgö- ring.

Landsting mä besluta. att lands- tingskommunens sjukvårdsstvrelse skall utgöras av_löntaltningsutskottet eller viss avdelning av utskottet.

lSenaste lydelse av 9; 3 mom. 19721665 115K 2 mom. 1.970:le 11,5 3 mom. 1970:211 129" 19723b65.

3Senaste lydelse 19701211.

Föreslagen lydelse

1 m 0 m . [ landstingskommun eller kommun som ej tillhör lands- tingskommun utövas ledningen av den sjukvårdande verksamheten en- ligt dcnna lag av en sjukvårdsstyrel- se, i den mån annat Efi/öljer av sådant beslut som avses i 495" kommunal/a- gen (1976.'000).

Landstingskommunen eller kom- munen fä'r tillsätta särskild sjuk- vårdsstvrelse eller uppdraga ät annan nämnd att vara siukvårdsstvrelse. Har

Prop. ]976/77:1

.N'uvaramle l_vtlt-'lse

2 m 0 m . 3 För s_iukvårdsstyrelse äga i landstingskommun bestämmel- serna i 43—5/ N och 54 & fjärde stvck- ct lands/ings/agen och i kommun som ej tillhör landstingskommun bestäm- melserna i 33—43 H och 45 51" andra och tredje styckena kommunallagen motsvarande tillämpning. Iprotokol/ hehö ver dock upptagas endas/förteck- ning över närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

]]

1 mom4 Närmast under sjuk- vardsstyrelsen utövas tillsynen vid och ansvaret för förvaltningen av sjukhus av en direktion. Direktion må vara gemensam för två eller flera sjukhus och kan utöver sjukhusför- valtning anförtros andra motsvaran— de uppgifter inom sjukvården.

39

Föreslagen lule/sc

så ej skett är förttaltningsutskottet eller kommunstvrelsen sjttkvårdsstvrelse.

2 m 0 m . Ifråga om särskild sjuk- vårdsstyrelse äga 37—479"; kommu- nallagen (li/76:00”) motsvarande tillämpning.

;

1 mom. Närmast under sjuk- vårdsstyrelsen utövas tillsynen vid och ansvaret för förvaltningen av sjukhus av en direktion. i den mån annat ej./öljer av sådant beslut som av- ses i 4 9 _6 kommunallagen ( l 9 76.000). Direktion må vara gemensam för två eller flera sjukhus och kan utöver sjukhusförvaltning anförtros andra motsvarande uppgifter inom sjuk- vården.

Landsting äger besluta. att sjukvårdsstyrelsen skall utgöra direktion. ] kommun som icke tillhör landstingskommun äger kommunfullmäktige motsvarande befogenhet.

4 m 0 m . 5 Beträllande särskilt ut- sedd direktion skola. med de avvikel- ser som framgå av vad i 2. 3 och 5 mom. stadgas. följande bestämmelser - äga motsvarande tillämpning. näm- ligen/ör direktion i landstingskommun vad i 43. 44 och 46—51 M" landstings- lagen ärföreskrivet med avseende (i

5 Senaste lydelse 197021]. "' Senaste lydelse 197021]. FSenaste lydelse 197021].

4 m 0 m. Ifråga om särskild di- rektion äga _? 74 7 M" kommunallagen (l976:()()()) motsvarande tillämp- ning.

Prop. 1976/77:1 40

,'anarandc [vt/else Föreslagen l_vdelse

,lön-'alntingstttskottet och i 54 ,v'lidrdc stvcket samma lag ifråga om där av- sedd nämnd samt/ör direktion i kom- nttm. som ej til/här landstingskom- mun. vad i 32. 33 och 35—411? kont- mana/lagen iir/öreskrivet med avse- ende d krmtmtmstyrelsen samt i 45 s” andra och tredje styckena samma lag ifråga om där avsedd nämnd.

34 s

1 m 0 m . 6 Talan mot beslut av sakkunniga om tjänsteförslag enligt ZOé' förcs hos socialstyrelsen genom besvär. Mot socialstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får talan icke föras.

Om besvär över beslut av sjuk- Om besvär över beslut av sjuk- vårdsstyrelse eller direktion gäller värdsstyrelse eller direktion gäller vad som stadgas i landstings/agen el- vad som stadgasi kommmunallagen ler kommunallagen . (1976.'000).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. 2. I fråga om särskild direktion tillämpas bestämmelsen i 37 ;" första styck- et kommunallagen (1976:000) om minsta antalet ledamöter första gången vid val som avser tiden efter utgången av år 1979. 3. Bestämmelsen i 11 ä 5 mom. om beslutf'örhet tillämpas intill utgången av år 1979.

(' Senaste lydelse 1972:665.

Prop. 1976/77:l

21. Förslag till

41

Lag om ändring i folktandvårdslagen (1973z457)

Härigenom föreskrives att 5 e" lblktandvårdslagenl1973z457lskall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

(_l.

Ledningen av folktandvården ut- övas inom varje landstingskommun av sjukvårdsstvrelse som avses i 9 &" sjukvårdslagen ( 1 962242 ).

Landstingskommun får dock utse särskild nämnd att i stället för sjuk- vårdsstyrelse utöva ledningen avfolk- tandvården. I fråga om sådan nämnd äger bestämmelserna om sjukvårdsstv- re/se i 9 _l' I ochZ mom. sjukvårdslagen motsvarande tillämpning.

yr.

Föreslagen lydelse

Ledningen av folktandvården ut- övas inom varje landstingskommun av en tandvå'rdsnämnd. iden tnån an- nat ej följer av sådant beslutsam avses i 49 _j kommunallagen ( l976:0()0). Landstingskommun får til/sätta sär- skild tandvårdsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara tandvårds- nämnd. Har så ej skett är sjukvårds- Shire/sen tandvårdsnämnd.

I fråga om särskild tandvårdsnämnd äger 37—4 7 '+'-+" kommunallagen (l976:000) motsvarande tillämp- ning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. 1976/77: 1

22 Förslag till Lag om ändring i lagen (1967z940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1967:94f.)) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda

dels att 15.- å skall upphöra att gälla. dels att i lagen orden "styrelse för omsorger om psykiskt utvecklings- störda" eller böjningsform därav skall bytas ut mot "omsorgsstyrelse" i motsvarande form.

dels att 6 och 14.5; skall ha nedan angivna lydelse.

.*N'uvarande lvdelse Fr'ireslagen lydelse

(se

Ledningen av landstingskom- muns verksamhet enligt denna lag utövas av en .stvrelse tär omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Till sddan styrelse liir utses nämnd sorti handhar andra landstingskommunens I/örvalt- ningsuppgi/ier.

Ledningen av landstingskom- muns verksamhet enligt denna lag utövas av en ontsorgsstt'relse. i den mån annat ei följer av sådant hes/ut som avses i 4953 kommutta/lagen

(] 976.000).

Lamlstingskomnttitt får tillsätta sär- skild omsorgsstyrelse eller uppdraga dt annan nämnd att vara omsotgsstvrel- se. Har så ej skett är sjukvårdsstt'relsen otnstn'gsstvrelse.

Landstingskommun äger överlåta ledningen av särskola på skolstyrelsen i den kommun där särskolan är belägen.

Landstingskommun äger besluta att ledningen av specialsjukhus skall utövas av landstingskommunens sjukvårdsstyrelse.

Drives inrättning för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda av lands— tingskommuner gemensamt. får sär- skild styrelse utses att för inrättning- en fullgöra de uppgifter som annars ankommer på styrelse för otnsorgw' ont psykiskt utvttcklittgsstr'irda.

Drives inrättning för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda av lands— tingskommuner gemensamt. fär sär- skild styrelse utses att för inrättning- en fullgöra de uppgifter som annars ankommer på anisotgsstvrclsc.

För vissa uppgifter som anges särskilt i denna lag finnes i landstingskom- mun en beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda eller. om regeringen bestämmer det. flera sådana nämnder.

:bcnaste lydelse 1974:582.

Prop. l976/77:1 43

.-N"'nvaramle lvt'lelse föreslagen lydelse l4 &? Ledamöter och suppleanter i sär- Ifråga om särskild onisorgsstvrelse ski/d st_i-'relse./tft'r omsorger om psvkiskl äger _? 7—1 .7 .N- kommuna/lagen lttvet'klingsstörtla väl/"es av lands- (197ö:(llll)) motsvarande til/('t'mpm'ng. tinget eller komntun/it/lmäktige till det antal landstinget eller kommun/itll- mäktige bestämmer. Antalet ledamöv ter/är dock icke vara under fem. l-"aIet skall vara proportionellt om det begä- res av minst så många väl/"ande som tnotsvarar det tal vilket erhålles. om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser. ökat med 1 . ()m förfarandet vid sådant proportio- nellt va/ gäller Särskilda föreskrifter. Sker val av suppleanter icke proportio- nellt. skall även bestämmas den ord- ning i vilken suppleanterna skall inkal- las till tjänstgöring.

För särskild styrelse för omsorger om psvkiskt utvecklingsstära'a äger i latttlsllrltlskommun bestämmelserna i 43—51 M" och 54 .Q'jiäräe stycket lands- tings/egen den [4 maj 1954 (nr 31 9.) samt i kommun som ej til/hör lands- tingskommun bestämmelserna t'32—42 tt och 45 s* attdt'a och tredje styckena kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) motsvarande tillämp- ning. I protokoll behöver dock uppla- gas endastförteckning över närvaran- de ledamöter och beslutet i varje ären- de.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

:Senaste lydelse 19712630.

Prop. 1976/77zl

23. Förslag till

44

Lag om ändring i lagen ( 1968:598 ) angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län

Härigenom löreskrives att l—S åå lagen ( 1968:598 )angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse

Har med stöd 1275 andra stycket byggnadslagen den 3!) juni 1947 (nr 385) bestämts att Stock- holms län skall utgöra ett regionpla- ncområde. kan konungen förordna att frågor om regionplan för området

Li V

skall handläggas av kommunal/ör- bund mellan Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun eller. om staden inträder i lands- tingskommunen, av landstingskom-

[Pill/IF".

Förslag till regionplan upprättas av en regionplanenämnd och antages av kommutta/förbundets jul/mäktige eller av landstinget.

ls'ommuna/förbundet eller lands- tingskommunen kan tillsätta sär- skild regionplanenämnd. Tillsättes ei särskild regionplanenämnd. skall i kommunal/örbundet .lörbttndsstyrel- sen eller annan nämnd sotn angivas i Ilöl'hlllit'lSOI'd/lingen eller i lands- tingskontntttnen ./örvaltningstttskottet eller annan nämnd som landstinget bestämmer vara regionplanenämnd.

Ledamöter och suppleanter i sär- skild regionp/anenämnd väl/"es ar./ör- httntls/itllmäktige eller landstinget till det antal Ilörbttnds/t'tl/mt'iktlge eller

1 .

'.,J 11. föreslagen lvdelse .:

Har med stöd av 127ä andra stycket byggnadslagen (1941-385) bestämts att Stockholms län skall ut- göra ett regionplaneområde. ska/I frå- gor om regionplan för området hand- läggas av Stockholms läns lands- tingskommun.

.I,_

Förslag till regionplan upprättas av en regionplanenämnd och antages av landstinget.

Landstingskommunen får tillsätta särskild regionplanenämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara regionplanenämnd. Har så ei skett är _förvaltningsutskottet nämnd.

regionplane -

I fråga om särskild region/dane- nämnd äger 3 7—4 7 M kommutta/lagrat (tom.-ooo) motsvarande tillämpning.

Prop. 1976/7721

Nuvarande lydelse

lands/inge) bestc'intnter. .—ln)ulet leda- ntöterlär doek ieke vara under fem. Valet skall vara proportionellt. om de) hegäres av minst så många räl/ande som motsvarar det tal vilket erhålles. om samtliga välinndes antal delas nted det antal personer valet avser. ökat med 1. Otnjör/arandet vid Säf/GIH pro- portionellt val gäller särskilda före- skrifter. Sker val av suppleanter ieke proportionell/. skall även bestämmas den ordning i vilken suppleanterna ska/l inkallas till tiänstgöring.

För särskild regionplanenäntnd äger ikommunal/örhttndet 32 '+'. 33 tf./örsta stvcket första punkten och andra stvcket. 34—42 M samt 45 tl" andra och tredje stvekena kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) och iland- stingskomntunen 43 s*. 44 .a" lörsta stvcket första punk/en och andra stvcket. 45—519"; samt 54 l _liärde stvcket landstings/egen den 14 maj 1954 (nr 319) motsvarande tillämp- ning.

Regionplan fastställes av Konung- en. Harayvikandc mening i fråga om förslaget till regionplan uttalats inom stt-relsen i kommunal/örbundet eller landstingskommunen. inom annan nämnd som är regionplanenämnd el- ler inomlitllntäktige eller landstinget eller har erinran mot förslaget fram- ställts av kommun inom regionpla- neområdet. kan Konungen göra den avvikelse från förslaget som är be- fogad med hänsyn till den uttalade meningen.

I tröga om komtntmal/ärhurnlets kostnader/ör upprätta/nie oe/t ändring

'.!: vr.

Föreslagen lt'tlt'lse

:IL

Regionplan fastställes av regering- en. llaravvikande mening i fråga om förslaget till regionplan uttalats inom regionplancnämnd eller inom lands- tinget eller har erinran mot förslaget framställts av kommun gionplaneområdet. kan göra den avvikelse från förslaget som är befogad med hänsyn till den ut- talade meningen.

inom re- regeringen

Prop. l976/77:1

.N'ttt'urttnde lvl/else

uv regionplan äger 13.11 hl'gttttuds/u— gen motsvara/ale tillämpning. Bestämmelserna i 133 & och 141") ;" första stycket lörsta punkten bygg- nadslagen äger motsvarande till- lä mpning när kommtntal/örhumle/ el— ler lands/inget handlägger fragor om regionplan. Vad som sägs om för- bundsfullmäktige skall därvid avse lill/mäktige i kommttnallörhttndet eller landstinget.

46

Föreslagen lvl/else

Bestämmelserna i 133 ä' och 149; lörsta stycket första punkten bygg- nadslagen (It)—17:35) äger motsva- rande tillämpning när landstingskom- ))tllllt'll handlägger frågor om re- gionplan. Vad som sägs om region- p/unelörbund och förbundsfullmäkti- ge skall därvid avse landstingskom- nntnen och landstinget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. 1976/77:1

24. Förslag till Lag om ändring i lagen (l964:653) om överflyttande av magistratens befattning med burskapsärenden m. m.

l-lärigenom föreskrives att lagen (lott-1:65.” om (.it-'erllyttande av magi- straten.; befattning med burskapsärenden m. m. skall ha nedan angivna ly—

.'N"urarunde lydelse

Stadens stvrelse skall övertaga den befattning med ansökan om burskap och med uppsägning av burskap. som enligt 3 kap. 1 och 5. 5.5 han- delsbalken ankommer på borgmäs-

tare och råd.

Stadens stvre/se äger antaga regle- mente angående burskap istaden att gälla i stället för vad som stadgas i 3 kap. handelsbalken. lnnan regle- mente antages. skall stadens borger— skap beretlas tillfa'lle yttra sig. Reg- lementeIlastställes av länsstyrelsen.

I-i'ires/agcn lydelse

Kom/nunstvrelsen eller den nämnd skall övertaga den befattning med ansö- kotntnttn/ullmäktige heslt/tar kan om burskap och med uppsäg- ning ay burskap. som enligt 3 kap. 1 och 5 åå handelsbalken ankommer på borgmästare och råd.

Kom/ntInstvrelsen eller den nämnd kommun/it/Imält'nge beslutar äger an— taga reglemente angäende burskap att gälla i stället för vad som stadgas i 3 kap. handelsbalken. Innan reg- lemente antages. skall borgerskapet beredas tillfälle yttra sig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. 1976/77:1

25. Förslag till

48

Lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bo- stadsförsörjningens främjande m. m.

Härigenom liiireskrives att 4; lagen (1947523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse

' =

Om det behövs för bostadsförsörjningens främjande skall kommun an- ordna avgiftsfri bostadslörmedling. 1 område som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende åligger sådan skyldighet kommunerna i om- rädet. Därvid skall gemensam bostadslörmedling anordnas och enhetliga grunder tillämpas vid anvisning av bostäder.

Regeringen kan ålägga kommun att fullgöra skyldighet enligt första styc- ket.

llar regeringen ålagt kommuner att anordna gemensam bostadsför- medling skola de deltagande kom- munerna handha denna i kommu- nal förbu nd. Enas de icke ont_/örbunds- ordningen eller ändring av den eller om ordförande i'lörbundetsjul/mäkti- ge eller stvrelse. beslutar länsstyrelsen eller. om kommuner i mer än ett lätt beröras. regeringen. I övrigt gäller Ia- gen (195128!) om kommunal/ör- hund.

Har regeringen ålagt kommuner att anordna gemensam bostadsför- medling skola de deltagande kom- munerna handha denna i kommu- nalförbund.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1977.

' Lagen omtryckt 10.75:l3l. Senaste lydelse av lagens rubrik 19751131.

Prop. 1976/77: 1 49

26. Förslag till Lag om egendom som förvaltas av kommunalstämma

Härigenom föreskrives följande. Om sockenmagasin. tillgångar som hör till magasinskassa eller rotehål- larkassa eller annan egendom vid utgången av år 1977 förvaltas av kom- munalstämma som avses i l3å lagen (1930z251) om kommunalstyrelse på landet, skall egendomen vid nämnda tidpunkt tillfalla kommunen. Sådan förvaltning får dessförinnan avvecklas i den ordning och under de förut- sättningar som i fråga om vissa kassor föreskrevs i 1—3 5.5 i den numera upphävda kungörelsen (1963z43) med föreskrifter rörande vissa av kom- munalstämma förvaltade kassor.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1977.

Prop. 1976/77: 1 50

Utdrag KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-08- l 9

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. Jo- hansson. l-lt_)lmqvist. Aspling. Lundkvist. Geijer. Bengtsson. Norling. Carls- son. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Zachrisson. Leijon. Hjelm-Wallén. Pc—

terson Föredragande: statsrådet Gustafsson

Proposition om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m. m.

1 . Inledning

Den kommunala indelningens anpassning till samhällsutvecklingen har skapat Ii'irutsättningar att vidga den kommunala självstyrelsen. Kommun- indelningsreformen motiverar också överväganden beträffande statens lör- hållande till kommunerna från delvis nya utgångspunkter. ] 1974 års stats- verksproposition (prop. l974:l. bil. lö) uttalade _iag att en fortsatt översyn skulle göras av statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot kommu— nerna. lnom kommundepartementet pågår i samråd med andra berörda de- partement en sådan översyn.

Utöver de förslag till förändringar som har lagts fram i samband med reformer på andra områden har översynsarbetet hittills resulterat i fyra de- partementspromemorior med den gemensamma beteckningen Minskad stat- lig detaljreglering av kommunerna. Den första promemorian (Ds Kn 197511). PM 1 Avgifter hos byggnadsnämnd. har lagts till grund för en proposition (1975: 107). Propositionen godtogs av riksdagen (CU 197529. rskr 10751220). Genom ändringar (19751462 resp. 19752821) i byggnadsstadgan (l959:612. omtryckt l972:776) och förordningen (l961:568) om brandfarliga varor har regeringen slopat kommuns skyldighet att underställa länsstyrelsen beslut om avgifter hos byggnadsnämnd.

De följande tre promemoriorna. PM 11 (Ds Kn 197513) Nämndorgani— sationen. underställning m, m.. PM lll (Ds Kn l97516) Övriga specialreg— terade kommunala nämnder m. m. och PM lV (Ds Kn l97517l Landstings- kommunernas specialreglerade nämnder. behandlar bl. at. de kommunala och landstingskommunala nämndernas organisation och arbetsformer. Pro—

'Jl

Prop-. 1976/77zl

memoriorna bör fogas till protokollet i detta ärende som lli/(lga l—.?.

lnom kommundepartementet har vidare upprättats promemorian (Ds Kn 19763) Avveckling av institutet _iordbruksstämma. Promemorian bör logas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Efter remiss har yttranden över PM 11 avgetts av socialstyrelsen. riks- arkivet. skolöverstyrelsen. lantbruksstyrelsen. statens livsmedelsverk. sta- tens planverk. statens brandnämnd. socialutredningen (S 1069129). hälso— vårdsstadgeutredningen (S 1974108). utredningen(U 1972:06)0m skolan. sta- ten och kommunerna. samtliga länsstyrelser. Stockholms. Södermanlands. Jönköpings. Malmöhus. Hallands. Skaraborgs. Örebro. Kopparbergs och Västerbottens läns landstingskommuner. Alvesta. Avesta. Bengtsfors. Bo- dens. Borlänge. Eskilstuna. Falkenbergs. l-"alu. Flens. Gislaveds. Gotlands. Göteborgs. Götene. Haninge. lljo. Jönköpings. Katrineholms. Kumla. Kungsbacka. Köpings. Laholms. Landskrona. Lerums. Ludvika. Lycksele. Malmö. Mora. Mörbylånga. Norrköpings. Nyköpings. Piteå. Ronneby. Sköv- de. Stockholms. Strängnäs. Sundsvalls. Svenljunga. Söderhamns. Sölves- borgs. Trollhättans. Uddevalla. Umeå. Uppsala. Vallentuna. Varbergs. Vingåkers. Vänersborgs. Värnamo. Växjö. Åtvidabergs. Öckerö. Örebro. Örnsköldsviks och Östersunds kommuner. sociala centralnämnden i Östra Göinge kommun. Landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet. Cen- tralorganisationcn SACO/SR. Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjän- stemännens centralorganisation (TCO.).

Över PM 111 har efter remiss yttranden avgetts av överbefälhavaren (ÖB). chefen för armén. försvarets civilförvaltning. försvarets materielverk. ci- vilförsvarsstyrelsen. socialstyrelsen. riksskatteverket. skolöverstyrelsen. sta- tens livsmedelsverk. överstyrelsen för ekonomiskt försvar. arbetsmarknads- styrelsen. bostadsstyrelsen. riksnämnden för kommunal beredskap. mili— tärbefälhavaren i Östra militärområdet. utredningen om skolan. staten och kommunerna. länsstyrelserna i Stockholms. Södermanlands. Östergötlands. Kalmar. Malmöhus. Hallands. Göteborgs och Bohus. Värmlands. Örebro. Västmanlands. Västernorrlands och Norrbottens län. Örebro läns landstings- kommun. Eskilstuna. Göteborgs. Halmstads. Hedemora. Järfälla. Karlstads. Landskrona. Luleå. Malmö. Motala. Norrköpings. Piteå. Stockholms. Sunds- valls. Surahammars. Tyresö. Älvsbyns och Örnsköldsviks kommuner. Nord- västra Skånes kommunalförbund. Sydvästra Skånes kommunalförbund och Svenska kommunförbundet.

Över PM lV har efter remiss yttranden avgetts av socialstyrelsen. riks- arkivet. skolöverstyrelsen. statens planverk. folkhögskoleutredningen ("U 1972:08). länsstyrelserna i Stockholms. Östergötlands. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Västmanlands och Västerbottens län. samtliga landstingskom- muner. Gotlands. Malmö och Göteborgs kommuner. Landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet. Centralorganisationcn SACO/SR. TCO. Han- dikappförbundens centralkommitté och Riksförbundet för utvecklingsstörda barn.

Prop. l976/77:1

'Jl lx)

Över promemorian Avveckling av institutet jtn'dbruksstämma har efter remiss yttranden avgetts av justitiekanslern (JK). kammarkollegiet. länsstyrelserna i Stockholms. Göteborgs och Bohus. Kopparbergs. Gävle- borgs. Västernorrlands och Jämtlands län. Alingsås. Katrineholms. Kung- älvs. Ludvika. Säters. Södertälje. Vingåkers. Åre och Örnsköldsviks kom- muner. Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings- och pas- toratsförbund. Hushållningssällskapens förbund. Lantbrukarnas riksförbund och Samfundet för hembygdsvård.

2. Departementspromemoriorna m. m.

I fråga om gällande rätt och förslagen i departementspromemoriorna får jag hänvisa till bilaga 1—4.

3. Remissyttrandena

Departementspromemoriorna har fått ett genomgående positivt motta- gande vid remissbehandlingen. l enstaka frågor förordar en del remiss- instanser andra lösningar än de som har föreslagits i promemoriorna. Detta gäller främst frågor som hänger samman med tjänstemännens ställning i nämndorganisationen. Åtskilliga remissinstanser önskar ytterligare förslag om lättnader i den statliga tillsynen och kontrollen över kommunerna. Fram- för allt framhålls att skyldigheten att underställa statlig myndighet vissa beslut bör kunna avskaffas i ytterligare ett antal fall. bl.a. i fråga om beslut att ta upp lån och att teckna borgen. Förslaget att institutet _iordbruksstämma skall avvecklas bemöts i huvudsak positivt. En sammanställning av re- missyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

4. Föredraganden 4.1 Allmän bakgrund

Under efterkrigstiden har den offentliga sektorn vuxit kraftigt. inte minst kommunens verksamhet har ökat i omfattning. Åtskilliga uppgifter som är av betydelse för att skapa ett välordnat samhälle där medborgarnas behov av trygghet och service tillgodoses handhas i dag av kommunala och lands- tingskommunala organ. Kommunindelningsreformerna har varit en för- utsättning för denna utveckling. Genom tillkomsten av bärkraftiga kom- muner har dessa kunnat ta ansvar för betydelsefulla samhällsfunktioner samtidigt som former har skapats för ett stärkt medborgarinflytande.

Ansvaret för samhällets utveckling och uppgifter vilar såväl på staten som på kommunerna och landstingskommunerna. Samverkan på skilda om- råden och i olika former är en nödvändig förutsättning föratt gemensamma samhälleliga mål skall kunna uppnås. Eftersom statsmakterna har det över-

Prop. l976/77:1

Ut L,.)

gripande ansvaret. måste de på olika sätt ange ramar för kommunernas och landStingskommuncrnas befogenheter.

Den kommunala självstyrelsens formella ram ges i lagstiftning. 1 rege- ringsformen (RF) slås fast att den svenska folkstyrclscn förverkligas bl. a. genom kommunal självstyrelse (1 kap. 1 ;"). Det anges (1 kap. 6 *) att det i riket finns primärkommuner och landstingskommuner. att beslutande- rätten utövas av valda församlingar och att kommunerna har rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Vidare föreskrivs i Rl'" (8 kap. Så") att grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner. för kommunernas organisation och verksamhetsformcr och för den kommunala beskattningen bestäms i lag samt att i lag också meddelas föreskrifter om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden. l kommunallagen (19531753. omtryckt 1969:765)(KL). kommunallagen (1957150') för Stockholm (omtryckt 1969:766)(KLS) och landstingslagen (1954z319. omtryckt 1972:101)('LL) finns bestämmelser om bl. a. kommunernas och landstingskommunernas kom- petens. uppgiftsfördelningen mellan beslutande samt förvaltande och verk- ställande organ. de kommunala och landstingskommunala organens arbets- former. den ekonomiska förvaltningen. underställning och besvär. I fråga om befogenheter och åligganden reglerar kommunallagarna endast den s. k. allmänna kompetensen. Uppgifter enligt denna är i princip frivilliga. Den kompetens som regleras i olika spccialförfattningar innebär däremot i de flesta fall att uppgifterna är obligatoriska. Genom sådan lagstiftning har kommunerna tilldelats betydande ansvar inom plan- och byggnadsväsendet. bostadsförsörjningen. socialvården. undervisningen m. m. och landstings- kommunerna inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Statens tillsyn och kontroll över kommunernas och landstingskommu- nernas verksamhet utövas i olika former. Det mest vidsträckta tillämp- ningsområdct har den statskontroll som utlöses på enskilds initiativ genom besvär över ett kommunalt eller landstingskommunalt beslut. Besvär som anförs med stöd av kommunallagarna. s. k. kommunalbesvär. är den kon- trollform som innebär det minsta ingreppet i den kommunala s_iälvstyrelsen. En mer ingående kontroll kommer till stånd genom s. k. förvaltningsbesvär. som anförs med stöd av specialförfattningar.

Vissa beslut av kommuner och landstingskommuner prövas och fastställs av regeringen eller annan statlig myndighet genom undemfa'll/li/rg. Exempel på sådana ärenden utgör finansiella åtaganden. antagande av kommunala stadgor. planläggningsbeslut och beslut om vissa avgifter.

Ellekrivireiskonrml/ sker med stöd av olika specialförfattningar. som ålägger kommunerna och landstingskommunerna att svara för vissa förvaltnings- uppgifter och som föreskriver statlig tillsyn över att uppgifterna fullgörs på ett tillfredsställande sätt.

lin mycket långtgående styrning är möjlig genom att staten inom vissa verksamhetsgrenar kan bestämma över resurstilldelningen till kommuner och landstingskommuner. Exempel på ekmnnniska srt-rinedel är investerings- avgifter och statsbidrag.

Prop. 1976/77zl 5-4

Förutsättningarna lör att öka kommunernas och landstingskommunernas ansvar och handlingsfrihet har under de senaste decennierna i hög grad förbättrats. Genom kommunindelningsreformen och i takt med verksam- hetens utbyggnad har lörvaltningsorganisationen tillförts sakkunskap på oli- ka områden. Den servicc som kommunförbunden lämnar sina medlemmar har också i betydande utsträckning medverkat till effektivitet och enhetlighet i den kommunala och landstingskommunala verksamheten. Behovet av statlig tillsyn och kontroll över kommunernas och landstingskommunernas sätt att fullgöra sina uppgifter har därför minskat. Mot den bakgrunden uttalade jag i 1974 års statsverksproposition (prop. l974:1. bil. 16. s. 2) och i 1975 års budgetproposition (prop. 1975: 1 . bil. 16. s. 3) att en översyn skulle göras av statens tillsyns- och kontrollfunktioner.

Syftet med översynen är att mönstra ut sådana detaljföreskrifter som med hänsyn till de kommunala och landstingskommunala organens ställning och resurser inte längre är nödvändiga. Flera motiv kan anföras för att på detta sätt decentralisera ansvar och befogenheter. Statsförvaltningen kan avlastas arbetsuppgifter och få bättre tid för planering och andra övergripande frågor. Det innebär effektivitetsvinster for samhällslörvaltningen som helhet om myndigheter som bereder ärenden också fattar de slutliga besluten. Vida- re kan de kommunala organens kännedom om lokala förhållanden bättre utnyttjas. Medborgarna får också större möjligheter till kontakter med be- slutsfattarna vilket kan göra det lättare att lösa många problem. Samtidigt ärjag helt medveten om de krav som finns på samordning och likformighet i samhällsarbetet. Beslut av statsmakterna för att tillförsäkra medborgarna exempelvis rättssäkerhet. sysselsättning och lika tillgång till samhällsservice skall självfallet förverkligas. Det är knappast möjligt att ställa upp någon allmängiltig princip som kan tillämpas vid ställni'ngstaganden till utform- ningen av statens tillsyns- och kontrollfunktioner. En avvägning mellan delvis motstridiga intressen måste komma till stånd vid varje tillfälle. Ytterst gäller därvid frågan vilka styrinstrument och vilken grad av styrning som är förenlig med statsmakternas uppfattning om den kommunala självsty- relsens roll i samhället.

Förutom de. förslag till förändringar som har lagts fram i samband med reformer på andra områden har det hittills bedrivna utredningsarbetet re- sulterat i fyra departementspromemorior som berör lagar och andra för- fattningar avseende kommunal och landstingskommunal verksamhet. Pro- memoriorna har redovisats under den gemensamma beteckningen Minskad statlig detaljreglering av kommunerna. Ett delresultat av översynsarbetet redovisades i PM [(Ds Kn 1975: 1 ) Avgifter hos byggnadsnämnd. Regeringen har efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1975:107. CU 197529. rskr 1975:220) beslutat att slopa kommuns skyldighet att underställa länsstyrelsen beslut om sådada avgifter (SFS l975:462 och 821). 1 de övriga tre depar- tementspromemoriorna_ PM 11 (Ds Kn 19753) Nämndorganisationen. un-

Prop. 1976/77zl

'J- 'Jl

derställning m. m.. PM 111 (Ds Kn 197516) Övriga specialreglerade nämnder m. m. och PM lk" (Ds Kn 1975:7) Landstingskommunernas spccialregleradc nämnder. behandlas bl. a. de kommunala och landstingskommunala nämn— dernas organisation och arbetsformer samt underställning hos statlig myn- dighet av Vissa beslut. Jag anseratt det ärangeläget att speciallörlättningarnas regler om nämndernas organisation och arbetsformer tas upp nu så att en- hetlighet kan nås med förslaget till ny kommunallag (prop. 1975/7(»:187).

] de fall då den kommunala verksamhetens innehåll och omfattning på ett visst område har regler:-its närmare talar starka skäl för att frågan om statlig tillsyn och kontroll normalt bör bedömas i samband med att sak- området utreds, 1 utredningsdirektiven för vissa nu arbetande kommittéer anges, att denna fråga skall prövas och att inriktningen är att begränsningar iden statliga tillsynen bör föreslås. Utredningsuppdrag med denna inriktning har bl. a. utredningen (U 1972:06) om skolan. staten och kommunerna. häl- sovårdsstadgeutredningen (5 1974208) och utredningen (S l975:04) om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården. Vidare ingår i den kommunaleko- nomiska utredningens (Fi 1971 :08) uppdrag att behandla frågan om övergång till mera generella former för statsbidragsgivningen.

Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att uppdra åt övriga berörda kommittéer att överväga frågan om hur man skall kunna minska statlig tillsyn över och detaljkontroll av kommunerna och landstingskommunerna inom resp. utredningsområde. Ett motsvarande uppdrag bör även lämnas till de centrala statliga myndigheterna att pröva gällande föreskrifter. råd och anvisningar från samma utgångspunkt.

1 de promemorior som har upprättats inom kommundepartementet har en fullständig genomgång gjorts av bestämmelserna om de kommunala och landstingskommunala specialreglerade nämnderna. Översynen avser or- ganisationen av ett 30-tal specialreglerade verksamheter inom kommuner. landstingskommuner och kommunalförbund. De förslag som läggs fram kännetecknas av en strävan mot större enhetlighet och enkelhet i nämnd- organisationen efter mönster av förslaget till ny kommunallag med ett mi- nimum av särregler och detaljlöreskrifter. Förslagen bygger på principen att kommunernas och landstingskommunernas handlingsfrihet skall ökas och att deras möjligheter att anpassa verksamhetsformerna efter lokala för- hållanden skall förbättras. Denna grundtanke har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. I vissa avseenden har den upp- fattningen förts fram att förslagen från pågående utredningar bör avvaktas. 1 likhet med flertalet remissinstanser anser jag dock att övervägande skäl talar för att man söker lösa frågorna om de specialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer i ett sammanhang och med utgångspunkt i bestämmelserna om styrelsen i förslaget till ny kommunallag (3 kap.). Dessa frågor hör i första hand bedömas från allmänna kommunalrättsliga utgångspunkter och med beaktande av vad den kt.)mmunala självstyrelsen och demokratin fordrar. Detta är inte i första hand en uppgift för de ut—

Prop. l976/77:l 56

redningar som arbetar med olika specialreglerade kommunala verksamheter. Därför anser jag inte att jag föregriper utrcdttingarnas arbete. när jag gör bedömningen att förslagen i promemoriorna kan ligga till grund för lag- stiftning nu. Beträffande flera andra frågor. som det i och för sig skttlle ha funnits anledning att ta upp i ett ('.')versynsarbete av detta slag. gör jag däremot. som jag skall återkomma till. den bedömningen att de inte bör tas upp fristående från vcrksamhetsområdet i övrigt. Möjligheterna att min- ska den statliga detaljregleringen får i dessa fall prövas i resp. utredning - och under beredningen i regeringens kansli.

Bestämmelser om kommunernas och landstingskommunernas special- reglerade nämnder finns i de olika specialförfattningarna. Dessa innehåller dels särskilda bestämmelser om nämnderna och dels i allmänhet en hän- visning till vissa bestämmelser i KL. KLS resp. LL. Specialförfattningarnas särskilda nämndbestämmelser kan avse frågor som saknar motsvarande reg- lering i kommunallagarna'beträffande kommunstyrelsen resp. förvaltnings- utskottet. [andra fall finns liknande bestämmelser i kommunallagarna. men för den specialreglcrade nämnden ges då i specialförfattningarna en avvi- kande regel. Även om det finns ett gemensamt. grundläggande mönster för samtliga kommunala och landstingskommunala nämnder. är mängden avvikande bestämmelser betydande. Jag anser att goda skäl talar för att ytterligare anpassa specialförfattningarnas nämndbestämmelser till den nya kommunallagens bestämmelser om styrelsen.

Som jag aviserade i kommunallagspropositionen (s. 567) anserjag att titten nu är mogen att avveckla institutet jordbruksstämma. Jag avser att ta upp också denna fråga i detta sammanhang ( avsnitt 4.6 ).

Jag har i detta ärende samrått med cheferna R5r_iustitie-. försvarsz social—. kommunikations-. finans-. utbildnings-. jordbruks-. handels-. arbetsmark- nads- och bostadsdepartententen samt med statsrådet Hjelm-Waffen.

4.2. Specialförfattningarnas särbestämmelser

Frågan om i vilken utsträckning de specialreglerade nämndernas orga- nisation och arbetsformer kan regleras genom en hänvisning till den nya kommunallagens bestämmelser om styrelsen fordrar en rad ställningsta- ganden till behovet av olika särregler. "Jag avser att ta upp detta punkt för punkt. i huvudsak i samma ordning som de olika frågorna behandlas i förslaget till ny kommunallag. för att sedan återkomma till spörsmålet om en enhetlig hänvisning till den nya kommunallagen .

Mina förslag berör ett stort antal nämnder och innebär ändringar i åt- skilliga specialförfattningar. För att ge överblick över de olika konsekven- serna skall jag sedan sammanfatta mina förslag nämnd för nämnd ( avsnitt 4.3 ).

Prop. 1976/77zl

!Jl ex]

Hänvisningar till S4-2

4.2.1. Fakir/mira (>I/ur obligatoriska nämnder

De viktigaste kommunala specialreglerade nämnderna är obligatoriska i den meningen att särskild nämnd måste inrättas. Kommunen är skyldig att inrätta byggnadsnämnd. skolstyrelse. social centralnämnd (eller social- nämnd. barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd) sann hälsovårdsnämnd. Också valnämnd. uttagningsnämnd och i vissa fall handels- och sjöfarts- nämnd är obligatoriska nämnder. Övriga kommunala specialreglerade nämn- der är fakultativa i den meningen att särskild nämnd inte behöver inrättas. Eftersom den uppgift som regleras i en specialförfattning i allmänhet är obligatorisk. innebär detta att kommunen kan välja mellan att inrätta en särskild nämnd för uppgiften och att uppdra åt annan nämnd att ha hand om uppgiften. I flera fall anges att kommunstyrelsen (i något fall social- nämnden) skall utgöra nämnd för den aktuella uppgiften. om den inte har anförtrotts annan nämnd och särskild nämnd inte har inrättats. Beträffande arbetslöshetsnämnd är detta det enda alternativet till att inrätta särskild nämnd.

De landstingskommunala specialreglerade nämnderna är i huvudsak fa- kultativa. Undantaget är folkhögskolestyrelse. Specialförfattningarna har nå- got olika bestämmelser om inrättande av nämnder. Genomgående anges att särskild nämnd kan inrättas för var och en av de specialreglerade verk- samheterna. Härutöver gäller att förvaltningsutskottet eller avdelning därav katt utgöra sjukvårdsstyrelse. att sjukvårdsstyrelsc kan utgöra tandvårds- nämnd och direktion Iör sjukhus. att utbildningsnämnd eller styrelse för annan vårdyrkesutbildning kan utgöra styrelse för sjuksköterskeskola samt att omsorgsstyrelse. utbildningsnämnd. semesterhemsnämnd och region- planenämnd kan utgöras av annan nämnd i landstingskommunen.

] PM 111 och 1V föreslås att uttagningsnämnd och handels- och sjöfarts- nämnd görs fakultativa och att också annan nämnd än kommunstyrelse skall kunna vara arbetslöshetsnännd. De begränsningar som finns i lands- tingens möjligheter att forma sin nämndorganisation slopas med ett undan- tag. Endast sjukvårdsstyrelse bör kunna vara direktion. om särskild sådan inte inrättas. Detta motiveras med hänvisning till de komplikationer som i annat fall skulle kunna uppstå med tanke påatt direktion är i viss mening underordnad sjukt-'årdsstyrelsen.

1 promemoriorna föreslås en enhetlig utformning av bestämmelserna om inrättande av de specialreglerade nämnder som inte måste vara särskilda nämnder. Innebörden av de bestämmelser som föreslås för dessa nämnder är att det i varje kommun och landstingskommun skall finnas en näntnd för den specialreglerade uppgiften och att kommunen resp. landstingskom- munen får tillsätta särskild sådan nämnd eller uppdra åt annan nämnd att ha hand om uppgiften. 1 PM 111 föreslås en kompletterande regel med den innebörden att kommunstyrelsen eller viss annan nämnd skall ha hand om uppgiften. om kommunfullmäktige inte har beslutat annorlunda. Någon

Prop. 1976/77: 1 58

motsvarighet till denna ktjnnplctterandc regel föreslas däremot inte för de landstingskommunala verksamheterna.

1 PM 111 framhålls att en enhetlig utformning av bestämmelserna om inrättande av nämnder gör det lättare att inrätta gemensamma nämnder för flera av de uppgifter som i dag oftast ankommer på kommunstyrelsen och som var för sig inte motiverar en särskild nämnd.

Remissinstanserna tillstyrker nära nog genomgående förslagen. Stock- holms kommun anser att även valnämnd bör göras fakultativ. även om särskild valnämnd torde behövas i en kommun av Stockholms storlek. Sunds- valls kommun pekar på att kommunstyrelsen får hand om verksamheten för åtta av de nämnder som behandlas i PM 111. Kommunen anser att man bör överväga att lägga uppgifterna direkt på andra organ för att om- gången över ett delegationsförfarande skall kunna undvikas. Flera remiss- instanser sätter i fråga det framtida behovet av uttagningsnämnd och fram- håller att hästar numera inte tas ut för försvarsmaktens behov. Sundsvalls kommun går längre och sätter i fråga också behovet av kristidsnämnd. fa- miljebidragsnämnd. hemvärnsnämnd. handels- och sjöfartsnämnd samt slakthusstyrelse. Flera remissinstanser uppehåller sig vid de förbättrade för- utsättningarna att sammanföra flera i och för sig begränsade specialreglerade verksamheter till en särskild gemensam nämnd. Överbefälhavaren önskar uttryckligt författningsstöd för inrättande av en särskild totalförsvarsnämnd som skulle ersätta i första hand civilförsvars-. beredskaps-. kristids- och hemvärnsnämnderna. Flera remissinstanser. däribland folkhögskoleutred- ningen (U 1972:08). anser att folkhögskolestyrelserna även i fortsättningen bör vara obligatoriska som särskilda nämnder eller att resultatet av utred- ningens arbete bör avvaktas. innan någon ändring görs på denna punkt.

För egen del anser jag att förslagen i promemoriorna är väl avvägda. Jag är inte beredd att i detta sammanhang föreslå att några specialreglerade nämnder slopas. Min grundläggande inställning är att det är av värde att förtroendevalda ansvarar för de olika specialreglerade kommunala verksam— heterna. Den väg man bör välja för att öka kommunernas möjligheter att forma nämndorganisationen efter lokala behov är enligt min mening att göra det frivilligt att inrätta särskilda nämnder och att öppna möjligheter att relativt fritt fördela förvaltningsuppgifterna mellan nämnderna.

Särskilt behovet av uttagningsnämnd har satts i fråga av flera remiss- instanser. Frågan har berörts av 1967 års rekvisitions- och förfogandeut- redning. vars betänkande (SOU 1975165) Förfogandelagstiftningen har re- missbehandlats och f. n. bereds inom regeringens kansli. 1 avvaktan på re- sultatet av den fortsatta beredningen av ärendet bör enligt min mening göras den ändringen att det inte längre blir obligatoriskt att inrätta särskild uttagningsnämnd. Chefen för försvarsdepartementet avser att i annat sam- manhang föreslå regeringen att uttagningskungörclsen (196311 10) ändras på detta sätt.

Vad gäller frågan om folkhögskolestyrelse skall vara obligatorisk eller

Prop. 1976/77zl 59

inte har jag inledningsvis (avsnitt 4.l) uttalat att bestämmelserna om samtliga nämnders organisation och arbetsförmer bör lösas i ett sammanhang och från gemensamma utgångspunkter. Denna bedömning gäller i princip också landstingskommunal folkhögskolestyrelse. l—litht'jrande frågor har emellertid nyligen övervägts av folkhögskoleutredningen. vars huvudbe- tänkande (SOU 1976116) Folkhögskolan f. n. remissbehandlas. föratt inte föregripa remissbehandlingen och den fortsatta beredningen av utredningens förslag. har jag funnit det lämpligt att i detta sammanhang inte föreslå några ändringar i folkhögskoleförordningen (1958z478).

En remissinstans har föreslagit att också valnämnd skall bli fakultativ. Jag kan inte finna att det föreligger något behov av att öppna möjlighet att överlåta valnämnds uppgifter på kommunstyrelsen eller annan nämnd och är således inte beredd att biträda detta förslag.

lnvändningen från en remissinstans att kommunstyrelsen. om förslagen genomförs. får ansvar för alltför många verksamhetsområden och att andra former bör väljas för flera av de specialreglerade uppgifterna fordrar en kom- mentar. Jag anser nämligen att förslagen i promemoriorna skapar mycket goda möjligheter för varje kommun att välja den organisationsform som den finner lämpligast. Detta kan ske genom att särskilda nämnder inrättas eller genom att verksamheterna anförtros andra nämnder. Att kommun- styrelsen eller i ett par fall socialnämnden (sociala centralnämnden eller dist- riktsnämnd) ges ett sistahandsansvar för den specialreglerade uppgiften in- nebär inte att jag anser att det i regel är lämpligast att uppgiften anförtros åt kommunstyrelsen resp. socialnämnden. Den regel som föreslås i pro- memoriorna medför emellertid betydande praktiska fördelar i det fall det rör sig om en uppgift som är obligatorisk för- kommunen. Det är av värde att det Vid varje tillfälle finns ett ansvarigt organ i varje kommun för ex- empelvis kommunens uppgifter av försvars— eller beredskapskaraktär.

Det principiella synsätt som jag nu har redovisat är enligt min mening tillämpligt också i fråga om landstingskommunernas obligatoriska uppgifter. Jag förordar att förvaltningsutskottet eller i några fall sjukvårdsstyrelsen i landstingskommun ges ett'motsvarande sistahandsansvar. Jag finner det inte möjligt att i detta sammanhang ta ställning till den fråga om ytterligare flexibilitet i förtroendemannaorganisationen som har tagits upp av bl.a. Landstingsförbundet.

Inrättande av en särskild totalförsvarsnämnd för kommunernas uppgifter av försvars-' och beredskapskaraktär. vilka f. n. i flertalet kommuner hand- läggs av kommunstyrelsen. bedöms av flera remissinstanser som en värdefull möjlighet. Ett bra sätt att öka antalet förtroendevalda kan enligt min mening vara att samla flera i och för sig ganska begränsade arbetsuppgifter och av dem skapa ett meningsfullt verksamhetsområde för en eller flera nämnder. Till bilden hör oekså att kommunstyrelsen i dag ofta har ett ansvarsområde som är större än nödvändigt. Arbetsbelastningen är stor och sannolikt skulle såväl styrelsens huvudsakliga arbetsuppgifter som olika specialreglerade tipp-

Prop. l97b/77:l ()()

gifter vinna på att ärendegrupperna sprids. lin möjlighet kan härvid vara att inrätta en nämnd för kommunens försvars- och beredskapsfrågor. Andra kombinationer kan också tänkas och förekommer i viss utsträckning redan. De förslag jag här lägger fram underlättar sådana lösningar genom att ut- formningen av nämndorganisationen i huvudsak ('.')verlämnas ät kommu- nerna och landstingskommunerna och genom att speciallörfättningarnas nämndbestämmelser förenhetligas och flertalet särregler mönstras ut. Jag anser det emellertid inte nödvändigt att i speciallagstiftningen precisera olika organisationsmodeller.

Med de avvikelser som jag har redovisat i det föregående förordar jag alltid att promemorieförslaget om enhetliga bestämmelser om inrättande av specialreglerade nämnder genomförs.

Hänvisningar till S4-2-1

4.2.2. Antal ledamöter och stlpp/eanler

Kommunstyrelsen skall liksom förvaltningsutskottet bestå av minst fem ledamöter. Suppleanter skall väljas till det antal fullmäktige resp. landstinget bestämmer. vilket anses innebära att minst en suppleant skall utses. För de övriga kommunallagsreglerade nämnderna saknas regler om antalet lc- damöter och suppleanter.

Specialförfattningarna innehåller i flertalet fall samma regler som gäller beträffande kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet. Avvikande före- skrifter om antal ledamöter finns för skolstyrelse (minst sju). social cen- tralnämnd (minst nio). överförmyndarnämnd (minst tre). uttagningsnämnd (tre eller fem). särskild arbetslöshetsnämnd (ordförande samt minst fyra och högst tio ledamöter) handels- och sjöfartsnämnd (minst sju och högst tolv). slakthusstyrelse (inget minimiantal). sjukhusdirektion (minst tre). se- mesterhemsnämnd (ordförande och fyra andra ledamöter) samt styrelse för sjuksköterskeskola(inget minimiantal). Avvikande bestämmelserom antalet suppleanter finns i några författningar. Det gäller nykterhetsnämnd (minst hälften av antalet ledamöter). uttagningsnämnd (en för varje ledamot). särskild arbetslöshetsnämnd (för ordföranden och minst halva antalet lc- damöter). semesterhemsnämnd (en för varje ledamot) och folkhögskole- styrelse (minst tre).

l PM ll - lV föreslås att de bestämmelser om minimiantal ledamöter och om suppleanter som gäller för styrelsen enligt förslaget till ny kom- munallag genom hänvisning görs tillämpliga på samtliga specialreglerade nämnder. Beträffande överförmyndarnämnd föreslås dock ingen ändring. l PM ll framhålls beträffande skolstyrelse och social centralnämnd. där för- slaget innebär en sänkning av minimiantalet. att avsikten inte är att minska antalet förtroendevalda. Tvänom är det ett värde i sig att många för— troendevalda engageras i nämndarbetet. Men inga starka skäl talar enligt promemorian för att föreskriva ett högre minimiantal ledamöter i dessa nämnder än i exempelvis kommunstyrelsen.

Prop. l976/77:l (il

Förslagen till5tyrks av samtliga remissinstanser utom socialstyrelsen. som beträffande social centralnämnd anför att socialutredningens förslag bör av- vaktas. En remissinstans anser att bestämmelsen om minst fem ledamöter bör gälla också taxeringsnämnd. överförmyndarnämnd. trafiknämnd och sådant organ vid försäkringskassa som utses av kommunen.

För egen del finner jag det lämpligt och praktiskt med enhetliga regler för samtliga specialreglerade nämnder. Kömmttnallagens bestämmelser om styrelsen bör därvid vara normgivande. Även om jag är den förste att stryka under värdet av att flera förtroendevalda engageras i det kommunala arbetet. anser jag inte att det finns anledning att i speciallagstiftningen föreskriva högre minimiantal ledamöter än vad som gäller för kommunstyrelsen. Jag förutsätter giVetvis att det förhållandet att minimiantalet ledamöter i ett par nämnder sänks inte kommer att medföra att antalet Rirtroendevalda i dessa nämnder minskar. Med hänsyn till att bl.a. socialutredningen har tillstyrkt promemorielörslagct anser jag till skillnad från socialstyrelsen att det inte finns anledning att beträffande sociala centralnämnden avvakta en ny sociallagstiftning.

Beträffande de nämnder som regleras i författningar som har tillkommit under riksdagens medverkan föreslår jag alltså att bestämmelserna om an- talet ledamöter utformas i enlighct med vad jag har anfört. Beträffande de nämnder som regleras i annan författning kommer chefen för resp. de- partement att senare föreslå regeringen motsvarande ändringar.

En remissinstans har föreslagit att de enhetliga reglerna skall gälla också sådant organ i allmän försäkringskassa som kommunen utser. I första hand torde försäkringsnämnd avses. Goda skäl talar för att antalet ledamöter och suppleanteri försäkringsnämnd följersamma reglersom annars tillämpas i kommunerna. Jag har i samråd med chefen för socialdepartementet funnit att denna fråga bör prövas i annat sammanhang. Förslaget att samma mi- nimiantal ledamöter skall gälla också för taxeringsnämnd och trafiknämnd får prövas i anslutning till det reformarbete som pågår på dessa områden. Beträffande överförmyndarnämnd anserjag att det ännu inte finns anledning att överväga några ändringar i de nya bestämmelser som trädde i kraft den 1 januari i år.

] promemoriorna föreslås också att de olika bestämmelserna i specialför- fattningarna om antalet suppleanter skall utgå. Jag biträder detta förslag. Den bestämmelse som gäller för kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet bör kunna gälla också för de specialreglerade nämnderna.

Hänvisningar till S4-2-2

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 4.3.10

4.2.3. Valbar/rer

Bestämmelser om valbarhet till resp. nämnd finns i praktiskt taget samtliga specialförfattningar. I allmänhet gäller genom hänvisning bestämmelserna i KL resp. LL vid val också till de specialreglerade nämnderna. l KL resp. LL föreskrivs valbarhetshindcr för bl. a. kommunens ledande tjänsteman

Prop. [976/771l (12

(7.5 KL. fl; LL) samt — vid val till styrelsen eller annan kommunallags— reglerad nämnd -— resp. förvaltningschef' (32 och 45 i;" KL. 43 och 5—1 ;;" LL). l nägra speciall't'_')rfattningar undantas vid hänvisningen till KL val- barhetshindret för tjänstemännen i kommunen. Det gäller byggnadsstadgan ( l950:(il2. omtryckt l972:776). bamin-'årdslagcn ( 196097. omtryckt 1971 :308) och hälsovårt'lsstadgan (l4)58:663). l ytterligare några specialft'irfattningar fö- reskrivs valbarhetsregler som avviker från bestämmelserna i kommunal- lagarna. Dessa föreskrifter innebär i allmänhet att den krets som utesluts från valbarhet vidgas. l något fall föreskrivs särskilda kvalifikationer. medan valbarhetsbestämmelser helt saknas i ett par författningar.

l PM ll — lV föreslås enhetliga valbarhetsbestämmelser för samtliga spe- cialreglerade nämnder. Förslagen. som har utarbetats med utgångspttnkt i kommunallagsutredningens förslag till enhetlig kommunallag. innebär att nuvarande valbarhetshinder slopas för kommunens ledande tjänsteman lik- som för resp. förvaltningschef vid val till de olika nämnderna. Detta förslag har. liksom kommunallagsutredningens motsvarande förslag (SOU 1974199). väckt kritik hos ett betydande antal remissinstanser. även om flertalet till- styrker förslaget. De rcmissinstanser som har en negativ inställning pekar i allmänhet på svårigheterna att förena ett politiskt uppdrag som nämnd- ledamot med ställningen som förvaltningschef'hos samma nämnd. Åtskilliga erinrarom kommunallagskommittens ställningstagande(SOU l952: l4)i frå- gan och stryker under intresset av att fl:")rvaltningschelen intar en parti- politiskt oberoende. självständig ställning.

.Vlin ståndpunkt innebär att hittillsvarande regler får anses utgöra en god- tagbar kompromiss mellan olika intressen. [ propositionen med förslag till ny kommunallag föreslås också att de nuvarande valbarhetshindren för den ledande tjänstemt-tnnen och för resp. förvaltningschefbehålls. De nuvarande. valbarhetshindren kan inte anses ha vållat några större olägenheter beträf- fande de specialreglerade nämnderna. Jag anser därför att det inte finns anledning att i fråga om dessa nämnder överväga någon annan lösning än den som föreslås i förslaget till ny kommunallag. De valbarhetsbcstäm- melser i specialförfattningarna som stämmer överens med kommunalla- garnas bör således inte ändras i annat än formellt hänseende.

Förslagen i PM ll — l'v' innebär att samtliga specialförfattningar i fråga om valbarhet hänvisar till kommunallagen. Detta förslag har bemötts positivt av flertalet remissinstanser. också av sådana som har ställt sig tveksamma eller negativa till de valbarhetsbestämmelser som kommunallagsutrcdningen har föreslagit. Också jag anser att en sådan enhetlighet är lämplig. I ett par fall innebär den att ytterligare några kommunala chefstjänstemän utesluts från valbarhet.

Vid val till bygg n a d 5 nämn d gäller att tjänsteman hos kommun inte på grund av sin tjänst skall vara obehörig att vara ledamot ellcr suppleant i nämnden (3.5 tredje stycket byggnadsstadgan). Denna bestämmelse har ersatt tidigare föreskrifter om att kommunalborgmästaren var självskriven

Prop. 1976/77: [ 63

ledamot av nämnden eller att länsstyrelsen eller magistraten utsåg en lc- datnot. Bestämmelsen har motiverats av önskemålet att skapa möjligheter att knyta främst juridisk sakkunskap till nämnden.

Jag kan med hänvisning till vad jag har anfört i valbarhetsfrägan i pro- positionen med förslag till ny kommunallag inte finna tillräckliga skäl att behålla en särreglering av frågan om valbarhet till byggm'tdsnämnd. Särregefn innebär i praktiken att kommunens ledande tjänsteman (kanslichefen) och stadsarkitekten samt eventuellt stadsingenjören kan ingå som ledamöter i nämnden. Detta är knappast nödvändigt föratt nämnden skall få tillgång till deras sakkunskap och torde inte heller förekomma.

Valbarhetsbestämmelserna för ba r na v ä rd s nä m n d innehåller sam- ma avvikelse fran kommunallagarna som byggnadsstadgan (8 : barnavårds- lagen). Också här har avvikelsen motiverats av intresset att nämnden tillförs juridisk sakkunskap. Den äldre barnavårdslagen (l024z361) innehöll dock inga bestämmelser om självskrivna ledamotskttp för jurister (däremot för präst. lärare och i vissa fall läkare). Det är av intresse i detta sammanhang att lagen (l970:296) om social centralnämnd m.m. inte innehåller någon bestämmelse motsvarande den i 8 & barnavårdslagen. Vid val till social cen- tralnämnd gäller alltså valbarhetsbestämmelserna i KL fullt ut. Med hän- visning härtill och till vad jag nyss har anfört i fråga om valbarhet till bygg— nadsnämnd ftnnerjag övervägande skäl tala för att slopa särbestämmelsen i barnavårdslagen.

Också för val till hä ] 5 o vå rd 5 n ä m n d finns en begränsning i hän- visningen till KL. Begränsningen innebär att tjänsteman hos kommunen inte på grund av sitt tjänsteinnehav skall vara obehörig att väljas till ledamot eller suppleant. Bestämmelsen har i likhet med motsvarande regler i bygg- nadsstadgan och barnavårdslagen till syfte att göra val av särskilt sakkunniga ledamöter möjligt. Det kan gälla jurister. exempelvis kanslichef. eller nämn- dens förvaltningschef. som i de större kommunerna kan vara stadsläkaren. ] de allra minsta kommunerna utan underlag för egen hälsovårdsinspek- törstjänst har bestämmelsen haft betydelse för möjligheten att förena lör- troendeuppdrag som exempelvis ordförande med tjänst som inspektör. Så- dana lösningar förekommer enligt tillgängliga uppgifter nttmera i endast två kommuner i landet. Om den nya kommunallagens valbarhetsbestäm- melse görs tillämplig vid val av hälsovårdsnämnd. kan det sättas i fråga om Valbarhetshindret för verkschef utesluter sådan förening av uppdrag. Frågan bör i allmänhet kunna besvaras nekande. Förvaltningarna hos häl- sovårdsnämnder som tvingas tillgripa lösningar av det slag jag har beskrivit torde inte vara av sådan omfattning att hälsovårdsjnspektt'jren kan betraktas som verkschef. Jag vill därför förorda att valbarhetsbestämmelserna i kortt- munallagen i sin helhet görs tillämpliga också på val till hälsovårdsnämnd.

Bestämmelser om valbarhet till v a I n ä m n d finns i 3 kap. 2 & vallagen (19722620. omtryckt l9761404). som har formen av en hänvisning till KL. Svenska kommunförbundet har i sitt yttrande över PM lll förordat att val-

Prop. 1976/77zl 64

barhetshindret för kommunens ledande tjänsteman och för verkschef inte skall gälla val till valnämnd. Förbundet framhåller att man i många kom- muner har ansett det lämpligt att i valnämnden välja in den person som tidigare har varit fi_')rr_tt'dttad av länsstyrelsen som valnämndens ordförande. Jag har för egen del svårt att se att detta motiverar en särreglering i vallagen . Om en kommttn har behov av att anlita sin kansliehefi valnämndens arbete. torde detta kunna ske utan att han ingår som ledamot i nämnden. Jag kan därför inte biträda förslaget om avvikande regler för val till valnämnd.

Ledamot och ersättare i ö v e r fö r my n d a r n ä nt n d skall enligt 19 kap. 8,5 föräldrabalken vara myndiga svenska medborgare och kyrkobok- förda i kommunen. Konkurstillstånd utgör valbarhetshinder liksom innehav av domartjänst inom domsagan. Valbarhetsbestämtnelserna avviker alltså på flera punkter från motsvarande bestämmelser i kommttnallagarna. Be- stämmelserna om överlörmyndarnämnd är helt nya. I PM lll framhålls att det inte är motiverat att överväga några mer genomgripande förändringar. förrän erfarenheter har vunnits av den nya ordningen. Denna uppfattning delas av det helt övervägande antalet remissinstanser. Endast Eskilstuna kommun anser att bestämmelserna i föräldrabalken bör ses över redan nu. Hedemora kommun är inne på liknande tankegångar men finner det rimligt att en översyn av bestämmelserna anstår till slutet av kommande man- datperiod. Också jag anser det lämpligt att inte nu göra andra ändringar i bestämmelserna om överförmyndarnämnd än de som kommunallagsre- formen påkallar. Denna bedömning gäller inte enbart frågan om valbarhet utan också de andra frågor som jag kommer att ta upp i det följande. Jag är i princip positiv till möjligheten att. sedan erfarenheter har vunnits av den nya ordningen. ytterligare anpassa bestämmelserna till den nya kom- munallagen. Jag vill dock peka på de särskilda krav som det finns anledning att ställa på överförmyndare och ledamot av överförmyndarnämnd och som också i fortsättningen torde motivera viss särreglering.

Bestämmelserna om val till arbetslös hets nä m n d är knapphän- diga. Valbarhetshinder föreligger enligt 5 & kungörelsen (l966:369) med när- mare föreskrifter om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet m. m. (ar- betslöshetsnämndskungörelsen) för tjänsteman som är redovisningsskyldig inför nämnden samt — vid val av särskild nämnd — för ledamot. suppleant eller tjänsteman i arbetsmarknadsstyrelsen eller Iänsarbetsnämnden. [ PM lll föreslås att dessa valbarhetshinder slopas. Ingen remissinstans har haft något att invända mot förslaget. Även jag biträder förslaget. Något hinder att i stället tillämpa valbarhetsbestämmelserna i den nya kommunallagen kan jag inte finna.

Till ledamot eller suppleant i sju k h usd i re k t i on kan endast väl- jas den som är valbar till sjukvårdsstyrelse (ll ;" 3 mom. sjukvårdslagen. 19621242). För val till sjukvårdsstyrelse gäller bestämmelserna i LL. flär- igenom undantas landstingskommunens ledande tjänsteman (landstings- direktör) liksom sjukvårdsstyrelsens förvaltningschef (sjukvårdsdirektör).

Prop. l976/77:1 6

'Jr

Valbarhetshinder föreskrivs vid val till direktion också för ett antal tjäns- temän vid sjukhtts som står under direktionen. Det gäller sjukhusdirektör. styresman. chefsläkare. den som leder den ekonomiska förvaltningen vid sjukhus med styresman och sittkvårdsdirektt'ir som är högste förvaltnings- chef för sådant sjukhus. Dessa senare tjänstemän kan däremot väljas till sjukvårdsstyrelse som utgör direktion. men de får i så fall inte delta i hand- läggning av direktionsärendena.

För egen del kan jag inte finna att det är nödvändigt att behålla särskilda valbarhetshinder för olika tjänstemän inom sjukhusledningen. Den person- krets som f. n. utesluts från valbarhet till sjukhusdirektion är ganska om- fattande. Jag vill också peka på det förhållandet att sjukvårdshuvudmännen har relativt stor frihet att organisera sjukhusledningen efter eget skön. Upp— räkningen av vissa tjänstemän. som skall omfattas av valbarhetshinder. blir därför inte alltid meningsfull. Jag förordar därför att frågan om valbarhet regleras genom en hänvisning till den nya kommunallagen . Därigenom ute- sluts tjänsteman som är chef för verk som hör till direktions förvaltnings- område från valbarhet till ledamot eller suppleant i direktion. Vad som är verk hos direktion får. liksom i fråga om alla andra kommunala och landstingskommunala nämnder. bedömas med utgångspunkt i den orga- nisationsform som landstingskommunen resp. kommunen har valt. Vem eller vilka som skall vara att anse som verkscheftorde framgå av instruktion eller reglemente som resp. landstingskommun beslutar om. Någon särreg- lering för det fall sjukvårdsstyrelse utgör direktion anser jag inte nödvändig. Att den som inte är valbar till särskild direktion inte blir valbar till sjuk- vårdsstyrelse som är direktion förefaller tvärtom vara en rimlig konsekvens av en sådan organisatorisk lösning. Detta avviker inte från vad som gäller i andra fall när en specialreglerad uppgift. som annars handhas av särskild nämnd. läggs på en redan befintlig nämnd. l PM III och IV behandlas några nämnder som regleras i författningar som har tillkommit utan riksdagens medverkan. Det gäller uttagnings- nämnd. för vars ledamöter särskilda kvaliftkationskrav ställs upp i uttag- ningskungörclsen samt handels- och sjöfartsnämnd och semesterhems- nämnd. och styrelse för sjuksköterskeskola. för vilka valbarhetsbestämmel- ser saknas. Resp. departementschef kommer senare att föreslå regeringen att även dessa nämnder regleras efter mönster av den nya kommunallagens bestämmelser om val till styrelsen. under förutsättning att riksdagen godtar denna princip.

4.2.4. Nämndernas sammansättning

Kommunallagarna innehåller liksom flertalet specialförfattningar inga be- stämmelser eller rekommendationer om hur nämnder eller styrelser skall vara sammansatta. Det har ansetts böra ankomma på kommunfullmäktige och landsting att inom de ramar som valbarhetsreglcrna ger till nämnd-

Prop. f976/77:l 66

ledamöter välja de personer som de anser bäst skickade att fullgöra de olika uppdragen. Numera finns med något undantag inte heller några bestäm- melser om självskrivna ledamöter eller om att statlig myndighet skall utse ordförande eller ledamöter.

I några specialförfattningar finns dock fortfarande rekommendationer om hur nämnderna bör vara sammansatta. Lagstiftningen om de sociala nämn- derna innehåller rekommendationer om att medicinsk och juridisk sakkun- skap bör vara företrädd i nämnderna. ] nykterhetsnämnd skall både män och kvinnor vara representerade. [ ltälstwärdsnämnd bör läkare och veterinär ingå. Bland de nämnder som regleras i regeringsförfattningar finns uttag- ningsnämnd. vars ledamöter bl.a. bör ha ingående kännedom om kortt- munens hästbestånd. och folkhögskolestyrelse. i vilken tjänstgiiirande rektor skall ingå som ledamot och sekreterare.

[ PM ll — IV föreslås att samtliga föreskrifter och rekommendationer om nämndernas sammansättning slopas. Beträffande de sociala nämnde-rna erinras om att riksdagen tidigare (2 LU 1970z51. rskr 1970z285) hos regeringen har begän att reglerna om expertledamöter skall slopas.

l promemoriorna framhålls också att nämndernas möjligheter att skaffa sig sakkunskap på andra vägar än genom särskilt utsedda ledamöter allmänt sett torde vara goda. Det är främmande för moderna demokratiska principer att Specialdestinera mandat i de politiskt sammansatta nämnderna till vissa yrkesgrupper. Det framhålls också att de särskilda föreskrifterna i ett par fall har utgjort hinder för att införa föreskrifter om proportionellt val av nämndledamöterna. Regeln om att nykterhetsnämnd skall bestå av såväl män som kvinnor betecknas i PM II som lika självklar som otidsenlig. Remissinstanserna hari allmänhet bedömt förslagen positivt. Det fåtal som avstyrker pekar på värdet av den medicinska eller juridiska sakkunskap som expertledamöterna tillför nämnderna.

För egen del kan jag inte finna att rekommendationerna om expertle- damöter. som ett par remissinstanser har förutsatt, garanterar sådan med— verkan. Helt visst har särskilt sakkunniga ledamöter — såväl ur de yrkes- grupper som anges i författningarna som ur andra - i alla tider berikat nämndarbetet. Detta torde emellertid ha skett oavsett rekommendationer i lagstiftningen och så kommer säkert att ske också i fortsättningen. Jag delar uppfattningen i promemoriorna att det är främmande för ett modernt demokratiskt tänkesätt att specialdestinera platser i de kommunala nämn- derna. Det fria politiska urvalssystemet är överlägset sådana urvalssystem som skapas genom regler av denna typ och det är min uppfattning att statsmakterna bör avhålla sig från pekpinnar av det här slaget. Regeln om att nykterhetsnämnd skall bestå av både män och kvinnor torde inte längre ha någon uppgift att fylla.

] lagen om social centralnämnd finns en bestämmelse om att minst en ledamot av varje distrikstnäm nd bör vara ledamot också av centralnämnden. Inte heller en sådan rekommendation anserjag ha sitt plats i lagstiftningen.

Prop. l976/77zl 67

Den är f.ö. mindre väl förenlig med bestämmelsen om att social distrikts- nämnd kan väljas proportionellt.

Jag förordar därför att föreskrifterna och rekommendationerna om nämn- dernas sammansättning utgår ur lagen om social centralnämnd (jurist och läkare. centralnäntndsledamot i social distriktsnämnd). barnavårdsfagen tju- rist). nykterhetsvårdslagen (1954579. omtryckt 19711307) (läkare. båda kö- nen) och hälsovårdsstadgan (läkare och veterinär).

Beträffande de nämnder som regleras i regeringsförfattningar kommer resp. departementschefsenare att föreslå regeringen motsvarande ändringar. om riksdagen godtar de förslag jag här lägger fram. Det gäller uttagnings- nämnd samt några hamnstyrelser i vilka bl. afregeringen och handelskam- mare tillsätter vissa ledamöter.

Hänvisningar till S4-2-4

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 4.2.5

4.2.5. Proportionella val

I propositionen med förslag till ny kommunallag föreslås en bestämmelse (28 å) som innebär att samtliga kommunala nämnder skall kunna utses pro- portionellt. Detta har hittills föreskrivits i KL och LL endast beträffande val av kommunstyrelsen resp. förvaltningsutskottet och de kommunallags- reglerade nämnderna. I flertalet specialförfattningar finns motsvarande be- stämmelser. Några viktiga specialreglerade nämnder som t. ex. nykterhets- nämnd. hälsovårdsnämnd och sjukhusdirektion kan dock formellt inte utses proportionellt.

Förslaget att minoritetsskyddet skall stärkas genom en regel i den nya kommunallagen om att alla nämnder skall kunna väljas proportionellt är ett resultat av den översynav specialförfattningarna som har gjorts i PM II — IV. Förslaget förutsätter att de förslag som jag nyss har lagt fram om att de olika bestämmelserna om nämndernas sammansättning skall slopas ( avsnitt 4.2.4 ) godtas av riksdagen. Om förslaget i kommunallagsproposi- tionen godtas av riksdagen. blir specialförfattningarnas bestämmelser om proportionella val överflödiga. Jag förordar att de tas bort.

En remissinstans har förordat att även ta x e r i n g 5 fr å m n d bör kunna väljas proportionellt. Sådan nämnd omfattas inte av bestämmelsen i den nya kommunallagen. eftersom den inte är en i egentlig mening kommunal nämnd. Taxeringen i första instans är f. n. föremål för genomgripande för- ändringar. Riksdagen lade förra året fast riktlinjerna för denna reform (prop. 1975z87. SkU 1975z31. rskr 1975:229) och avsikten är att författningsförslag i enlighet med riktlinjerna senare skall läggas fram för riksdagen. Det finns därför inte anledning att i detta sammanhang föreslå några ändringar be- träffande taxeringsnämnd. Jag anser emellertid att goda skäl talar för att de ledamöter som utses av kommunen skall kunna väljas proportionellt. Chefen för finansdepartementet kommer senare att föreslå en sådan ändring, under förutsättning att riksdagen godtar principen att alla de kommunala nämnderna skall kunna väljas proportionellt.

Prop. 1976/77zl 68

Hänvisningar till S4-2-5

4.2.6. Ll'tornstäwrdcs närvarorätt

I specialförfattningarna förekommer olika slag av bestämmelser om at- ontståendes medverkan vid nämndernas sammanträden. Med utomstående menarjag i detta sammanhang andra än ledamöter och suppleanter i nämn- den. Den medverkan av utomstående som föreskrivs i specialfi'irf'attningarna är av skiftande karaktär alltifrån rekommendationer till nämnderna om att anlita sakkunnigt biträde till tvingande föreskrifter om närvarorätt. yttran- derätt och rätt att anteckna avvikande mening till protokollet (s.k. falsk reservationsrätt). I vissa författningar — exempelvis hälsovårdsstadgan — pre- ciseras mycket noggrant vilken eller vilka utomstående som avses. medan i andra tonvikten läggs vid det särskilda kunnande som avses — exempelvis juridisk eller medicinsk sakkunskap.

I PM II — IV föreslås att specialförfattningarnas olika bestämmelser om utomståendes medverkan skall slopas. Istället skall nämnderna genom hän- visning till en bestämmelse i den nya kommunallagen ges möjlighet att kalla in bl.a. sakkunniga. Sådana beslut fattas med enkel majoritet. I pro- memoriorna framhålls att behovet av att tillföra nämnderna sakkunskap knappast har minskat men att det växlar från uppgift till uppgift och kan tillgodoses på flera olika sätt. Rekommendationer eller föreskrifter att ex- pertkravet skall tillgodoses på visst sätt kan därför medföra stelhet i till- lämpningen. Redan därför finns det. anförs i promemoriorna. anledning att undvika sådana bestämmelser. Den grundläggande utgångspunkten i promemoriorna är dock att intresset av statlig tillsyn och kontroll över nämn- dernas arbete inte utan tungt vägande skäl får inskränka nämndernas frihet att själva välja sina arbetsformer.

Jag vill inledningsvis förklara att jag ansluter mig till den grundläggande syn. som kommer till uttryck i promemoriorna. nämligen att nämnderna har förmåga att själva avgöra vilka utomstående som skall kallas. I pro- positionen med förslag till ny kommunallag föreslås en bestämmelse (42 å) som ger kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet rätt att kalla särskild sakkunnig att närvara vid sammanträde. Jag ämnar i det följande föreslå att denna bestämmelse ges motsvarande tillämpning i fråga om de spe- cialreglerade nämnderna.

Redan i anslutning till detta principuttalande vill jag helt kort erinra om den verksamhet som pågår i syfte att finna nya former för vidgat perso- nalinflytande i den offentliga förvaltningen. En omfattande försöksverk— samhet pågår med näntarorätt för personalföreträdare i kommunala och landstingskommunala nämndertSFS l972:27l ). Bl. a. med hänvisning härtill har ett par remissinstanser avstyrkt förslagen i promemoriorna att närva- rorätten för förvaltningschcfer och andra experter skall slopas. TCO anser sålunda att ett genomförande av förslagen skulle försämra medinflytan- demöiligheterna för vissa personalkategorier. Jag vill bestämt avvisa ett så- dant synsätt. Den medverkan vid nämndsammanträdena som föreskrivs

Prop. 1976/77zl 69

för förv'altningschef'er. föredragande eller andra tjänstemän har aldrig syftat till att ge dessa grupper en plattform för personalinflytande. Syftet har varit att tillföra nämnderna den sakkunskap dessa tjänstemän kan besitta i egen- skap av fackmän eller experter på resp. område.

De kategorier utomstående som behandlas i specialförfattningarna kan. även om gränserna flyter något. delas in i tre grupper. Det är förvaltnings- chefer och andra föredragande. statliga experter santt andra sakkunniga.

Närvarorätt för fö rv a 1 t n i n g sc h ef eller annan föredragande före- skrivs i flera specialförfattningar. Enligt 3 a i 2 mom. brandlagen (1974180. ändrad 1975296) har brandchefen rätt att vid sammanträde med brandsty- relsen delta i överläggningarna men inte i besluten samt att få sin mening antecknad till protokollet. Samma rätt tillkontmer vid sammanträde med byggnadsnämnden enligt 6 & byggnadsstadgan tjänsteman som har till ålig- gande att föredra ärenden inför denna nämnd. Skolchefen har enligt Iöä skollagen (19621319. omtryckt 1970:1026) samma rätt och därtill en skyl- dighet att närvara vid sammanträde med skolstyrelsen. Till sammanträde med sjukvårdsstyrelse skall enligt 9 =" 3 mom. sjukvårds- lagen sjukvårdsdirektör eller. om sådan inte finns. landstingsdirektör kallas. Om landstinget eller kommunfullmäktige beslutar det. skall även annan som har att föredra sjukvårdsärenden inför förvaltningsutskottet eller kom- munstyrelsen kallas till sådant sammanträde. Till sjukvårdsstyrelses sam- manträde. liksom till skolstyrelses. skall också kallas särskolchef' och vård- chef. om ärende rör dessa tjänstemäns verksamhetsområden (ISå lagen. l967:94(). angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. omsorgs- lagen). Även i fråga om sjukhusdirektion är kretsen av utomstående med närvarorätt omfattande. Enligt 12 & sjukvårdslagen skall sjukvårdsdirektör. eller om sådan inte finns. landstingsdirektör. samt sjukhusdirektör. sty- resman. chefsläkare och den som vid sjukhus med styresman leder den ekonomiska förvaltningen kallas till direktionens sammanträden. Närva- rorätt har också i ärende rörande sjukvårdspersonalen den som närmast under sjukhusdirektör eller styresman handlägger sådana frågor. Med när- varorätten i sjukvårdsstyrelse resp. sjukhusdirektion följer rätt att delta i överlägningarna men inte i besluten och s. k. falsk reservationsrätt.

Till sammanträde med omsorgsstyrelse skall samma tjänstemän kallas som till sjukvårdsstyrelse vid behandling av omsorgsärenden. alltså sär- skolchef och vårdchef.

I PM II - IV föreslås att samtliga bestämmelser om närvarorätt. yttran- dcrätt och falsk reservationsrätt för förvaltningschefellerannan föredragande slopas. Varje nämnd skall i stället avgöra vilka tjänstemän som skall kallas till dess sammanträden. Detta föreslås lagtekniskt bli löst genom en hän- visning till den nya kommunallagens bestämmelse om rätt för styrelsen att kalla bl.a. tjänsteman föratt meddela de upplysningar som behövs.

Remissopinionen är inte entydig i denna fråga. Förslagen tillstyrks av det övervägande antalet remissinstanser. De remissinstanser som avstyrker

Prop. 1976/77: 1 7()

har det gemensamt att de ftnner föreskrifterna om närvarorätt för förvalt- ningschef eller annan föredragande värdefulla och att de inte är övertygade om att nämnderna i alla lägen inser sitt behov av särskild sakkunskap.

För egen del är jag av motsatt uppfattning. Erfarenheten visar att be- stämmelser av den typ jag har redovisat är av mycket begränsat värde. Det kommunala nämndarbetet följer vissa mönster. Ett inslag häri är för- valtningschefens och annan föredragandes deltagande i sammanträdena. Ar- betet i de nämnder där denna medverkan har reglerats i specialförfattning skiljer sig i detta hänseende inte nämnvärt från arbetet i de övriga spe- cialreglerade eller de kommunallagsreglerade nämnderna. Samarbetsproblem som tar sig uttryck i att tjänstemännen hos nämnden inte får delta i sam- manträdena torde inte kunna lösas genom tvingande lagstiftning. Det ftnns. menar jag. inte anledning för statsmakterna att närmare reglera chefstjäns- temännens medverkan i nämndarbetet. Bestämmelserna om närvarorätt och yttranderätt bör därför utgå. Detsamma gäller de bestämmelser som finns om rätt att anteckna avvikande mening till protokollet. Föredragandens förslag till nämnden finns oftast dokumenterat i handlingarna till ett ärende. Något behov av uttryckliga författningsföreskrifter om rätt för föredraganden eller annan tjänsteman att få anteckna avvikande mening finns därför knap- past. Som jag anförde i propositionen med. förslag till ny kommunallag (s. 452) bör rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet i princip för- behållas dem som har rätt att delta i beslutet. Med stöd av vad jag nu har anfört förordarjag att bestämmelserna i specialförfattningarna om för- valtningschefs och annan föredragandes närvarorätt. yttranderätt och rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet tas bort.

Vissa statliga tjänstemän har i några specialförfattningar till- erkänts rätt att närvara och yttra sig vid den specialreglerade nämndens sammanträden samt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Vid sammanträde med hälsovårdsnämnd har länsläkaren eller biträdande länsläkaren liksom länsveterinären eller biträdande länsveterinären rätt att närvara m. m. (10% hälsovårdsstadgan och 145 3 mom. lagen. I944:219. om djurskydd). Länsveterinären har en motsvarande rätt i fråga om sam- manträde med slakthusstyrelse (11 s" 3 mom. lagen. 1959:99. om köttbe- siktning rn. m.). Länsläkaren har rätt att närvara m. m. vid sjukvårdsstyrelses sammanträde (9 & 3 mom. sjukvårdslagen). Närvarorätt m.m. tillkommer slutligen civilförsvarschefen vid sammanträde med civilförsvarsnämnd (41 ä 3 mom. civilförsvarslagen. I960:74. omtryckt l975:712) och företrädare för länsarbetsnämnden och arbetsmark nadsstyrelsen vid sammanträde nted arbetslöshetsnämnd (8 & arbetslöshetsnämndskungörelsen). I vissa författ- ningar ftnns vidare bestämmelser om rätt för länsstyrelsen eller annan statlig myndighet att påkalla sammanträde med specialreglerad nämnd. När länsstyrelsen begär det. skall sammanträde med hälsovårdsnämnden äga rum för behandling av ärende som rör vården eller behandlingen av djur (14 ä 3 mom. lagen om djurskydd). Enligt 4l & 3 mom. civilförsvarslagen

Prop. I976/77:I 71

kan länsstyrelsen kalla civilfi'irsvarsnämnd att sammanträda med länsstyrel- sen eller företrädare för denna. Under vissa förutsättningar kan också ci- t'ilförsvarschef påkalla sammanträde med civilförsvarsnämnd. Arbetsmark- nadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden kan enligt 8 & arbetslöshetsnämnds- kungörelsen påkalla sammanträde med arbetslöshetsnämnd.

I PM II — IV föreslås att närvarorätten m. m. för länsläkaren och länsveterinären skall slopas liksom bestämmelserna om närvarorätt m. m. för arbetsmarknadsverkets företrädare vid sammanträde med arbetslöshets- nämnd. Utöver de skäl som anförs beträffande formerna för utomstående sakkunnigas medverkan över huvud taget framhålls i PM II att intresset av statlig tillsyn och kontroll inte är så starkt att tillsyns- och kontroll- funktionen måste utövas i former som är främmande för ett modernt kom- munalpolitiskt tänkesätt.

Förslaget tillstyrks ganska allmänt men avstyrks av bl. a. några länsstyrel- ser och ett par centrala myndigheter. Livsmedelsverket framhåller att livs- medelstillsynen bygger på ett centralt organiserat samspel mellan tillsyns- myndigheter på olika nivåer. Detta gör det nödvändigt. framhåller verket. med samordning och nära och ömsesidigt etablerade kontakter tillsynsmyn- digheterna emellan. Det är mera fråga om information och rådgivning till nämnderna. mindre fråga om kontroll av hur nämnden fullgör sina uppgifter. Liknande synpunkter för socialstyrelsen fram beträffande länsläkarens med- verkan i sjukvårdsstyrelsen.

Jag delar helt dessa remissinstansers syn på vikten av ett gott samarbete mellan de statliga myndigheterna och de kommunala nämnderna. Det gäller livsmedelstillsyn och sjukvård men också flera andra kommunala verk- samheter såsom utbildning. fysisk planering och sociala omsorger. Jag tror emellertid inte att det är de tvingande föreskrifterna om närvarorätt rn. m. för de statliga tjänstemännen som utgör grunden för ett sådant gott sam- arbete. Sådana föreskrifter ftnns dessutom för bara ett par av de special- reglerade verksamheterna. Med just den inriktning på samverkan. rådgiv- ning och information som livsmedelsverket förespråkar kan reglerna om närvarorätt m.m. undvaras. Jag föreslår därför att de slopas. En remiss- instans har påpekat att konsekvensen bjuder att också bestämmelsen om civilförsvarschefs rätt att närvara m. m. vid sammanträde med civilförsvars- nämnd slopas. Även öm civilförsvarsnämndens uppgifter är ganska speciella. förordar jag att närvarorätten tas bort.

Bestämmelserna om rätt för länsstyrelsen resp. arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnäntnden att påkalla sammanträde med hälsovårdsnämnd resp. arbetslöshetsnämnd fyller knappast något praktiskt behov. Man har anledning att räkna med att nämndens ordförande ser till att sammanträde hålls. när det behövs. Jag förordar därför att dessa bestämmelser slopas. Däremot är jag inte beredd att lägga fram något motsvarande förslag i fråga om civilförsvarsnämnden.

Också vissa a n d ra s a k k u n nig a har i olika specialförfattningar getts

Prop. l976/77zl 72

en särställning i nämndernas arbete. Barnavårdsnämnd bör enligt 10% bar- navårdslagen anlita biträde av lagfaren person. om behovet av juridisk sak- kunskap inte är tillgodosett inom nämnden. I 6 & nykerhetsvårdslagen finns en motsvarande bestämmelse om medicinsk sakkunskap. I Sä lagen om social centralnämnd har dessa bestämmelser smälts samman till en regel om anlitande av såväl juridisk som medicinsk sakkunskap. Dessa bestäm- melser är rekommendationer till nämnderna och föreskriver alltså ingen ovillkorlig närvarorätt. Enligt 9ä hälsovårdsstadgan skall distriktsläkaren eller stadsläkaren resp. tjänsteveterinären eller stadsveterinären närvara vid sammanträde med hälsovårdsnämnd i vilken inte läkare resp. veterinär ingår. Distrikts- eller stadsveterinärens närvarorätt vid hälsovårdsnämnds behand- ling av djur5kyddsärende framgår också av 14 ä 3 mom. lagen om djurskydd. Vid sammanträde med slakthusstyrelse har stadsveterinär och främste ve- terinären vid slakthuset samma rätt enligt 11 ;" 3 mom. lagen om kött- besiktning m. m. I samtliga här nämnda fall är närvarorätten förenad med yttranderätt och rätt att anteckna avvikande mening till protokollet.

Bestämmelser om utomstående sakkunnigs medverkan finns också i sjuk- vårdslagstiftningen. Vid behandling av sjukvårdsärende av större vikt i sjukvårdsstyrelse skall enligt 9 & 3 mom. sjukvårdslagen kallas en överläkare eller en distriktsläkare. Rör ärende omsorgsinrättning. skall enligt 15 _5 om- sorgslagen överläkare hos omsorgsstyrelsen kallas. Dessa läkare har rätt att yttra sig vid sammanträdena och att få avvikande mening antecknad till protokollet. Om sjukvårdsstyrelsen utövar ledningen av specialsjukhus. bör den enligt 6 & stadgan (I968zl46) angående omsorger om vissa psykiskt ut- vecklingsstörda (omtryckt l972:456) tomsorgsstadgan) bereda representant för föräldraförening tillfälle att närvara vid sina sammanträden eller på annat lämpligt sätt informera föreningen. De två senast nämnda bestämmelserna gäller också omsorgsstyrelse.

Vid sammanträde med sjukhusdirektion har enligt 12å sjukvårdslagen överläkare. sjukstuguläkare. sjukhemsläkare samt distriktsläkare som står direkt under direktion rätt att närvara m. m.. var och en såvitt rör hans eller hennes verksamhetsområde.

Till sammanträde med styrelse för folkhögskola skall Skolläkare kallas, när elevernas hälsotillstånd ellersundhetsförhållandena vid skolan behandlas Gå 2 mom. folkhögskofeförordningen). Samma moment innehåller också en bestämmelse om lärarrepresentation i styrelsen. En lärare. som årligen utses av lärarrådet. har rätt att närvara. yttra sig och få avvikande mening antecknad till protokollet.

I PM II — IV anförs att motiven för de bestämmelser om utomstående sakkunnigas medverkan som jag har redovisat har varit väsentligen de- samma som motiven för bestämmelserna om förvaltningschef och andra föredragande. I promemoriorna framhålls att det i största möjliga utsträck- ning bör överlämnas åt kommunerna och landstingskommunerna att själva bestämma hur nämndarbetet skall ordnas. Problemet att ge nämnderna er-

Prop. 1976/77: I , 73

forderlig sakkunskap och ett fullödigt beslutsunderlag kan ha flera rimliga lösningar. Lagstiftaren har inte anledning att föreskriva en viss lösning. I promemoriorna föreslås därför att bestämmelserna utgår. Med stöd av bestämmelsen i den nya kommunallagen om tillkallande av utomstående sakkunniga får nämnderna i stället från fall till fall besluta om vilka ut- omstående de skall höra.

Nästan alla remissinstanser ansluter sig till det grundläggande synsättet bakom förslagen. Flertalet tillstyrker förslagen men inte så få har invänd- ningar beträffande någon nämnd eller någon kategori utomstående. Ett par länsstyrelser undantar från sitt tillstyrkande förslaget att föreskriften om juristmedverkan i barnavårdsnämnden skall slopas. I)et gör också social- styrelsen som anser att socialutredningens förslag bör avvaktas. Social- utredningen har däremot ingen invändning mot förslagen utan pekar på att behovet av sakkunskap i nämndarbetet inte är begränsat till de kategorier som anges i författningarna. Socialstyrelsen avstyrker också att ändringar nu görs i sjukvårdslagstiftningens bestämmelser om närvarorätt m. m. Den nyligen tillkallade utredningen om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården bör avvaktas. Förslaget att rekommendationen att ge föräldraförening när- varorätt i omsorgsstyrelse skall slopas är enligt riksförbundet för utveck- lingsstörda barn uttryck för överkänslighet. Förbundet konstaterar dock att denna form för samverkan med föräldrarna inte är den dominerande.

För egen del vill jag bedöma förslagen från utgångspunkten att nämnderna inte onödigtvis skall styras av statsmakterna vid sitt val av arbetsformer. En bedömning på det lokala planet från fall till fall av vilket beslutsunderlag och vilken utomstående sakkunskap som behövs kan bättre än generella direktiv från lagstiftaren främja kloka och väl underbyggda beslut. Det bör därför finnas särskilt starka skäl för föreskrifter eller rekommendationer av detta slag. För att undvika varje missförstånd ärjag angelägen att fram- hålla att mitt Ställningstagande inte avser behovet av att tillföra nämnden sakkunskap. Jag tar inte heller ställning till lämpligheten av att kalla in utomstående till de olika nämnderna. Mitt ställningstagande avser enbart lämpligheten av att i lagstiftningen föreskriva vissa lösningar.

Det kan hävdas att sådana särskilt starka skäl skulle motivera rekom- mendationen om juristmedverkan i barnavårdsärenden. Skälen skulle vara att nämndens möjligheter till tvångsingripanden måste omgärdas med sär- skilda rättssäkerhetsgarantier. Jag delar uppfattningen att rättssäkerhets- aspekten måste skjutas mer i förgrunden ju större befogenheter gentemot den enskilde ett offentligt organ har. Emellertid anser jag det vara mycket tveksamt om detta uppnås med en rekommendation av detta slag. Den enskildes oavvisliga krav på en korrekt behandling förutsätter visserligen att gällande lagstiftning tillämpas riktigt. Av minst lika stor vikt är dock en kvalificerad bedömning av hela hans eller hennes sociala situation. För detta kan krävas sakkunskap av olika slag. som det inte är möjligt att närmare precisera i lagstiftningen. Det måste i stället ankomma pä nämnden att

Prop. 1976/77: I 74

i varje ärende skaffa nödvändigt beslutsunderlag, Att den rättsliga sidan därvid skall beaktas är självklart och behöver inte framhållas särskilt framför andra slag av sakkunnig utredning. Rekommendationen om juristmedver- kan bör därför utgå. I princip samma bedömning vill jag anlägga på läkares medverkan i nykterhetsvårdsärenden.

Läkares och veterinärs medverkan i hälsovårdsnämnd och i slakthus- styrelse torde I många fall vara ett naturligt och oundgängligt inslag | nämnd- arbetet. Jag är emellertid beredd att överlämna åt nämnderna att avgöra när detta är förhållandet. Inte heller läkares medverkan i sjukvårdsstyrelse. sjukhusdirektion eller omsorgsstyrelse föranleder en annan bedömning. Jag förordar alltså att bestämmelserna om närvarorätt för läkare och veterinärer tas bort.

Frågan om föräldraförenings medverkan i bl. a. omsorgsstyrelse är av del- vis annan karaktär. Här är det inte frågan om en vanlig expenmedverkan utan om en intresserepresentation för en grupp som har särskilda svårigheter att föra fram sina synpunkter. Jag kan därför inte biträda promemoricför- slaget att rekommendationen i Gå omsorgsstadgan om närvarorätt för re- presentant för föräldraförening skall tas bort.

Som jag har nämnt i det föregående remissbehandlas f.n. folkhögsko- leutrcdningens betänkande l-"olkhögskolan. Frågan om ändring i folkhög- skoleförordningen tas därför inte upp i detta sammanhang.

Frågan om tillkallad tjänstemans eller särskild sakkunnigs ställning vid sammanträde har berörts av några remissinstanser. som har anfört att den som kallas till sammanträde bör tillförsäkras yttranderätt. Några vill också bevara den s.k. falska reservationsrätten. Jag har i kommunallagspropo- sitionen närmare utvecklat min syn på bestämmelsen i den nya kommu- nallagen (42 &) om rätt att kalla sakkunnig till sammanträde (prop. s. 450). Det ligger i sakens natur att en sakkunnig som har kallats till sammanträde ges möjlighet att lämna alla de upplysningar han eller hon anser vara av vikt i ärendet. Nämnden skall därför kunna besluta att ge utomstående rätt att delta i överläggningarna. Min syn på behovet av att ge andra än nämndledamöter rätt att anteckna avvikande mening till protokollet har jag redovisat i det föregående.

De praktiska problemen i samband med att utomstående skall kallas till sammanträde har uppmärksammats av några remissinstanser. Beträffande dessa frågor får jag hänvisa till vad jag har anfört i kommunallagspropo- sitionen ts. 45l).

4.2.7. Beslut/ömt?!

Den beslutförhetsregel som i allmänhet gäller de kommunala och lands- tingsktmtmunala näntndcrna innebär att ett ärende inte får avgöras om inte flera än hälften av ledamöterna är närvarande. Bestämmelsen återfinns i 445 förslaget till ny kommunallag. I några specialförfattningar finns av-

'Jl

Prop. 1976/77: 1 - 7

vikande bestämmelser. Särskild arbetslöshetsnämnd är beslutför när ord- föranden och minst halva antalet ledamöter är närvarande. I sak detsamma gälleri fråga om särskild semesterhemsnämnd. Sjukhusdirektion som består av tre ledamöter är beslutför om minst två ledamöter är närvarande och är ense om beslutet. För folkhögskolestyrelse gäller i flertalet ärenden den vanliga regeln om att mer än halva antalet ledamöter skall vara närvarande. I vissa tillsättnings- och disciplinärettden skall däremot minst två tredjedelar av antalet ledamöter vara närvarande. I ltandels- och sjöfartsnämnd slutligen gäller avvikande beslutförhetsregel och omröstningsregler i ärende som rör antagande av mäklare. Vid lika röstetal i fråga om mäklare skall antas faller frågan. Har nämnden i stället beslutat att anta mäklare fordras sedan att mer än hälften av antalet ledamöter i nämnden (alltså inte endast av de närvarande) förenar sig om en sökande. Uppnås inte detta efter högst två omröstningar faller frågan.

I PM 111 och IV föreslås att specialförfattningarnas avvikande regler om beslutförhet och särskilda omröstningsregler slopas. Remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslagen. För egen del biträder jag pro- memorieförslagen utom i fråga om folkhögskolestyrelsen. De väl inarbetade reglerna om beslutförhet och om fattande av beslut som har förts över till förslaget till ny kommunallag bör tillämpas också i de specialreglerade nämnder där så hittills inte har skett.

4.2.8. Jäv

I de kommunala och landstingskommunala nämndernas arbete kan gälla jävsbestämmelserna i antingen förvaltningslagen (197lz290) eller KL resp. LL. Förvaltningslagens jävsregler (4 och Såå). som kan betraktas som strängare. gäller vanligen i samtliga ärenden i de kommunala specialreglerade nämnderna. Jävsbestämmelserna i KL gäller i fullmäktige. kommunsty- relsen. de kommunallagsreglerade nämnderna samt i särskild arbetslöshets- nämnd och slakthusstyrelse. De likalydande bestämmelserna i LL gäller i landstinget. förvaltningsutskottet. de kommunallagsreglerade nämnderna och alla viktigare specialreglerade nämnder utom Utbildningsnämnden. där förvaltningslagens regler gäller. För några specialreglerade nämnder saknas uttryckliga jävsbestämmelser. Det gäller uttagningsnämnd. särskild hem- värnsnämnd. handels- och sjöfartsnämnd. semesterhemsnämnd och styrelse för sjuksköterskeskola. I den mån dessa nämnders beslut kan överklagas genom förvaltningsbesvär gäller förvaltningslagens jävsregler.

Den jävsbestämmelse som ingår i förslaget till ny kommunallag (18 &) stämmer i huvudsak överens med motsvarande bestämmelser i KL och LL. En smärre ändring innebär dock att släktskapsjäven i förslaget avgränsas på samma sätt som i förvaltningslagen .

l PM 111 och IV behandlas de specialreglerade nämndernas jävsbestäm- melser med utgångSpunkt i den vid 1971 års förvaltningsrättsreform eta- blerade principen att samma jävsregler skall gälla i samtliga ärenden hos

Prop. I976/77:I 76

en nämnd. Med hänsyn till de typer av ärenden som resp. nämnd har att handlägga föreslås att förvaltningslagens jävsbestämmelser görs tillämpliga i samtliga ärenden hos särskild arbetslöshetsnämnd. särskild hemvärns- nämnd. särskild uttagningsnämnd. särskild handels- och sjöfartsnäntnd. sär- skild folkhögskolestyrelse och särskild styrelse för sjuksköterskeskola. Den nya kommunallagens jävsbestämmelser bör däremot enligt promemoriorna gälla i slakthusstyrelse och i semesterhemsnämnd. I övriga specialförfatt- ningar föreslås inga förändringar.

Remissinstanserna har i allmänhet inte haft några invändningar mot för- slagen. Länsstyrelscn i Malmöhus län anser dock att inga vägande skäl har förts fram för att slakthusstyrelse skall undantas från förvaltningslagens jävsbestämmelser.

För egen del finner jag förslagen i promemoriorna väl avvägda. De utgör väsentligen ett fullföljande av de principer som knäsattes i samband nted 1971 års förvaltningsrättsreförm. Att samma jävsbestämmelser skall gälla i samtliga ärenden hos en och samma nämnd är ägnat att skapa en enklare och därmed tillförlitligare tillämpning av bestämmelserna. Jag biträder för- slagen att förvaltningslagensjävsbestämmelser skall göras tillämpliga i samt- liga ärenden hos särskild arbetslöshetsnämnd. särskild hemvärnsnämnd. särskild uttagningsnämnd. särskild handels- och sjöfartsnämnd och särskild styrelse för sjuksköterskeskola. Dessa nämnder fattar i stor utsträckning beslut som rör enskilda och som kan angripas med förvaltningsbesvär. Detta gäller däremot inte slakthusstyrelse. vars uppgifter väsentligen är förval- tande. Bcträffande semesterhemsnämnd tycks praktiska skäl tala för att den nya kommunallagens jävsregler görs tillämpliga. I enlighet med principen att sammajävsbestämmelser skall gälla i samtliga ärenden hos en och samma nämnd bör kommunallagens jävsbestämmelser alltid tillämpas. när kom- munstyrelsen eller annan kommunallagsreglerad nämnd fullgör den spe- cialreglerade uppgiften.

4.2 . 9 Protokoll

I kommunallagarna finns relativt detaljerade föreskrifter om protokoll. Dessa skall innehålla en förteckning över närvarande ledamöter. en kort- fattad redogörelsc för varje ärende. förslag och yrkanden som har framställts och som inte har återtagits samt beslutet i varje ärende. Om omröstning har ägt rum skall dessutom i protokollet tas in en redogörelse för propo- sitionsordningen och uppgift om hur många som har röstat för eller emot. Vid öppen omröstning skall vidare anges hur var och en har röstat. I hu- vudsak samma regler gäller förlandsting. kommunfullmäktige. förvaltnings- utskott. kommunstyrelse och kommunallagsreglerade nämnder. Reglerna lämnas i huvudsak orubbade i förslaget till ny kommunallag (30. 45 och 48 år?).

För de specialreglerade nämnderna regleras protokollföringen i regel

Prop. I976/77:I -. 77

genom en hänvisning till bestämmelserna om förvaltningsutskottet resp. kommunstyrelsen. I flertalet fall jämkas hänvisningen genom särbestäm- melser av olika Slag. För skolstyrelse. utbildningsnämnd. regionplanenämnd och arbetslöshetsnämnd gäller kom tnunallagarnas protokollsregler clock fullt ut. Detsamma får anses gälla hemvärnsnämnd. handels- och sjöfartsnämnd. semesterhemsnäntnd, folkltögskolestyrelse och styrelse för sjuksköterske- skola. för vilka uttryckliga protokollsbestämmelser saknas. För övriga spe- cialreglerade nämnder. som har inrättats särskilt. får protokollen begränsas till att ta upp förteckning över de närvarande och beslutet i varje ärende. För flera av de kommunala nämnderna gäller att protokollen härutöver skall innehålla skälen för varje beslut. Det gäller valnämnd. brandstyrelse. byggnadsnämnd. de sociala nämnderna. hälsovårdsnämnd och uttagnings- nämnd.

Den betydande begränsning i protokollsskyldigheten som finns i flertalet specialförfattningar infördes ursprungligen i socialhjälpslagen (195612) på för- slag av andra lagutskottet (2LU1955129). Motiven var dels att man ville avlasta nämnden onödigt betungande skrivarbete. dels att det på grund av ärendenas känsliga natur ansågs kunna vara till mer skada än nytta med en fullständig redovisning i protokollet. Socialhjälpslagens protokolls- bestämmelse har sedan bildat mönster för en rad specialförfattningar. ofta utan att skälen härför närmare har redovisats i förarbetena.

I PM 11 och 111 framhålls att 17 & förvaltningslagen innehåller föreskrifter om skyldighet att motivera beslut. Dessa föreskrifter. som avser de fall när part kan förutsättas ha behov av en beslutsntotivering. bedöms i pro- memoriorna vara fullt tillräckliga för de specialreglerade nämndernas verk- samhet. Bestämmelserna i specialförfattningarna om att i protokoll skall redovisas skälen för alla beslut föreslås därför utgå. I stället skall en erinran tas in om förvaltningslagens motsvarande bestämmelse. I PM IV anförs att de skäl på vilka begränsningen i protokollsskyldigheten grundas knappast har samma giltighet i fråga om sjukvårdsstyrelse. sjuk- husdirektion. tandvårdsnämnd eller omsorgsstyrelse. Dessa nämnder vidtar sällan åtgärder eller ingripanden mot enskild. Att den protokollsskyldighet som är acceptabel för förvaltningsutskottet kan betraktas som alltför be- tungande för de specialreglerade nämnderna är enligt promemorian tvek- samt. Vidare pekas på de komplikationer som uppstår. när förvaltnings- utskottet eller annan nämnd med fullständig protokollföring får i uppdrag att vara exempelvis sjukvårdsstyrelse eller ontsorgsstyrelse. för vilka pro- tokollen kan begränsas. Övervägande skäl talar enligt promemorian för att slopa begränsningarna i protokollsskyldigheten. vilken skulle regleras ute- slutande genom en hänvisning till den nya kommunallagen. Remissinstanserna är nära nog genomgående positiva till förslagen i pro- memoriorna. Planverket avstyrker och vill behålla den generella motive- ringsskyldigheten. Verket framhåller att byggnadsnämnds beslut i flera fall fordrar särskilda skäl. vilka bör redovisas i protokollet. även när detta inte

Prop. 1976/77: 1 78

krävs enligt 17 & förvaltningslagen. Socialstyrelsen anser det onödigt att i specialförfattningarna erinra om förvaltningslagens bestämmelser.

För egen del anser jag att frågan om nämndernas protokoll bör bedömas med utgångspunkt i bestämmelserna i den föreslagna nya kommunallagen . som i huvudsak tar upp nu gällande principer i LL och KL.

Möjligheten att begränsa protokollen till en redovisning av de närvarande och beslutet i varje ärende tillkom ursprungligen för de sociala nämnderna. lin sådan ordning kan knappast anses motiverad beträffande övriga spe- cialreglerade nämnder. Jag förordar därför att de minimikrav på protokoll som ställs upp i den föreslagna nya kt'nnnrunallagen och som har tillkommit främst i kommunmedlemmarnas intresse skall gälla i alla andra nämnder än de sociala. Härutöver gäller givetvis utan att detta särskilt behöver anges bestämmelserna i förvaltningslagen om ntotivering av beslut. Vad planverket anför om att byggrutdsnämnds beslut i flera fall fordrar särskilda skäl. som bör redovisas i protokollet även när detta inte krävs enligt 17 ä' förvalt— ningslagen utgör enligt min mening inte skäl för en bestämmelse om generell tnotiveringsskyldighet för byggnadsnämnd. 1 de fall som verket avser är det naturligtvis önskvärt att nämnden motiverar sitt beslut och detta torde också oftast ske även titan uttrycklig föreskrift. För statliga förvaltnings- myndigheter saknas regelmässigt andra föreskrifter om motiveringsskyldig- het än 17 & förvaltningslagen.

Också beträffande de sociala nämnderna — social centralnämnd. social distriktsnämnd. socialnämnd. barnavårdsnämnd. nykterhetsnäntnd. famil- jebidragsnämnd och krigshjälpsnänmd — kan enligt min mening sättas i fråga om tillräckliga skäl föreligger att behålla den begränsning som gäller i fråga om protokollsskyldighet. Jag är emellertid inte beredd att i detta sammanhang föreslå att de nuvarande begränsningarna slopas. Jag förordar dock att det föreskrivs att protokollen i de sociala nämnderna skall innehålla inte bara uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende utan också uppgift om reservation som avses i 31 & förslaget till ny kommunallag. För social centralnämnd bör begränsningen i protokollsskyldigheten gälla endast i kommun utan distriktsnämndsorganisation. Där sociala distrikts- nämnder har inrättats. är det ju dessa som handlägger de känsliga ärenden som påkallar begränsningarna i protokollen. Jag förordar vidare att de sär- skilda föreskrifterna om skyldighet att redovisa skälen för beslutet i varje ärende slopas också i fråga om de sociala nämnderna. Motiveringsskyldig— heten enligt 17 & förvaltningslagen är som anförs i promemoriorna tillräcklig. Med hänsyn till den utformning sociallörfattningarnas bestämmelser om protokoll har anserjag till skillnad från socialstyrelsen att det är nödvändigt att i Rårfattningstexten erinra om bestämmelserna i förvaltningslagen. Denna lag gäller nämligen bara i den utsträckning avvikande bestämmelser inte har meddelats i annan R_irfattning (1 å" andra stycket). Specialförfattningarnas bestämmelser om att protokoll inte behöver innehålla annat än uppgift om de närvarande och beslutet i varje ärende samt. enligt mitt förslag. uppgift

Prop. 1976/77zl '. . 79

om reservation skulle ktrnna upplättas som uttömmande. Fn erinran om bestämmelserna i ämnet i förvaltningslagen markerar att dessa bestämmelser gäller.

Hänvisningar till S4-2-8

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 4.3

4.2.10. Arkivvård

Kommunstyrelsen skall enligt 30 & KL vårda och förteckna de kommunala arkiven i den man arkivvården ej ankommer på annan. De andra kom- munallagsreglerade nämnderna får enligt 45% överlämna sina handlingar till kommunstyrelsen. Förvaltningsutskottet tillkommer enligt 41 & LL att vårda och förteckna landstingets och nämndernas protokoll och övriga till dess arkiv hörande handlingar i den mån de för sådant ändamål har över- lämnats till utskottet. Enligt 50 å. som genom hänvisning gäller också de kommumrllagsrcglerade nämnderna. skall utskottets arkivhandlingar vårdas och förtecknas på det sätt som utskottet har bestämt. 1 den föreslagna nya kommunallagen frnns en bestämmelse (45,5 andra stycket) om att kom- munstyrelsens och förvaltningsutskottets protokoll och övriga arkivhand- lingar skall vårdas enligt föreskrifter som meddelas av kommunfullmäktige resp. landstinget. Bestämmelsen i 45 & föreslås gälla också för övriga kom- munallagsreglerade nämnder.

l specialförfattningarna finns varierande bestämmelser. För brandstyrelse. skolstyrelse. socialnämnd. slakthusstyrelse. sjukvårdsstyrelse. direktion. tandvårdsnämnd. omsorgsstyrelse och regionplanenämnd gäller genom ut- trycklig föreskrift eller genom hänvisning till bestämmelserna i KL resp. LL samma bestämmelser som för kommunallagsreglerade nämnder. Övriga specialförfattningar saknar uttryckliga regler.

] PM 11 - IV konstateras att flera kommuner numera har byggt app gemensamma arkiv för hela den kommunala förvaltningen. Den nya kom- munallagens bestämmelser om arkivvård bör enligt promemoriorna gälla också för de specialreglerade nämnderna. Särskilda föreskrifter i special- författningarna blir därmed onödiga.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen i promemoriorna. Socialut- redningen anser dock att huvudregeln bör vara att ordföranden ansvarar för nämndens arkiv men att nämnden skall ha rätt att lämna över sina arkivhandlingar till kommunstyrelsen. Riksarkivet. som förutsätter att den nya kommunallagen får bestämmelser som leder till en betryggande ar- kivvård. har inget att invända mot en enhetlig reglering för samtliga nämn- der.

För egen del förordarjag att förslagen att de specialreglerade nämndernas arkivvård skall regleras genom en hänvisning till den nya kommunallagens bestämmelse i ämnet genomförs. En sådan lösning underlättar utvecklingen mot att bygga upp arkiv som är gemensamma för hela den kommunala förvaltningen. En sådan utveckling torde också vara den som på sikt ger den mest betryggande arkivvården.

Prop. 1976/77:l 80

Jag vill i sammanhanget erinra om att landstingens arkivutrcdning nyligen har lagt fram förslag rörande vård och gallring av landstingskommunernas arkiv. Betänkandet (SOU 1975z7l) Landstingets arkiv beretts f. n. inom kom- mundepartementet.

4.2.1 1 Delegation

Bestämmelser om delegation av nämnds eller styrelses beslutanderätt finns i KL och LL. 1 den föreslagna nya kommunallagen har dessa bestäm- melser föns samman till 47 &. Enligt denna bestämmelse får beslutanderätt med fullmäktiges medgivande överlåtas på en eller flera ledamöter eller suppleanter eller på tjänsteman hos den egna kommunen eller landstings- kommunen. Framställning eller yttrande till fullmäktige eller yttrande över besvär får ej delegeras.

De specialreglerade nämndernas möjlighet att delegera beslutanderätt framgår av resp. specialförfattning. ] allmänhet gäller ungefär samma be- stämmelser som i kommunallagarna. Avvikelserna är dock flera. För bygg- nadsnämnd gäller enligt 7å byggnadsstadgan att beslut om delegations- bemyndigande skall underställas länsstyrelsen. Motsvarande gäller enligt 12; hälsovårdsstadgan beträffande hälsovårdsnämnd. Fullmäktiges med- givande fordras inte för delegation i byggnadsnämnd eller hälsovårdsnämnd. Vidare gäller att beslutanderätt får delegeras till tjänsteman endast om han eller hon är anställd hos resp. nämnd. Vissa kvalificerade ärendegrupper undantas i byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgan liksom i flera andra för- fattningar från delegation, däribland framställning eller yttrande till rege- ringen eller länsstyrelsen.

Nykterhetsnämnd får enligt 8 & nykterhetsvårdslagen delegera endast en ärendegrupp. nämligen yttranden i körkortsärenden och fullmäktiges med- givande behövs inte. Enligt 12 å barnavårdslagen undantas från delegation bl. a. vissa beslut om förebyggande åtgärder och om omhändertagande för samhällsvård. Social centralnämnd får enligt 7;*' lagen om social central- nämnd delegera endast socialhjälps-. barnavårds-. eller nykterhetsvårdsä- renden. 1 barnavårdsärenden gäller de begränsningar som anges i barna- vårdslagen. Liknande begränsningar gäller i fråga om delegation i nykter- hetsvårdsärenden. [ socialhjälpslagen och barnavårdslagen förekommer utö- ver delegation också att ordföranden i vissa angelägna ärendegrupper får besluta i avbidan på nämndens prövning. Denna beslutanderätt. som får utövas endast när nämndens beslut inte utan olägenhet kan avvaktas. reg- leras direkt i lagstiftningen och fordrar varken fullmäktiges eller nämndens medgivande.

Sjukvårdsstyrelse kan enligt 14% andra stycket sjukvårdslagen och 7å sjukvårdskungörelsen (1972z676) utan att landstingets medgivande fordras uppdra åt sjukvårdsdirektör att svara för vissa uppgifter som ankommer på direktion. 1 Gå sjukvårdskungörelsen finns en regel om yttranderätt vid

Prop. l976/77:l . 81

fattande av beslut på sjukhusdirektionens vägnar. Den som skulle ha haft närvarorätt om ärendet hade avgjorts av direktionen samfällt skall ges tillfälle att yttra sig, om han begär det.

Bestämmelser om delegation saknas för valnämnd. uttagningsnämnd. handels- och sjöfartsnämnd, semesterhemsnämnd. folkhögskolestyrelse och styrelse för sjuksköterskeskola.

1 PM 11 - 1V föreslås att delegationsbestämmelsen (47 &) i den föreslagna nya kommunallagen görs tillämplig på samtliga specialreglerade nämnder. Undantagen för särskilt kvalificerade ärendegrupper skall dock behållas lik- som den möjlighet till ordförandebeslut i brådskande fall som frnns i so- cialvårdslagarna. Förslagen tillstyrks av praktiskt taget samtliga remissinstanser. Ett par instanser pekar på de särskilda överväganden som kan behövas beträffande möjlighet för byggnadsnämnd att vidaredelegera beslutanderätt som nämn- den enligt 67å byggnadsstadgan har fått delegerad till sig av länsstyrelsen. Några remissinstanser anser att tjänstemannadelegat bör vara anställd hos resp. nämnd och inte endast hos kommunen resp. landstingskommunen. Ett par instanser vill beträffande hälsovårdsnämnd avvakta förslag från häl- sovårdsstadgeutredningen. Socialstyrelsen föreslår att delegation skall bli möjlig i ytterligare en grupp av nykterhetsvårdsärenden. Det gäller beslut om Verkställighet av tvångsintagning av person som redan tidigare enligt 58 s* frivilligt vårdas på allmän vårdanstalt. Svenska kommunförbundet lör- ordar att det skall vara möjligt för kommunstyrelse som är specialreglerad nämnd att delegera alla nämndens uppgifter till avdelning inom kommun- styrelsen. I likhet med nästan samtliga remissinstanser finner jag förslagen i pro- memoriorna lämpliga och väl avvägda. Jag förordar alltså att även delegation i de specialreglerade nämnderna skall ske enligt de regler som anges i den föreslagna nya kommunallagen. Det innebär bl. a. att beslut om delegation alltid fordrar fullmäktiges medgivande. när delegationsbemyndigandet inte lämnas direkt i lagstiftningen. Nuvarande underställningsförfarande hos länsstyrelsen beträffande byggnadsnämnds och hälsovårdsnämnds beslut att delegera slopas alltså. Jag anser det inte nödvändigt att på denna punkt avvakta förslag från hälsovårdsstadgeutredningen. Den begränsning i möj- ligheten att delegera beslut eller yttrande till regeringen eller länsstyrelsen som föreskrivs i byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgan saknas i övriga specialförfattningar liksom i kommunallagarna. som däremot utesluter dele- gation i fråga om framställning till fullmäktige resp. landsting och i fråga om yttrande 1 besvärsärende. Jag förordar att den särskilda begränsningen i byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgan tas bort. Av allmänna grunder följer ändå att delegation i allmänhet inte kommer i fråga i de fall som avses med begränsningen. eftersom det som regel inte rör sig om rutinä- renden. En enhetlig reglering innebär vidare att den begränsning till socialhjälps-,

Prop. l976/77:1 82

barnavårds- och nykterhetsvårdsärenden som — i varje fall formellt — gäller i fråga om social centralnämnds möjlighet att delegera slopas. De nämnder som nu saknar möjlighet att delegera beslutanderätt kan efter fullmäktiges medgivande få en sådan möjlighet. Detta är enligt flera remissinstanser särskilt angeläget i valnämndernas arbete.

l enlighet med vad som föreslås i PM ll förordarjag att nykterhetsnämnds delegationsrätt vidgas så att den kommer att få samma omfattning som social centralnämnds delegationsrätt i nykterhetsvårdsärenden. Jag biträder vidare socialstyrelsens förslag att delegation skall få ske av beslut om verk- ställighet av tvångsintagning av person som enligt 58 & nykterhetsvårdslagen är frivilligt intagen på allmän vårdanstalt.

Den särskilda regeln i Gå sjukvårdskungörelsen om vissa tjänstemäns rätt att yttra sig. innan beslut fattas med stöd av delegation. saknar mot- svarighet i övriga specialförfattningar. Med hänvisning till att jag nyss (av- snitt 4.2.6) har föreslagit att närvarorätten för dessa tjänstemän skall slopas. förordar jag att bestämmelsen om yttranderätt upphävs.

Ett par remissinstanser har tagit upp frågan om vidaredelegation av sådan beslutanderätt enligt 6735 byggnadsstadgan som byggnadsnämnd har fått genom delegation från länsstyrelsen. Problemen torde vara enahanda i fråga om beslutanderätt som har delegerats från länsstyrelse till byggnadsnämnd enligt 3 kap. 2 & fastighetsbildningslagen (1970:988)och till kommunal myn- dighet med stöd av 43% naturvårdslagen (19641822. omtryckt 1974:1025) och 21 & naturvårdskungörelsen (19742l028). Jag har i propositionen om kommunal demokrati. ny kommunallag m. m. redovisat min syn på dele- gationsinstitutets syfte och användning (prop. s. 260 och 466). Möjligheten att delegera beslutanderätt syftar till att avlasta nämnderna rutinbeslut. Även om antalet ärenden ökar. bör delegationsinstitutet av hänsyn till intresset av ett starkt och bevarat förtroendemannainllytande enligt min mening an- vändas med återhållsamhet. De byggnads- och naturvårdsärenden som kan delegeras från länsstyrelse till byggnadsnämnd eller annan kommunal myn- dighet är i allmänhet av sådan karaktär att vidaredelegation inte bör komma i fråga. Ett undantag kan vara beslut att i fråga om byggnads yttre och inre anordnande medge mindre avvikelse från vad härom har föreskrivits i byggnadsstadgan eller med stöd av stadgan. För återhållsamhet i fråga om delegation i dessa ärendegrupper talar också det förhållandet att fråga är om att utöva en beslutanderätt som tillkommer nämnden först efter länsstyrelsens prövning och i allmänhet endast om vissa villkor beträffande tillgång till personal. planberedskap etc. är uppfyllda. Länsstyrelsen har hit- tills genom underställningsförfarandet haft möjlighet att pröva beslut om vidaredelegation från byggnadsnämnd. Någon motsvarande kontrollmöjlig- het finns inte beträffande sådan beslutanderätt i naturvårdsärenden som länsstyrelsen har överlåtit på exempelvis kommunstyrelsen (underställnings- skyldigheten beträffande reglemente för kommunstyrelse slopades år 1971. prop. l969:63. KU 1969144. rskr 1969z405).

Prop. l976/77:1 . , 83

Jag anser mig kunna utgå från att kommunerna iakttar den återhållsamhet ifråga om utnyttjandet av delegationsinstitutet som från allmänna synpunk- ter är påkallad. Om vidaredelegation skulle förekomma i betydligt större utsträckning än vad som är lämpligt från allmänna synpunkter och från de utgångspunkter som gällde när länsstyrelsen överlät beslutanderätten, kan länsstyrelsen återkalla sin delegation. Mot denna bakgrund anser jag det inte vara nödvändigt att i författningstexten närmare reglera möjligheten till vidaredelegation.

Enligt ett par specialförfattningar. byggnadsstadgan och hälsovårdsstad- gan. skall tjänsteman vara anställd hos nämnden för att kunna bli delegat. Om bestämmelserna ersätts med en hänvisning till den föreslagna nya kom- munallagens delegationsbestämmelse. bortfaller detta krav. Mot detta har ett par remissinstanser riktat kritik. Jag kan för min del inte se att för- hållandena i byggnadsnämnd eller hälsovårdsnämnd skulle vara så speciella att en särreglering skulle vara nödvändig. Självfallet är det i allmänhet det naturligaste och lämpligaste att delegation till tjänsteman avser tjänsteman hos nämnden. ] vissa fall kan skäl finnas att delegera beslutanderätt i ärenden om inköp eller andra ärenden som inte är specialreglerade till tjänsteman som inte är anställd hos nämnden. Någon anledning att förhindra sådana lösningar finns inte. Fullmäktige har de bästa förutsättningarna att bedöma om särskilda begränsningar i valet av delegat behövs i. något fall.

Svenska kommunförbundet har i sitt remissyttrande pekat på det vanliga förhållandet att kommunstyrelsen utgör specialreglerad nämnd. exempelvis beredskapsnämnd. Förbundet önskar att det klarläggs att styrelsen i sådana fall till avdelning av styrelsen kan delegera hela den specialreglerade upp- giften. Jag ställer mig avvisande till en sådan lösning. som innebär att såväl principfrågor som rutinärenden utan egentlig urskillning delegeras. vilket stämmer dåligt överens med delegationsinstitutets syfte. Vill kommunen avlasta kommunstyrelsen uppgifterav detta slag. föreligger alltid möjligheten att inrätta en särskild nämnd eller att uppdra uppgifterna åt en annan nämnd.

4.2.12. Gvnwnsam persona/adminislration och egendomsförvaltning

] propositionen om kommunal demokrati. ny kommunallag m. m. föreslås en ny bestämmelse (49 ;") som innebär att kommunfullmäktige resp. lands- tinget får besluta att styrelsen eller annan nämnd skall ta över egendoms- förvaltning eller personaladministration. som annars ankommer på andra nämnder. Sådant beslut skall få fattas om annat inte är föreskrivet i lag eller annan författning. Bakgrunden till förslaget är i korthet den att många kommuner anser det angeläget att inrätta för hela kommunen gemensamma organ för dessa funktioner och att det inte kan anses nödvändigt att lag- stiftaren föreskriver någon bestämd organisatorisk lösning.

Den nya kommunallagsbestämmelsen. som föreslogs i PM ll. tar sikte på egendomsförvaltning och personaladministration hos främst de special-

Prop. 1976/77:l 84

reglerade nämnderna. Som framgår av promemorian är det särskilt i spe- cialförfattningarna som hinder har funnits för fullmäktige eller landsting att besluta om hur dessa funktioner skall organiseras. ] PM ll — lV föreslås därför utöver den nya kommunallagsbestämmelsen en rad ändringar i spe— cialförfattningarna. Ändringarna innebär i huvudsak att hindren ] lagstift- ningen lör fullmäktige eller landsting att besluta om en centraliserad egen- domsförvaltning undanröjs. Detsamma gäller gemensam personaladmini- stration beträffande icke statligt reglerad personal.

För egen del vill jag än en gång stryka under vad jag anförde i kom- munallagspropositionen i dessa frågor (prop. s. 479). Att en möjlighet öppnas i lagstiftningen att införa gemensam egendomsförvaltning och personalad- ministration. motiveras av bedömningen att statsmakterna inte har anled- ning att närmare reglera hur kommunerna och landstingskommunerna or- ganiserar dessa uppgifter. En sådan ändring skall därför på intet sätt uppfattas som ett ställningstagande för en centralisering. Ställningstagandet innebär endast att denna fråga bäst och lämpligast löses på den kommunala nivån. " Förslagen i promemoriorna ftnnerjag väl avvägda. Principen att gemensam personaladministration skall avse endast i egentlig mening kommunal per- sonal är rimlig.

Jag förordar alltså att förslagen i promemoriorna om ändringar i spe- cialförfattningarna genomförs. Det innebär att de specialförfattningar där nämnden ges ett allmänt förvaltningsansvar ändras så att det framgår att detta inte utesluter att fullmäktige eller landstinget beslutar att annan nämnd skall ha hand om uppgifter som avser egendomsförvaltning eller perso- naladministration. De särskilda bestämmelser om tjänstetillsättning som finns i soeiälvårdslagarna upphävs. På skolområdet finns redan möjlighet att genomföra gemensam egendomsförvaltning och gemensam personalad- ministration i fråga om annan personal än lärare och skolledare.

] hälsovårdsstadgan och folkhögskoleförordningen samt i sjukvårds-. folk- tandvårds- och omsorgsförfattningarna finns bestämmelser om att resp. nämnd tillsätter specialiserade tjänstemän som stadsläkare. sjukvårdsadmi- nistratörer. läkare. tandläkare och lärare. Dessa bestämmelser är i regel knut- na till andra bestämmelser om tillsättningsförfarande m.m. Om de skall behållas. bör prövas inom ramen för en översyn av resp. förvaltningsområde. Eftersom en sådan översyn pågår på flertalet områden. avstår jag från att lägga fram några förslag. "

Övrig personal inom vårddelen av omsorgsverksamheten skall enligt 105 & omsorgsstadgan tillsättas av omsorgsstyrelsen. och annan personal än rektor och lärare vid sjuksköterskeskola skall tillsättas av skolans styrelse enligt 40% brevet den 30 april 197] med vissa bestämmelser angående sjukskö- terskeskola m. m. Chefen för socialdepanementet och chefen för utbild- ningsdepartementet kommer senare att föreslå att dessa bestämmelser upp- hävs.

Prop. l976/77:l .- 85

4.2.1?) Räll att väv/ta drum/(' hos fill/mäktige

Nämnd har enligt 21 _å LL och 18% KL rätt att anhängiggöralärende hos landstinget resp. kommunfullmäktige. Beträffande social distrikts- nämnd gäller dock ett undantag från denna regel. Distriktsnämnds begrän- sade arbetsuppgifter och underordnade karaktär har ansetts motivera att rätten att väcka ärende hos kommunfullmäktige förbehålls sociala central- nämnden (lOå lagen om social centralnämnd). En bestämmelse med i hu- vudsak samma innehåll som 21 & LL och 18 & KL har tagits in i 20 å förslaget till ny kommunallag.

l PM ll föreslås att förbudet för social distriktsnämnd att ge in fram- ställning till fullmäktige slopas. Det anförs att denna fråga bör regleras av fullmäktige.

Förslaget har i allmänhet inte kommenterats av remissinstanserna. Bland dem som uttryckligen tillstyrker finns socialstyrelsen. medan ett par länsstyrelser och Svenska kommunförbundet avstyrker-förslaget. främst med hänvisning till social distriktsnämnds begränsade arbetsuppgifter. Förbundet anser också att konsekvenserna av att flera distriktsnämnder oberoende av varandra kan göra framställningar till fullmäktige är otillräckligt belysta.

För egen del vill jag främst ta fasta på att förslaget i promemorian innebär att social distriktsnämnd ges en annan ställning än den som ursprungligen har avsetts. Innebörden eller konsekvenserna av detta har inte närmare klarlagts. Jag vill därför inte i detta sammanhang ansluta mig till förslaget. Frågan om distriktsnämndernas ställning bör i stället bedömas från samma utgångspunkter som motsvarande problem på andra kommunala områden. exempelvis skolans. Det kommer därför att finnas anledning att återkomma till denna fråga.

4.3. Enhetliga nämndbestämmelser

De förslag som jag har lagt fram i det föregående innebär att special- författningarnas särbestämmelser om nämndernas organisation och arbets- former begränsas till ett minimum. Bestämmelsema om styrelsen i förslaget till ny kommunallag kan i huvudsak tillämpas också beträffande de spe- cialreglerade nämnderna. Härigenom vinner man inte bara i enhetlighet och överskådlighet. Framför allt blir tillämpningen av bestämmelserna en- klare och därmed tillförlitligare.

l PM ll — lV föreslås enhetliga modeller för hänvisning i specialförfatt- ningarna till den föreslagna nya kommunallagen . Förslagen är något olika utformade beroende på om nämnden skall vara obligatorisk eller fakultativ och beroende på vilka jävs- och protokollsbestämmelser som skall gälla. Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot de lösningar som har föreslagits.

Också jag anser att förslagen är väl ägnade att ligga till grund för lag-

Prop. 1976/77:1 86

stiftning. Jag förordar att hänvisningsregeln i specialförfattningarna ges i princip följande lydelse.

I fråga om (särskild) -nämnd äger 37—47 åå kommunallagen (l976:000) motsvarande tillämpning.

Beträffande nämnd i vilken förvaltningslagensjävsbestämmelser skall till- lämpas får hänvisningen till 44% begränsas till att avse första styckets be- slutförhetsregel. Beträffande de kommunala nämnderna får hänvisningen till 38 och 40 åå begränsas. så att de bestämmelser om borgarråds valbarhet och tidpunkt för val som endast avser kommunstyrelsen i Stockholm inte blir tillämpliga på övriga nämnder i Stockholms kommun. I fråga om de specialreglerade nämnderna i Stockholms kommun bör vidare bestämmel- serna i 41 å om ordförande i nämnd undantas. l stället kommer då be- stämmelserna i 53 .5 om att kommunstyrelsen utser borgarråd till ordförande att gälla. om fullmäktige inte beslutar annat.

Utöver de bestämmelser i den nya kommunallagens regler om styrelsen som jag har behandlat i det föregående ( avsnitt 4.2 ) innebär hänvisningen att en rad ytterligare bestämmelser om styrelsen blir tillämpliga på de spe- cialreglerade nämnderna. ViSSa av dem gäller redan tidigare. andra införs genom den nya kommunallagen .

De bestämmelser i den nya kommunallagen om styrelsen som kommer att gälla också för de specialreglerade nämnderna är i korthet följande. Le- damöter och suppleanter väljs av fullmäktige eller landstinget till det antal som fullmäktige resp. landstinget bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte understiga fem (37 & första stycket). Det blir obligatoriskt att utse minst en suppleant. Fullmäktige resp. landstinget skall vid valet bestämma ord- ningen mellan suppleanterna (37 å andra stycket). Beträffande valbarhet till ledamot eller suppleant. verkan av att valbarheten upphör och rätt till av- sägelse blir bestämmelserna i 9; om fullmäktige och landsting tillämpliga. Därtill kommer att verkschef hos nämnden inte är valbar till ledamot eller suppleant i nämnden (38;' första stycket). Ledamot och suppleant får rätt till ledighet för att fullgöra sitt uppdrag (39 å). Nämnderna väljs för tre år räknat från och med den 1 januari året efter valår (40ä första stycket). Avgår nämndledamot som har utsetts vid proportionellt val under tjänst- göringstiden. inträder i ledamotens ställe den suppleant som står i tur enligt den ordning som har bestämts vid valet. Avgår annan ledamot. förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden (40,5 tredje stycket). Full- mäktige resp. landstinget utser en ordförande. en vice ordförande och. om fullmäktige resp. landstinget beslutar det. en andre vice ordförande bland nämndens ledamöter (41 ;" första stycket). Fullmäktige resp. landstinget be- stämmer ordförandenas mandattid. Om ingen av ordförandena kan närvara vid sammanträde med nämnden. skall denna utse annan ledamot att för tillfället föra ordet (41 å andra stycket). Nämnden får förordna ersättare för ordföranden, om han under längre tid är förhindrad att fullgöra uppdraget (41 ;" tredje stycket).

Prop. l976/77:1 . : 87

Nämnden bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Extra sam- manträde skall hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst en tredjedel av nämndledamöterna begär det (42 ;" första stycket). Nämnden får kalla ledamot eller suppleant i fullmäktige resp. landstinget. i annan nämnd eller beredning eller tjänsteman hos den egna kommunen eller den egna Iandstingskommunen eller särskild sakkunnig att närvara vid sam- manträde med nämnden. Om nämnden medger det. får den som har kallats till sammanträdet delta i nämndens överläggningar men inte i besluten (42 å andra stycket).

Bestämmelsernai 16; om suppleantstjänstgöringifullmäktigeresp. lands- tinget gäller i tillämpliga delar beträffande suppleant i nämnd (43% första stycket). Suppleant får närvara vid nämndens sammanträden. även om han eller hon inte tjänstgör. och skall underrättas om tid och plats för sam- manträde (43% andra stycket). Nämnd är beslutför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande (44 & första stycket). I fråga om jäv för ledamot eller annan som handlägger ärenden hos nämnden skall antingen 18% om jäv för fullmäktige resp. landstinget eller 4 och 5 åå förvaltningslagen gälla. Jag hänvisar till vad jag tidigare har anfört i frågan (avsnitt 4.2.8). Den som är jävig skall lämna sammanträdet.

I fråga om förfarandet vid fattande av beslut. protokollföring. protokolls innehåll.justering. tillkännagivande avjustering och reservation och värden av nämndens arkiv gäller bestämmelserna i 27. 30 och 31 åå om fullmäktige resp. landstinget i tillämpliga delar för nämnden (45 & första stycket). Nämn- dens protokoll justeras senast fjonon dagar efter sammanträdet. Utöver ord- föranden behöver endast en justeringsmän utses. Nämndens protokoll och övriga arkivhandlingar skall vårdas och förtecknas. Närmare föreskrifter meddelas av fullmäktige resp. landstinget (45 å andra stycket). Bestämmel- serna i 7 E förvaltningslagen om ingivande av handling är tillämpliga i ärende hos nämnden (46% första stycket). Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller den som enligt reglemente. instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning (46% andra stycket). Fullmäktige resp. landstinget får antaga reglemente med närmare bestämmelser om nämndens verksamhet (47 s' första stycket"). Nämnden får med fullmäktiges resp. lands- tingets medgivande delegera ärenden till särskild avdelning av nämnden. till ledamot eller suppleant eller till tjänsteman hos kommunen resp. lands- tingskommunen (47% andra stycket). Framställning eller yttrande till full— mäktige liksom yttrande i anledning av besvär över nämndens beslut måste dock beslutas av nämnden samfällt. Beslut som har fattats med stöd av delegation skall anmälas till nämnden (47.5 tredje stycket). Nämnden be- stämmer i vilken ordning detta skall ske.

Jag förordar att dessa bestämmelser görs tillämpliga även på de speci- alreglerade nämnderna. Jag vill framhålla att de nya bestämmelser om sty- relsen som jag har föreslagit i syfte att stärka den kommunala demokratin med denna lösning omedelbart blir tillämpliga på hela det kommunala fältet.

Prop. 1976/77:1 88

Flertalet specialreglerade nämnder skall enligt mitt förslag vara fakultativa. Jag har nyss redovisat min uppfattning om vad som skall gälla i detta av- seende ( avsnitt 4.2 .l). Bestämmelserna om inrättande av fakultativa spe- cialreglerade nämnder bör ges en enhetlig utformning i de olika special- författningarna. Jag förordar att de utformas på följande sätt.

I varje (landstings-)kommun skall finnas en -nämnd. (Lands- tings-)kommun får tillsätta särskild -nämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara -nämnd. Har så ej skett är kommunsty- relsen (förvaltningsutskottet)-nämnd.

Med denna lösning når man de syften som jag tidigare-har redovisat. nämligen att ge kommunerna och landstingskommunerna största möjliga frihet att utforma nänmdorganisationen. samtidigt som det klan framgår att den specialreglerade uppgiften är obligatorisk. Kommunstyrelsen resp. förvaltningsutskottet ges ett ansvar i sista hand för verksamheten. Beträf- fande den verksamhet som ankommer på nykterhetsnämnden. familjebi- dragsnämnden och krigshjälpsnämnden får socialnämnden (sociala central- nämnden), som är obligatorisk. detta ansvar. 1 landstingskommun får sjuk- vårdsstyrelsen ansvaret i sista hand för vissa verksamheter.

Jag går nu över till att nämnd för nämnd redovisa hur jag anser att specialförfattningarnas bestämmelser om nämndernas organisation och ar- betsformer bör utformas.

4. 3. 1 Bl'alldeV/"FISP

Brandlagens nämndbestämmelser är relativt moderna. De förslag som jag har lagt fram i det föregående innebär därför ganska obetydliga för- ändringar beträffande brandstyrelsens organisation och arbetsformer. 1 kort- het innebär förslagen att kommunstyrelsen får ett sistahandsansvar för brandförsvarets angelägenheter. Kommunstyrelsen blir alltså brandstyrelse om särskild brandstyrelse inte inrättas och uppgiften inte anfönros annan nämnd. Fullmäktige får besluta om centraliserad personaladministration och egendomsförvaltning också för brandförsvarets del. Protokollen skall föras enligt reglerna i den nya kommunallagen . Frågan om brandchefens rätt att närvara och delta i överläggningarna avgörs av brandstyrelsen. Härutöver gäller att de förändringar i bestämmelserna om styrelsen som förslaget till ny kommunallag innebär kommer att omfatta också brandstyrelse.

Hänvisningar till S4-3

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 4.2

4.3.2. Byggnadsnä/nm!

Bestämmelser om byggnadsnämnd finns i byggnadsstadgan. De förslag som jag har redovisat i det föregående innebär — utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag — följande. Den nya kommunallagens val-

Prop. l976/77:l 89

barhetshinder gällerockså val till byggnadsnämnd. Protokoll skall föras enligt bestämmelserna i den nya kommunallagen . Föredragandes ovillkorliga när- varorätt slopas. Nämnden avgör i vilken utsträckning föredraganden och annan tillkallad utomstående skall få delta i överläggningarna. Frågan om delegation prövas av kommunfullmäktige och inte av länsstyrelsen. Nu- varande begränsningar i delegationsrätten behålls bortsett från förbudet att delegera beslut om framställning till regeringen eller länsstyrelsen. Dele- gation till tjänsteman kan avse även annan tjänsteman hos kommunen än den som är anställd hos nämnden.

De bestämmelser om kallelse till sammanträde m.m. som finns i S% byggnadsstadgan saknar motsvarighet i kommunallagen och andra spe- cialförfattningar. De bör kunna undvaras även här.

4.3.3. Siro/styrelse och i”hi/(lningsniimml

Bestämmelser om skolstyrelse finns i skollagen. De förslag jag har lagt fram innebär beträffande skolstyrelse — utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag — följande. Möjligheten för kommunfullmäktige att uppdra åt annan nämnd än skolstyrelsen att ha egendomsförvaltning om hand och att handlägga olika personaladministrativa frågor rörande annan personal än skolledare, lärare. Skolläkare och skolsköterska framgår nu av S% tredje stycket skollagen. Med den motsvarande bestämmelse som har tagits in i förslaget till ny kommunallag blir denna föreskrift överflödig. Undantaget för vissa personalgrupper kommer därmed inte längre att stå i lag utan framgår av regeringsförfattningar som skolförordningen (19711235) och förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning. l förordningarna föreskrivs numera inte att skolstyrelsen eller utbildnings— nämnden skall tillsätta Skolläkare och skolsköterska. Det blir alltså kom- munfullmäktiges sak att avgöra om också dessa grupper bör omfattas av en eventuell centraliserad personaladministration.

1 övrigt innebär mina förslag att frågan om skolchefens rätt och skyldighet att delta i styrelsens sammanträde prövas av skolstyrelsen.

Beträffande utbildningsnämnd blir ändringarna huvudsakligen av formell natur. Förvaltningsutskottet får ett sistahandsansvar för landstingskommu- nens gymnasieskola. För särskild utbildningsnämnd regleras organisation och arbetsformer genom hänvisning till motsvarande bestämmelser om skol- styrelse.

4.3.4. Social centra/nännnl ()(/l social (list/”iklsnämml

] lagen om social centralnämnd m. m. finns bestämmelser om inrättande av social centralnämnd och distriktsnämnd. De förslag jag har lagt fram i det föregående innebär — utöver vad som följer av förslaget till ny kont- munallag — följande.

Prop. 1976/77: 1 90

Föreskriften attjuridisk och medicinsk sakkunskap bör vara företrädd inom nämnden tas bort. Rekommendationerna att biträde av personer med juridisk och medicinsk sakkunskap bör anlitas och om att minst en ledamot i social distriktsnämnd bör vara ledamot av centralnämnden slopas. Detsamma gäl- ler bestämmelserna om att centralnämnden tillsätter sina egna tjänster och tjänster hos distriktsnämnd och om att tjänst som är gemensam för cen- tralnämnd och annan nämnd tillsätts i den ordning som kommunen be- stämmer. Samma regel finns i lagen (l953:228) om tillsättning av_vissa befattningshavare inom socialvården. Jag förordar att denna lag upphävs.

Föreskriften att i protokoll skall redovisas skälen för alla beslut ersätts med en erinran om bestämmelserna i 17 % förvaltningslagen om motivering av beslut och i 14 % fjärde stycket barnavårdslagen om utvidgad tillämpning av nyssnämnda bestämmelser i förvaltningslagen . Bestämmelserna om be- gränsningar i fråga om vad protokoll skall innehålla flyttas från 4% till 3 %. Därvid anges uttryckligen att protokoll alltid skall innehålla inte bara uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende utan också uppgift om reservation.

Bestämmelserna om delegation utgår och därmed den begränsning till enbart socialhjälps-. barnavårds- eller nykterhetsvårdsärenden som f. n. fö- reskrivs i 7 %. I stället gäller genom hänvisningar dels 47% i förslaget till ny komm unallag, dels delegationsbestämmelserna i de tre vårdlagarna. Detta anserjag vara en enkel och godtagbar lösning i avvaktan på den nya sociala lag som övervägs av socialutredningen. Bestämmelserna i 6% om beslut av ordförande i vissa brådskande fall tas bort. I stället görs motsvarande bestämmelser i socialhjälpslagen och barnavårdslagen tillämpliga genom ändringar i 2 %.

4.3.5. Socialnämnd

[ socialhjälpslagen finns bestämmelser om socialnämnd. Utöver vissa re- daktionella ändringar innebär mina förslag beträffande socialnämnd i stort sett detsamma som i fråga om social centralnämnd.

4 . 3 . 6 Barna t'äi'rls'nämnd

Också ändringarna i barnavårdslagens bestämmelser om barnavårds- nämnd är av väsentligen samma innebörd som ändringarna i fråga om social centralnämnd. l fråga om förvaltningslagens tillämplighet gäller särskilda regler i barnavårdsärenden (14% fjärde stycket). Någon särskild erinran om förvaltningslagens motiveringsbcstämmelse behövs därför inte i barnavårds- lagcns protokollsföreskrift.

Prop. 1976/77zl 91

4 . 3 . 7 Nj'krc'r/ltlrsnämnd

Bestämmelser om kommunal nykterhetsnämnd finns i nykterhetsvårds- lagen. Kommunal nykterhetsnämnd är fakultativ och utgörs. om särskild nämnd inte har tillsatts. av socialnämnden. som i sådant fall skall utse en ledamot att bereda och föredra nykterhetsvårdsärendena. Regeringen kan föreskriva att särskild nykterhetsnämd skall tillsättas. Samtliga dessa be- stämmelser bör ersättas av den enhetliga regel om inrättande av fakultativ nämnd som jag nyss har föreslagit. Något behov av en möjlighet att uppdra åt annan nämnd än socialnämnden att vara nykterhetsnämnd finns dock inte.

Ändringarna i övrigt motsvarar i huvudsak dem som jag har redovisat i fråga om social centralnämnd. llärutöver kommer särskild nykterhets- nämnd att kunna utses proportionellt. Bestämmelsen om att såväl män som kvinnor skall ingå i nämnden slopas.

Nykterhetsnämndens f. n. mycket begränsade möjligheter att delegera be- slutanderätt vidgas efter mönster från lagen om social centralnämnd. Där- utöver blir det möjligt att delegera beslut om verkställighet av beslut om tvångsintagning i fråga om den som enligt 58% redan tidigare vårdas på allmän vårdanstalt.

4.3.8. Hälsovårdsnämnd

Bestämmelserna om hälsovårdsnämnd. som finns i hälsovårdsstadgan. är kanske de nämndregler som är mest detaljrika. Följdriktigt innebär mina förslag åtskilliga förändringar i denna nämnds arbetsformer. Utöver de änd- ringar som följer av förslaget till ny kommunallag innebär mina förslag följande.

Den nya kommunallagens valbarhets- och protokollföringsbestämmelser blir tillämpliga på hälsovårdsnämnd. Rekommendationen att läkare och ve- terinär bör ingå som ledamöter i nämnden slopas. Frågan om delegation prövas av kommunfullmäktige. Det nuvarande underställningsförfarandct hos länsstyrelsen slopas alltså. Delegation kan ske till annan tjänsteman i kommunen än sådan som är anställd hos nämnden. Förbudet mot dele- gation i fråga om framställning eller yttrande till regeringen eller länsstyrelsen slopas. Närvarorätten och -skyldigheten för distriktsläkare eller stadsläkare och tjänsteveterinär eller stadsveterinär slopas. Detsamma gäller närvaro- rätten för länsläkare och länsveterinär. Frågan om tillkallad sakkunnigs ytt- randerätt och rätt att anteckna avvikande mening till protokollet prövas av nämnden. De olika bestämmelserna om kallelse till och underrättelse om sammanträde utgår.

Bestämmelserna i 14 % 3 mom. lagen om djurskydd om närvarorätt m. m. för länsveterinär och distriktsveterinär eller stadsveterinär samt om rätt för länsstyrelsen att påkalla sammanträde med hälsovårdsnämnd tas också bort.

Prop. 1976/77:1 92-

439 lll/mä/nm/

Bestämmelserna om valnämnd. som finns i 3 kap. vallagen. är jämfc- relsevis modernt utformade. De förslag som jag har lagt fram innebär därför — utöver de ändringar som följer av förslaget till ny kommunallag — i hu- vudsak endast två förändringar. Dels skall protokollföringsreglerna i den nya kommunallagen tillämpas i valnämnd. dels får nämnden en möjlighet att med kommunfullmäktiges medgivande delegera beslutanderätt.

Enligt 3 kap. 5 % vallagen är den som är röstberättigad vid val till riksdagen och inte har fyllt 60 är skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller ersättare i valnämnd eller som valförrättare. om han inte har giltigt hinder. I fråga om ledamöter och suppleanter förordar jag att i stället bestämmelserna i den nya kommunallagen om rätt till avsägelse görs tillämpliga. Det innebär att fullmäktige skall befria ledamot eller suppleant från hans uppdrag. om han vill avgå och särskilda skäl inte talar däremot.

Jag förordar vidare att 3 kap. S% ändras så att den som är valbar till ledamot i valnämnden blir skyldig att mottaga uppdrag som valförrättare. om han inte har giltigt hinder. Enligt min mening är det naturligt att skyl- digheten att mottaga sådant uppdrag omfattar dem som är valbara till le- damöter i valnämnden.

4.3.10. Öt't'l'li'il'lrrtf/lrlltrm'i/rtml

Bestämmelserna i föräldrabalken om överförmyndarnämnd är helt nya. De trädde i kraft den 1 januari i år. Det finns därför ännu inga erfarenheter av hur bestämmelserna fungerar och jag har därför i det föregående (avsnitt 4.2.2) deklarerat att en översyn av dessa regler tills vidare får anstå. De ändringar som jag föreslår är därför — utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag — av uteslutande formell natur.

4.3.1 1 ("ivf/lärtst'arsniimml

Bestämmelser om civilförsvarsnämnd finns i 41 % civilförsvarslagen (1960174. omtryckt 19751712). Reglerna stämmer redan nu väl överens med de principer som jag har förordat i det föregående. En avvikelse är att kom- munfullmäktige kan uppdra åt annat kommunalt organ att vara civilför- svarsnämnd. Detta bör i enlighet med vad jag tidigare har anfört ändras till annan nämnd. Utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag inskränker sig ändringarna till att närvarorätten m. m. för civilförsvarschef— tas bon. att protokollföringen skall följa den nya kommunallagens regler och till att nämndens allmänna förvaltningsansvar begränsas. om kommun- fullmäktige har fattat sådant beslut som avses i 49% i den nya kommu- nallagen. dvs. har beslutat om central personaladministration eller egen- domsförvaltning. Kommunstyrelsen skall vara civilförsvarsnämnd. om full-

Prop. l976/77:1 93

mäktige inte har inrättat särskild nämnd eller uppdragit åt annan nämnd att vara civilförsvarsnämnd.

Hänvisningar till S4-3-10

4.3.12. Rawls/("upplätnnrl

Bestämmelser om beredskapsnämnd finns i 9 och 10 %% lagen (1964:63) om kommunal beredskap. Bestämmelserna stämmer i stort sett överens med bestämmelserna om civilförsvarsnämnd. De ändringar som jag föreslår har också samma innebörd som i fråga om civilförsvarsnämnd.

4.3. 1 3 Krist/"rlsm'imml

Bestämmelser om kristidsnämnd finns i 4 och 5 %% lagen (1973z86l) om lokal kristidsförvaltning. Även dessa bestämmelser ansluter väl till de prin- ciper som jag har förordat i det föregående. De ändringar som jag föreslår innebär därför — utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag — i huvudsak endast att de nuvarande begränsningarna i fråga om vad pro- tokoll måste innehålla tas bort.

4.3.14. Familie/wirlmgsm'i/nml

Bestämmelser om familjebidragsnämnd finns i 23—26 %% familjebidrags- Iagen (1946199. omtryckt l975z554). Också dessa bestämmelser ansluter väl till de principer som jag har förordat. Mina ändringsförslag har därför i fråga om familjebidragsnämnd i huvudsak inte annan innebörd än i fråga om civilförsvarsnämnd. En skillnad är dock att socialnämnden (sociala cen- tralnämnden eller i förekommande fall distriktsnämnd) ges ett sistahands- ansvar för familjcbidragsfrågorna. Vidare föreslår jag att den begränsade protokollföringen också i fortsättningen skall få tillämpas i familjebidrags- nämnd liksom i andra sociala nämnder. Detta bör gälla vare sig nämnden har inrättats särskilt eller familjebidragsärendena har anförtrotts åt annan nämnd.

4. 3. 1 5 Kflush/("illumänmrl

Bestämmelser om krigshjälpsnämnd finns i 6 och 7 %% lagen (1964z47) om krigshjälp. De förslag som jag har lagt fram i det föregående innebär beträffande krigshjälpsnämnd detsamma som i fråga om familjebidrags- nämnd. l 7 % finns en bestämmelse om beviljande av krigshjälp när nämn- dens sammanträde inte kan avvaktas. Regelns utformning kan ge intryck av att sådan beslutanderätt skall utövaslav förtroendevald och tjänsteman gemensamt. Jag förordar att bestämmelsen ändras så att det klart framgår att sådant beslut på nämndens vägnar kan fattas av ledamot och tjänsteman var för sig.

Prop. ]976/77:1 94

4.3. 16 .4rln*ls/ös/lc/snämml

Bestämmelser om arbetslöshetsnämnd finns dels i lagen ( 1944:475 ) om arbetslöshetsnämnd, dels i arbetslöshetsnämndskungörelsen. 1 lagen anges att regeringen får förordna att arbetslöshetsnämnd skall finnas. Sådant för- ordnande kan innefatta föreskrift om att särskild nämnd skall inrättas. Om kommun inte inrättar särskild arbetslöshetsnämnd. skall kommunstyrelsen vara arbetslöshetsnämnd. Arbetslöshetsnämnd kan vara gemensam för flera kommuner. ] enlighet med vad jag tidigare har föreslagit bör dessa be- stämmelser ersättas med den enhetliga regeln om inrättande av fakultativa nämnder. Detta innebär att kommunen får tillsätta en särskild arbetslös- hetsnämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara arbetslöshetsnämnd. En- dast om kommunen inte har valt något av dessa alternativ skall kommun- styrelsen vara arbetslöshetsnämnd.

Jag förordar att de närmare föreskrifter om arbetslöshetsnämnd som nu finns i kungörelsen och som inte kan slopas tas in i lagen. Bestämmelserna om nämndens allmänna åligganden (2 % kungörelsen) kan föras över i hu- vudsak oförändrade. Föreskriften att nämnden skall se till att hjälpverk- samheten begränsas till vad som påkallas av verkligt behov och särskilt iaktta att verksamheten inte kommer arbetsovilliga eller andra obehöriga till godo kan enligt min mening undvaras. Utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag innebär de ändringar som jag tidigare ( avsnitt 4.2 ) har föreslagit i huvudsak följande beträffande arbetslöshetsnämnd. Bestäm- melserna om antal ledamöter och suppleanter slopas liksom valbarhetshind- ret för ledamot eller suppleant i arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnäm nd eller tjänsteman vid dessa myndigheter. Valbarhetshindret för tjänsteman hos kommunen som är redovisningsskyldig inför nämnden slopas också. De särskilda beslutförhets- och omröstningsreglerna utgår. 1 stället kommer bestämmelserna om kommunstyrelsen i den nya kommu- nallagen att gälla. Vidare slopas bestämmelserna om att företrädare för ar- betsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden får granska nämndens rä- kenskaper m.m. och delta i nämndens sammanträden. Likaledes slopas dessa myndigheters rätt att påkalla sammanträde med nämnden och att fordra in handlingar och uppgifter. Att nämnden bör tillhandahålla hand- lingar och uppgifter får anses framgå av åliggandet att samarbeta med bl.a. myndigheter vilkas verksamhet rör sysselsättningsfrågor.

4.3. 17 .S'Iakl/russrvrc/st'

Bestämmelserna om slakthusstyrelse. som finns i 11 % lagen om kött- besiktning m. m.. knyter an till den nuvarande kommunallagens bestäm- melser om kommunallagsreglerad nämnd. Utöver de ändringar som följer av förslaget till ny kommunallag innebär mina förslag följande. Antalet ledamöter blir minst fem. Det blir obligatoriskt att utse suppleanter. Full-

Prop. 1976/77zl 9 lJl

mäktige skall utse ordförande och vice ordförande. Mandattiden blir tre år. Vidare skall protokollföringen ske enligt reglerna i den nya kommu- nallagen. Frågan om närvarorätt för främste veterinären vid slakthuset och stads- eller länsveterinären avgörs av slakthusstyrelsen. Några få övergångs- bestämmelser blir nödvändiga.

Hänvisningar till S4-3-14

4.3.18. Siulta-'årflssryre/se och sjuk/rusd/rektion

Bestäm melserom sjukvårdsstyrelse och sjukhusdirektion finns i sjukvårds- lagen och i sjukvårdskungörelsen (19721676). Utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag innebär mina förslag beträffande sjukvårds- styrelse och sjukhusdirektion i huvudsak följande.

Nuvarande bestämmelse att landstinget får besluta att förvaltningsutskot- tet eller avdelning av utskottet skall utgöra sjukvårdsstyrelse utgår. I stället föreskrivs som beträffande andra fakultativa nämnder att landstingskom- mun eller kommun kan uppdra åt annan nämnd att vara sjukvårdsstyrelse. Om så inte sker och särskild styrelse inte har inrättats. skall förvaltnings- utskottet resp. kommunstyrelsen vara sjukvårdsstyrelse. Sjukvårdsstyrelsens allmänna förvaltningsansvar begränsas i den mån landstinget resp. kom- munfullmäktige har beslutat om gemensam personaladministration eller egendomsförvaltning. Hur det personaladministrativa ansvaret skall fördelas beträffande sådan personal som omfattas av särskilda bestämmelser i sjuk- vårdslagstiftningen övervägs i annan ordning. Nu föreslår _iag därför inga ändringar i dessa särskilda bestämmelser.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört ( avsnitt 4.2.9 ") bör protokoll- föringen i sjukvårdsstyrelsen följa reglerna i den nya kommunallagen . Mina förslag innebär vidare att frågan om utomståendes närvaro- och yttranderätt vid Sjukvårdsstyrelsens sammanträde avgörs av styrelsen.

Mina förslag beträffande sjukhusdirektion har i huvudsak samma inne- börd som i fråga om sjukvårdsstyrelse. Även i fortsättningen skall dock gälla att endast sjukvårdsstyrelsen kan utgöra direktion. om särskild sådan inte har inrättats. Minimiantalet ledamöter höjs från tre till fem. Den nu- varande särskilda beslutförhetsregeln kan därför undvaras. Landstinget resp. kommunfullmäktige utser ordförande och vice ordförande. Bestämmelsen om valbarhetshinder för dem som f". n. har generell närvarorätt tas bort. Detsamma gäller förbudet för sådan tjänsteman att i sjukvårdsstyrelse som utgör direktion delta i handläggningen av direktionsärende.

Om riksdagen godtar de förslag som jag nu har redovisat. kommer chefen för socialdepartementet att senare föreslå regeringen att 6 % sjukvårdskungö- relsen upphävs. l paragrafen föreskrivs att de som f. n. har närvarorätt och yttranderätt vid Sammanträde med direktion skall ges tillfälle att yttra sig innan beslut fattas med stöd av delegation.

I fråga om sjukhusdirektion blir några övergångsbestämmelser nödvän- diga.

Prop. 1976/77: 1 96

4.3. lf) 7tm:It'rfrtlsm'imm/

Knapphändiga bestämmelser om nämnd för ledningen av folktandvården i landstingskommun och kommun som inte tillhör landstingskommun finns i Så folktandvårdslagen (l973:457). Huvudregeln är att sjukvårdsstyrelsen utövar ledningen av folktandvården. Särskild nämnd får utses. ] fråga om sådan nämnd gäller bestämmelserna om sjukvårdsstyrelse i (>= 1 och 2 mom. sjukvårdslagen.

Jag förordar att frågan om inrättande av nämnd för ledningen av folk- tandvården. som lämpligen bör kallas tandvårdsnämnd. regleras på samma sätt som beträffande andra fakultativa nämnder. Landstinget resp. kont- munfullmäktige skall alltså kunna uppdra åt annan nämnd att vara folk- tandvårdsnämnd. Om så inte har skett och särskild tandvårdsnämnd inte har inrättats. skall sjukvårdsstyrelsen vara tandvårdsnämnd. De bestäm- melser som skall gälla för särskild tandvårdsnämnd bör anges genom hän- visning direkt till den nya kommunallagen och inte till sjukvårdslagen.

4 . 3 . 20 Ornwrgssttfrt'lse

Bestämmelser om styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda finns i omsorgslagen och i stadgan angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Jag förordar att sådan styrelse i fortsättningen kallas om- sorgsstyrelse också i lagtexten. vilket innebär en anpassning till det språkbruk som allmänt tillämpas.

De förslag som jag har lagt fram i det föregående innebär beträffande omsorgsstyrelse. utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag. i huvudsak följande. Nuvarande bestämmelse om inrättande av omsorgs- styrelse kompletteras med en bestämmelse som ger sjukvårdsstyrelsen sis- tahandsansvaret för ledningen av verksamheten. om särskild omsorgssty- relse inte har tillsatts och annan nämnd inte har fått uppdraget att vara omsorgsstyrelse. Omsorgsstyrelsens allmänna förvaltningsansvar begränsas. om landstinget har fattat sådant beslut om centraliserad personaladmini- stration som avses i 49 &" nya kommunallagen . Den nya kommunallagens bestämmelser om protokollföring tillämpas i omsorgsstyrelse. Frågan om närvarorätt m.m. för särskolchef. vårdchef och styrelsens överläkare vid styrelsens sammanträde avgörs av styrelsen.

Om riksdagen godtar de förslag om centraliserad personal-administration som jag har lagt fram. kommer chefen för socialdepartementet senare att föreslå regeringen att bestämmelsen i 105 ;" omsorgsstadgan om tillsättning av annan personal än läkare och vissa andra tjänstemän ändras så att det framgår att hinder inte möter att besluta om centraliserad personaladmi- nistration beträffande denna personalgrupp.

Prop. 1976/77: 1 . 97

Hänvisningar till S4-3-18

4.3.21. R('_tutIllp/(HH'IIÖIHIHI'

Bestämmelser om regionplanenämnd finns i lagen (l9681598) angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län. Regionplanenämnd är en landstingskommunal nämnd. Stockholms läns landstingskommun är den enda landstingskommun i landet som svarar för regionplan. På övriga håll i landet. där regionplan skall finnas. handläggs dessa frågor av kommunalförbund.

De förslag som jag i det föregående har lagt fram innebär. utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag, huvudsakligen formella änd- ringar i bestämmelserna om regionplanenämnd. Förvaltningsutskottet får ett sistahandsansvarockså för denna verksamhet. Bestämmelserna om kom- munalförbund för regionplanefrågorna i Stockholms län har förlorat aktua- litet och utgår därför.

4.3.22. Ovriga spec'ia/I'ttulw'ude niintmler

Jag har nu redovisat mina förslag beträffande samtliga de nämnder som regleras i författningar som har tillkommit under riksdagens medverkan. Härutöver finns några nämnder för vilka föreskrifter har meddelats i andra författningar. Det gäller uttagningsnämnd. handels- och sjöfartsnämnd. se- mesterhemsnämnd och styrelse för sjuksköterskeskola. Tidigare har bestäm- melser funnits också om hemvärnsnämnd.

Det är min uppfattning att de principer som jag har redovisat i det fö- regående bör tillämpas också i fråga om dessa nämnder. Under förutsättning att mina förslag godtas av riksdagen kommer resp. departementschef att i annat sammanhang föreslå de författningsändringar som behövs.

4.3.23 [kraftnät/(mde

De ändringar i bestämmelserna om de kommunala och landstingskom- munala nämnderna som jag har förordat bör träda i kraft samtidigt som den nya kommunallagen . dvs. den I januari l977.

4.4. Kommunalförbund för specialreglerad verksamhet

I några författningar finns bestämmelser om kommunalförbund för spe- cialreglerad verksamhet. vilka avviker från reglerna i lagen (l957:28l) om kommunalförbund. ! 47.5 skollagen föreskrivs att länsskolnämnd kan för- ordna att kommunalförbund för skola skall bildas. om det finns särskilda skäl. 1 4; lagen (19471523. omtryckt l9751l31) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. finns bestämmelser om kom- munalförbund för bostadsförmedling. Sådant kommunalförbund kan untler

Prop. 1976/77: 1 98

vissa förutsättningar inrättas tvångsvis. [ fråga om regionplanefl'irbund finns liknande bestämmelser i 127—129åä byggnadslagen.

] PM Ill behandlas bestämmelserna om kommunalförbund för special- reglerad verksamhet. ] promemorian föreslås att möjligheten att mot berörda kommuners vilja inrätta skolförband slopas. Beträffande bestämmelserna om kommunalförbund för bostadsförmedling. som har aktualitet endast i de tre storstadsområdena. konstateras att de har prövats av riksdagen så sent som förra året. Någon ändring i fråga om möjligheten att tvångsvis inrätta bostadsförmedlingsförbund. som då ansågs värd att behålla. föreslås därför inte i promemorian. Däremot föreslås att bestämmelserna om att länsstyrelsen eller regeringen utser ordförande och beslutar om förbunds- ordning vid oenighet mellan kommunerna s|0pas. Enligt promemorian bör i stället de vanliga bestämmelserna om kommunalförbund gälla. 1 fråga om regionplaneförbund. slutligen. konstateras i promemorian att frågan om regiOnplaneinstitutets framtid övervägs under beredningen inom regeringens kansli av bygglagutredningens förslag (SOU 1974121). [ avvaktan på resultatet av dessa överväganden föreslås endast formella ändringar i bestämmelserna om regionplaneförbund.

Ingen remissinstans har haft någon invändning mot bedömningarna eller förslagen i promemorian. Också jag ansluter mig till dem. Något behov av att inrätta skolförbund mot de berörda kommunernas vilja finns inte längre. Jag betvivlar att en motsvarande möjlighet någonsin kommer att utnyttjas för att inrätta kommunalförbund för bostadsförmedling. Det är dock tänkbart att en sådan bestämmelse kan ha ett visst värde för att sti- mulera lösningar på storstadsregionernas speciella bostadsförsörjningspro- blem. Som anfördes vid bestämmelsens tillkomst år l967 bör det dock fö- religga starka skäl för ett ingripande från statsmakternas sida (prop. 1967:101 5. 28).

Beträffande bestämmelserna om regionplaneförbund anserjag inte att det i ett läge där hela plansystemet övervägs i annan ordning finns anledning att föreslå några förändringar.

4.5. Underställning

Kommunala beslut i vissa ärenden måste för att gälla underställas re- geringen eller statlig myndighet för prövning och fastställelse. Bestämmelser om underställning finns både i kommunallagarna och i olika specialför- fattningar. Den underställningsskyldighet som numera föreskrivs i kom- munallagarna avser främst vissa finansiella beslut. nämligen beslut om an- slag att täckas genom flerårig utdebitering. beslut om avsättning till och ianspråktagande av vissa fonder samt beslut om upptagande av vissa lån och tecknande av borgen. l kommunallagspropösitionen föreslås att före- skrifterna om underställningsskyldighet skall slopas i fråga om den först- nämnda ärendegrtrppen. Beträffande de övriga föreslås lättnader i under- ställningsskyldigheten. '

Prop. 1976/77zl 99

Utöver vad jag nyss har nämnt är kommunerna enligt olika specialför- fattningar skyldiga att underställa statlig myndighet i huvudsak beslut om lokala förordningar. vissa avgifter samt beslut om pltrner av olika slag. I den landstingskommunala verksamheten gäller underställningsskyldigheten bl.a. vissa planer samt byggnadsritningar.

l PM [1 görs en genomgång av kommunernas underställningsskyldighet i olika slag av ärenden. Motsvarande inventering av den landstingskom- munala sektorn har ännu inte gjorts. Det konstateras i promemorian att de senaste årens utveckling har inneburit en kraftigt minskad användning av underställningsförf'arandet som metod att utöva tillsyn över kommu- nerna. Som jag har nämnt innebär förslaget till ny kommunallag att denna utveckling fortsätter. Några ytterligare förslag beträffande underställningS- skyldigheten i kommunallagarna läggs inte fram i promemorian.

Lokala förordningar (brandordning. lokal ordningsstadga. hälsovårdsord- ning och hamnordning)skall underställas statlig myndighet. Med hänvisning till att föreskrifterna i lokala förordningar många gånger bygger på tillgång till straffsanktioner föreslås inga förändringar i formerna för antagande av sådana förordningar. Att slopa underställningsskyldigheten i dessa fall skulle enligt promemorian få så vittgående konsekvenser att det knappast kan övervägas utan en mer omfattande utredning.

Beträffande planbesluten enligt byggnadslagstiftningen konstateras i pro- memorian att bygglagutredningens förslag f. n. bereds inom regeringens kan- sli. Förslaget innehåller väsentliga lättnader i statskontrollen på detta område och det finns inte anledning att föregripa detta reformarbete.

Den statliga kontrollen av de kommunala avgifterna har sedan gammalt varit jämförelsevis ingående. Numera är dock kommunernas frihet att själva fastställa avgifter relativt stor. Underställningsskyldighet föreligger i endast ett fåtal fall. Beträffande hamnavgifterna m. m. har hamnutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1974124) Förslag till hamnlag. som f. n. bereds inom regeringens kansli. föreslagit att underställningsskyldigheten skall tas bort. Med hänsyn härtill har bestämmelsen om underställningsskyldighet i fråga om dessa avgifter tills vidare behållits i förslaget till ny kommunallag. Be- stämmelserna om gatubyggnadskostnadsbidrag (67% byggnadslagen). som rymmer moment av underställning. utreds f. n. av gatukostnadsutredningen (B 1975202). Det kan enligt PM ll förutsättas att ett framtida avgiftssystem ges en sådan utformning att det kan överlämnas åt kommunerna att själva besluta om dessa avgifter. ] 2,5 renhållningslagen (19702892) finns en fö- reskrift om underställning av beslut om åläggande av ny skyldighet för fastighetsägare att renhålla eller bekosta renhållning av gångbana. Dessa bestämmelser har påtagligt samband med reglerna om gatubyggnadskost- nadsbidrag och bör enligt promemorian prövas i samband med dessa. Un- derställningsskyldigheten beträffande avgifter hos byggnadsnämnd har ti- digare behandlats inom ramen för kommundepartementets översynsarbete

Prop. l976/77:l too

(Ds Kn l975zl PM [ Avgifter hos byggnadsnämnd). Förslagen i PM I har" som jag tidigare har nämnt godtagits av riksdagen och beslutanderätten beträffande sådana avgifter har överlämnats till kommunerna.

Kommunerna och landstingskommunerna skall enligt olika specialför- fattningar upprätta planer för vissa verksamheter. [ en del fall gäller att planerna skall fastställas av statlig myndighet. Av de verksamhetsplaner som kommun skall upprätta är det endast plan för ålderdomshem som be- höver underställas. l PM ll föreslås att denna underställningsskyldighet slo- pas liksom underställningsskylcligheten beträffande beslut att anta regle- mente för ålderdomshem som drivs av två eller flera kommuner gemensamt.

i promemorian behandlas också bestämmelserna om fastställande av reg— lemente angående burskap. Den underställningsskyldighct som gäller be— träffande sådant reglemente föreslås utgå.

Det övervägande antalet remissinstanser är positiva till förslagen i PM ll. Till dem som avstyrker hör ett par länsstyrelser. Länsstyrelsen i Älvsborgs län vill. med hänvisning till länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet för bl. a. brand-. byggnads-. hälsovårds- och socialvårdslagstiftningen. behålla underställningsskyldigheten beträffande plan för ålderdomshem. Socialsty- relsen anser att frågan bör prövas i samband med utarbetandet av en ny social ramlag. Också socialutredningen sätter i fråga om inte dess förslag bör avvaktas men framhåller att den inte har något att erinra mot förslagen i promemorian. Flera remissinstanser framhåller att möjligheten att få rit- ningar för ny- eller ombyggnad av ålderdomshem granskade är värdefull och bör bevaras i någon form. Mot förslaget att skyldigheten att underställa länsstyrelsen beslut om burskapsreglemente skall slopas har ingen remiss- instans haft något att erinra.

Ett antal remissinstanser för fram önskemål om att underställningsskyl- digheten skall slopas i ytterligare ärendegrupper. [ synnerhet gäller detta beslut att ta upp lån eller teckna borgen. Några remissinstanser anser att också underställningsskyldigheten beträffande beslut om antagande av brand- ordning kan slopas. Från det landstingskommunala verksamhetsområdet förs fram krav om att den statliga ritningsgranskningen vid uppförande av sjukhus skall slopas liksom underställningsskyldigheten beträffande lands- tingskommunernas barnhemsplaner och omsorgsplaner. Svenska kommun- förbundet framhåller att översynen av mäklareordningens bestämmelser om handels- och sjöfartsnämnd bör omfatta också den underställningsskyldighet som gäller vid beslut om antagande av mäklare.

För egen del får jag anföra följande. Bland de former för tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten som förekommer kan underställningsförfarandet sägas inta en särställning. Medan övriga tillsynsformer utmärks av att den statliga kontrollen i regel träder in först sedan detta har påkallats genom kommunalbesvär eller för— valtningsbesvär eller när något missförhållande kan befaras. är det typiska för underställningsinstitutet att det kommunala beslutet blir gällande först

Prop. l976/77:l lOl

sedan det hargodkärtts av statlig myndighet. Det befogade i en sådan generell kontroll kan sättas i fråga även bortsett från den onödiga omgång systemet kan sägas innebära i alla de ärenden där det kommunala beslutet fastställs utan ändring. Gränserna mellan underställning och andra former för statlig fastställelseprövning. t. ex. prövningen av stads- och byggnadsplaner. kan stundom vara flytande. Jag anser det inte nödvändigt att här dra upp någon gräns utan avser med begreppet ttnderställning i det följande också de när- besläktade formerna av statlig prövning.

Antalet underställningspliktiga ärendegrupper har successivt minskat un- der senare år. Denna utveckling. som jag ser som ett uttryck för statsmak- ternas förtroende för kommunernas förmåga att själva sköta sina angelä- genheter. bör enligt min mening fortsätta. Inte minst kommunindelnings- reformen har skapat förutsättningar för att låta kommunerna själva avgöra ärenden i vilka beslutanderätten tidigare har varit delad mellan kommunen och en statlig myndighet.

Jag har i det föregående ( avsnitt 4.2.11 ) föreslagit att underställnings- skyldigheten beträffande byggnadsnämnds och hälsovårdsnämnds beslut om delegation skall slopas. l förslaget till ny kommunallag har underställnings- skyldigheten slopats beträffande beslut om anslag att täckas genom flerårig utdebitering och beslut om avsättning till fonder samt beträffande flertalet beslut om ianspråktagande av fonder.

Beträffande beslut om att ta upp lån och teckna borgen föreslås i PM ll ingen ändring. Åtskilliga remissinstanser anser att underställningsskyl- digheten bör slopas också i fråga om dessa beslut. 1 kommunallagspropo- sitionen föreslås. som har nämnts i det föregående. vissa lättnader i un- derställningsskyldigheten. Jag får hänvisa till vad jag anförde i det sam- manhanget (prop. l975/7ozl87 s. 5l4).

Beträffande de lokala förordningarna anförs i promemorian att under- ställningsskyldigheten inte kan slopas utan en mer omfattande utredning. Häremot har flera remissinstanser invänt att kommunernas brandordningar i huvudsak innehåller föreskrifter som det bör ankomma på kommunerna att besluta om. Statens brandnämnds förslag till brandordning. som allmänt torde tjäna som norm för kommunerna. innehåller endast en straffsank- tionerad bestämmelse (8 s*"). Om denna flyttades över till brandstadgan skulle enligt dessa remissinstanser underställningsskyldigheten kunna slopas.

Enligt 6 & brandlagen kan länsstyrelsen helt eller delvis befria kommunen från skyldigheten att hålla brandkår. om kommunen har träffat avtal om hjälp från brandkår i annan kommun. Om kommunen har träffat avtal om sådan hjälp från annan brandkår (t. ex. industribrandkår) eller från annat råddningsorgan än brandkår(t. ex. oljesaneringsföretag) får länsstyrelsen del- Vis befria kommunen från skyldigheten att hålla brandkår. Har kommunen helt eller delvis befriats från sådan skyldighet skall enligt 4 & brandstadgan av brandordningen framgå i vilken utsträckning och inom vilka områden rädt'lningstjänsten i kommunen skall ombesörjas enligt avtal som avses i

Prop. 1976/77zl 102

(vå brandlagen. [ brandordningen skall också tas in andra bestämmelser som rör den kommunala brandstyrkans organisation. Av vad jag nu har sagt framgår att brandlagstiftningen ger kommunerna stor frihet i fråga om den kommunala räddningstjänstorganisationens uppbyggnad. Kontrollen av att räddningstjänstorganisationen tillfredsställer skäliga anspråk på effek- tivitet sker genom att brandordningen prövas av länsstyrelsen. Även om skäl alltså kan anföras för en viss statlig tillsyn. är jag beredd att i annat sammanhang överväga formerna för denna kontroll.

Beslut att anta lokal ordningsstadga skall enligt 23% allmänna ord- ningsstadgan underställas länsstyrelsen. Jag har i ett annat sammanhang uttalat att allmänna ordningsstadgan skall ses över. Detta motiveras bl. a. av den nya regeringsformens bestämmelser om normgivningsmakten. Vid denna översyn kommer även formerna för beslut om lokal ordningsstadga att prövas. Den åtminstone delvis föråldrade bestämmelsen i 25 å' allmänna ordningsstadgan om underställning av reglementen eller taxor för åkare. Spårvägsföretag. stadsbud m.m. bör också prövas i detta sammanhang.

Formerna för beslut om lokal hälsovårdsordning torde komma att prövas av hälsovårdsstadgeutredningen. Frågan om underställning av hamnordning prövas under beredningen av hamnutredningens förslag inom regeringens kansli.

En omfattande reform av hela byggnadslagstiftningen övervägs f. n. inom regeringens kansli. Med hänsyn till de genomgripande förändringar av plan- instituten som kan förutses finns inte anledning att i detta sammanhang föreslå några förändringar. Detsamma gäller formerna för beslut om ga- tubyggnadskostnadsbidrag och för föreläggande att hålla gångbana ren.

] sociallagstiftningen finns särskilda bestämmelser om beslutsordningen i omhändertagandeärenden. Dessa frågor övervägs inom socialutredningen. vars arbete inte bör föregripas på denna punkt.

Annorlunda serjag på bestämmelsen i socialhjälpslagen om underställning av p 1 a n fö r å 1 d e rd o m 5 h e m. Socialstyrelsen anser visserligen att socialutredningens förslag bör avvaktas. Detta är enligt min mening inte nödvändigt. i synnerhet som utredningen har förklarat sig inte ha någon erinran mot förslaget i PM ll. Ålderdomshemsplan fordras för uppförande av ålderdomshem. större ändring genom om- eller tillbyggnad samt inrät- tande av ålderdomshem i byggnad som urSprungligen har uppförts för annat ändamål. Planen skall godkännas av länsstyrelsen. som skall hämta in so- cialstyrelsens yttrande. ! PM ll framhålls att underställningsprövningen vä- sentligen innebär granskning och godkännande av byggnadsritningar. Med hänvisning till att den statliga ritningsgranskningen numera inte anses nöd— vändig i fråga om skolor inom det obligatoriska skolväsendet eller i fråga om förskolor görs i promemorian den bedömningen att granskningen kan undvaras också i ålderdomshemsbyggandet. Det framhålls i promemorian att statsbidrag numera inte utgår till byggande av ålderdomshem. vilket däremot är fallet i fråga om skolor och daghem.

Prop. l976/77:l 103

Det övervägande antalet remissinstanser ansluter sig till bedömningarna och förslagen i promemorian. Ett par remissinstanser är dock kritiska. Jag kan inte godta invändningen att länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet för bl. a. brand-. byggnads-. socialvårds- och hälsovårdslagstiftningen kräver att underställningsprövningen av ålderdomshemsplanerna behålls. Vårt långt decentraliserade system på bl. a. dessa områden innebärju att de kommunala nämnderna har ett förstahandsansvar för dessa verksamhetsområden. Bort- sett från prövningen av generella normer som brandordningar och stads- planer är den statliga tillsynen på dessa områden begränsad till fall där den föranleds av besvär eller av att missförhållanden befaras. Denna ordning bör kunna tillämpas också i fråga om ålderdomshemsbyggandet. Jag förordar därför att underställningsskyldigheten tas bort.

Flera remissinstanser har framhållit att i nuvarande underställningspröv- ning finns moment som är värda att behålla. Dit hör länsexperternas med- verkan och tillgången till den samlade erfarenhet av institutionsbyggande som den centrala ritningsgranskningen ger. Jag finner dessa synpunkter väl värda att beakta och förutsätter att kommunerna i mån av behov rådfrågar länsexperterna på resp. område. I likhet med vad som gäller på andra områden bör en möjlighet till frivillig ritningsgranskning finnas kvar.

I PM ll föreslås också att kommunerna skall befrias från skyldigheten enligt 18 ä' andra stycket socialhjälpslagen att underställa länsstyrelsen r e g - lemente för ålderdomshem som drivs av två eller flera kom- muner gemensamt. Remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslaget. Jag förordar att det genomförs. Enligt l8s' första stycket åligger det kommun att anordna ålderdomshem. Länsstyrelsen kan enligt tredje stycket befria kommunen från sådan skyldighet om det finns särskilda skäl. Denna skyldighet hänger nära samman med hur kommunernas allmänna vårdansvar skall utformas. Den frågan övervägs av socialutredningen. vars arbete i denna del inte bör föregripas. l avvaktan på en ny sociallagstiftning. bör alltså enligt min mening skyldigheten lör kommun att anordna ålder- domshem stå kvar. Denna skyldighet kan fullgöras av kommunen ensam eller i samarbete med en eller flera andra kommuner.

Förslaget att underställningsskyldigheten i fråga om beslut att anta re g - le me nte an g å e n d 0 b u rs k ap skall slopas har inte mött någon invändning från remissinstansernas sida. Ocksåjag ansluter mig till förslaget. Dock anserjag i linje med vad jag har anfört i fråga om uppgiftsfördelningen mellan nämnderna att kommun skall kunna anförtro uppgiften att anta burskapsreglemente även åt annan nämnd än kommunstyrelsen.

I likhet med Svenska kommunförbundet anser jag att det inte finns an— ledning att behålla en föreskrift i mäklareordningen (4 ;")om att länsstyrelsen skall fö ro rd n a mäklare som handels- och sjöfartsnämnd har antagit. Chefen för finansdepartementet kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att föreskriften tas bort.

Beträffande det landstingskommunala området har. som jag har nämnt.

Prop. 1976/77:l 104

ingen genomgång gjorts av föreskrifterna om underställning. Bland de be— stämmelser som bör prövas i det fortsatta översynsarbetet inom kommun- departementet eller inom de utredningar som överväger frågor inom lands- tingskommunernas verksamhetsmtråde märks underställning av barn- hemsplaner och plan för omsorgsverksamheten liksom den ritningsgransk- ning som är obligatorisk vid byggande av bl.a. sjukhus.

Hänvisningar till S4-5

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 4.6

4.6. Institutet jordbruksstämma

Jordbruksstämma är en särskild form av kommunalstämma för behand- ling av ärenden som endast rör den mantalssatta jorden. Bestämmelser om jordbruksstämma finns i 13.5 i den i övrigt upphävda lagen (1930z251) om kommunalstyrelse på landet. Vid tillkomsten av KL (prop. 19531210. KU 1953122. rskr 19531419) förutsattes att institutet jordbruksstämma skulle av- vecklas under en övergångsperiod. som sedermera har förlängts till och med utgången av år 1976. De tillgångar som skulle få förbrukas eller ges nya förvaltningsformer var ursprungligen ganska betydande. De bestod främst av kassor för olika ändamål såsom magasinskassor och rotehållar- kassor. År 1960 beräknades antalet kassor till närmare 400. Fyra år senare hade antalet sjunkit till något mer än hälften. År 1974 redovisades ett 30-tal kassor och fonder. Kassornas sammanlagda behållning har minskat på lik- nande sätt från närmare 6 milj. kr. år 1960 till något över 3 milj. kr. år 1964 och ungefär 550000 kr. år 1974. Antalet sockenmagasin uppgick år 1960 till 54. År 1974 fanns sex sockenmagasin till ett sammanlagt värde av högst 40 000 kr. I fråga om den fasta egendom som tidigare förvaltades på _iordbruksstämma gäller sedan den 1 juli 1974 lagen (1973:1150) om för- valtning av samfälligheter. Det innebär att bl.a. sockenallmänningarna och de allmänningskassor som var knutna till dem inte längre hör till jord- bruksstämmotillgångarna.

För en närmare redogörelse för institutet jordbruksstämma och det av- vecklingsarbete som hittills har förekommit hänvisar jag till departements- promemorian (Ds Kn l976z3) Avveckling av institutet jordbruksstämma (bi- laga 4).

l promemorian konstateras att de ändamål som jordbruksstämmotill- gångarna ursprungligen skulle tillgodose numera har förlorat sin betydelse eller inte längre kan tillgodoses genom dessa tillgångar. Förvaltningen av tillgångarna faller utanför den egentliga kommunala verksamheten och det är därför enligt promemorian uppenbart att institutet jordbruksstämma bör avvecklas i samband med den kommunallagsreform som förestår. Förvalt- ningen av den helt övervägande delen av de jordbruksstämmotilIgångar som har utgjorts av kassor har numera avvecklats. För att slutligt genomföra avvecklingen bör väljas ett så enkelt förfaringssätt som möjligt. Möjligheten att låta delägarna dela tillgångarna mellan sig avvisas i promemorian med hänvisning till att detta lämpligen skulle kunna ske endast i fall där värdet

Prop. 1976/77:l 105

är mycket ringa. Det skulle därför behövas en beloppsgräns. som skulle bli ganska godtyckligt bestämd. Härtill kommer att i magasinskassorna kan ingå statliga nödhjälpsmedel och donationsmedel. Möjligheten att tvångsvis omvandla tillgångarna till stiftelser avvisas också i promemorian.

Den lösning som bedöms som den enklaste och naturligaste är att kvar- varande tillgångar tas över av kommunen. Med hänvisning till att värdet av tillgångarna i flertalet fall är obetydligt framhålls i promemorian att sär- skilda föreskrifter om hur tillgångarna får användas skulle medföra onödiga administrativa svårigheter och därför bör undvikas. Det finns enligt pro- memorian inte heller skäl att föreskriva att eventuella donationsbestäm- melser skall iakttas eller att tillgångarna inte får användas till ändamål som kommunen enligt författning har att tillgodose. Detta hindrar inte att det ligger nära till hands att medlen används för något av de ändamål som kunde tillgodoses enligt de tidigare reglerna för avveckling av jordbruks- stämmotillgångar.

Med hänsyn till att för några kassor redovisas betydande tillgångar bör enligt promemorian delägarna under en kort övergångstid ges tillfälle att avveckla förvaltningen av tillgångarna i enlighet med reglerna i kungörelsen (l963:43) med föreskrifter rörande vissa av kommunalstämma förvaltade kassor. Kungörelsen. som upphävdes år 1973 (SFS 1973:76). avser tillgångar som hör till magasinskassa eller därmed jämförlig kassa eller invalidbe- väringskassa. uddemantalskassa eller annan rotehållarkassa. Stämmorna be- reds enligt kungörelsen möjlighet att avveckla förvaltningen av kassorna. i den mån donationsvillkor inte lägger hinder i vägen. Avvecklingen kan ske antingen i den formen att tillgångarna helt förbrukas för visst ändamål eller genom att stämman beslutar att de skall bestå som särskilt kapital. vars avkastning skall användas för ett bestämt ändamål. Endast vissa än- damål är tillåtna. Enligt kungörelsen får tillgångarna inte användas för än- damål som kommunerna eller församlingarna författningsenligt skall till- godose. Magasinskassas kapital och avkastning får användas till stipendier åt ungdom från orten för jordbruksutbildning eller liknande utbildning. för något förbrukningsbehov som är gemensamt för delägarna. för anskaffande eller förbättring av någon stadigvarande tillgång. som är till nytta för delä- garna. kommunen eller församlingen eller för annai ändamål som är än- geläget för dem. Rotehållarkassornas kapital och avkastning får användas för samma ändamål och dessutom för ändamål som har anknytning till lokal försvarsverksamhet. Kassas tillgångar kan enligt kungörelsen över- lämnas till bl.a. kommun. församling. by- eller vägsamfällighet. styrelse för läroanstalt. hembygdsförening. hushållningsgille. intresseorganisation för jordbrukare. lokal sammanslutning på försvarets område eller annan för- ening. stiftelse eller sammanslutning på orten som kan antas bli bestående.

Enligt promemorian bör avveckling enligt reglerna i 1963 års kungörelse få ske fram till utgången av år 1976. Det bör vara tillräckligt att beslut om avveckling fattas under denna tid. Det skall alltså inte vara nödvändigt

Prop. 1976/77: 1 106

att beslutet har vunnit laga kraft. lx'vt-irvarande egendom skall tillfalla kom- munen. Dessa regler har i promemorian getts form av ett förslag till lag om egendom som förvaltas av jordbruksstämma.

Remissinstanserna är positiva till förslagen i promemorian. Allmän enig- het rådcr om att institutet jordbruksstämma böravvecklas och att nuvarande tillgångar efter en avvecklingsperiod bör tillfalla kommunen. JK hyser dock stor tvekan inför en tvångsmässig överföring till kommunerna i de fall till- gångarnas värde inte är obetydligt. I dessa fall bör man enligt JK i första hand uppmuntra till en frivillig avveckling. De tillgångar som återstår efter avvecklingsperioden bör tillfalla kommunerna men få användas endast för vissa särskilda ändamål.

De invändningar som remissinstanserna i övrigt har rest avser dels av- vecklingsperiodens längd. dels frågan om vilken frihet kommunen skall ha att förfoga över tillgångar som har tillfallit kommunen enligt de be- stämmelser som föreslås i promemorian.

Även jag anser att tiden nu är mogen att avveckla institutet _iordbruks- stämma. Detta bör ske genom att kvarvarande egendom efter en övergångs- period tillfaller kommunen. Föravveckling under övergånsperioden bör prin- ciperna i 1963 års kungörelse följas. Någon motsvarighet till föreskriften i 4,5 kungörelsen om att jordbruksstämmas beslut om avveckling skall un- derställas länsstyrelsen behövs enligt min mening inte. Detta ligger i linje med mina tidigare ställningstaganden i fråga om underställning (avsnitt 4.5).

I frågan om avvecklingsperiodens längd vill jag anföra föl- jande. Principbeslut om avveckling av institutet _iordbruksstämma fattades för mer än tjugo år sedan. Under åren 1963—1973 har delägarna haft möjlighet att avveckla förvaltningen av jordbruksstämmotillgångarna och inom vida ramar besluta om hur dessa skall användas. Sådan avveckling har också ägt rum i mycket stor utsträckning. En ny. slutlig avvecklingsperiod bör enligt min mening kunna bli tämligen kort. Förslaget i promemorian innebär att avvecklingsperioden bestäms till ett halvt år. I likhet med några re- missinstanser anserjag att en sådan tidsfrist är väl kort. För att de stämmor som önskar det skall få tillräcklig tid att avveckla förvaltningen enligt reg- lerna i 1963 års kungörelse föreslår jag att avvecklingsperioden bestäms till ett år. Jag tror inte att flera stämmor skulle utnyttja en sådan möjlighet om tidsfristen förlängdes ytterligare. Jag anser det viktigt att information om under vilken tid avveckling kan ske når fram ordentligt till stämmorna. Om riksdagen godtar mina förslag. ämnar jag ta fasta på ett par remiss- instansers lörslag att sådan information skall föras ut med hjälp av länsstyrel- serna.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i sitt remissyttrande pekat på möj- ligheten att ett avvecklingsbeslut somjordbruksstämma har fattat angrips med kommtinalbesvär. Om beslutet upphävs efter utgången av avvecklingsperio— den kommer egendomen att tillfalla kommunen. Detta kan enligt länsstyrel- sen uppfattas som otillfredsställande. Jag vill framhålla att problem av denna

Prop. l976/77:f 107

art kan uppstå även om man stannar för en tämligen lång avvecklingsperiod. Reglerna i 1963 års kungörelse erbjuder vida ramar för avvecklingen av egendomsförvaltningen. Risken för att ett avvecklingsbeslut. som inte är behäftat med något fomifel. skall behöva upphävas är därför ganska ringa. En längre avvecklingsfrist utgör däremot ingen garanti mot sådana effekter.

I frågan om dona t io n s vil lk o r skall iakttas. när egendom efter av— vecklingsperiodens slut har tillfallit kommunen. vill jag anlägga följande synpunkter. Om enskild donation med särskilda villkor ingår i egendomen. innebär förslaget i promemorian ett slags generell permutation. Detta finner JK från principiella utgångspunkter föga tilltalande. Även ett par andra re- missinstanser anser att kommunen bör vara skyldig att iaktta donations- villkoren. Jag vill framhålla att det finns flera exempel på föreskrifter som innebär ett slags generell permutation. Det har gällt egendom som har do- nerats eller satts av för ändamål som inte längre utan svårighet kan tillgodoses eller som numera tillgodoses i annan ordning. Dessa förhållanden föreligger också i fråga om jordbruksstämmotillgångarna. Det torde i många fall vara svårt att utreda tillgångarnas sammansättning och ursprung liksom före- komsten av och innebörden i eventuella donationsvillkor. ] flertalet fall är värdet av tillgångarna obetydligt. Två tredjedelar av kassorna har en behållning av mindre än eller omkring 6 000 kr. Om eventuella donations- villkor skall tillgodoses. skulle det innebära ett i många fall omfattande utredningsarbete för att. fastställa donationernas andel av nuvarande till- gångar. Detta arbete skulle i många fall inte stå i rimlig proportion till värdet av de tillgångar det är fråga om. Donationsmedfen skulle sedan få omvandlas till stiftelser. Donationsvillkoren skulle sannolikt behöva permuteras i fler- talet fall. Praktiska skäl talar för att en sådan omgång bör undvikas. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag att de principiella skäl som kan anföras mot en generell permutation bör få vika i detta fall. Jag biträder alltså förslaget att donationsvillkor inte skall behöva beaktas.

En andra fråga är om kom m u nens förfoganderätt över egen— dom som har tillfallit den bör begränsas på annat sätt. JK anseratt föreskrifter om att tillgångarna får användas endast för vissa bestämda ändamål bör meddelas för de fall det inte är fråga om helt obetydliga tillgångar. Kam- markollegiet föreslår att det föreskrivs att tillgångarna skall bilda en sti- pendiefond för ungdomens yrkesutbildning på främst jordbrukets område eller föras till investeringsfond för kommunen.

För egen del vill jag främst se till vad som kan vara enkelt och praktiskt. Enligt vad jag tidigare har föreslagit får Stämmorna under en ny avveck- lingsperiod möjlighet att avveckla förvaltningen av tillgångarna. lnom vida ramar kan behållningen fonderas eller förbrukas för olika ändamål som har samband med de ursprungliga syftena. Det är rimligt att anta att denna sista avvecklingsmöjlighet kommeratt utnyttjas. inte minst beträffande kas— sor som har en inte helt obetydlig behållning. Under sådana förhållanden

Prop. 1976/77zl 108

kan iag inte finna att några särskilda föreskrifter bör ges om användningen av de — i allmänhet obetydliga — tillgångar som efter avvecklingsperiodens slut skall tillfalla kommunerna. Sådana föreskrifter skulle vara administrativt tyngande utan att tillgodose något nämnvärt allmänt intresse. Detta gäller också föreskrifter av det slag som kammarkollegiet föreslår. I fråga om för- slaget att det skall föreskrivas att medlen skall föras till investeringsfond för kommunen kan vidare invändas att det här är fråga om mycket obetydliga tillgångar ijämförelse med de avsättningar till kapitalbudgeten som normalt görs i kommunerna.

Jag anser alltså att frågan om jordbruksstän'imotillgångarnas användning kan överlämnas till kommunerna utan särskilda villkor. Om det i något eller några fall skulle komma att röra sig om mer betydande tillgångar. är jag övertygad om att kommunerna ägnar särskild omsorg åt frågan om hur medlen skall användas för att tillgodose behov som är förenliga med de ursprungliga ändamålen.

l'-'rågan om de civilrättsliga verkningarna av en bestämmelse om att egen- domen tillfaller kommunen har tagits upp av Svenska kommunförbundet. som förutsätter att alla enskilda rättsanspråk försvinner. Som torde ha fram- gått av vad jag har anfört är innebörden av mitt förslag att några obli- gationsrättsliga anspråk från delägarnas sida inte kan göras gällande mot kommunen.

Jag förordar att det i en lag om egendom som förvaltas av kommu- nalstämma föreskrivs att. om sockenmagasin. tillgångar som hör till ma- gasinskassa eller rotehållarkassa eller annan egendom vid utgången av år 1977 förvaltas av kommunalstämma som avses i 13å lagen om kommu- nalstyrelse på landet. skall egendomen vid nämnda tidpunkt tillfalla koni— munen. Dessförinnan skall sådan förvaltning få avvecklas i den ordning och under de förutsättningar som i fråga om vissa kassor föreskrevs i l—3 åå 1963 års kungörelse. Genom denna lydelse klargörs att — under avveck- lingsperioden — reglerna i 1963 års kungörelse skall ges motsvarande till- lämpning i fråga om annan egendom än tillgångar som hör till kassor. att sådant hinder mot avveckling som kan föreligga på grund av villkor vid enskild donation skall beaktas och att underställning enligt 4 ; kungörelsen inte behövs.

I kommunallagspropositionen föreslås en föreskrift om att Så lagen om införande av 1953 års kommunallag fortfarande skall gälla (145 förslaget till lag om införande av kommunallagen. l976:000). Om riksdagen godtar de förslag som jag nu har lagt fram. bör det i stället föreskrivas att 8ä skall gälla intill utgången av år 1977.

Hänvisningar till S4-6

5 U pprättade lagförslag

] enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundepartementet upprättats förslag till

Prop. l976/77:1

10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 1.9. 20. 21. 22.

23.

24.

IJ 'Ji

oosshsns—ww—

. lag

lag lag lag lag lag lag

om 0111 0111 om om 0111 om

ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng

i i

109

brandlagen (1974180). byggnadsstadgan ( 1959:612 ). skollagen (1962z319). i lagen ( 1970:296 ) om social centralnämnd m.m.. i i i

lagen ( 1956:2 ) om socialhjälp. barnavårdslagen (l960:97), lagen ( 1954:579 ) om nykterhetsvård.

. lag om upphävande av lagen ( 1953:228 ) om tillsättning av vissa be—

fattningshavare inom socialvården. lag lag lag lag lag lag lag lag lag lag lag lag lag

om 0111 om om om om 0111 om Om om 0111 om om

ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng ändnng

1 ]

hälsovärdsstadgan (19583663). lagen ( 1944:219 ) om djurskydd. vallagen (1972:620) . föräldrabalken . civilförsvarslagen (196074). lagen ( 1964:63 ) om kommunal beredskap. lagen (19731861) om lokal kristidsförvaltning. familjebidragslagen (l946:99). lagen ( 1964:47 ) om krigshjälp. lagen (1944z475') om arbetslöshetsnämnd. lagen (1959z991 om köttbesiktning m.m..

' sjukvårdslagen (19622242). ' folktandvårdslagen (1.973z457).

lag om ändring i lagen (1967z940) angående omsorger om vissa psy- kiskt utvecklingsstörda. lag om ändring i lagen ( 1968:598 ) angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län. lag om ändring i lagen ( 1964:653 ) om överflyttande av magistratens befattning med burskapsärenden m.m.. . lag om ändring i lagen ( 1947:523 ) om kommunala åtgärder till bo-

stadsförsörjningens främjande m.m..

26. lag om egendom som förvaltas av kommunalstämma. Av de angivna förslagen har de som har tagits upp under 2. 23 och 25 upprättats i samråd med chefen för bostadsdepartementet. Förslaget under 3 har upprättats i samråd med statsrådet Hjelm-Wallén. förslagen under 4—9. 17 och 20—22 i samråd med chefen för socialdepartementet och förslagen under 10 och 19 i samråd med chefen förjordbruksdepartementet. Förslagen under 11. 12 och 24 har upprättats i samråd med chefen för justitiede- partementet. förslagen under 13 och 16 i samråd med chefen för försvars- departcmentet och förslaget under 15 i samråd med chefen för handels- departementet. Förslaget under 18 har upprättats i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Prop. 1976/77:l 110

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

_'Innehål'lS=fÖffeCkning -

Prop. 1976/77:l

Bilaga 1 PM 11 (Ds Kn 1975:3) Nämndorganisationen. underställning ni. in.

lnledning .................................................. Sammanfattning av förslagen ................................ 1. Kommunernas roll i samhället .......................... 1.1 Den kommunala indelningen ........................ 1.2 Den kommunala verksamhetens expansion ........... 1.3 Samspelet mellan stat och kommun ................. 1.3.1 Ansvars- och uppgiftslördelning ................ 1.3.2 Former för statlig tillsyn och kontroll .......... Besvärsinstitutet .............................. Underställning ............................... Effektivitetskontroll ........................... Ekonomisk styrning .......................... 2. Några genomförda åtgärder innebärande minskad statlig tillsyn och kontroll ........................................... 2.1 Ändringar i kommunallagen m.m. .................. 2.2 Förändringar på trafikområdet ....................... 2.3 Förändringar på skolområdet ........................ 2.4 Förändringar på swialvårdsområdet ..................

2.5 Förändringar på naturvårds- och miljövårdsomrädena 2.6 Vissa andra åtgärder ............................... 3. Förslag från några statliga kommittéer rörande förhållandet stat—kommun .......................................... 31 Länsberedningen ................................... 3.2 Kommunallagsutredningen .......................... 3.3 Bygglagutredningen ................................. 3.4 Hamnutredningen ................................... 3.5 Länsskolnämndsutredningen och utredningen om skolans inre arbete ........................................ ' 3.6 Fosterbarnsutredningen ............................. 4. Några pågående utredningar som behandlar förhållandet

stat—kommun .......................................... 4.1 Kommtinalekonomiska utredningen .................. 4.2 Byggadministrationsutredningen ...................... 4.3 Utredningen om vissa kommunala trafik- och trafiksäker-

hetsfrågor ......................................... 4.4 Elutredningen ..................................... 4.5 Utredningen om skolan. staten och kommunerna ..... 4.6 Socialutredningen .................................. 4.7 Hälsovårdsstadgekommitte'n ......................... 4.8 Översyn av lagstiftningen om stiftelser ............... 4.9 Översyn av bestämmelserna om intygsgivning vid rekvi-

sition av statsbidrag ................................

111

119 120

rs.) QO'JiL-L—b—l'uw

___—___— 00

N ls.) lx) lx.) lx) fx) lx) tu to 00

137 138 138

139 139 140 140 141 141

142

l'rop. 1976/77zl 112

5. Nämndernas organisation och arbetsformer ................ 142 5.1 Valbarhetsbestämmelser ............................. 144 5.1.1 Nämnder med kommunstyrelsereglcr ........... 145 5.1.2 Nämnder med modifierade kommunstyrelseregler 145 5.1.3 Överväganden och förslag ..................... 145 5.2 Särskilda regler om nämndernas sammansättning ...... 146 5.2.1 Social centralnämnd och social distriktsnämnd .. 147 5.2.2 Socialnämnd ................................. 149 5.2.3 llarnavårdsniimnd ............................. 149 5.2.4 Nykterhetsnämnd ............................. 151 5.2.5 Hälsovårdsnämnd ............................. 15] 5.2.6 Överväganden och lörslag ................ - ..... 152 5.3 Proportionella val av nämnder ...................... 15.3 5.3.1 Nuvarande ordning ........................... 153 5.3.2 Övervägandcn och förslag ..................... 155 5.4 Utomståendes närvarorätt ........................... 157 5.4.1 Brandstyrelse ................................. 158 5.4.2 Byggnadsnämnd .............................. 159 5.4.3 Skolstyrelse .................................. 159 5.4.4 Social centralnämnd och social distriktsnämnd .. 160 5.4.5 Socialnämnd ................................. 160 5.4.6 Barnavårdsnämnd ............................. 16] 5.4.7 Nykterhetsnämnd ............................. 162 5.4.8 Hälsovårdsnämnd ............................. 163 5.4.9 Överväganden och förslag ..................... 165 5.5 Gemensam personaladministration och fastighetsförvalt- ning .............................................. 169 5.5.1 Uppgiftsft'jrdelningcn mellan kommunens organ . [69 5.5.2 Nämnder för oreglerad förvaltning ............. 171 5.5.3 Nämnder för specialreglerad förvaltning ......... 172 5.5.4 Överväganden och förslag ..................... 174 5.6 Bestämmelser om delegation ........................ 179 5.6.1 Nämnder med kommunstyrelseregler ........... 179 5.6.2 Nämnder med modifierade kommunstyrelseregler 180 5.6.3 Nämnder vars delegationsbemyndigande fordrar un- derställning hos länsstyrelsen .................. 181 5.6.4 (i)verväganden och förslag ..................... 181 5.7 Föreskrifter om protokoll ........................... 183 5.7.1 Kommunallagens protokollsregler ............... 183 5.7.2 De specialreglerade nämndernas protokoll ....... 184 5.7.3. Övervägandcn och förslag ..................... 186 5.8 Några återstående frågor ............................ 188 5.9 Närmare om förslagen till författningsändringar ....... 191)

5.9.1 Förslag till ändringar i Kl. .................... 190

Prop. 1976/77:1 113 5.9.2 Förslag till ändringar i brandlagen ............. 191 5.9.3 Förslag till ändringar i byggnadsstadgan ........ 191 5.9.4 Förslagtilländringariskollagen och skolförordningen 192 5.9.5 Förslag till ändringar i lagen om social centralnämnd 192 5.9.6 Förslag till ändringar i socialhjälpslagen ......... 193 5.9.7 Förslag till ändringar i barnavårdslagen ......... 194 5.9.8 Förslag till ändringar i nykterhetsvårdslagen m.m. 194 5.9.9 Förslag till ändringar i hälsovårdsstadgan m.m. . 194 6. Kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet vissa be- slut ................................................... 195 6.1 Underställning enligt KL m.m. ..................... 195 6.2 Den kommunala förordningsmakten ................. 196 6.2.1 Lokala förordningar ........................... 196 6.2.2 Planbeslut ................................... 197 6.2.3 Offentligrättsliga avgifter m.m. ................ 197 6.3 Övrig underställning enligt olika specialförfattningar 199 6.3.1 Ålderdomshemsplan m.m. .................... 200 6.3.2 Fastställande av reglemente angående burskap 202

Bilagq/örtet'kning

Förslag till ändring i kommunallagen ............. Förslag till ändring brandlagen (1974z80) ......... Förslag till ändring byggnadsstadgan ( 1959:612 ) Förslag till ändring skollagen (1962z319) ......... Förslag till ändring skolförordningen (1971:2351 Förslag till ändring lagen ( 1970:296 ) om social cen- tralnämnd m.m. ............................. Förslag till ändring i lagen ( 1956:2 ) om socialhjälp . Förslag till ändring i barnavårdslagen (1960:97) Förslag till ändring i lagen ( 1954:579 ) om nykterhetsvård Förslag till lag om upphävande av lagen (19531228) om tillsättning av vissa befattningshavare inom social- vården ...................................... Förslag till ändring i hälsovårdsstadgan (19581663) Förslag till ändring i lagen ( 1944:219 ) om djurskydd Förslag till ändring i lagen ( 1964:653 ) om överflyttande av magistratens befattning med burskapsärenden

m.m. ....................................... Kommunallagsutredningens förslag till kommunallag

143 kap. ....................................

bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga

.U'PENNT—

bilaga bilaga bilaga bilaga

?OPONF”

bilaga 10. bilaga 11. bilaga 12.

bilaga 13.

bilaga 14. . (Ej i trycket)

Prop. 1976/77:1 114

Bilaga 2 PM 111 (Ds Kn 1975z6) Övriga specialreglerade kommunala nämnder

m. m.

Sammanfattning ........................................... 243 1. Inledning .............................................. 244 2. Nämndreglernas principiella uppbyggnad .................. 245 3. Förslagen i PM 11 ...................................... 246 3.1 Valbarhetsbestämmelser ............................. 246 3.2 Särskilda regler om nämndernas sammansättning ...... 246 3.3 Proportionella val av nämnder ...................... 246 3.4 Utomståendes närvarorätt ........................... 247 3.5 Gemensam personaladministration ................... 247 3.6 Bestämmelser om delegation ........................ 247 3.7 Föreskrifter om protokoll ........................... 247 3.8 Antal ledamöter rn. m. ............................. 248

3.9 En allmän modell för regler om nämndernas organisation och arbetsformer ................................... 248 4. Jävsregler .............................................. 249 5. Obligatoriska särskilda nämnder ......................... 251 6. Nämnderna ............................................ 254 6.1 Valnämnd ......................................... 254 6.2 Överförmyndarnämnd .............................. 255 6.3 Särskild civilförsvarsnämnd ......................... 255 6.4 Särskild beredskapsnämnd ........................... 256 6.5 Särskild kristidsnämnd .............................. 257 6.6 Uttagningsnämnd .................................. 257 6.7 Särskild familjebidragsnämnd ........................ 259 6.8 Särskild krigshjälpsnämnd ........................... 260 6.9 Särskild hemvärnsnämnd ........................... 261 6.10 Särskild arbetslöshetsnämnd ......................... 261 6.11 Handels- och sjöfartsnämnd ......................... 265 6.12 Slakthusstyrelse .................................... 267 7. Bestämmelser i specialförfattningar om kommunalförbund .. 268 7.1 Kommunalförbund för skola ........................ 268 7.2 Kommunalförbund för bostadsförmedling ............. 269 7.3 Regionplaneförbund ................................ 271

Bilagc/örleckning

Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) bilaga 1. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken ....... bilaga 2. Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (I960:74) bilaga 3. Förslag till lag om ändring i lagen ( 1964:63 ) om kom-

munal beredskap ............................. bilaga 4.

Prop. 1976/77:1

Förslag till lag om ändring i lagen ( 1973:861 ) om lokal bilaga 5.

kristidsförvaltning ............................ Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

(1963: 1 10)om uttagning i fred av vissa förnödenheter Bilaga 6. för totalförsvaret (uttagningskungörelsen) ....... Förslag till lag om ändring i familjcbidragsförordningen bilaga 7. (1946399) .................................... bilaga 8. Förslag till lag om ändring i 1agcn( 1964:47 )om krigshjälp Förslag till lag om ändring i hemvärnskungörelsen bilaga 9.

(19701304) ...................................

Förslag till lag om ändring i lagen ( 1944:475 ) om ar- bilaga 10.

betslöshetsnämnd ............................ Förslag till förordning om upphävande av kungörelsen

(19661369) med närmare föreskrifter om arbetslös- bilaga 11. hetsnämnd och dess verksamhet m.m. ........

Förslag till förordning om ändring i arbetsmarknads- bilaga 12.

kungörelsen (19661368) ........................

Förslag till lag om ändring i mäklareordningen (1893z51 bilaga 13.

5.1) ........................................

Förslag till lag om ändring i lagen ( 1959:99 ) om kött- bilaga 14. besiktning ................................... bilaga 15. Förslag till lag om ändring i skollagen (19621319) .. Förslag till lag om ändring i lagen ( 1947:523 ) om kom-

munala åtgärdertillbostadsförsörjningens främjande ' bilaga 16. m.m. ....................................... bilaga 17. Förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947z385)

Bilaga 3 PM 1V (Ds Kn 1975:7) Landstingskommunernas specialreglerade nämnder

Sammanfattning ............................ ' ............... 1. Inledning ......................................... ' .....

2. Reglerna om de landstingskommunala nämndernas organisation '

och arbetsformer ....................................... 2.1 Nuvarande regler .................................. 2.2 Kommunallagsreformen ............................. 2.3 Allmänna synpunkter ............. ' .................

3. Fakultativa eller obligatoriska nämnder ............... 4. Antalet ledamöter och suppleanter ....................... 5. Valbarhet m.m. ....................................... 6. Nämndernas sammansättning ............................ 7. Proportionella val av nämnder m.m. ....................

115

305

315 317 320 320

Prop. 1976/77:1 116

8. Utomståendes närvarorätt ............................... 321 9. Beslutförhet ............................................ 326 10. .lävsregler .............................................. 327 11. Protokoll .............................................. 330 12. Arkivvård ............................................. 333 13. Delegation ............................................. 334 14. Gemensam personaladministration och egendomsförvaltning 336 15. Närmare om förslagen till författningsändringar ........... 337 15.1 En modell för regler om nämndernas organisation och ar- betsformer ......................................... 337 15.2 Sjukvårdslagen m. m. ............................... 338 15.3 Folktandvårdslagen ................................. 339 15.4 Lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings- störda m. m. ...................................... 340 15.5 Lagen angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län ...................... 340 15.6 Kungörelsen om statsbidrag till driften av semesterhem 341 15.7 Folkhögskoleförordningen ........................... 341 15.8 Styrelse för sjuksköterskeskola ....................... 342 Bilaga/örleckning

Förslag till lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242) bilaga 1. Förslag till förordning om ändring i sjukvårdskungö-

relsen (19721676) ............................. bilaga 2. Förslag till lag om ändring i folktandvårdslagen

( 1973:457 ) ................................... bilaga 3. Förslag till lag om ändring i lagen (l969:940) angående

omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda .. bilaga 4.

Förslag till förordning om ändring i stadgan (1968zl46)

angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings--

störda ....................................... bilaga 5. Förslag till lag om ändring i lagen (1968z598) angående

handläggning av frågor om regionplan för kommu- nerna i Stockholms län ....................... bilaga 6. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

( 1967:472 ) om statsbidrag till driften av semesterhem,

m.m. ....................................... bilaga 7. Förslag till förordning om ändring i folkhögskoleförord- ningen ( 1958:478 ) ............................ bilaga 8.

Kommunallagsutredningens förslag till enhetlig kom- munallag (EKL) med de ändringar som har föranletts av kommunaldemokratiutredningens förslag. 1—3 kap. ( SOU 1974:99 och l975:4l) ............... bilaga 9.

(Ej i trycket)

Prop. 1976/77:1

Bilaga 4 Promemorian (Ds Kn 1976z3) Avveckling av institutet jordbruksstämma 1. inledning .............................................. 2. Nuvarande förhållanden ................................. 2.1 Gällande regler i kommunallagarna .................. 2.2 Jordbruksstämmas kompetens ....................... 2.3 Sockenmagasin och magasinskassor .................. 2.4 Förfarandet på jordbruksstämma ..................... 2.5 1963 års kungörelse ................................ 2.6 Förekomsten av jordbruksstämmotillgångar ........... 3. Utredningsmannen ..................................... 4. Remissyttrandena ...................................... 5. Överväganden ..........................................

Bilage/örteckning

Förslag till lag om egendom som förvaltas av jordbruks-

stämma ..................................... bilaga ]. Sammanställning av uppgifter från länsstyrelserna om

kassor m. m. som den 1 november 1974 alltjämt för- valtades av jordbruksstämma .................. bilaga 2.

Bilaga 5 Sammanställning av remissyttrandena

Kommunernas specialreglerade nämnder ...................... 1.1 Allmänna synpunkter .............................. 1.2 Fakultativa eller obligatoriska nämnder ............... 1.3 Antal ledamöter och suppleanter .................... 1.4 Valbarhet ......................................... 1.5 Nämndernas sammansättning ....................... 1.6 Proportionella val av nämnder ...................... 1.7 Utomståendes närvarorätt ........................... 1.8 Beslutförhet. ....................................... 1.9 Jäv ............................................... 1.10 Protokoll .......................................... 1.11 Arkivvård ......................................... 1.12 Delegation ......................................... 1.13 Gemensam personaladministration och egendomsförvalt-

ning ..............................................

1.14 Rätt att väcka ärende hos fullmäktige ............... 1.15 Enhetliga nämndbestämmelser ....................... . 1.16 Kommunalförbund för specialreglerad verksamhet ..... 1.17 Underställning .....................................

117

363 364 364 365 367 368 369 370 371 374 377

385 385 388 389

398 399 399 400

400

Prop. 1976/77zl 118

2 Landstingskommunernas specialreglerade nämnder .......... 402 2.1 Allmänna synpunkter .............................. 402 2.2 Fakultativa eller obligatoriska nämnder ............... 403 2.3 Nämndernas sammansättning och arbetsformer ........ 403 2.4 Övriga frågor ...................................... 405 3_ Avveckling av institutet jordbruksstämma .................. 405

- Bilaga ]

Mlnskad statllg detaljreglering . av kommunerna . PM-n '

'Namndorgamsationen _' . ' underställning m., m.

, DK 19753 --

Prop. 1976/77:1 11”

Inledning

Den kommunala indelningens anpassning till samhällsutvecklingen har skapat förutsättningar att vidga den kommunala självstyrelsen. Kommu- nerna har numera ansvaret för nästan hälften av den offentliga sektorns aktiviteter. i takt med den kommunala verksamhetens expansion har också kommunernas förvaltningsorganisation byggts ut med ökad tillgång till kva- lificerad sakkunskap på olika områden. Den service som kommunförbunden lämnar sina medlemmar har också i betydande utsträckning medverkat till effektivitet och enhetlighet i den kommunala förvaltningen. Behovet av statlig tillsyn och kontroll över kommunernas sätt att fullgöra sina uppgifter har därför minskat.

Formerna för statens relationer till kommunerna har i stor utsträckning utvecklats under en tid då den kommunala strukturen och förvaltningen var helt annorlunda än nu. Detta motiverar överväganden från delvis nya utgångspunkter. Mot denna bakgrund har statsmakterna vid olika tillfällen uttalat, att den statliga detaljkontrollen av kommunal verksamhet bör be- gränsas. l samband med reformer på olika områden. där kommunerna har viktiga uppgifter att fullgöra, har åtgärder vidtagits i denna riktning. Frågan om kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet vissa beslut be- handlades i en särskild proposition vid 1972 års riksdag. Vidare har i di- rektiven till olika statliga kommittéer uttalats att ett ökat kommunalt an- svarstagande med minskad statlig detaljkontroll skall eftersträvas.

Förhållandet mellan stat och kommun i här aktuellt avseende måste emel- lertid prövas kontinuerligt. 1 1974 års statsverksproposition (prop. 197411. bil. 16) uttalades att en fortsatt översyn skulle göras av statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot kommunerna. Syftet angavs vara att mön- stra ut sådana detaljföreskrifter som inte längre kan anses nödvändiga. Mot denna bakgrund pågår inom kommundepartementet i samråd med andra berörda departement en successiv översyn.

Statens tillsyn och kontroll utövas i olika former och på skilda verk- samhetsområden. Översynsarbetet har därför uppdelats i olika etapper, näm- ligen

. lagar och andra författningar rörande kommunal verksamhet . lagar och andra författningar rörande landstingskommunal verksamhet . statliga myndigheters råd- och anvisningsverksamhet . kommunala frågor som behandlas av statliga kommittéer.

Någon klar gräns går knappast att dra mellan frågan om fördelning av uppgifter på olika samhällsorgan och frågan om statens tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten. Det torde därför inte vara möjligt att ställa tipp någon allmängiltig princip. som kan tillämpas på alla områden. vid ställningstaganden till utformningen av statens tillsyns— och kontroll-

Prop. 1976/77z1 120

funktioner. Mot önskemålet att öka kommunernas handlingsfrihet står bl. a. kraven på samordning och likformighet i samhällsarbetet. En avvägning mellan delvis motstridiga intressen måste därför komma till stånd vid varje tillfälle.

Ett delresultat av översynsarbetet utgör promemorian (Ds Kn l975zl) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna, PM 1 avgifter hos bygg- nadsnämnd. ! denna föreslås att kommunfullmäktiges skyldighet att un- derställa länsstyrelsen beslut om avgifter hos byggnadsnämnd slopas den 1 juli 1975. Promemorian har remissbehandlats och regeringen har i enlighet med förslaget i promemorian i en proposition till 1975 års riksmöte hemställt om riksdagens bemyndigande att få besluta om föreskrifter med rätt för regeringen att överlåta åt kommun att meddela föreskrifter om sådana av- gifter.

l föreliggande promemoria, som utarbetats inom kommundepartementet i samråd med berörda departement, behandlas i huvudsak nämndernas or- ganisation och arbetssätt samt underställning hos statlig myndighet av vissa kommunala beslut.

Under översynsarbetets gång har kontakter fonlöpande upprätthållits med företrädare för den kommunala sektorn. Svenska kommunförbundet har beretts tillfälle att lämna synpunkter. Vidare har värdefulla uppslag inhäm— tats vid överläggningar med företrädare för kommuner och kommunför- bundets Iänsavdelningar.

Sammanfattning av förslagen

1 promemorian föreslås dels ändringar i reglerna om de specialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer, dels upphävande av kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet vissa beslut.

1 avsnitt 5 redovisas en översyn av de i flertalet kommuner oftast fö- rekommande specialreglerade nämnderas organisation och arbetsformer. Det gäller brandstyrelse, byggnadsnämnd, hälsovårdsnämnd. skolstyrelse, social centralnämnd. socialnämnd, barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd. De författningar som behandlas är således. förutom kommunallagen. i första hand brandlagen, byggnadsstadgan, hälsovårdsstadgan, skollagen och skol- förordningen, lagen om social centralnämnd, socialhjälpslagen, barnavårds- lagen och nykterhetsvårdslagen. Det konstateras att bestämmelserna om de specialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer i flera av- seenden är onödigt detaljerade och innebär en obefogad statlig styrning av den kommunala verksamheten. De olika specialförfattningarna innehåller på vissa punkter avvikelser från gängse ordning, vilka inte kan anses sakligt motiverade. Det framhålls att onödiga detaljföreskrifter bör tas bort och att enhetlighet bör eftersträvas efter förebild i den nya enhetliga kommu- nallag som kommunallagsutredningen föreslår (SOU 1974:99). Kommunal- lagens regler om kommunstyrelsen bör så långt möjligt göras tillämpliga

Prop. l976/77:1 _ . 121

på de specialreglerade nämnderna och särregler bör inte utan vägande skäl behållas.

1 det följande anges i korthet de ändringar som föreslås i reglerna om de specialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer.

Bestämmelserna om valbarhet till brandstyrelse. skolstyrelse och de sociala nämnderna ändras så att nuvarande valbarhetshinder för kommunens le- dande tjänsteman och vederbörande förvaltningschef faller bort. Därigenom kommer samma valbarhetsregler att gälla för ledamöter i de specialreglerade nämnderna som enligt kommunallagsutredningens förslag skall gälla för ledamöter i kommunstyrelsen och de oreglerade nämnderna samt fullmäk- tige.

Specialförfattningarnas rekommendationer att vissa yrkesgrupper (läkare, jurister och veterinärer) bör vara företrädda i social centralnämnd, barna- vårdsnämnd, nykterhetsnämnd och hälsovårdsnämnd föreslås utgå. Det är inte förenligt med moderna demokratiska tankegångar att föreskriva eller rekommendera visst yrke eller utbildning som kvalifikation för uppdrag som kommunal förtroendeman. Nämnderna har. särskilt efter kommun- indelningsformen, goda möjligheter att tillgodose sitt behov av sakkunskap på andra sätt. Nykterhetsvårdslagens regel om att nykterhetsnämnd skall bestå av såväl män som kvinnor är lika självklar som otidsenlig och bör tas bort.

Kommunallagens bestämmelse om proportionellt val utvidgas till att om- fatta alla kommunala nämnder. Därigenom kommeräven hälsovårdsnämnd, nykterhetsnämnd m. fl. nämnder att kunna väljas med tillämpning av be- stämmelserna om proportionellt valsätt. När specialreglerna om nämnds sammansättning mönstrats ut finns inte längre något hinder för propor- tionellt val. Platserna i alla kommunala nämnder torde för övrigt i allmänhet ha fördelats efter proportionell grund. Bestämmelserna i speciallagstiftningen om rätt för andra än nämndle- damöter att närvara vid nämnds sammanträden ersätts av en regel om att nämnden själv avgör vilka sakkunniga den skall kalla. Kommunallags- utredningen föreslår att samma princip skall gälla för kommunstyrelsen och de oreglerade nämnderna. Det här framlagda förslaget avser främst vissa experters medverkan i de sociala nämnderna, olika. statliga tjänstemäns när- varo vid hälsovårdsnämnds sammanträde och vissa förvaltningschefers rätt att närvara vid nämndsammanträden. Nämnderna behöver visserligen ofta anlita sakkunskap men det bör kunna överlämnas åt dem själva att avgöra när och hur detta skall ske. Det statliga kontrollintresset är inte så starkt att det kan motivera att nämndernas frihet i det berörda hänseendet be-

gransas.

Kommunfullmäktige föreslås genom ändringar i kommunallagen och spe- cialförfattningarna få ökade befogenheter att bestämma hur uppgifterna att handha egendomsförvaltning och personaladministration skall fördelas mel- lan nämnderna. Förslaget innebär bl. a. att fullmäktige får bättre möjligheter att överföra rätten att tillsätta tjänster från facknämnd till gemensamt per-

Prop. 1976/77:1 122

sonalorgan. Kommunerna bör ha största möjliga frihet att i dessa hänseenden ordna sin förvaltning och verksamhet med hänsyn till skiftande lokala behöv.

Vissa ändringar föreslås i reglerna om delegation från specialreglerad nämnd till förtroendemän och tjänstemän. Den viktigaste är att byggnads- nämnds och hälsovårdsnämnds delegationsbeslut inte längre skall under- ställas länsstyrelsen utan fattas efter medgivande av kommunfullmäktige. Kom munallagens delegationsbestämmelse görs med vissa undantag tillämp- lig på de specialreglerade nämnderna.

Beträffande protokollföringen föreslås att bestämmelserna i specialförfatt— ningarna om att nämndernas protokoll skall innehålla skälen för alla beslut mönstras ut. Förvaltningslagens regel om skyldighet att motivera beslut gäller numera hos de specialreglerade nämnderna i kvalificerade partsären- den som avgörs genom beslut som överklagas med förvaltningsbesvär. Det finns ingen anledning att behålla motiveringsskyldigheten i de rent kom- munala ärendena. Den regel om rättelse av s. k. förbiseendefcl. vilken ingår i kommunallagsutredningens förslag föreslås i promemorian bli tillämplig även på de specialreglerade nämndernas protokoll.

Reglerna om minimiantal ledamöter i social centralnämnd och skolstyrelse ändras så att för dessa nämnder gäller att fullmäktige bestämmer ledamots- antal och att det skall vara minst fem, såsom för övriga kommunala nämn- der. Slutligen görs den av kommunallagsutredningen föreslagna regeln om att fullmäktige beslutar om formerna för kommunstyrelsens och de ore- glerade nämndernas arkivvård tillämplig även på de specialreglerade nämn— derna.

De överväganden som görs i promemorian visar att det är möjligt att med ett minimum av särregler anpassa Specialförfattningarnas nämndregler till kommunallagens motsvarande bestämmelser. Detta sker genom hän- visning i spcialförfattningarna till kommunallagens regler om kommunsty— relsen. Hänvisningsregeln kan ges i stort sett samma lydelse i alla spe— cialförfattningar.

För Stockholms kommun har i vissa fall krävts särskilda lösningar. 1 avsnitt 6 ges en kort översikt över de olika reglerna om kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet vissa beslut. Det konstateras att användningen av underställning som form för statlig kontroll har minskat betydligt och att förslag om att avskaffa underställningsskyldighet har lagts fram på flera områden. Förslagen om inskränkning i underställningsskyl- digheten begränsas därför i detta sammanhang till tre fall, nämligen beslut om plan för byggande av ålderdomshem, beslut om reglemente för ålder- domshem, som drivs av två eller flera kommuner. samt beslut om reg— lemente angående burskap.

Prop. 1976/77:1 .-- 123

]. Kommunernas roll i samhället

1.1 Den kommunala indelningen

Under efterkrigstiden har den kommunala indelningen genomgått om- fattande förändringar. Beslut om en indelningsreform fattades år 1948. va- rigenom antalet kommuner år 1952 minskade från 2498 till 1 037. Under 60-talet beslutade statsmakterna om nya riktlinjer för den kommunala in- delningen. Dessa beslut om förändringar är nu praktiskt taget helt genom- förda. vilket innebär att kommunantalet i dag uppgår till 278. Även efter denna betydande omstrukturering varierar kommunernas storlek. En fjär- dedel av kommunerna har exempelvis under 10 000 invånare. Detta framgår av nedanstående sammanställning.

Invånarantal Antal kommuner "., — 9 999 68 24 10000—19999 99 36 20 000 — 29 999 43 15 30 000 — 39 999 21 8 40 000 — 49 999 13 5 50 000 — 34 12 278 100

En av riktlinjerna för 60-talets kommunindelningsreform var, att varje kommun skulle omfatta tätort och kringliggande landsbygd som med hänsyn till näringsliv. bosättning. kommunikationer och service samt människornas kontaktinriktning i övrigt bildade en sammanhållen region. Målsättningen var vidare att skapa kommuner med erforderliga ekonomiska och personella resurser för att kunna tillgodose medborgarnas behov och kommunal service.

Reformen utgick också från behovet att göra kommunerna till väl av- passade områden för den lokala samhällsplaneringen och därmed skapa möj- ligheter för aktiv medverkan i den närings- och regionalpolitik som stats- makterna beslutar om. Alternativet till reformen hade varit att lyfta av kommunerna uppgifter och låta regionala eller centrala organ få ansvaret för dessa. Detta skulle ha inneburit ett fjärmande från medborgarna av beslutanderätten i angelägenheter av direkt lokalt intresse. Statsmakterna valde i stället att reformera den kommunala indelningen. Den kommun- struktur. som därigenom tillkommit. är således avsedd att utgöra en garanti för att medborgarna även i framtiden skall kunna ta ansvar för viktiga sam- hällsfrågor genom kommunala beslut.

1.2 Den kommunala verksamhetens expansion

Under de senaste decennierna har den offentliga sektorns tillväxt varit betydande. Både konsumtion och investeringar har ökat mer inom den of—

Prop. 1.976/77zl 124

fentliga än inom den privata delen av ekonomin. Under åren 1960—1972 har den andel av bruttonationalprodukten som stat och kommun tagit i anspråk stigit från 21 till 32 procent. Till stor del har expansionen ägt rum genom att kommunernas och landstingskommunernas uppgifter blivit allt— mer omfattande. Ända fram till 50-talets mitt svarade staten för större delen av den offentliga sektorn. Därefter har kommunernas och landstingskom- munernas tillväxt varit störst. År 1972 uppgick sålunda den statliga andelen till 12 och den kommunala till 20 procentenheter.

De totala bruttoutgifterna för samtliga kommuntyper ökade under tids- perioden 1960—1972 från 11 miljarder till 52 miljarder kronor. Kommu- nernas medelutdebitering höjdes samtidigt från 14,63 till 23,79 per skat- tekrona.

Den kommunala verksamhetens utbyggnad sammanhänger med olika faktorer i samhällsutvecklingen. Hit hör konsekvenserna av befolknings- omllyttningen, medborgarnas krav på ökad samhällelig service och stats- makternas beslut om att lägga ansvaret för olika samhällsfrågor på kommunal nivå. Rent allmänt kan konstateras, att välståndsutvecklingen medfört behov av ökade kommunala engagemang. Det gäller för samhällsbyggandet i stort liksom för tillhandahållande av allmän service såsom barntillsyn. under- visning, kollektivtrafik och åldringsvård.

1.3 Samspelet mellan stat och kommun

Kommunernas betydelse för samhällsutvecklingen har, som tidigare fram- gått, ökat. Kommunindelningsreformen har varit en förutsättning för denna utveckling, som påverkats av såväl statsmakternas beslut som kommunernas egna ansvarstaganden. Kännetecknande för dagens samhällsförvaltning är bl.a. det ömsesidiga beroendet mellan statliga och kommunala åtgärder.

1.3.1 Ansvars- och uppgi/is/örde/ning

Fördelningen och ansvaret för olika samhällsuppgifter kan ses som ett resultat av både praktiskt administrativa och principiella överväganden. [ propositionen ( l961:180) med förslag till kommunindelningsreform framhöll departementschefen, att fördelningen av uppgifter mellan stat och kommun inte är en gång för alla given. En fortlöpande anpassning efter utvecklingen bedömdes som nödvändig, varvid den vägledande principen skulle vara ändamålsenligheten. Med denna utgångspunkt uttalades att kommunerna borde handlägga sådana angelägenheter. som bäst sköttes genom lokal själv- styrelse och kommunal förvaltningsorganisation.

[ direktiven (C 197028) för den år 1970 tillkallade länsberedningen fram- höll departementschefen, att kommunerna i enlighet med kommunindel- ningsreformens syfte även framdeles skulle svara för betydelsefulla sam- hällsuppgifter och i ökad usträckning aktivt medverka i samhällsbyggandet.

Prop. 1976/77:1 . 125

Som motiv för detta ställningstagande angavs (lv/s intresset av att ge med- borgarna största möjliga inflytande över allmänna angelägenheter. (le/s möj- ligheterna till anpassning av samhällets åtgärder efter skiftande lokala för- hållanden.

Länsberedningen konstaterar i sitt betänkande (SOU l974:84) Stat och kommun i samverkan, att det utmärkande för offentlig verksamhet — vare sig den är statlig eller kommunal — 'a'r

. insynen i beslutsfattandet . offentlighetsprincipen . rättssäkerheten

Länsberedningcn formulerar fem principer som underlag för en bedöm- ning av uppgiftsfördclningen mellan olika samhällsorgan.

. Det är ett riksintresse att garantera landets alla medborgare en viss mi- nimistandard i fråga om trygghet, säkerhet och välfärd.

. En uppgift bör ej ligga "på högre beslutsnivå än nödvändigt i förhållande till de av beslutet direkt berörda. . Uppgifter som kräver stort mått av likformighet eller där överblick över hela riket är nödvändig bör ligga på central nivå. . Uppgifter som kräver ett betydande inslag av lokalkännedom och specin detaljkunskap bör decentraliseras. . Närliggande- uppgifter bör verkställas på samma beslutsnivå och handhas av samma huvudman, om effektivitetsvinster därigenom kan uppnås.

1.3.2 Former/iir Stal/ig tillsyn och kvittra/l

1 det föregående har konstaterats att ett fortlöpande samspel mellan statliga åtgärder och intentioner samt den kommunala verksamheten är nödvändigt. Det övergripande ansvaret för samhällsutvecklingen och den samhällseko- nomiska balansen åvilar självfallet statsmakterna. Exempel på områden där bl. a. önskemålet om enhetlighet motiverar statliga insatser utgör närings-. utbildnings- och socialpolitiken. I dessa fall gäller det också att åstadkomma ' en samlad bedömning av landets resurser och dess fördelning. varvid mål- sättningen att skapa regional balans intar en central plats liksom åtgärder för att bereda medborgarna i olika delar av landet en så långt möjligt likvärdig kommunal service.

1 regeringsformen anges att den svenska folkstyrelsen bl.a. förverkligas genom kommunal självstyrelse (RF l äl. 1 lagar och andra författningar reglerar statsmakterna den kommunala självstyrelsens form och innehåll. Av kommunallagarna framgår exempelvis kommunernas kompetens och i speciallagstiftning anges kommunernas ansvar på olika områden såsom bostadsförsörjning, socialvård, undervisning och hälsovård.

Prop. l976/77:l 126

Det statliga inflytandet och kontrollen över kommunerna kan utövas på i princip följande fyra sätt:

Bt'.st'r'ilzsillsrirult'l

Det vidsträcktaste tillämpningsområdet har den statskontroll. som utlöses på enskilds initiativ genom besvär över ett kommunalt beslut. Syftet med besvärsprövningen är att få till stånd en kontroll av att kommunen använder sina maktbefogenheter i enlighet med dessas ändamål och inte i strid med allmänna eller andra berättigade intressen. Besvär, som anförs med stöd av kommunallagarna [(76—78 åå kommunallagen , 1953z753, omtryckt 1969z765 (KL); 80—82 Så kommunallagen för Stockholm, 195750, omtryckt 19691766 (KLS); 89—92 åå lag om församlingsstyrelse, 19611436, omtryckt 19721228 (LFS); 78 &" landstingslagen, l954:319, omtryckt 19722101 (LL); 20 & lag om kommunalförbud, 19572281 (LKF); 23 och 43 && lag om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, 19192293. omtryckt 19691770 (LKl)] s. k. kommunalbesvär, är den kontrollform som innebär det minsta ingreppet i den kommunala självstyrelsen. En mer ingående kontroll kommer till stånd genom s.k. förvaltningsbesvär, som anförs med stöd av specialför- fattningar.

Kommunfullmäktiges beslut överklagas alltid genom kommunalbesvär (76 ä 1 mom. KL). Detsamma gäller för beslut av kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd, om inte annat är särskilt föreskrivet, (76% 2 mom.). Prövningen av sådant kommunalt beslut ankommer på länsstyrelsen (76 ä 1 mom.) och länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringsrätten (78 5). Bara den som är medlem av kommunen kan anföra kommunalbesvär (765 1 mom.).

Vid kommunalbesvär kan som grund för talan åberopas endast att beslutet inte har tillkommit i laga ordning. står i strid mot allmän lag eller författning, annorledes överskrider deras befogenhet som har fattat beslutet, kränker klagandens enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund (76 ä 1 mom.). Om besvärsmyndigheten finner att någon av dessa besvärsgrunder är tillämplig, upphävs det överklagade beslutet. Myndig- heten kan däremot inte, som vid förvaltningsbesvär. ändra beslutets in- nehåll. [ princip föreligger inget hinder att verkställa ett kommunalt or- gans beslut även om det överklagats.

[ den mån specialförfattningarna innehåller särskilda bestämmelser om bcsvär mot beslut av nämnd för specialreglerad förvaltning gäller inte reglerna om kommunalbesvär. 1 stället blir de allmänna reglerna om för- valtningsbesvär tillämpliga. Detta innebär bl. a. att besvärsrätt tillkommer den som beslutet angår. om det gått honom emot, att besvärsprövningen är allsidig och inte begränsad till laglighetsfrågan och att besvärsmyn- digheten kan göra ändringar i det överklagade beslutets innehåll.

Prop. 1976/77: 1 ' . . 127

Undersrt'iI/ning

Vissa kommunala beslut måste för att bli gällande underställas re- geringen eller statlig myndighet för prövning och fastställelse. Initiativet till fastställelseprövningen tillkommer det kommunala organet. Bestäm- melser om underställning finns både i kommunallagarna och i olika spe- cialförfattningar. Enligt kommunallagarna skall underställning bl. a. ske av vissa finansiella beslut, såsom fåne-. borgens- och fondärenden. Enligt olika specialförfattningar krävs länsstyrelsens fastställelse av beslut om antagande av kommunala stadgar. t. ex. lokala ordningsstadgor (23 # all- männa ordningsstadgan. 1956z617). hamnordningar (förordningen. 187426 s. 11. angående hamnordningar och andra ordningsföreskrifter för allmänna hamnarne i riket), brandordningar (Zä brandstadgan. |962:9l) och hälsovårdsordningar (68% hälsovårdsstadgan. l958:663). Vissa beslut om kommunala avgifter t. ex. taxor för gatumarksupplåtelser skall fastställas av länsstyrelsen. Vidare krävs statlig myndighets fast- ställelse av flertalet kommunala planläggningsbeslut enligt byggnadsla! gen (19472385).

1 ett underställningsmål skall en allsidig prövning av det underställda beslutet företas. Prövningen avser inte bara beslutets laglighet utan även dess lämplighet. ändamålsenlighet och skälighet. Underställningsmyn- digheten skall antingen fastställa eller ogilla det underställda beslutet och den kan i regel inte ändra beslutets innehåll. Rent formella ändringar utan saklig innebörd är dock tillåtna.

Underställningsmyndigheten har enligt några specialförfattningar rätt att besluta i kommunens ställe. Om fullmäktige inte antar lokal ord- ningsstadga med innehåll som länsstyrelsen anser nödvändigt. kan länsstyrelsen själv besluta om lokal ordningsstadga för kommunen. Länsstyrelsens beslut skall i sådant fall underställas regeringen. Mot- svarande gäller i fråga om hamnordning. brandordning och hälsovårds- ordning.

Ett underställt kommunalt beslut bör i princip inte fastställas förrän det har vunnit laga kraft. eftersom fastställelsen skulle förlora sitt objekt. om det kommunala beslutet upphävs efter besvär. Vid underställning enligt kommunallagarna har endast kommunen rätt att besvära sig över länsstyrelsens beslut att vägra fastställelse (75 & KL. 79 .5 KLS. 88 så LFS). Vid underställning enligt specialförfattning gäller enligt 11 åförvaltnings- lagen (l97lz290) att den som beslutet angår har rätt att besvära sig över länsstyrelsens beslut att meddela eller vägra fastställelse. om beslutet har gått honom emot. I fråga om rätten att överklaga fastställelsebeslut enligt kommunallagarna råder viss oklarhet. Sådan rätt kan möjligen an- ses tillkomma kommunmedlem. Besvär över länsstyrelsens beslut i un- derställningsmål prövas av regeringen.

Prop. 1976/77:l ' 128

Effektit'ilmskon[ro/l

Kommunallagarna medger i princip inte några positiva statliga ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Efl'ektivitetskontroll äger däremot rum med stöd av olika specialförfattningar som ålägger kommunerna att svara för vissa förvaltningsuppgifter och föreskriver statlig tillsyn över att upp- gifterna fullgörs på ett tillfredsställande sätt. Exempel på sådan reglering erbjuder allmänna ordningsstadgan (23 å). hälsovårdsstadgan (3. 68 och 81 så) och brandstadgan (2 och 24 så). Tillsynen kan utövas genom att en statlig myndighet ges befogenhet att lämna råd och anvisningar. på- kalla rättelse. förelägga kommunen att förfara på visst sätt eller besluta i kommunens ställe. Den omedelbara kontrollen ligger främst på länsstyrelsen samt andra regionala statliga myndigheter. ] länsstyrelseinstruktionen (5 &) anges att länsstyrelsen inom sitt verksam- hetsområdc skall övervaka att vad som enligt lag eller annan författning åligger bl.a. kommunerna blir fullgjort. Sedan år l957 har vidare riks- dagens ombudsmän (J'O) vissa tillsynsbelbgenheter över kommunerna. JO:s tillsyn omfattar förtroendemän med fullständigt ämbetsansvar och tjänstemän med självständiga uppgifter. '

Till åtskilliga kommunala förvaltningsgrenar, såväl obligatoriska som fakultativa. utgår statsbidrag. Statsbidragsförfattningarna brukar föreskri- va. att statsbidrag får beviljas endast om vissa villkor är uppfyllda. och att bidraget skall upphöra eller återbetalas om villkoren inte uppfylls. En styrning av kommunernas handhavande av åtskilliga angelägenheter utövas på detta sätt genom statlig bidragsgivning.

Genom lagstiftningen anger statsmakterna huvudmålsättningarna för den verksamhet, som är föremål för reglering. Mer preciserade målan- givelser redovisas i olika författningar. som regeringen utfärdar. ] detta sammanhang ges ofta centrala ämbetsverk befogenhet att utfärda till- lämpningsföreskrifter. Denna anvisningsverksamhet är på vissa områden av betydande omfattning och utgör ett väsentligt statligt styrinstrument över kommunerna. En begränsning av myndigheternas rätt härvidlag har införts genom en särskild kungörelse (19701641). I denna föreskrivs. att myndighet inte utan regeringens medgivande får ge ändrade eller nya föreskrifter. anvisningar eller råd. som kan påverka gällande standard eller tillämpade normer och som i väsentlig grad kan leda till direkta eller indirekta kostnadsökningar.

E kanomisk styrning

Ett mycket långtgående styrningsinstrument utgör statens möjlighet att inom vissa verksamhetsgrenar bestämma över resurstilldelningen till kommunerna. Syftet med dessa åtgärder är bl.a.

a) att motverka säsongssvängningar i investeringsaktiviteten i över-

Prop. l976/77:l 129

ensstämmelse med samhällets sysselsättningspolitiska mål (säsongs/yr- ning).

b) att påverka investeringarna i konjunkturstabiliserande riktning i överensstämmelse med allmänt stabiliseringspolitiska mål (konjunktur- styrning").

e) att påverka investeringarnas geografiska fördelning i överensstäm- melse med målen för samhällets regionalpolitik (l'l'giona/ styrning). samt

d) att påverka investeringarnas fördelning på skilda sektorer i över- ensstämmelse med samhällets ekonomiska och allmänt vällärdspolitiska mål (sektorssryrning).

För att uppnå de nämnda målen används såväl administrativa som ekonomiska styrmedel. Till den första gruppen hör bl. a. lagen (l97l:l204) om byggnadstillstånd m. m. Exempel på ekonomiska styrmedel utgör inves- tenngsavgifter, statsbidrag till kommunalt byggande och fastställda ramar för vissa byggnadsinvesteringar såsom sjukvårdsbyggnader. ålderdomshem och icke Statsbelånade bostadshus exkl. fritidshus.

En ekonomisk styrning från statens sida sker också genom att vissa kommunala borgens-. låne- och fondbeslut måste underställas regeringen. Ett annat ekonomiskt styrinstrument utgör de statsbidrag som har till syfte att stimulera tillkomsten av viss kommunal verksamhet.

2. Några genomförda reformer innebärande minskad statlig till- syn och kontroll

Begränsningar i statens tillsyns- och kontrolluppgifter har under senare år gjorts i samband med beslut om reformer på olika områden. I det följande skall några exempel redovisas.

2.1. Ändringar i kommunallagen m. m.

Vid 1969 och 1972 års riksdagar fattades beslut om att begränsa kom- muns underställningsskyldighet i vissa ärenden. Vid det förstnämnda tillfället gavs kommunerna rätt att själva anta reglemente för andra kom- munala nämnder än besvärsnämnder och plan beträffande hushållning med stads donationsjord (prop. 1969:63. KU l969z44. rskr (l969z405).

Det underställningspliktiga området reducerades ytterligare år 1972. På grundval av bl.a. kommunalrättskommitténs betänkande XIII (Ds C 197012) Kommuns och andra kommunala menigheters skyldighet att un- derställa statlig myndighet vissa beslut beslutade statsmakterna. att slopa underställningsskyldigheten den I juli 1972 i fråga om reglemente för besvärsnämnd och kommuns beslut om placering av penningmedel. som inte behövs för nära förestående utbetalningar. samt beträffande vissa offentligrättsliga avgifter. nämligen torgavgifter. gatuhandelsavgifter m. m..

Prop. I976/77:1 130

parkeringsavgifter och sotningsavgifter (prop. 1972112. KU 197211]. rskr 1972145).

2.2. Förändringar på trafikområdet

En successiv utveckling har ägt rum som medfört att kommunerna i större utsträckning själva bestämmer beträffande förhållanden som rör den lokala trafikverksamheten. Detta har delvis skett utan författnings- åtgärder som ett led i det ökade kommunala engagemanget i fråga om lokal trafikplanering och kollektiv tralikförsörining.

Kommunerna har under senare tid fått vidgade möjligheter att med hjälp av förordningen (19401910) ang. yrkesmässig automobiltrafik m. m. (YTF') påverka trafikförsörjningen inom kommunen. Genom författnings- ändringar år 1969 erhöll kommun. landstingskommun eller kommunalt trafikföretag viss företrädesrätt beträffande tillstånd till linjetrafik med buss (12% tredje stycket). Härtill kopplades bestämmelser om återkallelse av tidigare meddelade tillstånd (19,5 2 mom. första stycket). Genom änd- ringar i YTF som trädde i kraft den I oktober 1972 fick kommunerna också möjlighet att mera direkt påverka uppläggningen av taxitrafiken inom kommunerna och vid behov själva engagera sig i den (Så tredje stycket).

I fråga om den lokala trafiken har kommunerna i ökad utsträckning själva vidtagit åtgärder för att åstadkomma en tillfredsställande trafik— försörjning. Vidare åligger det kommunerna att upprätta tralikförsörj- ningsplaner enligt kungörelsen (19731639) om statligt stöd till lokal lands- bygdstralik. Planerna skall tjäna som underlag för bedömning av kom- munala ekonomiska engagemang i den kollektiva trafiken.

2.3. Förändringar på skolområdet

Flera genomgripande reformer har under de senaste decennierna genomförts rörande den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Ett gemensamt drag för denna omdaning är. att kommunerna fått ökat ansvar för verksamheten. Vid olika tillfällen har också förändringar vidtagits för att vidga kommunernas handlingsfrihet. Ett uttryck för detta är stats- makternas beslut år 1957 om grunder för en förenklad statsbidragsgivning (prop. l957:l 12. StU l957:91. rskr 1957z239). Ett betydande antal speciella driftbidrag ersattes då av två. nämligen ett lärarbidrag och ett högre skol- bidrag. För beräkning av de båda nya gemensamma statsbidragen infördes förenklade regler. En avlösning av vissa statsbidrag på skolans område vidtogs också är 1965 i samband med beslut om reformerad kommunal skatteutjämning ( prop. 1965:43 . StU 1965z78. rskr 1965z3l9). Vid utform- ningen av statsbidragssystemet till de gymnasiala skolformerna under 60-talet (SFS 1966:115) beaktades i hög grad önskemålet om ett enkelt

Prop. 1.976/77zl 131

bidragssystem. Till de kommunala huvudmännen utgår sålunda ett all- mänt driftbidrag med 100 procent av ett bidragsunderlag som utgör de faktiska lönekostnaderna. Kommun kan för varje månad hos länsstyrel- sen rekvirera statsbidrag som utan dröjsmål skall utbetalas. Kommunen SV'df'dT Själv för revisionen av räkenskaperna.

har vidare gjorts i bestämmelserna rörande det fritt valda arbetet och systemet med resurstimmar inom ramen för grundskolans verksamhet (prop. 19681129. StU l968:l79 och L2U 196827], rskr 19681336). De lokala skolstyrelserna har härigenom fått större frihet att välja medel och mc- toder för att nå de uppställda utbildningsmålen. Andra exempel på ut- vecklingen mot minskad statlig styrning utgör de ändringar som senare gjorts i skolstadgan. Kommunerna kan numera själva dels besluta om skolfastigheternas förvaltning (KU 1969130. rskr 19691314). dels om per- sonaltjänstens organisation beträffande viss skolpersonal (prop. l972:14, UbU 1972z8. rskr l972:97). På skolområdet skall slutligen erinras om statsmakternas beslut år 1973 om förenklad handläggning av skolbygg- nadsärenden ("prop. 1973zl74. UbU 1973155. rskr 19732332). Denna reform innebar bl.a. att lokalbehovsprövningen för grundskolan numera är en kommunal angelägenhet. att själva handläggningsförfarandet förenklats och att den statliga avsyningen slopats.

2.4. Förändringar på socialvårdsområdet

Kommunernas insatser på socialvårdsområdet har under senare år kän- netecknats av en stark utbyggnad. Det gäller i särskilt hög grad barn- tillsyn. färdtjänst. hemtjänst och rådgivande verksamhet. Samtidigt har arbetsformerna inom socialvården successivt förändrats. Särskilt betonas numera behovet av samordning och helhetssyn. Bakom dessa önskemål ligger uppfattningen. att den hjälpsökandes svårigheter och problem mås- te bedömas i sin helhet och inte utifrån enstaka symptom. För att möjliggöra en sådan utveckling har kommunernas handlingsfrihet vidgats när det gäller förtroendemannaorganisationens uppbyggnad. Genom lagen ( 1970:296 ) om social centralnämnd kan kommun numera inrätta social centralnämnd för att handlägga de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på barnavårdsnämnd. nykterhetsnämnd och socialnämnd. Den nämnda lagen ger också kommun rätt att tillskapa sociala distriktsnämnder. På barnomsorgens område har lättnader i den statliga tillsynen åstadkommits. Den nya statsbidragskungörelsen ( 1973:1207 ) till förskolor och fritidshem innebär bl. a.. att den statliga ritningsgranskningen slopas vid prövning av statsbidrag till barnstugebyggande. Den statliga kon- trollen omfattar i fortsättningen endast en allmän bedömning av loka- lernas lämplighet för förskoleändamål och att vissa krav på minimiytor är uppfyllda.

Prop. 1976/77zl 132

Den så kallade balansregeln i kungörelsen (19681236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet har slopats i syfte att ge kom- munerna frihet att utan statsbidragsstyrning bestämma formerna för bar- nomsorgens utbyggnad. Ytterligare ett steg mot produktionsneutral stats- bidragsgivning på detta område togs i och med statsmakternas beslut är 1974 om statsbidrag till bl. a. familjedaghemsverksamhet. varvid den så skallade kvotregcln slopades (prop. l974zl4l, SolJ l974:4l. rskr l974z345).

2.5. Förändringar på naturvårds- och miljövårdsområdena

Kommunernas ställning inom naturvården har genom beslut av 1974 års riksdag stärkts (prop. 19741166. JoU 197—4:52, rskr l974z405). l pro- positionen framhöll departementschefen att kommunernas engagemang på detta område ökat kraftigt under senare år och att denna utveckling låg i linje med kommunindelningsrcformens syfte och den fysiska riks- planeringcns utformning. De ökade kommunala insatserna på naturvårds- området motiverade enligt departementschefens mening en bättre sam- ordning och samstämmighet mellan de statliga och de kommunala or- ganens ställningstaganden samt att kommunerna i ökad utsträckning får direkt inflytande på handläggningen av naturvårdsärenden. Departe- mentschefen förordade därför att betydelsen härav markerades genom en uttrycklig lagbestämmelse av innehåll att länsstyrelsen skall samråda med vederbörande kommun. innan den fattar beslut om bildande av naturreservat eller naturvårdsområde eller avgör annat naturvårdsärende av vikt. Riksdagen biföll regeringens förslag om ändring av 435 na- turvårdslagen (19642822). Ändringen i 43 & naturvårdslagen innebär också att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får förordna att vissa närmare angivna befogenheter som ankommer på länsstyrelse skall ankomma på kommunal myndighet. 1 21 & naturvårdskungörelsen (l974:1028) har regeringen angett delegeringens närmare innehåll. De ärenden som kan delegeras är länsstyrelsens befogenheter att medge undantag från strandskydd (16 å), ge föreläggande om borttagande av stängsel (17 &) eller rivning av förfallen byggnad (21 å). meddela dispens från föreskrifter för naturvårdsområde (19 &) samt meddela tillstånd och föreläggande beträffande utomhusreklam (22 s"). Därjämte kan delegation att meddela föreläggande även inbegripa befogenhet att förena detta med vite (39å andra stycket).

Statsmakterna har vidare. vid 1974 års riksdag beslutat ( prop. 1974:163 . JoU 1974150, rskr 19741395) om ändring i kommunala renhållningslagen (1970:892) . Härigenom får kommunerna i fortsättningen större möjlighet att själva bestämma den närmare utformningen av renhållningsverksam- heten i glesbygd. I propositionen framhåller departementschefen, att pro— blemen med det obligatoriska kommunala renhållningsmonopolet främst gällt tillämpningen inom glesbygds- och fritidsområden. Särskilda åtgär-

Prop. I976/77:1 133

der för att underlätta för kommunerna att tillämpa renhållningslagen har därför ansetts motiverade. Med stöd av bemyndigandei renhållnings- lagen har regeringen i renhällningskungörelsen (l974:1024) utfärdat till- lämpningsbestämmelser som närmare reglerar renhållningsskyldighetens utövande av kommunen. 1 prOp. 1975132 om återvinning och omhänder- tagande av avfall föreslås bl.a. vissa ändringar i kommunala renhåll- ningslagen som syftar till ökad återvinning och bättre omhändertagande av avfall. Sålunda avses att kommunen skall kunna utfärda vissa fö- reskrifter i dessa hänseenden.

2.6. Vissa andra åtgärder

Regeringen fastställde fram till den 1 oktober 1973 kommunala vapen. Genom fastställelsebeslut blev vapnet skyddat mot obehörig användning i näringsverksamhet i enlighet med bestämmelserna i lagen ( 1970:498 ) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Sådant skydd tillkom med säkerhet bara vapen som använts av ålder och otvetydigt vunnit hävd. Statsmakterna beslutade år 1973 att slopa fastställelsesy- stemet (prop. 1973169. LU l973zl7. rskr 1973:186). Detta ersattes genom lag (l973z405) om ändring i ovan nämnda lag av ett system med re- gistrering av kommunala vapen. Den enda förutsättning för registrering, som lagen uppställer. är att riksarkivets heraldiska sektion skall ha avgivit yttrande i ärendet innan kommunen beslutar anta vapnet.

Regeringen har i proposition (l975:37) framlagt förslag om nytt för- månssystem för värnpliktiga m. (1. och ändringar i familjebidragsförord- ningen (l946:99) m. m. I propositionen föreslås. att administrationen av ersättningar åt bl. a. värnpliktiga under repetitionstjänstgöring förs över till försäkringskassorna. Dit förs också den lokala administrationen av det familjesociala stödet över. Genom reformen avlastas kommunerna Vissa administrativa uppgifter och därmed försvinner statlig kontroll.

Av intresse i detta sammanhang är förslaget till ny aktiebolagslag. Enligt 75 a _S aktiebolagslagen (1944z705) kan aktiebolag inte låna ut medel till bl. a. aktieägare. Regeln innehållenvissa undantag men omfattar också kommunägt bolags lån till kommun. 1 förslaget till ny aktiebolagslag föreslår regeringen. att kommun och landstingskommun skall undantas från låneförbudet (12 kap. 7 ä). Föredragande departementschefen fram- håller. att det finns starka skäl för att en kommun bör ha möjlighet att tillgodose ett tillfälligt behov av likvida medel genom lån från kom-

munägda bolag. 3. Förslag från några statliga kommittéer rörande förhållandet stat — kommun

Flera statliga kommittéer har lagt fram förslag som berör den kom- munala verksamheten i olika avseenden. 1 det följande behandlas några

Prop. 1976/77:1 134

sådana utredningsförslag varvid särskilt intresse ägnas frågor avseende uppgiftsfördclning och statlig reglering.

3.1. Länsberedningen

Länsberedningms uppdrag har varit att i anslutning till vissa tidigare verkställda utredningar. nämligen länsförvaltningsutredningen. lands- kontorsutrcdningen och Iänsindelningsutredningen ( SOU 1967:20 —23) samt länsdemokratiutredningen (SOU l968z47) göra en sammanfattande bedömning rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation. Därvid skulle bl. a. fördelningen i stort av samhällsuppgifter mellan stat och kommun övervägas.

De förslag som beredningen lagt fram i betänkandet ( SOU 1974:84 ) Stat och kommun i samverkan innefattar huvudsakligen principiella ställ- ningstaganden. Beredningen konstaterar därvid. att staten och kommu- nerna delar ansvaret för utvecklingen av den offentliga sektorn. Allmänt gäller att staten och kommunerna samverkar på skilda områden och i olika former för att uppnå gemensamma samhälleliga mål. Det är därför enligt beredningen varken lämpligt eller möjligt att en gång för alla dra orubbliga och preciserade gränser kring en kommunal självstyrelsesektor. Arbets- och befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun måste i stället i ganska vid omfattning kunna ändras i takt med samhällsut- vecklingen. Med denna bakgrund har beredningen gått igenom flertalet samhällssektorer för att se om ansvaret bör vara statligt eller kommunalt. Resultatet av genomgången är. att uppgiftsfördelningen i stort sett är väl avvägd när det gäller huvudmannaskapet för olika verksamhetsom- råden. l betänkandet framhålls att statens tillsyn och kontroll över den kommunala verksamheten har stor betydelse för den faktiska kompe- tensfördelningen mellan stat och kommun. Beredningen uttalar. att di- rektivens intentioner. att staten skall påverka inriktningen i stort av den kommunala verksamheten men lämna en betydande frihet för kommu- nerna vid den praktiska utformningen. kan förverkligas genom att kom- munerna i större utsträckning än nu får disponera statsbidrag utan in- gående författningsreglering. Genom tillkomsten av större och bärkraf- tigare kommuner bör det vidare vara möjligt att minska den statliga tillsynen och kontrollen över den kommunala verksamheten.

3.2. Kommunallagsutredningen

Den centrala kommunallagstiftningen — kommunallagen (1953z753). kommunallagen (1957150) för Stockholm. landstingslagen (l954:3191 och lagen (1957:281) om kommunalförbund — har övervägts av kommunal- lagsutredningen (C 197030). Översynen har gjorts med syfte att göra lagstiftningen enklare och mer enhetlig samt i förekommande fall anpassa

Prop. 1976/77zl 135

bestämmelserna till utvecklingen av kommunal praxis. Kommunallags- utredningens betänkande ( SOU 1974:99 ) Enhetlig kommunallag inne- håller olika förslag som ökar kommunernas handlingsfrihet.

Utredningen föreslår bl. a. att länsstyrelsens rätt att förordna om sant- manträde med kommunfullmäktige slopas. Nuvarande krav på under- ställningsskyldighet i fråga om anslag som skall täckas genom utdebi- tering under mer än fem år föreslås utgå liksom kravet på underställning för vissa fondavsättningar och fondanvändningar.

3.3. Bygglagutredningen

[ direktiven för bygglagutredningen (1969 års riksdagsberättelse K255) framhålls beträffande förhållandet stat-kommun bl. a. att utgångspunkten vid avvägningen mellan statligt och kommunalt inflytande på den fysiska planläggningen bör vara. att den statliga myndigheten skall pröva över- siktsplanerna med de långsiktiga perspektiven och de viktiga principiella bedömningarna. Däremot uttalas tveksamhet om alla detaljplaner be- höver underkastas granskning av statlig planexpertis. Den resurskapacitet som därigenom frigörs hos statliga myndigheter borde i stället enligt departementschefen ägnas åt viktiga principiella frågor samt rådgivning och service åt kommunerna.

Bygglagutredningen har i sitt principbetänkande (SOU 1974121) Mark- användning och byggande skisserat en markanvändningslag för planlägg- ningen. en byggnadslag för byggandet och en särskild lag om kommunala vägar. l varje kommun skall finnas en kommunplan. som ger riktlinjer för markanvändningen och miljöutformningen och som omspänner hela kommunen. För område där närmare utredning och ställningstaganden behövs skall s.k. kommundelsplan upprättas. Båda de nämnda plan- formerna skall antas av kommunfullmäktige. varefter länsstyrelsen skall pröva att planen är godtagbar från de synpunkter länsstyrelsen har att företräda.

De nuvarande detaljplaneformerna stadsplan och byggnadsplan föreslås bli avskaffade. ] stället införs en ny typ av detaljplan. kallad byggnadsplan. som skall antas av byggnadsnämnden i kommunen eller i vissa fall av kommunfullmäktige. Den behöver inte prövas av statligt organ där kom- mundelsplan gäller. För andra områden skall det kunna bestämmas i kommunplanen i vilken utsträckning byggnadsplan skall få beslutas utan statlig prövning. 1 övriga fall skall byggnadsplan fordra fastställelse av länsstyrelsen för att bli giltig. Bygglagutredningens förslag. som remiss- behandlats. överarbetas f.n. inom bostadsdepartementet.

3.4. Hamnutredningen

llamnutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 197—1:24) Förslag till hamnlag föreslagit. att det nuvarande systemet med särskilda av kom-

Prop. 1976/77:1 136

munfullmäktige antagna och av länsstyrelsen fastställda hamnordningar skall slopas. Utredningen anser att. om behov av regler föreligger rörande allmän ordning och säkerhet utöver vad som följer av hamnlagen. sådana kan ges i form av lokal ordningsstadga utfärdad enligt allmänna ord- ningsstadgan. 1 betänkandet övervägs också frågan om att i en ny hamnlag behålla bestämmelserna om statlig kontroll av taxor och andra avgifter i de allmänna hamnarna. Denna tanke avvisas. l stället föreslås att i hamnlagen föreskrivs att avgift i allmän hamn skall bestämmas efter skälig och rättvis grund. Hamnutredningen föreslår vidare. att den nu- varande underställningsplikten av hamntaxor upphör. Taxeprövningen enligt hamntaxekungörelsen anses ej heller erforderlig. Taxesättningen i hamnarna överlämnas således till hamninnehavarna inom ramen för hamnlagens generella begränsningar. Efter mönster av va-lagen föreslås. att en särskild nämnd — statens hamnnämnd — inrättas för prövning av tvister mellan innehavare av allmän hamn och hamnens trafikanter.

3.5. Länsskolnämndsutredningen och utredningen om skolans inre arbete

Länsskolnämndsutredningen redovisar i sitt betänkande (SOU l973z48') Skolans regionala ledning sin allmänna syn på hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun bör fördelas i en framtid. Statens uppgifter bör enligt utredningen främst koncentreras till att. utifrån ett principiellt ansvar för lika tillgång till utbildning och likvärdig kvalitet på under- visningen i alla delar av landet. ange undervisningens mål. riktlinjer och innehåll. Statsmakternas generella ansvar för samhällsekonomin gör det också självklart. att dessa skall ha ett avgörande inflytande över den totala omfattningen av de resurser som skall disponeras för utbildnings- ändamål. Ett ytterligare motiv för statligt inflytande utgörs av behovet av överblick över förhållandena i hela landet som grund för beslut. 1 frågor som ställer krav på god kännedom om lokala förhållanden är där- emot ett lokalt inflytande av stor betydelse. Utredningen framhåller att uppgifter. vid vars lösande stora valmöjligheter står öppna och där stort utrymme finns för fri prövning. bör handhas av politiskt ansvariga organ. vilket ofta kan utgöra ett motiv för att förlägga beslutanderätten till kom- munal nivå. Som ett motiv för kommunal beslutanderätt talar i princip även önskemålet om att beslut bör fattas så nära dem som är berörda av besluten som det med hänsyn till övriga intressen är möjligt. Ett enkelt administrativt handläggningsförfarande bör vidare eftersträvas. Beslut av ren verkställighetskaraktär bör därför enligt utredningens me- ning kunna fattas av lokala organ. Med dessa principiella utgångspunkter framlägger länsskolnämndsutredningen bl. a. förslag till organisation av och uppgifter för den statliga regionala skolmyndighetcn (länsskolinspektio- nen). fortbildningsverksamheten. den framtida psykologorganisationen på

Prop. 1976/77zl , 137

regional nivå och förslag i anslutning till tillsättning av ordinarie lärartjänster. Enligt uttalande i årets budgetproposition (pr0p. l975zl. bil. 10) kommer huvuddelen av länsskolnämndsutredningens förslag att överlämnas för be- aktande till den pågående utredningen (U 1972:06) om skolan. staten och kommunerna.

Utredningen om skolans inre arbete (SlA) har i sitt huvudbetänkande (SOU 1974253) Skolans arbetsmiljö lagt fram förslag om omfattande för- ändringar av formerna för skolans verksamhet. SIA presenterar bl. a. för- slag till åtgärder för en bättre anpassning av undervisningen till alla ele- vers behov och förutsättningar. Ett annat förslag berör hur eleverna i nära kontakt med samhället i övrigt skall kunna beredas meningsfulla aktiviteter i skolan under den del av skoldagen som inte direkt sam- manhänger med själva undervisningen. En annan viktig fråga som be- handlas är hur man i större utsträckning skall kunna öka det lokala an- svaret för skolans arbete och utveckling. SIA framlägger i denna del förslag som innebär att ansvaret för och beslutsrätten angående vissa ut- bildningsresursers användning kan delegeras till lokala organ och till enskilda skolor.

3.6. Fosterbarnsutredningen

Fosterbarnsutredningen formulerar i sitt betänkande ( SOU 1974:7 ) Barn- och ungdomsvård sina utgångspunkter för vård och behandling i begreppen normalisering. närhet. frivillighet och medinflytande. För att skapa förutsättningar för en verksamhet efter dessa riktlinjer anser utredningen det angeläget. att ett odelat vårdansvar åläggs den nämnd som svarar för barn och ungdom. Utredningen föreslår. att kommunerna

skall vara huvudmän för alla delar av den sociala barn— och ungdoms- vården. inkl. de nu landstingsdrivna barnhemmen. Förutom ökat kom- munalt ansvarstagande för verksamheten bör enligt utredningens mening kommunernas handlingsfrihet vidgas. Det nuvarande systemet med barn- hemsplaner. som underställs statlig myndighet. föreslås upphöra liksom socialstyrelsens och länsstyrelsernas särskilda tillsyn över kommunernas barn- och ungdomshem.

4. Några pågående utredningar som behandlar förhållandet stat- kommun

Frågor som rör stora delar av kommunernas verksamhet utreds av olika statliga utredningar. 1 det följande behandlas några som är av in- tresse när det gäller förhållandet mellan stat och kommun.

Prop. 1976/77zl 138

Byggadministrationsutredningen (B l974:()4) har bl. a. i uppdrag att undersöka möjligheterna att flytta över flera uppgifter till kommunala organ. 1 detta sammanhang skall länsbostadsnämndernas ställning och uppgifter omprövas. Målsättningen är därvid att ge kommunerna ökad självständighet och större befogenheter vid handhavandet av de uppgifter

Prop. l976/77:l 139

som redan förut anförtrotts den kommunala sektorn. l direktiven fram- hålls. att utredningen vid denna prövning bör utgå från att kommunerna efter slutförandet av indelningsreformen har förutsättningar för att ta ett väsentligt ökat ansvar för samhällsuppgifterna inom samh'tillsplanering och bostadspolitik.

4,3 Utredningen om vissa kommunala trafik- oclt trafiksäkerhetsfrågor

Ansvaret för utvecklingen inom trafikområdet är fördelat mellan olika myndigheter. Länsstyrelserna meddelar tillstånd till yrkesmässig trafik med buss. medan trafiknämnderna meddelar tillstånd till taxitrafik. Flera kommunala nämnder har att ta ställning till frågor som hänger samman med trafikförsörjningen. Förutom kommunstyrelsen har skolstyrelsen och socialnämnden viktiga uppgifter på området.

En arbetsgrupp bestående av representanter för statens trafiksäkerhets- verk och Svenska kommunförbundet föreslog år 1971 i promemorian Kommunerna och trafiksäkerheten. att i varje kommun skulle finnas en av kommunfullmäktige vald trafiknämnd. Den nya nämnden skulle enligt förslaget i allt väsentligt överta de nuvarande trafiknämndcrnas och trafiksäkerhetskommittéernas uppgifter. Vid remissbehandlingen framhöll vissa remissinstanser att ytterligare utredning erfordradcs be- träffande bl. a. samordningen mellan den nya trafiknämnden och andra kommunala organ, kompetensfördelningen mellan länsstyrelse. trafik- nämnd och väghållare. kostnadsansvaret för beslutade åtgärder. polisens befattning med utformningen av lokala trafikföreskrifter. det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet och handläggningen av frågor angående tillstånd till taxitrafik.

För att överväga nämnda och vissa andra frågor på det kommunala trafik-och trafiksäkerhetsområdet har en särskild utredning nu (K l974z03) tillsatts. ] direktiven framhålls. att arbetet bör syfta till samordning och överblick över handläggningen. För att ge kommunerna möjlighet att välja lämplig organisation bör en ramlagstiftning övervägas.

Frågan om eldistributionens och elproduktionens organisation utreds av elutredningen (l l97lzl'). De kommunala företagen utgör en femtedel av det totala antalet samt svarar för mer än 60 % av elenergin till landets 3.9 miljoner abonnenter. l direktiven framhålls. att kommunerna spelar en viktig roll i fråga om elförsörjningen framförallt i de större tätorterna. Det konstateras. att en intensitierad rationalisering av distributionen ägt rum i anslutning till kommunindelningsreformens genomförande. Kom- munerna har även engagerat sig i distributionsf'örhållandena på lands- bygden och i de mindre tätorterna. Från kommunalt håll har också i

Prop. 1976/77zl 140

olika sammanhang uttalats att ett ökat inflytande från kommunernas sida är önskvärt med hänsyn till elförsi'irjningens samband med bl. a. bebyggelseplanering och bostadsförsörjning. Mot den bakgrunden fram- håller departementschefen. att det är angeläget att möjligheterna till sam- ordning av eldistributionen med andra allmännyttiga servicef'unktioner effektivt tas tillvara. Huvudansvaret för distributionens ordnande bör enligt direktiven åvila staten och kommunerna.

4.5 Utredningen om skolan. staten och kommunerna

Utredningen om skolan. staten och kommunerna (U 1972:06) har i uppdrag att överväga den framtida ansvarsfördelningen på skolans om- råde. Av direktiven framgår. att utredningen bl. a. skall undersöka möj- ligheterna att komma fram till ett regelsystem för grundskolan och gym- nasieskolan som väsentligt ökar kommunernas ansvar för skolans verk- samhet. Huvuduppgiften för utredningen är att nå den för skolans arbete mest gynnsamma avvägningen mellan å ena sidan de centrala bestäm- melser som behövs föratt de för skolan fastställda målen skall förverkligas och å andra sidan behovet av utrymme för de lokala initiativ. åtgärder och ansvarstaganden som också är nödvändiga för en väl fungerande skola. Utredningen skall särskilt studera den styrning som sker genom skolväsendets statsbidragssystem och dess personalförfattningar.

Utredningen har i ett delbetänkande (SOU 1974136) Skolan. staten och kommunerna kartlagt det omfattande regelsystem som gäller för kom- munernas skolväsende.

l betänkandet (SOU l975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan har utredningen tagit upp till diskussion frågan om vem som bör vara huvudman för dessa skolformer.

l betänkandet (SOU l975z9) Individen och skolan tar utredningen upp till diskussion huvudfrågorna om ansvarsfördelningen i pedagogiska och organisatoriska frågor.

Socialutredningens (S 1969129) uppdrag kan sägas omfatta en ompröv- ning av samhällets hela socialvårdande verksamhet. Av utredningens principbetänkande (SOU 197439) Socialvården framgår bl. a.. att utred- ningens avsikt är att i en andra etapp lägga förslag till en ramlag för hela den kommunala sociala omvårdnaden. Den sociala ramlagen skulle således ersätta bl.a. nuvarande barnavårdslag. nykterhetsvårdslag och socialhjälpslag.

Utredningen konstaterar. att den rättsliga regleringen bör lämna ut- rymme för en utformning av den kommunala socialvården under be— aktande av kommunens särskilda förutsättningar och behov. En alltför

Prop. 1976/7711 ' . l4l

detaljerad reglering av socialvården kan medföra bristande flexibilitet i åtgärdsvalet. konstaterar utredningen. varför den författningsmässiga regleringen måste utformas under beaktande av de negativa effekter som kan följa av att verksamheten blir alltför hårt hunden.

4.1. Kommunalekonomiska utredningen

l direktiven till utredningen (Fi 197l:()8) om kommunernas ekonomi framhåller departementschefen. att takten i den kommunala utgiftsex- pansionen måste bringas till en nivå som står i bättre överensstämmelse med tillväxten i landets totala inkomster och produktionskapacitet. En allsidig utredning om kommunernas och landstingskommunernas eko- nomiska situation anses motiverad. En av kommitténs uppgifter anges vara att söka bedöma efterfrågeutvecklingen på de olika områden som har ett kommunalt huvudmannaskap och att genomföra en analys av vilka reala resurser som skulle behöva tas i anspråk för att tillgodose de kommunala tjänsterna. 1 uppdraget ingår vidare en bedömning av den framtida kommunala finansieringssituationen. varvid utvecklingen av de skilda ftnansieringskällorna skall bedömas var för sig. Beträffande skattefinansieringen uttalas att det i dag framstår som helt klart att ut- rymmet för fortsatt stegring av den kommunala utdebiteringen är ytterst begränsat. Kommittén bör mot denna bakgrund redovisa konsekvenserna för de kommunala utgiftsprogrammen av en i framtiden i huvudsak oför- ändrad genomsnittlig utdebiteringsnivå. I detta sammanhang framhålls. att kommittén alternativt bör pröva frågan om en begränsning av den kommunala beskattningsrätten liksom olika former av begränsningar av den kommunala expansionen genom fysiska regleringar eller en kvantitativ reglering av Iånefinansieringen. 1 utredningsuppdraget ingår också att be- handla utformningen av statsbidragssystemet. Kommittén har därvid att undersöka fördelar och nackdelar av en övergång till generella former för statsbidragsgivningen.

Genom tilläggsdirektiv den 28 december 1973 fick kommunaleko- nomiska utredningen i uppdrag att med fönur behandla frågorna om storlek och utformning av statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp. fa- miljedaghemsverksamhet och färdtjänst. Resultatet av utredningens överväganden har redovisats i ett delbetänkande ( SOU 1974:41 ). Stats- makterna beslutade i huvudsak enligt de förslag som utredningen fram- förde (prop. l974:l41. SOU 1974:41 . rskr l974z345). Utformningen av statsbidragsförfattningarna har gjorts på sådant sätt. att önskemålen om enkelhet och minSkad statlig kontroll i hög grad tillgodosetts (1974:840. 84] och 8421

4.7. Hälsovårdsstadgekommittén

Hälsovårdsstadgekommitten (S l974:08) har till uppgift att företa en allmän översyn av hälsovårdsstadgan (19581663) och att samordna lag- stiftningen på hälso- och miljövårdsområdet. Utredningens uppdrag om- fattar också att föreslå slopande av onödig statlig detaljreglering. [ di- rektiven anförs bl.a. följande:

Utvecklingen har som tidigare framhållits medfört att hälsovårdsnämn- derna fått fler och mer komplicerade arbetsuppgifter. Samtidigt har genom kommunindelningsreformen större och ekonomiskt mer bärkraftiga kom- muner skapats. Denna utveckling aktualiserar en översyn av hälsovårds- stadgans bestämmelser om organisation av hälsovårdsarbetet och om häl- sovårdsnämndernas sammansättning m. m. liksom frågan om nämnder- nas medverkan i samhällsplaneringen. Härvid bör de sakkunniga särskilt överväga vilka möjligheter till minskad statlig styrning och kontroll den genomförda kommunindelningsreformen har medfört. Detaljföreskrifter som kan försvåra nämndens arbete bör utmönstras till förmån för en frihet för kommunerna att välja sina arbetsformer i den mån föreskrifterna inte påkallas av rättsäkerhetsskäl.

4.8. Översyn av lagstiftningen om stiftelser

Lagen (l929:l l6) om tillsyn över stiftelser föreskriver. att stiftelse som främjar ett allmännyttigt ändamål skall stå under länsstyrelsens tillsyn. Från denna regel kan undantag göras för bl. a. kommunala verksam- hetsdrivande stiftelser. I fråga om donationsfonder föreligger ingen mot- 5varande undantagsmöjlighet. Med hänsyn till bl. a. den kommunala re- visionens utbyggnad har man från kommunalt håll under översynsarbetet ifrågasatt om länsstyrelsetillsynen numera är berättigad. Denna fråga kommer att övervägas i den utredning som regeringen nyligen tillsatt för översyn av lagstiftningen rörande stiftelser (Ju l975:01).

l direktiven anges. att utgångspunkten för en ny lagstiftning bör vara att alla stiftelser — både självständiga och osjälvständiga — skall anmälas för registrering. 1 de fall stiftelsens tillgångar är små bör undantag kunna göras. Föredragande statsrådet anför vidare att de sakkunniga skall över- väga vilka stiftelser som bör undantas skyldigheten att avge offentlig årsredovisning. Beträffande de kommunala stiftelserna framhålls. att des- sa regelmässigt torde avge årsredovisning till kommunfullmäktige eller motsvarande organ. l sina överväganden skall de sakkunniga beakta detta och anpassa kraven på årsredovisning härtill.

Prop. 1976/77: 1 142

4.9 Översyn av bestämmelserna om intygsgivning vid rekvisition av statsbidrag

För utbetalning av vissa statsbidrag till kommuner och landstingskom- muner krävs f. n. att rekt-'isitionen är försedd med ett särskilt intyg från revisor. Kraven på intygets innehåll varierar alltifrån ett bestyrkande av att överensstämmelse föreligger med uppgifterna i statsbidragsansökan och bokföringen till en fullständig granskning av det aktuella projektet.

Regeringen har uppdragit åt riksrevisionsverket att kartlägga omfatt- ningen av den berörda intygsgivningen. Där verket bedömer det möjligt att vidta förenklingar skall överläggningar upptas med statsbidragsgi- vande myndighet. Utredningsarbetet skall bedrivas i nära kontakt med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

5. Nämndernas organisation och arbetsformer

Den kommunala nämndorganisationen. nämndernas arbetsformer m.m. regleras i första hand i kommunallagarna. som innehåller dels föreskrifter om kommunstyrelsen och dess arbetsformer. dels motsva- rande regler för nämnderna för oreglerad förvaltning (oreglerade nämn- der). Genom hänvisning i de olika specialförfattningarna har stora delar av kommunallagarnas regelkomplex gällande främst kommunstyrelsen giOrts tillämpliga också på nämnderna för specialreglerad förvaltning (spe- cialreglerade nämnder).

] de olika författningar som reglerar de specialreglerade nämndernas verksamhet återfinns emellertid varierande särskilda föreskrifter om bl. a. val. valbarhet. sammansättning. utomståendes närvarorätt. delegation och protokoll. Mer detaljerade föreskrifter i berörda avseenden kan utgöra en obefogad statlig styrning av de kommunala arbetsformerna. Enhet— lighet i reglerna om den kommunala nämndorganisationen i dessa hän- seenden är också önskvärd. Reglerna om de specialreglerade nämnderna har därför närmare studerats inom ramen för översynen av den statliga tillsynen över och kontrollen av den kommunala verksamheten

Det föreligger vidare ett lagtekniskt skäl att i detta sammanhang upp- märksamma reglerna för de specialreglerade nämndernas arbetsformer. i stor utsträckning innehåller de olika specialförfattningarna hänvisningar till kommunallagens motsvarande regler för kommunstyrelse. Kommu- nallagsutredningens lagtekniska översyn av kommunallagarna innebär icke oväsentliga ändringar i kommunstyrelsereglerna.

Detta motiverar att ändringar i det följande föreslås bl.a. i reglerna för de sociala nämnderna. trots socialutredningens arbete. som syftar till bl. a. en helt ny ramlag. som skall ersätta de nuvarande socialvårds- lagarna. På detta sätt kan tillämpningen på de specialreglerade nämn- derna av kommunallagsutredningens förslag till enhetlig kommunallag

Prop. 1976/77:l _ 143

(förkortas i fortsättningen EK L) belysas på ett tidigt skede genom samtidig remissbehandling. Övervägandena har sin utgångspunkt i att det är önsk- värt att kommunallagens nämndregler också i fortsättningen blir till- lämpliga på de specialreglerade nämnderna. Särskilda lösningar för en- staka nämnder bör behållas endast då tungt vägande skäl finns.

Kommunallagskommitten övervägde i sitt betänkande lll (SOU l957zl4 s. 204. 211-212) Förslag till kommunallag m.m. en sådan regel i kommunallagen att de organisatoriska bestämmelserna för kommunens styrelse skulle tillämpas även på de specialreglerade nämnderna. Kom- mittén förkastade dock av olika skäl denna tanke men förordade att man vid kommande revisioner av specialförfattningarna. liksom vid lag- stiftning om nya kommunala organ sökte i görligaste mån göra kom- munallagens bestämmelser om kommunens styrelse tillämpliga. Så har också i viss utsträckning skett. Någon allmän översyn i syfte att åstadkomma enhetlighet i de specialreglerade nämndernas organisations- former med kommunallagens regler som förebild har emellertid hittills inte kommit till stånd. Kommunallagsutredningen framhåller att det i och för sig kan vara önskvärt att uppnå enhetlighet mellan styrelsens och de specialreglerade nämndernas organisationsformer( SOU 1974:99 s. 92 ). Enligt utredningens uppfattning bör de ändringar i fråga om reglerna om kom- munstyrelsens organisation som föreslås i betänkandet kunna genomföras också för de specialreglerade nämndernas del.

De förslag som läggs fram i det följande tangerar i vissa delar frågor som utredningen om den kommunala demokratin har att överväga. Det bör därför framhållas att de förslag till anpassning av specialförfattning- arnas nämndregler till kommunallagen som läggs fram inte avser att föregripa demokratifrågornas lösning. Sådana ändringar i kommunalla- gens kommunstyrclseregler som kan komma att föreslås av demokra- tiutredningen i syfte att stärka medborgarinflytandet får förutsättas bli tillämpliga också på de specialreglerade nämnderna.

Av främst arbetstekniska skäl har i översynsarbetets första etapp en begränsning gjorts till de i flertalet kommuner oftast förekommande spe- cialreglerade nämnderna. nämligen brandstyrelse. byggnadsnämnd. skol- styrelse. social centralnämnd. social distriktsnämnd. socialnämnd. barna- vårdsnämnd. nykterhetsnämnd och hälsovårdsnämnd. Av dessa är brand- styrelse och nykterhetsnämnd fakultativa. vilket innebär att kommunen inte behöver inrätta sådan nämnd utan kan överlåta åt annan nämnd att fullgöra uppgifterna. De övriga är obligatoriska. De flesta av de spe- cialreglerade nämnder som inte behandlas här är fakultativa och i många kommuner. särskilt de mindre. har det inte ansetts nödvändigt att inrätta dent. Om man vill göra den eftersträvade enhetligheten i nämndorga- nisationen praktiskt betydelsefull. är det därför angeläget att i förSta hand inrikta översynsarbetet på de här valda nämnderna.

Här skall emellertid tilläggas att 256 av landets 278 kommuner har

Prop. l976/77:l 144

inrättat social centralnämnd. De föreslagna ändringarna i bestämmelserna för nykterhetsnämnd. socialnämnd och barnavårdsnämnd får således inte särskilt stor räckvidd.

De gjorda övervägandena torde i allt väsentligt äga tillämpning också på övriga specialreglerade nämnder, men de författningar vari dessa reg- leras har ännu inte omfattats av översynen. ] det fortsatta lagstiftnings- arbetet bör de om möjligt anpassas till den här föreslagna enhetliga re- gleringen.

Det bör vidare anmärkas att vissa förslag i detta kapitel får effekter inte bara på här angivna nämnder. I något fall leder förslagen till ändringar också i reglerna rörande den landstingskommunala nämndorganisationen.

5.1. Valbarhetsbestämmelser

Enligt 7 & KL väljs kommunfullmäktige bland dem som uppfyller vill- koren för rösträtt i kommunen. För valbarhet till fullmäktige fordras således svenskt medborgarskap. kyrkobokföring i kommunen och upp- nådda arton års ålder. Den som är omyndigförklarad har dock inte rösträtt och är därmed inte valbar. Från valbarhet utesluts vidare landshövding och vissa högre tjänstemän vid länsstyrelse samt kommunens ledande tjäns-

teman. För valbarhet till kommunstyrelse och nämnd för oreglerad förvaltning gäller enligt 32 & KL vad som har föreskrivits om valbarhet till full- mäktige. Kretsen av icke valbara har dock utvidgats till att omfatta che- ferna för de förvaltningar som hör till respektive nämnd.

När det gäller de specialreglerade nämnderna varierar valbarhetskraven. För flertalet äger kommunstyrelsens valbarhetsregler motsvarande till- Iämpning. [ några specialförfattningar föreskrivs dock att tjänsteman hos kommunen inte på grund av sin tjänsteställning är obehörig att vara ledamot eller suppleant i nämnden.

Motiveringen för valbarhetshindren är enligt kommunallagskommittén (SOU 195214 5. 223) i huvudsak att den ledande tjänstemannen och förvaltningscheferna enbart som tjänstemän bör tillföra resp. nämnd sina särskilda kunskaper och erfarenheter. Det ansågs angeläget att de står neutrala i förhållande till olika partiriktningar. åtminstone såtillvida att de inte företräder viss riktning såsom ledamot av kommunal nämnd.

Kommunallagsutredningen föreslår att de för fullmäktige. styrelsen och oreglerade nämnderna gällande valbarhetsbestämmelserna ändras så att valbarhetshindren för kommunens ledande tjänsteman och för för- valtningscheferna faller bort (9 och 33 &; EKL). Utredningen anser att de skäl på vilka valbarhetshindren grundats inte längre är bärande och att valbarhetshindren för verkschefer bör ersättas med en särskild jävsregel av innebörd att verkschef inte får delta i avgörande av ärende som rör

Prop. l976/77:l 145

verket. Förslaget påkallar en översyn av Specialförfattningarnas valbarhets- regler. som genomgående innehåller en hänvisning till kommunallagens bestämmelser om valbarhet till fullmäktige eller styrelsen.

5.1.1. Nämnder med kommtmstyrelsereg/er

l 3 a 35 1 mom. andra stycket brandlagen (l974:80)_ 4å första stycket lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m.. 4å socialhjälpslagen (19562) och 5 & femte stycket nykterhetsvårdslagen (l954z579) ges val- barhetsregler genom reservationslösa hänvisningar till kommunallagens bestämmelser om valbarhet till kommunstyrelsen. Uteslutna från val- barhet till brandstyrelse. social centralnämnd. social distriktsnämd. so- cialnämnd och nykterhetsnämnd är således kommunens ledande tjän- steman och vederbörande förvaltningschefer.

För skolstyrelse gäller i sak samma valbarhetsregel som för de nu upp- räknade nämnderna. Formellt sett avviker dock skollagens valbarhets- regel från motsvarande bestämmelser i de nyss berörda specialförfatt— ningarna. I 14å första stycket skollagen (19621319) har valbarhetsregel sålunda getts formen av en hänvisning till kommunallagens bestämmel- ser om valbarhet till fullmäktige med tillägget att skolchefen inte får utses till ledamot eller suppleant i skolstyrelsen.

5.1.2. Nämnder med modifierade kommunscvre/sereg/er

[ 3 & andra stycket byggnadsstadgan (1959:612), 8 ;" första stycket bar- navårdslagen (1960:97) och 8 & första och andra styckena hälsovårdsstad- gan (19581663) ges valbarhetsregler genom hänvisningar till kommunal- lagens bestämmelser om valbarhet till kommunstyrelse. Dessa bestäm- melsers tillämplighet på byggnadsnämnden, barnavårdsnämnden och häl- sovårdsnämnden har dock inskränkts genom en särskild regel att tjän- steman hos kommunen inte på grund av sin tjänsteställning skall vara obehörig att vara ledamot eller suppleant.

Denna särbestämmelse innebär att kommunens ledande tjänsteman och förvaltningschefen hos resp. nämnd är valbara. Skälet för denna ord- ning har framför allt varit det praktiskt betingade önskemålet att möj- liggöra inval av jurist hos kommunen i byggnadsnämnden och barna- vårdsnämnden. Beträffande hälsovårdsnämnd förklaras regeln av önske- målet om möjlighet att förena ledamotskap i nämnden med tjänst som hälsovårdsinspektör.

5. l .3 Övervägande/1 och förslag

Som förut har framhållits föreslår kommunallagsutredningen att kom- munallagens regler om valbarhet till fullmäktige. styrelsen och de oreg-

Prop. l976/77:1 146

lerade nämnderna ändras så att gällande valbarhetshinder för kommu- nens ledande tjänsteman och för vederbörande lörvaltningschefer faller bort. I stället föreslår utredningen en särskild jävsregel för förvaltningschef.

Om kommunallagsutredningens förslag förverkligas uppkommer frå- gan om de nyss nämnda valbarhetshindren bör slopas också i den mån de gäller för de specialreglerade nämnderna. Skälen för valbarhetshindren har i huvudsak varit desamma för alla nämnder och nämnderna bör . även i fortsättningen kunna behandlas lika. Frågan om valbarhet till brandstyrelse. skolstyrelse. social centralnämnd. social disktriktsnämnd. socialnämnd och nykterhetsnämnd bör kunna regleras genom en hän- visning till valbarhetsregeln för styrelsen i en ny enhetlig kommunallag. Om förvaltningschef bör vara valbar synes nämligen kunna bedömas på samma sätt beträffande de specialreglerade nämnderna som för övriga nämnder. Det kan erinras om att den föreslagna generösare regeln sedan flera år har gällt för val till betydelsefulla nämnder som byggnadsnämnd. barnavårdsnämnd och hälsovårdsnämnd. utan att detta synes ha vållat några påtagliga olägenheter.

En bibehållen anknytning till kommunstyrelsereglerna synes inte ford- ra att den särskilda jävsregel som kommunallagsutredningen föreslår för förvaltningschef ges mostvarandc tillämpning beträffande de här aktuella specialreglerade nämnderna. Erfarenheterna från byggnads-. barna- vårds- och hälsovårdsnämndernas verksamhet visar att jävsreglerna i 4 och 5 && förvaltningslagen. som gäller i alla ärenden hos de specialre- glerade nämnderna. är tillräckliga också i de fall då valbarhetshindren är mindre strikta.

Den nu förordade lösningen medför att valbarhetsreglcrna i byggnads- stadgan. barnavårdslagen och hälsovårdsstadgan behöver justeras. Val- barhetsreglerna i övriga här berörda specialförfattningar behöver däremot inte ändras. De har redan formen av oreserverade hänvisningar till kom- munallagens bestämmelser om valbarhet till kommunstyrelsen. Regeln om jäv för verkschef görs ej tillämplig.

Vidare bör valbarhetsregeln i skollagen med hänsyn till intresset av enhetlighet ändras så att också den får formen av en hänvisning till kommunallagens bestämmelser om valbarhet till kommunstyrelsen.

5.2. Särskilda regler om nämndernas sammansättning

Vissa av specialförfattningarna innehåller särskilda regler eller rekom- mendationer om hur nämnderna skall vara sammansatta. Förutom häl- sovårdsstadgan gäller detta flertalet lagar om de sociala nämnderna.

Bestämmelserna är regelmässigt utformade så att vissa yrkesgrupper — läkare. veterinärer ellerjurister— anges böra vara företrädda i nämnden. ! allmänhet ges härutöver en rekommendation till nämnden att. om an- given yrkesgrupp inte är företrädd i nämnden. anlita sådan expertis. Dessa senare bestämmelser behandlas i avsnitt 5.4 .

Prop. 1976/77:l l47

De särskilda reglerna om nämndernas sammansättning har till syfte att ge nämnderna tillgång till den sakkunskap som behövs.

Eftersom kommunindelningsreformen bl. a. har öppnat andra möjlig— heter att utnyttja behövlig expertis, har det bedömts lämpligt att pröva denna typ av föreskrifter i översynsarbetet.

Någon anledning att för denna begränsade fråga avvakta socialutred- ningens förslag om en ny social ramlagstiftning synes inte föreligga. Inte heller synes det vara nödvändigt att avvakta resultatet av hälsovårds- utredningens översyn av hälsovårdsstadgan.

Hänvisningar till S5-2

5.2.1. Social centra/nämnd och social distriktsnämnd

Bland social centralnämnds minst nio ledamöter och social distrikts- nämnds minst fem ledamöter bör enligt 35 första stycket och Så lagen om social centralnämnd juridisk och medicinsk sakkunskap om möjligt vara företrädd. Vid lagens tillkomst fördes denna rekommendation på 50- cialutredningens förslag över från barnavårdslagen och nykterhetsvårdsla- gen. vilka. som utvecklas närmare i det följande, innehåller bestämmelser om att jurist resp. läkare om möjligt bör vara nämndledamot. Socialut- redningen (Stencil S 1969211) framhöll att den visserligen var av den upp- fattningen att det inte står i god överensstämmelse med moderna demo— kratiska tankegångar att föreskriva eller ens rekommendera yrke eller ut- bildning som kompetensgrund när det gäller val till offentligt uppdrag. Ett förtroendemannaorgans behov av särskild expertis bör i princip tillgodoses på annat sätt. Utredningen ansåg emellertid att den i anslutning till förslaget om social centralnämnd. som bara syftade till att göra en integration av de tre sociala nämnderna möjlig, så lång möjligt borde avstå från att föreslå sakliga ändringar i förhållande till gällande rätt. Vid sitt slutliga ställnings- tagande till den framtida socialvårdsorganisationen skulle utredningen be- handla även hithörande frågor. Vissa remissinstanser fann förslaget om specialistledamöter i nämn- derna riktigt. Några länsstyrelser beklagade att utredningen inte i detta sammanhang ansett sig böra gå längre och ta ställning till frågan om obligatorisk juristmedverkan i ärenden som gäller administrativa frihets- berövanden. Andra remissinstanser. bland dem Svenska kommunförbun- det. förordade att bestämmelser om specialistledamöter i nämnderna skul- le utgå. Om nämnderna ansågs ha behov av en särskild expertis borde en sådan knytas till nämnden i andra former.

Föredragande departementschefen ( prop. 1970:121 5. 28) uttalade för- ståelse för åsikten att ett kommunalt förtroendemannaorgans behov av särskild expertis i princip bör tillgodoses på annat sätt än genom att experter ingår som ledamöter. Eftersom socialutredningen skulle ta upp dessa frågor i ett Större sammanhang borde dock enligt departements- chefen ingen saklig ändring vid detta tillfälle göras i gällande ordning.

Prop. 1976/77zl l48

Vid riksdagsbehandlingen av lagförslaget tilldrog sig frågan om ex- pertmedverkan särskilt intresse. I motionerna 1970:l:ll8| och 11:1388 yrkades att rekommendationen om inval av jurist och läkare i sociala cen- tralnämnden skulle utgå. Motionärerna ansåg att en sådan rekommendation är otidsenlig och menade att det är främmande för en demokratisk valordning att specialdestinera mandat till vissa yrkesgrupper. Den expenmedverkan som krävs vid behandling av vissa ärenden borde enligt deras mening ske genom medverkan av nämndens egna tjänstemän eller genom att särskilda sakkunniga tillkallas. I det sammanhanget framhöll motionärerna att det kan bli fråga om att tillkalla inte bara jurist eller läkare utan också andra sakkunniga som barnpsykolog. skolkurator, familjerådgivare, tjänsteman vid invandrarbyrå m.fl.

Andra lagutskottet (2 LU 1970151) erinrade om att frågan om jurists medverkan i barnavårdsärenden hade ägnats åtskillig uppmärksamhet vid barnavårdslagens tillkomst och attjustitieombudsmannen i en fram- ställning till Kungl. Maj:t den 30 maj 1967 hade ifrågasatt om inte bar- navårdslagen borde ändras på sådant sätt att juristmedverkan i någon form gjordes obligatorisk i ärenden angående frihetsberövanden och för- bud mot fosterbarnsförflyttning. En närmare redogörelse för vad som har förevarit i dessa sammanhang lämnas i det följande (avsnitten 5.2.3 och 5.4.6).

I själva sakfrågan om juristmedverkan vid behandling av barnavårds- ärenden gav utskottet uttryck för uppfattningen att det är viktigt att de berörda nämnderna tillförs juridisk sakkunskap i erforderlig omfatt- ning. När det gäller formerna för hur juristmedverkan lämpligen bör anordnas var dock utskottet berett att i princip ansluta sig till de syn- punkter som hade redovisats i motionerna. Gällande bestämmelser härom fick enligt utskottet anses vara otidsenliga. Det behov av särskild expertis som ett förtroendemannaorgan kan ha borde enligt utskottets mening tillgodoses på sätt motionärerna hade föreslagit genom medverkan av nämndens eller kommunens egna tjänstemän eller genom att särskilda sakkunniga tillkallas.

Utskottet ansåg i princip att nuvarande rekommendation i barnavårds- lagen om inval av jurist i nämnden borde utgå och att någon motsvarande rekommendation inte borde föras över till den föreslagna lagen om social centralnämnd. Samma uppfattning hade utskottet i fråga om rekommen- dationen i nykterhetsvårdslagen om inval av läkare i nykterhetsnämnden och överförandet av denna rekommendation till lagförslaget. Med hänsyn till kravet på enhetlighet i lagstiftningen om kommunala nämnder med delvis samma kompetensområde ansåg utskottet det nödvändigt att bar- navårdslagen . nykterhetsvårdslagen och den föreslagna lagen om social centralnämnd innehåller likartade bestämmelser om expertmedverkan i nämnderna. Eftersom det inte var möjligt att i det aktuella ärendet ta upp frågor om ändring av de båda förstnämnda lagarna ansåg sig utskottet

Prop. 1976/77:1 149

- som saknade anledning att för denna frågas skull avstyrka propositionen i dess helhet — nödsakat att tillstyrka den föreslagna rekommendationen om medverkan av läkare och jurist inom den sociala centralnämnden. Detta ställningstagande skulle dock ses som en lösning under konare övergångstid. Enligt utskottets mening borde Kungl. Maj:t lägga fram förslag om ändring i barnavårdslagen, nykterhetsvårdslagen och lagen om social centralnämnd av innebörd att rekommendationen om expertmedverkan inom berörda nämnder tas bort. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr l970:285). Riksdagsskrivelsen överlämnades för beaktande till socialutredningen. som bl.a. har att överväga socialvårdslagstiftningen.

Hänvisningar till S5-2-1

5.2.2. Socialnämnd

För socialnämnd gäller inte några särskilda regler om sammansätt- ningen. Vid tillkomsten av socialhjälpslagen övervägdes dock om inte den i fattigvårdslagen (19181422) intagna bestämmelsen att minst en av ledamöterna och en av suppleanterna i fattigvårdsstyrelsen skulle vara kvinna borde få en motsvarighet i socialhjälpslagen. Önskvärdheten av att kvinnor väljs in i socialnämnden ansågs dock framstå som så självklar att anledning saknades att genom tvingande bestämmelser tillföra nämn- den kvinnliga ledamöter (prop. l955zl77, 2 LU 39, rskr 397).

5.2.3. Barnavårdsnämnd

Bland barnavårdsnämnds minst fem ledamöter bör enligt 7.5 första stycket barnavårdslagen juridisk sakkunskap om möjligt vara företrädd.

Frågan om juristmedverkan i barnavårdsnämnd behandlades ingående under förarbetena till barnavårdslagen . Barnavårdskommittén (SOU l956:61) ansåg att sådan medverkan bara kunde tänkas motiverad av behov att höja nämndens förmåga att utreda och pröva ärenden som är av stor vikt och kan erbjuda betydande svårigheter.

Om juristmedverkan skulle anses önskvärd. ansåg kommittén över- vägande skäl tala för att en kvalificerad domare skulle inträda som le- damot av nämnden vid handläggningen. företrädesvis av ärenden rörande omhändertagande. En sådan ordning skulle dock enligt kommittén in- nebära en principiell nyhet, som skulle bryta den dittillsvarande upp- fattningen om lämpliga former för det kommunala socialvårdsarbetets bedrivande. Med hänsyn härtill ansåg kommittén att det inte borde kom- ma ifråga att införa en obligatorisk domarmedverkan i barnavårdsnämn- den. Denna borde enligt kommittén fullt ut behålla sin karaktär av kom- munal nämnd. bildad av valda ledamöter,- och inte vid handhavandet av vissa ärenden framträda som en domstolsliknande myndighet.

Denna ståndpunkt fick starkt stöd vid remissbehandlingen. ] vissa yttranden redovisades dock en positiv inställning till tanken att- barna-

Prop. 1976/77: ] ISO

vårdsnämnd vid handläggningen av vissa ärenden borde förstärkas med domare eller annan jurist.

Föredraganden (prop. l960:lO 5.94—96) framhöll vid remissen till lag- rådet att kraven på obligatorisk juristmedverkan i barnavårdsnämndens arbete hade kommit fram i den allmänna diskussionen om rättssäkerhet vid s.k. administrativa frihetsberövanden. Den synpunkt som därvid hade anlagts hade varit att det var nödvändigt att stärka rättssäkerhets- garantierna för de enskilda. Dessutom hade hävdats att barnavårds- nämnderna måste organiseras med domare eller annan jurist som le— damot. för att ungdomsbrottsligheten skulle kunna bekämpas tillräckligt effektivt och behovet av samhällsskydd tillgodoses.

Enligt föredraganden stod det fullt klart att ett ökat utnyttjande av juridisk sakkunskap skulle stärka rättssäkerheten och främja effektivite- ten i barnavårdsnämndernas arbete. Härigenom skulle nämndernas ställ- ning allmänt sett också förbättras. När det gäller formerna för jurist- medverkan anslöt sig föredraganden till kommitténs förslag. som hade biträtts av flertalet remissinstanser. Föredraganden ville därför inte till- styrka att den i den äldre barnavårdslagen intagna föreskriften att juridisk sakkunskap om möjligt borde vara företrädd i nämnden skulle behållas i den nya barnavårdslagen . Även om inval av domare eller annan jurist i barnavårdsnämnd i många fall kunde vara ett lämpligt sätt att tillgodose nämndens behov av juridisk sakkunskap kunde detta enligt föredragan- den tillgodoses också på andra vägar.

Lagrådet erinrade i sitt utlåtande (prop. 1960110 5.451-452) över för- slaget till ny barnavårdslag om att detta i flera hänseenden innebar vä- sentligt ökade befogenheter för barnavårdsnämnderna. De ökade befo— genheterna aktualiserade i hög grad behovet av juristmedverkan i nämn- derna. Lagrådet ansåg att obligatorisk juristmedverkan i barnavårdsnämn- derna var ett ofrånkomligt krav. Hur en sådan medverkan lämpligen borde anordnas i organisatoriskt avseende fick enligt lagrådet bli beroende på ytterligare utredning. I avbidan härpå ansåg lagrådet att man borde behålla den dittills gällande rekommendationen att om möjligt välja in en jurist i nämnden.

Vid anmälan av lagrådets yttrande förklarade föredraganden att hon — även om bestämmelser som endast innebär en rekommendation om inval i kommunala nämnder av personer med särskilda kvalifikationer syntes kunna ge anledning till invändningar från såväl praktiska som principiella synpunkter — ville gå lagrådet till mötes. ! förslaget till ny barnavårdslag togs därför in en bestämmelse av innehåll att juridisk sakkunskap om möjligt borde vara företrädd inom nämnden.

Vid riksdagsbehandlingen (2 LU 19605. rskr l52) kom inte några ytter- ligare synpunkter på frågan fram.

Prop. l976/77:1 . 15]

Hänvisningar till S5-2-3

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 5.4.6

5.2.4. N_vkIerhe/snämnd

Av nykterhetsnämnds minst fem ledamöter bör enligt 5 _S tredje stycket nykterhetsvårdslagen om möjligt en vara läkare. 1 lagen föreskrivs dess- utom att såväl män som kvinnor skall vara representerade i nämnden.

Vid nykterhetsvårdslagens tillkomst fördes bestämmelsen om att läkare om möjligt skall Vara ledamot av nämnden utan särskilda kommentarer över från alkoholistlagen (19311233). Skälet till föreskriften synes ha varit en önskan att förstärka det medicinska inslaget i nykterhetsvården.

Även bestämmelsen att såväl män som kvinnor skall vara represen- terade i nykterhetsnämnden hade sin motsvarighet i alkoholistlagen. i vilken föreskrevs att minst en av ledamöterna och en av suppleanterna i nämnden skulle vara kvinna. Alkoholistutredningen (SOU l948:23) hade föreslagit att bestämmelsen skulle behållas. Med anledning av den kritik som riktades mot förslaget av vissa remissinstanser föreslog föredragande departementschefen (prop. l954:159)en föreskrift att såväl män som kvin- nor skulle vara representerade i nämnden. Någon saklig ändring avsågs dock inte med den nya formuleringen. Föreskriften skulle enligt depar- tementschefen inte tolkas så att nämnden behöver ha mer än en kvinnlig ledamot.

Hänvisningar till S5-2-4

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 5.4.7

5.2.5. Hälsovärdsnämnd

Av hälsovårdsnämnds minst fem ledamöter bör enligt 75 hälsovårds- stadgan om möjligt en vara läkare och en vara veterinär.

Vid hälsovårdsstadgans tillkomst tilldrog sig frågan om formerna för medicinsk och veterinärmedicinsk sakkunskaps medverkan inom den allmänna hälsovården särskilt intresse. Hälsovårdsstadgekommittén (SOU l953:3l) föreslog regler som nära anslöt till tidigare gällande be- stämmelser. Enligt kommittéförslaget skulle sålunda stadsläkare och stadsveterinär samt köpingsläkare vara självskrivna ledamöter i hälso- vårdsnämnd. Inom andra hälsovårdsnämnder än de med läkare och ve- terinär som självskrivna ledamöter skulle också om möjligt medicinsk och veterinärmedicinsk sakkunskap vara företrädd.

Remissinstanserna hade delade meningar om kommittéförslaget i dessa avseenden. Å ena sidan hävdade bl. a. Svenska stadsförbundet och Svens- ka Landskommunernas förbund att självskrivna ledamöter i princip över huvud taget inte borde förekomma i hälsovårdsnämnd. Å andra sidan föreslogs att tjänsteläkare och tjänsteveterinär borde vara självskrivna le- damöter i hälsovårdsnämnderna inom samtliga kommuner och inte bara i nämnderna i vissa städer och köpingar.

Föredragande departementschefen (prop. 1958: B 46 s. 72-73)" framhöll att omgivningshygienens förebyggande betydelse var allmänt erkänd och att därav följde att frågeställningarna inom hälsovården ofta krävde medi- cinsk fackkunskap för en tillfredsställande lösning. Läkarnas medverkan

Prop. ]976/77:l 152

inom hälsovårdsnämnderna hade också enligt departementschefens genomgående visat sig vara mycket värdefull. Departementschefcn anslöt sig alltså till kommitténs uppfattning att medicinsk sakkunskap knappast kan undvaras inom hälsovårdsarbetet om detta skall kunna bli effektivt. Med hänsyn till hälsovårdsnämndens ökade uppgifter i fråga om livs- medelskontrollen och djurskyddet delade departementschefen kommit- téns uppfattning att också veterinärmedicinsk sakkunskap borde tillför- säkras nämnden.

Departementschefen ansåg emellertid att självskrivet ledamotskap i hälsovårdsnämnd för vissa tjäsntemän över huvud taget inte säkerställer deras medverkan i hälsovårdsarbetet. Däremot ansåg han så starka sakliga skäl tala för deras ledamotskap att de i betydande utsträckning kunde väntas bli invalda i nämnden. Enligt departementschefens mening var ett sådant val att rekommendera. Han förordade därför inte obligatoriskt ledamotskap i hälsovårdsnämnden för tjänsteläkare och tjänsteveterinär men väl en i hälsovårdsstadgan intagen rekommendation att läkare och veterinär om möjligt bör vara ledamöter av nämnden.

Hänvisningar till S5-2-5

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 5.4.8

5.2.6. Överväganden och förslag

Riksdagen har som tidigare framhållits ( avsnitt 5.2.1 ) hemställt om förslag till ändringar i barnavårdslagen . nykterhetsvårdslagen och lagen om social centralnämnd av innebörd att rekommendationen om expertmed- verkan i berörda nämnder tas bort. Skälen för sådana ändringar är flera.

För det första står det. som socialutredningen har påpekat. inte i över- ensstämmelse med moderna demokratiska tankegångar att föreskriva el- ler ens rekommendera yrke eller utbildning som kompetensgrund när det gäller val till offentligt uppdrag. Det måste sägas vara i hög grad otidsenligt att på sådant sätt destinera mandat till vissa yrkesgrupper. De politiska partierna bör enligt modernt synsätt inte vara bundna av sådana föreskrifter eller rekommendationer när de nominerar förtroen- demän.

Särskilda rekommendationer om nämndernas sammansättning har. som framgår nedan ( avsnitt 5.3.1 ). i vissa fall ansetts utgöra hinder mot föreskrift om proportionell valmetod. vilket redan det utgör ett vägande skäl att pröva nödvändigheten av sådana föreskrifter.

Rekommendationerna att vissa yrkesgrupper om möjligt bör vara fö- reträdda i nämnderna har till syfte att ge nämnderna tillgång till den sakkunskap som behövs. Frågan hur nämndernas behov av sakkunskap skall tillgodoses kan dock lösas på flera olika sätt. Skälen för att göra det förtroendemannavägen synes ha förlorat sin bärkraft när kommun- indelningsreformen har genomförts och kommunernas personalresurser därmed har blivit större. I de fall då erforderlig sakkunskap inte finns att tillgå bland kommunens tjänstemän kan nämnderna få sitt behOv

Prop. l976/77:l - 153

av sakkunskap tillgodosett genom att tillkalla särskilda experter.

Det måste vidare betonas att nämndernas behov av sakkunskap inte är begränsat till den sakkunsakp som företräds av jurister och läkare. Även andra yrkesgruppers t. ex. psykologers sakkunskap är värdefull och kan i vissa sammanhang vara väl så betydelsefull som juridisk och medi- cinsk sakkunskap. Det kan därför ifrågasättas om det finns tillräckligt starka skäl att utpeka medverkan av viss sakkunskap som särskilt an- gelägen.

En särskild uppmärksamhet har frågan om juristmedverkan i barna- vårdsnämnd tilldragit sig. Bl. a. harjustitieombundsmannen som tidigare nämnts (avsnitt 5.2.1) ifrågasatt om inte barnavårdslagen bör ändras på sådant sätt att juristmedverkan i någon form görs obligatorisk i vissa ärenden. Också i andra sammanhang har förslag om obligatorisk jurist- medverkan förts fram. I allmänhet har dock dessa förslag inte inneburit krav att jurist skall ingå som ledamot i nämnden. Om juristmedverkan ges denna form skulle barnavårdsnämnden på sätt och vis förlora sin egenskap av kommunal nämnd och — i vart fall vid handläggningen av vissa ärenden — framträda som en domstolsliknande myndighet. En sådan utveckling bör inte accepteras. Barnavårdsnämndens behov av juridisk sakkunskap får därför tillgodoses på annat sätt. Frågan om andra tänkbara former förjuristmedverkan behandlas närmare i ett följande avsnitt (5.4).

Vad som nu har anförts leder till slutsatsen att samtliga föreskrifter om särskild yrkesrepresentation bör mönstras ut ur hälsovårdsstadgan och lagstiftningen om de sociala nämnderna. Dessa ändringar kan inte anses vara av sådan karaktär att de på något sätt föregriper hälsovårds- utredningens eller socialutredningens överväganden. Utan att mer genomgripande påverka den materiella regleringen av dessa områden eller utgöra hinder för ytterligare reformer ansluter förslaget väl till den anda som präglar de bägge utredningarnas direktiv.

Vad beträffar nykterhetsvårdslagens föreskrift att såväl män som kvin- nor skall vara representerade i nykterhetsnämnd framstår det som så självklart att båda könen bör vara företrädda i nämnden att någon tving- ande bestämmelse härom inte behövs. Som föråldrad bör föreskriften mönstras ut ur nykterhetsvårdslagen.

Hänvisningar till S5-2-6

5.3. Proportionella val av nämnder 5.3.1 Nuvarande ordning

För flertalet kommunala nämnder föreskrivs att de skall väljas pro- portionellt. om det begärs av ett visst antal ledamöter i fullmäktige (minst Så många väljande som motsvarar det tal som erhålls om samtliga väl- jandes antal delas med det antal personer valet avser. ökat med 1). Prin- cipen är att en grupp i fullmäktige. som är tillräckligt stor för att få mandat vid proportionell fördelning. skall kunna genomdriva att valet

Prop. 1976/7711 154

görs proportionellt. Regelns syfte är att garantera att en minoritet i full- mäktige kan bli företrädd i nämnderna och att partierna där representeras i förhållande till sin styrka i fullmäktige. Förfarandet vid proportionella val regleras i lagen ( 1955:138 ) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kommunfullmäktige m.m.

För val av kommunstyrelsen. nämnder för oreglerad förvaltning. re- visorer och beredningar för ärenden som skall avgöras av fullmäktige finns en bestämmelse om proportionellt val med nyss angivet innehåll i 22å fjärde stycket KL. Motsvarande bestämmelse finns i 235 KLS och 32,5 LL.

Samma regel om minoritets rätt att påkalla proportionellt val finns för de flesta nämnderna för reglerad förvaltning. däribland brandstyrelse (3 a & brandlagen). social centralnämnd och social distriktsnämnd (3 och 8 åå lagen om social centralnämnd). socialnämnd (3 & lagen om social- hjälp).barnavårdsnämnd (7 & barnavårdslagen). skolstyrelse (13 & skollagen). utbildningsnämnd (20 F _5 skollagen). sjukvårdsstyrelse (9 & sjukvårdslagen. 1962:242). styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (14% lagen. 1967z940. angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda). civil- försvarsnämnd (41 & civilförsvarslagen . 1960:74) och arbetslöshetsnämnd (4.5 kungörelsen. 1966:369. med närmare föreskrifter om arbetslöshets- nämnd och dess verksamhet). I 3 & byggnadsstadgan och 3 kap. 1 ;" vallagen (1972:620) finns hänvisningsregler enligt vilka val av byggnadsnämnd resp. valnämnd skall ske proportionellt i de fall då sådant är föreskrivet vid val till kommunstyrelsen.

Även andra av fullmäktige eller landsting förrättade val än sådana som avser den egna kommunens nämnder kan ske proportionellt om en minoritet i fullmäktige begär det. Detta gäller exempelvis val av andra ledamöter av polisstyrelse än polischefen (76,5 polisinstruktionen. 19722511), val av huvudmän i sparbank (13% lagen. 1955:416. om spar- banker) och val av ledamöter i länsstyrelse(42 .5 länsstyrelseinstruktionen. 19711460). Vidare kan nämnas att en inom justitiedepartcmentet nyligen utarbetad promemoria (Ds Ju 197521) angående vissa ändringar i rät- tegångsbalken m. m. innehåller förslag om att val av nämndemän i tings- rätt. fastighetsdomstol. länsrätt. länsskatterätt och fastighetstaxeringsrätt skall kunna ske proportionellt enligt samma regler som i kommunallagen .

Den proportionella valmetoden vid val inom de beslutande kommunala församlingarna infördes 1913 för val av landstings förvaltningsutskott. drätselkammare och organ med beredande uppgifter. Sedan dess har me- todens användning successivt utvidgats till att omfatta det stora flertalet val som förrättats av fullmäktige och landsting. Huvudinvändningarna mot att låta metoden användas över hela linjen har varit att proportionella val dels var ägnade att leda till en icke önskvärd politisering av valen och nämndsarbetet. dels var oförenliga med de författningsbestämmelser om krav på nämnledamöters sakkunskap som gäller för vissa nämnder.

Prop. l976/77:l . . 155

För hälsovårdsnämnd och nykterhetsnämnd saknas föreskrift om pro- portionellt val. De väljs alltså formellt genom majoritetsval. Detsamma gäller ytterligare några specialreglerade nämnder med mer eller mindre klar kommunal anknytning,. t. ex. försäkringsnämnd. traliknämnd. sjuk- husdirektion och beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda.

Att föreskrift om proportionellt valsätt saknas i hälsovårdsstadgan moti- verades av föredragande departementschefen ( prop. 1958:B 46 s. 140 ) med att den proportionella valmetoden inte alltid var förenlig med rekommen- dationen i 7å hälsovårdsstadgan att välja in läkare och veterinär i hälso- vårdsnämnd. En liknande förklaring ges beträffande nykterhetsnämnd ( prop. 1956:137 5. 29). Enligt föredragande departementschefen är den proportio- nella valmetoden mindre ändamålsenlig om särskilda kvalifikationer är fö- reskrivna för en eller flera av nämndledamöterna. l 5 & nykterhetsvårdslagen föreskrivs att läkare om möjligt bör vara ledamot av nämnden och att såväl män som kvinnor skall vara representerade..

Enligt 23% KLS kan proportionellt val inte förekomma i fråga om nämnd där borgarråd är självskriven som ordförande. Kommunallags- utredningen föreslår att regeln tills vidare står kvar (24.5- fjärde stycket EKL).

5.3.2 Öven'äganden och _ förslag

Huvudregeln i kommunal förvaltning är att fullmäktiges val av nämnder och andra organ skall vara proportionella. om en på visst sätt beräknad minoritet i fullmäktige begär det. De här aktuella undantagen förklaras fram- för allt av svårigheter att förena den proportionella valmetoden med särskilda föreskrifter om nämnds sammansättning.

Eftersom rekommendationerna och föreskrifterna om hur hälsovårds- nämnd och nykterhetsnämnd skall vara sammansatta i det föregående fö- reslås utgå. föreligger inga hinder mot att bereda möjlighet för fullmäktige att utse även ledamöterna i dessa nämnder genom proportionellt val.

Den proportionella valmetoden torde i och för sig kunna tillämpas även om man behåller rekommendationerna rörande nämndernas sammansätt- ning. Sådana rekommendationer finns i flera specialförfattningar utan att detta har ansetts behöva utesluta en föreskrift om proportionellt val. Inte heller den omständigheten att någon är självskriven ledamot eller ordförande i en nämnd är nödvändigtvis ett hinder för proportionellt val av övriga ledamöter i nämnden. Kyrkoråd och polisstyrelse kan sålunda väljas pro- portionellt trots att kyrkoherden författningsenligt är ledamot av kyrkorådet och polischefen ordförande i polisstyrelsen (2555 fjärde stycket och 44% 1 mom. lagen. 1961:436. om församlingsstyrelse samt 38 och 76 ås" polisin- striktioncn).

Det torde sedan länge ha förhållit sig på det sättet att de av fullmäktige och landsting valda organen nästan utan undantag har fått sina platser för-

Prop. 1976/77zl 156

delade efter proportionell grund vare sig formellt stöd för proportionellt val funnits eller ej. Denna ordning har tett sig självklar och farhågorna för skadlig politisering eller andra olägenheter har knappast besannats. I praktiken går valen oftast till så att partigrupperna i förväg kommer överens om en gemensam kandidatlista. som innehåller samma mandatfördelning som skulle följa av ett proportionellt val.

Möjligheten att välja hälsovårdsnämnd eller nykterhetsnämnd propor- tionellt leder sannolikt i allmänhet inte till att dessa nämnder blir sam- mansatta på annat sätt än de har brukat vara. En utvidgning av den pro- portionella valmetodens användningsområde torde trots detta vara av visst värde för att fullständiga det kommunala minoritetsskyddet. Utan lagstöd kan inte minoriteten framtvinga ett proportionellt val.

En regel om möjlighet till proportionellt val bör införas för val av i första hand hälsovårdsnämnd och nykterhetsnämnd. Inga bärande skäl kan emellertid anföras mot att tillämpa en sådan regel även på andra kommunala nämnder. som hittills formellt inte kunnat väljas proportionellt.

Den förslagna utvidgningen av den proportionella valmetodens tillämp- ningsområde kan lagtekniskt genomföras på två olika sätt.

Det första innebär att en hänvisning till kommunallagens regel om pro- portionellt val tas in i specialförfattningen. Den kan exempelvis. såsom skett i byggnadsstadgan och vallagen . ges den formen att val av nämnden i fråga skall ske proportionellt i de fall då sådant är föreskrivet vid val till kom- munstyrelsen.

Det andra innebär att bestämmelsen i KL om proportionellt val utvidgas till att omfatta samtliga kommunala nämnderna.

Det första alternativet innebär att man fortsätter på den hittills beträdda vägen och successivt utvidgar den proportionella valmetodens användning. Det andra innebär ett nytt grepp. Det ger från flera synpunkter det mest tilltalande resultatet. I sin nuvarande lydelse. som i kommunallagsutred- ningens förslag behålls i princip oförändrad. föreskriver kommunallagens bestämmelse proportionellt nämndval endast beträffande kommunstyrelsen och sådan nämnd som sägs i 44 ;" andra stycket KL. dvs. nämnd för oreglerad förvaltning. Begränsningen till de enbart kommunallagsreglerade nämnder- na bör tas bort. Hänvisningen till 44å andra stycket utgår och regeln görs tillämplig. förutom på kommunstyrelsen. på annan nämnd. Detta skall gälla vare sig nämndens verksamhet är oreglerad eller specialreglerad. Special- författningarnas regler i ämnet kan därigenom mönstras ut.

Konsekvenserna härav blir i korthet följande. Förutom hälsovårdsnämnd och nykterhetsnämnd kommer några enstaka nämnder. som för närvarande inte kan väljas proportionellt. att formellt kunna utses på detta sätt. Med utgångspunkt i att ändringen görs i den av kommunallagsutredningen fö- reslagna enhetliga kommunallagen (24 & tredje stycket EKL). som även avser landstingskommun. gäller det sjukhusdirektion. uttagningsnämnd. slakt- husstyrelse och möjligen ytterligare någon nämnd. På de flesta håll medför

Prop. l976/77:l - . |57

den nya ordningen sannolikt inga ändringar i sak i förhållande till den nu- varande. Vid lagstiftning om nya kommunala nämnder blir det propor- tionella valsättet tillämpligt på dessa. om man inte uttryckligen föreskriver annat.

Uttrycket "annan nämnd" bör inte vålla några större problem i tillämp- ningen. Kommunallagen innehåller flera regler som gäller oreglerade och specialreglerade nämnder. t. ex. bestämmelserna om ersättning till ledamöter av kommunstyrelsen och annan nämnd (46% 1 mom.) och om besvär över beslut av kommunstyrelsen och annan nämnd (76; 2 mom.).

Den föreslagna bestämmelsen om proportionellt val avser. i likhet med kommunallagens övriga regler om nämnd. endast kommunal nämnd. Sådana nämnder och andra organ som med hänsyn till bestämmelserna om deras tillsättande. verksamhetsformer och uppgifter är att betrakta som statliga myndigheter eller åtminstone icke kommunala organ faller således utanför bestämmelsens tillämpningsområde. Detta torde gälla bl. a. traftknämnd. försäkringsnämnd och beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda vilka alltså inte heller i fortsättningen utan ändring i resp. specialförfattning for- mellt kan väljas proportionellt. Vidare skall understrykas att ändringen en- dast gäller nämnder. För kommittéer. arbetsgrupper m.m. blir rättsläget således detsamma som tidigare.

Med den föreslagna ändringen vinner man den fördelen att kommunal- lagen uttömmande anger vilka av kommunens egna organ som kan väljas proportionellt. En sådan enhetlig reglering kan ha ett visst värde med hänsyn till att fullmäktige och landsting i regel förrättar valen till dessa organ sam- tidigt. Reglerna om proportionellt val av kommunala nämnder behöver då inte sökas i flera olika författningar.

De särskilda bestämmelserna om proportionellt val föreslås utgå ur de specialförfattningar som omfattas av översynen. Att tills vidare låta dem stå kvar i övriga författningar angående specialreglerade kommunala nämn- der kan knappast medföra några olägenheter.

Den av borgarrådsinstitutionen betingade undantagsregeln för val av nämnder i Stockholms kommun. som intagitsi kommunallagsutredningens förslag. bör inte ändras på annat sätt än så att dess lydelse i formellt hänseende stämmer överens med huvudregeln om proportionellt val.

5.4. Utomståendes närvarorätt

I de olika specialförfattningarna återfinns varierande bestämmelser om utomståendes närvaro vid nämndsammanträden. På den sociala sektorn har dessa föreskrifter i allmänhet getts formen av rekommendationer att biträde av medicinsk eller juridisk sakkunskap bör anlitas i de fall sådan inte är företrädd i nämnden. Vid hälsovårdsnämnds sammanträde har ett flertal utomstående tjänstemän rätt att närvara. Vissa har därutöver skyl- dighet att vara närvarande. om rekommenderad sakkunskap inte är företrädd

Prop. l976/77:l 158

i nämnden. Motsvarande fråga har i socialhjälpslagen lösts så att nämnden får tillkalla särskilda sakkunniga att delta i överläggningarna. Denna rätt tillkommer f.ö. flertalet specialreglerade nämnder men i socialhjälpslagen har det inte ansetts behövligt med en uttrycklig rekommendation att anlita biträde av viss sakkunskap. Andra specialförfattningar innehåller varierande bestämmelser om närvarorätt för förvaltningschef eller föredragande. De bestämmelser som gäller och de skäl som i olika sammanhang har anförts för och mot dessa föreskrifter redovisas i det följande.

Under senare år har frågor om närvarorätt för andra än nämndledamöterna främst aktualiserats beträffande heltidsengagerade förtroendemän och de anställda hos kommunerna. l direktiven lör utredningen om den kommunala demokratin (1971 års riksdagsberättelse C 20) nämns särskilt frågan om när- varorätt för heltidsengagerad förtroendeman i nämnd där vederbörande inte är ledamot. Samma utredning har genom tilläggsdirektiv (1973 års riks- dagsberättelse C 10) fått i uppdrag att utreda de problem som med hänsyn till den politiska demokratin och den kommunala verksamhetens karaktär är förenade med frågan om personalrepresentation i kommunala nämnder. Med stöd av lagen (l972z27l) om närvarorätt vid sammanträde med kom- munal eller landstingskommunal nämnd bedrivs under innevarande man- datperiod viss försöksverksamhet i ett sextiotal kommuner och lands- tingskommuner.

Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet och eftersom dessa frågor främst måste prövas från andra utgångspunkter än de som gäller för över- synsarbetet. kommer frågorna inte att vidare beröras i detta sammanhang.

5.4. ] Brandsrvrelse

Enligt 3 a 55 2 mom. brandlagen har brandchefen rätt att vid sammanträde med brandstyrelsen delta i överläggningarna men inte i besluten samt att få sin mening antecknad till protokollet. Bestämmelsen fanns tidigare intagen i brandstadgan (1962z9l ).

Vid brandstadgans tillkomst gav Stadsförbundet och Landskommunernas förbund uttryck för uppfattningen att brandchefs rätt att närvara och yttra sig vid sammanträde med brandstyrelsen inte borde bestämmas i författning. Till stöd för denna mening åberopade lörbunden att jämförbara kommunala tjänstemän inte har en sådan särställning.

Föredragande departementschefen (prop. 1962112 s. 149) erinrade dock om att det inom den specialreglerade förvaltningen är vanligt att förvalt- ningschefen och vissa andra experter har närvaro- och yttranderätt. Med hänsyn till den ställning som tillkommer brandchefen enligt brandlagstift- ningen och viss annan lagstiftning ansåg departementschefen att hans rätt att närvara och yttra sig liksom dittills borde anges uttryckligen.

Prop. l976/77:l -. - _ 159

5 . 4 . 2 Byggnadsnä/und

Enligt 6ä byggnadsstadgan har tjänsteman. som har till åliggande att föredra ärenden inför byggnadsnämnden. rätt att delta i nämndens över- läggningar men inte i besluten samt att där han begär det få sin särskilda mening antecknad till protokollet. Samma rätt tillkommer sådan tjänsteman vid länsstyrelse eller annan tjänsteman. som kallats att i denna egenskap närvara vid sammanträde med nämnden.

Vid byggnadsstadgans tillkomst slopades i stor utsträckning tidigare be- stämmelser om rätt för utomstående att utan kallelse delta i byggnads- nämndens överläggningar. Rätt att närvara vid nämndens sammanträden tillerkändes bara tjänsteman hos nämnden. i vars uppgifter det ingår att föredra ärenden direkt inför nämnden t. ex. stadsarkitekt. stadsplanechef. stadsingenjör. mätningsman. byggnadsinspektör m.fl. Om utomstående tjänsteman av nämnden kallades att närvara vid sammanträde ansåg fö- redragande departementschefen (prop. 19592168) det naturligt att han gavs rätt att få sin mening antecknad till protokollet.

Hänvisningar till S5-4

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 5.2

5.4.3. Sko/srvrelse

Enligt 16 & skollagen skall skolchefen närvara vid sammanträde med skol- styrelsen eller avdelning av denna. Han har därvid rätt att delta i över- läggningarna men inte i besluten och att få sin särskilda mening antecknad till protokollet.

Bestämmelsen överfördes vid tillkomsten av skollagen oförändrad från skolstyrelselagen (l956:614). [ förarbetena till denna lag framhölls att de pedagogiska facksynpunkterna vid skolstyrelsens sammanträden skall fö- reträdas av såväl skolledare som lärare. Det påpekades att skolledarens del- tagande i styrelsearbetet inte är betingat endast av behovet av att ha en sekreterare och föredragande utan också av nödvändigheten att vid frågornas behandling ha tillgång till den särskilda sakkunskap han besitter. Stor upp- märksamhet ägnades frågan om fackrepresentation i skolstyrelsen dvs. rätt för lärare att delta i sammanträden. Fakrepresentationen avskaffades genom en ändring i skollagen år 1970.

Frågan om fackrepresentationens avskaffande väcktes av riksdagen genom en skrivelse till Kungl. Maj:t (2 LU l969z88. rskr 376). I samband därmed framhöll andra lagutskottet att skolområdet inte är så säreget att behovet av sakkunnig hjälp inte kan tillgodoses på samma sätt som på andra områden av den kommunala verksamheten. Önskemålet om sakkunskap kan till- godoses bl. a. genom att skolchefen deltar. genom att andra tjänstemän fungerar som föredragande inför styrelsen och genom att lärare och andra tillkallas för att lämna upplysningar. För skolstyrelserna borde enligt ut- skottet i fråga om sammansättningen gälla samma principer som för andra kommunala nämnder.

Prop. 1976/77zl l60

5.4.4. Social centralnämnd och social distriktsnämml

Som har framhållits i det föregående ( avsnitt 5.2.1 ) börjuridisk och medi- cinsk sakkunskap om möjligt vara företrädd inom social centralnämnd. Är behovet avjuridisk eller medicinsk sakkunskap inte tillgodosett inom nämn- den. bör den enligt 5 & lagen om social centralnämnd anlita biträde av per- soner med sådan sakkunskap. Enligt samma lagrum får nämnden vid behov tillkalla särskilda sakkunniga att delta i nämndens överläggningar och anlita det biträde i övrigt som fordras. Vad nu har sagts om social centralnämnd gäller också social distriktsnämnd.

Förebild till rekommendationerna att nämnden vid behov skall anlita biträde av person med juridisk och medicinsk sakkunskap har hämtats från barnavårdslagen resp. nykterhetsvårdslagen. Vid tillkomsten av lagen om social centralnämnd förklarade socialutredningen (Stencil S 196911 l)att man — eftersom lagförslaget endast syftade till att göra en integration av de tre vårdnämnderna möjlig — inte borde göra några sakliga ändringar i gällande rätt. Utredningen framhöll dock att det i ett behandlingsteam inom so- cialvården borde ingå även andra experter än läkare. t. ex. psykolog och sociolog. Utredningen avsåg därför att vid sin slutliga revidering av vård- lagstiftningen ta ställning till frågan i vilken utsträckning det kan vara moti- verat att i fortsättningen i lagtexten särskilt framhäva betydelsen av den medicinska — liksom den juridiska — expertisen.

Föredragande departementschefen (prop. 19702121) anslöt sig till utred- ningens uppfattning att ingen saklig ändring vid detta tillfälle borde göras i gällande ordning såvitt avsåg rekommendationen att nämnden skulle anlita biträde av juridisk och medicinsk sakkunskap.

Hänvisningar till S5-4-4

5.4.5. Socialnämnd

Enligt 5.5 socialhjälpslagen får socialnämnd vid behov tillkalla särskilda sakkunniga att delta i nämndens överläggningar samt anlita det biträde i övrigt som behövs. Vid tillkomsten av socialhjälpslagen diskuterades frågan om man i lagen borde ta in bestämmelser som motsvarade fattigvårdslagens föreskrifter om rätt för kyrkoherde och tjänsteläkare att delta i fattigvårds- styrelsens förhandlingar. Föredragande departementschefen (prop. l955zl77 s. 275) ansåg att en sådan lagfäst rätt att närvara vid socialnämndens sam- manträden inte borde tillerkännas prästerskapet eller någon annan grupp av socialt verksamma personer och således inte heller tjänsteläkarna. ] stället borde det ankomma på nämnden själv att avgöra om församlingsprästen eller annan socialt intresserad person skulle tillkallas för att såsom sakkunnig delta i överläggningarna. Även om det kanske var självklart att nämnden hade denna befogenhet borde en bestämmelse härom tas in i lagen. Givetvis borde nämnden också i andra fall ha rätt att i sin verksamhet anlita biträde av socialt intresserade män och kvinnor. Till departementschefens uppfatt- ning anslöt sig andra lagutskottet (2 LU l955:39). som dock framhöll att

Prop. l976/77:l »; lol

det är av vikt att nämnden utnyttjar den sakkunskap och personkännedom som må finnas hos prästerskapet eller andra.

5.4.6. Barnavårdsnämnd

Som har nämnts i det föregående ( avsnitt 5.2.3 ) bör enligt 7ä barna- vårdslagen juridisk sakkunskap om möjligt vara företrädd inom barnavårds- nämnd. Är behovet av juridisk sakkunskap inte tillgodosett inom nämnden. bör denna enligt 10 & barnavårdslagen anlita biträde av lagfaren person. Enligt samma lagrum får nämnden vid behov tillkalla särskilda sakkunniga att delta i nämndens överläggningar och anlita det biträde i övrigt som erfordras.

Frågan om juristmedverkan i barnavårdsnämndens arbete har utförligt behandlats i avsnitt 5.2.3 . Frågan om eventuellt inval av jurist i nämnden stod där i förgrunden.

Här lämnas en redogörelse för de skäl som vid barnavårdslagens tillkomst och vid andra tillfällen har anförts för och mot föreskriften att nämnden bör anlita biträde av jurist. om sådan inte ingår i nämnden.

Föredraganden ( prop. 1960:10 s. 94 — 96 ) strök starkt under betydelsen av att juridisk sakkunskap utnyttjas i barnavårdsnämndernas arbete. Det stod enligt föredraganden fullt klart att ett ökat utnyttjande av juridisk sak- kunskap skulle främja rättssäkerheten och effektiviteten i barnavårdsnämn- dernas arbete. Föredraganden framhöll att nämndens behov av juridisk sak- kunskap kan tillgodoses också på andra vägar än genom inval av jurist i nämnden. Nämnden borde enligt föredraganden ha en allmän befogenhet att tillkalla särskilda sakkunniga att delta i överläggningarna och att anlita det biträde i övrigt som erfordras. Med stöd av denna befogenhet kunde nämnden tillförsäkra sig bl.a. erforderligt juridiskt biträde.

Utan att i någon mån förringa betydelsen för barnavårdsarbetet av annan sakkunskap kunde enligt föredraganden med fog sägas att behovet av ju- ristmedverkan ligger på ett särskilt plan. Juristens uppgift är att vaka över att de i lagen föreskrivna formerna och anvisade utvägarna anlitas. Sålunda skall han bl. a. se till att speciell sakkunskap. t. ex. medicinsk och psykologisk sådan. i erforderlig omfattning anlitas i nämndens arbete. Kraven på rätts- säkerhet talade också enligt föredraganden för att den juridiska sakkun- skapen i viss mån bör inta en särställning. Föredraganden föreslog därför att i lagen skulle införas en direkt anmaning till barnavårdsnämnd att anlita biträde av lagfaren person. om behovet av juridisk sakkunskap inte är till- godosett inom nämnden. Närmare föreskrifter om på vilket sätt elleri vilken omfattning detta skall ske ansåg föredraganden inte vara nödvändiga eller

ens önskvärda. Som tidigare nämnts ( avsnitt 5.2.1 ) harjustitieombudsmannen i en fram- ställning till Kungl. Maj:t den 30 maj 1967 tagit upp frågan om juristmed- verkan i barnavårdsnämnd. Han har därvid uttalat att åtskilliga ärenden angående ingripanden med stöd av 25å barnavårdslagen om omhänder-

Prop. 1976/77: 1 162

tagande av barn för samhällsvård eller 50 & angående förbud att flytta barn från dess fosterhem avgjorts utan juristmedverkan. Vid vissa inspektioner hade han kunnat konstatera att barnavårdsnämnderna i åtskilliga av dessa ärenden gjort sig skyldiga till allvarliga och betänkliga l'eltolkningar av bar- navårdslagen och andra fel. Detta framstod desto mer betänkligt som det gällde frågor om frihetsberövanden. Enligt JO:s mening torde dessa fel i betydande utsträckning ha kunnat undvikas om jurist hade medverkat vid beslutens fattande. Han ville därför ifrågasätta om inte 10 & barnavårdslagen borde ändras på sådant sätt att juristmedverkan i någon form giordes ob- ligatorisk i ärenden angående frihetsberövanden och förbud mot förflyttning av fosterbarn.

Den fråga som JO aktualiserade nämns i socialutredningens direktiv (1969 års riksdagsberättelse 529) som ett av de spörsmål angående barnavårds- lagens sakliga innehåll som utredningen bör uppmärksamma.

Hänvisningar till S5-4-6

5.4.7. Nj'ktm'ltetsnämml

Som framgår av det föregående ( avsnitt 5.2.4 ) bör läkare om möjligt vara ledamot av nykterhetsnämnd. Är behovet av medicinsk sakkunskap inte tillgodosett inom nämnden. bör denna enligt 6 & nykterhetsvårdslagen anlita biträde av person med sådan sakkunskap. Enligt 79." får nykterhetsnämnd vidare i den mån det är erforderligt till sitt biträde kalla därtill skickade män och kvinnor.

Vid nykterhetsvårdslagens tillkomst diskuterades frågan om läkares med- verkan i nykterhetsnämndens arbete. Alkoholistvårdsutredningen (SOU 1948123) föreslog att vederbörande tjänsteläkare skulle vara skyldig att när- vara vid nykterhetsnämndens förhandlingar i den mån han inte hindrades av andra tjänsteåligganden. Eftersom det ansågs angeläget att såvitt möjligt stärka det medicinska inflytandet inom nykterhetsvården anslöt sig före- dragande departementschefen till förslaget (prop. l954:159). l nykterhets- vårdslagen föreskrevs också att vederbörande tjänsteläkare — om i nykter- hetsnämnden inte fanns ledamot som var läkare — skulle närvara vid nämn- dens sammanträden i den mån han inte hindrades av andra tjänsteålig- ganden. Han skulle därvid ha rätt att delta i överläggningarna och att få sin mening antecknad till protokollet.

Vid 1963 års översyn av nykterhetsvårdslagen prövades på nytt frågan om läkarrepresentation i nykterhetsnämnderna. 1956 års nykterhetsvårds- utredning (SOU 1961158) hade ifrågasatt om de då gällande bestämmelserna tillräckligt verksamt främjade sitt syfte att såvitt möjligt tillförsäkra varje nykterhetsnämnd fortlöpande medverkan av läkare. Utredningen föreslog att tjänsteläkarens särställning enligt nykterhetsvårdslagen skulle avskaffas och att det i stället skulle införas en skyldighet för nämnden att där så lär sig göra träffa överenskommelse med vissa läkare om medverkan i nämn- dens arbete.

Prop. l976/77:l 163

Förslaget avvisades emellertid (prop. l9ö3zl3 s. ll), Föredragande de- partementschefen ansåg det synnerligen angeläget att medicinsk sakkunskap i görligaste mån står till nämndens förfogande. Han var dock inte övertygad om att utredningens förslag var ägnat att stärka läkarinllytandct i nämndens arbete. Departementschefcn ansåg det värdefullt med bestämmelserna att tjänsteläkaren skulle — i de fall då läkare inte var ledamot av nämnden _ i möjlig mån närvara vid nämndens sammanträden med rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Det borde enligt föredraganden i sammanhanget framhållas att denna ordning inte innebar något hinder mot att nykterhetsnämnd anlitar utomstående läkare för särskilda uppgifter. när det är påkallat.

I samband med att tjänsteläkarbegreppet avskaffades år 1972 ersattes fö- reskriften om tjänsteläkarens skyldighet att närvara vid nämndens sam- manträden med en regel om att nykterhetsnämnd bör anlita biträde av person med medicinsk sakkunskap. om behovet av sådan sakkunskap inte är tillgodosett inom nämnden.

Hänvisningar till S5-4-7

5.4.8. Hälsnwirdwiimm/

Som har framhållits i det föregående ( avsnitt 5.2.5 ) bör läkare och veterinär om möjligt vara ledamöter av hälsovårdsnämnd. Om läkare och veterinär inte ingåri nämnden. skall distriktsläkaren eller. i kommun med stadsläkare eller motsvarande läkare. denne resp. tjänsteveterinären eller stadsveteri- nären enligt 95 hälsovårdsstadgan närvara vid nämndens sammanträden i den mån han inte hindras av andra tjänsteåligganden. Han har därvid . rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet.

Enligt 10; hälsovårdsstadgan har dessutom ett flertal experter rätt att närvara vid nämndens sammanträden. att delta i överläggningarna och att få sin mening antecknad till protokollet. Sådan rätt har tillerkänts bl. a. länsläkaren eller biträdande länsläkaren samt länsveterinären eller biträdande länsveterinären. Hälsovårdsnämnden får vidare enligt samma lagrum till- kalla särskild sakkunnig att delta i nämndens överläggningar.

Vid tillkomsten av_hälsovårdsstadgan tilldrog sig frågan om skyldighet för tjänsteläkare och tjänsteveterinär att närvara vid hälsovårdsnämndens sammanträde viss uppmärksamhet. Föredragande departementschefen (prop. l958zB 46 s. 72—73). som ansåg det angeläget att nämnden tillför- säkrades medicinsk och veterinärmedicinsk sakkunskap. befarade att tjän- steläkare och tjänsteveterinär särskilt på landsbygden med hänvisning till sin arbetsbörda skulle vägra att acceptera ledamotskap av nämnden och att inval av annan läkare eller veterinär av olika anledningar i många fall kanske inte kunde komma i fråga. För att i detta läge — när alltså läkare och veterinär inte ingår i nämnden — likväl tillföra nämnden medicinsk och veterinärmedicinsk sakkunskap och erfarenhet föreslog departements- chefen att vederbörande tjänsteläkare och tjänsteveterinär i princip skulle

Prop. l976/77:1 164

vara skyldig att närvara vid hälsm'årdsnämndens sammanträden i den mån han inte hindrades av andra tjänsteåligganden. Förutom en sådan skyldighet föreslogs en regel om rätt för tjänsteläkare och tjänsteveterinär att närvara i de fall då skyldighet att närvara inte förelåg dvs. då annan läkare resp. veterinär var ledamot av nämnden.

Vid riksdagsbehandlingen mildrades skyldigheten för tjänsteläkare och tjänsteveterinär att närvara vid nämndens sammanträden. 1 två likalydande motioner (1958zlzB 210 och ”:E 271) hemställdes att föreskriften skulle ut- formas på sådant sätt, att tjänsteläkaren resp. tjänsteveterinären uppmanades men inte ålades att närvara vid sammanträdena. Andra lagutskottet (2 LU 1958:B 19) ansåg för sin del att bestämmelsen borde formuleras om så att det framgick att tjänsteläkare och tjänsteveterinär inte skulle vara skyldiga att närvara vid nämndens sammanträden i andra fall än när deras närvaro verkligen måste anses från saklig synpunkt erforderlig.

För en sådan ståndpunkt talade enligt utskottet inte bara dessa tjänstemäns tunga arbetsbörda utan också tjänstcdistriktens på många håll vidsträckta omfattning och anknytning till flera kommuner. Det angivna syftet fick enligt utskottet anses tillfredsställande tillgodosett. om tjänsteläkare och tjänsteveterinär ålades att närvara vid nämndens sammanträden bara i den mån nämndens ordförande ansåg deras närvaro påkallad. Riksdagen följde utskottet.

Begränsningen av tjänsteläkarens och tjänsteveterinärens skyldighet att närvara vid nämndens sammanträden togs emellertid bort i samband med tillkomsten av den nya livsmedelslagen (197lz51l). Ändringen tillkom på förslag av livsmedelsstadgekommitten ( SOU 1970:6 ) som ville ha en direkt skyldighet för hälsovårdsnämnden att kalla tjänsteläkare och tjänsteveterinär till sammanträden vid vilka livsmedelsärenden förekommer (prop. 1971161, JoU 41. rskr 218). Syftet härmed skulle vara att förbättra möjligheterna för en så sakkunnig bedömning av sådana ärenden som möjligt hos de hälsovårdsnämnder som inte har egen läkare och veterinär anställd.

I samband med att tjänsteläkarbegreppet avskaffades år 1972 väcktes för- slag om att länshälsovårdskonsulent skulle få rätt att närvara vid samman- träde med hälsovårdsnämnd. Föredragande departementschefen biträdde förslaget. som hade vunnit allmän anslutning under remissbehandlingen (prop. 19722104).

Förslaget avvisades emellertid av riksdagen (SoU 1972z37. rskr 286) sedan yrkande härom hade framställts i två motioner (l972zl729 och 1735). 1 den ena motionen (1735) framhölls att närvarorätt i äldre sociallagstiftning fanns föreskriven för vissa utanför de sociala nämnderna stående personer men att frågan om utomstående sakkunnigs närvarorätt i nyare lagstiftning hade lagts i resp. nämnds hand. Som exempel härpå nämndes 5 åsocialhjälpslagen och 10 & barnavårdslagen . Tendensen kunde enligt motionärerna sägas vara den att de specialreglerade nämnderna själva får avgöra om utomstående expertis skall tillkallas.

Prop. l976/77:l -- 165

Motionärerna ansåg det allmänt sett önskvärt att man beaktar denna fråga vid kommande revisioner av lagstiftning som berör specialreglerade nämn- ders verksamhet. Den lösning som redan har kommit till användning för de sociala nämndernas del borde enligt motionärerna kunna tillämpas även för annan specialreglerad förvaltning.

1 motionerna framhölls också att frågan för hälsovårdsnämndernas del borde tas upp till särskilt övervägande snarast. varvid målet borde vara att mönstra ut de regler om närvaroskyldighet och närvarorätt för tjän- steläkare m. fl. som finns i 9 och 10 åå hälsovårdsstadgan. Dessa bestäm- melser borde enligt motionärerna ersättas med en regel som lägger i häl- sovårdsnämndens hand att bestämma när utomstående sakkunniga skall vara närvarande vid nämndens sammanträden.

Hänvisningar till S5-4-8

5.4.9. Övervägande/1 och jöns/ag

De olika bestämmelserna i specialförfattningarna om närvaro vid nämnd- sammanträde av annan än nämndledamot har främst motiverats av an- gelägenheten att tillförsäkra nämnderna erforderlig sakkunskap. Om nämn- dernas behov av att anlita utomstående sakkunskap och önskvärdheten av att detta behov tillgodoses råder inte några delade meningar. Behovet av att i lagstiftningen reglera detta har dock minskat till följd av kommun- indelningsreformen. Det kan ifrågasättas om inte nämnderna nu kan betros med att själva avgöra när sådan sakkunskap behöver anlitas eller med andra ord om inte de föreskrifter som inskränker nämndernas frihet i detta hän- seende kan mönstras ut som obehövliga. Vad som sägs i det följande får på intet sätt ses som uttryck för uppfattningen att nämndernas behov av sakkunskap nu är mindre än tidigare. '

Nämndernas behov av utomstående sakkunskap kvarstår och kan i viss mån sägas ha vuxit i takt med att nämnderna har anförtrotts nya och mer maktpåliggande arbetsuppgifter. Behovet växlar dock starkt från uppgift till uppgift och kan tillgodoses på flera olika sätt. Bestämmelser. som innebär rekommendation eller föreskrift att expertbehovet bör eller skall tillgodoses på ett visst i författning angivet sätt. kan därför medföra stelhet vid till- lämpningen. Redan av denna anledning finns det skäl att undvika sådana bestämmelser. Som grundläggande utgångspunkt för de följande övervä- gandena gäller dock att intresset av statlig tillsyn och kontroll över nämn- dernas verksamhet inte utan tungt vägande skäl får inskränka nämndernas frihet att själva avgöra när biträde av utomstående sakkunskap behövs. Som framgår av den föregående redogörelsen för de olika bestämmelserna om utomståendes närvaro vid nämndsammanträde innebär en del av dem att nämnden har rätt att anlita biträde av utomstående sakkunskap. En sådan bestämmelse ger möjlighet för nämnden att med enkel majoritet be- sluta om att tillkalla sådan sakkunskap. Utan uttryckligt författningsstöd för åtgärden anses ett sådant beslut annars fordra enhällighet i nämnden.

Prop. 1976/77zl 166

Kommunallagsutredningen föreslår att i en ny kommunallag tas in en bestämmelse om att kommunstyrelse och oreglerad nämnd skall få tillkalla tjänsteman hos den egna kommunen eller landstingskommunen eller sär- skild sakkunnig för att meddela de upplysningar som behövs (37; andra stycket EKL). Bestämmelsen skiljer sig från vissa av de i specialförfatt- ningarna givna reglerna på så sätt att en tillkallad sakkunnig inte tillerkänns rätt att delta i överläggningarna utan endast att lämna upplysningar på frågor som nämnt'lledamöterna kan ställa. dvs. att yttranderätten beror på om någon ledamot påkallar att vederbörande hörs. Den sakkunnige skall enligt kom- munallagsutredningens förslag inte heller ha rätt att få sin mening antecknad till protokollet (s.k. falsk reservationsrätt).

Även för de specialreglerade nämnderna bör det vara möjligt att med enkel majoritet besluta om att tillkalla utomstående sakkunskap. Det synes också vara naturligt att begränsa en av nämnden tillkallad experts yttran- derätt på det sätt som kommunallagsutredningen föreslår. Bärande skäl synes inte heller finnas för att tillerkänna en tillkallad sakkunnig rätt att få sin mening antecknad till protokollet.

Med hänsyn till vad som nu anförts föreslås att en hänvisning till den föreslagna bestämmelsen i en ny kommunallag tas in bland de föreskrifter som gäller för de specialreglerade nämnderna. Skäl att därvid undanta någon av nämnderna synes inte föreligga. Hänvisningen föreslås ersätta nu gällande bestämmelser i specialförfattningarna om rätt för nämnd att tillkalla sak- kunnig. Dessa bestämmelser bör således upphävas. Detsamma gäller be- stämmelsen i byggnadsstadgan att tjänsteman vid länsstyrelsen eller annan tjänsteman. som har kallats att i denna egenskap närvara vid sammanträde med byggnadsnämnden. har rätt att delta i överläggningarna och att få sin mening antecknad till protokollet.

Vissa nämnder har inte bara tillagts en uttrycklig rätt att anlita biträde av utomstående sakkunskap utan har också. som tidigare har framhållits. genom författningsbestämmelser rekommenderats att anlita viss sakkun- skap. om sådan inte är företrädd bland nämndens ledamöter. Sålunda re- kommenderas barnavårdsnämnden att anlitajuridisk sakkunskap och nyk- terhetsnämnden att anlita medicinsk sakkunskap. Båda dessa rekommen- dationer lämnas också social centralnämnd. som vid sin befattning med barnavårdsärenden och nykterhetsvårdsärenden har underkastats samma regler som barnavårdsnämnden resp. nykterhetsnämnden.

Från principiell synpunkt bör kommunala nämnder inte onödigtvis styras av sådana rekommendationer vid prövningen av om biträde av särskild sakkunskap behövs och hur ett sådant behov bör tillgodoses. Mot rekom- mendationer att anlita visst slag av sakkunskap kan också göras den in- vändningen att nämndernas behov av sakkunskap givetvis inte är begränsat till den sakkunskap som företräds av jurister eller läkare. Även andra yr- kesgruppers t. ex. psykologers sakkunskap. kan som förut har påpekats. vara värdefull och ibland väl så betydelsefull som juridisk eller medicinsk sak-

Prop. l976/77:l - - 167

kunskap. Denna invändning bör med hänsyn till de senare årens utveckling mot en helhetssyn på det sociala arbetet nu tillmätas en större vikt än tidigare. Också kömmunindelningsreformen har. som framhållits i olika samman- hang. stärkt de kommunala nämndernas förmåga att rätt fullgöra sina upp- gifter och minskat behovet av sådana rekommendationer som det här är fråga om.

Det resonemang som nu har förts är fullt ut tillämpligt på rekommen- dationen att i nykterhetsnämndens och sociala centralnämndens verksamhet anlita biträde av medicinsk sakkunskap. Tillräckliga skäl att behålla denna rekommendation föreligger alltså inte och bestämmelserna härom föreslås utgå ur lagstiftningen.

När det däremot gäller rekommendationen att i barnavårdsnämndens och sociala centralnämndens verksamhet anlita biträde av juridisk sakkunskap är frågan mer komplicerad. Som föredraganden framhöll i samband med barnavårdslagens tillkomst ligger behovet av juristmedverkan i barnavårds- arbetet på ett särskilt plan. Framför allt kravet på rättssäkerhet talar för att den juridiska sakkunskapen i viss mån bör inta en särställning. JO har också. som förut har redovisats. i skrivelse till Kungl. Maj:t ifrågasatt om inte barnavårdslagen bör ändras så att juristmedverkan i någon form görs obligatorisk i ärenden angående frihetsberövanden och förbud mot förflytt- ningar av fosterbarn.

Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om tillräckliga skäl finns att nu mönstra ut rekommendationen om juristmedverkan i barnavårdsnämn- dens arbete och hävdas att man bör avvakta socialutredningens förslag till ny social ramlagstiftning. som kommer att innefatta en prövning av denna fråga från vidare utgångspunkter än de som kan anläggas inom ramen för detta översynsarbete. För kommunerna kan det knappast vara någon större olägenhet om rekommendationen behålls ännu någon tid.

Emellertid synes rekommendationen inte ha någon större praktisk be- tydelse. Man kan utgå från att barnavårdsnämnderna liksom de sociala cen- tralnämnderna och distriktsnämnderna kommer att beakta behovet av ju- ristmedverkan. även om en rekommendation härom inte finns inskriven i lag. Rekommendationen bör därför kunna utgå ur lagstiftningen. Härför talar också önskvärdheten av enhetliga regler för de kommunala nämndernas verksamhet.

En slutlig bedömning av de skäl som talar för och mot att rekommen- dationen om juristmedverkan i barnavårdsarbetet nu mönstras ut ur lag- stiftning leder till uppfattningen att tillräckliga skäl saknas för att behålla denna bestämmelse.

Härefter återstår att behandla frågan om den skyldighet eller ovillkorliga rätt att närvara vid nämndsammanträde som i vissa speciallagar har till- erkänts förvaltningschef eller annan föredragande i nämnden eller vissa landstingskommunala eller statliga tjänstemän och som nämnden inte kan ta ifrån dem. Frågan om'villkorlig närvarorätt. dvs. närvarorätt som är be-

Prop. 1976/77:1 168

roende av nämndens medgivande. regleras genom den av kommunallags- utredningen föreslagna bestämmelsen att nämnd skall få tillkalla tjänsteman hos kommunen eller landstingskommunen eller särskild sakkunnig för att meddela de upplysningar som behövs. Bestämmelsen har i det föregående föreslagits bli tillämplig på de specialreglerade nämnderna genom hänvis- ningar till kommunallagen i de olika specialförfattningarna.

Vid granskningen av de nu aktuella bestämmelserna om närvaroplikt och ovillkorlig närvarorätt finns det skäl att skilja mellan dem som avser vissa läkares och veterinärers närvaro vid sammanträde med hälsovårds- nämnd och dem som avser förvaltningschefs och annan föredragandes när- varo vid sammanträde med brandstyrelse. byggnadsnämnd och skolstyrelse. Vad den förstnämnda kategorin beträffar motiveras bestämmelserna uppen- barligen inte bara av hälsovårdsnämndens intresse av att tillförsäkras er- forderlig sakkunskap. ] vart fall såvitt de avser närvarorätt för vissa länsexper- ter får de i hög grad sägas vara grundade på intresset av statlig tillsyn och kontroll över nämndens verksamhet.

Hälsovårdsnämndens intresse av att tillförsäkras erforderlig sakkunskap fordrar inte att nuvarande närvaroplikt eller närvarorätt för läkare och ve- terinärer behålls. Från denna synpunkt bör det räcka med den förut föreslagna rätten för nämnden att tillkalla särskild sakkunnig för att meddela de upp- lysningar som behövs. Det bör inte möta svårigheter för nämnden att till sig i lämplig form knyta en läkare och veterinär. som kan biträda med den sakkunskap som behövs.

Intresset av statlig tillsyn och kontroll kan inte heller sägas vara så starkt att tillsyns- och kontrollfunktionen måste utövas i nuvarande form. vilken framstår som främmande för ett modernt kommunalpolitiskt tänkesätt. Det är svårt att påvisa att just hälsovårdsnämndens verksamhet har en sådan karaktär att utomstående sakkunniga fortfarande måste åläggas närvaroplikt eller tillerkännas närvarorätt vid nämndens sammanträden. Även på detta verksamhetsområde får kommunindelningsreformen förutsättas ha i så hög grad ökat kommunernas förmåga att rätt fullgöra sina uppgifter att intresset av statlig tillsyn och kontroll över hälsovårdsnämndernas arbete nu kan tillgodoses på annat sätt. Bestämmelserna i hälsovårdsstadgan om rätt och skyldighet för vissa läkare och veterinärer att närvara vid nämndens sam- manträden bör därför kunna upphävas.

Som har nämnts i det föregående har brandchefen rätt och skolchefen skyldighet att närvara vid brandstyrelsens resp. skolstyrelsens sammanträ- den. Vid byggnadsnämnds sammanträde har ett flertal tjänstemän. som har föredragningsskyldighet inför nämnden. rätt att närvara. Nu nämnda tjänstemän har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i besluten samt att få sin mening antecknad till protokollet.

En föredragande i byggnadsnämnden intar i de hänseenden som nu är av intresse inte någon särställning i förhållande till föredragandena i andra specialreglerade nämnder. t. ex. hälsovårdsnämndcn och de sociala nämn-

Prop. 1976/77zl ' 169

derna. Det synes därför inte finnas några bärande skäl att behålla de särskilda regler om närvarorätt för löredragande som finns i byggnadssmdgan. De bör således nu kunna mönstras ut. Någon anledning att avvakta resultatet av den pågående översynen av byggnadslagstiftningen torde inte finnas.

Beträffande brandchefs och skolchefs närvaro vid styrelses sammanträde kan en liknande bedömning göras trots de särskilda skyldigheter och be- fogenheter som dessa tjänstemän har tillagts i speciallagstiftningen. Reglerna om deras närvaro vid sammanträdena är av begränsat praktiskt intresse. Såväl brandchefoch skolchef som andra kommunala förvaltningschefer tor- de så gott som undantagslöst närvara vid berörda nämnders och styrelsers sammanträden oavsett om det finns författningsstöd härför eller inte. En ovillkorlig närvarorätt har i praktiken bara den konsekvensen att nämnden. om den i särskilt fall vill överlägga enskilt. måste välja utvägen att sam- manträda formlöst.

Skäl talar för att överlåta åt nämnderna att avgöra i vilken utsträckning de egna tjänstemännen skall få vara närvarande vid sammanträdena och delta i överläggningarna. Mot bakgrund av vad som redovisats om för- valtningschefs närvaro i de fall författningsstöd härför saknas kan det inte antas bli några mer genomgripande förändringar i nämndernas arbetsformer om de särskilda reglerna för brandchef och skolchef slopas. Nuvarande ord- ning är säkert ändamålsenlig i de allra flesta fall och när de särskilda när- varoreglerna nu föreslås utgå är avsikten inte att ändra denna ordning utan endast att överlåta beslutanderätten i närvarofrågan till nämnden.

Vad slutligen beträffar den falska reservationsrätten kan skäl anföras för att behålla denna i de fall brandchef eller skolchef varit närvarande vid nämndens sammanträde. Det kan i så fall ifrågasättas om inte samma rätt att till protokollet anteckna avvikande mening borde tillerkännas andra för- valtningschefer. åtminstone i den specialreglerade verksamheten. Något be- hov härav har inte aktualiserats och då skälen att särbehandla brandstyrelsens och skolstyrelsens förvaltningschefer inte verkar övertygande. föreslås också regeln om falsk reservationsrätt utgå.

5.5. Gemensam personaladministration och fastighetsförvaltning 5.5.1 Uppgj/is/ör'de/ningen inc/lan kommunens organ

Principen för kompetensfördelningen mellan kommunfullmäktige och nämnder anges i 4ä KL. Kommunens beslutanderätt tillkommer fullmäk- tige. medan förvaltning och verkställighet utövas av kommunstyrelsen och övriga nämnder. KLS innehåller samma regel (4 ä). En i huvudsak mot- svarande bestämmelse finns för landstingens del i Så LL. Denna grund- läggande uppgiftslördelning har numera slagits fast i regeringsformen (1 kap. 6 och H;"). Nämnderna har även beredningsuppgil'ter.

Fullmäktiges beslutanderätt innebär att de har att fatta alla viktigare fi- nansiella beslut. Fullmäktige heviljar sålunda bl. a. anslag till alla kommu-

Prop. l976/77:l 170

nala utgifter och kan därvid genom anslagsvillkor inskränka nämndernas handlingsfrihet. i den mån de inte inkräktar pa nämndernas lagenliga be- fogenheter. Alla viktigare förmögenhetslörföganden beslutas av fullmäktige. Det gäller exempelvis köp och försäljning av fastigheter. upptagande av lån och ingående av borgen. Till fullmäktiges befogenheter hör vidare att fatta alla beslut av mera generell räckvidd. t. ex. att utfärda kommunala förordningar och anta reglementen för nämnderna. Det är fullmäktige som fastställer kommunens nämnd— och förvaltningsorganisation samt väljer nämnder och inrättar tjänster. Fullmäktige kan förbehålla sig rätten att till- sätta tjänst. som de inrättat. om inte annat är föreskrivet i lag. De kommunala revisorerna utses av fullmäktige. som också prövar de anmärkningar som kan ha framställts i revisionsberättelsen.

Nämndernas förvaltning innefattar i KL och specialförfattningarna an- givna nämnduppgifter och sådan verksamhet som grundas på bemyndi- ganden av fullmäktige. Med verkställighet avses nämnds skyldighet att se till att fullmäktiges beslut förverkligas. l denna förvaltande och verkställande verksamhet fattar nämnderna en mängd mer eller mindre självständiga be- slut.

Fullmäktige får inte blanda sig i nämndernas löpande förvaltning. t.ex. genom att överta beslutanderätten i enskilda ärenden. Denna begränsning är särskilt påtaglig i förhållande till de specialreglerade nämnderna. vars beslutsfunktioner grundas på specialförfattning. När fullmäktige beviljar an- slag eller fastställer en nämnds budget har dock fullmäktige vissa möjligheter att ställa upp villkor för hur anslagna medel skall användas och därigenom binda nämnden mera i detalj.

Vad här har sagts om fullmäktige gäller i huvudsak också landsting. Den kommunala nämndindelningen är väsentligen en indelning efter sak- område och inte efter funktion. Varje nämnd handlägger alla slags ärenden inom ett visst område såsom barnavård. hälsovård eller kultur. oberoende av om det gäller förvaltning. verkställighet. beredning eller utövande av självständig beslutanderätt. Kommunstyrelsens verksamhet spänner över hela det kommunala fältet men i regel är varje nämnds verksamhet be- gränsad till visst sakområde.

Vid sidan av den förvaltning som direkt knyter an till en nämnds i lag eller reglemente angivna uppgifter fullgör nämnden ofta en rad minder cen- trala åligganden. som inte är typiska för dess verksamhetsområde utan åter- kommer i ungefär samma form hos de flesta nämnder. vare sig de är ore- glerade eller specialreglerade. Här åsyftas i första hand personaladministra- tion. egendomsförvaltning. upphandling och medelslörvaltning. Som ett led i den strävan efter effektivitet och rationalisering som utmärker modern kommunalförvaltning har ntan i kommunerna sökt föra över dessa uppgifter från de olika facknämnderna till ett centralt organ. Denna utveckling mot centraliserad personaladministration etc. har. i den mån den inte har haft direkt lagstöd. kunnat ske med den till fullmäktiges anslagsbefogenhet knut-

Prop. l976/77:1 -- l7l

na direktiv— och delegationsrätten som rättsgrund. Den har emellertid brom— sats av kraven på att förvaltningen i ett och samma ärende inte lär fördelas mellan flera nämnder och att fullmäktige inte får uppdra åt en nämnd att handlägga ärenden för vilka en annan nämnd bär ansvaret (det odelade ansvarets princip). Rättsläget är inte så klart att det är möjligt att dra några säkra gränser mellan å ena sidan det område där fullmäktige fritt avgör vilken nämnd som skall anförtros förvaltningsuppgifter av det här aktuella slaget och å andra sidan det område där lagstiftningen tvingar kommunen att låta resp. facknämnd handha uppgifterna. På senare tid har intresset främst kretsat kring möjligheterna att centralisera den kommunala perso- naladministrationen. i synnerhet de 5. k. myndighetsfunktionerna. dvs. tjän- stetillsättningar samt beslut om vikariat. ledighet och skiljande från tjänst m. m". I detta sammanhang behandlas främst denna fråga och därutöver centralisering av egendomsförvaltningen.

5.5.2. Nämnda/' l/ör oreglerad förvaltning

Kommunfullmäktige bestämmer enligt 44 å andra stycket KL vilka äm- nesområden de olika oreglerade nämnderna skall svara för. lnom sitt område har nämnd enligt 4å KL en egen kompetens i förvaltningsfrågor. Den när- mare omfattningen av denna kompetens när det gäller personaladministra- tion. egendomsförvaltning. medelsförvaltning och upphandling samt full- mäktiges befogenhet att föra över dessa uppgifter från oreglerad facknämnd till annat organ kan inte utläsas ur KL. ] fråga om egendomsförvaltning och medelsförvaltning får man dock viss ledning i några av bestämmelserna om kommunstyrelsen.

Kommunfullmäktige får enligt 43ä första stycket a) KL i reglemente för kommunstyrelsen bestämma att de specialreglerade nämndernas me- delsförvaltning skall föras samman med kommunstyrelsens medelsförvalt- ning. Kommunallagskommittén framhöll i sitt betänkande (SOU l952zl4) Kommunallag m. m. att ingen särskild föreskrift behövs för centralisering av de oreglerade nämndernas medelsRirvaltning. eftersom kommun har full frihet att besluta hur denna förvaltning skall ombesörjas. I allmänhet om- fattar kommunernas beslut om centralisering samtliga medelsförvaltande organ i kommunen. Kommunallagsutredningen föreslår mot bakgrund av utvecklingen i kommunal praxis att den enhetliga kommunallagen som huvudregel upptar att medelsförvaltningen skall vara centraliserad och an- komma på kommunstyrelsen (32å andra stycket b) EKL).

I 30? KL föreskrivs att kommunstyrelsen har att förvalta kommunens egendom. i den män inte sådan förvaltning har uppdragits åt annan nämnd. Denna bestämmelse ger fullmäktige relativt fria händer att organisera för- valtningen av den egendom (fastigheter och inventarier) som är avsedd för de oreglerade nämndernas verksamhet efter vad som är lämpligt. För- valtningsuppgiften kan ligga kvar hos kommunstyrelsen. uppdras åt ett sär-

Prop. l976/77:l 172

skilt organ eller anförtros åt den facknämnd i vars verksamhet egendomen används. Inget hindrar således att förvaltningen av exempelvis en biblio— teksfastighet överlämnas åt fastighetsnämnden. medan kulturnämnden har hand om biblioteksverksamheten.

På motsvarande sätt kan fullmäktige med stöd av regeln om egendomsför- valtningen och den till anslagsmakten knutna direktiv- och delegationsrätten genomföra en ganska långtgående centralisering av upphandlingen av varor och tjänster för de oreglerade facknämndernas behov.

En viss centralisering av de oreglerade nämndernas personaladministra- tion är förenlig med kommunallagen . l praktiskt taget alla kommuner har frågor om arbetstagarnas löne- och anställningsvillkor (detta gäller även de specialreglerade nämnderna) förts över till en särskilt vald lönenämnd. per- sonalnämnd c. d. eller till kommunstyrelsen. Det är däremot osäkert om uppgiften att tillsätta tjänster kan föras över till det centrala personalorganet. Med ansvaret för förvaltningen av en viss verksamhet följer rätten att tillsätta den personal som behövs. En annan ordning skulle kunna medföra problem från revisions- och ansvarssynpunkt. De andra myndighetsfunktionerna. dvs. fattande av beslut om bl.a. ledighet. vikariat. avsked och entledigande bör bedömas på samma sätt som tillsättning av tjänster.

5.5.3. Nämnder jär specialreglerad förvaltning

De specialreglerade nämndernas uppgifter anges i resp. specialförfattning. som i en eller annan form föreskriver att nämnden skall utöva inseendet över den verksamhet eller handha förvaltningen av de angelägenheter som regleras i författningen. När det gäller denna obligatoriska verksamhet in- skränker sig fullmäktiges befogenhet i huvudsak till att anvisa de medel som behövs för densamma och utöva revisionskontrollen.

De specialreglerade nämnderas förvaltningsbefogenhet anses innebära att de också skall handha förvaltningen i fråga om den personal och den egen- dom som tas i anspråk för verksamheten. Möjligheten att centralisera de specialreglerade nämndernas personaladministration etc. är mindre än när det gäller de oreglerade nämnderna. Inom det specialreglerade området finns emellertid på flera håll särskilda bestämmelser som dels understryker nämnds ansvar för en viss förvaltningsuppgift. dels ger fullmäktige befo- genhet att föra över uppgift till ett centralt organ. De specialreglerade nämn- dernas medelsförvaltning kan som ovan nämnts genom beslut av fullmäktige enligt 43 ;" första stycket a') kommunallagen föras över till kommunstyrelsen. ] övrigt varierar Specialförfattningarnas bestämmelser om de här aktuella förvaltningsuppgifterna.

De sociala nämnderna har var och en att förvalta den egendom som hör till den sektor av socialvården som nämnden ansvarar för. i den mån fullmäktige inte har uppdragit förvaltningen åt kommunstyrelsen eller annan nämnd (4 a' 2 mom. nykterhetsvårdslagen. 6 ä' lagen om socialhjälp. 3 & bar-

Prop. l976/77:l ' 173

navårdslagen . ] &" lagen om social centralnämnd). Bestämmelserna härom har utformats med förebild i 30 ;" andra stycket b) kommunallagen (se t. ex. prop. I955zl77 s. 276 och prop. l956:|37 s. 29).

Socialvårdslagstiftningen innehåller också vissa föreskrifterom tillsättning av tjänster. Social centralnämnd får enligt 5 första stycket och IO; lagen om social centralnätnnd tillsätta tjänst hos nämnden och tjänst hos social distriktsnämnd. Detsamma gäller för socialnämnd enligt 5 &" första stycket socialhjälpslagen och för barnavårdsnämnd enligt 10; första stycket bar- navårdslagen. medan motsvarande regel i 7 ;" nykterhetsvårdslagen har for— mulerats så att nykterhetsnämnden till sitt biträde får kalla därtill skickade män och kvinnor. Dessa bestämmelser innebär att varje nämnd själv skall tillsätta de tjänster som hör uteslutande till den nämnden.

För tjänst som är gemensam för de sociala nämnderna gäller särskilda bestämmelser om tillsättning. Har sådan tjänst inrättats. får den tillsättas i den ordning kommunen bestämmer. Denna regel infördes genom lagen (19532228) om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården och inttrbetades senare i socialhjälpslagen (5; andra stycket). barnavårdslagen (IOä tredje stycket) och lagen om social centralnämnd (5 & andra stycket) varvid den utvidgades till att omfatta också tjänster som är gemensamma för ifrågavarande nämnd och annat kommunalt förvaltnings- och verkstäl- lighetsorgan. 1953 års lag avsågs utgöra en provisorisk lösning av problemet att åstadkomma en rationell ordning för tillsättande av tjänsteri socialvården. Föredragande departementschefen framhöll att lagen inte får tillämpas på tjänstemän som biträder endast en av de sociala nämnderna (prop. l953zl80 s. 5). Rätten att tillsätta tjänst hos social centralnämnd kan alltså inte enligt gällande regler överlämnas till kommunstyrelsen eller personalnämnden.

I en motion till 1975 års riksdag hemställs att socialhjälpslagen och lagen om social centralnämnd ändras så att fullmäktige får föreskriva att personal hos socialnämnd. social centralnämnd och social distriktsnämnd får anställas av annan kommunal nämnd än socialnämnden och sociala centralnämnden (mot. 197511291). Motionen har ännu inte behandlats.

Även för skolstyrelsen gäller särskilda bestämmelser om fastighetsför- valtning och personaladministration. Enligt 8 ;" tredje stycket skollagen får kommunfullmäktige föreskriva att förvaltning och verkställighet i fråga om byggnad och mark för skola som förvaltas av skolstyrelsen skall handhas av annan kommunal nämnd. Bestämmelsen återfanns tidigare i 2 kap. 4; skolstadgan (l97lz235). Innan denna regel infördes i skolstadgan medförde den bestämmelse i 9 & skollagen enligt vilken skolstyrelsen skall ombesörja förvaltning och verkställighet inom skolväsendet att förvaltningen av den för skoländamål anskaffade egendomen ankom på skolstyrelsen och att full— mäktige inte kunde besluta att skollokalerna skulle förvaltas på annat sätt. Den nya regeln tillkom föratt underlätta dels samordningen av den kom- munala fastighetsförvaltningen. dels förvaltningen av skolbyggnaderna i de fall då dessa används till flera ändamål (KU 196930).

Prop. l976/77:l 174

l skolförordningen. som skolstadgan numera heter. regleras bl.a. vilket organ som skall tillsätta tjänster inom skolväsendet. Enligt 17 kap. 55; första stycket skolförordningen anställer skolstyrelsen annan personal än skolledare. lärare. Skolläkare och skolsköterska. ] 18 kap. 9; föreskrivs att skolstyrelsen även beslutar om ledighet. vikariat eller skiljande från tjänst. År 1972 infördes tillägg till dessa bestämmelser av innebörd attkommun- fullmäktige får bestämma att beslut om anställning etc. skall meddelas av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen. Föredragande departementsche- fen ansåg att kommunerna själva borde få avgöra vilket organ som skall besluta i dessa frågor (prop. 1972114 5. 6). Tilläggsbestämmelsen är numera intagen i 8; tredje stycket skollagen.

Skolområdet uppvisar det mest betydande undantaget från regeln att den kommunala personaltjänsten inte är underkastad mer omfattande statlig styrning. nämligen det omfattande regelkomplexet rörande statligt reglerad personal. dvs. lärare och skolledare. Med hänsyn till det arbete som bedrivs inom utredningen om skolan. staten och kommunerna behandlas reglerna rörande denna personal inte vidare i detta sammanhang.

Enligt 3ä brandlagen skall förvaltningen av brandförsvarets angelägen- heter handhas av brandstyrelsen. I denna förvaltningsuppgift anses ligga rätten och skyldigheten att tillsätta personal inom brandförsvaret och förvalta den egendom som har anskaffats för verksamheten. Fullmäktige anses inte kunna besluta att annat kommunalt organ skall fullgöra dessa uppgifter.

För byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd saknas särskilda bestämmelser om egendomsförvaltning och personaladministration. Byggnads- och häl- sovårdslagstiftningen innehåller inte ens någon allmän bestämmelse om att förvaltning och verkställighet inom ifrågavarande områden skall ombesörjas av byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd. Det får ändå anses osäkert om fullmäktige i någon nämnvärd utsträckning kan överföra egendomsförvalt- ning och personaladministration. i synnerhet tjänstetillsättning. från bygg- nadsnämnd eller hälsovårdsnämnd till ett centralt organ.

15.4 (.)vcrvämnnlcn nc/t förs/ag

Kommunallagens regler om uppgiftsfördclningen mellan fullmäktige och nämnder och specialförfattningarnas ålägganden för de specialreglerade nämnderna att handha förvaltningen inom de olika sakområdena begränsar möjligheterna för kommunerna att ordna den kommunala förvaltningen som de finner lämpligt. Kommunallagarna syftar till att ge en grundläggande enhetlig reglering av den kommunala förvaltningens organisation och ar- betsformer med iakttagande av principen att kommunerna bör ha största- möjliga frihet att ordna sin förvaltning och verksamhet med hänsyn till skiftande lokala behov. Från denna synpunkt förefaller fullmäktiges be- fogenheter i fråga om egendomsförvaltning och personaladministration mera begränsade än vad som är nödvändigt.

Prop. 1976/77zl " 175

Ilos kommunerna har sedan länge pågått en utveckling som innebär att vissa nämndfunktioner förts samman till kommunstyrelsen eller något annat centralt kommunalt organ. Man har strävat efter ökad effektivitet i nämn- darbetet och önskat avlasut facknämnderna förvaltningsuppgifter som inte har direkt betydelse för verksamheten på deras olika sakområden. Nämnd- ledamöterna har därigenom i större tttsträckning kttnnat koncentrera sitta insatser till huvuduppgifterna på det område vars förvaltning de har att svara för. Denna utveckling har ägt rttm på flera områden och tagit sig olika former. Kommunerna har infört s. k. centraladministration. central byggnadskommitte. centraliserad inköpsverksamhet osv. I lagstiftning som berör den kommunala uppgiftsfördclningen kan på senare tid iakttas en motsvarande tendens att ge fullmäktige ökad frihet att bestämma vilket organ som skall handlägga en viss typ av ärenden.

De här behandlade uppgifterna fullgörs i större eller mindre utsträckning av både oreglerade och specialreglerade nämnder. Hos de sistnämnda hand- läggs hithörande ärenden oftast på i stort sett samma sätt som inom den oreglerade förvaltningen. Ärendenas kommunala karaktär tar sig bl.a. det uttrycket att besluten kan överklagas genom kommunalbesvär. Detta medför i sin tur att förvaltningslagen . om särskilt undantag inte har gjorts. inte blir tillämplig på de specialreglerade nämndernas handläggning av dessa ärenden. Staten synes inte heller ha något påtagligt intresse av att reglera de specialreglerade nämndernas egendomsförvaltning och personaladmini- stration mera ingående än de oreglerade nämndernas.

Av redogörelsen i föregående avsnitt framgår att oklarhet i flera avseenden råder om fullmäktiges möjligheter att välja lämplig organisation för egen- domsförvaltning och personaladministration. Det finns inget utrymme för enhetliga lösningar av det slag som är möjligt beträffande medelsförvalt- ningen genom bestämmelserna därom i 43% KL. Reglerna varierar från nämnd till nämnd. I några fall ges detaljerade föreskrifter i specialförfattning. I andra fall får man lita till kommunallagens regler och allmänt kommu- nalrättsliga principer.

Fullmäktige har redan nu relativt stora möjligheter att uppdra förvalt- ningen av både fast och lös egendom. som används i de kommunala nämn- dernas verksamhet. till kommunstyrelse. fastighetsnämnd. central bygg- nadskommitte eller annat centralt organ. Detta gäller i synnerhet de ore- glerade nämnderna. På det specialreglerade området har genom särskilda bestämmelser i resp. specialförfattning öppnats möjligheter för fullmäktige att överföra de sociala nämndernas egendomsförvaltning och skolstyrelsens fastighetsförvaltning till annan nämnd. Det ftnns ingen anledning varför fullmäktige inte skulle ha samma befogenhet i fråga om byggnadsnämnds. hälsovårdsnämnds och brandstyrelses samt övriga specialreglerade nämnders egendomsförvaltning. Här föreslås därför att fullmäktiges befogenhet ut- vidgas i dessa hänseenden. Detta kommer inte att få någon större betydelse för kommunal praxis men kommer att undanröja de formella hindren mot

Prop. l976/77:l 176

gemensam fastighetsförvaltning, inköpsverksamhet och lörrådsförvaltning.

Personaladministrationen är det område där de författningsmässiga hind- ren för fullmäktige att välja organisationsform vållar de största olägenheterna för kommunerna. Kraven på att den kommunala personalpolitiken skall vara konsekvent och ändamålsenlig och att handläggningen av personal- frågorna skall vara planmässig och effektiv har ständigt ökat i styrka. De förstärks ytterligare av den nya arbetsrättsliga lagstiftningen.

Frågor om löne- och anställningsvillkor samt rådgivande och samordnande uppgifter på personalområdet kan. som har skett i åtskilliga kommuner. koncentreras till kommunstyrelsen eller en särskilt inrättad personalnämnd. Däremot har fullmäktige, som framgår av redogörelsen i föregående avsnitt, bara begränsade möjligheter att överlåta åt ett centralt personalorgan att för alla fack nänmder utövade s. k. myndighetsf'unktionerna, dvs. att besluta om tillsättning av tjänst, eller om ledighet, vikariat eller skiljande från tjänst m. m. Detta gäller framför allt för de specialreglerade nämnderna men även i viss män för de oreglerade. Det ftnns emellertid knappast några vägande skäl mot att ge kommunerna rätt att centralisera även tjänstetillsättningarna. Kommunerna föreslås därför fritt få välja organisationsform för sin per- sonaladministration även i den del som avser tillsättning av tjänst och de andra myndighetsfunktionerna. Detta bör gälla alla tjänster hos de oreglerade nämnderna och i princip alla icke statligt reglerade tjänster hos de spe- cialreglerade nämnderna.

lnvändningar kan möjligen resas mot att öppna en möjlighet för full- mäktige attfrånhända facknämnderna beslutanderätten rörande alla icke statligt reglerade tjänster. således även sådana specialiserade befattningar som bara förekommer inom ett visst sakområde och för vilka särskilda kompetenskrav har föreskrivits i specialförfattning. Starka skäl talar emel- lertid för att ge kommunerna största möjliga frihet att utforma sin per- sonaladministration på sätt de ftnner lämpligt. Härigenom blir det möjligt för kommunerna att överlämna beslutanderätten i de frågor det här gäller till ett organ med tillgång till arbetsrättslig och personaIadministrativ sak- kunskap. Behovet av sakkunskap i fråga om de olika förvaltningsområdena kan tillgodoses genom samråd med facknämnderna. Tillsättningsbeslut som strider mot kompetensvillkor som har föreskrivits i lag eller av fullmäktige upphävs efter kommunalbesvär. Några negativa erfarenheter finns veterligen inte av vare sig lagen om tillsättning av vissa befattningshavare inom so- cialvården. 1972 års ändringar i skolstadgan eller den rätt som sedan länge har tillskrivits fullmäktige att, om annat ej föreskrivits, i samband med inrättande av tjänst förbehålla sig tillsättningsrätten.

De föreslagna ändringarna beträffande egendomsförvaltning och perso- naladministration kan genomföras på olika sätt. När det gäller egendomsför- valtningen kan antingen särskilda bestämmelser av det slag som finns i socialvårdslagarna tas in i övriga specialförfattningar eller en generell regel införas i KL. Om det första alternativet väljs. utelämnas de oreglerade nämn-

Prop. 1976/77zl l77

derna. Det är i och för sig inte nödvändigt att låta en lagändring innefatta dessa, eftersom fullmäktige redan har goda möjligheter att centralisera deras egendomsförvaltning. Det lämpligaste synes emellertid vara att införa en generell bestämmelse i KL, eftersom principen bör gälla alla nämnder, om inget annat sägs i specialförfattning.

Behovet av en bestämmelse om befogenhet för fullmäktige att centralisera tjänstetillsättningar etc. är bl.a. med hänsyn till frågan om ansvaret för tjänstemännens verksamhet större än beträffande egendomsförvaltningen. Bestämmelsen bör vara generell, dvs. gälla alla kommunala nämnder, spe- cialreglerade såväl som oreglerade. I annat fall skulle en särskild föreskrift behöva inarbetas i varje specialförfattning. Genom en generell regel i KL undanröjs också den oklarhet som hittills har rått i fråga om tillsättningen av tjänster hos de oreglerade nämnderna. Inom den specialreglerade för- valtningen böri första hand den inskränkningen av fullmäktiges befogenhet undanröjas som ligger i socialvårdslagarnas särskilda bestämmelser som de sociala nämndernas exklusiva tillsättningsrätt. För att fullmäktige skall få den eftersträvade valfriheten, krävs dessutom en uttrycklig bestämmelse av det slag som redan ftnns i 8 _E tredje stycket skollagen. l annat fall skulle tillsättningsrätten fortfarande ligga kvar hos nämnderna på grund av deras i specialförfattningarna ålagda uppgift att utöva förvaltningen på resp. sak- område. Om däremot en generell bestämmelse tas in i KL, får fullmäktige möjlighet att till kommunstyrelse eller personalnämnd föra över tillsätt- ningen av tjänster hos alla nämnder. om inget annat sägs i specialförfatt- ningarna.

Den nya bestämmelsen i KL föreslås få följande lydelse: Fullmäktige får, i den mån ej annat är föreskrivet i lag eller annan för- fattning, besluta att styrelsen eller annan nämnd skall

]. handha förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som eljest förvaltas av andra nämnder,

2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från tjänst beträffande personal som är underställd andra nämnder.

Syftet med bestämmelsen är, som framgår av det följande, att göra det möjligt för kommunerna att ordna sin egendomsförvaltning och personal- administration på det sätt som de själva anser mest ändamålsenligt. Staten har ingen anledning att på detta område söka påtvinga kommunerna någon bestämd lösning. Mest angeläget är att ge fullmäktige befogenhet att be- stämma vilket organ som skall tillsätta tjänstemän hos de sociala nämnderna. Beträffande statligt reglerade tjänster, som finns framför allt inom skol- väsendet, och andra tjänster som enligt uttrycklig bestämmelse i special- författning skall tillsättas av ett visst organ. föreslås här inga ändringar.

Den föreslagna bestämmelsen kan kanske sägas innebära att man delvis ger upp det odelade ansvarets princip i dess traditionella utformning. Det ligger emellertid knappast någon risk i detta. Det bör understrykas att regeln inte gör anspråk på att reglera alla detaljfrågor som uppkommer när en

Prop. l976/77: [ 178

kommun skall besluta om sin förvaltningsorganisation. Fullmäktige bör självfallet även i fortsättningen sträva efter att kompetensfördelnittgen mel- lan de kommunala organen sker på sådant sätt att ansvaret för besluten blir klart fördelat. Kommun som för över hela personal-adntinistrationcn till ett centralt organ kan vidare förutsättas se till att samråd sker mellan den nämnd som tillsätter tjänst och den facknämnd till vilken tjänsten hör. Förlättningsföreskrifter härom torde inte behövas. Det bör kunna över- lämnas åt kommunerna att bestämma detta i reglementen för ifrågavarande nämnder eller på annat sätt.

Den bestämmelse som nu föreslås bör ha sin plats i regeln om Special- reglerade och oreglerade nämnder i 44 & KL (43 &" EKL). 4 & handlar vis- serligen om uppgiftslördelning och i kommunallagsutrcdningens förslag även om kommunal personal. Paragrafen bör dock på grund av sitt allmänna innehåll och sin placering inte innehålla bestämmelser om speciella delar av den kommunala förvaltningen.

Vissa följdändringar i de olika specialförfattningarna blir nödvändiga. Främst gäller detta socialvårdslagarna, där bcstäntmelserna om nämn- dernas rätt att tillsätta tjänster föreslås utgå. De bestämmelser som anger att egendomsförvaltningen ankommer på nämnden. om fullmäktige ej be- slutat annat. föreslås också utgå, medan bestämmelserna om nämndernas allmänna förvaltningsansvar föreslås ändrade så att en hänvisning till den nya regeln i KL införs. 1953 års lag om tillsättning av vissa tjänstemän inom socialvården fyller inte längre någon funktion och kan upphävas.

Detsamma gäller 8 & tredje stycket skollagen som i sak stämmer överens med den nya regeln i KL. Vissa justeringar föreslås också i (),S skollagen samt i 17 kap. 55ä och 18 kap. 9; skolförordningen.

Brandstyrelsens allmänna förvaltningsansvar framgår av 3 & brandlagen. som föreslås ändrad så att det framgår att regeln ej utesluter sådant full- mäktiges beslut som avses i den nya regeln i KL.

Motsvarande ändringar synes ej erforderliga i byggnadsstadgan eller häl- sovårdsstadgan. ] dessa författningar anges att byggnadsnämnden och häl- sovårdsnämnden skall öva inseende över byggnadsverksamheten resp. den allmänna hälsovården i kommunen (] & byggnadsstadgan och l ;" hälso- vårdsstadgan). Någon regel om att nämnderna handhar förvaltningen ges däremot inte. varför det inte bör vara nödvändigt att i dessa specialför- fattningar ange att hinder ej möter att fullmäktige fattar sådant beslut som avses i den nya regeln i KL. l hälsovårdsstadgan (Hä första stycket") ges vidare en regel om tjänstetillsättning i ett fall. Det avser tjänst som stads- läkare. vilken skall tillsättas av hälsovårdsnämnden. om kommunfullmäk- tige ej förbehållit sig tillsättningsrätten. Denna regel torde komma att över- vägas av hi'ilsovårdsstadgekommitten och lämnas här orubbad.

Vissa ändringar torde fordras också i andra specialförfattningar. exempelvis sjukvårdslagen . för att den föreslagna regeln i KL skall vinna tillämpning. Förslag härom har dock inte utarbetats i denna etapp av översynsarbetet.

Prop. l976/77:l 179

5.6. Bestämmelser om delegation

De kommunala nämnderna ges i KL resp. de olika specialförfattningarna en mer eller mindre långtgående befogenhet att uppdra åt en eller flera förtroendemän eller åt tjänsteman att fatta beslut på nämndens vägnar. Sådan delegation. som i huvudsak avser ärenden av rutinkaraktär. utgör för nämn- derna — framförallt i de något större kommunerna — en värdefull arbetsmetod som gör det möjligt för nämnderna att ägna ärenden av större omfattning eller av principiell betydelse den tid och uppmärksamhet de förtjänar.

Delegationsreglerna är ganska lika för flertalet nämnder, men väsentliga avvikelser med exempel på detaljreglering, som kan sättas i fråga. före- kommer.

5.6.1. Nämnder med kummims(rrc/scrault'r

Fullmäktige kan enligt 43,5 KL i reglemente ge kommunstyrelsen rätt att

"uppdraga åt särskild avdelning. bestående av ledamöter eller suppleanter i styrelsen. eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen att å styrelsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas be- skaffenhet skall i reglementet angivas. dock att framställning eller yttrande till kommunfullmäktige icke må beslutas annorledes än av styrelsen sam- fällt".

Sådant reglemente behöver numera inte underställas länsstyrelsen. Mot- svarande föreskrift beträffande oreglerad nämnd är likalydande bortsett från att fullmäktiges delegationsmedgivande inte ges i reglemente utan i särskilt beslut (45ä andra och tredje styckena KL).

Kommunallagsutredningen föreslår den förändringen att delegationsbe- myndigande för kommunstyrelsen inte behöver ges reglementes form utan kan meddelas i annat fullmäktiges beslut (42% andra stycket EKL). Här- igenom fordras ingen särskild delcgationsregel för de oreglerade nämnderna. för vilka kommunstyrelseföreskriften i stället görs tillämplig genom hän- visning.

Beträffande de specialreglerade nämnderna varierar delegationsbestäm- melserna något. För brandstyrelse och skolstyrelse gäller regler som i hu- vudsak motsvarar föreskrifterna i KL. medan övriga specialförfattningar in- nehåller något större avvikelser.

För brandstyrelse gäller sålunda reglerna för oreglerad nämnd genom en hänvisning till KL t3as' ] mom. andra stycket brandlagen).

För skolstyrelse gäller i huvudsak samma regler. Tänkbara tjänstemanna- delegater preciseras dock i viss utsträckning genom att även skolchef och annan skolledare utöver tjänsteman hos kommunen anges. Vidare undantas viss ärendegrupp. nämligen beslut om att meddela eller återkalla godkän- nande av enskild skola tlSä skollagen ).

Prop. l976/77:l iso

5.6.2 .:N'r'inun/ur rm'rf Hindi/ivrade komunins/_t'rr'lsw'cg/ur

De sociala näntndernas delegationsregler är uppbyggda efter kommunal- lagens mönster men skiljer sig härifrån bl. a. genom att de ärendegrupper för vilka delegation får användas i vissa fall preciseras och genom att delc- gation till ordföranden i några i lagstiftningen angivna fall får tillgripas. om nämndens beslut inte utan olägenhet kan avvaktas.

De regler som gäller för social centralnämnds delegation sammanfattar i stort vad som gäller enligt resp. särskilda lag. Fullmäktiges medgivande fordras och delegatkretsen är densamma som i KL (6 och 7 åk" lagen om social centralnämnd m. m.). Ärendegrupper som kan delegeras anges som socialhjälps-, barnavårds- eller nykterhetsvårdsärenden. Detta skulle enligt ordalydelsen innebära en begränsning av området där delegation kan komma i fråga jämfört med reglerna i socialhjälpslagen och barnavårdslagen. där inga motsvarande preciseringar av ärendegrupperna ges. Av propositionen (l970:121) med förslag till lag om social centralnämnd framgår emellertid inte någon sådan avsikt. Tvärtom kan den allmänna inriktningen i pro- positionen beskrivas som en strävan efter att utan mer ingående materiella ändringar skapa möjligheter till nämndintegration. Delegationsmöjligheten torde heller inte tillämpas på detta begränsade sätt.

I likhet med vad som gäller för all nämnddelegation får framställning eller yttrande till fullmäktige inte delegeras. Detsamma gäller vissa kva- lificerade grupper av barnavårds- och nykterhetsvårdsärenden.

Delegation till ordföranden får tillgripas i vissa brådskande socialhjälps- och barnavårdsärenden. Denna befogenhet för ordföranden ges direkt i lagen och fordrar således inte nämndens bemyndigande.

Bestämmelserna om delegation gäller i tillämpliga delar också social dis- triktsnämnd (10% lagen om social centralnämnd m.m.).

De regler som gäller socialnämnds delegation behöver inte ytterligare be- handlas. eftersom de helt stämmer överens med motsvarande regler som gäller för socialhjälpsärcnden i social centralnämnd (8,5 socialhjälpslagen).

Beträffande de regler som gäller för barnavårdsnämnd skall utöver det föregående endast antecknas att vissa beslut huvudsakligen av tvångska— raktär enligt barnavårdslagen inte får delegeras vare sig barnomsorgen hand— has" av social centralnämnd eller av barnavårdsnämnd tll och 12 åå bar- navårdslagen ).

Möjligheten för nykterhetsnämnd att delgera beslutanderätten är utomor— dentligt begränsad och avser endast yttranden över körkortsansökningar l8ä 2 mom. nykterhetsvårdslagen). Fullmäktiges medgivande fordras inte i detta fall.

Tillkomsten av lagen om social centralnämnd innebar en utvidgning av möjligheten till delegation av nykterhetsvårdsärenden. även om vissa ären- degrupper av tvångskaraktär undantas — helt analogt med barnavårdslagens regler.

Prop. l976/77zl l81

5.6.3. Nii/nndw' vars dt'It'galiruns/.wnlvla/(gamla fordrar mulvrsn'i/lning Ilos län.»:s'ljrre/stw

För byggnadsnämnd gäller avvikande regler. Delegationsbemyndigande prövas inte av fullmäktige. utan nämndens beslut att delegera skall i stället underställas länsstyrelsen för fastställelse. Vidare får delegation till tjäns- teman endast avse tjänstemän hos nämnden. Krav på samfällt beslutsfat- tande gäller framställning eller yttrande inte bara till kommunfullmäktige utan även till länsstyrelsen och till regeringen. För beslut om föreläggande vid vite eller annat äventyr och för slutliga avgöranden i ärenden av prin- cipiell natur eller eljest av större vikt krävs likaså beslut av nämnden i dess helhet (7; byggnadsstadgan).

Också för hälsovårdsnämnd avviker delegationsbestämmelserna väsentligt från dem som gäller för flertalet nämnder. Överensstämmelsen med bygg- nadsstadgans bestämmelser är däremot stor. Sålunda krävs inte heller i häl- sovårdsstadgan fullmäktiges medgivande till delegation men däremot un- derställning hos länsstyrelsen. Tjänstemannadelegationen är på samma sätt begränsad till nämndens egna tjänstemän och delegation får inte heller här avse framställning till fullmäktige. länsstyrelsen eller regeringen. Också en— ligt hälsovårdsstadgan kräver vissa former av myndighetsutövning nämn- dens samfällda beslut. nämligen vitesföreläggande och verkställande av åt- gärd på den försumliges bekostnad (lZä hälsovårdsstadgan).

5.6.4. Öw'rväcamlen och förs/ae

Ganska stor enhetlighet kan trots de redovisade avvikelserna sägas prägla delegationsföreskrifterna i de olika författningarna.

Delegatkretsen är i samtliga fall densamma med undantag av de fall då beslutanderätten lämnas till tjänsteman enligt byggnadsstadgan och häl- sovårdsstadgan. Där har den givits en något snävare omfattning.

Avgränsningen av ärendegrupper är generös och i stort likalydande med vissa undantag. Des—sa avser mer ingripande myndighetsutövning eller beslut om tvångsåtgärder i resp. specialförfattning. Nykterhetsvårdslagens delge- tionsmöjligheter är dock mycket begränsade. I detta avseende får nykter- hetsvårdslagen anses vara föråldrad. vilket framgår av delegationsinstitutets utformning i lagen om social centralnämnd. '

Den mest påfallande avvikelsen består i byggnadsstadgans och hälsovårds- stadgans regler om underställning hos länsstyrelsen av delegationsbemyn— digande i stället för eljest förekommande medgivande av fullmäktige.

Denna konstruktion. som betingas av byggnadsnämnds och hälsovårds- nämnds relativt långtgående befogenheter, är främmande för allmänna kom- munalrättsliga principer och mindre väl förenlig med strävandena att be- gränsa statlig tillsyn och kontroll. Konstruktionen kan försvaras främst be- träffande de ärendegrupper som kan karaktäriseras som myndighetsutöv- ning. även om en naturlig invändning är att motsvarande lösning inte har

Prop. l976/77:1 182

ansetts nödvändig för övriga myndighetsutövande nämnder. För dessa har det ansetts tillräckligt att i resp. författning ange de undantag som behövs. Liknande undantag ges f.ö. som nämnts också i byggnadsstadgans och hälsovärdsstadgans delegationsregler.

Helt främmande ter sig kravet på medgivande av länsstyrelsen i stället för av fullmäktige beträffande de ärendegrupper som inte hänför sig till specialförfattningen utan utgör gängse inslag i flertalet kommunala nämn- ders förvaltning. Enligt nuvarande ordning krävs länsstyrelsens medgivande till delegation av exempelvis tillsättningar av kommunala tjänster. andra personalärenden. lokalfrågor, ekonomiska frågor och en rad mer eller mindre rutinbetonade ärenden inom det rent kommunala ansvarsområdet.

Av intresse i detta sammanhang är att bygglagutredningen i sitt betän- kande tSOU 197412l) förordar en övergång till de delegationsregler som gäller i den kommunala förvaltningen i övrigt för ärenden enligt en framtida markanvändnings- och byggnadslagstiftning.

I syfte att reducera den statliga tillsynen bör nuvarande underställning hos länsstyrelsen beträffande bemyndigande för byggnadsnämnd och häl- sovårdsnämnd att delegera beslutanderätt ersättas av eljest förekommande medgivande av fullmäktige.

Särskilt intressant ter sig därvid möjligheten att anknyta bestämmelserna till kommunallagens motsvarande regler för oreglerad nämnd. vilka enligt komunnallagsutredningens förslag skall gälla också för kommunstyrelse.

Ett sådant förenhetligande av lagstiftningen. genomfört exempelvis efter brandi-agens mönster. bör kunna omfatta också övriga specialreglerade nämn- der. om en hänvisning till 45% andra och tredje styckena KL i special- lörlätttningarna kompletteras med undantag för särskilt kvalificerade ären- degrupper. Detta synes vara en lämplig och enkel lösning. Konsekvenserna skulle bli i huvudsak följande.

Brandlagen: ingen förändring i sak. Byggnadsstadgan: medgivande att delegera beslutanderätt ankommer på fullmäktige i stället för på länsstyrelsen. Kravet att tjänstemannadelegat skall vara anställd hos nämnden utgår. Vissa ärendegrupper undantas på samma sätt som hittills.

Skollagen : uppräkningen av möjliga tjänstemannadelegater utgår. vilket inte innebär någon saklig ändring. eftersom samtliga angivna tjänstemän innefattas i begreppet "tjänsteman hos kommunen". Samma ärendegrupp som f.n. undandtas.

Lagen om social centralnämnd: uppräkningen av ärendegrupper utgår. Hänvisningen till KL kompletteras med regler om delegation till ordföranden i vissa brådskande fall. Uppräkningen av ärendegrupper som undantas från delegation behålles.

Socialhjälpslagen och barnavårdslagen : vissa lagtekniska ändringar men ingen förändring i sak.

Nykterhetsvårdslagen: nuvarande delegationsmöjlighet ökar genom en an-

Prop. l976/77:l . l83

passning till vad som gäller för nykterhetsvårdsärenden i social central- nämnd. Vissa ärendegrupper. som f. n. anges i lagen om social centralnämnd. undantas från delegation.

llälsovärdsstadgan: samma konsekvenser som i byggnadsstadgan.

5.7. Föreskrifter o|n protokoll

i 24; KL finns jämförelsevis detaljerade föreskrifter om kommunfull- mäktiges protokoll. Dessa regler gäller i huvudsak också för kommunsty- relsens och de oreglerade nämndernas protokoll (39 och 45 så). När det gäller specialreglerad nämnds protokoll hänvisas regelmässigt i vederbörande specialförfattning till kommunallagens bestämmelser om kommunstyrelsens protokoll. som dock vanligen jämkas genom en särbestämmelse om pro- tokollets innehåll. i den mån fråga är om sådant ärende om myndighets- utövning mot enskild (s. k. kvalificerat partsärendc) som avgörs genom be- slut som överklagas genom förvaltningsbesvär. regleras de specialreglerade nämndernas protokollföring även av förvaltningslagens bestämmelser om beslutsmotivering (17,5 ) och rättelse av beslut (l9 ä).

Vid en genomgång av de bestämmelser som reglerar nämndernas or- ganisation och arbetsformer ter det sig naturligt att behandla också reglerna om protokoll. En översyn av dessa regler torde för övrigt vara påkallad av bristande kongruens mellan specialförfattningarna och förvaltningslagen och aktualiseras ytterligare av de förslag till ändringar i kommunallagens protokollsbestämmelser som kommunallagsutredningen föreslår.

5.7.l KomHilma/lagens proloko/lmtzu/er

Enligt 24; KL skall kommunfullmäktiges ordförande föra eller på eget ansvar låta föra fullmäktiges protokoll. Detta skall innehålla en förteckning över närvarande ledamöter. en kortfattad redogörelse för varje ärendes be— skaffenhet. i varje ärende framställda förslag och yrkanden som inte har återkallats samt beslutet i varje ärende. Om omröstning har ägt rum. skall dessutom i protokollet tas in redogörelse för propositionsordningnen och uppgift om hur många som har röstat för eller emot. Vid öppen omröstning skall vidare anges hur var och en har röstat.

Utan uttryckligt stöd i KL anses att reservationer skall redovisas i full- mäktiges protokoll. Däremot behöver skälen för beslut inte anges i pro— tokollet.

För justeringen av fullmäktiges protokoll finns utförliga regler i KL. Det torde dock inte finnas anledning att här närmare redovisa dessa regler.

Vad som nu sagts om kommunfullmäktiges protokoll gäller enligt 39 och 45 & KL också kommunstyrelsens och oreglerad nämnds protokoll. För justering av dessa nämnders protokoll gäller bestämmelser. som i viss mån avviker från reglerna om justering av fullmäktiges protokoll.

Prop. l976/77zl 134

Regler om rättelse av förbiseendefel i protokoll saknas f. n. i KL. Koni— munallagsutredningen förslår dock att i lagen tas in en bestämmelse enligt vilken rättelse före besvärstidens utgång får vidtas i protokoll. om detta på grund av skrivfel. räknefel eller annat förbiseende uppenbart har avfattats felaktigt. Bestämmelsen föreslås gälla för såväl fullmäktige som styrelse och oreglerad nämnd (26.5 tredje stycket EKL).

De övriga ändringar i kommunallagens protokollsregler som kommunal- lagsutredningen föreslagit är av mindre intresse i detta sammanhang. Ett undantag är utredningens förslag att redovisningen i protokollet av när- varande ledamöter skall kunna ske inte bara genom en förteckning över de närvarande utan också genom att de som är frånvarande anges (Zbå första stycket EKL).

5.7.2. De spa'ia/reglcrade IIÖINIIt/("I'HHS protokoll

[ fråga om specialreglerad nämnds protokoll hänvisas. som tidigare har framhållits. regelmässigt i specialförfattningen till kommunallagens bestäm- melser om kommunstyrelsens protokoll. För skolstyrelsens del stannar det härvid. När det däremot gäller brandstyrelsen. byggnadsnämnden. de sociala nämnderna och hälsovårdsnämnden föreskrivs i resp. specialförfattning att protokollet inte behöver innehålla annat än förteckning över närvarande ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen därför. I förhållande till kommunallagens protokollsregler innebär bestämmelsen en påtaglig be- gränsning men också en viss utvidgning av protokollsskyldigheten. Dessa specialreglerade nämnders protokoll måste således — till skillnad från de oreglerade nämndernas protokoll — innehålla beslutsmotiveringar.

Skälen till att de specialreglerade nämndernas protokollsskyldighet har begränsats belyses bl. a. i förarbetena till socialhjälpslagen. vid vars tillkomst frågan ingående behandlades av riksdagen. i prop. (19552177) med förslag till lag om socialhjälp föreslogs att kommunallagens bestämmelser om kom- munstyrelsens protokoll skulle till fullo göras tillämpliga på socialnämndens protokoll. Mot detta förslag framkom erinringar i flera motioner.

I de likalydande motionerna l955:l:548 och 111677 uttalades att fattig- vårdslagens bestämmelse att endast fattigvårdsstyrelsens beslut och skälen härför skulle antecknas i protokollet borde gälla också för socialnämnden. Den noggranna protokollföringsom hade föreslagits i propositionen kunde enligt motionärerna vara berättigad beträffande kommunens beslutande och verkställande organs sammanträden men i fråga om socialnämnden syntes den motionärerna medföra ett onödigt betungande arbete. som ibland kunde vara mer till skada än nytta. När det gäller åtgärder och ingripanden mot enskilda personer. kunde det enligt motionärerna vara till uppenbar skada om vederbörande fick kännedom om varje ledamots personliga ställnings- tagande.

Frägan om socialnämndens protokoll behandlades också i de likalydande

Prop. l976/77:l __ 185

motionerna 1955211552 och 111682. lVlotionärerna fann det angeläget att be- stämmelserna om protokollet gjordes enklare och att föreskriften om re- dovisning av de enskilda ledamöternas vota föll bort.

Andra lagutskottet (2LU 1955139) framhöll med hänvisning till förslaget i propositionen att vissa fördelar givetvis stod att vinna om reglerna för protokolleringen i olika kommunala nämnder och organ gjordes likalydande. Enligt utskottets mening förelåg emellertid i fråga om socialnämndens protokoll inte samma skäl till utförlighet som i fråga om kommunfull- mäktiges och kommunstyrelsens protokoll. Den protokollsskyldighet som hade föreslagits i propositionen ansågs framtvinga ett betydande skrivarbete och skulle enligt utskottets mening bli onödigt betungande för nämnderna. De i motionerna framförda erinringarna mot att ledamöternas personliga ställningstaganden framgick av protokollet kunde enligt utskottet inte heller frånkännas betydelse. Utskottet ansåg det inte erforderligt att socialnämn- dens protokoll upptog annat än förteckning över närvarande ledamöter samt beslutet i varje ärende och skälen härför. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 19551397).

1 den mån specialreglerade nämnders beslut kan överklagas genom för- valtningsbesvär och innebär myndighetsutövning mot enskild är förvalt- ningslagens bestämmelser om bl. a. beslutsmotivering (17 å) och rättelse av beslut (19 &) tillämpliga. Eftersom nämndernas beslut i allmänhet avfattas i protokollförm. får dessa föreskrifter betydelse för nämndernas protokoll- föring.

Föreskrif'tcn om beslutmotivering innebär att beslut. varigenom ärende avgörs dvs. prövas slutligt. skall innehålla de skäl som har bestämt utgången. Skälen får utelämnas bara under vissa bestämda förutsättningar. som anges i lagen. t. ex. om beslutet inte har gått part emot eller när det annars är uppenbart obehövligt att redovisa skälen.

Rättelseregeln i förvaltningslagen innebäratt beslut. som till följd av skriv- fel. räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet. får rättas först sedan part har lämnats tillfälle att yttra sig. Parten behöver dock inte höras om det är uppenbart obehövligt.

Dessa föreskrifter i förvaltningslagen är som nämnts bara tillämpliga i fråga om sådant beslut av specialreglerad nämnd som kan överklagas genom lörvaltningsbesvär och som innebär myndighetsutövning mot enskild. Enligt en särskild bestämmelse i barnavårdslagen (14 ä 4 stycket) är föreskrifterna dock tillämpliga också i sådant ärende hos barnavårdsnämnd i vilket med- delas beslut. som kan överklagas genom kommunalbesvär. Föreskriften om beslutsmotivering skall enligt samma bestämmelse tillämpas också på bar- navårdsnämnds beslut under ärendes handläggning. Denna specialreglering beträffande barnavårdsnämnd hänger samman med att man vid förvalt— ningslagens tillkomst inte ville försämra det rättsskydd som den enskilde redan tidigare åtnjöt på grund av barnavårdslagens utförliga reglering av förfarandet i ärenden hos barnavårdsnämnd. Det bör observeras att sär—

Prop. l976/77:1 186

bestämmelserna endast avser barnavårdsärenden och inte ärenden av annat slag. Vad som nu har sagts om harnavårdsnämnd gäller också social central- nämnd och social distriktsnämnd vid handläggning av barnavårdsärendc.

57.3 ()i't'i'i'i'igtiiit/uii m'li I/ÖH/(IL'

Självfallet är det önskvärt att enhetliga regler så långt möjligt gäller för de kommunala nämnderna protokollföring. Detta önskemål är dock svårt att helt tillgodose med hänsyn till de skilda förutsättningar som gäller för den specialreglerade Förvaltningen och för den sektor av kommunförvalt- ningen som inte regleras annorstädes än i kommunallagen . Denna skillnad blev. som tidigare har redovisats. utförligt belyst vid socialhjälpslagcns till- komst. Det ansågs då inte lämpligt att ålägga socialnämnden en lika om- fattande protokollsskyldighet som kommunstyrelsen och de oreglerade nämnderna. Föreskriften om socialnämnds protokoll motsvaras av regler av samma innebörd i övriga här aktuella specialförfattningar med undantag av skollagen .

De olika förutsättningar som gäller för specialreglerad och kommunal- lagsreglerad förvaltning har ytterligare markerats genom tillkomsten av för- valtningslagen. som gäller ärende hos kommunal myndighet om ärendet avgörs genom beslut. som kan överklagas genom förvaltningsbesvär men inte om det kan angripas med kommunalbesvär. Till följd härav kan för- valtningslagens regler om förfarandet i kvalificerade partsärenden — t. ex. reglerna om beslutsmotivering och om rättelse av beslut — bli tillämpliga i de specialreglerade men inte i de oreglerade nämnderna.

De särregler som gäller för de här behandlade specialreglerade nämndernas protokoll avser framför allt protokollets innehåll. Särreglerna innebär i detta hänseende en påtaglig inskränkning men också en betydelsefull utvidgning av protokollsskyldigheten.

Att i enhetlighetens intresse ta bort gällande inskränkning i de special- reglerade nämndernas protokollsskyldighet synes inte böra komma i fråga. De skäl på vilka inskränkningen har grundats synes fortfarande vara giltiga. Den eftersträvade enhetligheten skulle också kunna uppnås. om motsva- rande inskränkning görs i kommunstyrelsens och de oreglerade nämndernas protokollsskyldighet. Denna fråga kan dock inte lämpligen ("övervägas inom ramen för det nu aktuella översynsz-irbetet. [ sammanhanget bör observeras att kommunallagsutredningen inte har föreslagit någon ändring i detta syfte av kommunallagens regler om kommunstyrelsens och de oreglerade nämn— dernas protokoll. Den bristande enhetligheten på detta område torde för övrigt inte ha vållat några påtagliga olägenheter.

Den utvidgning av protokollsskyldigheten som gäller för de specialre- glerade nämnderna avser beslutsmotiveringen och grundar sig f.n. på fö— reskrifter både i specialfi.”)rf'attningarna och i förvaltningslagen . Specialför- fattningarnas föreskrifter om beslutsmotivering kan sägas vara mer kate-

Prop. 1976/77:1 187

goriska än motsvarande bestämmelse i förvaltningslagen . som bara gäller ärenden. som innebär myitdighetsutövning mot enskild och som uttryck— ligen anger att beslut inte behöver motiveras under vissa förutsättningar. Till skillnad från denna föreskrift i förvaltningslagen gäller specialförfatt- ningarnas föreskrifter om beslutsmotivering inte bara beslut i kvalificerat partsärende. som kan överklagas genom föi'valtningsbesvär. utan också andra typer av beslut.

Någon anledning att nu omprövade överväganden på vilka förvaltnings- lagen har grundats i nu berörda hänseende föreligger inte. Förvaltningslagens föreskrift om beslutsmotivering bör fortfärande gälla för de specialreglerade nämnderna i samma utsträckning som nu. Vid sidan av denna nyanserade föreskrift synes det inte finnas behov av regler om motivering av special- reglerade nämnders beslut. Gällande bestämmelser i specialförfattningarna att skälen för beslut skall anges i protokollet kan därför utgå. Exempel på en sådan lösning finns bl.a. i lagen (1973:861) om lokal kristidsförvaltning (5 s').

Den nu förordade lösningen innebär att de specialreglerade nämndernas skyldighet att motivera andra beslut än de som meddelas i sådana kva- lificerade partsärenden som kan överklagas genom förvaltningsbesvär faller bort. Föreskrifterna om motivering av samtliga beslut torde inte ha tillämpats särskilt strikt i övriga ärenden.

1 den mån det är önskvärt att kräva motivering av andra beslut av Spe- cialreglerad nämnd än de som omfattas av förvaltningslagens föreskrift om beslutsmotivering. bör den utvägen väljas att nämnda föreskrifts tillämp- ningsområde utvidgas. Exempel härpå finns som tidigare har redovisats i barnavårdslagen.

Enligt särskilda bestämmelser i barnavårdslagen (14.5 fjärde stycket") är förvaltningslagens föreskrifter om bl. a. beslutsmotivering tillämpliga också i sådant barnavårdsärende i vilket meddelas beslut som kan överklagas genom kommunalbesvär. Föreskrifterna skall enligt samma bestämmelser tillämpas också på barnavårdsnämnds beslut under ärendes handläggning. Skäl att nu ompröva dessa bestämmelser. som infördes vid förvaltnings- lagens tillkomst. finns inte.

Som förut har framhållits saknas f. n. i KL regler om rättelse av för- biseendefel. Kommunallagsutredningen föreslår att en sådan regel tas in i lagen (26 ;" tredje sycket EKL). Den föreslagna bestämmelsen ger möjlighet att före besvärstidens utgång rätta såväl fullmäktiges som styrelsens och oreglerad nämnds protokoll. om detta på grund av skrivfel. räknefel eller annat lörebiseende uppenbart har avfattats felaktigt.

Om utredningens förslag förverkligas. uppkommer frågan om kommu- nallagens rättelseregel skall gälla också de specialreglerade nämndernas pro- tokoll. Detta förefaller vara en lämplig huvudregel. 1 den man det är fråga om kvalificerat partsärende. vilket avgörs genom beslut som kan överklagas genom förvaltningsbesvär. gäller redan förvaltningslagens regel om kom—

Prop. l976/77: 1 188

munikation med part innan rättelse av förbiseendefel vidtas (19 .b"). Skäl att ändra denna ordning finns inte. Hinder synes inte föreligga mot att låta båda reglerna gälla samtidigt beträffande de kvalificerade partsärendena. Tvärtom talar rättssäkerhetsskäl för en sådan lösning. Den rättelseregel som kommunallagstitredningen f(fireslår kommer härvid att gälla samtliga ären- den hos den specialreglerade nämnden. 1 den mån protokollet redovisar beslut som innebär myndighetsutövning mot enskild och som kan angripas med förvaltningsbesvär gäller härutöver fortfarande 1955" förvaltningslagen med det förstärkta rättsskydd denna regel innebär. Detta bör uttryckligen anges i hänvisningen till KL.

Av den tidigare redogörelsen för gällande bestämmelser framgår att reg- lerna om ansvaret för och justeringen av kommunstyrelsens protokoll är tillämpliga på de specialreglerade nämndernas protokoll genom särskilda hänvisningar i specialförfattningarna. Det finns inte skäl att ändra denna ordning.

För närvarande gäller att såväl kommunstyrelsens och oreglerad nämnds protokoll som specialreglerad nämnds protokoll skall innehålla förteckning över närvarande nämndledamöter. Kommunallagsutredningen föreslår som förut nämnts att kommunallagens regler om närvaroredovisning skall ändras så att redovisningen kan ske inte bara genom en förteckning över de när- varande ledamöterna utan också genom att de som är frånvarande anges. Denna ordning synes utan komplikationer kunna tillämpas också på de spcialreglerade nämndernas protokoll. Om utredningens förslag förverkligas. bör därför specit'ilförfattningarnas protokollsbestämmelser jämkas så att rå- dande enhetlighet behålls.

5.8. Några återstående frågor

1 detta avsnitt behandlas de i översynsarbetet aktuella specialförfattning- arnas nämndregler. i den mån de avviker från kommunallagens motsvarande avsnitt och inte tidigare har avhandlats.

Regler om antal ledamöter ges i samtliga här aktuella specialförfattningar. 1 två fall avviker föreskrifterna från den regel om minst fem ledamöter som gäller för kommunstyrelsen. Skolstyrelse skall sålunda ha minst sju ledamöter (1355 skollagen) och social centralnämnd minst nio (3,( lagen om social centralnämnd m.m.).

Fi:")reskrifterna om suppleanter stämmer överens med kommunallagens regler i samtliga aktuella författningar utom nykterhetsvårdslagen. där an— talet suppleanter i nykterhetsnämnd anges till minst hälften av antalet le- damöter. Bestämmelsen i 31 ;" första stycket KL om att suppleanter väljs av kommunfullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer anses innebära att minst en suppleant skall utses.

I stället förjävsregeln i 37 ;" andra stycket KL gäller för alla här aktuella nämnder förvaltningslagens jävsregler (4 och 5 ä;") i samtliga ärenden.

Prop. l976/77zf ' 180

Brandstyrelses rätt att till kommunstyrelsen överlämna sitt arkiv följer av en hänvisning till 45; KL (3 a ;" 1 mom. andra stycket brandlagen). Motsvarande bestämmelse finns positivt uttryckt i skollagen (12 ;) och so- cialhjälpslagen ( 10 ;) men saknas i övriga spccialförfattningar. De oreglerade nämnderna ges i 45 ; KL en möjlighet att till kommunstyrelsen överlämna sina arkivhandlingar. Kommttnallagsutredningen föreslär att fullmäktige skall få föreskriva formerna för arkivvården (40; tredje stycket EKL).

De särregler i specialförfattningarna som inte behandlats här eller i fö- regående avsnitt kan beskrivas som en reglering utöver kommunallagens bestämmelser. I allmänhet har dessa ytterligare regler sin grund i nämndens specialreglerade arbetsuppgifter.

Som framgår av det föregående är det, utöver de tidigare behandlade detaljföreskrifterna.endast i ett fåtal avseenden som specialförfattningarnas nämndregler avviker från kommunallagens motsvarande regler. Utöverjävs- reglerna gäller detta föreskrifterna om antal ledamöter och suppleanter och om arkivvård.

Föreskrifterna om antal ledamöter anger genomgående minimiantal. För skolstyrelse är minimiantalet sju. för social centralnämnd nio. Att skol- styrelse eller social centralnämnd obligatoriskt skall ha fler ledamöter än exempelvis kommunstyrelsen förefaller svårt att motivera. Det ligger ett värde i sig att till nämnderna knyts så många förtroendemän som är möjligt med hänsyn till kravet på effektivitet och arbetsduglighet. Det bör kunna överlämnas åt kommunerna att själva fastställa antalet ledamöter i nämn- derna utöver ett minimiantal. som lämpligen kan vara det som gäller för kommunstyrelsen. Särbestämmelserna föreslås därför utgå. Det bör särskilt understrykas att detta förslag inte åsyftar en minskning av antalet nämnd- ledamöter utan har sin grund uteslutande i en strävan att nå en enhetlig reglering med ett minimum av detaljföreskrifter.

Antalet suppleanter skall i nykterhetsnämnd uppgå till minst hälften av antalet ledamöter. Motsvarande föreskrift saknas för övriga nämnder och inga skäl talar för att behålla den.

Beträffande jävsreglerna synes ingen ändring vara påkallad. Det skall också framhållas att kommunallagsutredningens förslag innebär en anpassning till förvaltningslagens regel om släktskapsjäv.

De olikheter som har konstaterats beträffande föreskrifterna om de spe- cialreglerade nämndernas arkivvård förefaller sakna berättigande. Ett flertal kommuner har byggt upp gemensamma arkiv för hela den kommunala förvaltningen. Den regel som kommunallagsutrcdningen föreslår om att fullmäktige beslutar om arkivvården bör bli tillämplig också på de special- reglerade nämnderna. Därigenom anpassas lagstiftningen till praxis och de särskilda bestämmelserna i specialförfattningarna kan slopas.

Prop. l976/77zf wo

5.9. Närmare om förslagen till författningsändringar

De överväganden som har gjorts i de föregående avsnitten har lett fram till att goda förutsättningar finns för att med ett minimum av särregler anpassa de olika specialförfattningarnas regler om nämndernas organisation och arbetsformer till kommunallagens motsvarande bestämmelser.

Genomgående föreslås i det följande en hänvisning i alla behandlade spe- cialförfattningar till kommunallagsutredningens enhetliga kommunallag. Den bör ges i princip följande lydelse:

Beträffande .x-nämnd skall bestämmelserna i 33 ;. 34; första stycket. 35-38 s;. 39; första stycket samt 40-42 ;; kommunallagen äga motsva- rande tillämpning.

Nämndens protokoll behöver dock ej upptaga annat än uppgift om när- varande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 17; förvaltningslagen (l971:290). Föreskrifter om rättelse av beslut hnns i 19; samma lag.

[.itan hinder av 2; 2 förvaltningslagen äger 4 och 5 ;; nämnda lag till- lämpning i samtliga ärenden hos x-nämnd.

Smärre avvikelser behövs på grund av att skolstyrelses protokoll skall vara fullständigt. att hänvisningen till 17; förvaltningslagen inte låter sig infoga i barnavårdslagen samt att vissa begränsningar i delegationsrätten gäller beträffande några grupper av ärenden. som innefattar kvalificerad myn- dighetsutövning.

I stort kan den angivna normalhänvisningen dock användas. varigenom ett stort antal motsvarande eller likartade regler i specialförfattningarna kan mönstras ut.

Kommunallagsutredningens förslag till ny lagtext (] - 3 kap.) redovisas i bilaga 14.

I detta sammanhang har endast preliminära överväganden kunnat göras beträffande de särskilda lösningar som fordras för Stockholms kommun.

Inte heller de särskilda överväganden som den nya regeringsformen på- kallar om olika reglers status av lag eller förordning återspeglas i författ- ningsförslagen.

l detta kapitel sammanfattas först förslagen till ändringar i Kl-. varefter förslagen till ändringar i specialförlättningarna redovisas nämnd för nämnd. Förekommande hänvisningar till komunallagens bestämmelser avser kom- munallagsutredningens förslag till enhetlig kommunallag.

'Ji ?).] Him/(lg li// ('i/ldringur i KL

[ ett föregående avsnitt (5.3) föreslås att en regel om proportionell valmetod skall införas beträffande val till hiilstwårdsnämnd och nykterhetsnämnd m. fl. nämnder.

Denna förstärkning av minoritetsskyddct nås genom att tillämpligheten

Prop. l976/77zl ft)]

av kommunallagens bestämmelse om proportionella val (24 ; tredje stycket EKL) utvidgas. Begränsningen till de oreglerade nämnderna slopas. Spe- cialförfirttningarnas regler i ämnet kan därigenom utgå.

1 ett tidigare avsnitt (5.5) föreslås att kommunf'ttllnräktigc själva skall fastställa fördelningen mellan nämnderna av vissa förvaltningstrppgifter. Den lämpligaste metoden att åstadkomma detta är" att foga ett nytt fjärde stycke till 43; EKL.

Ändringsfl'rrslagcn. som av praktiska skäl utformats som förslag till änd- ringar i kommunallagsutret'lningens förslag (EKL). redovisas i bilaga 1.

5.9.2. Hitis/ag lill [im/ringar i brandlagen

Brandlagstifrningens moderna utformning göratt de ändringarsom föreslås här får begränsad praktisk betydelse. Brandlagens regler fyller ganska högt ställda anspråk på enkelhet och — vad beträffar brandstyrelsens arbetsformer — frånvaro av detaljbestämmelser. '

l 3 ; ges brandstyrelsen ett allmänt förvaltningsansvar för brandförsvarets angelägeneheter. Paragrafen ändras så att det framgår att fullmäktige be- träffande brandförsvaret får fatta sådant beslut som avses i det nya fjärde stycket i 43; EKL.

Den allmänna hänvisningen till KL ersätter nuvarande 3 a ; brandlagen, Sakligt innebär detta att bestämmelsen om den begränsade protokollsskyl— digheten ges en bättre utformning och att regeln om brandchefs ovillkorliga närvarorätt och falska reservationsrätt ersätts av den regel om möjligh'et att tillkalla bl. a. tjänsteman som kommunallagsutredningen har föreslagit skall gälla hela den kommunallagsregleradc sektorn.

Förslaget redovisas i bilaga 2.

5.9.3 förslag till find/"ingar i byggnadsstadgan

Byggnadsnämnds sammansättning och arbetsformer regleras i byggnads- stadgans första kapitel.

F.n tillämpning av den föreslagna hänvisningen till KL medför att en betydande del av textmassan kan undvaras.

] enlighet med vad som tidigare har föreslagits slopas närvarorätten för de tjänstemän som har föredragsningsskyldighet hos nämnden liksom den falska reservationsrätt som tillkommer dessa och andra tjänstemän. Bestäm- melser om skyldighet för nämnden att underställa länsstyrelsen beslut om delegation ersätts av kommunallagens delegationsregler. llittilfs gällande begränsning i delegationsrätten beträffande vissa kvalificerade ärendegrupper" behålls.

[ byggnadsstadgan återstår av nämndbestämmelserna därmed hänvisning- en tiff KL med viss inskränkning i delegationsrätten och en föreskrift om viss personal hos nämnden.Det kan givetvis också ifrågasättas om det är

Prop. l976/77:l 192

nödvändigt att behålla dessa regler. De har dock en sådan utformning att de knappast kan anses innebära en besvärande detaljreglering och de bör därför prövas vid övervägandena i anledning av bygglagutredningens be- tänkande.

Förslaget redovisas i bilaga 3.

5.9.4. I-i'i/is/ug li// ("inr/ringar i skol/(Igen (n'/r skri]/iii'r)/'t/iii/lgt'if

Skolstyrelscs sammansättning och arbetsformer regleras i 2 kap. skollagen. Bestämmelserna i 12-16 och 18 ;; ersätts av den genomgående hänvisningen till Kl.. Skyldigheten att föra protokoll enligt reglerna i KL kvarstår dock fullt ut. Liksom f.n. undantas en ärendegrupp från delegation.

De förändringar detta förslag innebär är i korthet fäljande. Minimiantalet ledamöter sänks från nuvarande sju till fem, vilket gäller för kommunstyrelse och flertalet övriga nämnder. Det skall erinras om att med detta förslag självfallet inte aves att minska antalet förtroendemän utan endast att över- lämna åt kommunerna att själva utforma sin nämndorganisation. Vidare anpassas valbarhetsreglcrna till de regler kommunallagsutredningen föreslår beträffande kommunstyrelsen. vilket bl. a. innebär att skolchefen blir valbar till skolstyrelsen. Hans med tjänsten förenade rätt och skyldighet att närvara vid styrelsens sammanträden slopas liksom hans falska reservationsrätt.

Ett par ändringar föreslås också i skollagen och skolförordningen som en följd av det tillägg till 43; EKL som har föreslagits i det föregående.

Sålunda föreslås att 8 ; tredje stycket skollagen utgår. [ detta stycke fö- reskrivs att kommunfullmäktige kan uppdra förvaltning och verkställighet i fråga om byggnad och mark för skola, som står under skolstyrelsens för- valtning. åt annan nämnd liksom att motsvarande uppdrag kan lämnas beträffande anställning m.m. av viss personal. Bestämmelserna blir över- flödiga. om en hänvisning till 43; fjärde stycket EKL ges i 9; skollagen samt i 17 kap. 55; och 18 kap. 9; skolförordningen.

Slutligen föreslås motsvarande ändringar i reglerna om landstingskom- muns utbilt'lningsnämnd ( 3 kap. skollagen ).

Förslag till ändring i skollagen redovisas i bilaga 4. förslag till ändring i skolförordningen i bilaga 3.

5.9.5 l-i")rs/ag Ii/l ("im/ringar i lagen om social (”('Ilfl'l'I/Hälnlfd

Förslagen till ändringar i lagen om social centralnämnd motsvarar i stort sett ändringsförslagen beträffande de särskilda vårdlagarna.

Den hänvisning till KL som föreslås i samtliga specialförfattningar kom- pletteras här. liksom i barnavårdslagen . med en hänvisning beträffande pro- tokollföringen till 14; tredje stycket barnavårdslagen .

De begränsningar i delegationsrätten som föreskrivs för vissa barnavårds- och nykterhetsvårdsärenden upprätthålls i förslaget genom att de regler här-

Prop. l976/77zl 193

om som skall gälla för barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd görs till- lämpliga även i kommun, som har fattat beslut om att inrätta social cen- tralnämnd. Detta sker genom att 2; första stycket lagen om social cen- tralnämnd ändras så att delegationsbestämmelserna i de särskilda vårdla- garna inte längre undantas från tillämplighet i sådan kommun samtidigt som den begränsning i delegationsrätten i nykterhetsvårdsärenden som f. n. finns i lagen om social centralnämnd förs över till nykterhetsvårdslagen. Bestämmelsen i 2; andra stycket lagen om social centralnämnd kommer därefter att medföra att delegationsbestämmelserna i de särskilda vårdlagarna blir tillämpliga på social centralnämnd.

Med samma metod kan bestämmelserna i 6; om ordförandedelegation slopas.

De ändringar i KL som föreslås innebär att reglerna i lagen om social centralnämnd om rätt att tillkalla särskilda sakkunniga och om tillsättning av tjänst, som nämnden har gemensamt med annan nämnd. kan mönstras ut.

Förslaget innebär sålunda att lagen, utöver inledande bestämmelser om inrättande av social centralnämnd och om tillämpligheten av föreskrifterna i de tre vårdlagarna i sådant fall. beträffande social centralnämnd endast innehåller hänvisning till KL. Beträffande social distriktsnämnd begränsas bestämmelserna på motsvarande sätt.

Sakligt innebär ändringarna i huvudsak att föreskrivet minimiantal |e- damöter minskas från nio till för övriga nämnder gällande fem, vilket. lika litet som motsvarande ändring beträffande skolstyrelsen. avses få någon styrande effekt. Vidare utgår rekommendationen om anlitande av juridisk och medicinsk sakkunskap och nämndens delegationsmöjlighetcr vidgas till att omfatta också andra ärenden än socialhjälps-. barnavårds-och nyk- terhetsvårdsärenden. Beträffande social distriktsnämnd föreslås att förbudet att göra framställ- ning eller avge yttrande till fullmäktige slopas. Kommunfullmäktige bör få avgöra om distriktsnämnd skall ges sådan befogenhet. Förslaget redovisas i bilaga 6.

5.9.6. Förslag till ändringar i .sncia/Iz/("iI/is/agcn

De ändringar som föreslås i socialhjälpslagens nämndregler är sakligt sett av begränsad betydelse. även om en betydande textmassa utgår. Normal- hänvisningen till KL föreslås ersätta 3-5 ;;. 8 ; andra och tredje styckena samt 10 ;. Bestämmelsen om egendomsförvaltning i 6; utgår och regeln om nämndens allmänna förvaltningsansvar kompletteras med en hänvisning till 43 ; fjärde stycket EKL. Övriga bestämmelser kvarstår oförändrade. De sakliga förändringar förSlaget innebär inskränker sig i stort sett till vad som följer av kommunallagsutredningens förslag till ny kommunallag och de förslag till ändringar i KL som tidigare har redovisats.

Förslaget redovisas i bilaga 7.

Prop. l976/77zl 194

5.9.7 förs/ag lill ändringar i hurnavcirzls/agc'n

Beträffande barnavårdslagen föreslås att rekommendationen om att jurist skall vara ledamot i nämnden eller att juridiskt biträde i annat fall bör anlitas skall utgå. Bestämmelsen om egendomsförvaltning i 3; utgår och regeln om nämndens allmänna förvaltningsansvar kompletteras med en hän- visning till 43; fjärde stycket EKL.

I övrigt föreslås den hänvisning till Kl.. som genomgående används ersätta ett flertal bestämmelser. Hänvisningen kompletteras med den regel om be— gränsning av delegationsrätten som nu ges i l2 ; barnavårdslagen. Reglerna om nämnden och dess arbetsformer kan därigenom begränsas till hänvis— ningen till KL. bestämmelsen i 9 ;. som reglerar bl. a. samarbete med andra organ, regeln i ll ; om ordförandet'lelegation i vissa fall samt föreskriften i 13 ;, som ger regeringen möjlighet att medge undantag från föreskriven organisation och undantar Stockholms kommun från tillämpligheten av bar- navårdslagens nämndregler.

Förslaget redovisas i bilaga 8.

5.9.8 Förslag till ("ind/ingar i nykter/n*rst'ärzlslagan IH. III.

Nykterhetsvårdslagens regler om kommunal nykterhetsnämnd föreslås ändrade på i huvudsak samma sätt som reglerna om socialnämnd och bar- navårdsnämnd.

Sakligt innebär detta att kravet på att såväl män som kvinnor skall vara företrädda slopas liksom rekommendationen om att läkare skall vara ledamot i eller biträde åt nämnden. Nämndens möjlighet att delegera beslutanderätt utvidgas väsentligt. Bestämmelsen i lagen om social centralnämnd om att delegation inte får ske i vissa kvalificerade nykterhetsvårdsärent'len flyttas till nykterhetsvårdslagen. Övriga ändringar är sådana som följer av EKL.

Förslaget redovisas i bilaga 9. Som tidigare framhållits kan lagen om tillsättning av vissa befattnings- havare inom socialvården i och med de föreslagna ändringarna i social- vårdslagarna upphävas. Förslag till lag härom redovisas i bilaga lf).

5.9.9 Förslag till ändringar i hälsovårt/ssradgan in. Hf.

Flertalet bestämmelser i hälsovårdsstadgans 2 kap.. som reglerar hälso- vårdsnämnds sammansättning och arbetsformer. föreslås utgå.

Den genomgående hänvisningen till KL. som kompletteras med nuva- rande begränsning i delegationsrätten. föreslås ersätta 7-l2 ;;. I huvudsak innebär detta att rekommendationerna om läkares och veterinärs ledamot- skap mönstras ut och att bestämmelserna om olika utomstående befatt- ningshavares närvarorätt och falska reservationsrätt utgår. Vidare föreslås att underställningsskyldigheten beträffande delegationsbemyndigande er— sätts av kommunallagens delegationsregler.

Prop. l976/77:l 195

llärutöver innehåller 2 kap. föreskrifter om skyldighet att avge årlig berättelse (13 ;) och skyldighet att ha stadsläkare och hälsovårdsinspektör (14 ;). Dessa bestämmelser föreslås kvarstå oförändrade i avvaktan på förslag från hälsovårdsstadgekommitten. som har i uppdrag att särskilt överväga vilka detaljbestämmelser av denna typ som kan mönstras ut.

Närvarorätt och falsk reservationsrätt tillkommer länsveterinären och dis- trikts- och stadsveterinären också enligt djurskyddslagen (19441219). Även dessa bestämmelser föreslås utgå.

Förslag till ändring i hälsovårdsstadgan redovisas i bilaga 11 och förslag tll ändring i djurskyddslagen i bilaga 12.

6. Kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet vissa be- slut

Kommunala beslut skall i vissa fall för att vinna giltighet underställas statlig myndighetsprövning. Underställningsskyldigheten enligt KL och oli- .ka specialförfattningar har successivt reducerats. Särskilt gäller detta kom- munernas rätt att ta ut avgifter. där tendensen har varit att ersätta un- derställning av taxor med lagregler som ger kommunerna frihet att själva bestämma avgifterna inom ramen för verksamhetens självkostnader. Här kan erinras om hamnutredningens förslag att beslut om hamnavgifter skall undantas från underställninsskyldighet. 1 74; KL skulle därmed inga un- derställningspliktiga områden återstå. Underställningsskyldighet kvarstår däremot såväl i andra delar av KL som i vissa specialförfattningar.

6.1. Underställning enligt KL m.m.

Underställningsskyldighet föreligger i tre fall i kommunallagens drätsel- kapitel. Den avser beslut om anslag att täckas genom flerårig utdebitering, beslut om avsättning till och ianspråktagande av vissa fonder samt beslut om upptagande av vissa lån och tecknande av borgen för vissa lån.

Beviljas anslag att täckas genom utdebitering under mer än fem år. skall beslutet underställas länsstyrelsens prövning (52; andra stycket KL och 56 ; andra stycket KLS). För landstingskommun gäller en motsvarande regel med den skillnaden att beslutet skall underställas regeringen (58; andra stycket LL).

Möjligheten att underställningsfritt bilda och ta i anspråk fonder regleras i 55; KL. 59; KLS och 61 ; LL. Bestämmelsernas utformning är sådan att kommunerna mera sällan har behov av att bilda andra fonder eller ta i anspråk fondmedel för annat ändamål än det ursprungligen avsedda. Sådana beslut skall annars enligt 56; KL. 60; KLS och 62; LL underställas re- geringen.

Den viktigaste och för kommunerna mest ingripande underställnings- skyldigheten i drätselkapitlen avser beslut om upptagande av vissa lån och

Prop. l976/77zl 196

tecknande av borgen för vissa lån.

Låneri-itten och rätten att teckna borgen regleras för kommunerna i 58=60 ;; KL och 62—64 ;; KLS samt för landstingskommunerna i 64 ; LL. Beträffande möjligheterna att ta upp lån utan regeringens tillstånd föreligger vissa skillnader mellan kommun och landstingskommun.

För båda gäller att lånen skall vara ställda att återbetalas inom högst fem år. För kommunerna gäller dessutom en beloppsmässig inskränkning. så att lånerätten står i relation till skatteunderlaget i kommunen. Lands- tingskommunerna är inte underkastade denna begränsning och inte heller den för kommunerna gällande bestämmelsen. att lånen årligen skall av- betalas. ] andra avseenden är landstingskommunernas rätt att ta upp län utan regeringens särskilda medgivande mer inskränkt än kommunernas. Detta hänger samman med kommunernas uppgifter inom bostadsförsörj- ningens område samt kommunernas ansvar för gemensamma vatten- och avloppsanläggningar m. m.

Kommunallagsutredningen föreslår att underställningsskyldigheten slo- pas i fråga om beslut om anslag att täckas genom flerårig utdebitering och beslut om avsättning till och ianspråktagande av vissa fonder. Beträffande lån och borgen behålls underställningsskyldigheten. De beloppsmässiga be- gränsningarna och kravet på årlig avbetalning som nu återfinnsi KL och KLS men inte i LL skall dock enligt utredningens förslag slopas. I detta sammanhang föreslås inte några ytterligare ändringar i fråga om under- ställningsskyldigheten i drätselkapitlen.

6.2. Den kommunala förordningsmakten

Utöver de beslut som nu har nämnts är kommunerna skyldiga underställa statlig myndighet i huvudsak vissa beslut om lokala förordningar. vissa taxor på det specialreglerade området samt planbeslut.

6.2.1. Lokala förordningar

Med lokala förordningar. som regelmässigt skall underställas statlig myn- dighet avses i det följande lokal ordningsstadga. lokal hälsovårdsordning. brandordning och hamnordning.

Att ta bort statsuppsikten i fråga om de lokala förordningarna eller att ändra formerna för denna medför svåröverskådliga konsekvenser. Dessa föreskrifter bygger på tillgång till bl.a. straflSanktioner och det torde inte vara förenligt med svensk rättsuppfattning att ge kommunerna en rätt att självständigt besluta om straffsanktionerade föreskrifter.

Av statsmakterna fastställda normalföreskrifter av samma typ som ex- empelvis normalhälsovårdsordningen (19711761') också på de områden där sådana i dag inte förekommer skulle snarast innebära en hårdare styrning än hittills. Metoden är också mindre lämplig på områden med större behov av lokala variationer.

Prop. l976/77zl 197

Av bl.a. dessa skäl finns anledning att åtminstone tills vidare undanta de lokala förordningarna från översynsarbetet. En avveckling av statskon- trollen av dessa har så vittgående och komplicerade konsekvenser att den knappast kan övervägas utan en mer omfattande utredning.

l detta sammanhang skall noteras att hamnutredningen föreslår att sy- stemet med särSkilda hamnordningar skall slopas. De föreskrifter. utöver den föreslagna hamnlagen som kan erfordras för allmän ordning och säkerhet skall kunna ges i lokal ordningsstadga. Härutöver skall hamninnehavaren kunna utfärda särskilda driftsförcskrifter utan straffsanktion.

Formerna för antagande och fastställelse av lokal hälsovårdsordning får förutsättas bli övervägda av hälsovårdsstadgekommittén.

6.2.2. PIanbes/ul

För flertalet planbeslut gäller att de skall fastställas av länsstyrelsen. Hela planväsendet har emellertid övervägts av bygglagutredningen. ] sitt prin- cipbetänkande föreslår utredningen väsentliga lättnader i statskontrollen på detta område. Det finns således inte anledning att i detta sammanhang gå närmare in på dessa frågor.

6.2.3. Offmttlitzrälts/iga avgi/icr m.m.

Avgiftsmakten. som kan ses som ett utflöde av förordningsmakten. har sedan länge underkastats en ingående statlig kontroll. Det främsta instru- mentet har härvid varit underställningsinstitutet. Som tidigare har fram- hållits har det underställningspliktiga området successivt reducerats. Be- träffande avgifterna har underställningsskyldigheten i allmänhet ersatts av generellt hållna författningsföreskrifter. ] flertalet fall gäller att avgifterna skall svara mot kommunens självkostnad. Taxorna skall härutöver givetvis vara förenliga med den kommunala likställighetsprincipen.

1972 års riksdagsbeslut om slopad underställningsskyldighet i vissa av- seenden gällde i stor utsträckning de offentligrättsliga avgifterna. näm- ligen torgavgifter. gatuhandelsavgifter m. m.. parkeringsavgiftcr och sot- ningsavgifter. Beträffande torg- och gatuhandelsavgifterna föreskrivs en skä- lighetsprincip. som innebär att kommunen vid avgiftssättningen får ta hän- syn inte bara till sina egna kostnader utan också till bl. a. nyttjarens fördel av markupplåtelsen. För parkeringsavgiftcr gäller i stället för självkostnads- principen att kommunen får ta ut den avgift som fordras för trafikens ord- nande. Friheten att fastställa avgifter för särskilda uppställningsplatser för den yrkesmässiga trafiken och sotningsavgifter begränsas av självkostnads- principen.

Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens frihet att själv fastställa avgifter i dag är relativt stor. De inskränkningar som finns gäller utöver

Prop. l976/77:1 198

hamntaxan. där hamnutredningen har föreslagit att underställningsskyldig- heten skall ersättas av ett system efter mönster av va-avgifterna. två typer _av avgifter enligt byggnadslagstiftningen. Ifråga om gatubyggnadskostnads- bidrag skall varje utökning av fastighetsägares skyldighet underställas statlig myndighet. Taxa för avgifter hos byggnadsnämnd utfärdas av länsstyrelsen efter förslag av kommunen. Dessa avgifter har redan behandlats inom ramen för kommundepartementets översynsarbete (Ds Kn 1975:l PM 1 Avgifter hos byggnadsnämnd) och regeringen har (prop. l975:107) begärt riksdagens bemyndigande att till kommunen överlåta beslutanderätten beträffande av- gifter hos byggnadsnämnd.

Beträffande gatubyggnadskostnadsbidrag anförde föredragande departe- mentschefen i prop 1972112 att det i avvaktan på resultatet av bygglag- utredningens allmänna översyn av byggnadslagstiftningen saknades anled- ning att slopa underställningsskyldigheten. Chefen för bostadsdepartementet har den 15 maj 1975 bemyndigats tillkalla en utredning för att se över bl. &. gatubyggnadskostnadsbidragens utformning i en kommande byggnads- lagstiftning. Det kan förutsättas att ett framtida avgiftssystem ges en sådan utformning att det kan överlämnas åt kommunerna att själva besluta dessa avgifter.

En bestämmelse. som har ett påtagligt samband med reglerna om ga- tubyggnadskostnadsbidrag. återfinns i kommunala renhållningslagen (19701892). Enligt 2 ; kan kommun ålägga fastighetsägare att svara för ren- hållning m.m. av gångbana. Innebär sådant beslut åläggande av ny skyl- dighet. skall det underställas länsstyrelsen. Skyldigheten anses under vissa förutsättningar kunna bytas ut mot en avgiftsplikt.

Det kan. liksom beträffande gatubyggnadskostnadsbidragcn. ifrågasättas om ett underställningsförfarande inte är ett väl omständligt och tidskrävande instrument för att tillgodose rättssäkerhetsintresset. Skäl talar för att det skulle vara till fyllest med en besvärskontroll.

[ motioner till riksdagen har vid åtskilliga tillfällen krävts att kommuns möjlighet att ålägga fastighetsägare skyldighet att renhålla gångbana slopas. Vid den senaste riksdagsbehandlingen ställde sig jordbruksutskottet (JoU 1974150) inte avvisande till detta krav. Mot bakgrund av bl.a. tredje lag- utskottets uttalande (3 LU 1970290) i samma fråga förutsatte jordbruks- utskottet att frågan var uppmärksammad och skulle prövas när tiden var mogen. Tredje lagutskottet hade uttalat att frågan borde anstå tills förhål- landena efter bl.a. kommunindelningsreformen hade stabiliserats. Riksda- gen följdc i båda fallen utskotten. Motionskravet har förnyats vid inne- varande riksmöte (motion 1975167).

Föreskriften om möjlighet att ålägga fastighetsägare att renhålla gångbana har samband med reglerna om gatubyggnadskostnadsbidrag inte bara vad avser underställningsskyldigheten utan också vad gäller förutsättningarna för att en kategori kommunmedlemmar skall kunna åläggas ett särskilt an- svar för vissa åtgärder av gemensamt intresse. Med hänsyn härtill synes

Prop. 1976/77zl 199

det lämpligast att frågan om underställningsskyldighet beträffande åläggande att renhålla gångbana inte prövas för sig. Något förslag om ändring i kom- munala renhållningslagen läggs därför inte fram i avvaktan på den nyss- nämnda utredningen om reglerna om gatubyggnadskostnadsbidrag.

Avgifterna för vård i ålderdomshem är till skillnad från övriga avgifter på det sociala området reglerade i detalj. Reglerna (19 a ;" socialhjälpslagen och kungörelsen. 19711830. om avgifter vid ålderdomshem). som tillkom år 1971 på förslag av socialutredningen (Ds 5 197016). har väckt kritik från kommunalt håll främst på grund av den komplicerade och kostnadskrävandc avgiftsprövning som de föranleder. I korthet innebär reglerna att differen- tierade avgifter får tas ut under förutsättning att vårdtagaren garanteras ett visst. på särskilt sätt beräknat belopp för egna utgifter. Om det anses nödvändigt att genom författningsbestämmelser hindra ett oskäligt avgifts- uttag. bör det vara möjligt att utforma bestämmelser om schablonmässig avgiftssättning. Denna fråga har emellertid sådant samband med de frågor socialutredningen och kommunalekonomiska utredningen har att överväga. att några förslag inte kan läggas fram i förevarande sammanhang.

6.3. Övrig underställning enligt olika specialförfattningar

Utöver vad som har redovisats i det föregående förekommer i en del Specialförfattningar underställningsskyldighet i olika ärendegrupper. Den föl- jande framställningen gör inte anspråk på att vara fullständig men behandlar några olika fall av underställningsskyldighet. beträffande vilka det har be- dömts möjligt att lägga fram förslag i detta sammanhang.

Kommun skall upprätta planer för olika verksamheter. Denna skyldighet slås fast i olika specialförfattningar, inte minst på det sociala området. Ofta gäller att planerna skall fastställas av länsstyrelsen.

Sålunda föreskrivs exempelvis i 56 och 57 ä;" barnavårdslagen att un- derställning skall ske av såväl landstingskommunal barnhemsplan som plan för varje barnhem som inrättas. Fosterbarnsutredningen föreslår i betän- kandet (SOU l974z7) Barn- och ungdomsvård att detta system. liksom f.ö. också socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsyn över kommunernas barn- och ungdomshem. skall slopas. Betänkandet har remissbehandlats och över- vägs f.n. inom socialdepanementet.

Socialutredningen skisserar i sitt betänkande (SOU 197439) Socialvården en skyldighet för kommunerna och landstingskommunerna att gemensamt utarbeta en plan för länets totala behov av institutionsresurser. Planen skall granskas och fastställas av länsstyrelsen. som också föreslås få kompetens att i samband med granskningsarbetet göra erforderliga ändringar i planen. exempelvis för att skapa tillräckligt underlag för att trygga även mindre och medelstora kommuners behov av en särskilt resurskrävande institu- tionstyp. Förslaget har sin bakgrund i de huvudmannaskapsrcformer ut- redningen löreslår. vars genomförande enligt utredningen fordrar någon form

Prop. 1976/77:I 200

av regional överblick och samordning.

I 18 och 19% socialhjälpslagen föreskrivs att underställning skall ske av bl.a. ålderdomshemsplan. Denna underställningsskyldighet diskuteras i avsnitt 6.3.1 . I avsnittet 6.3.2 behandlas undcrställningsskyldigheten be- träffande beslut om antagande av reglemente angående burskap.

Hänvisningar till S6-3

6.3.1. Ålc/erz/(mrs/wmsp/an m.m.

Uppförande eller mer omfattande förändring av ålderdomshem fordrar enligt 19 ;" andra stycket socialhjälpslagen länsstyrelsens godkännande. Detta inhämtas genom att plan för ålderdomshemmet underställs länsstyrelsen. Socialstyrelsens yttrande över planen skall inhämtas före fastställelse. Un- derställningsskyldigheten gäller uppförande av ålderdomshem. ändring av mer avsevärd omfattning genom om- eller tillbyggnad av sådant hem samt inrättande av ålderdomshem i byggnad som har uppförts för annat ändamål.

Underställningsskyldighet föreskrivs vidare (I8ä andra stycket) beträf- fande reglemente för ålderdomshem. som innehas gemensamt av två eller flera kommuner. I 18 & tredje stycket föreskrivs också att länsstyrelsen får befria kommun från skyldighet att ha ålderdomshem. Ett sådant medgivande befriar inte kommunen från skyldighet att dra försorg om åldringar och andra vård- behövande. vars vård inte tillgodoses i annan ordning. Detta anges uttryckligt i samma bestämmelse.

Underställningsskyldigheten beträffande plan för ålderdomshem och in- terkommunalt ålderdomshemsreglemente utgör exempel på sådan statlig styrning eller kontroll som bör prövas i denna översyn.

Det kan invändas att hela den sociala vårdlagstiftningcn övervägs av 50- cialutredningen. Detta bör dock inte hindra smärre lagändringar i förenk- lande syf'te, vilka inte på ett mer genomgripande sätt påverkar regelsystemets materiella innehåll och principer eller förutsättningarna för senare reformer. Denna ståndpunkt får större tyngd ju högre frekvens en ärendegrupp har.

Det kan hävdas att ålderdomshemsbyggandet har minskat väsentligt och att andra omsorgsformer har fått större betydelse. Detta gäller dock sannolikt inte i samma utsträckning om- och tillbyggnader eller omdispositioner. som kommer att ha en betydande omfattning så länge äldre och otidsenliga ål- derdomshem finns kvar.

Det kan vidare anmärkas att socialutredningens förslag om en av kom- munerna och landstingskommunen gemensamt upprättad institutionsplan. som skall fastställas av länsstyrelsen, inte avser ålderdomshemmen. En pröv- ning i detta sammanhang föregriper därför inte socialutredningens fortsatta överväganden.

Regeringen har beträffande uppförande av olika institutioner under senare år på olika sätt tagit initiativ till att eliminera statlig detaljreglering.

Exempel härpå erbjuder de i kapitel 2 redovisade besluten år 1973 om

Prop. I976/77:I 20l

förenklad handläggning av skolby-ggnadsärenden och om slopande av den statliga ritningsgranskning som tidigare krävdes för erhållande av statsbidrag vid uppförande av barnstugor m.m.

Ett slopande av bestämmelsen om underställningsskyldighct beträffande plan för ålderdomshem ligger alltså helt i linje med den hittillsvarande ut- vecklingen. Några skäl för att en statlig medverkan i dessa frågor skulle vara mer motiverad än på de nämnda områdena kan knappast anföras. Det kan också anmärkas att ålderdomshemsbyggandCt numera inte — till skillnad från skol- och barnStugebyggandet — är förknippat med några statsbidrag.

Regeln om underställningsskyldighet ter sig föråldrad också ur det per- spektivet att naturliga gränser mellan olika boende- och vårdformer blir allt svårare att bestämma. Exempelvis torde det vara svårt att anföra skäl för en statlig fastställelseprövning av plan för ålderdomshem. som inte med samma styrka gör sig gällande beträffande exempelvis pensionärshem med tillgång till vårdpersonal och väl utbyggda servicefunktioner. Bestämmel- sen om att länsstyrelsen skall godkänna plan för ålderdomshem bör därför tas bort.

Ärenden avseende fastställelseprövning av interkommunalt ålderdoms- hemsreglemente torde numera förekomma mycket sällan. Med hänsyn främst till de effekter kommunindelningsreformen har givit i form av bär- kraftigare enheter torde denna underställningsskyldighet vara överflödig. I det fåtal fall samarbete av detta slag kan komma att aktualiseras kan. om kommunalförbundsmöjligheten inte utnyttjas. en lämplig samarbets- form vara att den ena kommunen får disponera platser i den andra kom- munens ålderdomshem. Denna lösning torde också vara vanligast vid sam- verkan såväl mellan kommuner som mellan landstingskommuner och kom- muner. Enligt tillgängliga uppgifter ftnns f. n. endast ett kommunalförbund för ålderdomshem. På grund av vad nu har anförts bör underställnings- skyldigheten beträffande reglemente för ålderdomshem slopas.

Möjligheten för länsstyrelsen att befria kommun från skyldighet att ha ålderdomshem torde också ha fått avsevärt minskad aktualitet med de större och bärkraftigare kommunerna. I princip samma invändningar som beträf- fande fastställelseprövningen av plan för ålderdomshem kan resas mot regeln att kommun skall driva ålderdomshem. om länsstyrelsen inte har befriat den från denna skyldighet. Kommun bör själv få avgöra huruvida den vill driva egna ålderdomshem eller erbjuda andra boende- och vårdformer — kanske i kombination med ett antal ålderdomshemsplatser. som disponeras enligt avtal med annan kommun eller enskild.

Frågan om kommuns skyldighet att ha ålderdomshem hänger mycket nära samman med vilken utformning man i en framtida lagstiftning för socialvården vill ge det allmänna vårdansvar som vilar på kommun. Det finns därför inte anledning att här föreslå någon ändring på denna punkt.

Förslag till ändringar i socialhjälpslagen redovisas i bilaga 7.

Prop. l976/77:l 202

Hänvisningar till S6-3-1

  • Prop. 1976/77:1: Avsnitt 6.3

6.3.2. Fas/sic'i/lamlf' av reg/wm'nrl' angående hff/skap

I 3 kap. handelsbalken ftnns bestämmelser om burskap. Till burskap är numera inte knutna andra rättsverkningar än att burskapsägande borgare åtnjuter vissa förmåner med avseende på rätt till understöd från borgerskapet underställda fonder och stiftelser samt till intagning på borgerskapets hem och inrättningar.

linligt lagen (19641653) om överflyttning av magistratens befattning med burskapsärenden m. ni. har kommunstyrelsen övertagit den befattning med ansökan om burskap och med uppsägning av burskap som enligt 3 kap. 1 och 5 åå handelsbalken ankommer på borgmästare och råd.

Lagen öppnar också möjlighet att ersätta bestämmelserna i handelsbalken med ett reglemente angående burskap. I ett sådant reglemente kan före- skrifter meddelas om burskapsärendenas behandling och formerna för för- valtning av de fonder och stiftelser som finns till förmån för de burskaps- ägande borgarna. Det ankommer enligt lagen på kommunstyrelsen att anta sådant reglemente. sedan borgerskapet har beretts tillfälle att yttra sig. Reg- lementet skall underställas länsstyrelsen för fastställelseprövning. Särskilda regler om formerna för beslut om ändring i reglemente ges ej. varför samma ordning får anses gälla.

Det kan ifrågasättas om det är nödvändigt att reglemente angående bur- skap skall fastställas av länsstyrelsen. De skäl som talar för att denna be- stämmelse behålls torde framför allt vara att reglemente kan röra frågor om förvaltning av betydande fonder. Det skulle därför kunna hävdas att länsstyrelsen. som är allmän tillsynsmyndighet för stiftelser. bör pröva be- stämmelserna i reglemente. _

Burskapsinstitutet ftnns kvari fyra kommuner. nämligen Stockholm. Upp- sala. Norrköping och Karlskrona. Möjligen kan borgerskapssammanslutning- ar finnas på ytterligare något håll i landet.

I allmänhet har möjligheten att anta särskilt burskapsreglemente utnytt- jats. I en kommun - Norrköping — tillämpas handelsbalkcns regler fort- farande.

Möjligheten att anta burskapsreglementen — och därmed också skyldig- heten att underställa länsstyrelsen dem — infördes i samband med magi- straternas avveckling år 1964. I prop. 19641163 anförs beträffande under- ställningsskyldigheten endast att det lämpligen torde böra tillkomma länsstyrelsen att fastställa sådant reglemente.

Skäl synes inte längre föreligga att behålla underställningsskyldigheten beträffande beslut om burskapsreglemente. Därför bör 1964 års lag ändras så att föreskriften att reglemente skall fastställas av länsstyrelsen utgår.

Lagens bestämelsc om att kommunstyrelsen skall utöva de uppgifter som enligt handelsbalken ankommer på borgmästare och råd bör behållas tills vidare.

Förslag till lagändringar redovisas i bilaga 13.

Prop. l976/77zl

7 Bilageförteckning

Förslag till ändring i kommunallagen ..................... bilaga Förslag till ändring i brandlagen (197—1:80) ................. bilaga Förslag till ändring i byggnadsstadgan ( 1959:612 ) ........... bilaga Förslag till ändring i skollagen (I962:319) ................. bilaga Förslag till ändring i skolförordningen (l97lz235) .......... bilaga Förslag till ändring i lagen (19701296) om social centralnämnd

m. m. ................................................. bilaga Förslag till ändring i lagen (195612) om socialhjälp ......... bilaga Förslag till ändring i barnavårdslagen (1960:97) ............ bilaga

Förslag till ändring i lagen (l954z579) om nykterhetsvård . .. bilaga Förslag till lag om upphävande av lagen(l953:228)om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården .............. bilaga Förslag till ändring i hälsovårdsstadgan (19581663) ......... bilaga Förslag till ändring i lagen (19442219) om djurskydd ....... bilaga Förslag till ändring i lagen ( 1964:653 ) om överflyttande av ma- gistratens befattning med burskapsärenden m.m. .......... bilaga

Kommunallagsutredningens förslag till kommunallag 1—3 kap. bilaga

203

FINE”.—

Ul

9.003?

10. 11. 12. 13.

14. (Ej i trycket)

Prop. I976/77:I

Förslag till Lag om ändring i kommunallagen

Härigenom föreskrives att 24 och 43 && kommunallagenl skall ha nedan angivna lydelse. Av kommunal/agsu[redningenjörcs/a- [ promemorian föreslagpn [jade/sg gen [vr/else 24 &

Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad. framställer ord- föranden proposition så avfattad. att den kan besvaras med ja eller nej.

Ordföranden ger därefter till känna. vad som enligt hans uppfattning be- slutats och befäster beslutet med klubbslag. om ej omröstning begäres. Om- röstning verkställes efter upprop och sker öppet utom vid val. Vid öppen omröstning får omröstningsapparat användas. Utgången bestämmes genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna. om ej annat är föreskrivet för särskilda fall. Vid lika röstetal för olika meningar skiljes genom lottning om ärendet avser val eller tillsättande av tjänst och genom ordförandens utslagsröst i övriga ärenden.

Val av styrelse och sådan nämnd som sägs i 43 # andra Styf/vel. av re- visorer och revisorssuppleanter samt av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden. som skall fö- retagas till avgörande av fullmäktige. skall vara proportionellt. om det be- gäres av minst så många väljande. som motsvarar det tal. vilket erhål- les. om samtliga väljandes antal dc- Ias med det antal personer valet av- ser. ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns sär- skilda bestämmelser.

Val av styrelse och annan nämnd. av revisorer och revisorssuppleanter samt av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden. som skall företagas till avgörande av full- mäktige. skall vara proportionellt. om det begäres av minst så många väljande som motsvarar det tal. vil- ket erhålles. om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser. ökat med 1. Om förfa- randet vid sådant proportionellt val finns särskilda bestämmelser.

lMed kommunallagen avses här den lag som föreslås i betänkandet (SOU 1974:99)

Enhetlig kommunallag

Prop. I976/77: I

.—'f v kommttnallagst"redningen järv- slagen f_vdr'lsc

I Stockholms kommun gäller ej bestämmelserna om proportionellt val vid utseende av sådan nämnd. som sägs i 43; andra stycket.

205

! prrmwmorian jörcslagcn lvrlclsc

I Stockholms kommun gäller be- stämmelserna om proportionellt val vid utseende av sådan nämnd som sägs i 43,5 endast om det ("ir särskilt

föreskriver.

43 5

Angående utseende av nämnder för vissa i särskilda författningar angivna uppgifter gäller för varje fall i författningen meddelade bestämmelser.

För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige tillsätta de nämn- der som behövs.

Beträffande nämnd som avses i andra stycket äger vad som är föreskrivet i 3355 andra stycket. 34 &. 35% andra stycket och 37—42 åå motsvarande tillämpning.

F ullmäktige/är. i den mån (fi mutat är_/öreskrivel i lag eller anrtanjör/itll- ning. hes/uta att srvre/sen eller annan nämnd skall

[. handltajötvallning och verkstäl- lighet ifråga om egendom som eljest jön'allas av andra nämnder.

2. handlägga frågor om anställ- ning. ledighet. vikariat eller Skil/"ande från tjänst beträffande personal. som är underställd andra nämnder.

Prop. I976/77:l

FörsIag till

206

Bilaga 2.

Lag om ändring i brandlagen (l974:8())

Härigenom föreskrives att 3 och 3 a

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Förvaltningen av brandförsvarets angelägenheter skall handhavas av den kommunala nämnd som kom- munfullmäktige bestämmer (brand- styrelse).

ää brandlagen ( 197—1:80) skall ha nedan

Föreslagcn l_V(l€lSC

förvaltningen av brandförsvarets angelägenheter skall handhavas av den nämnd som kommunfullmäk- tige bestämmer (brandstyrelse). iden män förvaltningen (fi tillkottttttcr att- nan cttligt beslut som avses i 43 ffk'irdt" stvcket komtttuttallagcn.

3aå1

] mom. Ledamöter och suppleanter i särskild brandstvrelsc väljes av kont- mun/it/lmc'iktigc till det antal fill/mäk- tige bestämmer. A mulet ledamöter får dock icke vara unde/"fem. Valet Ska/[ vara proportionellt. attt det begäres av minst så tttånga väljande. som mot- svarar det tal vilket erhålles. om satnt- liga väljandes antal dc/as mcd det att- tal personer valet avser. ökat med ]. Otnfär/ftrandct vid sådant proportio- ncI/t val _ /inns särskilda bestämmelser. Sker (fi val av suppleantcr proportio- "('/ll. skall också bestämmas den ord- ning i vilken suppleanterna ska/I itt- ka/Ias till tjänstgöring.

Bcträflitndc särskild hrandstvrc/se skall bestämmelserna i32—36 H. 37 _a) första stvcket och 38—42 M" kotntttu- nallagen (1953.'753) rörande kont- mtntstvrc/sen sattt! hcstämtnelscrna i

lSenaste lydelse 197596.

Beträffande särskild brandstyrelse skall bestämmelserna i 33 f. 34 _fför- sta stvcket. 3.5—38,63)". 395)" första stycket sann 40—42ff kommunalla- gen äga motsvarande tillämpning. Vad sattt föreskrives i 36 If" första stvcket nämnda lag7 skall dock cy" tillämpas i

fråga om särskild brandstvrelsc i Stockholms kommun.

Brandstyrelses protokoll behöver ej upptaga annat än uppgift om nänta- rattdt> ledamöter oclt beslutet i var/(' ärende. Föreskri/ier om i vilken ut- sträckning bes/ut skall innehålla de skäl sattt ltar bestämt utgången finns i l 7 x) fötva/tningslagmt ( [971 290).

Föreskri/icr om rättelse av beslut fintts i [Of satnnta lag.

Prop. l976/77:l

Nuvarande l_vdelse

45 _l andra oclt tredje styckena samma Iag ifråga om där avsedd nämnd äga tm'ttsvarande tillätttpning. F är särskild brana'stvrelse i Stockholm skall dock gälla bestätntttelserna i 51 Q' 1 mom. kottttnunallagen ( ] 957.150) fär Stock- holm, med undantag av hänvisningen till 39 _l" andra stvcket nämnda lag, satnt därutöver vad kotntnun/t'tl/mäk- tige föreskriver nted iakttaga/ale av be- stämmelserna i satntna lag.

l'iireslagett ll'tll'lSt'

207

Utan hinder av 2 ä' 2 förvaltningslagen (l97lz290) äger 4 och 5 åå nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild brandstyrelse.

Brandstvrelses protokoll behöver ei upptaga annat ätt förteckning å när- varande ledamöter satnt för varje ärende beslutet och skälen därför.

2 mom. Vid satnmanträde med brandstyrelsen har brandchefen rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten samt attfä sin mening an- tecknad till protokollet.

Prop. l976/77zl

Förslag till

208

Bilaga 3 .

Lag om ändring i byggnadsstadgan ( 1959:612 )

l-lärigenom Föreskrivcs i fråga om byggnadsstadgan (l959:612)' dels att 5—7 && skall upphöra att gälla. dels att Så skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Ledamöter och suppleanter i b_vgg- ttadsttämttd väljas av kommun/itll- tttäktige till det anta/fid/tttäktige be- stämma. Antalet ledamöter tttå dock icke vara underfetn. l-"a/et skall ske proportionellt i de fall då sådant är föreskrivet vid val till kotttmunstvrel- sett. Sker ej val av suppleanter pro- portionellt. skall til/ika bestätttntas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

[ övrigt skall nted avseende å bygg- nadsnämnd vad i 3.2—36 få. 37 _Sförsta stvcket oclt 38—42 599" kommunallagett (1951-753) är stadgat om kommunsty- relsen äga motsvarande tillätttptting. dock att för bvggnadsnätnnden i Stockholm skola gälla bestämmelser- na i 5/ s*" ] tttottt. kommunallagen (195 7 .'5/))för Stockholm. med undan- tag av hänvisningen till 3955 andra stvcket nämnda lag. sattt! därutöver vad komtnantal/mäktige med iaktta- gande av stadgattdena isatttma lagfö- reskriva.

Utan hinder av vad i andra stvcket sägs skall gälla. dels att i kommunens tjättst anställd befattningshavare icke på gruttd av denna sin tjänsteställning skall vara obehörig att vara ledamot

lStadgan omtryckt senast l972:776.

tll:

Föreslagen l_vdelse

Beträffande bvggnadsnäntnd sko/a bestämmelserna i 33 s*, 3458" första stvcket. 35—38 H. 39 55" första stvcket samt 40—42 M" komtnuttallagen äga motsvarande tillämpning. Vad samfö- reskrives i 36 s*fömta stvcket nämnda lag ska/! dock ej tillämpas ifråga om bvggnadsnätnnden i Stockholms kom- mun.

Uppdrag sotn avses i 42 å" andra .stvcket kommunallagen ./är ej ont/atta be/ögetthet att besluta om framställ- ning till regeringen eller Iättsstvre/sett. att meddelaföreläggande vid vite eller annat ävetttvr eller att sittt/igt avgöra ärende. som är av principiell natur el- ler eljest av större vikt.

Btggnadsnämnds protokoll behöver ej upptaga annat än uppgift om när- varande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken ut- sträckning beslut skall innehålla de skäl som lta bestämt utgången fittnas i 17 &" fönta/tningslagen (197l:29()). Föreskri/ier om rättelse av beslut/in- nas i 196 samma lag.

Prop. l976/77zl 209

Nuvarande l_vdelse Föreslagen l_vdelse

eller suppleattt i byggnadsnämnd dels ock att nämndens protokoll icke be- höver upptaga annat än förteckning å nävarande ledamöter satnt för varje ärende beslutet och skä/en därför. Utan hinder av 2 & 2 Förvaltningslagen(19712290) äga 4 och 5 åå nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos byggnadsnämnd.

5 %

Ordförande i bvggnadsnämnd ska/l tillse. att närnttdetts ledamöter erhålla kallelse till sammanträdena samt att suppleattterna underrättas om tid och plats för samtttanträdena.

] kallelse och underrättelse ska/l läntttas uppgift om de ärenden, som skola förekomma vid sammanträdet.

6 &

Befattningshavare. som har till ålig- gande att föredraga ärenden inför byggnadsnämnden, äger rätt att del- taga i överläggning men ej i beslut, samt att. där ltan det begär, få sitt särskilda mening antecknad till pro- tokollet.

Samma rätt tillkommer sådan tjänsteman vid länsstyrelsen eller an- nan tjänsteman, sotn kallats att i den- na egenskap närvara vid sammanträde med nämnden.

7 &

Evggnadsnämnd äger uppdraga åt en eller flera ledamöter eller supple- attter i nämnden eller åt befattnings- ltavare hos nämnden att å nämndens vägnar/atta beslut i vissa grupper av ärenden. vilkas beskatlenhet skall när- mare angivas i ttämndetts beslut. Så- dant uppdrag må dock ej avse befa-

Prop. l976/77zl

.-'N-"uvurarule lvde/se

gett/ter att besluta omfi'arttställning el- Ier_vttrande till K otttrttgett. länsstvrel- sen eller kommutt/ulltnäktige. att rtteddelaIöreläggande vid vite eller an- nat även/_vr eller att slutligt avgöra ärende, sorti är av principiell innebörd eller eljest av större vikt.

Nätnrtdetts beslut rörande uppdrag. sotn iförsta stvcket sägs. skall under- ställas läIlS.Sl_t-'I't7lS£'IIS prövning.

Vad i denna stadga sägs om bygg- ttadsrtätnttd skall i tillämpliga delar gälla den. som på gruttd av uppdrag enligt första stvcket ltandlar' å nämn- dens vägnar. Beslut. som meddelas på grund av d_vlikt uppdrag. skall anmälas vid nämttdetts nästa santmanträde.

föreslagen l_vdelse

Prop. l976/77zl

Förslag till

le

Bilaga 4.

Lag om ändring i skollagen (19621319)

Härigenom föreskrives i fråga om skollagen (l962z319t' dels att 12. 1446 Och 18 åå skall upphöra att gälla. dels att 8. 9. 13, 19. 20 b. 20c och 20 fåå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse Föreslagen l_vdelse

8 åz På framställning av kommunfullmäktige må regeringen besluta. att sär- skild styrelse skall finnas för del av kommunens gymnasieskola. Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser. som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen förordnar.

Kommutt/itllmäktitze må föreskriva att anttart kommunal nämnd än skol- stvrelsen skall

]. handhaförvaltning och verkstäl- lighet ifi'åga om bvggnad och mark för skola sotn eljest står uttder sko/- stvrelsens förvaltning.

2. beträffande annan personal vid kommuns grundskola eller gvmnasie- skola än sko/ledare. lärare. sko/läkare och skolsköterska handlägga frågor attt anställning. ledighet, vikariat eller skiljande från tjänst.

9 å3 Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets område. följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga erforderliga initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsställande ut-

bildning,

Skolstyrelsen skall vidare

a) iden mån sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelser som re- geringen meddelar eller enligt beslut som avses i 85. ombesörja de an- gelägenheter avseende skolväsendet

'Lagen omtryckt l970:1026. 2Senaste lydelse l975:l59. 3Senaste lydelse l975:l59.

Skolstyrelsen skall vidare

a) iden mån sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelser som re- geringen meddelar eller enligt beslut som avses i 43 åfjärde stycket kont- munallagen, ombesörja de angelä-

Prop. l976/77:l

Nuvarande l_vdelse

i kommunen. vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

Föreslagen l_vdelse

genheter avseende skolväsendet i kommunen. vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

b) tillse, att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter. och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten.

c) främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning samt (1) verka för samarbete mellan hem och skola.

12å=

Skolstyrelsen äger iir vård och/ör— tecknande överlämna styrelsens pro- tokoll och övriga till dess arkiv hörande handlingar till kommunstvrelsen. i den mån handlingarna ei er/ärdrasfdr det löpande arbetet.

135

Ledamöter och suppleanter i sko/- styrelsen väljas av kommunfullmäktige till det antal fullmäktige bestämma. A ntalet ledamöter må dock ei vara un- der sju.

Valet skall vara proportionellt, där- est det begäres av minst så många väl— jande. som motsvara det tal. vilket er- hålles. om samtliga väljandes antal de- las med det antal personer valet avser, ökat med I . Om förfarandet vid så'- dant proportionellt val är särskilt stad- gat.

Sker ej val av suppleanter propor- tionellt, ska/l tillika bestämmas den ordning. i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i skolstyrelsen. verkan

*Senaste lydelse 197 1 :630.

jinnas i

Beträl/ande skolstvrelse skola be- stämmelserna i33 f, 34 _j'jörsta styck- et. 35—38 M, 3 93V första stvcket samt 40—42 M" kommunallagen äga mot- svarande tillämpning. Vad som före- skrives i 36 59 första stvcket nämnda lag skall dock ej tillämpas ifråga om skolstyrelsen i Stockholms kommun.

Uppdrag som avses i 42 _j" andra stvcket kommunallagen /är ei ont/atta befogenhet att meddela eller återkalla godkännande enligt 34 _xl' denna lag.

Föreskrifter om rättelse av beslut 19 å" jön'altningslagen (197/290).

Utan hinder av 2 j" 2 förvaltnings- lagen (1971 290) äga 4 och 5 M" nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos skolstyrelse.

qi

14_

Prop. 1976/77zl

tN-"uvar'arule l_vdelse

av valbar'lretens upp/rörande och rätt till avsägelse ska/l vad i 7 &" kommu- nallagen är stadgat om kommunfull- mäktig äga motsvarande tillämpning; dock mä rrrorn personer, som avses i andra stvcket av nämnda paragraf: ej heller skolchefen i kommunen trtses till ledarna! eller suppleant i styrelsen.

Beträffande skolstvrelsen skall i öv- rigt vad i 33—36 H". 37 _é'jörsta stvcket och 3842 H" kommunallagen är stad- gat rörande kommunstvrelsen äga motsvarande tillämpning. Ont val av ordförande och vice ordförande skall jämväl länsskolnämnden underrättas.

Utan hinder av ] _Q' 3 förvaltnings- lagen (1971 390) äga 4 och 5 st nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos skolstyrelsen.

15%

Om kommunfullmäktige sä besluta. äger skolstyrelsen rrppdraga ät särskild avdelning. bestående av ledamöter el- ler suppleanter i styrelsen, eller är le- damot eller suppleant eller åt skolche- fen eller annan skolledare eller tjäns- teman hos kommunen att d styrelsens vägnar./atta bes/rr! i vissa grupper av ärenden. vilkas beskaffenhet skall an- givas ijir/lmäktiges bes/tri. Skolstyrel- sen nrä dock ej annorledes än genom samfällt beslut prövafrdga om med- delande eller dterkallande av godkän- nande enligt 34 &" eller gör'aji'arnställ- ning eller avgiva yttrande till _firllmäk- tige.

Bes/ut, vilket fattats pa" grund av uppdrag som sägs i_ första stvcket, skall anmälas vid styrelsens nästa samman- träde.

Föreslagen l_vdelse

Prop. 1976/77zl 214

Nuvarande l_vdelse l-i'r'res/agen lule/se

16 ä ! 'id sammanträde med skolstvrelsen eller avdelning av denna skall skolche- lfen närvara samt äga rätt att deltaga i överläggningarna men ei i besluten och att/ä sin särskilda mening anteck- nad till protokollet.

18 %$

l-"ad i 1.7—14.639 stadgas äger icke avseende ä skolstvrelsen i Stockholms kornnrrrtr. Beträffande nämnda sko/- styrelse skola 50 9", 5] _al' ] mom., med undantag av hänvisningen till 39 51" andra stvcket. sanrt 52 # kommunal- lagen _fär' Stockholm äga tillämpning med iakttagande av att antalet leda- möter ej mä understiga sju samt att skolchefen ei rna" utses till ledamot eller suppleant.

Utan hinder av 2 '+' 2 förvaltning- lagen (197/290) äga 4 och 5 M nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos skolstyrelsen i Stockholms kommun.

Skolchefen i Stockholms kommun äger utse en honom underställd skol- ledare att i sitt ställe deltaga i sam- manträde på sätt i 16 _6' sägs.

19 & Skolchefen i kommunen åligger a) att biträda skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrelsen vara ledare av skolväsendet i kommunen.

b) att. i den mån sådant enligt 159" b) att.iden mån sådant enligt 42 »" uppdrages åt honom, fatta beslut å andra stvcket kommunallagen upp- styrelsens vägnar samt drages åt honom. fatta beslut å sty-

relsens vägnar samt e) att taga befattning med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter. vilka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut ankomma på honom.

5Senaste l_vdelse 1971:630.

Prop. l976/77:l

Nuvarande l_vdelse Föreslagen l_vdelse

20b & På framställning av landstinget må regeringen besluta, att särskild styrelse skall finnas för del av landstingskommunens gymnasieskola. Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser. som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen förordnar.

Landstinget måjiireskriva att annan nämnd hos landstingskommunen än tttbildningsnämnden skall

]. ltandhaförvaltning och verkstäl- lighet i l/i'dga om lugg/tad och mark för skola som eljest står under utbild- ningsnämndens förvaltning.

]. beträffande annan personal vid landstingskommuns gvmnasieskola ätt skolledare. lärare. sko/läkare oeh skolsköterska handlägga frågor om anställning. ledighet. vikariat eller

skiljande från tjänst.

20 c 57 Utbildningsnämnden skall beakta den allmänna utvecklingen på skol- väsendets område, följa tillståndet i landstingskommunens gymnasieskola och taga erforderliga initiativ för att bereda ungdom i landstingskommunen tillfredsställande utbildning i gymnasieskolan.

Utbildningsnämnden skall vidare

a) i den mån sådant ej tillkommer annan enligt bCStämmclse som re- geringen meddelar eller enligt beslut som avses i 20 !) ji", ombesörja de an- gelägenheter avseende landstings- kommunens gymnasieskola. vilka a'ro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

Utbildningsnämnden skall vidare

a) i den mån sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelse som re- geringen meddelar eller enligt beslut som avses i 43 fjjärde stycket kom- munallagen. ombesörja de angelä- genheter avseende landstingskom- munens gymnasieskola, vilka äro att hänföra till förvaltning och verkstäl- theh

b) tillse. att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fort- går enligt gällande föreskrifter och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten.

c) främja pedagogiska försök och lärarnas fonbildning samt d) verka för samarbete mellan hem och skola.

ÖScnaste l_vdelse l975:159. 7Senaste lydelse l975zl59.

Prop. l976/77:l

Navara/ale lvdelse

2l6

Föreslagen l_vdelse

zofs'

I den mån ej annatjölier av3 _jå'fem- te stycket, väljas ledamöter och sup- pleanter i Utbildningsnämnden av landstinget till det antal landstinget be- stämmer. Anta/et ledamöter mä dock ei vara under sju. Valet skall vara pro- portionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väl- jandes antal delas med det antal per- soner valet avser. ökat med 1 . Omjör- _farandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat. Sker ei val av sup- pleanter proportionellt, skall tillika be- stämmas den ordning. i vilken supple- anterna skola inkallas till tjänstgöring.

Beträffande utbildningsnämnd. som väljes enligt första stycket, skola be- stämmelserna i ' 17 5 ovan samt 43-4 7 526. 48 9" första stvcket, 49—— 51 N' och 54 f_[iärde stycket lands- tingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) äga motsvarande tillämpning.

Utan hinder av 2 _6 2 jön'a/tnings- lagen (1971 :290) äga 4 och 5 5539" nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos utbildningsnämnd, som väljes enligt första stycket.

8Senaste lydelse 1971 :630.

Beträffande särskild utbildnings- nämnd skala 13 och 17 5955" äga mot- svarande tillämpning.

Prop. l976/77:l

Förslag till

217

Bilaga 5.

Förordning om ändring i skolförordningen ( 1971:235 )

Härigenom föreskrives att 17 kap. 55% och 18 kap. 95 skolförordningen ( 1971:235 ) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse Föreslagen lydelse

17 kap. 55 ä'

Annan personal vid grundskolan eller gymnasieskolan än som avses ovan i detta kapitel anställes av sty- relsen för skolan. om ej annat följer av beslut enligt 8 _é' tredje stycket 2 eller 20 b 55 tredje stycket 2 skollagen (] 962.319) eller av bestämmelse som regeringen meddelar.

Annan personal vid grundskolan eller gymnasieskolan än som avses ovan i detta kapitel anställes av sty- relsen för skolan. om ej annat följer av beslut enligt 43 55 fjärde stycket 2 kommunallagen eller av bestämmelse som regeringen meddelar.

18 kap. 9 .&2

Styrelsen för skolan beslutar om ledighet, vikariat eller skiljande från tjänst för annan personal vid grund- skolan eller gymnasieskolan än som avses i 1—8 åå, om ej annat följer av beslut enligt 8 &" tredje stycket 2 eller 20 b 59 tredje stycket 2 skollagen (I 962.319) eller av bestämmelse som regeringen meddelar.

]Senaste lydelse 1975:161. 2Senaste lydelse 19751161.

Styrelsen för skolan beslutar om ledighet, vikariat eller skiljande från tjänst för annan personal vid grund- skolan eller gymnasieskolan än som avses i 1—8 åå, om ej annat följer av beslut enligt 43 _5? jjärde stycket 2 kommunallagen eller av bestämmelse

som regeringen meddelar.

Prop. 1976/77:1

Förslag till

218

Bilaga 6.

Lag om ändring i lagen (l970:296) om social centralnämnd m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (l970:296) om social centralnämnd

m.m.

dels att 4—7 och 10% skall upphöra att gälla. dels att 2, 3 och Sää skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

2:

Har beslut fattats enligt l ä, till- lämpas icke 2—5, 8 och 9,5;4 lagen (195612) om socialhjälp, Zä andra stycket. 7, 8 och 10—125551' barna- vårdslagen ( 1960:97 ). 3.5 första stycket. 5—7 N' satttt 8 _xf ] och 2 ntont. lagen (l954z579) om nykterhetsvård.

Föreslagen l_vdelse

Har beslut fattats enligt l &. till- lämpas icke 2—3 och 9 åå lagen (195612) om socialhjälp, lä andra stycket och 7 & första stycket barna- vårdslagen (1960:97), 35 första stycket och 5 äjörsta—tredie styckena lagen (l954z579) om nykterhetsvård.

Vad i övrigt i lag eller annan författning är föreskrivet om socialnämnd. barnavårdsnämnd eller nykterhetsnämnd skall äga motsvarande tillämpning i fråga om social centralnämnd och. i förekommande fall. social distrikts- nämnd.

3:

Ledamöter och suppleanter i social centralnämnd väl/"es av kommunens jul/mäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock ei vara under nio. Där så lämp- ligen katt ske. börjuridisk och medi- cinsk sakkuttskap vara./öreträdd inom nämnden.

l-"alet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många väl- jande som motsvarar det tal. vilket er- hålles (lå samtliga väiiandes antal de- las med det antal personer valet avser. ökat med 1. Om förfarandet vid så- dant proportionellt val finns särskilda bestämmelser.

Beträffande social centralnämnd skall bestämmelserna i 33 55, 34 SV./ör- sta stycket. 35—38 5559, 39 9" första stycket samt 40—42 5555 kommunalla- gen äga motsvarande tillämpning.

Nämndens protokoll behöver dock ci. förutom vad som. följer av 14 59 tred-

je ochjiärde styckena barnavårdslagen

( 1960:97 ), upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ltar bestämt utgången finns i 17 'a' .töntaltningslagen (l971.'290). Föreskrifter om rättelse av beslut. finns i [955 samma lag.

Prop. 1976/77:1 219

Nuvarande l_vdelse Föreslagen lydelse

Sker ej val av suppleanter propor- Utan hinder av 2 55 2 förvaltnings- tionellt. skall den ordning bestämmas, lagett ( ] 971.290) äger 4 och 5 M i vilken suppleanterna skall ittkallas till nämnda lag tillämpning i samtliga tjänstgöring. ärenden ltos social centralnämnd.

4 ål

Ifråga om social centralttämttd äger 32—36 5535, 37 55 första stvcket och 38—42 5555 kommunallagen(1953.'753) om kommunstyrelsen motsvarande tillämpning. Nämndens protokoll be- höver, förutom vad sontföljer av 14 i? tredje stycket barnavårdslagen(1960:97), ej innehålla annat än för- teckning på närvarande ledamöter samt. för varje ärende beslutet och skä - len därför.

Utan hinder av 2 _j" 2 förvaltnings- lagen (] 971.290) äger 4 och 5 55.55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos social centralnämnd.

5 &

Social centralnämnd får vid behov tillkalla särskilda sakkunniga att del- taga i nämndens överläggningar. till- sätta tjänst Itos nämnden och anlita det biträde i övrigt somfordras. Är be- ltovet av juridisk eller medicinsk sak— kunskap ej tillgodosett inom nämnden. bör den anlita biträde av personer med sådan sakkunskap.

Har kommunen beslutat inrätta tjänst, som skall vara gemensam för social centralnämnd och annat kont- munalt förvaltnings- eller verkställig- ltetsorgan. får tjänsten tillsättas i den särskilda ordnittg kommutten bestäm—

INC/'.

'Senaste lydelse l97l:669.

Prop. l976/77:1

.fVuvarandc l_vdelse Fil/"('SIUL'PN l_l'llVl—W

6 &

Är ttågott i så trängande behov av socialhjälp. att ttted dess avhjälpande ej katt anstå till dess social central- nämnd satnmanträder, för nämndens ordförande tills vidare bevilja honom socialhjälp. Ordförandens beslut skall anmälas vid nämndens ttästa sant- ntattträde.

Katt i ärende enligt barnavårdslagen ( 1960:97 ) social centralnätnttds pröv- ning ej avvaktas utan. film eller allvarlig olägenhet. _får nämndens ordförande vidtaga de åtgärder samt meddela de beslttt och förordnanden som anges i 11 _sf första stycket barnavårdslagen . Beslut som ordföranden fattat med stöd av detta stvcke länder omedelbart till efterrättelse och gäller tills vidare i avbidan på nämndens prövning. Det skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Avser beslutet omhän- dertagande enligt 29 eller 30 _f bar- navårdslagen eller förbud enligt 50 55" samma lag. skall ordföranden ome- delbart sammankalla nämndenför att besluta i ärendet. Nämndens sam- manträde skall i sådantfall hållas utan dröjsmål och senast inom tio dagar från dagen för ordförandens beslut.

7 5

Om kommunens fullmäktige be- stämmer det. får social centralnämnd uppdraga åt särskild avdelning, bestå- ende av ledamöter eller suppleanter i ttämnden, eller åt ledamot eller sup- pleant eller åt tjänsteman hos kom- munen att på nämndens vägnar av- göra vissa grupper av socialhjälpS-. barnavårds- eller nykterhetsvårdsä- renden. vilkas beskaffenhet skall anges i fill/mäktiges beslut. Därvid skall de

Prop. 1976/77:l

Nuvarande l_vdelse

begränsningar i delegationsrätten som anges i 12 _l" första stycket 1—4 bar- navårdslagen ( 1960:97 ) gälla. Såvitt angår ärenden enligt lagen (1 9545 79) om ttykterltetsvårdfår nämnden ett- dast genom samfällt beslut utdömafö- relagt vite. föranstalta om åtgärd enligt 14 _s 2 tnom. lage/t ont nykterhetsvård, meddela beslttt om övervaktting eller l_vdnadsföreskrt'fter. göra ansökan om tvångsintagning på allmän vårdanstalt. föranstalta om verkställighet av slutligt beslut attt tvångsintagning. bevilja an- stånd därmed. förklara sådant an- sråndförverkat eller göra anmälan hos överförmyndare. Framställning eller yttrande till fullmäktige fär beslutas endast av nämnden samfällt.

Beslut somfattats på grund av upp- drag enligtförsta stycket skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

8.5

Ledamöter och suppleanter i social distriktsnätttnd väljes av kommunens fullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock ej vara underfem. Minst en av ledamöterna bör vara ledamot i so- ciala centralnämnden. 1 övrigt äger bestämmelserna i 3å motsvarande tillämpning.

10

Bestämmelserna i 455, 5 55 första stycket. 6 och 7 N' gäller i tillämpliga delar ifråga om social distriktsnätnnd och dess ordförande. 7_'jänst hos nämnden tillsättes dock av sociala cen— tralnämnden. Det ankommer även på sociala centralnämnden att görafram — ställning och avge yttrande till kom— munens fullmäktige.

s'-

221

Föreslagen l_vdelse

[social distriktsnämnd bör minst en av ledamöterna vara ledamot i so- ciala centralnämnden. ] övrigt äger bestämmelserna i Bä motsvarande tillämpning.

Prop. 1976/77:1

Förslag till

Bilaga 7.

Lag om ändring i lagen ( 1956:2 ) om socialhjälp

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (19562) om socialhjälp dels att 4, 5 och 10 åå skall upphöra att gälla. dels att 3, 6. 8. 18 och 19 åå skall ha nedan angivna lydelse.

.N'uvarande l_vdelse Föreslagen l_vdelse

3ä'

Ledantötcr och suppleanter i social- nämnden tläljas av kommunfullmäk- tige till det antal fill/mäktige bestäm- ma. Atttalet ledamöter må dock icke vara under _fem.

Valet skall vara proportionellt. där- est det begäres av minst så många väl- jande. som motsvara det tal, vilket er- hålles, om samtliga väljandes antal de- las nted det antal personer valet avser. ökat nted 1. Om förfarandet vid så- dant proportionellt val är särskilt stad- gat.

Sker ej val av suppleanter propor- tionellt. skall tillika bestämmas den ordning. i vilken suppleanterna skola ittkallas till tjänstgöring.

4

Ifråga om valbarhet till ledamot el- ler suppleant. verkan av valbarhetens upphörattde och rätt till avsägelse, tnattdattid och avgång. val av ordfö- rande och vice ordförande, ställe och tid för suppleants tjänstgöring och rätt att närvara vid sammanträde. beslutförhet. för/äran- det vid fattande av beslut. protokoll och resen'ation. tillkännagivande va-

samtnanträde,

lSenaste lydelse l97l:664. 2Senaste l_vdelse l97l:664.

11.

Beträffande socialnätnnd skola be- stättttttelserna i 33 51. 34 åförsta styc- ket. 35—3A' H. 39 j_ första stvcket satnt 110—42555)" kommunallagen öga mot- svarande tillämpttittg.

Nämndens protokoll beltöver dock ej upptaga annat än uppgift om när- varande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken ut- sträcknittg beslut skall inneltålla de skäl som ha bestäntt utgångenfinnas i 17 5)" förvaltningslagen ( 1971:290 ). Föreskrifter om rättelse av bes/infin- nas i 1955 satntna lag.

Utan ltinder av 2 5)" .? förvaltnings- lagen äga 4 och 5 3555" nämnda lag till— lämpning i samtliga ärenden hos so- cialnämnd.

2

Prop. l976/77:l

Nuvarande l_vdelse

rest till nämnden ställda/"ramstäI/ning- ar mottagas. tidpunkt när handling skall anses ha kommit in till nämnden, skri/ivävling, vård och. förtecknande av handlingar hörande till nämndens ar- kiv, utseende av kassa/önra/tare samt ledamots ansvar och .skadestdndsskyl- dighet skall vad i 32—36 51 _51' . 37 51" _ första stycket och 38—42 M" kommunallagen är stadgat rörande kommunstvrelsen äga motsvarattde tillämpning; dock att det ej är erforderligt, att protokoll upp- tager annat än förteckning å närva- rande ledamöter samtför varje ärende beslutet och skälen där/ör.

Utan hinder av .? 51 2 förvaltnings- lagen ( 1971:290 ) äga 4 och 5 5535” nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos socialnämnd.

Socialnämnden äger vid behov till- kalla särskilda sakkunniga att deltaga i nämndens överläggningar ävensom tillsätta befattning hos nämnden samt anlita det biträde i övrigt som erfba'ras.

Har kommunen beslutat inrätta be- fattning. som skall vara gemensam./ör socialnämnden och annat kommunalt ,lörvaltnings- eller verkställighetsor- gan, må befattningen til/sättas i den särskilda ordning kommunen bestäm- mer.

w

Socialnämnden har

:l");

Föreslagen l_vdelse

att göra sig väl förtrogen med den enskildes behov av omvårdnad och verka För att detta blir tillgodosett;

att bestämma. i vilka fall. i vilken omfattning och under vilka former socialhjälp skall meddelas;

JSenaste l_vdelse. l971:664.

Prop. l976/77zl

Nuvarande l_vdelse

224

föreslagen l_vdelse

att tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar i frågor. som äga samband med nämndens verksamhet, samt,därså lämpligen kan ske. lämna annat bistånd i personliga angelägenheter;

att förvalta till kommunens social— ltjä/psverksamhet anslagen eller eljest hörande egendom, i den män ejjör- valtningen därav uppdragits åt annan nämnd eller åt särskild stvrelse:

att själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden. som angå socialhjälpsverksamheten; samt

att jämväl i övrigt ombesörja de angelägenheter avseende socialhjäl- pen inom kommunen. vilka äro att

att jämväl i övrigt, i den mätt detta ej tillkommer annan enligt beslut som avses i 43 _é' fjärde stvcket kommunal- lagen. ombesörja de angelägenheter avseende socialhjälpen inom kom- munen. vilka äro att hänföra till för- valtning och verkställighet.

Socialnämnden har ock att taga befattning med de ärenden. vilkas hand- läggning enligt särskilda författningar ankommer på nämnden.

Nämnden skall hos kommunfullmäktige. kommunstyrelsen och kom- munens övriga nämnder ävensom hos andra myndigheter göra de fram- ställningar, som finnas påkallade, samt äger att från kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttranden och upplysningar, som erfordras för fullgörande av nämndens uppgifter. hänföra till förvaltning och verkstäl- lighet.

8 54

Är någon i så trängande behov av socialhjälp. att med dess avhjälpande ej kan anstå. till dess socialnämnden sammanträder. må nämndens ord- förande tills vidare bevilja honom socialhjälp.

Om kommun/illlmäktige så besluta. äger socialnämnden uppdraga åt sär- skild avdelning, bestående av ledamö— ter eller suppleanter i nämnden. eller är ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen att å nämndens vägnar./atta beslut i vissa grupper av ärenden. vilkas beskaffen- het skall angivas ifullmäktiges beslut. Framställning eller yttrande till Ihr/l—

4Senaste lydelse 197l:664.

Prop. 1976/77:1 225

Nuvarande l_vdelse föreslagen l_vdelse

mäktige tnå dock icke beslutas annor- ledes än av nämnden samfällt.

Beslut, vilket fattas med stöd av Beslut. vilket fattas med stöd av första stycket eller på grund av upp- första stycket, skall anmälas vid drag som sägs i andra stycket. skall nämndens nästa sammanträde. anmälas vid nämndens nästa sam- manträde.

10 #5 Socialnämnden äger för vård och _förtecknande överlämna nämndens protokoll och övriga till dess arkiv hö- rande handlingar till kommunstyrel- sen, i den mån handlingarna icke er- fordras för det löpande arbetet.

18 .ö

Det åligger kommun att anordna och driva hem för åldringar och andra personer, vilka äro i behov av vård eller tillsyn som icke eljest tillgodoses.

Två eller flera kommuner må ge- Två eller flera kommuner må ge- mensamt hava hem. som avses i för- mensamt hava hem. som avses i för- sta stycket. ] sådantfall skola de be- sta stycket. stämmelser, vilka äro erforderliga för hemmets skötsel. upptagas i regle- mente, som fastställes av länsstyrelsen.

Om särskilda skäl äro därtill, må länsstyrelsen tills vidare befria kommun från skyldighet att själv eller gemensamt med annan kommun hava hem. varom stadgas i denna paragraf. Har så skett. åligger det likväl kommunen att sörja för att sådant behov av vård eller tillsyn. som avses i första stycket, blir tillgodosett.

19 5

Hem, som avses i 18 &. skall vara så inrättat och utrustat. att skäliga krav på trevnad och hygien tillgodoses samt lämplig fördelning av vård- tagarna möjliggöres.

Innan d_v/ikt Item uppföres eller i mera avsevärd omfattning ändras genom otn- eller tillbyggnad eller in- rättas i byggnad. som uppförts/ör an-

5Senaste lydelse 1971:664.

Prop. 1976/77: 1 226

Nuvarande l_vdelse Ft'ires/agen l_vdelse

nat ändamål, skall länsstvrelsen. efter att hava inhämtat yttrande från so- cialstyrelsen. hava godkänt platt för hemmet. Vid hemmet skola finnas anställda befattningshavare till det antal och med sådan utbildning att de som beretts plats i hemmet kunna erhålla tillfredsställande vård och tillsyn.

Prop. l976/77:l 227

Bilaga 8. Förslag till Lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom föreskrives i fråga om barnavårdslagen (l960:97)' dels att 8, 10 och 12 åå skall upphöra att gälla, dels att 3 och Nå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse Föreslagen lydelse

3 ä

Barnavårdsnämnden har

att göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms levnadsförhållanden inom kommunen samt därvid särskilt uppmärksamma sådana underåriga som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning, hem- och familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kunna anses vara särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt,

att verka för önskvärda förbättringar i fråga om kommunens barnavård samt därvid i mån av behov och möjligheter främja anordningar för bättre fritidsförhållanden för barn och ungdom,

att stödja den personlighetsutvecklande och samhällsfostrande verksam- het som utövas genom ungdomens egna sammanslutningar,

att lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som äga samband med nämndens verksamhet,

att förvalta egendom som hör till kommttnens barnavård, i den mån ej jön'altningen uppdragits åt annan nämnd eller åt särskild styre/se,

att själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som angå nämndens verksamhet samt

att även i övrigt ombesörja sådana att även i övrigt, i den mån detta angelägenheter som avse kommu- ej tillkommer annan enligt beslut som nens barnavård och äro att hänföra avses i 43 fjärde stycket kommunal- till förvaltning och verkställighet. lagen, ombesörja sådana angelägen- heter som avse kommunens barna-

vård och äro att hänföra till förvalt- ning och verkställighet.

75

Ledamöter och suppleanter i bar- Beträffande barnavårdsnämnd sko- navårdsnämnd väljas av kommunfull- la bestämmelserna i 33 59, 34 5? första mäktige till det anta/fullmäktige be- stycket. 35—38 555", 395 första stycket stämma. Antalet ledamöter må dock samt 40—42 5851" kommunallagen äga icke vara under/em. Där sa' lämpligen motsvarande tillämpning. 'Lagen omtryckt 19711308.

Prop. 1976/77zl

Nuvarande l_vdelse

katt ske. bör juridisk sakkunskap vara företrädd inom nämnden.

Valet skall vara proportionellt. om det begäres av minst så många väl- jande sortt motsvara det tal, vilket er- hålles då samtliga väljattdes antal de- las nted det atttal personer valet avser. ökat ttted I. Om förfarandet vid så- dant proportionellt val är särskilt stad- gat.

Sker ej val av suppleanter propor- tiottellt. skall den ordning bestämmas. i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

Beträffande barnavårdsnämnd skall vad i 32—36 få, 37 _é' första stycket och . 38—42 M" kommunallagen är stadgat om kommunstyrelsen äga motsvaran- de tillämpning. I kommunens tjänst anställd befattningshavare skall dock icke på grurtd av denna sin tjänste- ställning vara obehörig att vara leda- mot eller sttppleattt i barnavårds- nämnd. Lfi lteller är det erforderligt. att barnavårdsnämnds protokoll upp- tager. förutom vad sattt må föl/"a av

228

I-"öres/agen l_vdelse

Uppdrag. som avses i 42 så" andra stycket kommuna/lagen.får (y' omfatta befogenhet att

I . utdöma förelagt vite,

2. vidtaga åtgärd enligt 26 51 2. 3 eller 4 eller ett/igt 29 eller 30 _xf eller

_ framställning om infogning i ttngdottts-

vårdsskola,

3. meddela beslut sattt avses i 46 9. andra stvcket. tillstånd elle/"förhands- besked som avses i 47 j" eller förbud som avses i 50 eller 51 s*".

4. fullgöra vad som ankommer på nämnden enligtföräldrabalken. ett/igt 5 &" lagen (IO-17.529) attt allmänna barnbidrag eller ett/igt 9. ll eller 18 '+' lagen (1964.'l43) om bidragsförskott.

Nämndens protokoll beltöver ei. förutom vad som följer av 14 59 tredje och fjärde styckena denna lag. upp- taga annat ätt uppgift ottt nätvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Utan hinder av 2 tf.? _fötvaltningsla- gett äga 4 och 55951" nätttnda lag till- lämpning i samtliga ärendett hos bar- navårdsnämnd.

Prop. l976/7711

Nuvarande l_vt'lelsc

M Q' tredje stvcket denna lag. annat än förteckning på nätvarande ledatttö- ter och för varje ärende beslutet och skälen där/ör.

Utan hinder av 251" 2 fön'altning - lagett (1971290) äga 4 och 5 M nätttttda lag tillämpning i samtliga ärenden ltos barttavårdsrtätttnd.

10 _"

Barnavårdsnätnttden äger vid behov tillkalla särskilda sakkunniga att de!- taga i nätttndens överläggningar samt tillsätta befattning hos nämnde/t och anlita det biträde i övrigt som erford- ras.

Är behovet av juridisk sakkttttskap icke tillgodosett inorn nämnden. bör den anlita biträde av lagfaren person.

Har kommunen beslutat inrätta be- fattning, som skall vara gemensamför barnavårdsnätttnden och annat kom- tttttnaltfötvaltttings- eller verkställig- hetsorgan, tttå befattningen tillsättas i den särskilda ordning kommunen be- stämmer.

12%2

Ont kottttnunfitllmäktige så bestäm- ma. äger barttavårdsnätttttden upp- draga åt särskild avdelning. bestående av ledamöter eller suppleanter i ttäntn- den. eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman Itos kortttnunett att på ttäntttdetts vägnar avgöra vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffen- het skall angivas t'fit/lmäkttges beslut. Nämnden må dock icke annorledes än genom samfällt beslut

1 . utdöttta förelagt vite.

3. vidtaga åtgärd enligt 2651" 2. 3

?scnuste lydelse t973:xox

Föreslagen l_vdelse

229

Prop. l976/7711

Nuvarande l_vdelse

eller 4 eller enligt 29 eller 30 55" eller göra/ramställning om intagning i ung- domsvårdsskola.

3. meddela beslut som avses i 46 55" andra stycket, tillstånd ellerförltattds- besked som avses i 47 39 eller förbud som avses i 50 eller 51 s*.

4. fit/[göra vad som ankommer på nätttndett enligtföräldrabalken. ett/igt 5 59 lagett (l947:529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9, 1 I eller 18 )( lagen (l964:l43) om bidragsförskott eller

5. göra framställning eller avgiva yttrande till kommunfit/Imäktige.

Beslut som fattats på grund av upp- drag enligt. första stycket skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Föreslagen l_vdelse

230

Prop. 1976/77:1

Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1954:579 ) om nykterhetsvård

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (19541579) om nykterhetsvårdl dels att 6 och 7 55 samt Bä 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att 4å 2 mom. och 55 skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande l_vdelse Föreslagen lydelse

2 mom. Kommunal nykterhetsnämnd har därjämte att-förvalta till kommunens nykter- hetsvård anslagen eller eljest hörande egendom. i den rttån ejförvaltningen därav uppdrag/ts åt annan nämnd eller är särskild styrelse;

att själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, som angå nykterhetsvården; samt

att jämväl i övrigt ombesörja de angelägenheter avseende nykter- hetsvården inom kommunen, vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

att jämväl i övrigt, i den mån detta ej tillkommer annan enligt beslut som avses i 43 sffjärde stycket korttmunal- lagen, ombesörja de angelägenheter avseende nykterhetsvården kommunen. vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

inom

Kommunal nykterhetsnämnd skall utgöras av särskilt tillsatt nämnd eller, därest kommunens ringa folkmängd eller liknande förhållande gör sådan obehövlig, av kommunens socialnämnd.

Konungen äger föreskriva. att kommun skall tillsätta särskild nyk- terhetsnämnd. Framställning härom må göras av länsnykterhetsnämn- den.

Ledamöter i särskild kommunal nykterhetsnämnd utses av kommunen till det atttal. som nted hänsyn til/folk- tttängdett och and/'aförltållattden er- fördras. dock minstfem. Suppleanter utses av kotntttunen till minst ledamö-

'Lagen omtryckt 1971:307.

Regeringen äger föreskriva, att kommun skall tillsätta särskild nyk- terhetsnämnd. Framställning härom må göras av länsnykterhetsnämn- den.

Beträffande särskild kommunal nykterhetsnämnd skola bestämtnelser- na i33 så", 34 Isf-första stycket 35—38 M", 39 j" första stycket samt 401—429"; kommunallagen äga motsvarande till- Iämpning.

Prop. 1976/77:1

Nuvarattde l_vdelse

ternas lta/va atttal. Såväl mätt sattt kvinnor skola vara representerade i nämnden. Ont möjligt bör läkare vara ledatttot av nämnden.

Vid val av suppleanter skall tillika bestämmas den ordning, i vilken sup- pleattterna skola inkallas till rjänstgö- rittg.

Ifråga om valbar/tet till ledatnot el- ler suppleant. verkan av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse. tttattdattid och avgåttg. val av ordfö- rattde och vice ordförande, ställe och tid för sattttttattträde. suppleants tjänstgöring och rätt att närvara vid satttmanträde. beslutförhet. förfaran- det vid fattande av beslut. protokoll och reservation. tillkännagivande va- rest till nämnden ställdaf'ramstä/lning- ar mottages. tidpunkt ttär ltandling skall anses lta kommit in till närttnden. skriftväxling. vård ocltförtecknande av handlingar ltörattde till nämndens ar- kiv. utseende av kassaföntaltare .samt ledamots ansvar och skadeståndsskyl- dighet skall vad i 32—36 M". 3 7 5. första stycket och 38—42 _sz korttmuttallagen är stadgat rörande kommunstvrelsen äga motsvarande tillämpning; dock att det ej är erforderligt. att protokoll upp- tager annat än förteckning å närva- rande ledamöter samtför varje ärende beslutet och skä/ett därför.

232

Föreslagen /_t-=delse

Uppdrag som avses i 42 sf andra stycket kommunallagen/år ej omfatta befogenhet att

I . utdöma förelagt vite. 2 . föranstalta om åtgärd enligt 14 Q' 2 mom..

3. meddela beslut om övervakning eller l_vdnadsföreskrjfier,

4. göra ansökan om tvångsintag- ning på allmän vårdanstalt,

5. föranstalta om verkställighet av slutligt beslut om tvångsintagning. be— vilja anstånd därmed el/erförklara så - dant anstånd fön'erkat. eller

6. göra anmälan hos överförmyn- dare.

Nämndens protokoll behöver ej upptaga annat än uppgifi om närva- rande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken ttt- sträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången finttas i 175 förvaltningslagen (1971 :290). Föreskrifter om rättelse av bes/utfin- nas i 19,6 samma lag.

Utan hinder av 2 & 2 förvaltningslagen (197lz290) äga 4 och 5 && nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos kommunal nykterhetsnämnd.

6 Är behovet av medicinsk sakkun— skap ej tillgodosett inottt kommunal

2Senaste lydelse 19721669.

gZ

PJ '_'J '.:J

Prop. l976/77:l

Nuvarande l_vdelse Föreslagen l_vdelse

nykter/tetsnämttd. bör nämnden anlita biträde av person med sådan sakkun- skap.

7 5 I den mått det finnes erforderligt, må kommunal nykterhetsnämnd till sitt biträde kalla därtill skickade män och kvinnnor.

8 %

2 mom. Kommunal nykterhets- nämnd äger uppdraga åt ordföranden. en eller/lera ledamöter eller viss be- fattningshavare hos nämnden att av- giva yttrande till polismyndighet i ären- de rörande ansökan om eller innehav av körkort. Åtgärd. som vidtagits i an- ledning av sådant uppdrag. skall an- mälasför nämnden så snart det kan ske.

Prop. l976/77zl ' 234

Bilaga [ ().

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1953:228) om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården

Härigenom lörcskrivcs att lagen (19531228) om tillsättning av vissa be- fattningshavare inom socialvården skall upphöra att gälla vid utgången av år 0000.

Prop. l976/77zl

Förslag till

lx) '...» U|

Bilaga 1 .' .

Låg om ändring i hälsovårdsstadgan (1958z663)

Härigenom Föreskrivcs i fråga om hälsovårdsstadgan (19581663) dels att 8—12 ååå skall upphöra att gälla. dels att 7å skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Ledamöter och suppleanter i häl- sovårdsnämnd väljas av kommun/itll- mäktige till det anta/fullmäktige be- stämma. .4nta/et ledamöter må dock icke vara underfem. Ont möjligt böra läkare och veterittär vara ledamöter i nämnden.

Vid val av suppleanter skall til/ika bestämntas den ordning, i vilken sup- pleanterna skola inkallas till tjänstgö- ring.

lSenaste l_vdelse l97l:673.

Föreslagen l_vdelse

L:] 7 .

Beträf7ände hälsovårdsnämnd sko/a bestämmelserna i 339". 34 .l' första stvcket. 35—38_x*'_xl'. 399" första stvcket samt 404259le kommuna/lagen äga motsvarande tillämpning. Vad som fö - reskrives i 36 iförsta stvcket nämnda lag skall dock ej tillämpas ifråga om hälsovårdsnämnden i Stockholms kommun.

Uppdrag som avses i 42 &” andra stycket kommunallagenfår ej ont/atta befogenhet att besluta om framställ- ning eller yttrande till regeringen eller länsstyrelsen. om./öreläggande vid vite eller om verkställande av åtgärd på försumligs bekostnad.

Hälsovårdsnäntnds protokoll behö- ver ej upptaga annat ätt uppgift om ttärvarande ledatrtöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som lta bestämt utgåtrgenfinttas i 175 förvaltningslagen (197l.'290). Föreskrifter om rättelse av beslut fitt- nas i I 93" samma lag.

Utan hinder av 2 '+' 2 förvaltning - lagen äga 4 och 5 M" nämnda lag till- lämpning i samtliga ärenden hos ltäl- sovårdsnämrtd.

Prop. l976/77zl

,-N-"uv(rrurtdc lidelse föreslagen l_vdelse

85"

i'l-led avseende å hälsovårdsnämnd skall vadi 32—36 M" , 37 f_fiir'sta stvcket och 38—42 N kommunallagen(1953: 753 ) är stadgat ont komrrtunsivre/sen äga rttotsvarartde til/ärttpnittg. dock att för ltälsm'årdsnärnnd i Stockholm sko- la gälla bestäntntelserna i 51 st ] rnottt. kornrtturtal/agen ( I 95 7:50)för Stock- holm, rtted undatttag av ltänvisnittgen till 39 % andra stvcket rtäntrtda lag. satnr därutöver vad kommun/irllmäk- tige ttted iakttagande av stadgandena i samma lag föreskriva.

U ran hinder av vad i nästföregående stvcke sägs skall gälla. dels att i kont- munens tjänst anställd befattningsha- vare icke på gruttd av dentta sin tjän- steställning skall vara obehörig att vara ledatttot eller suppleant i hälsovårds- nämnd, dels ock att det icke skall vara etförderligt. att hälsovårdsnämnds protokoll upptager annat än förteck- ttirtg å närvarande ledamöter samtför varje ärende beslutet och skä/ett (lär- för.

Uran hinder av 2 59 2 förvaltning - lagen (] 971.290) äga 4 och 5 M" närnrtda lag tillämpning i samtliga ärenden ltos hälsovårdsnämnd.

9.'

Om läkare och veterinär icke äro ledamöter i ltälsm'årdsnärttnd. ska/l dislrikrsläkarett eller. i kommun nted stadsläkare eller motsvarande läkare denne respektive tjänsteveterirtärett el- ler stadsveterinären närvara vid nämn- derts sarttrttartträdert. i den tttått ltan

2Senaste lydelse 19711673. 3Scnustc l_vdelse l972:675.

Prop. l976/77zl

Nuvarande lvdelse

icke hindras av andra ijättsteåliggan— den. Han skall därvid äga deltaga i överläggningarna sarttt få sitt mening artteckttad till protokollet.

I kornmurt med tner ätt en stads— läkare eller stadsveterinär ska/l vad så— lunda stadgats gälla förste stadsläka— ren respektive förste stadsveterinären.

Finnes i kommun flera distrikts- läkare. ska/l vad som föreskrives om distriktsläkares deltagande i samman— träde nted ltälsovårdsrtämnd avse den som fullgör de uppgifter som ert/igt smittskyddslagen ( ! 968.231) åligger distriktsläkare. Har socialstvrelsen ert- ligt 22 å andra stvcket smittskyddsla- gen förordnat annan läkare att t' dis— triktsläkares ställe fullgöra de uppgifter som enligt ttämnda lag ankommer på distriktsläkaren gäller vad i dettna stadga sägs om distriktsläkare den lä— karen.

I'Vireslagen lvdelse

10554

Vid hälsovårdsnämnds sammanträ- den äga följande befattningshavare, även om de icke äro ledamöter eller suppleanter i nämnden, rätt att trär- vara och deltaga i ("iver/äggttingarna satntfå sitt mening attreckrtad till pro- tokollet ttätttligett.

länsläkaren eller biträdande lärts- läkaren. dock ej såvitt avser hälso- vårdsnämnd i kontmutt nted stadslä- kare. sont är likställd med länsläkare.

länsveterinären eller biträdartde länsveterinären. samt

distriktsläkaren eller stadsläkaren eller rttotsvar'attde läkare och tjänste- veterinären eller stadsvererittärert. om

"Senastc lydelse 19721675.

237

Prop. l976/77:l

.fVut'ararrdc l_vdelse

de icke på grund av vad i 9 Q' stadgas äro skjv/diga att rtärvara vid nämndens sannnan/räden.

H älsovårdstu'irnntl äger tillkalla sär- skild sakkunnig att deltaga i nämndens

öt'er'läggningar.

ll &

Ordförande i hälsovårdsnt'irnnd skall tillse. att nämndens ledarttöter samt de befartnings/tavare. sattt ert/igt 9 9" äro skjvldiga alr rtärvara vid nätttn- dens samrrtan/räden. erhålla kallelse till sammanträdena. Ordföranden skall därjämte tillse. att nämndens sttppleattter och de befattningshavare. som ert/igt ll) '+' äga närvara vid nämn- derts sammanträden. erhålla under- rättelse orn tid och platsför satttman- trädena.

] kallelse och underrättelse skall lätttttas uppgift om de ärenden. som skola förekomma vid sammanträdet.

12 555

H älsovårdsnämnd äger uppdraga åt en ellerflera ledamöter eller supple- attter i nämnden eller åt befattnings- ltavare hos nämnden att å nämndens vägnarfatta bes/ltt i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet därvid skall ttärmare angivas. Sådant upp- drag må dock ej innefatta befogenhet att besluta om ft'atnstäl/ning eller _vtr- rattde till Konungen. länsstyrelsen eller kommunfu/Irnäktige. omföre/äggande vid vite eller om verkställande av åt- gärd på försumligs bekostnad.

Hälsovårdsnäntnds beslut om upp- drag enligtförsta stvcket skall under-

5Senaste lydelse 197l:673.

Föreslagen lrdelse

..

38

Prop. l976/77:l

Nuvarande lvdelse

ställas länssivr'elsens prövning. Bes/ut. vilket fattas på grund av sådant för- ordnande. skall anmälas vid nämn— dens ttästa sammanträde.

Föreslagen l_vdelse

Prop. l976/77:l 240 Bilaga I2.

Förslag till Lag om ändring i lagen (l94412l9) om djurskydd

Härigenom föreskrives att 14% 3 mom. lagen (l94412l9) om djurskydd skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande l_vdelse Föreslagen lydelse

14 ä' 3 mom. Vid hälsovårdsnämnde/ts ltandläggning av ärende sotn rör vår- den eller behandlingen av djur äger länsveterinären så ock distrikrs- eller stadsveterinären vara tillstädes och deltaga i överläggningarna men ej i be- sluten. Harts mening skall på begäratt antecknas i protokollet. Veterinär sotn äger närvara vid näntndens sammanträde skall kallas i god tid och därvid underrättas om ärendets beskaffenhet. Sammanträde skall skyndsamt Sammanträde med hälsovårds- äga rum.när länsstyrelsen begär det. nämnden för behandling av ärende som rör vården eller behandlingen av djur skall skyndsamt äga rum. när länsstyrelsen begär det.

'Senastc lydelse 1973269

Prop. l976/77:l

Förslag till

24]

Bilaga 1 3 .

Lag om ändring i lagen (l964z653) om överflyttande av magistratens befattning med burskapsärenden m. m.

Härigenom föreskrives att lagen (19641653) om överflyttande av magi- stratens befattning med burskapsärenden m. m. skall ha nedan angivna ly- delse.

Nuvarande l_vdelse

Stadens styre/se skall övertaga den befattning med ansökan om burskap och med uppsägning av burskap. som enligt 3 kap. 1 och 5 %% han- delsbalken ankommer på borgmäs- tare och råd.

Stadens styrelse äger antaga regle- mente angående burskap i staden att gälla i stället lör vad som stadgas i 3 kap. handelsbalken. Innan regle- mente antages, skall stadens borger- skap beredas tillfälle yttra sig. Reg- lemente fastställes av länsstyrelsen.

Föreslagen l_vdelse

Kommunstyrelsen skall övertaga den befattning med ansökan om bur- skap och med uppsägning av bur- skap, som enligt 3 kap. 1 och 5 åå handelsbalken ankommer på borg- mästare och råd.

Kommunstvrelsen äger antaga reg- lemente angående burskap att gälla i stället För vad som stadgas i 3 kap. handelsbalken. lnnan reglemente antages, skall borgerskapet beredas tillfälle yttra sig.

Bilaga 2

detaljreglermg av kommunerna

PM III

Ovriga specialreglerade _ kommunala namnder m. m.

IK) 4:— '.'—)

Prop. l976/77: [

Sammanfattning

Behovet av statlig tillsyn och kontroll över kommunerna har minskat till följd av bl. a. kommunindelningsreformcn. lnom kommundepartementet pågår en översyn av den statliga detaljregleringen i syfte att mönstra ut sådana föreskrifter som inte längre kan anses nödvändiga.

Föreliggande promemoria. som är den tredje i detta översynsarbete. be- handlar dels regler om organisation och arbetsformer för vissa specialreg- lerade nämnder. dels bestämmelser om kommunalförbund i olika special- författningar.

1 en tidigare promemoria (PM ll) har bestämmelserna om de viktigaste specialreglerade nämnderna behandlats. Förslagen i PM ll innebär slopande av statlig detaljkontroll på en rad punkter och i övrigt en anpassning av Specialförfattningarnas nämndregler till kommunallagens regler om kom- munstyrelsen. l denna promemoria behandlas reglerna om övriga special- reglerade nämnder. nämligen valnämnd. överförmyndarnämnd. civilför- svarsnämnd, beredskapsnämnd. kristidsnämnd. uttagningsnämnd, familje- bidragsnämnd, krigshjälpsnämnd. hemvärnsnämnd, arbetslöshetsnämnd, handels- och sjöfartsnämnd samt slakthusstyrelse.

Enhetliga regler föreslås för samtliga dessa nämnder utom valnämnd och överförmyndarnämnd. Förslaget innebär bl. a. att kommunerna själva be- slutar om de skall inrätta särskilda nämnder eller anförtro den specialreg- lerade uppgiften åt annan nämnd i kommunen. Dessa ändringar gäller närmast uttagningsnämnd,arbetslöshetsnämnd. handels- och sjöfartsnämnd samt slakthusstyrelse.

Vidare föreslås en anpassning av samtliga specialförfattningars nämndreg- ler till reglerna om kommunstyrelsen. Detta innebär på flera punkter att detaljföreskrifter mönstras ut och statlig detaljkontroll i form av exempelvis närvarorätt för statliga tjänstemän slopas.

Slutligen behandlas de regler om kommunalförbund som finns i olika specialförfattningar. Det gäller kommunalförbund för skola och för bo- stadsförmedling samt regionplaneförbund. De statliga myndigheternas möj- lighet att mot kommunernas vilja inrätta kommunalförbund för skola fö- reslås upphöra. Liknande resonemang förs beträffande de två övriga slagen av kommunalförbund. Beträffande kommunalförbund för bostadsförmed- ling föreslås att vissa bestämmelser om statlig detaljkontroll slopas. Be- träffande regionplaneförbund anförs i promemorian att denna fråga bör lösas inom ramen för en ny byggnadslagstiftning.

Prop. l976/77zl 344

1. Inledning

En översyn av statens tillsyn och kontroll över kommunerna pågår inom kommundepartementet. Syftet är att mönstra ut sådana detaljföreskrifter som mot bakgrund av bl. a. den genomförda kommunindelningsreformen inte längre är nödvändiga.

Som resultat av översynsarbetet har två promemorior publicerats. De- partementspromemorian (Ds Kn l975:l) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna. PM ]. Avgifter hos byggnadsnämnd har lagts till grund för en proposition (19751107) angående föreskrifter om avgifter hos byggnads— nämnd. l propositionen som har antagits av riksdagen (CU 1975229. rskr l9751220) föreslås att regeringen får bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter hos byggnadsnämnd och att överlåta åt kommun att meddela sådana föreskrifter. Genom ändring (1975z462) i byggnadsstadgan (1959:612) har regeringen slopat tidigare underställningsförfarande hos länsstyrelsen och överlåtit åt kommun att själv fastställa grunder för avgifter enligt bygg- nadsstadgan. Motsvarande ändring (l975z821) har gjorts i förordningen (l961:568) om brandfarliga varor.

Departementspromemorian (Ds Kn l975:3) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna. PM ll. Nämndorganisationen. underställning m. m. (för- kortas i fortsättningen PM ll) innehåller dels förslag om slopad underställning av kommunala beslut hos statlig myndighet i några fall. dels en genomgång av reglerna om de viktigaste specialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer. En rad förslag till förenklingar och slopande av detaljföre- skrifter Iäggs fram. De redovisas i huvuddrag nedan i kapitel 3. Promemorian remissbehandlas f. n.

Översynen av reglerna om nämnderna har påkallats också av kommu- nallagsutredningens betänkande (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag. som remissbehandlas samtidigt som PM ll. En ny kommunallag för med sig följdändringar i flertalet författningar om den specialreglerade kommunala verksamheten.

I PM ll behandlas de viktigaste specialreglerade nämnderna i kommun. nämligen brandstyrelse. byggnadsnämnd. skolstyrelse. social centralnämnd. socialnämnd. barnavårdsnämnd. nykterhetsnämnd och hälsovårdsnämnd. Härutöver finns ett inte obetydligt antal specialreglerade nämnder som i allmänhet är fakultativa. l många kommuner fullgörs de funktioner som ankommer på dessa fakultativa nämnder av kommunstyrelsen eller annan nämnd. Vissa kommuner. företrädesvis de större, har emellertid särskilda nämnder för flera av dessa verksamheter. Regler för sådana särskilda nämn- der ges med något undantag i specialförfattningar. lnfötandet av en enhetlig kommunallag fordrar en översyn av dessa författningar. [ föreliggande pro- memoria behandlas reglerna om de huvudsakligen fakultativa specialregle- rade nämnderna på i princip samma sätt som de obligatoriska nämnderna i PM ll. De nämnder som behandlas är valnämnd. överförmyndarnämnd. särskild civilförsvarsnämnd. särskild beredskapsnämnd. särskild kristids-

Prop. l976/77zl 245

nämnd. uttagningsnämnd. särskild familjebidragsnämnd. sräskild krigs- hjälpsnämnd. särskild hemvärnsnämnd. särskild arbetslöshetsnämnd. han- dels- och sjöfartsnämnd samt slakthusstyrelse. Av dessa är f. n. valnämnd, uttagningsnämnd och i vissa fall handels- och sjöfartsnämnd obligatoriska.

Kommunallagsutredningens förslag innebär bl. a. att bestämmelserna om kommunalförbund skall fogas in i den nya kommunallagen . En sådan lös- ning påkallar en genomgång av de bestämmelser om kommunalförbund som finns i olika specialförfattningar. l föreliggande promemoria behandlas därför också reglerna om kommunalförbund för skola. kommunalförbund för bostadsförmedling samt regionplaneförbund.

Bland nämnder och styrelser hos landstingskommun har en nämnd be- handlats i PM ll. nämligen utbildningsnämnd. Övriga specialreglerade lands- tingskommunala nämnder kommer att behandlas i en särskild PM lV. Det gäller sjukvårdsstyrelse. direktion för sjukhus. styrelse för omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda. särkild regionplanenämnd och semesterhems- nämnd.

2 Nämndreglernas principiella uppbyggnad

l 3 kap. kommunallagen (l953z753. omtryckt 19691765) (KL) finns regler om kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder. Reglerna om kom- munstyrelsen hänvisar beträffande valbarhet. obehörighet och avsägelse. jäv, beslutsförfarande. protokoll och protokollsjusteringar samt arvoden till mot- svarande regler för kommunfullmäktige. Övriga frågor rörande kommun- styrelsens organisation och arbetsformer regleras i 3 kap.

145 & ges regler om nämnder för oreglerad förvaltning. Genom hänvisning gäller för dessa nämnder samtliga regler om kommunstyrelsen utom reglerna om antal ledamöter. mandattid. presidium och reglemente. Dessa frågor avgörs av varje kommun. Härutöver innehåller 45% regler om delegation. vilka i huvudsak stämmer överens med motsvarande regler för kommun- styrelsen. och om arkivvård.

Särskilda regler om de specialreglerade nämnderna ges inte i KL. Fö- reskrifter om sådana nämnders organisation och arbetsformer finns i stället i resp. specialförfattning, lallmänhet gäller att reglerna om kommunstyrelsen genom hänvisning i specialförfattningar till sin huvuddel görs tillämpliga på den specialreglerade nämnden. l växlande omfattning innehåller spe- cialförfattningarna dock en självständig reglering av nämndernas organi- sation och arbetsformer. Dessa regler kan avse frågor som beträffande kom- munstyrelsen regleras i KL. Ofta gäller då för den specialreglerade nämnden någon avvikelse från kommunstyrelseföreskriften. Exempel härpå utgör jävsreglerna. där förvaltningslagens regleri allmänhet gälleri specialreglerade nämnder. föreskrifter om antal ledamöter och om delegation. Det förekom- mer också att i specialförfattningarna regleras frågor. vilka saknar motsva- righet i KL.

Prop. l976/77zl 246

3 Förslagen i PM 11

l PM 11 diskuteras utförligt skillnaderna i reglerna om nämndernas or- ganisation och arbetsformer mellan KL och specialförfattningarna. De förslag som ges i promemorian kan kortfattat beskrivas som en anpassning av den specialreglerade nämndorganisationen till reglerna i KL. 1 det följande re- dovisas i korthet de bedömningar i olika sakfrågor som görs i PM Il och den modell för hänvisning till KL som där föreslås beträffande brandstyrelse. byggnadsnämnd. skolstyrelse. de sociala nämnderna och hälsovårdsnämnd.

Regler om valbarhet till kommunstyrelsen finns i 326 KL. Kommunal- lagsutredningen föreslår att nu gällande valbarhetshinder för vissa tjäns- temän slopas. men att en särskild jävsregel införs som hindrar förvaltnings- chef att som nämndledamot delta i avgörande som rör det egna verket.

I PM Il föreslås att valbarhetshindren för vissa tjänstemän i olika spe- cialförfattningar slopas efter mönster av kommunallagsutredningens förslag beträffande kommunstyrelsen och av de regler som redan gäller beträffande val till några nämnder. nämligen byggnadsnämnd. barnavårdsnämnd och hälsovårdsnämnd. Däremot föreslås inte regeln om jäv för förvaltningschef bli tillämplig på de specialreglerade nämnderna.

Hälsovårdsstadgan och flera av lagarna om de sociala nämnderna inne- håller regler eller rekommendationer om hur nämnderna skall vara sam- mansatta. Framför allt gäller det representation eller närvaro av läkare. ve- terinärer och jurister.

] PM ll föreslås att alla föreskrifter om särskild yrkesrepresentation mön- stras ut ur specialförfattningarna.

För flertalet specialreglerade nämnder föreskrivs — antingen genom hän- visning till motsvarande regler i KL för kommunstyrelsen eller genom en positiv bestämmelse i specialförfattningen — att val till nämnden skall ske proportionellt om en på ett bestämt sätt beräknad minoritet påkallar det. Bland de nämnder som behandlas i PM II är det endast två som saknar denna regel. nämligen nykterhetsnämnd och hälsovårdsnämnd.

[ PM II föreslås att regeln om rätt att påkalla proportionella val skall gälla val till alla nämnder. Detta medför att nykterhetsnämnd och hälso- vårdsnämnd skall kunna väljas proportionellt. Med den utformning regeln har givits i PM ll blir den tillämplig också på några nämnder som behandlas i föreliggande promemoria. nämligen uttagningsnämnd. handels-och sjö- fartsnämnd och slakthusstyrelse.

Prop. l976/77zl - ' 247

I de olika specialförfattningarna finns varierande bestämmelser om när- varorätt och i vissa fall s.k. falsk reservationsrätt för olika utomstående. Det kan gälla vissa experter. vissa statliga tjänstemän. förvaltningschefeller annan föredragande.

I PM Il föreslås att samtliga dessa bestämmelser mönstras ut ur spe- cialförfattningarna. Den regel om rätt för nämnd att kalla sakkunnig eller tjänsteman till sammanträde som kommunallagsutredningen föreslår bör kunna ersätta dessa bestämmelser.

Genom ett tillägg till kommunallagsutredningens förslag till enhetlig kom- munallag (EKL) föreslås i PM Il kommunfullmäktige få avgöra vilken nämnd som skall handlägga frågor rörande personaladministration och egen- domsförvaltning. Regeln avses omfatta samtliga nämnder men torde sakna större intresse beträffande de nämnder som behandlas i föreliggande pro- memoria.

Skiftande bestämmelser om delegation finns i flertalet specialförfattningar. Jämfört med motsvarande regler i KL gäller för flertalet specialreglerade nämnder mer restriktiva regler. Restriktionerna kan avse vilka ärendegrupper som får delegeras eller delegatkretsen. I ett par fall fordras länsstyrelsens medgivande för att delegation skall få ske.

I PM II föreslås att KL:s regler om delegation blir tillämpliga i samtliga där behandlade nämnder. Vissa undantag för särskilt kvalificerade ären- degrupper behålls dock. däremot inte kraven på länsstyrelsens medgivande i vissa fall.

3.7 Föreskrifter om protokoll

Jämfört med reglerna i KL är skyldigheten för de specialreglerade nämn- derna att föra protokoll begränsad. För flertalet specialreglerade nämnder gäller att protokoll endast behöver innehålla förteckning över de närvarande. beslutet i varje ärende och skälen för beslutet.

l PM II konstateras att förvaltningslagen (I971:290) (FL) innehåller krav på motivering av beslut som torde vara fullt tillräckliga för de specialreglerade nämndernas verksamhet. Med hänsyn härtill föreslås att skyldigheten att redovisa skälen för ett beslut i protokollet ersätts med en hänvisning till 17.5 FL.

Prop. l976/77zl 248

3.8. Antal ledamöter m.m.

Ytterligare några särregler för de specialreglerade nämnderna redovisas i PM II.

Ett par författningar innehåller regler om minsta antal ledamöter. I PM II föreslås att dessa regler ersätts av motsvarande regel för kommunstyrelsen (minst fem ledamöter).

Enligt 31 & första stycket KL väljs suppleanter till kommunstyrelsen till det antal fullmäktige bestämmer. Samtliga specialförfattningar som behand- las i PM II utom en innehåller motsvarande regel. För nykterhetsnämnd gäller att antalet suppleanter skall vara hälften av antalet ledamöter. Denna särregel föreslås utgå.

Slutligen behandlas Specialförfattningarnas regler om arkivvård. Kommu- nallagsutredningen föreslår att fullmäktige beslutar om vården av styrelsens arkiv. I PM II föreslås att denna regel skall gälla också de specialreglerade nämnderna.

3.9. En allmän modell för regler om nämndernas organisation och arbets- former

Efter genomgången av de olika delfrågorna konstateras i PM II att goda förutsättningar finns för att med ett minimum av särregler anpassa de olika Specialförfattningarnas nämndregler till motsvarande bestämmelser i KL. Genomgående föreslås en hänvisning i resp. specialförfattning till EKL av i princip följande lydelse:

Beträffande x-nämnd skall bestämmelserna i 33 &. 34 & första stycket. 35—38 åå. 39 & första stycket samt 40—42 ä;" kommunallagen (I976:OOO) äga motsvarande tillämpning.

Nämndens protokoll bchöverdock ej upptaga annat än uppgiftom närvaran- de ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslutskallinnehålladeskäl som harbestämtutgången finnsi 17 äförvaltnings- lagen (19711290). Föreskrifter om rättelse av beslut ftnns i 19 & samma lag.

Utan hinder av 2 ;" 2 förvaltningslagen ( I97I:290)äger4och 5 åå nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos x-nämnd.

Med vissa smärre avvikelser föreslås i PM II att denna enhetliga modell tas in i brandlagen (l974z80). byggnadsstadgan. skollagen (1962z3l9. om- tryckt 19701l026). lagen om social centralnämnd ( 19701296). socialvårdslagen (19562). barnavårdslagen (1960:97. omtryckt 19711308). nykterhetsvårdsla- gen (19541579. omtryckt 19711307) och hälsovårdsstadgan (19581663).

När PM II lades fram. förelåg ännu inte huvudbetänkandet (SOU l975z4l) Kommunal demokrati från utredningen om den kommunala demokratin. Hänvisningarna till EKL avsåg därför kommunallagsutredningens förslag i betänkandet ( 1974:99 ) Enhetlig kommunallag. I PM ll framhålls att för-

Prop. 1976/77zl - . 249

slagen till anpassning av specialförfattningarnas nämndregler till EKL inte avser att föregripa demokratifrågornas lösning. Sådana förändringar i kom- munstyrelsereglerna som kunde komma att föreslås av demokratiutredning- en i syfte att stärka medborgarintlytandet förutsattes i PM 11 bli tillämpliga också på de specialreglerade nämnderna.

När demokratiutredningens betänkande nu föreligger. kan det konstateras att betänkandet innehåller vissa förslag till ändringar i bl. a. kommunsty- relsereglerna i kommunallagsutredningens ursprungliga förslag. Det gäller 3455 (rätt till ledighet för fullgörande av förtroendeuppdrag). 36.5 (val av ordförande och vice ordförande. mandattid ett år och regler om ersättare för ordföranden). 37ä andra och tredje styckena (rätt att tillkalla förtro- endeman för att meddela upplysningar) samt 38 i första stycket (inkallande av suppleant och suppleants tjänstgöringsrätt). Dessa nya regler kommer således att bli tillämpliga även på de specialreglerade nämnderna. om hän- visningsbestämmelserna i PM 11 lämnas i oförändrat skick. vilket förefaller lämpligt och välmotiverat.

I föreliggande promemoria prövas möjligheten att i övriga specialförfatt- ningar tillämpa samma modell för hänvisning till EKL. Vidare kartläggs de författningsändringar som i övrigt kan påkallas av införandet av en kom- munallagsreform.

4 Jävsregler

Några frågor av mer generell räckvidd skall belysas innan reglerna om de olika nämnderna behandlas var för sig. Det gäller dels jävsbestämmel- serna. dels frågan om i vilken utsträckning det skall vara obligatoriskt för kommun att inrätta särskild nämnd för det område resp. specialförfattning reglerar. Dessa spörsmål har inte närmare behandlats i PM 11. De där be- handlade nämnderna är samtliga utom särskild brandstyrelse och utbild- ningsnämnd hos landstingskommun obligatoriska. Frågan om jävsbestäm- melser beträffande de nämnder som behandlas i PM 11 diskuterades ingående vid tillkomsten av FL (prop. 197130). Någon anledning att inom ramen för detta översynsarbete ompröva reglerna om jäv i dessa nämnder har inte funnits.

I de kommunala nämndernas arbete kan gälla jävsbestämmelserna i an- tingen KL eller FL. Förvaltningslagsjäven är mer detaljerade och kan be- traktas som strängare än kommunallagsjäven. Kommunallagsjäven gäller i kommunfullmäktige. i kommunstyrelsen och i nämnderna för oreglerad förvaltning. Förvaltningslagsjäven gäller vanligen i nämnderna för special- reglerad förvaltning. Lagtekniskt förhåller sig regelsystemcn så till varandra att FL är en baslag. vars regler gäller endast när annat ej har föreskrivits. Således tar KL:s jävsregler över motsvarande bestämmelser i FL. I ex- empelvis en kommunstyrelse. som samtidigt utgör brandstyrelse. skall frå- gan om ledamots jäv bedömas enligt KL:s regler även i ärenden som avser

PU 'Jl O

Prop. I976/77:l

brandRhsvaret. trots att besluten kan angripas genom förvaltningsbesvär.

FL:s regler gäller enligt 2; 2 inte ärenden hos kommunal myndighet. om beslut i ärendet kan angripas med kommunalbesvär eller besvär hos kommunal besvärsnämnd. Denna huvudregel skulle innebära att en spe- cialreglerad nämnd lick tillämpa olika jävsregler i olika ärenden om annat inte föreskrevs. I exempelvis en skolstyrelse skulle kommunallagsjäven gälla vid tillsättning av en tjänst som skolvaktmästare men FL:s jävsregler vid tillsättning av en tjänst som lärare. För att undvika ett sådant förhållande och skapa största möjliga klarhet och överskådlighet i regelsystemet in- fördes i flertalet specialförfattningar i samband med tillkomsten av FL en särskild regel av innebörden att FL:s jävsregler utan hinder av 255 2 skall gälla i samtliga ärenden hos den specialreglerade nämnden.

Sådana bestämmelser gäller för samtliga nämnder som behandlas i PM [1 liksom för flertalet av de nämnder som behandlas i denna promemoria. Denna lösning förefaller att vara lämplig och riktig och hittills ha fungerat väl. Jävsfrågan kommer därför inte att diskuteras ytterligare beträffande dessa nämnder.

Beträffande de nämnder för vilka FL:s regler inte gäller är frågan om jäv inte enhetligt reglerad. I två nämnder. särskild arbetslöshetsnämnd och slakthusstyrelse. gäller genom hänvisning KL:s jävsregler. Något utrymme för tillämpning av motsvarande bestämmelser i FL finns i sådant fall inte.

För tre nämnder saknas jävsbestämmelser helt i resp. specialförfattning. Det gäller uttagningsnämnd. särskild hemvärnsnämnd samt handels- och sjöfartsnämnd.

Vad först angår särskild hemvärnsnämnd saknas numera över huvud taget bestämmelser om sådan nämnd. I den utsträckning kommuner har inrättat hemvärnsnämnder torde KL:s regler om bl.a. jäv gälla.

För uttagningsnämnd gäller. utöver vad som är föreskrivet i uttagnings- kungörelsen (19631110). byggnadsstadgans bestämmelser i tillämpliga delar beträffande valbarhet. rätt att avsäga sig uppdraget. tjänstgöringstid. fyll- nadsval. val av ordförande och vice ordförande. ordningen för fattande av beslut samt förande av protokoll. Någon hänvisning till dejävsbestämmelser som gäller i byggnadsnämnd (4 och 5 N' FL) görs däremot inte. Om kom- munfullmäktige inte meddelar kompletterande föreskrifter. vilket får anses kunna ske i viss utsträckning i fall som detta. uppstår frågan vilka jävsregler som Skall gälla. I den utsträckning nämnden fattar beslut som kan angripas med förvaltningsbesvär. vilket är tveksamt om den gör. gäller givetvis FL:s jävsregler. Det står vidare klart att något slags jävsprincip kan hävdas även om uttryckliga regler saknas. Det framgår klart av ett antal rättsfall från tiden före tillkomsten av nu gällande jävsbestämmelser i KL och FL. När- mast till hands ligger att anta att KL:s jävsbestämmelser i brist på annan reglering får anses äga motsvarande tillämpning.

Vad slutligen angår handels- och sjöfartsnämnd saknas likaledes uttryck- liga jävsbestämmelser. En sådan nämnd fattar vissa beslut som kan angripas

Prop. I976/77zl 25l

med förvaltningsbesvär. I dessa ärenden gäller FL:s jävsbestämmelser. I övriga fall torde KL:s jävsregler vara tillämpliga.

I samband med tillkomsten av FL infördes. som förut har framhållits. enhetliga jävsbestämmelser för flertalet specialreglerade nämnder. De inne- bär att FL:s jävsbestämmelser skall gälla i samtliga ärenden hos nänm- den. De fem nämnder som har diskuterats i det föregående aktualiserades inte i detta sammanhang. Anledning ftnns därför att nu närmare pröva vilka jävsbestämmelser som bör gälla i dessa nämnder.

I slakthusstyrelse. vars uppgift är att förvalta offentligt slakthus. bör KL:s jävsbestämmelser också i fortsättningen kunna tillätnpas.

Annorlunda kan förhållandet vara beträffande särskild arbetslöshets- nämnd. Det är ovisst varför denna nämnd inte aktualiserades i samband med förvaltningslagsreformen. I synnerhet medan arbetslöshetsnämnd ännu hade kontantunderstödsverksamhet om hand kunde det ifrågasättas om det inte hade varit ändamålsenligt och lämpligt att verksamheten omfattades av det långtgående skydd för den enskilde som FL:s regler ger. Även nu. sedan kontantunderstödsverksamheten har ersatts av andra former av ar- betsmarknadsstöd. förefaller det mest ändamålsenliga vara att i särskild ar- betslöshetsnämnd tillämpa samma modell som i flertalet specialreglerade nämnder. dvs. att FL:s jävsregler skall gälla i samtliga ärenden hos särskild arbetslöshetsnämnd. Uttagningsnämnds och särskild hemvärnsnämnds verksamhet riktar sig huvudsakligen mot enskilda — hästägare resp. hemvärnsmän eller hemvärns- män in spe. Övervägandena bakom FL och utformningen av dess jävsregler ' talar för att dessa är bättre lämpade att tillämpas i dessa typer av verksamhet än KL:s motsvarande regler. Några nackdelar synes ej vara förknippade med en lösning som innebär att FL:s jävsbestämmelser tillämpas i samtliga ärenden hos dessa nämnder även om deras beslut inte synes kunna angripas med förvaltningsbesvär.

Vad slutligen beträffar handels- och sjöfartsnämnd gäller. som förut har framhållits. FL:s jävsregler redan i vissa ärenden hos denna nämnd. Att den år 197] införda regeln om förvaltningslagsjäv i samtliga ärenden hos specialreglerad nämnd ej kom att omfatta också handels- och sjöfartsnämnd torde vara ett förbiseende. Förhållandet bör rättas till i detta sammanhang.

5 Obligatoriska särskilda nämnder

Samtliga nämnder som behandlas i PM II utom särskild brandstyrelse och utbildningsnämnd hos landstingskommun är obligatoriska. Det fanns i det sammanhanget inte anledning att ifrågasätta detta förhållande och inte heller att närmare överväga vilken utformning en bestämmelse om att en nämnd är fakultativ borde ges.

De nämnder som behandlas i denna promemoria är samtliga utom val- nämnd. uttagningsnämnd och i vissa fall handels- och sjöfartsnämnd fa-

|») U| ru

Prop. l976/77zl

kultativa. Kommunen kan inrätta särskild nämnd för det område special- författningen reglerar. I annat fall utgör i regel kommunstyrelsen ti ett fall socialnämnden) sådan nämnd. I allmänhet gäller vidare att kommunen kan uppdra åt annan kommunal nämnd att ha uppgifterna om hand.

Ett genomgående tema i PM II är att kommunerna bör lämnas största möjliga frihet att utforma sin nämndorganisation efter lokala värderingar och förutsättningar. Med hänvisning till detta finns anledning att behandla specialförfattningarnas bestämmelser om inrättande av nämnder.

En första fråga är givetvis huruvida tillräckliga skäl talar för att det fort- farande skall var obligatoriskt att inrätta vissa särskilda nämnder. Det gäller valnämnd. uttagningsnämnd och i vissa fall handels- och sjöfartsnämnd.

Vad först beträffar valnämnd torde någon annan lösning inte kunna kom- ma i fråga. Att låta kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd sköta valnämndens mycket speciella uppgifter reser en rad invändningar samtidigt som inga skäl tycks tala för en sådan lösning.

Också uttagningsnämnds och handels- och sjöfartsnämnu's uppgifter kan beskrivas som speciella. Här talar emellertid inga principiella skäl mot att kommunen ges frihet att bestämma i vilken form dessa uppgifter skall lösas. Det bör betonas att en motsvarande frihet ftnns beträffande alla nämnder med försvars- eller bcredskapsanknytning utom uttagningsnämnd.

Återstår frågan vilken utformning bestämmelserna om inrättande av nämnder bör ges. Innebörden bör vara att kommun får tillsätta särskild nämnd för _de uppgifter specialregleringen avser. att kommun får uppdra åt annan nämnd att fullgöra dessa uppgifter och slutligen att viss styrelse eller nämnd skall ansvara för uppgifterna. om fullmäktige inte har beslutat annorlunda. En sådan utformning överensstämmer i sak med vad som gäller beträffande flertalet fakultativa specialreglerade nämnder. Den har den för- delen att den samtidigt som den ger kommunen full frihet att utforma nämndorganisationen på det sätt den finner lämpligast garanterar att det alltid finns en nämnd som har det direkta ansvaret för de specialreglerade uppgifter det är fråga om.

Beträffande några nämnder gäller andra regler. Överförmyndarnämnd kan inrättas av kommun i stället för överförmyndare. Dessa regler är helt nya. Några erfarenheter har ännu inte vunnits. Med hänsyn härtill och till att det knappast kan finnas något behov av en möjlighet för kommun att uppdra åt annan kommunal nämnd att vara överförmyndarnämnd. föreslås ingen ändring i dessa regler.

Den f. n. obligatoriska uttagningsnämnden bör som fakultativ nämnd där- emot kunna antingen inrättas som särskild nämnd eller utgöras av kom- munstyrelsen eller annan nämnd som kommunfullmäktige bestämmer. Här kan man täriåta sig exempelvis brandstyrelse eller civilförsvarsnämnd. Sam- ma regel bör kunna gälla beträffande handels- och sjöfartsnämnd. Om nämn- den inte behålls som särskild nämnd. kan man tänka sig att uppgifterna handhas av exempelvis hamnstyrelse. näringslivsnämnd eller drätselnämnd.

Prop. 1976/77: ] . 253

Beslutar inte kommunfullmäktige annat. bör uppgiften ankomma på kom- munstyrelsen.

Arbetslöshetsnämnd skall utgöras av endera kommunstyrelsen eller sär- skild arbetslöshetsnämnd. Detta förhållande har vållat problem för de kom- muner som har önskat utforma sin nämndorganisation på annat sätt och samordna arbetslöshetsnämndsuppgifterna med andra kommunala uppgif- ter. Exempel på tänkbara kombinationer kan vara arbetslöshets- och nå'- ringslivsnämnd . arbetslöshets- och sysselsättningsnämnd.arbetslöshets- och arbetsvårdsnämnd. arbetslöshetsnämnd och styrelse för skyddad verksamhet eller. vilket förekommer i en kommun. arbetslöshets- och familjebidrags- nämnd. Sådana kombinationer har endast kunnat inrättas efter regeringens medgivande.

Några bärande skäl att föreskriva att arbetslöshetsnämndsuppgifterna skall fullgöras av endera kommunstyrelsen eller särskild arbetslöshetsnämnd sy- nes inte föreligga utan kommun bör ges samma möjligheter på detta område som den har beträffande andra fakultativa specialreglerade nämnder.

Även om de specialreglerade nämnder det här är fråga om är eller görs fakultativa är det viktigt att understryka att de uppgifter som regleras i specialförfattningarna i allmänhet är obligatoriska. En föreskrift om inrät- tande av Särskild nämnd kan därför lämpligen inledas med en bestämmelse av innebörd att det i varje kommun skall finnas en x-nämnd. varefter det anges att kommunen får inrätta särskild x-nämnd. vilken nämnd eller sty- relse som i annat fall skall vara x-nämnd samt att kommunen får uppdra åt annan nämnd att vara x-nämnd. I flertalet fall bör det ankomma på kommunstyrelsen att vara x-nämnd.om annat inte har beslutats. Beträffande familjebidragsnämnd och krigshjälpsnämnd bör ansvaret dock vila på so- cialnämnden. vilket i kommuner som tillämpar familjevårdsprincipen är liktydigt med sociala centralnämnden och — i förekommande fall — di- striktsnämnderna. Uttrycket "annat kommunalt organ".som finns i ett flertal specialförfattningar. bör mönstras ut eftersom det är oklart och saknar mot- svarighet i kommunallagarna.

Flera skäl talar för en enhetlig utformning av föreskrifterna om inrättande av specialreglerade nämnder. Genom att kommunerna lämnas en frihet att själva utforma nämndorganisationen skapas möjligheter att i varje kom- mun lösa givna uppgifter efter lokala förutsättningar. En särskilt intressant möjlighet kan vara att befria kommunstyrelsen från vissa specialreglerade uppgifter. som kan anförtros en särskild nämnd. Denna kan genom att flera i och för sig begränsade ansvarsområden förs samman beredas me- ningsfulla arbetsuppgifter.

En modell för reglering av nämndfrågan skulle med hänvisning till det föregående kunna ges följande utformning.

I varje kommun skall finnas en x-nämnd. Kommun får tillsätta särskild x-nämnd. Om särskild x-nämnd ej ftnns skall kommunstyrelsen vara x- nämnd. Kommun kan också uppdra åt annan nämnd att vara x-nämnd.

Med vissa avvikelser föreslås denna modell ersätta motsvarande bestäm-

Prop. l976/77zl 254

melser i samtliga regler om fakultativa nämnder som behandlas i denna promemoria.

6 Nämnderna

i detta kapitel behandlas reglerna om nämndernas organisation och ar- betsformer. Specialförfattningarnas bestämmelser gås igenom nämnd för nämnd. En jämförelse görs med den i kapitel 3 redovisade modellen för hänvisning till EKL. Varje avsnitt avslutas med överväganden och förslag till författningsändringar. vilka i utarbetat skick redovisas i bilagor.

Bestämmelser om valnämnd finns i 3 kap. vallagen (l972:620). [ varje kommun skall finnas en valnämnd ([ & första stycket"). Någon möjlighet att uppdra åt annan nämnd att vara valnämnd finns inte. Valnämnden är alltså en obligatorisk specialreglerad nämnd.

Valnämnden utgör i och med 1972 års vallag ett rent kommunalt organ. Samtliga ledamöter utses av fullmäktige. Tidigare gällde bl. a. att ordför- anden utsågs av länsstyrelsen.

[ prop. 1972:105 med förslag till vallag uttalar föredraganden bl.a. att frågan om hur ledamöter och suppleanter skall utses och hur verksamheten inom valnämnderna skall bedrivas bör kunna regleras på samma sätt som har skett när det gäller andra kommunala nämnder (s. 100).

Bestämmelserna om valnämnd hänvisar till huvuddelen av KL:s bestäm- melser om kommunstyrelsen. Avvikelserna avser främst reglerna om jäv och protokoll. Bestämmelserna i 4 och 5 åå FL skall tillämpas i samtliga ärenden hos valnämnd. Protokoll behöver endast upptaga närvarande le- damöter samt för varje ärende beslutet och skälen för detta. Vidare saknas regler om delegation.

Vallagens moderna utformning innebär att överensstämmelsen är stor också med den i kapitel 3 presenterade modellen för hänvisning till EKL. Avvikelserna är endast två. nämligen i fråga om protokollens utformning och i fråga om delegation. Skyldigheten att i protokoll redovisa skälen för beslut bör kunna ersättas med en hänvisning till l7ä FL (jfr avsnitt 3.7 ).

Valnämnd bör liksom andra nämnder med fullmäktiges medgivande kun- na delegera beslutanderätten till ledamot eller tjänsteman. Behovet därav kan komma att öka. om valnämnden. som utredningen om den kommunala demokratin föreslår. kommer att kunna åläggas ytterligare uppgifter. Det kan i detta sammanhang noteras att riksskatteverket i en promemoria den 17 januari 1975 med förslag till ändringar i valförfarandet har föreslagit att en regel om delegation förs in i vallagen. Verket redovisar önskemål härom från flera valnämnder och framhåller att bristande möjlighet att dele- gera vållar komplikationer. i synnerhet för stora kommuner. Riksskatte-

Prop. 1976/77: 1 I 255.

verket föreslår för sin del en regel efter förebild av 7å byggnadsstadgan. Den bestämmelsen. som bl. a. innefattar en föreskrift om underställning hos länsstyrelsen av delegationsbemyndigande. föreslås i PM 11 bli ersatt av en hänvisning till EKL:s delegationsbestämmelse. Samma lösning bör vara lämplig också beträffande valnämnd.

Slutsatsen blir alltså att deri enhetliga modellen för hänvisning till EKL med fördel kan infogas i vallagen. Lämpligen bör ändringar genomföras så att 1 & andra stycket upphävs. Av ] &" återstår då endast bestämmelser om att valnämnd skall finnas i varje kommun och om att valnämnden skall ha tillgång till personal i erforderlig omfattning. Hela nuvarande 2.5 ersätts av den redovisade modellen för hänvisning till EKL. Några särskilda bestämmelser för Stockholms kommun synes ej erforderliga.

Förslaget redovisas i bilaga 1.

Genom ändring (197411038) i 19 kap. föräldrabalken kommer kommu- nerna fr. o. m. år 1976 att i stället för överförmyndare kunna utse en över- förmyndarnämnd. Sådan nämnd har tidigare funnits endast i Stockholms kommun.

Bestämmelserna om överförmyndarnämnd anknyter i väsentliga delar till KL:s regler om kommunstyrelsen. Avvikelserna är dock flera och gäller bl.a. antalet ledmöter (minst tre). valbarhetshinder (konkurstillstånd). jäv (4 och 5 åå FL) och omröstningsregler (16 kap. rättegångsbalken). Vidare har förmynderskapsdomstolen tillsyn över överförmyndarnämnden. Rätten har en allmän tillsynsskyldighet och kan också entlediga en olämplig ledamot av överförmyndarnämnd eller överförmyndare. Anknytningen till KL:s nämndregler har tekniskt lösts så att reglerna om nämnder för oreglerad förvaltning med angiVna avvikelser skall gälla för överförmyndarnämnd.

Reglerna om överförmyndarnämnd är helt nya och träder inte i kraft förrän den 1 januari 1976. Några erfarenheter har man alltså inte hunnit vinna ännu och det kan inte anses motiverat att i detta sammanhang över- väga några mer genomgripande förändringar.

EKL påkallar dock följdändringar i de paragrafer som innehåller hän- visningartill KL. Det gäller 15 å.som hänvisar till KL:s arvodesbestämmlser. och 16 å. som hänvisar till KL:s regler om nämnder för oreglerad förvaltning. Förslag till ändringar i dessa paragrafer har utarbetats. De avses ej innebära andra förändringar i sak än de som följer av kommunallagsutredningens förslag.

Förslaget redovisas i bilaga 2.

I varje kommun skall finnas en civilförsvarsnämnd. Kommunen kan an- tingen inrätta en särskild nämnd för ändamålet eller uppdra åt kommun-

|») 'JI O

Prop. 1976/77zl

styrelsen eller annat kommunalt organ att vara civilförsvarsnämnd.

Bestämmelser om civilförsvaret finns i civilförsvarslagen (1960:74. om- tryckt 1975:712). Reglerna om särskild civilförsvarsnämnd (41 ä 2 mom.) överensstämmer väl med dem som gäller för flertalet specialreglerade nämn- der. exempelvis särskild brandstyrelse. Antalet ledamöter skall vara minst fem. proportionellt val kan påkallas och för nämndens arbete äger kom- munstyrelsereglerna i 31 å andra stycket. 32—36 så. 37 & första stycket samt 38—42 åå KL motsvarande tillämpning. Beträffande delegation gäller KL:s regler för oreglerad nämnd. Protokollsskyldigheten är begränsad och FL:s jävsregler gäller i samtliga ärenden hos nämnden. Särskilda regler ges för Stockholms kommun.

Särskild civilförsvarsnämnd torde finnas i endast ett begränsat antal kom- muner. företrädesvis de allra största.

Den moderna utformningen av reglerna om särskild civilförsvarsnämnd innebär att överensstämmelsen med den i kapital 3 presenterade modellen för hänvisning till EKL är stor. En tillämpning av denna skulle inte innebära några andra förändringar i sak än de som följer av kommunallagsutred- ningens förslag. Skäl kan ändå anföras för att så långt möjligt ge speical- författningarnas nämndregler en enhetlig utformning i samband med de nödvändiga följdändringarna till EKL. Förslag till ändring i 41 & civilför- svarslagen har därför utarbetats med huvudsaklig förebild i den i PM 11 föreslagna ändringen i brandlagen.

Förslaget redovisas i bilaga 3.

6.4. Särskild beredskapsnämnd

Uppgift som kommun skall fullgöra under civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i fredstid skall. om annat ej har föreskrivits. handhas av en beredskapsnämnd. I allmänhet torde gälla att kommunstyrelsen funge- rar som beredskapsnämnd men uppgiften kan uppdras åt annat kommunalt organ. Kommun kan också inrätta särskild beredskapsnämnd. Detta torde inte ha skett i många om ens i något fall.

Bestämmelser om den kommunala beredskapsorganisationen finns i lagen (l964:63) om kommunal beredskap. Lagen ändrades senast år 1971 (l971:l 168). vilket beträffande reglerna om beredskapsnämnd främst innebar anpassningar till FL och ändringar i KL. som hade giorts efter beredskaps- lagens tillkomst.

Reglerna om särskild beredskapsnämnd överensstämmer helt med dem som gäller för särskild civilförsvarsnämnd. Vad som har anförts därom i föregående avsnitt äger alltså giltighet också här. Förslag till ändring i 10,5 lagen om kommunal beredskap har utarbetats helt i överensstämmelse med förslaget till ändring i 41 ä 2 mom. civilförsvarslagen. Analogt med förslaget till ändring i 41 ä 1 mom. civilförsvarslagen har i Slå infogats en hänvisning till 43,5 fjärde stycket EKL dvs. den regel som har föreslagits i PM 11 om rätt för fullmäktige att uppdra nämnds ärenden rörande personaladmini-

Prop. 1976/77:1 257

stration och egendomsförvaltning åt annan nämnd. Denna regel synes ligga väl i linje med bestämmelsen i Så att uppgift som enligt lagen ankommer på kommun under civilförsvarsberedskap och som motsvarar fredstida kom- munal uppgift skall fullgöras av det kommunala organ. på vilket uppgiften ankommer i fredstid.

Förslaget redovisas i bilaga 4.

6.5. Särskild kristidsnämnd

Kommun är skyldig att vid krig. krigsfara eller vissa andra utomordentliga händelser i den omfattning regeringen bestämmer svara för vissa insatser av betydelse för folkförsörjningen. Sådana uppgifter ankommer på kom- munens kristidsnämnd. Vanligen torde kommunstyrelsen utgöra kristids- nämnd. men kommunen kan också inrätta en särskild nämnd för ändamålet eller uppdra åt annat kommunalt organ att vara kristidsnämnd. Särskild kristidsnämnd har enligt tillgängliga uppgifter inrättats av någon enstaka kommun.

Bestämmelser om kristidsnämnd finns i lagen (1973:861) om lokal kris- tidsförvaltning. Lagen ersatte lagen (19391254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter. I propositionen (1973zl32) framhålls att den nya lagen främst innebär en modernisering av reglerna. huvudsakligen av formell natur. Samtidigt(l973:864) upphävdes kungörelsen (1939:659)om kommunala kristidsförbund. Enligt denna kunde länsstyrelsen besluta om inrättande av detta slags kommunalförbund liksom om förbundets benämning. fördelning av ledamöter och suppleanter mellan kommunerna m. m. Fr.o.m. år 1974 gäller för denna liksom för andra verksamheter i kommunalförbunds regi lagen '(1957:281) om kommmunal- förbund. Nämndreglerna i lagen om lokal kristidsförvaltning (4 och 5 åå) är alltså moderna. För särskild kristidsnämnd gäller i huvudsak samma regler som för särskild brandstyrelse. Beträffande protokollsskyldigheten är denna be- gränsad så, att protokoll endast behöver innehålla förteckning över när- varande ledamöter och beslutet i varje ärende. Den föreskrift som finns i brandlagen och åtskilliga andra specialförfattningar om att skälen skall anges för varje beslut saknas således i denna lag. En tillämpning av den i föregående kapitel redovisade modellen för hän- visning till EKL innebär inga andra sakliga ändringar än de som följer av kommunallagsutredningens förslag. Av enhetlighetsskäl bör en författnings- ändring ändå övervägas och förslag därtill har utarbetats.

Förslaget redovisas i bilaga 5.

6.6. Uttagningsnämnd

] varje kommun skall finnas en uttagningsnämnd. Nämnden har till upp- gift att ta tillvara näringslivets intressen i fråga om uttagning av hästar för krigsmakten.

Prop. 1976/77:1 wsg

Regler om uttagning finns i kungörelsen (19631110) om uttagning i fred av vissa förnödenheter för totalförsvaret (uttagningskungörelsen). som er- satte bl.a. militära uttagningsförordningn (19532673'). 14 kap. behandlas ut- tagning av hästar och i samband därmed uttagningsnämnden. Nämndreg- lerna ärjämförelsevis detaljerade och avviker på flera punkter från vad som är vanligt i specialförfattningarna. Nämnden skall sålunda bestå av tre eller fem ledamöter. För varje ledamot skall finnas en suppleant. Valbar är den som bor inom kommunen eller brukar jordbruksfastighet där. Ledamöter eller suppleanter bör äga ingående kännedom om kommunens hästbestånd och de bör i första hand utses bland dem som har utsetts att inom kommunen inträda som överblockledare eller dennes ersättare. 1 övrigt gäller beträffande valbarhet. rätt att avsäga sig uppdrag. tjänstgöringstid. fyllnadsval. presi- dium. beslutsordning och protokoll i tillämpliga delar vad som föreskrivs i byggnadsstadgan om byggnadsnämnd. Den som har utsetts till ordförande skall underrätta uttagningsmyndigheten (försvarets materielverk).som också är den myndighet som i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utfärdar när- mare föreskrifter för nämndernas verksamhet. Ersättning till. ledamot eller suppleant utgår av allmänna medel.

I PM 11 föreslås ändringar i reglerna om byggnadsnämnd i överensstäm- melse med den redovisade modellen för hänvisning till EKL. Genomförs dessa ändringar i byggnadsstadgan. blir de tillämpliga också på uttagnings- nämnd. Med den utformning som har föreslagits beträffande reglerna om byggnadsnämnd synes det inte finnas något skäl att i uttagningskungörelsen hänvisa till byggnadsstadgan i stället för att hänvisa direkt till EKL.

Uttagningsnämnd är. som har framgått. en obligatorisk specialreglerad nämnd. Skäl har anförts för att detta organ med dess mycket specialiserade och begränsade uppgifter görs fakultativt (kapitel 5).

Nämndreglerna i uttagningskungörclsen kommer därmed att avse särskild uttagningsnämnd. Den bör lämpligen få samma reglering som övriga fa- kultativa specialreglerade nämnder. Antalet ledamöter bör sättas till minst fem i stället för nuvarande tre eller fem. Genom att regeln att för varje ledamot skall finnas en suppleant utesluts kan den kommun som så önskar hålla antalet förtroendemän oförändrat.

Enligt uttagningskungörclsens valbarhetsregler är den valbar som brukar jordbruksfastighet i kommunen utan att bo där. Bestämmelsen. som bör ses mot bakgrund av uttagningsnämndens speciella arbetsuppgifter. torde knappast ha någon praktisk betydelse och föreslås utgå. Detsamma gäller rekommendationerna om vilka krav som i övrigt skall ställas på ledamöterna.

Föreskriften om att den som har utsetts till ordförande skall underrätta uttagningsmyndigheten därom har sin motsvarighet i KL och därmed i flera andra specialförfattningar. Enligt dessa bestämmelser skall länsstyrelsen eller i något fall annan länsmyndighet underrättas härom. Motsvarande regler har slopats i EKL och i de författningsförslag som läggs fram i PM 11. De torde kunna undvaras också beträffande uttagningsnämnd.

Prop. 1976/77:l 259

I enlighet med det anförda har författningsförslag upprättats. i förslaget har intagits en ändring föranledd av lagen (1969:780) med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning m. mf

! förslaget har vidare intagits en hänvisning till FL:s jävsregler för samtliga ärenden hos särskild uttagningsnämnd. Någon särskild reglering för Stock- holms kommun synes ej erforderlig.

Det bör slutligen anmärkas att 1967 års rekvisitions- och förfogandeut- redning i betänkandet (SOU 1975:65) Förfogandelagstiftningen helt nyligen har föreslagit att uttagningskungörclsen skall ersättas av en förordning om förberedelser för krigsanskaffning. Förordningen innehåller inte några regler om uttagning av hästar och därmed heller inte om uttagningsnämnd men utredningen föreslår att uttagningskungörclsens bestämmelser om hästut- tagning övergångsvis skall gälla intill dess regeringen beslutar annat. För- slagen i denna promemora avses få aktualitet endast för det fall att dessa bestämmelser fortfarande gäller när en ny kommunallag träder i kraft.

Förslaget redovisas i bilaga 6.

6.7. Särskild familjebidragsnämnd

För handlägning av ärenden rörande familjebidrag till värnpliktiga skall kommun ha en familjebidragsnämnd. Kommunen kan antingen inrätta en särskild sådan nämnd eller uppdra åt annat kommunalt organ att vara fa- miljebidragsnämnd. Något tiotal kommuner har i dag särskild familjebi- dragsnämnd. Det vanligaste torde vara att uppgiften anförtros åt sociala centralnämnden eller socialnämnden. Hithörande frågor regleras i famil- jebidragsförordningen (l946:99). Nämndreglerna ändrades senast i samband med förvaltningsrättsreformen varigenom bestämmelserna anpassades till FL och till gjorda ändringar i KL (se SFS 1971:651).

Kommunens befattning med familjebidragsfrågorna har diskuterats under senare år. Bl. 3. har det anförts att familjebidragsprövningen är så noggrant detaljreglerad att inget utrymme finns för en lokal förtroendemannamed- verkan. Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga föreslog i sitt betänkande (SOU 1972268) Värnpliktsförmåner att den lokala admini- strationen av familjebidragen skulle flyttas från kommunerna till försäkrings- kassorna. Utredningens förslag har ytterligare övervägts av en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet som i departementspromemorian (Ds Fö 1974z2) Principiella förslag angående ersättningar åt värnpliktiga m. fl. delar utred- ningens synpunkter i denna fråga.

Promemorian har legat till grund för en preposition (] 975:37)0ch riksdagen (FöU 1975:18. rskr 19751195) har godtagit riktlinjerna för ett nytt förmåns- system för värnpliktiga m. fl.. vilket i huvudsak skall administreras av för- säkringskassorna. Av prepositionen framgår att frågan om en överflyttning av administrationen av vissa stödformer. som inte har anknutits till sjuk- penningförsäkringen kan avgöras först efter ytterligare överväganden. Det

Prop. 1976/77: 1 260

finns därför anledning att räkna med att det åtminstone under en över- gångstid fortfarande kommer att behövas regler om familjebidragsnämnd.

Reglerna om särskild familjebidragsnämnd kan jämföras med dem som gäller beträffande särskild civilförsvarsnämnd. särskild beredskapsnämnd eller särskild kristidsnämnd. Något egentligt behov av ändringar i sak fö- religger knappast utan bestämmelserna fyller de anspråk man kan ställa på regleringen av en fakultativ specialreglerad nämnd. Det värde som ligger i en enhetlig författningsreglering av den kommunala nämndorganisationen har emellertid motiverat de förslag till ändringar i 23—26 åå familjebidrags- förordningen som har utarbetats. I enlighet med vad som har anförts i kapitel 5 har en bestämmelse infogats om att socialnämnden skall vara familjebidragsnämnd, om fullmäktige inte har beslutat annat. Förslaget in- nebär i övrigt inga andra sakliga ändringar än de som följer av kommu- nallagsreformen.

Förslaget redovisas i bilaga 7.

6.8. Särskild krigshjälpsnämnd

Alla som på grund av krigsskada. utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande förhållanden saknar medel till sitt uppehälle eller till erforderlig vård skall ha rätt till ett visst ekonomiskt grundskydd — krigs- hjälp. Kommunerna skall administrera krigshjälpen och för detta ändamål skall finnas en krigshjälpsnämnd. Socialnämnden skall vara krigshjälps- nämnd om kommunen inte anförtror uppgiften åt annat kommunalt organ eller inrättar särskild krigshjälpsnämnd. Detta trode knappast ha förekom- mit, varför krigshjälpsnämnden i flertalet av landets kommuner utgörs av sociala centralnämnden eller — i ett 20-tal fall — socialnämnden.

Bestämmelser om krigshjälp finns i lagen (l964z47) om krigshjälp. Reg- lerna om krigshjälpsnämnd överensstämmer med bestämmelserna för flera i tidigare avsnitt behandlade nämnder. exempelvis särskild beredskaps- nämnd. Något större behov av sakliga ändringar finns alltså inte och förslaget till ändring i 6.5 motiveras helt av intresset av en enhetlig författnings- reglering av den kommunala nämndorganisationen.

En bestämmelse om delegation finns i 7 &. Den föreskriver att ledamot och den som har utsetts att ta emot ansökan om krigshjälp (ofta chefs- tjänsteman vid socialbyrå) får bevilja krigshjälp för tid intill nämndens nästa sammanträde, om detta ej kan avvaktas. Nämndens bemyndigande fordras alltså inte. vilket överensstämmer med reglerna i exempelvis so- cialhjälpslagen. Enligt denna lag ankommer detta slag av beslut på nämndens ordförande. Krigshjälp kan däremot beviljas av vilken ledamot som helst eller den som har att ta emot ansökan därom. Av förarbetena (prop. 196415) framgår att de extraordinära förhållanden varunder krigshjälp skall utgå in- nebär att enbart ordförandedelegation inte är tillfyllest. Lagtextens formu- lering "ledamot av krigshjälpsnämnd och den som av nämnden utsetts att

Prop. l976/77:1 261

mottaga ansökan om krigshjälp kan misstolkas och föreslås ändrad så att det klart framgår att det inte är ledamot och tjänsteman i förening som avses. Någon s.k. blandad delegation torde inte ha avsetts i denna nämnd lika litet som i övriga nämnder.

Förslaget redovisas i bilaga 8.

6.9. Särskild hemvärnsnämnd

Hemvärnet. Som tillhör armén. består av frivilliga förband med uppgift att skydda hembygd och arbetsplats. Hemvärnets organisation och arbets- uppgifter regleras i hemvärnskungörelsen(l970:304). som också ger kommun vissa uppgifter. Sålunda skall hemortskommun ges tillfälle att yttra sig i ärende om förordnande av hemvärnschef och om antagande av hemvärns- man. Kommunens yttrande får ej frångås utan särskilda skäl. Kommun skall också yttra sig i ärende om hävande av hemvärnskontrakt och utser vidare representant i hemvärnsområdets förtroendenämnd. Totalt sett är hemvärnsärendena i landets kommuner av inte obetydlig volym. eftersom hemvärnets personalomsättning är av storleksordningen 10 000 man per år och kommunerna medverkar vid såväl slutande av kontrakt som hävande.

Nu gällande hemvärnskungörelse föreskriver ingen form för kommunens handläggning av uppgifterna inom hemvärnet. Den tidigare hemvärns- kungörelsen (l947:673) föreskrev däremot att hemortskommuns yttrande ftck avges av drätselkammaren. kommunalnämnden. särskild för ändamålet tillsatt nämnd eller annan kommunal myndighet. åt vilken handläggningen av dessa frågor hade uppdragits (20% 4mom.). Särskild hemvärnsnämnd finns i Stockholms kommun och möjligen ytterligare några kommuner. Be- träffande sådan nämnd torde KL:s bestämmelser om nämnd för oreglerad förvaltning vara analogt tillämpliga i den mån kommunfullmäktige inte har meddelat särskilda föreskrifter. ] flertalet fall torde hemvärnsärendena avgöras av förtroendeman eller tjänsteman med stöd av delegation från sociala centralnämnden. kommunstyrelsen eller möjligen annan nämnd. Det förefaller lämpligt att i hemvärnskungörelsen ange att kommuns uppgifter enligt kungörelsen ankommer på viss nämnd — i detta fall lämpligen kom- munstyrelsen — med möjlighet för kommunen att anförtro uppgiften åt annan nämnd eller att inrätta en särskild nämnd för ändamålet. Beträffande sådan särskild hemvärnsnämnd bör den tidigare redovisade modellen för hän- visning till EKL gälla. Förslag till författningsändringar i enlighet härmed har utarbetats.

Förslaget redovisas i bilaga 9.

6.l0 Särskild arbetslöshetsnämnd

För att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet kan kommun inrätta arbetslöshetsnämnd. Bestämmelser härom finns i lagen

Prop. 1976/77: 1 262

(l944z475) om arbetslöshetsnämnd och i kungörelsen (l966:369) med när- mare föreskrifter om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet m. m. Sär- skild arbetslöshetsnämnd finns i ett 40-tal kommuner.

Behovet av att behålla arbetslöshetsnämnderna har ibland ifrågasatts, i synnerhet sedan den kommunala kontantunderstödsverksamheten fr. o. m. år 1974 har ersatts av en statlig stödform vid arbetslöshet. Denna fråga torde komma att prövas av sysselsättningsutredningen (A l974z02). Arbets- löshetsnämnden bör dock inte i avvaktan på förslag från utredningen lämnas utanför en genomgång av den specialreglerade kommunala nämndorgani— sationen. [ det följande förutsätts alltså att arbetslöshetsnämnden finns kvar som kommunal nämnd. Sysselsättningsutredningen torde inte heller komma att lägga fram något förslag i denna del före kommunallagsreformen.

Regeringen kan föreskriva att i kommun skall finnas arbetslöshetsnämnd. ] kommun som inte har inrättat särskild arbetslöshetsnämnd skall kom- munstyrelsen vara arbetslöshetsnämnd. I 113 & arbetsmarknadskungörelsen (1966z368) föreskrivs att arbetslöshetsnämnd. om regeringen inte föreskriver annat. skall finnas i kommun som anordnar beredskapsarbete med stats- bidrag. Varken i lagen eller i kungörelserna ges någon möjlighet för kom- munen att uppdra åt annan nämnd än kommunstyrelsen att vara arbets- löshetsnämnd.

Detta förhållande har diskuterats i kapitel 5, där det konstateras att några bärande skäl att föreskriva att arbetslöshetsnämndsuppgifterna skall fullgöras av endera kommunstyrelsen eller särskild arbetslöshetsnämnd inte förelig- ger. Kommun bör ges samma möjligheter på detta område som den har beträffande andra fakultativa specialreglerade nämnder.

Beträffande arbetslöshetsnämnd gäller vidare att den kan vara gemensam för flera kommuner. Behov av en sådan regel. som endast torde kunna avse särskild nämnd, föreligger knappast längre, sedan kommunindel- ningsreformen har genomförts. Eftersom en ordning med en för flera kom- muner gemensam nämnd skapar en mängd oklarheter beträffande nämndens ställning och vilka regler som skall gälla, förefaller det lämpligast att slopa möjligheten att inrätta interkommunala arbetslöshetsnämnder. l den ut- sträckning det finns behov av ett så nära samarbete, bör andra former för interkommunal samverkan kunna användas.

Närmare bestämmelser om särskild arbetslöshetsnämnd finns i kungö- relsen. Sådan nämnd skall bestå av ordförande samt minst fyra och högst tio andra ledamöter. Suppleanter skall finnas för ordföranden och minst halva antalet ledamöter. Kommunfullmäktige utser nämnden för viss tid. Beträffande valet gäller de vanliga reglerna om rätt att påkalla proportionellt val och om ordningen för suppleanternas inträde. En ändring av innebörd att EKL:s motsvarande regler beträffande kommunstyrelsen blir tillämpliga innebär att förutom ordförande även vice ordförande skall utses. att maxi- meringen av antalet ledamöter faller bort, liksom den särskilda regeln om antalet suppleanter, vilket allt förefaller att vara lämpligt. Vidare blir man-

Prop. l976/77: 1 263

dattiden tre år. vilket torde stämma överens med vad som redan tillämpas.

Särskilda valbarhetsregler gäller för arbetslöshetsnämnd. l särskild arbets- löshetsnämnd får ledamot. suppleant eller tjänsteman hos arbetsmarknads- styrelsen eller länsarbetsnämnden inte vara ledamot. [ arbetslöshetsnämnd får inte heller tjänsteman hos kommunen vara ledamot. om han på grund av sin tjänst är red0visningsskyldig inför nämnden. Lagligheten i denna senare regel, som alltså gäller inte enbart beträffande särskild nämnd, kan ifrågasättas. om den vid val till ledamot av kommunstyrelsen som är ar- betslöshetsnämnd utesluter tjänsteman hos kommunen som enligt KL är valbar till kommunstyrelse. Med hänsyn till den begränsning av valbar- hetshindren som föreslås av kommunallagsutredningen och. beträffande de specialreglerade nämnderna. i FM ll bör valbarhetshindret för vissa tjäns- temän hos kommunen slopas.

Vad beträffar valbarhetshindret för ledamot, suppleant eller tjänsteman hos arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden kan en annan bedöm- ning vara motiverad. Liknande valbarhetshinder för befattningshavare hos statlig tillsynsmyndighet finns bl. a. i KL (7 Ö), där landshövding, Iänsöverdirektör och avdelningschefvid länsstyrelse undantas från valbarhet till kommunfullmäktige och på grund av 32 55 också till kommunstyrelsen och flertalet nämnder. Kommunallagsutredningen föreslår ingen ändring i detta avseende.

De skäl som åberopas för valbarhetshindret för denna personkrets är myn- dighetens uppgifter Som besvärsinstans och tillsynsmyndighet. FL:s jävs- regler kan enligt kommunallagsutredningens bedömning inte ersätta val- barhetshindret.

Beträffande andra specialreglerade nämnder än arbetslöshetsnämnd sak- nas andra valbarhetshinder för tjänstemän m. fl. hos statliga myndigheter än de som följer av KL (i lagen. 19621381). om allmän försäkring finns däremot motsvarande regler beträffande val till styrelse hos försäkringskassa. försäkringsnämnd m. m..varvid befattningshavare hos riksförsäkringsverket undantas från valbarhet). Det förefaller riktigast att söka paralleller bland de specialreglerade nämnder som i likhet med arbetslöshetsnämnden har en tillsynsmyndighet på såväl riks- som länsnivå. En jämförelse med skol- styrelse ligger då nära till hands. För dess verksamhet är länsskolnämnden regional tillsynsmyndighet och över dess beslut enligt skollagen och skol- förordningen (19711235) kan besvär anföras hos länsskolnämnden och skol- överstyrelsen. Dessa förhållanden har inte ansetts motivera valbarhetshinder för ledamöter eller tjänstemän hos vare sig skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden. Mot bakgrund härav och med hänvisning till intresset av att inte utan tungt vägande skäl begränsa möjligheterna att ta del i det politiska livet föreslås att valbarhetshindret för befattningshavare hos ar- betsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnd utgår.

l Sä kungörelsen ges arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden en rätt att granska nämndens räkenskaper. protokoll och andra handlingar

Prop. 1976/77:l ' 264

liksom en rätt att påkalla sammanträde med nämnden. Företrädare för dessa myndigheter får också närvara vid sammanträde med nämnden och delta i överläggningarna.

Frågan om utomståendes närvarorätt vid sammanträde med kommunal nämnd och rätt att delta i överläggningarna har utförligt behandlats i PM ll. Genomgående föreslås regler om utomståendes närvaro- och yttranderätt utgå. Den regel som kommunallagsutredningen föreslår om rätt för styrelsen att med enkel majoritet besluta att kalla sakkunniga föreslås i stället gälla också de specialreglerade nämnderna. Några skäl att bedöma frågan på annat sätt vad gäller arbetslöshetsnämnderna förefaller inte att finnas.

Regeln om arbetsmarknadsstyrelsens eller länsarbetsnämndens rätt att påkalla sammanträde med arbetslöshetsnämnd saknar motsvarighet beträf- fande alla andra nämnder. En liknande bestämmelse finns däremot i 13% KL, där länsstyrelsen ges rätt att förordna om sammanträde med kom- munfullmäktige, och i 19%" landstingslagen (l954:319). omtryckt 19721101), där regeringen ges samma möjlighet beträffande landsting. Kommunallags- utredningen bedömer behovet av dessa regler som ringa och menar att man ide situationer där de verkligen skulle fylla ett praktiskt behov har anledning att räkna med att fullmäktiges ordförande ser till att sammanträde hålls. Samma bedömning bör kunna anläggas beträffande arbetslöshetsnämnd.

Skyldigheten att bereda arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden tillfälle att granska arbetslöshetsnämndens räkenskaper, protokoll och andra handlingar torde numera sakna motsvarighet beträffande alla andra nämn- der. Generellt gäller att statsmakterna litar på den kontroll kommunerna utövar av sina nämnders verksamhet, bl.a. genom den kommunala re- visionen. Något behov av en statlig kontroll därutöver finns inte. Regeln bör därför utgå. Vad slutligen gäller föreskriften i 95 att arbetslöshetsnämnd till arbets- marknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden skall lämna de handlingar och uppgifter om verksamheten som dessa myndigheter begär så torde sådant uppgiftslämnande i rimlig utsträckning ligga i verksamhetens natur. Någon särskild bestämmelse härom torde inte behövas beträffande arbetslöshets- nämnd lika litet som beträffande exempelvis skolstyrelse. Föreskriften i 2 & kungörelsen om att arbetslöshetsnämnd bl. a. skall samarbeta med myn- digheter och enskilda, vars verksamhet rör sysselsättningsfrågor torde vara tillfyllest.

De gjorda bedömningarna ger vid handen att behovet av författnings- reglering inskränker sig till en föreskrift om inrättande av särskild arbets- löshetsnämnd. närmast motsvarande l & lagen om arbetslöshetsnämnd, fö- reskrifter om nämnds uppgifter. motsvarande 1—3 åå kungörelsen, samt be- stämmelser om organisation och arbetsformer. De sistnämnda bör utformas efter mönster av den genomgående tillämpade hänvisningen till EKL och ersätter därvid 4—9 åå kungörelsen.

Genom att bestämmelsen i lagen om att regeringen kan föreskriva att

Prop. 1976/77zl

is.) & 'JI

arbetslöshetsnämnd skall finnas ersätts av en bestämmelse om att arbets- löshetsnämnd skall finnas i varje kommun, blir bestämmelsen i llSä ar- betsmarknadskungörelsen onödig.

Grunderna för bl.a. kommunernas organisation och verksamhetsformer skall enligt 8 kap. Så regeringsformen bestämmas i lag. Till dessa grunder anses höra bl. a. bestämmelser om nämnderna. Med hänsyn härtill bör de bestämmelser i kungörelsen som inte kan tas bort inordnas i lagen och kungörelsen upphävas. I samband härmed bör man kunna slopa kungö- relsens föreskrifter om att nämnden skall tillse att hjälpverksamheten be- gränsas till vad som påkallas av verkligt behov och särskilt iakttaga att verksamheten inte kommer arbetsovilliga eller andra obehöriga till godo. Författningsförslag i enlighet därmed har upprättats.

Förslag till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsnämnd redovisas i bilaga 10.

Förslag till förordning om upphävande av kungörelsen med närmare fö- reskrifter om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet redovisas i bilaga ll.

Förslag till förordning om upphävande av ll3ä arbetsmarknadskungö- relsen redovisas i bilaga 12.

6.11. Handels- och sjöfartsnämnd

l l & mäklareordningen (l893251 s. 1) anges att mäklare får antagas i stä- derna för att biträda allmänheten vid köp och försäljning av varor. fartyg eller andelar däri. växlar och andra värdepapper samt vid uppgörande av avtal om försträckning, hyra, arrende och försäkring och av andra likartade avtal.

Där förordnad stadsmäklare finns skall fullmäktige tillsätta en särskild nämnd. handels- och sjöfartsnämnd. för behandling av de frågor som anges i mäklareordningen, däribland antagande av stadsmäklare. som sedan för- ordnas av länsstyrelsen. Där mäklare saknas får handels- och sjöfartsnämnd utses om fråga uppstår om antagande av mäklare.

Flertalet av de uppgifter som enligt denna och andra författningar ankom på stadsmäklare eller på handels- och sjöfartsnämnd fullgörs numera av andra organ. Fortfarande gäller dock bl. a. att försäljning av värdepapper. som enligt föreskrift i författning skall försäljas på auktion, skall förrättas av stadsmäklare. där sådan finns. Handels- och sjöfartsnämnden i Stockholm och Göteborg har vidare att till resp. hovrätt avge yttrande om lämplighet och skicklighet hos sökande vid tillsättning av befattning som dispaschör eller dispaschörsassistent. Där fondbörs finns (endast i Stockholm) har han- dels- och sjöfartsnämnden vidare enligt mäklareordningen att antaga fond- mäklare. Enligt 56 & lagen (19l9z240lom fondkommissionsrörelse och fond- börsverksamhet skall dock de åligganden beträffande försäljning på offentlig auktion av fondpapper som tillkommer sådan mäklare ombesörjas av person som förordnas av fondbörsens styrelse.

Prop. 1976/77zl 266

Behovet av stadsmäklare och därmed av handels- och sjöfartsnämnd har under senare år starkt ifrågasatts. Stockholms handels- och sjöfartsnämnd, som då inte har antagit någon stadsmäklare sedan år 1933. begärde år 1951 hos regeringen en utredning om stadsmäklareförfattningarna. Dom- stolskommittén uttalade i sitt betänkande (SOU1963z56) Rådhusrätternas förstatligande att behov inte längre torde föreligga av särskilt utsedda stads- mäklare och att nya förordnanden sannolikt inte skulle komma att utfärdas.

Kommunalrättskommittén ansåg i sitt betänkande X (SOU 196758) En- hetlig kommuntyp. städernas auktionsmonopol m.m. att institutionerna stadsmäklare och handels- och sjöfartsnämnd hade överlevt sig själva. Mäk- lareordningen och övriga författningar med regler knutna till kommuntypen stad borde upphävas eller ändras. Att behålla bestämmelserna övergångsvis torde enligt kommittén inte vara något kommunalt önskemål. Stadsmäk- laren och handels- och sjöfartsnämnden i Stockholm med sina traditionella uppgifter borde dock behållas tills vidare. Kommitténs förslag ledde i denna del inte till lagstiftning.

Handels- och sjöfartsnämnd fanns enligt kommunalrättskommittén i ett 30-tal städer. Enligt nu tillgängliga uppgifter lever institutionen kvar i ett tiotal kommuner, däribland Stockholm. Göteborg och Malmö. Antalet stads- mäklare redovisas till tre i propositionen (l969:63) med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning. m.m.

Det torde i detta sammanhang inte komma i fråga att avveckla kom- munernas möjlighet att inrätta handels- och sjöfartsnämnd. Härför talar inte minst det förhållandet att kommunerna åt dessa nämnder har uppdragit uppgifter inom ramen för sin allmänna kompetens, såsom att följa de frågor som rör handel och sjöfart i kommunen. Däremot förefaller det vara lämpligt att ändra mäklareordningen så, att inrättande av särskild handels- och sjö- fartsnämnd görs frivilligt, med möjlighet för kommunen att uppdra hand- havandet av de uppgifter som ankommer på sådan nämnd åt annan kom- munal nämnd. Som vanligt bör också anges vilken nämnd som har att handlägga dessa frågor, om fullmäktige inte har fattat särskilt beslut härom. Kommunstyrelsen förefaller mest lämpad härför. Utvecklingen får sedan visa om handels- och sjöfartsnämnden. som kommunalrättskommittén an- såg. har överlevt sig själv.

Bestämmelserna i mäklareordningen om handels- och sjöfartsnämnd bör ändras så att de avser särskild sådan nämnd. Härvid bör reglerna anpassas till EKL:s motsvarande regler om kommunstyrelsen i enlighet med den genomgående tillämpade modellen härför. Denna ändring innebäri huvud- sak att antalet ledamöter skall vara minst fem i stället för mellan sju och tolv. att mandattiden skall vara tre år i stället för högst två år och att nämn- dens omröstningsregler anpassas till vad som gäller för andra nämnder. Vidare slopas skyldigheten att underställa länsstyrelsen instruktion för nämnden.

I enlighet med vad som har framförts i kapitel 4 börjävsbestämmelserna

Prop. 1976/W:] 267

i 4 och 5 så göras tillämpliga i samtliga ärenden hos särskild handels- och sjöfartsnämnd.

] PM ll behandlas frågor om underställning hos statlig myndighet av kom- munala beslut. ! linje med de där förda resonemangen kan vissa ytterligare ändringar i mäklareordningen övervägas, exempelvis ,ändring av bestäm- melsen att mäklare som har antagits av handels- och sjöfartsnämnd skall förordnas av länsstyrelsen. Med hänvisning till att dessa regler numera har ringa eller ingen tillämpning föreslås här inga sådana ändringar. Det kan f.ö. sättas i fråga om det i det anförda exemplet verkligen är fråga om underställning i vanlig mening. eftersom länsstyrelsen enligt 4 © sista stycket "har att för den antagne förordnande utfärda.”

Författningsförslag enligt det anförda har utarbetats. Förslaget redovisas i bilaga 13.

6.12 Slakthusstyrelse

Kommun kan inrätta offentligt slakthus, vilket i så fall skall förvaltas av en särskild styrelse. Offentligt slakthus och slakthusstyrelse finns endast i några enstaka kommuner i landet.

Bestämmelser om offentligt slakthus och om slakthusstyrelse finns i 11 & lagen (1959:99) om köttbesiktning.

Beträffande slakthusstyrelse gäller genom hänvisning till 45 &" KL bestäm- melserna om kommunal nämnd för oreglerad förvaltning med den begräns- ningen att i slakthusstyrelses protokoll endast behöver anges närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. Härutöver gäller vad kommunfull- mäktige föreskriver (11 ä 2 mom.) ,

Till sammanträde med slakthusstyrelse skall vederbörande stads- eller länsveterinär och främste veterinären vid slakthuset kallas. De har rätt att delta i överläggningarna men ej i besluten och att få sin mening antecknad till protokollet (11 ä 3 mom.)

Regler om utomståendes närvarorätt och falska reservationsrätt har ut- förligt behandlats i PM ll. Där föreslås sådana regler utgå ur bl.a. hälso- vårdsstadgan. vars regler förefaller ha utgjort mönster för köttbesiktnings- lagens motsvarande regler. Den regel som kommunallagsutredningen har föreslagit om rätt för styrelsen att med enkel majoritet besluta kalla sak- kunnig tiIl sammanträde bedöms i PM 11 vara lämplig också beträffande de specialreglerade nämnderna. Denna bedömning omfattar också slakt- husstyrelse, varför flå 3 mom. föreslås utgå.

Bestämmelsen att de paragrafer som anges i 455 KL skall tillämpas på slakthusstyrelse skulle motsvaras av en hänvisning till 43?" tredje stycket EKL. De kommunstyrelseregler som där görs tillämpliga på där avsedda nämnder överensstämmer med några undantag med den hänvisning till EKL som genomgående har tillämpats i denna promemoria. Undantagen avser 33 & första stycket (minst fem ledamöter), 35 &" första stycket (treårig

Prop. 1976/77: 1 268

mandattid). 36å (val av presidium) och 39% andra stycket (jäv). Bortsett från att EKL:s jävsbestämmelse under alla förhållanden bör behållas be- träffande slakthusstyrelse förefaller dessa skillnader vara av uteslutande for- mell natur. En tillämpning av hänvisningen till EKL torde inte medföra några förändringar i sak utan endast en anpassning av lagstiftningen till faktiska förhållanden. lntresset av en enhetlig reglering av nämndorgani- sationen talar under sådana förhållanden för en sådan ändring i köttbe- siktningslagen.

Vad slutligen gäller skyldigheten att inrätta särskild styrelse där offentligt slakthus finns. bör i lagen införas en möjlighet för kommun att uppdra förvaltningen ät annan kommunal nämnd. Författningsförslag enligt vad som har anförts har upprättats.

Förslaget redovisas i bilaga 14.

7 Bestämmelser i specialförfattningarna om kommunalförbund

Uttryckliga bestämmelser om kommunalförbund finns i tre specialför- fattningar. nämligen skollagen (SL). lagen (l947z523) om kommunala åt- gärder till bostadsförsörjningens främjande rn. m. (BFL) och byggnadslagen (BL). Dessutom finns en särskild lag (19681598) angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län. vilken i det följande något behandlas i anslutning till motsvarande regler i BL.

EKL skall enligt kommunallagsutredningens förslag innehålla ett särskilt kapitel om kommunalförbund. Detta påkallar en översyn av specialförfatt- ningarnas motsvarande regler.

7.1. Kommunalförbund för skola

Länsskolnämnden kan, om särskilda skäl föreligger. förordna att kom- munalförbund skall bildas för förvaltningen av skola eller del därav (475S SL). En förutsättning är därvid att elevområdet omfattar mera än en kom- mun. Om kommunerna inte kan enas om förbundsordningen. beslutar länsstyrelsen efter hörande av länsskolnämnden. SL reglerar i övrigt inte kommunalförbund för skola.

Bestämmelsen att länsstyrelsen fastställer förbundsordningen överens- stämmer med motsvarande regel i lagen om kommunalförbund (LKF). Kom- munallagsutredningen föreslår ingen ändring i detta avseende.

Möjligheten att tvångsvis bilda kommunalförbund återfanns redan i skol- styrelselagen (l956:614) och överfördes med vissa förändringar till SL. Vid SL:s tillkomst (prop. 19562182) framhöll departementschefen bl.a. vikten av att frågan om kommunal samverkan på skolväsendets område såvitt möjligt löstes på överenskommelsens väg. Tvångsvis förordnande om skol- förbund liksom beslut av länsskolnämnden om andra former av samverkan mot en eller flera berörda kommuners vilja borde användas endast som

Prop. 1976/77: ] 260

en sista utväg. Trots detta kunde inte möjligheten att förordna om skol- förbund undvaras. Främsta skälet härför angavs vara behovet av elevun- derlag för enhetsskolans högstadium. 4000 invånare ansågs som ett mi- nimiantal och hälften av landets kommuner nådde vid denna tidpunkt inte upp till denna siffra.

SL innebar väsentliga inskränkningar i möjligheterna att föreskriva olika förmer av interkommunal samverkan på skolområdet. Vad som återstår är möjligheten för länsskolnämnd att förordna om skolförband. Till denna möjlighet har knutits villkoret att elevområdet skall omfatta mer än en kommun. Vidare kan kommunalförbundet numera omfatta enbart en skola och inte som tidigare endast kommunernas hela skolväsende. Föredraganden framhöll (prop. l962: l33latt den planerade kommunindelningsreformen kun- de förväntas minska behovet av interkommunal samverkan på skolområdet. Möjligheten att tvångsvis förordna om kommunalförbund kunde dock inte undvaras.även om den enligt föredraganden skulle tillämpas endast i nödfall.

Antalet kommunalförbund har successivt minskat till följd av främst den genomförda kommunindelningsreformen och — tidigare — förstatligandet av polisväsendet. Antalet kommunalförbund uppgick den 1 januari 1975 till 20. varav för skola endast ett.

Möjligheten att tvångsvis förordna om bildande av kommunalförbund för skola kan ifrågasättas utifrån de synpunkter som vägleder detta över- synsarbete. Bestämmelsen torde ha förlorat det mesta av sin betydelse i och med att kommunindelningsreformen nu har genomförts. en reform som i betydande utsträckning tog hänsyn till skolans behov. Det är knappast realistiskt att tro att de statliga skolmyndigheterna eller ytterst regeringen skulle utnyttja SL:s möjlighet att mot en eller flera kommuners vilja bilda ett skolförbund. Bestämmelsen om tvångsvis förordnande om kommunal- förbund för skola föreslås därför utgå. Det torde ligga i sakens natur att länsstyrelsen hör länsskolnämnden innan den fastställer förbundsordning. Någon särskild föreskrift därom behövs knappast.

Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK) torde i och för sig komma att överväga näraliggande frågor. men det här framlagda förslaget torde inte föregripa utredningens arbete.

Författningsförslag i enlighet med vad som har anförts har utarbetats. Förslaget redovisas i bilaga 15.

7.2. Kommunalförbund för bostadsförmedling

Om det behövs för bostadsförsörjningens främjande. skall kommun enligt 45 BFL anordna avgiftsfri bostadsförmedling. [ område som kan anses ut- göra en enhet i bostadsförsörjningshänseende skall gemensam bostadsför- medling anordnas. Regeringen kan ålägga kommuner att anordna sådan gemensam bostadsförmedling. Om så har skett skall den organiseras som kommunalförbund.

Prop. 1976/77zl 270

Om kommuner som ingår i kommunalförbund inte kan enas om för- hundsordning. om ändring av denna. eller om val av ordförande. avgörs frågan av länsstyrelsen eller. om kommuneri flera län berörs. av regeringen. Möjligheten att tvinga kommunerna att anordna gemensam bostadsförmed- ling har aldrig behövt utnyttjas.

Samma resonemang som beträffande skolförbund kan föras beträffande kommunalförbund för bostadsförmedling och möjligheten att tvångsvis in- rätta sådant förbund. F. n. finns endast ett bostadsförmedlingsförbund. näm- ligen Stor-Stockholms. Behovet av bostadsförmedling i hittillsvarande form torde ha avtagit. Detsamma torde i än högre grad gälla kommunalförbund för bostadsförmedling. Det kan därför sättas i fråga om de redovisade be- stämmelserna är nödvändiga.

Denna fråga berörs något i proposition (1975215) med förslag till ändring i BFL. Propositionen. som har resulterat i betydande ändringar (19751131) i lagen. har beträffande de här aktuella bestämmelserna sin utgångspunkt i behovet av en anpassning av BFL till regeringsformens regler om norm- givningsmakten. Föredraganden anförde i propositionen bl. a. att det mot bakgrund av att bestämmelserna har tillämpats endast i fråga om ett fåtal kommuner och då endast på framställning av kommun kunde sättas i fråga om man inte skulle kunna överlämna till kommunerna själva att bedöma i vilka fall det behövs bostadsförmedling. Med hänsyn till bostadsförmed- lingarnas betydelse från bostadsförsörjningssynpunkt fann föredraganden dock att en möjlighet till statligt ingripande borde finnas kvar. Denna möj- lighet innebär enligt lagens nuvarande lydelse en rätt för regeringen att ålägga kommun att fullgöra skyldighet att anordna avgiftsfri bostadsför- medling eller. i område som kan anses utgöra en enhet från bostadsför- sörjningssynpunkt. att ålägga flera kommuner att anordna gemensam bo- stadsförmedling, vilken i så fall skall organiseras som kommunalförbund.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna har i betänkandet (SOU l975z51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag föreslagit en ny lag om bo- stadsförsörjningen. vilken föreslås ersätta nuvarande BFL. Bestämmelserna i 4 &. som främst är av intresse i detta sammanhang. föreslås oförändrade ingå i den nya lagen. Utredningen tar inte uttryckligen ställning till behovet av en regel om tvångsvis förordnade kommunalförbund men pekar på möj- ligheten att lösa behovet av samverkan på bostadsförsörjningsområdet inom ramen för en reformerad byggnadslagstiftning.

Frågan om inrättande av gemensam bostadsförmedling torde vara aktuell endast i de tre storstadsområdena. [ dessa har kommunindelningsreformen inte haft samma avgörande betydelse för kommunstrukturen som i landet i övrigt. De skäl som har anförts för att slopa möjligheten att inrätta ob- ligatoriska skolförbund kan alltså inte anföras beträffande kommunalför- bund för bostadsförmedling. Med hänvisning härtill och till att frågan prövats så sent som under vårens riksmöte föreslås här ingen ändring be- träffande möjligheten för regeringen att föreskriva gemensam bostadsför-

Prop. l976/77zl 271

medling och därmed kommunalförbund.

De bestämmelser som finns om länsstyrelsens resp. regeringens inflytande över förbundsordning och val av ordförande i. förbundsfullmäktige eller för- bundsstyrelse bör betecknas som ett utslag av sådan statlig detaljreglering som kan undvaras. Reglerna i LKF eller 8 kap. EKL bör i sin helhet kunna gälla också kommunalförbund för bostadsförmedling. Någon särskild hän- visning i BFL torde inte behövas. Författningsförslag i enlighet därmed har utarbetats.

Förslaget redovisas i bilaga 16.

7.3. Regionplaneförbund

Det vanligaSte specialreglerade kommunalförbundet är regionplaneförbun- det. som bildas med stöd av 128ä BL. Motsvarande bestämmelse finns i l & lagen angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län. Enligt tillgängliga uppgifter fanns vid årsskiftet 1974/75 i landet sju regionplaneförbund.

Vad först beträffar den särskilda lagen för Stockholms län har dess be- stämmelser om kommunalförbund för regionplan förlorat aktualitet i och med Stockholms kommuns inträde i Stockholms läns landstingskommun. Vad som fortfarande är av intresse är lagens bestämmelser om särskild regionplanenämnd hos landstingskommun. Dessa kommer liksom reglerna om övriga landstingskommunala nämnder att behandlas i en särskild pro- memoria (PM lV).

BestämmeISer om regionplaneförbund finns i 126-135 && BL. Regeringen bestämmer om det för ett område skall finnas regionplan. dvs. för kom- munerna gemensam planläggning beträffande grunddragen för markens an- vändning i fråga om exempelvis viktigare trafikleder. flygplats. områden för tätbebyggelse och för fritidsverksamhet samt anläggningar för vatten- försörjning och avlopp. Om regeringen har förordnat att regionplan skall finnas. skall berörda kommuner bilda regionplaneförbund (128 ä). Beträf- fande sådant förbund gäller LKF med de avvikelser som anges i BL.

Bland avvikelserna kan nämnas bl. a. att förbun'dsfullmäktiges ordförande utses av regeringen och att länsstyrelsen beslutar om förbundsordning. om kommunerna inte är eniga om denna (129; BL).

Bygglagutredningen har i sitt betänkande (SOU l974z21) Markanvändning och byggande funnit att övervägande skäl talar för att en framtida bygg- nadslagstiftning bör baseras på den förutsättningen att någon särskild re- gionplan inte upprättas. Enligt utredningens mening är det av värde om det interkommunala samarbete som behövs i vissa fall kan ske i olika former så att det kan anpassas till lokala förhållanden i skilda delar av landet. Några regler om arbetsformerna bör därför inte tas in i en blivande lag- stiftning.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. ytterligare inom bo-

Prop. l976/77zl 272-

stadsdepartementet. En särskild remissammanställning (SOL: 1975zl7) har publicerats. Av denna framgår att majoriteten av remissinstanserna har en negativ inställning till utredningsförslaget. även om betydelsefulla instanser såsom statens planverk. Svenska kommunförbundet och åtta länsstyrelser ansluter sig till förslaget.

Frågan om ett regionplaneinstitut behövs kan inte behandlas isolerad från frågan om plansystemcts utformning i övrigt. Från samma utgångspunkter som beträffande skolförband och bostadsförmedlingsförbund kan vissa be- stämmelser om regionplaneförbund sättas i fråga. Det gäller dels bestäm- melsen att förbund skall bildas. om regeringen har förordnat att regionplan skall finnas. dels bestämmelserna att regeringen utser ordförande i förbunds- fullmäktige och att länSStyrelsen får besluta om förbundsordning vid oe— nighet därom mellan kommunerna.

Som ett resultat av den vidare beredningen inom bostadsdepartementet av bygglagutredningens förslag kommer ett förslag till nytt plansystem att läggas fram under år 1976. Mot den bakgrunden synes inga betydande för- delar vara förknippade med att i detta sammanhang föreslå några ändringar i BL:s bestämmelser om regionplaneförbund. Därför föreslås nu endast en formell ändring i 128? BL.

Förslaget redovisas i bilaga 17.

Prop. 1976/771] Bilaga/öricckni'ng

Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (I960:74) Förslag till lag om ändring i lagen (l964:63) om kommunal beredskap Förslag till lag om ändring i lagen (l973z861) om lokal kris- tidsförvaltning Förslag till lörordning om ändring i kungörelsen (l963:l 10) om uttagning i fred av vissa förnödenheter för totalför- svaret (uttagningskungörelsen) Förslag till lag om ändring i familjebidragsförordningen (l946:99) Förslag till lag om ändring i lagen (l964z47) om krigshjälp Förslag till lag om ändring i hemvärnskungörelsen Förslag till lag om ändring i lagen (l944z475) om arbets- löshetsnämnd

Förslag till förordning om upphävande av kungörelsen (19661369) med närmare föreskrifter om arbetslöshets- nämnd och dess verksamhet m.m. Förslag till förordning om ändring i arbetsmarknadskungö- relsen (1966z368) Förslag till lag om ändring i mäklareordningen (1893z5l s. ]) Förslag till lag om ändring i lagen (195999) om köttbe- siktning . Förslag till lag om ändring i skollagen (1962z319) Förslag till lag om ändring i lagen (l947:523)om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. Förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)

Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

Bilaga

Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga Bilaga

. Bilaga

Bilaga

Bilaga Bilaga

10.

11.

12. 13.

14. 15.

16. 17.

273

Prop. 1976/77: 1

Förslag till Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrives att 3 kap. 1 och 2 åå vallagen (1972:620) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse Föreslagen lydelse

l varje kommun skall finnas en valnämnd. Ledamöter och suppleanter i val- nämnden väiies av kommunfullmäk- tige till det antal fill/mäktige bestäm- mer. Antalet ledamöterfa'r dock icke vara under/em. Valet skall ske pro- portionellt i de fall da" sådant ärfö- reskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ei valet av suppleanter propor- tionellt, ska/l bestämmas i vilken ord- ning de skall kallas in till tjänstgöring.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Ifråga om annan valnämnd än val- nämnden i Stockholm äger bestäm- melserna i 32—42 553? kommunallagen (1953:753) om kommunstyrelse mot- svarande tillämpning. För valnämnden i Stockholm gäller 51 _é' I mom. kom- munallagen ( I 95 7:50) för Stockholm och vad kommunfullmäktige med iakt- tagande av sistnämnda lag./Öreskriver. ! stället för 37 _sl' andra stycket kom- munallagen och 39 59 andra stycket kommunallagen för Stockholm skall dock 4 och 5 M förvaltningslagen (197l:290) tillämpas i samtliga ären- den hos valnämnd.

Utan hinder av_föreskrifter som av- ses i. första stvcket gäller att nämndens protokoll icke behöver upptaga annat

Beträffande valnämnd ska/I be- stämmelserna i 33 59", 34 iförsta styck- et, 35—38 559 , 39 f_första stycket samt 40—42 595 kommunallagen(1976.-000) äga motsvarande tillämpning.

Nämndens protokoll behöver dock ej upptaga annat än uppgift om när— varande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken ut- sträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 17 55" förvaltningslagen (197/290). Föreskrifter om rättelse av beslutjinns i 195? samma lag.

Utan hinder av 2 s*" 2.1örvaltnings- lagen ( 1971:290 ) äger 4 och 5 H nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos valnämnd.

Prop. 1976/77: 1

.r'Vm'arandc l_vdelse

än närvarande ledamöter samt för varje ärende beslutet och skä/en jör detta.

Föreslagen l_vdelse

275

Prop. l976/77:1

Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

276

Bilaga 2.

Härigenom föreskrives att 19 kap. 15 och 16 åå föräldrabalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

I fråga om ersättning till överför- myndare. ledamot i överförmyndar- nämnd och ersättare äger vad som föreskrives i 2855 ] och2 mom. kom- munallagen (1953:753) om ersätt- ning till kommunfullmäktig mot- svarande tillämpning. [Stockholms kommun tillämpas dock vad som jö- reskrives i 29 5 I och 2 mom. kom- munallagen ( I 95 7 :50)_/ör Stockholm.

Föreslagen l_vdelse

qi

l5.

[ fråga om ersättning till överför- myndare, ledamot i överförmyndar- nämnd och ersättare äger vad som föreskrives i 3059 kommunallagen ( 1976:000 ) om ersättning till kom- munfullmäktig motsvarande till- lämpning.

169

Vad som föreskrives i kommunal- lagen (I953:753) om nämnd som av- ses i 44 _55' andra stycket kommunal- lagen gäller, med de avvikelser som följa av detta kapitel, i fråga om över- förmyndarnämnd och i tillämpliga delar beträffande överförmyndare. I Stockholms kommun tillämpas dock. med de avvikelser som nu angivits, vad som föreskrives i kommunallagen (195750) "för Stockholm om nämnd som avses M 9 53" andra stycket nämnda lag.

| Senaste lydelse l974:1038. 2 Senaste l_vdelse l974:1038.

Vad som föreskrives i kommunal- lagen ( 1976:000 ) om nämnd som av— ses i 43 59 andra stycket nämnda lag gäller, med de avvikelser som följa av detta kapitel, i fråga om överför- myndarnämnd och i tillämpliga de- lar beträffande överförmyndare.

Prop. 1976/7721

Förslag till

277

Bilaga 3.

Lag om ändring i civilförsvarslagen (I960:74)

Härigenom föreskrives att 41 få civilförsvarslagen (l960:74)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Föreslagen l_vdelse

41%

1 mom. I varje kommun skola de kommunen med avseende å ci- vilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas av en civilför- svarsnämnd .om ej annat följer av andra stycket.

Kommun äger uppdraga åt annat kommunalt organ än civilförsvars- nämnden att upprätta skyddsrums- plan. Har enligt 23 % överlämnats åt kommunen att antaga skydds- rumsplan. fattas beslut härom av kommunfullmäktige.

] mom. I varje kommun skola de kommunen med avseende å ci- vilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas av en civilför- svars näm nd .om ejannat följer av andra stycket eller av sådant beslut som avses i 43 53" _[iärde stycket kom- munallagen (l976.'000).

K ommunfullmäktige äger uppdraga åt annan nämnd än civilförsvars- nämnden att upprätta skyddsrums- plan. Har enligt 23 & överlämnats åt kommunen att antaga skydds— rumsplan, fattas beslut härom av kommunfullmäktige.

Kommun äger tillsätta särskild civilförsvarsnämnd. Under civilförsvars- beredskap må regeringen förordna. att särskild civilförsvarsnämnd skall till- sättas.

Där särskild civilförsvarsnämnd ej finnes. skall kommunstyrelsen vara civilförsvarsnämnd; kommun dock obetaget att uppdraga åt annat kom- muna/t organ att vara civilförsvars- nämnd.

2 m 0 m. Ledamöter och supple- anter i särskild civilförsvarsnämnd-väl- jas av kommunfullmäktige till det antal jul/mäktige bestämma. Antalet leda- möter må dock inte vara underfem. Valet skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väl-

' Lagen omtryckt 1975:712.

Där särskild civilförsvarsnämnd ej finnes, skall kommunstyrelsen vara civilförsvarsnämnd; kommun kan också uppdraga åt annan nämnd att vara civilförsvarsnämnd.

2 m 0 m. Beträifande särskild civil-

försvarsnämnd skola bestämmelserna i 33 _xV, 34 _ki-första stycket, 35—38 559", 39 55 första stvcket samt 40—42 5959 kommunallagen (] 976.000) öga mot- svarande tillämpning. Vad som före- skrives i 36 &" första stvcket nämnda

Prop. 1976/77:l

Nuvarande l_vdelse

jande. som motsvara det tal. vilket er- hålles. om samtliga vållandes antal de- las med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid så- dant proportionellt val är särskilt stad- gat.

I fråga om särskild civilförsvars- nämnd i annan kommun än Stock- holm skal/ därjämte vad i 31 58" and- ra stvcket. 32—36 3959, 37 f_lörsta Styck- et och 38—42 M kommuna/lagen ( 1953:753 ) är stadgat rörande kom- munstyrelsen ävensom i 45 55' andra och tredje styckena samma lag ifråga om där avsedd nämnd äga motsva- rande tillämpning. dock att det ej är erforderligt att protokoll upptager an- nat än förteckning å närvarande le- damöter och beslutet i varje ärende.

Beträffande särskild civilförsvars- nämnd i Stockholm skola, utöver vad i detta momentsförsta stycke sägs. be- stämmelserna i 51 59 kommunallagen (1957:50) _för Stockholm, med undan- tag av hänvisningen till 395 andra stycket nämnda lag, äga tillämpning, varjämte skall gälla vad kommunfull- mäktige med iakttagande av stadgan- dena i sagda Iagfo'reskriva. Protokoll som _föres vid civil/örsvarsnämndens sammanträde behöver dock ej upptaga annat än_ förteckning å närvarande le- damöter och beslutet i varje ärende.

278

Föreslagen l_vdelse

lag skall dock ej tillämpas ifråga om särskild civilförsvarsnämnd i Stock- holms kommun.

Civiiförsvarsnämnds protokoll be- höver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i 17 59 förvaltningslagen (I971:290). Föreskrifter om rättelse av beslut jin- nas i 195 samma lag.

Utan hinder av 2 & 2 förvaltningslagen (19712290) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild civilförsvarsnämnd.

Prop. 1976/7711

Förslag till

279

Bilaga 4.

Lag om ändring i lagen (l964z63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrives att 9 och 10545 lagen (1964:63) om kommunal beredskap skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Föreslagen lydelse

95”

Uppgift som kommun skall full- göra under civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i freds- tid skall. i den mån föreskrifter för uppgiftens handhavande ej medde- lats i särskild lag eller författning, handhavas av en beredskapsnämnd.

Uppgift som kommun skall full- göra under civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i freds- tid, skall i den mån föreskrifter för uppgiftens handhavande ej medde- lats i särskild lag eller författning el- ler annatjöljer av sådant beslut som avses i 43 5 fjärde stvcket kommunal- lagen (l976.-000). handhavas av en beredskapsnämnd.

Kommun äger tillsätta särskild beredskapsnämnd. Beredskapsnämnd må tillsättas redan i fredstid.

Där särskild beredskapsnämnd ej inrättas, skall kommunstyrelsen vara beredskapsnämnd; kommun dock obetaget att uppdraga åt annat kommuna/t organ att vara bered- skapsnämnd.

Där särskild beredskapsnämnd ej inrättas, skall kommunstyrelsen vara beredskapsnämnd; kommun kan också uppdraga åt annan nämnd att vara beredskapsnämnd.

10 äz

Ledamöter och suppleanter i sär- skild beredskapsnämnd väljas av kom- munfullmäktige till det antal fullmäk- tige bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara underfem. Valet skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande. som mot- svara det tal. vilket erhålles, om samt- liga väljandes antal delas med det an- tal personer valet avser. ökat med 1.

1 Senaste lydelse l97l:llö8. ? Senaste lydelse l97l:1168.

Beträffande särskild beredskaps- nämnd skola bestämmelserna i 33 _sS'. 34 iförsta stycket, 35—38 599) 39 iför- sta stycket samt 40—42 5955 kommunal- lagen (1 976 :000) äga motsvarande til/- lämpning. Vad som föreskrives i 36 53" första stycket nämnda lag ska/! dock ej tillämpas ifråga om särskild bered- skapsnämnd i Stockholms kommun. Beredskapsnämnds protokoll behö-

Prop. l976/77:l

Nuvaramle l_vdelse

Omförfarandet vid sådant proportio- nellt val är särskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt. skall till- lika bestämmas den ordning. i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänst— göring.

] fråga om särskild beredskaps- nämnd i annan kommun än Stock- holm skall därjämte vad i 32—36 5355, 37 _é' första stycket och 38—42 539 kom- munallagen (1 953 : 753) är stadgat rö- rande kommunstyrelsen ävensom i 45 js" andra och tredje styckena samma lag ifråga om där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning. dock att det ej är erforderligt att protokoll upptager annat än./örteckning å närvarande le- damöter och beslutet i varje ärende.

Beträffande särskild beredskaps- nämnd i Stockholm skola, utöver vad i första stycket sägs, bestämmelserna i 5135 kommunallagen (1957:50) _för Stockholm. med undantag av hänvis- ningen till 39 55" andra stycket nämnda lag. äga tillämpning, varjämte skall gälla vad kommunfullmäktige med iakttagande av stadgandena i sagda lagföreskriva. Protokoll behöver dock ej upptaga annat än./örteckning å när- varande ledamöter och beslutet i varje ärende.

280

Föreslagen l_vdelse

ver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i 17 5 förvaltningslagen (I971:290). Föreskrifter om rättelse av beslutfin- nas i 1959 samma lag.

Utan hinder av 2 52 förvaltningslagen (19711290) äga 4 och 5 55 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild beredskapsnämnd.

Prop. 1976/7711

Förslag till

281

Bilaga 5.

Lag om ändring i lagen ( 1973:861 ) om lokal kristidsförvaltning

Härigenom föreskrives att 4 och 5 && lagen (19731861) om lokal kristids- förvaltning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Föreslagen l_vdelse

4.5

Uppgift enligt 25 och planläggning. som föranledes därav. ankommer på kristidsnämnd.

Kommun kan tillsätta särskild kristidsnämnd. Om särskild kristids- nämnd ej finns, skall kommunsty- relsen vara kristidsnämnd. Kom- mun kan också uppdraga åt annat kommunalt organ att vara kristids- nämnd.

Ledamöter och suppleanter i sär— skild kristidsnämnd väljes av kommun— fullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får ej vara underfem. Valet skall vara pro- portionellt. om det begäres av minst så många väljande. som motsvarar det tal. vilket erhålles, om samtliga väl- jandes antal delas med det antal per- soner valet avser. ökat med 1. Omför- farande! vid sådant proportionellt val finns särskilda bestämmelser. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall bestämmas den ordning. i vilken sup- pleanterna skall inkallas till tjänstgö- ring.

I fråga om särskild kristidsnämnd i annan kommun än Stockho/m äger bestämmelserna i 32—36 5555 . 37 51" för- sta stycket och 38—42 M kommunal- lagen (1 953 : 753) om kommunstyrelsen samt 45 #" andra och tredje styckena

ff./:

Kommun kan tillsätta särskild kristidsnämnd. Om särskild kristids- nämnd ej finns, skall kommunsty- relsen vara kristidsnämnd. Kom- mun kan också uppdraga åt annan nämnd att vara kristidsnämnd.

Beträffande särskild kristidsnämnd skall bestämmelserna i33 53", 34 f_för- sta stycket. 35—38 M, 39 5 första stycket samt 40—42 5955 kommunal/a- gen (l976:000) äga motsvarande till- lämpning. Vad som föreskrives i 36 59" första stycket nämnda lag skall dock ej tillämpas ifråga om särskild kris- tidsnämnd i Stockholms kommun.

Kristidsnämnds protokoll behöver ej upptaga annat än uppgift om närva- rande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken ut- sträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 1751" förvaltningslagen (197/:.?90). Föreskrifter om rättelse av beslut. finns i [95 samma lag.

Prop. 1976/77zl 282

Nuvarande l_l't'lt'lSt' Föreslagen lvtlelse

samma lag ifråga om där avsedd nämnd motsvarande tillämpning. Pro- tokoll behöver ej innehålla annat än förteckning ("iver närvarande ledamö- ter och beslutet i varje ärende. Beträffande kristidsnämnd i Stock- holm gäller 51 9" kommunallagen (1957:50)för Stockholm nted undan- tag av hänvisningen till 399 andra stycket nämnda lag. Dessutom gäller vad kommunfullmäktige föreskriver enligt samma lag. Protokoll behöver dock ej innehålla annat än,/örteckning över närvarande ledamöter och beslu- tet i varje ärende. Utan hinder av 2 & 2 förvaltningslagen(1971:290) äger 4 och 5 && nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild kristidsnämnd.

Prop. 1976/77zl

Förslag till

283

Bilaga 6.

Förordning om ändring i kungörelsen ( 1963:110 ) om uttagning i fred av vissa förnödenheter för totalförsvaret (uttagningskungörel-

sen)

Härigenom föreskrives i fråga om kungörelsen (l963:110) om uttagning i fred av vissa förnödenheter för totalförsvaret (uttagningskungörclsen) dels att i 305 orden ”kommunalnämnd och drätselkammare" skall bytas ut mot "kommunstyrelsen".

dels att 28.6 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse Föreslagen lvdelse

28 54 Inom varje kommun skall finnas en uttagningsnämnd. som har att till- varataga näringslivets intressen i fråga om uttagning av hästar.

Uttagningsnämnd består av tre eller fem ledamöter. För varje ledamot skall finnas en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses av kommunens/ull- mäkrige och skola bo inom kommunen eller bruka jordbruksfastighet inom densamma. De böra äga ingående kännedom om kommunens hästbe- stånd samt böra i första hand utses bland dent som. enligt vad därom sär- skilt stadgas, äro utsedda att inom kommunen inträda som överblockle- dare eller dennes ersättare.

I övrigt skall för uttagningsnämnd beträffande valbarhet, rätt att avsäga sig uppdraget. tjänstgöringstid. .[vll- nadsval, val av ordförande oclt vice ordförande, ordningen för beslutsfat-

tande samtjörande av protokoll i till- Iämpliga delar gälla vad som finnes stadgat om bvggnadsnämnd.

Den som blivit utsedd till ordförande i uttagningsnämnd skall snarast under- rätta uttagningsnrvndighelen därom samt lärnrta unnfllfl om sin postadress.

Kommun får tillsätta särskild uttag- ningsnämnd. Om särskild uttagning - nämnd cl./inns. skall kommunstyrelsen vara uttagningsnämnd. Kommun kan också uppdraga a't annan nämnd att vara uttagningsnämnd.

Beträffande särskild uttagning - nämnd skola bestämmelserna i 33 _l". 34 _sl'jörsta stycket, 35—38 5555, 39 fjär- sta stycket samt 40—42 5955" kommuna/- lagen (] 9 76 :()00) äga motsvarande till- Iämpning.

Uttagningsnämndsprotokoll behö- ver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Utan hinder av 2 5” Zjiin'altnirrgsla- gen ( ] 971.290) äga 4 och 5 55"; närnrtda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild uttagningsnämnd.

Prop. 1976/77: ] 284

:*Vuvarande l_vdelse Ft'r'reslagen l_vdelse

Ledamot av uttagningsnämnd åtnjuter ersättning av allmänna medel en- ligt vad därom särskilt stadgas.

Närmare Föreskrifter För uttagningsnämndernas verksamhet utfördas av uttagningsmyndigheten i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen samt efter hörande av lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd.

Prop. 1976/77zl

Förslag till Lag om ändring i familjebidragsförordningen (l946:99)

Härigenom föreskrives i fråga om familjebidragsförordningen (l946:99)l dels att 25 och 26 åå skall upphöra att gälla. dels att 23 och 24 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen l_vdelse

23%

Kommun ska/l antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller ock uppd raga åt annat kommunalt or- gan att vara familjebidragsnämnd.

249"

Ledamöter och suppleanter i sär- skild famiijebidragsnämnd väljas av kommunfullmäktige till det anta/full- mäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem.

Valet skall vara proportionellt. där- est det begäres av minst så många väl- jande. som motsvara det tal, vilket er- hålles, om samtliga väljandes antal de- las med det antal personer valet avser. ökat med 1. Om förfarandet vid så- dant proportionellt val är särskilt stad- gat. Sker ej val av suppleanter pro- portionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

' Förordningen omtryckt 19601152. 2 Senaste lydelse l97l:651.

! varje kommun skall finnas enfa- miljebidragsnämnd. Kommunfår til/- sätta särskild familjebidragsnämnd. Om särskild familjebidragsnämnd ej finns, skall socialnämnden varafamil- jebidragsnämnd. Kommun kan också

uppdraga åt annan nämnd att vara familjebidragsnämnd.

Beträffande särskildfamiijebidrags- nämnd skola bestämmelserna i 33 5. 34 sgförsta stycket, 35—38 55, 39 _é'för- sta stycket samt 40—42 59" kommunal- lagen ( I 976 :000) äga motsvarande till- lämpning. Vad som föreskrives i 36 59

första stycket nämnda lag skall dock

ej tillämpas ifråga om särskild-famil-

jebidragsnämnd i Stockholms kom-

mun.

Familjebidragsnämnds behöver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i 17 &" förvaltningslagen (1971 .'290). Föreskrifter om rättelse av bes/tann- rtas i 19 53" samma lag.

Utan hinder av 2 55" 2 fön'altnings-

protokoll

Prop. l976/77:l

.-'N"'ttvut'arule l_vdelse

2

I fråga om särskild familjebidrags- nämnd i annan kommun än Stockv holm skall utöver bestämmelserna i 24 _xV vad i 32—36 M, 37 första stvcket och 38—42 M kommunallagen är stad- gat rörande kommunstyrelsen även- som i 45 _i' andra och tredje styckena samma lag i . fråga om där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning. dock att det ej är erforderligt att pro- tokollet upptager annat änförteckning å närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Utan hinder av 2 & 2 förvaltnings- lagen (19711290) äga 4 och 5 åå nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild familjebidrags- nämnd.

5 . &

286

Föreslagen lvl/else

lage/t (1971.'290) äga 4 och 5 M nämnda lag tillämpning i sarrttliga ärenden hos särskild familjebidrags- nämnd.

3

26 54

Beträffande särskildfamiljebidrags- nämnd i Stockholm skola. utöver vad i 24 _f är stadgat. bestämmelserna i 5! # kommunallagen för Stockholm. med undantag av hänvisningen till 3 9 f andra stycket nämnda lag. äga till- lämpning, varjämte skall gälla vad kommunfullmäktige med tillämpning av stadgandena i sagda lagföreskriva. Protokoll somföres vid särskild . famil- jebidragsnämnds sammanträde behö- ver dock ej upptaga annat änförteek- ning å närvarande ledamöter och be— slutet i varje ärende.

3 Senaste l_vdelse l97l:65l. 4 Senaste l_vdelse 197l:651.

Prop. l976/77:l

Nuvart'utde l_vdelse

Utan hinder av 2 9" 2 fönialtnings- lagen (197/290) äga 4 och 5 953" nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild familjebidrags- nämnd.

I'"('r'reslagen l_vdelse

Prop. 1976/77zl

Förslag till

288

Bilaga 8.

Lag om ändringi lagen (196-4:47) om krigshjälp

Härigenom föreskrives att 6 och 7 åå lagen (l964z47) om krigshjälp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Öl

l varje kommun skall linnas en krigshjälpsnämnd för handhavande av de uppgifter. som ävila kommu- nen enligt denna lag. Socialnärnrulen skall vara krigshjälpsnämnd. där kommunen icke uppdrager åt annat kommunalt organ att vara krigs- hjälpsnämnd eller inrättar särskild krigshjälpsnämnd.

Ledamöter och suppleanter i sär- skild krigsltjälpsnämnd väljas av kont- munfullmäktige till det anta/fullmäk- tige bestämma. .4ntalet ledamöter ntå dock icke vara underfem. Valet skall vara proportionellt. därest det begäres av minst så många väljande. som mot- svara det tal. vilket erltålles. om samt- liga vä_ljandes antal delas med det an- tal personer valet avser. ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportio- nellt val är särskilt stadgat.

Sker ej val av suppleanter propor- tionellt skall til/ika bestämmas den ordning. i vilken suppleanterna sko/a inkallas till tiärtstgöring.

I fråga om särskild krigshjälps- nämnd i annan kommun än Stock- holm skall vad i 32—36 st. 37 3 första stvcket och 38—42 N kommunallagen (1053:753) är stadgat rörande kom-

'Senaste l_vdelse 1971:1167.

Föreslagen l_vdelse

I varje kommun skall finnas en krigshjälpsnämnd lör handhavande av de uppgifter. som åvila kommu- nen enligt denna lag. Kommun får tillsätta särskild krigshjälpsnämnd. Om särskild krigshjälpsnämnd ejfinrts. skall socialnämnden vara krigshjälps- nämnd. Kommun kan också uppdra- ga åt annan nämnd att vara krigs- hjälpsnämnd.

Beträffande särskild krigshjälps- nämnd skola bestämmelserna i 33 s*. 34 ,vi", första stycket. 35—38 H. 3 9 _Qför- sta stvcket santt 40—42 N' kommunal— lagen (1 976.000) äga motsvarande till- Iämpning. Vad som föreskrives i 36 _xl' första stvcket nämnda lag ska/! dock ej tillämpas ifråga om särskild krigs- hjälpsnämnd i Stockholms kommun.

K rigshjälpsnäntnds protokoll behö- ver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning bes/ut skall innehålla de skäl som lta bestämt utgången finnas i 17 ,l _förvaltnings/agent (1971290). Föreskrifter om rättelse av beslut fitt- nas i [99 samma lag.

Prop. l976/77:l

Nuvarande l_vdelse

munstyrelsen ävensom i 459 andra och tredje stvcke/ta samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsva- rande tillämpning. dock att det ej är erforderligt att protokoll upptager an- nat än förteckning å närvarande le- darnäter och beslutet i varje ärende.

Beträffande särskild krigshjälps- nämnd i S tockholrn sko/a bestämmel- serna i 51 så kommunallagen ( I 95 7 :50) för Stockholm med urnlantagför hän- visningen till 39 & andra stycket sagda lag äga tillämpning. varjämte ska/l gäl- la vad kommunfullmäktige med iakt- tagande av stadgandena i sagda lag föreskriva. Protokoll behöver dock ej upptaga annat än förteckning å när- varande ledamöter och beslutet i varje ärende.

I'iireslagen l_vdelse

Utan hinder av 2 & 2 förvaltningslagen(I971:290) äga 4 och 5 åå nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild krigshjälpsnämnd.

Ledamot av krigshjälpsnämnd och den som av nämnden uttsetts att mottaga ansökan om krigshjälp må. för tid intill dess nämnden nästa gång sammanträder. å dess vägnar bevilja krigshjälp. om sökanden är i så trängande behov därav. att nämndens sammanträde ej kan av- vaktas. eller om hjälpen skall utgå enligt Zå andra stycket. Sådant be- slut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

"II:

Ledamot av krigshjälpsnämnd el- ler den som av nämnden utsetts att mottaga ansökan om krigshjälp må. för tid intill dess nämnden nästa gång sammanträder. å dess vägnar bevilja krigshjälp. om sökanden är i så trängande behov därav. att nämndens sammanträde ej kan av- vaktas. eller om hjälpen skall utgå enligt 2.5 andra stycket. Sådant be- slut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Prop. l976/77:l

Förslag till

290

Bilaga 9.

Lag om ändring i hemvärnskungörelsen (1970z304)

Härigenom föreskrives att i henwärnskungörelsen (l970:304)ska|l införas en ny paragraf. 48 aå. av nedan angiven lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen l_vdelse

4öag

Uppgift som enligt denna kungörelse eller med stöd därav meddelade fö- reskrifter ankomrner på kornrnurt skall ltandhavas av hemvärnsnämnd. Kom- mun får tillsätta särskild hemvärns- nämnd. Om särskild hemvärnsnämnd ej finns. skall kommunsrvrelsen vara hemvärnsrn'imnd. Kommun kan också uppdraga åt annan nämnd att vara hemvärnsnämnd.

Beträffande särskild hemvärns- nämnd skal/ bestämmelserna i 33 s*. 34 Märsta stycket. 35—38 .H. 39 sq./ör- sta stvcket samt 40—42 M" kommuna/- lage/t (I 976.000) äga motsvarande till- lämpning. Vad som föreskrives i 36 _xl" första stycket nämnda lag skall dock

ej tillämpas ifråga om särskild hem- värnsnämrtd i Stockholms kommun.

Hemvärnsnämnds protokoll behö- ver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Utan hinder av 2 _Q'Z förvaltnings- lagen ( 1971:290 ) äger 4 och 55% nämnda lag tillämpning i sant/liga ärertden Itos särskild ltent värnsnämnd .

Prop. l976/77:l

Förslag till

291

Bilaga ] (l.

Lag om ändring i lagen ( 1944:475 ) om arbetslöshetsnämnd

Härigenom Föreskrives i fråga om lagen (l944z475) om arbetslöshetsnämnd dels att 1 och 2 åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3—5 åå", av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Konungen ägerförordna. att inom kommun skall _finnas arbetslöshets— nämnd/ör handhavande av lokala åt- gärder l_fi'åga om statlig och statsun- derstödd hjälpverksamhet vid ofän=ål- lad arbetslöshet. ävensom att./ör än- damålet skall tillsättas särskild sådan nämnd. Inne/altar förordnande som nyss sagts eiföreskrift om tillsättande av särskild nämnd och beslutar kom- munen ej härom. skall i stad drätsel- kammare och på landet kommunal- nämnd vara arbetslöshetsnämnd.

Arbets/öshetsnämnd må vara ge- mensam fär ,flera kommuner.

Närmare .föreskri/ier om utseende av särskild arbetslöshetsnämnd. om revision av arbetslöshetsnämnd; verk- samhet. så ock om tillämpning i övrigt av denna lag meddelas av Konungen.

Föreslagen l_vdelse

&

I varje kommun ska/l_finnas en ar- betslöshetsnämnd. Kommun får till- sätta särskild arbetslöshetsnämnd. Om särskilt] arbetslöshetsnämnd ej finns. skall kommunstyrelsen vara arbetslös- hetsnämnd. Kommun kan också upp- draga åt annan nämnd att vara ar- betslöshetsnämnd.

fl./J

A rbetslöshetsnämnd har till uppgift att vidtaga eller på annat sätt_f'rärnja kommunala åtgärder/ör att./örebvgga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet.

(I./3

Det åligger nämnd särskilt att

handlägga _f'rågor om kommuns hjälpverksamhet vid arbetslöshet enligt arbetsmarknadskttngöre/sen f"! 966:

368). .

samarbeta med myndigheter och enskilda vilkas verksamhet rör s_vssel-

Prop. l976/77:l

Nuvarande l_vdelse Föreslagen l_vdelse

sättnings/rågor,

omedelbart underrätta länsarbets- nämnden o/n arbe/skon/likl som på- verkar lijä/pvt'rksumhet inom kommit-

"('/|.

:!:/=

.4rbetslt'ishetsnt'i/nml skall göra de framställningar till kommunfullmäkti- ge och kommunstvrelsen som behövs _för nämndens verksam/tet. Nämnden får infordra _vttranden och upplysning- ar fra'n kornntunstvrelsen. annan nämnd, beredning eller tjänsteman hos kommunen.

(I):

Beträffande särskild arbetslös/tets- nämnd skall bestämmelserna i 33 53". 34 f_första stycket. 35—38 H. 30 '+'-för- sta stycket samt 40—42 N' kommunal- lagen (1976.'000) äga motsvarande til/- lämpning. Vad som./öreskrives i 36 59 första stycket nämnda lag skall dock ej tillämpas ifråga om särskild arbets- löshetsnämnd i Stockholms kommun.

Arbetsläshetsnämnds protokoll be- höver ej upptaga annat än uppgifi om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Utan hinder av .? si 2 förvaltnings- lagen äger 4 och 5 M nämnda lag till- lämpning i samtliga ärenden hos sär- skild arbetslöshetsnämnd.

Prop. l976/77:1 293

Bilaga ! ].

Förslag till Förordning om upphävande av kungörelsen (1966z369) med närmare föreskrifter om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet m. m.

Härigenom föreskrives att kungörelsen (19661369) med närmare föreskrif- ter om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1976.

Prop. l976/77:1

Förslag till

294

Bilaga [3 .

förordning om ändring i arbetsmarknadskungörelsen ( 1966:368 )

Härigenom löreskrives att 1135 arbetsmarknadskungörelsen (19661368) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Föreslagen l_vdelse

113.$'

Om kommuns handläggning av frågor om arbetslöshetshjälp enligt denna kungörelse gälla bestämmel- serna i lagen den 30 juni 1944 (nr 4 75) om arbetslöshetsnämnd och KK 3juni 1966 (nr 369) med närmare./ö- reskrifier om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet m.m.

! kommun som anordnar bered- skapsarbete med statsbidrag enligt denna kungörelse skall-finnas arbets- löshetsnämnd. om regeringen icke-fö- reskriver annat.

' Senaste lydelse 1974:980.

Om kommuns handläggning av frågor om arbetslöshetshjälp enligt denna kungörelse gälla bestämmel- serna i lagen ( 1944:475 ) om arbets- löshetsnämnd.

Prop. 1976/77: 1

Förslag till

295

Bilaga 1 3 .

Lag om ändring i mäklareordningen (189351 5.1)

Härigenom föreskrives beträffande mäklareordningen (1893z51 5.1) dels att i 5. 6, 7, 11. 12. 21 och 22 åå orden "Konungens befallnings- havande" eller böjningsform därav skall bytas ut mot "länsstyrelsen” eller motsvarande form därav.

dels att i 1. 3. 15 och 22 åå ordet "stad" eller böjningsform därav skall bytas ut mot "kommun" eller motsvarande böjningsform därav. dels att i 5. 21 och 22 åå ordet "rådhuset" skall bytas ut mot "kommunens

anslagstavla".

dels att 3 och 4åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

I likhet med hvad för Stockholm genom nådiga instruktionen för nämn- da stads handels och sjöfartsnämnd den 24 september 186 7 är vordet stad- gat/t. sko/a jemvä/ uti öfriga städer, hvarest vederbörligen förordnade mäklare redan finnas. stadsfullmäk— tige tillsätta en särskild nämnd, kallad handels- och sjöfarts- n ä m n d, för behandling af de frå- gor. som. enligt hvad denna mäkla- reordning innehåller. böra af särskild nämnd pröfvas och afgöras.

Äfven i stad, där mäklare ej är för- ordnad. må stadsfullmäktige eller. der sådane ej./innas. allmänna rådstugan. i händelse fråga om mäklares anta— gande uppstår. ega att. der så nödigt anses. handels- och sjöfansnämnd för ofvannämnda ändamål utse.

Nämnden skall bestå af' minst sju och högst toi/"ledamöter. hvilka utses för viss tid. ej öfverstigande två år: dock må afgående ledamot åtetväijas. Stadsfullmäktige eller allmän rådstuga ego att. med iakttagande af'hvad så-

35

Föreslagen l_vdelse

] kommun, varcst vederbörligen förordnade mäklare redan finnas, må kommunfullmäktige tillsätta en sär- skild handels- och sjö- fa r t 5 n ä m n d, för behandling av de frågor. som enligt vad denna mäklareordning innehåller. böra av handels- och sjöfartsnämnd prö- vas och avgöras.

Ävcn i kommun. där mäkare ej är förodnad. må kommunfullmäktige, i händelse fråga om mäklares anta- gande uppstår. äga att. där så nödigt anses. särskild handels- och sjöfarts- nämnd för ovannämnda ändamål utse.

l kommun som avses iförsta eller andra stycket och som ej har utsett särskild ltande/s- och sjöfartsnämnd skall kommunstvrelsen vara handels- oclt sjöfartsnämnd. Sådan komntun kan också uppdraga åt annan nämnd

Prop. l976/77:l

Nuvarartt'lc l_vdelse

lunda och i öfrigt i denna författning om nämnden föreskri/ves, för densam- Vår

ma meddela instruktion. som

Befallningsltafiiandes prä/"vning urtderställes. vederbörande

föreslagen l_vdelse

att vara handels- och sjöfartsnämnd.

Beträffande särskild ltandels- och _y'öfartsnämnd sko/a bestämmelserna i 3351. 34 s* första stvcke/, 35—38 M, 39 _l" första stvcket samt 40—42 95” kommunallagen (1976:l)()()) äga mot- svarande tillämpning. l-"'ad som före- skrives i 36 _l" första stvcket nämnda lag skall dock ej tillämpas ifråga om särskild handels- och sjöfartsnämnd i Stockholms kommun.

Handels— och sjöfartsnämnds pro- tokoll behöver ej upp/aga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning bes/ut skall inne- hålla de skäl som lta bestämt utgång- en finnas i 1751" förvaltningslagen (1971 :2 90). Föreskrifter om rättelse av beslut finnas i 195 samma lag.

Utan hinder av 2 #2 förvaltning - lagen (1971.'290) äga 4 och 5 M nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild handels- och sjö- fartsnämnd.

4å'

Den i & 3 omförmälda nämnd äger, såväl vid mäklares avgång som eljest. att pröva, om behov av ny mä- klares antagande är för handen. Frå- ga härom må ej hos nämnden före- tagas. med mindre underrättelse där- om varit vid kallelsen till sammanträ- det meddelad och minst hälften av det för nämnden bestämda antal ledamö- ter är tillstädes. Uppstå i frågan skilj— aktiga meningar, gällde den. som av deflesra närvarande ledamöterna om- fattas. Bliva rösterna lika, förfalla/rå-

ISenaste lydelse 19641694.

Den i é3 omförmälda nämnd äger. såväl vid mäklares avgång som eljest. att pröva, om behov av ny mä- klares antagande är för handen. Har nämnden bcslutit, att mäklare anta- gas skall. utfarde nämnden kungö- relse därom med underrättelse. inom vilken tid och varest ansökning att varda till mäklare antagen bör ingi- vas. Denna kungörelse skall anslås å börs eller. där sådan ej finnes. å kommunens anslagstavla samt införas i den eller de tidningar. vari kom-

Prop. l976/77:l

Nuvarande l_vdelse

gan. llar nämnden beslutit. att mä- klare antagas skall. utfärde nämnden kungörelse därom med underrättel- se. inom vilken tid och varest an- sökning att varda till mäklare an- tagen bör ingivas. Denna kungörelse skall anSIås å börs eller. där sådan ej finne5. å rådhuset samt införas i den eller de tidningar. vari kommu- nala meddelanden förstaden införas. Sedan den utsatta tiden tillända-

gått, sammanträde nämnden ånyo för att. efter pröfning af ansökning- arne. mäklare antaga. Ej må dervid någon såsom antagen anses, derest ej mer än hälften af' det för nämnden bestämda antal ledamöter om honom sig förenat. Erhåller ingen af de sö- kande sådant röstetal. må omröst- ningen kunna genast eller vid annat santmanträdeförnyas: men vinnes ej heller då sådant röstetal, ansesfiågan om mäklares antagande ha/vajör den gången förfallit.

Då mäklare blivit av nämnden an- tagen. göres anmälan därom hos Ko- nungens befallningshavande, som har att för den antagne förordnande ut- färda.

297

Föreslagen l_vdelse

munala meddelanden för kommunen införas.

Sedan den utsatta tiden tillända- gått, sammanträde nämnden ånyo för att. efter prövning av ansökning- arna, mäklare antaga.

Då mäklare blivit av nämnden an- tagen. göres anmälan därom hos länsstyrelsen. som har att för den an- tagne förordnande utfärda.

Prop. 1976/77: ]

Förslag till

298

Bilaga 14 .

Lag om ändring i lagen (l959:99) om köttbesiktning

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (l959:99) om köttbesiktning

dels att 11 3 mom. skall upphöra att gälla. & dels att ll & 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Navara/ale l_vdelse Föreslagen l_vdelse

11.5

2 mom. Offentligt slakthus skall stå under förvaltning av särskild sty- relse.

Vad i 45 Q' kommuna/lagen är stad- gat ifråga om där avsedd nämnd skall äga motsvarande tillämpning beträf- fande slakthusstvre/se i annan kont- mun än Stoekholm. För slakthusstv- re/se i Stockholm sko/a gälla bestäm- melserna i 51,6 kommuna/lagen för Stoekho/m. sagts md protokoll. somföres vid slakt- liusstvre/sens sammanträde, begrän- sas till att upptaga förteckning å när-

Utan hinder av vad nu

varande ledamöter samt beslutet i var- je ärende.

Utöver vad i andra stycket stadgas skall beträffande slakthusstyrelse gälla vad kommunensfill/mäktige fö- resk ri va.

2 mom. Offentligt slakthus skall stå under förvaltning av särskild sty- relse eller den nämnd kommun/itll- mäktige bestämmer.

Beträffande särskild slakthusstyrel- se sko/a bestämmelserna i 33 s*". 34 kl första stycket. 35—42 H kommunal/a- gen (1976.'()O()) äga motsvarande til/- Iämpning. Vad som föreskrives i 36 &" första styrket nämnda lag skall dock ej tillämpas ifråga om särskild slakt- husstvrelse i Stockholms kommun.

SIakt/tusstvre/ses protokoll behöver ej upptaga annat än uppgift om när- varande Iedamöter och beslutet i varje ärende.

Utöver vad i and ra stycket stadgas skall beträffande slakthusstyrelse gälla vad kmnmun/ullmäktige före- Skriva.

Prop. l976/77zl 399 Bilaga 15.

Förslag till Lag om ändring i skollagen (l962:3l9)

Härigenom föreskrives att 47 & skollagen (l962:319) skall upphöra att gälla.

Nuvarande lvdelse Films/[1.201 [VW/50

47 t'

Ära särskilda skäl därtill. äger länsskolnämndenförordna, attför/ör- valtningen av sådan skola eller del där- av. vars elevområde omfattar mera än en kommun, skall av kommunerna hil- das kommunal/örbtmd. Kunna kont- munerna därvid icke enas om för- bundsordningen. beslutar länsstyrelsen efter hörande av länsskolnämnden.

Prop. l976/77:l ' 300

Bilaga 16.

Förslag till Lag om ändring i lagen (l947z523) om kommunala åtgärder till

bostadsförsörjningens främjande m. m.

Härigenom föreskrives att 4ä lagen (19472523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. ni.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse FöreSlagi'” [Väg/59

4 &

Om det behövs för bostadsförsörjningens främjande skall kommun an- ordna avgiftsfri bostadsförmedling. l område som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende åligger sådan skyldighet kommunerna i om- rådet. Därvid skall gemensam bostadsförmedling anordnas och enhetliga grunder tillämpas vid anvisning av bostäder.

Regeringen kan ålägga kommun att fullgöra skyldighet enligt första styc- ket.

Har regeringen ålagt kommuner att anordna gemensam bostadsför- medling skola de deltagande kom- munerna handha denna i kommu- nalförbund. Enas de icke om för- bundsordningen eller ändring av den eller om ordförande iförhundetsfull- mäktige eller styrelse. beslutar Iäns-

st_vrelsen eller, om kommuner i mer än ett län beröras, regeringen. I övrigt gäller lagen (195728!) om kommu- nalförbund.

' Lagen omtryckt l975:131.

Har regeringen ålagt kommuner att anordna gemensam bostadsför- medling skola de deltagande kom- munerna handha denna i kommu- nalförbund.

Prop. l976/77:l

Förslag till

30]

Bilaga ] 7.

Lag om ändring i byggnadslagen (l947z385)

Härigenom föreskrives att 128 & byggnadslagenl ( 19472385') skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse Föreslagen l_vdelse

128sR

Har Konungen förordnat att re- gionplan skall finnas. skola för hand- läggning av frågor rörande planen de kommuner som beröras av denna bilda regionplaneförbund.

Beträffande sådant förbund skall. med de avvikelser som följa av vad i denna lag stadgas. lagen om kont- munalförbund äga tillämpning.

Har regeringen förordnat att re- gionplan skall finnas. skola för hand- läggning av frågor rörande planen de kommuner som beröras av denna bilda regionplaneförbund.

Beträffande sådant förbund skall. med de avvikelser som följa av vad i denna lag stadgas. 8 kap. kommu- nallagen ( 1976:000 ) äga tillämpning.

För handläggningen av frågor om regionplan för kommunerna i Stock- holms län fmnas särskilda bestämmelser.

' Lagen omtryckt l972:775.

F &.. t &&

itt: ff"

Minskad statlig detaljreglering

av "kommunerna.

PMIV _-

LahdStingskömmunernas

speöi'alreglerade nämnder '

Ds Kn 1975:7 .

- Bilaga 3

Prop. l976/77: I 303

Sammanfattning

l föreliggande promemoria föreslås ändringar i reglerna om de special— reglerade landstingskommunala nämndernas organisation och arbetsformer. Förslagen innebär att bestämmelser som har karaktär av detaljreglering eller utgör en onödig statlig styrning av den landstingskommunala verksamheten tas bort. Vidare anpassas reglerna om landstingskommunernas specialre- glerade nämnder till nämndreglerna iden nyligen föreslagna enhetliga kom- munallagen . Promemorian är ett led i det översynsarbete som pågår inom kommundepartementet i syfte att minska den statliga detaljregleringen av kommunerna. Översynen har tidigare resulterat i två promemorior om bl.a. de specialreglerade kommunala nämndernas organisation och arbetsformer. Tillsammans med dessa promemorior innebär förslagen i föreliggande pro- memoria att ett betydande mått av enhetlighet uppnås i reglerna om de specialreglerade kommunala och landstingskommunala nämnderna med den enhetliga kommunallagens nämndregler som förebild.

i denna promemoria behandlas reglerna om sjukvårdsstyrelse. sjukhus- direktion. tandvårdsnämnd. omsorgsstyrelse. regionplanenämnd. semester— hemsnämnd samt styrelser för landstingskommunala och kommunala folk- högskolor och sjuksköterskeskolor. Översynen berör således i första hand sjukvårdslagen . folktandvårdslagen. lagen angående omsorger om vissa psy- kiskt utvecklingsstörda. lagen angående handläggning av frågor om region- plan för kommunerna i Stockholms län. kungörelsen om statsbidrag till driften av semesterhem. folkhögskoleförordningen och brevet med vissa bestämmelser angående sjuksköterskeskolor. Övervägandena och förslagen i promemorian gäller även de sjukvårdsstyrelser. direktioner, omsorgssty- relser m. m. som kan finnas i de landstingsfria kommunerna. dvs. Gotlands. Malmö och Göteborgs kommuner.

I det följande anges i korthet de ändringar som föreslås i reglerna om nämndernas organisation och arbetsformer.

Bestämmelserna om inrättande av specialreglerad nämnd föreslås i samt- liga fall utom i fråga om direktion för sjukhus få den innebörden att lands- tinget bestämmer om särskild nämnd skall inrättas eller om den special- reglerade uppgiften skall anförtros åt annan nämnd i landstingskommunen. Ändringen medför bl. a. att landstinget kan välja mellan att tillsätta särskilda styrelser för landstingskommunens folkhögskolor och att uppdra åt utbild- ningsnämnden att vara folkhögskolestyrelse.

Minimiantalet ledamöter i s_jukhusdirektit.)nen höjs från tre till fem. Sam- ma regler om antalet ledamöter och suppleanter kommer att gälla i för- valtningsutskottet och alla specialreglerade nämnder.

Bestämmelserna om valbarhet till sjukvårdsstyrelse; direktion. tandvårds- na'mnd. omsorgsstyrelse och regionplanenämnd ändras efter mönster av val-

Prop. 1976/W:] 304

barhetsreglerna i kommunallagsutredningens förslag till enhetlig kommu- nallag. Därigenom upphör nuvarande valbarhetshinder för landstingsdirek— tör. sjukvårdsdirektör och andra förvaltningschefer. Samma valbarhetsregler kommer att gälla för ledamöter i de specialreglerade nämnderna som för ledamöter i landstinget. förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna. En särskild jävsregel hindrar förvaltningschefatt som nämndledamot delta i avgörande av ärende som rör det egna verket.

Bestämmelsen om att rektor är självskriven ledamot av folkhögskole- styrelse föreslås utgå ur folkhögskolelörordningen när det gäller folkhögskola med landstingskommun som huvudman. Sådant självskrivet ledamotskap i kommunala nämnder för vissa tjänstemän eller företrädare för vissa yr- kesgrupper är knappast förenligt med moderna demokratiska tankegångar.

I de olika specialförfattningarna finns varierande, ibland långtgående be- stämmelser om rätt för läkare. chefstjänstemän och andra utomstående att närvara vid nämndernas sammanträden. yttra sig och få sin mening an- tecknad till protokollet. Alla dessa bestämmelser föreslås utgå. Nämnderna har visserligen ett stort behov av sakkunskap men de bör själva få avgöra i vilka former sådan skall anlitas. Den särskilda bestämmelsen om rätt för lärarrepresentant att delta i folkhögskolestyrelses sammanträden tas också bort. I stället för de särskilda närvarorättsreglerna införs i specialförfatt- ningarna en hänvisning till den bestämmelse som kommunallagsutredning- en föreslår om rätt för nämnd att tillkalla bl.a. tjänstemän för att meddela de upplysningar som behövs.

Den allmänna beslutförhetsregeln i den enhetliga kommunallagen bör gälla utan begränsningar i alla specialreglerade nämnder. De avvikande be- stämmelser om beslutförhet som gäller för sjukhusdirektion. semesterhems- nämnd och folkhögskolestyrelse föreslås utgå.

Jävsreglerna behålls i stort sett oförändrade. Kommunallagens allmänna jävsregel görs tillämplig även på de specialreglerade nämnderna genom hän- visning i resp. specialförfattning. De strängare förvaltningslagsjäven föreslås dock gälla i samtliga ärenden hos styrelser för landstingskommunala och kommunala folkhögskolor och sjuksköterskeskolor.

I fråga om protokollföringen föreslås att de begränsningar i protokolls- skyldigheten som f. n. gäller för sjukvårdsstyrelse. direktion. tandvårds- nämnd och omsorgsstyrelse tas bort. Reglerna i den enhetliga kommunal- lagen om protokollföring i förvaltningsutskottet görs i sin helhet tillämpliga på alla specialreglerade nämnder. Den nya bestämmelsen om rättelse av skrivfel. räknefel och andra 5. k. förbiseendefel i protokoll föreslås således gälla även i de specialreglerade nämnderna

[ samtliga specialförfattningar som behandlas i promemorian införs en hänvisning till den allmänna delegationsregeln i den enhetliga kommunal- lagen. Denna regel föreslås således bli tillämplig även på semesterhems- nämnd och styrelser för landstingskommunala och kommunala folkhög— skolor och sjuksköterskeskolor. I övrigt innebär förslaget beträffande dele-

Prop. 1976/77zl 30 !Jl

gation inga större förändringar i sak.

Den regel som kommunallagsutredningen föreslår om att landstinget be- stämmer om formerna för förvaltningsutskottets arkivvård föreslås bli till- lämplig även på de specialreglerade nämnderna.

l promemorian (Ds Kn 197513) Minskad statlig detaljreglering av kom- munerna. PM lI föreslås landstinget få avgöra vilken nämnd som skall hand- lägga frågor om personaladministration och egendomsförvaltning. Denna regel omfattar även de specialreglerade landstingskommunala nämnderna. l föreliggande promemoria görs vissa följdändringar i bestämmelser om dessa nämnders förvaltningsansvar.

Övervägandena i promemorian ger till resultat att goda förutsättningar finns för att anpassa de olika Specialförfattningarnas bestämmelser om nämn- dernas organisation och arbetsformer till den enhetliga kommunallagens motsvarande regler. Detta sker genom hänvisning i specialförfattningarna till bestämmelserna om förvaltningsutskottet och kommunstyrelsen i den nya kommunallagen . Den föreslagna hänvisningsregeln. som med ett par mindre undantag har samma lydelse i alla specialförfattningarna. innebär bl. a.. utöver vad som har sagts ovan. att de av kommunaldemokratiut- redningens förslag föranledda reglerna om rätt till ledighet vid fullgörande av lörtroendeuppdrag. utseende av ordförande och vice ordförande. man- dattid och suppleants tjänstgöringsrätt blir tillämpliga på landstingskom- munernas specialreglerade nämnder. Vidare kommer för folkhögskolesty- relserna att gälla samma regler som för övriga nämnder i stället för de i flera avseenden avvikande bestämmelser som f.n. finns i folkhögsko- leförordningen. Även tandvårdsnämnden kommer att få samma ställning som de andra nämnderna och regleras på i princip samma sätt som dessa genom bestämmelser i folktandvårdslagen.

1 Inledning

Förändringarna i den kommunala verksamhetens omfattning och inrikt- ning har skapat förutsättningar för att vidga den kommunala självstyrelsen. Kommuner och landstingskommuner svarar numera för nästan två tred- jedelar av den offentliga sektorn. Kommunindelningsreformerna har vä- sentligt förändrat ramen för den kommunala verksamheten. Kommunernas och landstingskommunernas förvaltningsorganisation har byggts ut i takt med den kommunala sektorns expansion och givit ökad tillgång till sak- kunskap på olika områden. Den service som kommunförbunden lämnar sina medlemmar har också medverkat till effektivitet och enhetlighet i den kommunala förvaltningen. Behovet av statlig tillsyn och kontroll över kom- munernas och landstingskommunernas sätt att fullgöra sina uppgifter har därför minskat. :

Formerna för statens relationer till kommunerna har utvecklats under en tid då den kommunala strukturen och förvaltningen såg annorlunda

Prop. l976/77zl 306

ut än i dag. Statsmakterna har på senare tid vid olika tillfällen uttalat att den Statliga detaljkontrollen av kommunal verksamhet bör begränsas och vidtagit åtgärder i denna riktning. Kommunernas skyldighet att underställa statlig myndighet beslut om reglementen. avgiftstaxor m. m. har på flera områden avskaffats. Vidare har i direktiven till olika statliga utredningar framhållits att ett ökat kommunalt ansvarstagande med minskad statlig detaljkontroll skall eftersträvas.

Omfattningen av statskontrollen över kommunerna bör prövas kontinu- erligt. Både i 1974 års statsverksproposition (prop. l974zl . bil. 16") och i 1975 års budgetproposition (prop. l975:l . bil. 16) uttalades att en fortsatt översyn skulle göras av statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot kommu- nerna. Mot denna bakgrund pågår inom kommundepartementet en successiv översyn av den statliga tillsynen och kontrollen över kommuner och lands- tingskommuner. Syftet med översynen är att mönstra ut sådana detaljfö- reskrifter som med hänsyn till kommunernas ställning och resurser inte längre än nödvändiga.

Statens tillsyn och kontroll utövas i olika former och med växlande in- tensitet på skilda verksamhetsområden. Översynsarbetet har därför uppdelats i olika etapper. nämligen . lagar och andra författningar rörande kommunal verksamhet . lagar och andra författningar rörande landstingskommunal verksamhet . statliga myndigheters råd- och anvisningsverksamhet . kommunala frågor som behandlas av statliga kommittéer.

Någon klar gräns går knappast att dra mellan frågan om fördelning av uppgifter på olika samhällsorgan och frågan om statens tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten. Det torde därför inte vara möjligt att ställa upp någon allmängiltig princip. som kan tillämpas på alla områden. när man tar ställning till hur statens tillsyns- och kontrollfunktioner skall utformas. Mot önskemålet att öka kommunernas handlingsfrihet står bl. a. behovet av samordning och likformighet i samhällsarbetet samt de krav i fråga om verksamhetens inriktning och kvalitet som statsmakterna måste ställa på kommunerna när reformer skall genomföras på olika områden. En avvägning mellan delvis motstridiga intressen måste därför komma till stånd vid varje tillfälle.

Översynsarbetet har hittills resulterat i tre betänkanden. l promemorian (Ds Kn ]975:l) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna. PM |. Av- gifter hos byggnadsnämnd föreslås att kommuns skyldighet att underställa länsstyrelsen beslut om avgifter hos byggnadsnämnd slopas. Förslaget har lett till lagstiftning (förordningen. l975z462. om ändring i byggnadsstadgan. 1959:612.samt förordningen. l975z82l .om ändring i förordningen. l96l1568. om brandfarliga varor).

Promemorian (Ds Kn l975z3) Minskad statlig detaljreglering av kommu- nerna. PM ll. Nämndorganisation. underställning m.m. (förkortas i fort- sättningen PM ll) innehåller förslag dels om ändringar i reglerna om de

Prop. 1976/77: ] 307

viktigaste specialreglerade primärkomn'tunala nämndernas organisation och arbetsformer. dels om slopande av kommuns skyldighet att underställa stat- lig myndighet vissa beslut. I anslutning till den primärkommunala skol- styrelsen behandlas också den landstingskommunala utbildningsnämnden. Förslagen rörande nämnderna innebär att bestämmelser som har karaktär av detaljföreskrifter utgör onödig statlig styrning av den kommunala verk- samheten eller innehåller omotiverade avvikelser från reglerna iden nyligen föreslagna enhetliga kommunallagen . tas bort. 1 PM ll lämnas också en utförlig redogörelse för bakgrunden till översynsarbetet. PM ll remissbe- handlas f. n.

Nyligen har ytterligare en promemoria (Ds Kn l975z6) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna. PM lll. Övriga specialreglerade kommunala nämnder m. m. (förkortas i fortsättningen PM lll) presenterats. Där behand- las de specialreglerade nämnder hos primärkommunerna som inte togs upp i PM ll. Förslagen om ändringar har i stort sett samma innebörd som förslagen i PM ll. [ PM lll avhandlas också de bestämmelser om kommu- nalförbund som finns i olika specialförfattningar.

[ föreliggande promemoria. som i likhet med de föregående har utarbetats inom kommundepartementet i samråd med berörda departement. behandlas reglerna om de specialreglerade landstingskommunala nämndernas orga- nisation och arbetsformer. Promemorian är en motsvarighet på den lands- tingskommunala sidan till PM II och PM lll. Kontakter har under arbetets gång tagits med Landstingsförbundet och några landstingskommuner.

Landstingskommunernas centrala verksamhetsområden är f. n. eller vän- tas snart bli föremål för offentliga utredningar. Utredningen (U 1972:06) om skolan.staten och kommunerna har till uppgift att överväga den framtida ansvarsfördelningen mellan staten. kommunerna och landstingskommuner- na på skolans område. Frågan om en utredning om hälso- och sjukvården i dess helhet övervägs f. n. inom socialdepartementet. [ betänkande (SOU 1975/7615) med anledning av motioner om vissa frågor rörande psykiskt utvecklingsstörda framhåller socialutskottet att frågan om en översyn av omsorgslagen på grundval av de erfarenheter som har vunnits under lagens tillämpningstid torde bli aktuell inom en inte alltför avlägsen framtid. [ dessa sammanhang kan utredningarna antas överväga frågan om den statliga detaljregleringen av den landstingskommunala verksamhetens innehåll och omfattning på de olika sakområdena kan minskas. Av bl. a. detta skäl har denna promemoria begränsats till att avse nämndorganisationen. En prio- ritering av frågor som har anknytning till kommunallagarna har också ansetts lämplig eftersom förslag bör läggas fram i samband med propositionen om enhetlig kommunallag.

Prop. l976/77:1 308

Z Reglerna om de landstingskommunala nämndernas organisation och arbetsformer

Z.! Nuvarande re-ler t..

Förvaltning och verkställighet hos landstingskommun skall enligt Ss' landstingslagen (l954:3l9.omtryckt l972:l0l)(LL) handhas av förvaltnings- utskottet och övriga nämnder. Vid sidan av förvaltningsutskottet finns två olika typer av facknämnder. nämligen dels nämnder som regleras endast i landstingslagen (s. k. oreglerade nämnder). dels nämnder som regleras i specialförfattningar (s. k. specialreglerade nämnder). Denna uppdelning har kommit till uttryck i 54% LL.

De oreglerade nämnderna. som inrättas med stöd av LL. är fakultativa. Landstinget får tillsätta dem om man anser att det behövs. Om landstinget inte inrättar fakultativ nämnd för en viss uppgift som landstingskommunen ägnar sig åt och inte heller överlämnar den till en redan befmtlig fakultativ nämnd. ligger uppgiften kvar hos förvaltningsutskottet.

Landstingskommuns specialreglerade nämnder är. med undantag av sty- relse för folkhögskola. till skillnad från de viktigaste specialreglerade nämn- derna hos kommunen inte obligatoriska i den meningen att de måste finnas som särskilda nämnder. Däremot är deras funktioner i princip obligatoriska. Men dessa kan således läggas på lörvaltningsutskottet eller annan nämnd.

På Iandstingssidan har nämndspecialiseringen inte gått lika långt som i kommunerna. De specialreglerade nämnder som kan finnas i lands- tingskommunerna är s_jukvårdsstyrelse. särskild nämnd för ledningen av folktandvården (tandvårdsnämnd). styrelse för omsorger om psykiskt ut- vecklingsstörda (omsorgsstyrelse). utbildningsnämnd. semesterhemsnämnd. regionplanenämnd. direktion för sjukhus. styrelse för folkhögskola och sty- relse för sjuksköterskeskola. De tre sistnämnda kan vara lokala nämnder. Varje sjukhus. folkhögskola och sjuksköterskeskola i landstingskommunen kan således ha sin egen direktion resp. styrelse. Sjukhusdirektionen intar dessutom en särställning på det sättet att den enligt ll ; lmom. sjuk- vårdslagen (l962:242) är underordnad sjukvårdsstyrelsen.

l 4 kap. LL regleras förvaltningsutskottets och de oreglerade nämndernas organisation och arbetsformer. Beträffande förvaltningsutskottet finns där bestämmelser om val. valbarhet. sammansättning. suppleanter. beslutförhet. jäv. protokollföring. reglementen.delegation rn. m. På flera punkter hänvisas till de regler som enligt 2 och 3 kap. LL gäller för landstinget. I 549" LL finns regler om de oreglerade nämnderna. Genom hänvisning gäller för dessa nämnder reglerna om förvaltningsutskottet utom föreskrifterna om antal ledamöter. mandattid. ordförande och vice ordförande. reglemente och delegation. I 549" finns också en regel om delegation som i huvudsak stämmer överens med motsvarande regel för förvaltningsutskottet.

LL innehåller inga särskilda regler om de specialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer. Sådana bestämmelser finns vanligen i resp.

Prop. 1976/77zl 309

specialförfattning. Före år 1965 innehöll 53 & LL föreskrifter om sjuk— vårdsstyrelsen. Att LL gav direkta regler om ett förvaltningsorgan för en specialreglerad verksamhet innebar en avvikelse från kommunallagarnas vanliga systematik. År 1962 hade bestämmelser om sjukvårdsstyrelsens ålig— ganden tagits in i sjukvårdslagen. [ samband med 1965 års ändringar i LL samlades alla bestämmelser om sjukvårdsstyrelsen i sjukvårdslagen och reg— lerna i 53å LL flyttades över till 9; sjukvårdslagen. Detta är belysande för den teknik som används för regleringen av de specialreglerade nämn- dernas organisation och arbetsformer. Nu innehåller 53 ;" LL endast en hän— visning till vad sjukvårdslagen föreskriver om ledningen av landstingskom- mttnens sjukvårdande verksamhet. Kommunallagsutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag ingen motsvarighet till 53ä LL i den nya kommunallagen.

Specialförfattningarnas nämndregler innebär i allmänhet att bestämmel— serna i LL om förvaltningsutskottet genom hänvisning till stor del blir till— lämpliga på de specialreglerade nämnderna. Avvikelser förekommer i väx- lande omfattning i de olika specialförfattningarna. Vissa avvikande regler. t.ex. om närvarorätt för statliga tjänstemän. är att betrakta som medel för utövande av statens tillsyn och kontroll över landstingskommunerna. Av- vikelserna är flest när det gäller sjukhusdirektion och folkhögskolestyrelse. Reglerna om de specialreglerade landstingskommunala nämndernas orga- nisation och arbetsformer är i allmänhet intagna i lag. Folkhögskolestyrelse. semesterhemsnämnd och styrelse för sjuksköterskeskola är emellertid reg- lerade i författningar av lägre dignitet (förordning. statsbidragskungörelse resp. kungligt brev). Regleringens fullständighet varierar från nämnd till nämnd. Mest omfattande är bestämmelserna för de nämnder som regleras i lag. För de andra nämnderna är regleringen mer summarisk. Den finns i sin helhet i resp. författning och således utan hänvisning till LL. ( fråga om folkhögskolestyrelse och styrelse för sjuksköterskeskola kan komplet- terande nämndregler tas in i reglemente som fastställs av skolöverstyrelsen.

Det regelsystem som gäller för de landstingskommunala nämndernas or- ganisation och arbetsformer är såväl till sin uppbyggnad som till sitt innehåll mycket likt reglerna om kommunernas nämnder. Även om det finns vissa skillnader är det efter tillkomsten av LL och l965 års ändringar däri betydligt mera som förenar än som skiljer.

Kommunallagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag lagt fram förslag till en ny kommunallag (förkortas i fort- sättningen EKL) som skall ersätta kommunallagen; (l953z753. ().ntryckt l969:765) (förkortas i fortsättningen KL). kommunallagen för Stockholm (195750. omtryckt l969:766). LL. lagen (1969:215) med särskilda bestäm- melser om Stockholms läns landstingskommun och: lagen (1957:281) om

Prop. l976/77:1 310

kommunalförbund. Förslaget är resultatet av en lagteknisk översyn av kom— munallagstiftningen i syfte att göra denna enklare och mera enhetlig samt anpassa bestämmelserna till tttvecklingen i kommunal praxis. Genom EKL framhävs de gällande kommunallagarnas karaktär av ramlagar. Detaljfö- reskrifter av olika slag har rensats ut. Kommuner och landstingskommuner får därigenom större rörelsefrihet och möjligheter att anpassa sina verk- samhetsformer efter lokala förhållanden och till den framtida tttvecklingen.

Kommunaldemokratiutredningens överväganden. som redovisas i betän- kandet (SOU l975:4l) Kommunal demokrati. utmynnar delvis i förslag till lagändringar. Kommunallagsutredningen har utarbetat författningsförsla- gen. Dessa presenteras i betänkandet Kommunal demokrati som ändringar i EKL. Hänvisningarna nedan avser den reviderade versionen av EKL.

Reglerna i LL har till stora delar utformats efter förebild i KL och skill- naderna mellan bestämmelserna om kommunernas nämnder och bestäm- melserna om landstingskommunernas nämnder är. som förut har nämnts. få. Kommunallagsutredningen har inte ansett olikheterna hindra att KL och LL förs samman till en gemensam lag. Nämndkapitlet i EKL (3 kap.) är utan undantag tillämpligt på såväl kommunernas som landstingskom- munernas nämnder. Det innehåller inga särbestämmelser för de lands- tingskommunala nämnderna.

Beträffande flertalet av de specialreglerade landstingskommunala nämn- derna har bestämmelserna i LL om förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna gjorts tillämpliga genom hänvisningar i resp. specialförfattning. Det finns emellertid avvikande regler. ibland med karaktär av detaljföre- skrifter. Dessa kan stundom syfta till statlig tillsyn och kontroll av den landstingskommunala verksamheten och innebära en onödig statlig styr- ning. I arbetet med att minska den statliga detaljregleringen av kommu- nernas och landstingskommunernas verksamhet bör ingå att mönstra ut regler av sådant slag.

Det är önskvärt att så långt det är möjligt åstadkomma enhetlighet i reglerna om de specialreglerade nämndernas och förvaltningsutskottets or- ganisation och arbetsformer. Detta bör ske genom att reglerna i EKL om förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna i största möjliga utsträck- ning görs tillämpliga på de specialreglerade nämnderna och genom att sär- regler som inte är sakligt motiverade tas bort.

[ PM ll och lll redovisas en översyn av reglerna om kommunernas spe— cialreglerade nämnder utifrån de utgångspunkter som nyss har angivits. Det är angeläget att ta upp även de landstingskommunala nämnderna till samma granskning. [ föreliggande promemoria görs en sådan översyn. Den omfattar sjukvårdsstyrelse. tandvårdsnämnd. omsorgsstyrelse. regionplane- nämnd. semesterhemsnämnd. sjukhusdirektion. styrelse för landstingskom—

Prop. l976/77:l 3ll

munal folkhögskola och styrelse för kommunal eller landstingskommunal sjuksköterskeskola. De författningar som i första hand behandlas är sålunda sjukvårdslagen. folktandvårdslagen (19731457). lagen (l969z940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (kallas i fortsättningen om- sorgslagen). lagen ( l968:598)angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län (kallas i fortsättningen regionplanelagen). kungörelsen (l967:472) om statsbidrag till driften av semesterhem m.m. (kallas i fortsättningen semesterhemskungörelsen). folkhögskoleförordning- en (1958:478) och brevet den 30 april 1971 med vissa bestämmelser angående sjuksköterskeskolor m. m.

Den landstingskommunala utbildningsnämnden har behandlats tillsam- mans med den kommunala skolstyrelsen i PM ll. Där redovisas förslag till ändringar i skollagens (19621319) bestämmelser om utbildningsnämnden. Denna behandlas därför inte annat än i några speciella sammanhang i fö- religgande promemoria. l PM ll föreslås också att regeln i 24; EKL om proportionellt val ändras och att en ny bestämmelse om egendomsförvaltning och personaladministration införs i 43 ; EKL. Dessa förslag beröräven lands- tingskommunernas nämnder.

Nämndreglerna i de specialförfattningar som behandlas i denna prome- moria är i allmänhet tillämpliga även på kommun som inte tillhör lands- tingskommun. dvs. för närvarande endast Gotlands. Malmö och Göteborgs kommuner. Övervägandena och förslagen i promemorian gäller även de sjukvårdsstyrelser. sjukhusdirektioner. omsorgsstyrelser m. m. som kan fin- nas i dessa kommuner.

Den statliga kontrollen av hur landstingskommunerna fullgör de förvalt- ningsuppgifter som har ålagts dem genom specialförfattningar uppfattas ofta som besvärande men torde på det hela taget vara mindre kännbar än mot- svarande kontroll av kommunernas verksamhet. Exempelvis saknar sjuk- vårdslagen och folktandvårdslagen bestämmelser om hur landstingskom- muns skyldighet att svara för sjukvården och tandvården skall genomdrivas. Nämndreglerna i LL och specialförfattningarna har också gett lands- tingskommunerna jämförelsevis stor frihet att utforma sin nämndorgani- sation efter vad som har ansetts lämpligt med hänsyn till lokala förhållanden och behov. Bestämmelserna om sjukvårdsstyrelse och sjukhusdirektion i 9 och 11 så sjukvårdslagen har sålunda inte utgjort något hinder för de. ändringar i sjukvårdsförvaltningens organisation med införande av distrikts- indelning. blockorganisation m.m. som många landstingskommuner har genomfört på senare år. De ändringar i Specialförfattningarnas nämndregler som föreslås i denna promemoria innebär att dessa regler anpassas till be- stämmelserna om kommunstyrelse. förvaltningsutskott och oreglerade nämnder i EKL. Avsikten därmed är naturligtvis inte att begränsa Iands- tingens nuvarande möjligheter att ordna nämndernas organisation och ar- betsformer på det sätt som de finner lämpligast utan tvärtom att i någon man underlätta sådana strävanden. Det ligger i statens intresse att tillse

Prop. l976/77zl 312

att sjukvården. omsorgsverksamheten. utbildningen m. m. till sitt innehåll är så bra som möjligt. Men hur dessa verksamheter skall organiseras bör i största möjliga utsträckning vara en sak för landstingskommunerna själva.

För de nämnder vars organisation och arbetsformer är ofullständigt reg- lerade i författning. dvs. semesterhemsnämnd. folkhögskolestyrelse och sty- relse för sjuksköterskeskola bör en anpassning ske till det allmänna kom- munala nämndregelsystemet. Därigenom blir de reglementen som fastställs av skolöverstyrelsen helt eller delvis överflödiga för folkhögskolor och sjuk- sköterskeskolor med kommuner och landstingskommuner som huvudmän.

3 Fakultativa eller obligatoriska nämnder

De specialreglerade landstingskommunala nämnderna är till skillnad från de viktigaste kommunala nämnderna fakultativa. Det ärlsåledes inte ob- ligatoriskt för landstinget att inrätta särskilda nämnder för att handha de specialreglerade förvaltningsuppgifterna. utan landstinget kan lägga dessa på någon av de nämnder som redan finns. Däremot är de specialreglerade nämnderna obligatoriska som funktion. Om landstinget inte utser särskild nämnd för förvaltningsuppgiftcn. måste landstinget uppdra åt någon annan av nämnderna att vara sådan nämnd.

Bestämmelserna om inrättande av specialreglerade nämnder hos lands- tingskommunerna är något olika utformade i de skilda specialförfattning- arna. Enligt 9; 1 mom. sjukvårdslagen skall ledningen av landstingskom- munens sjukvårdande verksamhet utövas av sjukvårdsstyrelsen. Lands- tinget kan också besluta att förvaltningsutskottet eller en avdelning av ut- skottet skall vara sjukvårdsstyrelse. Detta var tidigare vanligt. På senare år har emellertid särskilt de större landstingskommunerna övergått till en organisation med fristående sjukvårdsstyrelse. Numera fungerar förvalt- ningsutskottet som sjukvårdsstyrelse endast i fyra landstingskommuner.

Ledningen av folktandvården utövas enligt 5 ;" folktandvårdslagen i varje landstingskommun av sjukvårdsstyrelsen. Landstinget får dock utse särskild nämnd för ändamålet. I fråga om sådan nämnd äger enligt 5; bestäm- melserna om sjukvårdsstyrelse i 9å 1 och 2 mom. sjukvårdslagen mot- svarande tillämpning. Sådan nämnd för ledning av folktandvården har inte fått något särskilt namn i lagen. Nämnd av detta slag finns f.n. endast i Stockholms läns landstingskommun där den kallas tandvårdsnämnd.

När det gäller omsorgsstyrelse kan landstinget inrätta sådan som särskild nämnd eller besluta att nämnd som handhar andra landstingskommunens förvaltningsuppgifter skall vara omsorgsstyrelse (öå omsorgslagen). Mot- svarande ordning gäller för semesterhemsnämnd (6 & semesterhemskungö- relsen). regionplanenämnd (3 s" regionplanelagen) och även för utbildnings- nämnd (3; skollagen . 1962z3l9. omtryckt l970:1026). Särskild omsorgs- styrelse finns i fyra landstingskommuner. ] nästan alla de andra lands- tingskommunerna är sociala nämnden även omsorgsstyrelse. Särskild se-

Prop. l976/77:l 313

mesterhemsnämnd har inrättats av endast ett landsting. ] övriga fall är vanligen sociala nämnden semesterhemsnämnd. Regionplanelagen innebär att specialreglerad regionplanenämnd kan finnas endast i Stockholms läns landstingskommun. som har inrättat särskild regionplanenämnd.

Enligt 11 ; 1 mom. sjukvårdslagen utövas tillsynen vid och ansvaret för förvaltning av sjukhus av en direktion som är underordnad sjukvårdssty- relsen. Landstinget kan besluta att sjukvårdsstyrelsen skall vara direktion. Det är vidare möjligt att låta direktion vara gemensam för två eller flera sjukhus. Dessa bestämmelser ger landstinget stor frihet att ordna sjukhus- förvaltningen efter vad som bedöms lämpligt. En fjärdedel av lands- tingskommunerna har lokala direktioner för enskilda sjukhus. Övriga har i regel i stället indelat landstingsområdet i distrikt med en direktion för varje distrikt. I några fall är sjukvårdsstyrelsen direktion för landstingskom- munens samtliga sjukvårdsinrättningar.

För folkhögskola skall enligt 3 & l mom. folkhögskoleförordningen finnas en styrelse. Detta gäller både folkhögskola med landstingskommun som huvudman och skola med privat huvudman som vanligen är en folkrörelse. Förordningens bestämmelser om styrelsens organisation och arbetsformer är tillämpliga på alla statsunderstödda folkhögskolor oberoende av huvud- mannaskapet. Enligt folkhögskoleförordningen skall särskild styrelse finnas för varje landstingskommunal folkhögskola. Skolöverstyrelsen fastställer reglemente för varje folkhögskola. Sådant reglemente skall enligt 5 ;" folk- högskoleförordningen innehålla bl. a. vissa bestämmelser om styrelsens or- ganisation. Landstingskommunernas styrelser för folkhögskolorna anges inte sällan sortera under utbildningsnämnden. S_ju landsting har utsett ledamö- terna i folkhögskolornas styrelser helt eller delvis bland utbildningsnämn- dens ledamöter.

Enligt 7; brevet angående sjuksköterskeskolorna utövas ledningen av sjuksköterskeskola av en styrelse och rektor. Bestämmelserna i brevet är i princip tillämpliga på alla sjuksköterskeskolor vare sig de har enskild. kom- mun eller landstingskommun som huvudman. Landstinget kan besluta att utbildningsnämnden skall vara styrelse för landstingskommunens sjukskö- terskeskolor. Landstinget har också möjlighet att låta styrelse för annan vårdyrkesutbildning som landstingskommunen anordnar vara styrelse även för sjuksköterskeskola (3655 nämnda brev). Landstinget får även besluta att särskild styrelse skall finnas för sjuksköterskeskola. För sådan särskild styrelse fastställer skolöverstyrelsen reglemente (37 å). Motsvarande regler gäller för styrelse för sjuksköterskeskola som har kommun som huvdman (36 och 37 :="). Särskild styrelse för sjuksköterskeskolor förekommer endast i ett fåtal fall. [ allmänhet är utbildningsnämnden också styrelse för lands- tingskommunens s_iuksköterskeskolor. f

Alla de nämnder som behandlas här utom styrelse för folkhögskola är fakultativa i den bemärkelsen att de inte behöver finnas som särskilda nämn- der. Frågan är om det finns några skäl att behålla folkhögskolestyrelsen

Prop. 1976/77zl 314

som obligatorisk nämnd. Styrelsen intar av tradition en särställning i det hänseendet att folkhögskolorna i utformningen av sin verksamhet har varit friare än andra skolformer. Detta har motiverat självständiga styrelser som kan hävda särskilda. ibland lokala intressen. Obligatoriska fristående folk- högskolestyrelser bidrar naturligtvis också till att motverka centralisering och minskning av antalet förtroendeuppdrag. Å andra sidan bör landstingen ha frihet att själva i största möjliga utsträckning bestämma hur nämnd- organisationen skall utformas. Denna grundsats om organisatorisk hand- lingsfrihet har sedan länge haft inflytande på lagstiftningen om de lands- tingskommunala nämnderna och den betonas genomgående i PM 11 och 111. I sista hand är frågan om folkhögskolestyrelsens ställning en fråga om avvägning mellan kraven på lokalt inflytande och intresset av att ha en samordnad förvaltning. Sådana överväganden görs rimligtvis bäst av lands- tinget. som är huvudman för folkhögskolan. Folkhögskoleförordningen bör därför ändras så att även folkhögskolestyrelserna blir fakultativa i den me- ningen att de inte behöver finnas som särskilda nämnder. Det skall tilläggas att landstingen redan nu kan ge folkhögskolestyrelse en viss karaktär av central nämnd eftersom valbarheten till styrelsen inte är begränsad genom krav på bosättning i viss del av landstingskommunen och ledamöterna kan utses helt eller delvis bland utbildningsnämndens ledamöter.

Nästa fråga är om landstinget över hela fältet bör ha frihet att avgöra vilken nämnd som skall ha hand om en viss förvaltningsuppgift. Sådan handlingsfrihet har landstinget i fråga om omsorgsstyrelse. utbildnings- nämnd. semesterhemsnämnd och regionplanenämnd. ] övriga fall gäller vis- sa begränsningar. Enda alternativet till särskild sjukvårdsstyrelse är att för- valtningsutskottet också är sjukvårdsstyrelse. 1 fråga om folktandvården har landstinget att välja mellan sjukvårdsstyrelsen och särskilt utsedd nämnd för ledning av tandvården. Beträffande sjukhusdirektion gäller att landstinget måste antingen tillsätta särskild direktion eller besluta att s_jukvårdsstyrelsen skall utgöra direktion. När det gäller styrelse för sjuksköterskeskola har landstinget tre möjligheter. nämligen att tillsätta särskild styrelse. att besluta att utbildningsnämnden skall vara styrelse eller att lämna uppdraget åt sty! relse för annan vårdyrkesutbildning som landstingskommunen anordnar.

Sjukvårdsstyrelsens uppgifter — att handha den sjukvårdande verksam- heten —är visserligen på sitt sätt speciella men det kan knappast resas några principiella invändningar mot att här ge landstinget samma frihet att välja nämnd för förvaltningsuppgifterna som det har i fråga om övriga special- reglerade nämnder. Kravet på organisatorisk handlingsfrihet för landstinget och intresset av enhetliga bestämmelser om inrättande av specialreglerade nämnder bör i detta sammanhang få väga tyngst. De praktiska konsekven- serna av en ändring i sådan riktning blir emellertid sannolikt små. eftersom sjukvården är en sådan dominerande uppgift för landstingen att den på de flesta håll kräver att särskilda nämnder inrättas för att sköta den. Det finns inte heller några skäl att behålla särreglerna för tandvårdsnämnd eller

Prop. 1976/77zl 3 315

för sjuksköterskeskola. Tandvårdsnämnden utövar ledningen av en av lands- tingskommunens viktigaste verksamheter. Den bör ges samma ställning enligt författningsbestämmelserna som de andra specialreglerade nämnderna och få en självständig reglering i folktandvårdslagen av samma slag som gäller för dessa. Däremot bör nuvarande bestämmelser behållas i fråga om direktion, eftersom denna är underordnad sjukvårdsstyrelsen.

Därefter återstår frågan hur bestämmelserna om inrättande av de spe- cialreglerade nämnderna. som är fakultativa men obligatoriska som funktion. bör utformas. Innebörden av dessa bestämmelser bör vara att det i varje landstingskommun skall finnas en nämnd för den specialreglerade uppgiften och att landstingskommunen får tillsätta särskild sådan nämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara nämnd för uppgiften i fråga. Sådana regler. med något varierande utformning. gäller nu för utbildningsnämnd, omsorgssty- relse. regionplanenämnd. semesterhemsnämnd och styrelse för sjuksköter- skeskola och bör, som förut har framhållits. även gälla för sjukvårdsstyrelse. tandvårdsnämnd och styrelse för folkhögskola.

Reglerna om inrättande av de specialreglerade nämnderna bör utformas på ett enhetligt sätt. En sådan enhetlig regel skulle med hänvisning till det föregående kunna ges följande lydelse.

! varje landstingskommun skall finnas en x—nämnd. Landstingskommu- nen får tillsätta särskild x-nämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara x-nämnd.

Med vissa avvikelser föreslås denna regel ersätta motsvarande bestäm- melser i de specialförfattningar som behandlas i denna promemoria. Regeln ansluter nära till den bestämmelse som föreslås i PM lll för de special- reglerade kommunala nämnder som behandlas där. ] PM lll föreslås också en hjälpregel med den innebörden att kommunstyrelsen eller viss annan nämnd skall vara nämnd för uppgiften i fråga. om fullmäktige inte har beslutat annorlunda. Därigenom garanteras att det alltid finns en nämnd som har det direkta ansvaret för den specialreglerade uppgift som det är fråga om. Vad gäller de specialreglerade landstingskommunala nämnder som handhar de viktigaste förvaltningsuppgifterna. dvs. sjukvårdsstyrelsen. omsorgsstyrelsen och utbildningsnämnden. får en hjälpregel av det slag som nyss har beskrivits anses överflödig. De övriga nämndernas uppgifter kan inte heller sägas vara av sådan art att en hjälpregel behövs.

4 Antalet ledamöter och suppleanter m.m.

Landstinget bestämmer enligt 42 & första stycket LL hur många ledamöter och suppleanter som skall finnas i förvaltningsutskottet. Antalet ledamöter får dock inte vara under fem. Beträffande suppleanter har något minimiantal inte satts ut. Motsvarande regler gäller enligt 31 ;" första'stycket KL. Motiven till KL ger vid handen att minst en suppleant bör utses. Om antalet ledamöter och suppleanter i de oreglerade nämnderna bestämmer landsting och kom-

Prop. 1976/77zl 316

munfullmäktige fritt. lnget minimiantal är föreskrivet. För sjukvårdsstyrelse. tandvärdsnämnd. omsorgsstyrelse och regionplanenämnd gäller samma reg- ler om antalet ledamöter och suppleanter som för förvaltningsutskottet (% 1 mom. sjukvårdslagen . 5,5 folktandvårdslagen. 14; omsorgslagen och 3å regionplanelagen). Semesterhemsnämnd består enligt bä semesterhems- kungörelsen av ordförande och fyra andra ledamöter. För varje ledamot skall finnas en suppleant. Bestämmelsen i 11 & 2 mom. sjukvårdslagen om antalet ledamöter och suppleanter i sjukhusdirektion avviker från huvud- regeln på det sättet att antalet ledamöter inte får vara under tre. Styrelse för folkhögskola skall enligt 3ä ] mom. folkhögskoleförordningen bestå av minst fem ledamöter och minst tre suppleanter. I brevet om sjukskö- terskeskolor saknas bestämmelser om antalet ledamöter och suppleanter i styrelse för sjuksköterskeskola.

Enligt 33,5 EKL bestämmer kommunfullmäktige och landsting antalet ledamöter och suppleanter i kommunstyrelse och förvaltningsutskott. An- talet ledamöter får inte vara under fem. ] PM II och 111 föreslås att samma regel genom hänvisning i resp. specialförfattning skall gälla för samtliga kommunala specialreglerade nämnder samt för landstingskommuns utbild- ningsnämnd.

Det ligger ett värde i sig att till nämnderna knyts så många förtroendemän som är möjligt med hänsyn till kravet på effektivitet och arbetsduglighet. Det bör kunna överlämnas åt landstingen att själva bestämma antalet le- damöteri nämnderna utöver ett visst minimiantal. Detta kan för alla nämn- der lämpligen vara det som gäller för förvaltningsutskottet. dvs. fem. Mi- nimiantalet för ledamöter i sjukhusdirektion bör därför höjas från tre. till fem. Direktionens särställning som lokal styrelse behöver inte hindra en sådan höjning. F. ö. torde det vara sällsynt att direktioner har mindre än fem ledamöter. Hos de tretton landstingskommunerna som har infört dis- triktsindelning finns f. n. ingen direktion med mindre än sju ledamöter. Det bör tilläggas att fem är ett minimiantal och ingen rekommendation om vad som är ett lämpligt antal ledamöter i landstingskommunernas nämn- der. Valet av minimiantalet fem har snarare Sin grund i strävan att nå en enhetlig reglering med ett minimum av detaljföreskrifter.

Särbestämmelserna om antalet suppleanteri 6 äsemesterhemskungörelsen och i 3; 1 mom. folkhögskoleförordningen vad gäller styrelse för lands- tingskommuns folkhögskola är inte sakligt motiverade och bör utgå. Hu- vudregel om frihet för landstinget att bestämma antalet suppleanter bör gälla även för semesterhemsnämnd och folkhögskolestyrelse.

Med hänvisning till vad som nyss har sagts bör specialförfattningarnas bestämmelser om antalet ledamöter och suppleanter i de Specialreglerade nämnderna ersättas av hänvisningar till motsvarande regel för förvaltnings- utskottet i 33; EKL. Denna regel bör vara tillämplig även på styrelse för kommuns och landstingskommuns sjuksköterskeskola.

Prop. l976/77:l ..,-I.,; 31?

5 Valbarhet m.m.

Landstingsmän och suppleanter väljs enligt 8; LL bland dem som upp- fyller villkoren för rösträtt i landstingskommunen. Rösträtt vid landstingsval har den som är röstberättigad vid val av kommunfullmäktige i kommun inom landstingskommun (7 ; LL). För valbarhet till landsting fordras således svenskt medborgarskap. kyrkoboklöring i kommunen och uppnådda arton års ålder ((rå RL). Den som är omyndigförklarad har dock inte rösträtt och är därmed inte valbar. ] 7å LL uppställs vidare valbarhetshinder för landshövding. avdelningschef vid länsstyrelse samt landstingsdirektör eller motsvarande tjänsteman hos landstingskommunen.

För valbarhet till förvaltningsutskott och oreglerade nämnder gäller enligt 43 och 54 ä;"- LL vad som har föreskrivits om valbarhet till landstinget. Dessutom gäller ett speciellt valbarhetshinder för cheferna för verk inom resp. nämnds förvaltningsområde (verkschef). [ sak samma valbarhetsregler gäller vid val av kommunstyrelse och oreglerade kommunala nämnder.

När det gäller de specialreglerade nämnderna varierar valbarhetsvillkoren. För sjukvårdsstyrelse. tandvårdsnämnd. omsorgsstyrelse och regionplane- nämnd gäller genom hänvisningsreglert9 ; 2 mom. sjukvårdslagen. 5 ;" folk- tandvårdslagen. 14: omsorgslagen och 3; regionplanelagen) samma be- stämmelser som för förvaltningsutskottet. Uteslutna från valbarhet är således bl. a. landstingsdirektören och vederbörande verkschefer. Exempelvis kan sjukvårdsdirektör som är verkschef hos sjukvårdsstyrelsen inte väljas till ledamot i styrelsen. För sjukhusdirektion gäller enligt 11 ä 3 mom. sjuk- vårdslagen att den som inte är valbar till ledamot eller suppleant i sjuk- vårdsstyrelse inte kan väljas till ledamot eller suppleant i direktion. Dessutom föreskrivs ett särskilt valbarhetshinder för tjänstemän i sjukhusledningen. nämligen sjukhusdirektör. styresman. chefsläkare eller den som leder den ekonomiska förvaltningen vid direktionen underställt sjukhus med styres- man eller sjukvårdsdirektör som är högsta förvaltningschef för sådant sjuk- hus. Av 9 ;"- 2 mom. sjukvårdslagen följer att hinder inte föreligger att välja sjukhusdirektör. styresman. chefsläkare eller sjukhusintendent (motsvaran- de) till ledamot eller suppleant i sjukvårdsstyrelse. Om sjukvårdsstyrelsen samtidigt är direktion för det sjukhus där tjänstemannen är anställd. får denne dock enligt 11 & 3 mom. sjukvårdslagen inte delta i handläggningen av sådant ärende rörande detta sjukhus som styrelsen handläggeri sin egen- skap av direktion. Semesterhemskungörelsen. folkhögskoleförordningen och brevet om s_juksköterskeskolorna innehåller inga bestämmelser om valbarhet till semesterhemsnämnd. folkhögskolestyrelse resp. styrelse för sjuksköter- skeskola.

l betänkandet (SOU 1952114) Kommunallag m.m. motiverade kommu- nallagskommittén valbarhetshindren för den ledande tjänstemannen och lörvaltningscheferna med att dessa borde tillföra nämnden sina särskilda kunskaper och erfarenheter enbart i sin egenskap som tjänstemän (s. 223).

Prop. 1976/77zl 318

Det ansågs angeläget att tjänstemännen står neutrala. åtminstone såtillvida att de inte företräder visst parti såsom ledamot av kommunal nämnd och att deras ansvarsställning i förhållande till nämnden är klar. [ propositionen med förslag till kommunallag uttalade departementschefen bl.a. att val- barhetshindret för förvaltningschefer innebar en godtagbar kompromiss mel- lan ett totalförbud för de anställda att tillhöra den nämnd som de lyder under och ett slopande av alla valbarhetshinder (prop. 1953i210 s. 143).

Kommunallagsutredningen föreslår att de valbarhetsbestämmelser som gäller för förvaltningsutskottet. kommunstyrelsen och de oreglerade nämn- derna ändras så att valbarhetshindren för den ledande tjänstemannen (lands- tingsdirektören) och verkscheferna faller bort (9. 34 och 43 ä;" EKL). 1 fråga om valbarhetshindret för den ledande tjänstemannen framhåller utredningen bl. a. att det ibland kan vara svårt att ange vilken tjänsteman det gäller. att kommunalråden och landstingsråden spelar den ledande rollen i de flesta kommuner och landstingskommuner och att hindret därför numera inte fyller den funktion. som ursprungligen hade avsetts (SOU 1974:99 s. 181). Den obehörighet för verkschef som kunde anses påkallad med hänsyn till dennes särskilda uppgifter avser numera i allmänhet endast en begränsad delav en nämnds arbetsuppgifter och motiverar enligt utredningen knappast ett totalt hinder mot medverkan i nämndarbetet ('s. 259). Utredningen fö- reslår att valbarhetshindret för verkschefer ersätts av en särskild jävsregel av innebörd att verkschef inte får delta i nämnds avgörande av ärende som rör verket (39; EKL).

Förslagen i PM 11 och 111 innebär vad gäller bestämmelserna om valbarhet till de specialreglerade kommunala nämnderna att regeln i 34; EKL om valbarhet blir tillämplig på alla sådana nämnder. Därmed faller valbarhets- hindret för den ledande tjänstemannen och förvaltningscheferna helt bort inom den kommunala sektorn.

Motiveringen för valbarhetshindren har i huvudsak varit densamma för alla kommunala och landstingskommunala nämnder. De skäl som kom- munallagsutredningen har åberopat för att ta bort hindren och som har angivits ovan får anses väga lika tungt i fråga om landstingskommunernas specialreglerade nämnder som beträffande förvaltningsutskottet. kommun- styrelsen och de oreglerade nämnderna. Härtill kommer att gränsen mellan valbara och icke valbara tjänstemän kan uppfattas som godtyckligt dragen närkretsen av icke valbara. såsom är fallet beträffande s_jukhusdirektion. är relativt stor och landstingskommunerna har en tjänsteorganisation som något avviker från den som har varit förutsatt i bestämmelserna om val- barhetshindren. Det bör kunna överlämnas åt partierna att bedöma om det är lämpligt att nominera en chefstjänsteman i landstingskommunen till för- troendeuppdrag. Det fria politiska urvalssystemet är överlägset urvalssystem som skapas genom särskilda lagregler. Om valbarhetshindren för lands- tingskommunernas chefstjänstemän tas bort. när man också jämställdhet i valbarhetshänseende mellan alla kommunaltjänstemän. Lagregleringen av valbarheten blir enhetlig och enkel.

Prop. l976/77:l -. .. 319

För byggnadsnämnd. barnavårdsnämnd och hälsovårdsnämnd har sedan flera år inte funnits några valbarhetshinder för chefstjänstemän. Detta synes inte ha vållat några olägenheter.

Med hänvisning till vad som har sagts ovan föreslås att hindren för lands- tingsdirektör och övriga chefstjänstemän att väljas till ledamöter och sup- pleanter i landstingskommunernas specialreglerade nämnder slopas. [ spe- cialförfattningarna bör valbarheten regleras endast genom hänvisning till bestämmelsen i 34 & första stycket EKL om valbarhet till förvaltningsut— skottet och kommunstyrelsen. Detta bör gälla även semesterhemskungö— relsen. folkhögskoleförordningen och brevet om sjuksköterskeskolorna där valbarhetsbestämmelser inte tidigare har funnits. Den särskilda valbarhets- regeln för sjukhusdirektioni 11 ; 3 mom. första stycket sjukvårdslagen utgår. Den speciella jävsregeln i 11 & 3 mom. andra stycket blir överflödig och kan mönstras ut. eftersom valbarhetshindren för där avsedda tjänstemän faller bort varigenom samma valbarhetsregel kommer att gälla i direktion och sjukvårdsstyrelse.

1 34 ;" första stycket EKL hänvisas inte endast beträffande valbarhet utan även i fråga om rätt att fullgöra uppdrag. verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse till bestämmelserna i 9å EKL om ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige och landsting. Dessa bestämmelser bör gälla i alla de nämnder som behandlas här och det blir också fallet genom Specialförfattningarnas hänvisningar till 34.5 första stycket EKL.

Som ersättning för det slopade valbarhetshindret för verkscheferna föreslår kommunallagsutredningen en särskild jävsregel av innebörd att verkschef inte får delta i förvaltningsutskottets eller kommunstyrelsens avgörande av ärende som rör det verk som han är chef för (39.5 tredje stycket EKL). För de specialreglerade kommunala nämnder där den ganska vidsträckta jävsregeln i 4; förvaltningslagen fullt ut är tillämplig behövs ingen sådan särskild jävsregel som kommunallagsutredningen har föreslagit. För de landstingskommunala nämnderna gäller emellertid endast jävsreglerna i LL. Som framgår av det följande föreslås inte heller några ändringar i detta hänseende. Jävsreglerna i LL hindrar inte verkschefen från att delta i nämn— dernas behandling av ärende enbart av den anledningen att det avser verkets förvaltningsområde. utan ärendet skall röra honom eller någon honom när- stående personligen. Därför bör den särskilda jävsregeln i 39 ;" tredje stycket EKL genom hänvisning i resp. specialförfattning göras tillämplig även i de specialreglerade landstingskommunala nämnderna. Frågan om en sådan jävsregel. förvaltningsorganisationens uppbyggnad eller annan omständighet gör det omöjligt för verkschefatt på ett meningsfullt sätt delta i nämndarbetet bör överlämnas åt partierna att avgöra när de nominerar kandidater för nämndvalen.

Prop. 1976/77: 1 Ul)

(» Nämndernas sammansättning

Särskilda regler om nämnds sammansättning. ofta utformade så att vissa yrkesgruppertläkare. veterinärer ellerjurister) bör vara företrädda i nämnden. förekommer i fem specialförfattningar på det kommunala området. Sådana regler har till syfte att ge nämnden tillgång till den sakkunskap som behövs. Av de författningar som behandlas i denna promemoria är det endast folk- högskolelörordningen som innehåller en sådan bestämmelse. Enligt 3ä ] mom. skall folkhögskolans tjänstgörande rektor vara ledamot av skolans styrelse och tillika dess sekreterare.

1 PM 11 föreslås att bestämmelserna om särskild yrkesrepresentation mön- stras ut ur de fem författningar rörande kommunala nämnder som ännu innehåller sådana regler. Det är. som socialutredningen l promemorian (Stencil S 1969111) Lag- stiftning om sociala nämnder i kommunerna har påpekat. inte förenligt med moderna demokratiska tankegångar att föreskriva eller ens rekom- mendera yrke eller utbildning som kompetensgrund när det gäller val till offentligt uppdrag. Det måste sägas vara i hög grad otidsenligt att på sådant sätt destinera mandat till vissa yrkesgrupper. Partierna bör inte vara bundna av sådana föreskrifter eller rekommendationer när de nominerar förtroen- demän. Nämndernas behov av sakkunskap kan tillgodoses på andra sätt än genom särskild yrkesrepresentation eller självskrivet ledamotskap för vissa tjänstemän. Om nämnden vill ha tillgång till sakkunskap. kan den tillkalla tjänsteman hos nämnden eller särskild expert som sitter inne med den kunskap som behövs.

Vad som nu har anförts leder till slutsatsen att bestämmelsen om att rektor är självskriven ledamot av folkhögskolestyrelse bör utgå ur folkhög- skoleförordningen. åtminstone när det gäller folkhögskola med landstings- kommunal huvudman.

7 Proporfionella val av nämnder m. m.

För sjukvårdsstyrelse. tandvårdsnämnd. omsorgsstyrelse och regionpla- nenämnd föreskrivs att de skall väljas proportionellt. om det begärs av ett visst antal ledamöter i landstinget. nämligen minst så många väljande som motsvarar det tal som erhålls. om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser. ökat med ett (9,5 1 mom. sjukvårdslagen . 14; omsorgslagen och 3.5 regionplanelagen). För sjukhusdirektion. semester- hemsnämnd. styrelse för folkhögskola och styrelse för sjuksköterskeskola saknas däremot sådan föreskrift om minoritets rätt att påkalla proportionellt val. Dessa nämnder väljs alltså formellt alltid genom majoritetsval.

1 24 & EKL finns motsvarande bestämmelse om proportionellt val av för- valtningsutskott. kommunstyrelse och oreglerade nämnder. 1 PM 11 föreslås att denna regel ändras så att den blir tillämplig även på alla specialreglerade

Prop. 1976/77:l ' 321

kommunala och landstingskommunala nämnder. Detta innebär att även sjukhusdirektion. semesterhemsnämnd. styrelse för folkhögskola och sty- relse för sjuksköterskeskola kommer att formellt kunna väljas proportionellt. om den föreskrivna minoriteten begär det. Ändringen medför också att de särskilda bestämmelserna i sjukvårdslagen . omsorgslagen och region- planelagen om proportionellt val blir överflödiga och kan utgå.

] 9 & 1 mom. sjukvårdslagen. 14 & omsorgslagen och 3 & regionplanelagen hnns också en bestämmelse av innebörd att landstinget skall bestämma den ordning i vilken suppleanterna skall kallas in till tjänstgöring. om valet av suppleanter inte sker proportionellt. Samma regel gäller enligt 42 och 54 åå LL även för förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna. Den står med några mindre ändringar kvar i 33») andra stycket EKL.

En regel om att landstinget reglerar turordningen vid inkallande av sup- pleanter som inte har valts proportionellt bör gälla för alla nämnder som behandlas i promemorian. Detta sker enklast genom att specialförfattning- arna hänvisar till bestämmelsen i EKL. De uttryckliga reglerna om bestäm- mande av turordningen i sjukvårdslagen . omsorgslagen och regionplanelagen kan därmed utgå.

8 Utomståendes närvarorätt

I de olika specialförfattningarna finns varierande regler om rätt för ut- omstående. dvs. annan än ledamot eller suppleant. att vara närvarande vid nämndernas sammanträden. Till sammanträde med sjukvårdsstyrelse skall enligt 95 3 mom. sjukvårdslagen kallas sjukvårdsdirektör eller. om sådan inte finns. landstingsdirektör samt länsläkaren eller förste stadsläkaren. Om landstinget eller kommunfullmäktige i kommun utanför landstingskommun bestämmer det. skall även annan som har att föredra sjukvårdsärenden inför förvaltningsutskottet eller kommunstyrelsen kallas till sådant sammanträde. Den som inställer sig efter sådan kallelse har rätt att delta i sjukvårdssty- relsens överläggningar men inte i besluten samt få sin mening antecknad till protokollet. Om sjukvårdsärende av större vikt skall behandlas vid sam- manträde med sjukvårdsstyrelsen. skall beroende på ärendets art kallas an- tingen en överläkare eller en distriktsläkare. Han har rätt att delta i över- läggningarna men inte i besluten och att få sin mening antecknad till pro- tokollet. Styrelsen utser för viss tid en överläkare och en distriktsläkare inom sjukvårdsområdet att stå till förfogande för detta ändamål. Till sam- manträde med sjukvårdsstyrelsen skall också enligt 15 & omsorgslagen kallas särskolechef . vårdchef Och överläkare hos omsorgsstyrelsen. om ärende som rör inrättning inom tjänstemannens verksamhetsområde skall behandlas vid sammanträdet. De får delta i överläggningarna men; inte i besluten och har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. om sjukvårdsstyrelsen utövar ledningen av specialsjukhus. bör styrelsen vidare enligt oå stadgan (1963zl46. omtryckt l972z456) angående omsorger om vissa psykiskt ut-

Prop. l976/77:1 3

bd rv

vecklingsstörda bereda representant för föräldraförening tillfälle att närvara vid styrelsens sammanträden eller på annat lämpligt sätt informera för- eningen om sin verksamhet.

Även i fråga om sjukhusdirektion är kretsen av utomstående personer med närvarorätt omfattande. Enligt 12 &" sjukvårdslagen skall sjukvårdsdi- rektör eller. om sådan inte finns. landstingsdirektör samt sjukhusdirektör. styresman. chefsläkare och den som vid sjukhus med styresman leder den ekonomiska förvaltningen kallas till direktionens sammanträden. De har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt att få sin mening antecknad till protokollet. Samma närvarorätt. yttranderätt och falska re- servationsrätt tillkommer även överläkare. sjukstuguläkare och sjukhems- läkare samt distriktsläkare som lyder direkt under direktion. var och en såvitt angår hans verksamhetsområde. Detsamma gäller i frågor angående sjukvårdspersonalen den som närmast under sjukhusdirektör eller styresman handlägger frågor rörande denna personal.

Till sammanträde med omsorgsstyrelsen skall enligt 155” omsorgslagen särskolchefen. vårdchefen och styrelsens överläkare kallas. När de är när- varande har de rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten och få sin mening antecknad i protokollet. Omsorgsstyrelsen bör vidare enligt 6 & stadgan angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda bereda representant för föräldraförening tillfälle att närvara vid styrelsens samman- träden eller på annat lämpligt sätt informera föreningen om sin verksamhet.

Enligt 3; 2 mom. folkhögskoleförordningen skall Skolläkare kallas till sammanträde med styrelse för folkhögskola. vid vilket elevernas hälsotill- stånd eller sundhetsförhållandena vid skolan behandlas. ] 3 & 2 mom. Hnns också en särskild bestämmelse om lärarrepresentation i folkhögskolesty- relscn. En lärare. som för varje arbetsår utses av lärarrådet. har rätt att som lärarnas representant närvara vid styrelsens sammanträden. Han har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten och att få sin mening antecknad till protokollet.

För de andra specialreglerade nämnderna liksom för förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna saknas Rirfattningsbestämmelser om närva- rorätt. För att kommunal tjänsteman. utomstående expert och förtroen- deman. som inte är ledamot i viss nämnd. utan uttryckligt lagstöd skall få närvara och yttra sig i nämnden fordras enligt rättspraxis enighet i nämn- den.

Kommunallagsutredningen och kommunaldemokratiutredningen föreslår att förvaltningsutskottet. kommunstyrelsen och de oreglerade nämnderna skall få tillkalla förtroendeman eller tjänsteman hos den egna kommunen eller landstingskommunen eller särskild sakkunnig för att meddela de upp- lysningar som behövs (37.5 andra stycket EKL). För att tillgodose syftet med närvarorätten — att nämnden får det beslutsunderlag som den behöver — räcker det enligt kommunallagsutredningen med att den utomstående får lämna upplysningar på frågor som nämndledamöterna ställer. Yttran-

Prop. 1976/77zl - 323

derättcn beror således på om någon ledamot påkallar att vederbörande hörs. Den utomstående skall inte heller ha rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Beslut enligt 37 å andra stycket EKL om att höra utomstående upplysningsvis fattas med enkel majoritet.

I fråga om de anställdas närvarorätt pågår försöksverksamhet med stöd av lagen (19721271) om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller landstingskommunal nämnd. Vidare har kommunaldemokratiutredningen genom tilläggsdirektiv (1973 års riksdagsberättelse C 10) fått i uppdrag att utreda de problem som med hänsyn till den politiska demokratin och den kommunala verksamhetens karaktär är förenade med frågan om personal- representation i kommunala och landstingskommunala nämnder. Dessa frå- gor berörs inte vidare i denna promemoria.

De olika bestämmelserna i specialförfattningarna om närvarorätt vid nämndsammanträde för andra än ledamöter i nämnden har motiverats främst av angelägenheten att tillförsäkra nämnde-rna erforderlig medicinsk och annan sakkunskap. Det råder inte några delade meningar om att nämn- derna behöver anlita utomstående sakkunskap och att det är önskvärt att detta behov kan tillgodoses. Det kan däremot ifrågasättas om det är nöd- vändigt att reglera detta genom lagstiftning. Det kan svårligen hävdas att nämnderna inte själva skulle kunna avgöra när särskild sakkunskap behöver anlitas. Vad som sägs i det följande får inte uppfattas så att nämndernas behov av sakkunskap nu är mindre än tidigare.

Nämndernas behov av utomstående sakkunskap finns kvar och kan i viss mån sägas ha vuxit i takt med att nämnderna har anförtrotts nya ar- betsuppgifter. Behovet växlar emellertid starkt från uppgift till uppgift. Frå- gan hur det bäst tillgodoses besvaras också olika beroende på hur nämnden har ordnat sin tjänsteorganisation. Författningsbestämmelser som innebär att expertbehovet skall tillgodoses på ett bestämt sätt kan därför medföra stelhet vid tillämpningen. Om de som har närvarorätt i nämnd enligt lag är många. kanske betydligt flera än ledamöterna. och de regelmässigt infinner sig vid sammanträdena. kan nämndverksamheten befaras bli onödigt tung- rodd. lntresset av statlig tillsyn och kontroll över nämndernas verksamhet är i allmänhet inte av sådan art och styrka att staten genom lagstiftning i detalj behöver föreskriva hur nämndernas behov av sakkunskap skall till- godoses. Nämnderna ansvarar själva för att ledamöterna har ett sådant un- derlag för sina beslut att de kan fullgöra sina författningsenliga uppgifter. Nämndernas frihet att själva avgöra när biträde'av utomstående sakkunskap behövs bör inte inskränkas utan tungt vägande skäl.

De bestämmelser om närvarorätt som behandlas här har det gemensamt att de ger de förvaltningschefer. läkare m. fl. som avses en ovillkorlig när- varorätt som nämnden inte kan frånta dem. Frågan om' villkorlig närvarorätt. dvs. närvarorätt som är beroende av nämndens medgivande. regleras inte i någon av Specialförfattningarna. Ett sådant medgivande måste således läm- nas genom enhälligt beslut i nämnden. Kommunztllztgsutredningen föreslår.

Prop. l976/77:l 324

som förut har nämnts. en bestämmelse om villkorlig närvarorätt i lörvalt- ningsutskottet och de oreglerade nämnderna. enligt vilken nämnd får tillkalla förtroendeman. tjänsteman hos landstingskommunen eller särskild sakkun- nig föratt meddela de upplysningar som behövs. Även för de specialreglerade nämnderna bör det vara möjligt att med enkel majoritet tillkalla utomstående sakkunskap. Det förefaller också rimligt att begränsa yttranderätten för en utomstående. som nämnden tillkallar. på det sätt som kommunallagsut- redningen föreslår. Bärande skäl synes inte heller finnas för att tillerkänna en tillkallad sakkunnig rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Med hänsyn till vad som nu har anförts föreslås att en hänvisning till be- stämmelsen i EKL om tillkallande av sakkunnig tas in i de författningar som reglerar landstingskommunernas specialreglerade nämnder. Skäl att där- vid undanta någon av nämnderna synes inte föreligga.

De bestämmelser om närvarorätt som behandlas här motiveras huvud- sakligen av att nämnderna skall tillförsäkras den särskilda sakkunskap som administratörer och läkare besitter. Undantagen är länsläkarens närvarorätt i sjukvårdsstyrelsen, som åtminstone delvis torde vara betingad av det stat- liga tillsyns- och kontrollintresset. samt rätten för lärare att närvara vid sammanträde med folkhögskolestyrelse. vilken är att betrakta som en fack- representation.

Nämndernas intresse av att tillförsäkras den sakkunskap som de behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter fordrar inte att nuvarande bestämmelser om närvarorätt för läkare och administratörer behålls. Landstinget och nämn- derna bör i största möjliga utsträckning själva bestämma hur nämndarbetet skall ordnas. Nämnderna bör själva få avgöra vilka föredragande. egna tjän- stemän. andra nämnders tjänstemän och experter utanför landstingskom- munen som bör tillkallas för att föredra ärenden och meddela upplysningar och för att nämndens beslutsunderlag över huvud taget skall bli så full- ständigt och felfritt som möjligt. Nämndernas tjänsteorganisation varierar från landstingskommun till landstingskommun och det kan finnas flera rimliga lösningar på problemen med att tillhandahålla nämnden erforderlig sakkunskap i lämpliga former.

Reglerna om läkarnas och chefstjänstemännens rätt att närvara vid nämn- dernas sammanträden är sannolikt av begränsat praktiskt intresse. Det fram- står oftast som självklart att vissa tjänstemän och andra utomstående är närvarande vid sammanträdena oavsett om det finns författningsstöd härför eller inte. En ovillkorlig närvarorätt har i praktiken bara den konsekvensen att nämnden. om den i särskilda fall vill överlägga enskilt. måste välja utvägen att sammanträda formlöst. Frågan om tjänstemännens närvaro i nämnden är ytterst en fråga om nämndledamöternas och tjänstemännens förtroende för varandra som knappast lämpar sig för reglering i lag. Det skall tilläggas att tandvårdschefen saknar lagstadgad närvarorätt i sjuk- vårdsstyrelse och tandvårdsnämnd. Detta har veterligen inte vållat några problem.

Prop. l976/77:1 . 325

Skäl talar således för att överlåta åt nämnderna att själva avgöra när ut- omstående skall närvara vid sammanträdena och delta i överläggningarna. Det finns därvid ingen anledning att göra någon skillnad mellan olika grupper- av utomstående. Principen bör gälla såväl nämndens egna tjänstemän som andra tjänstemän hos kommunen och icke kommunala experter.

Länsläkarens närvarorätt i sjukvårdsstyrelsen är åtminstone delvis grun- dad på intresset av statlig tillsyn och kontroll av styrelsens verksamhet. Varken detta eller styrelsens intresse av att ha tillgång till sakkunskap be- höver nödvändigtvis tillgodoses genom att en statlig tjänsteman alltid har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden. Den statliga tillsynen torde kunna utövas i andra former. vilka inte såsom länsläkarens närvarorätt fram- står som främmande för ett modernt kommunaldemokratiskt tänkesätt. Det är svårt att påvisa att just Sjukvårdsstyrelsens verksamhet är av sådan art att en utomstående tjänsteman måste ha närvarorätt vid styrelsens sam- manträden. Sjukvårdsstyrelsen bör själv få avgöra när länsläkarens sakkun- skap behöver tas i anspråk vid sammanträdena.

I fråga om landstingskommunens och framför allt den aktuella nämndens egna tjänstemän kan övervägas om vissa av dem intar en sådan särställning att de bör ha en lagstadgad ovillkorlig närvarorätt i nämnden. Det kan gälla den ledande tjänstemannen. som under nämnden är chef för hela verksamheten. sådana tjänstemän som kan sägas ha ett särskilt ansvar för att kraven på rättssäkerhet är tillgodosedda hos nämnden eller tjänstemän som i lag har tillagts särskilda skyldigheter och befogenheter. Det är emel- lertid svårt att finna en grund för att i speciallagstiftningen särbehandla vissa grupper av tjänstemän med avseende på närvarorätten. Övervägande skäl talar för en enhetlig princip av innebörd att nämnderna själva bestämmer om utomståendes närvarorätt.

De särskilda närvarorättsreglerna i 9; 3 mom. och 12 & sjukvårdslagen. 15 äomsorgslagen och 3 & 2 mom. folkhögskoleförordningen bör därför utgå. Nämndernas behov av sakkunskap har inte blivit mindre än tidigare. Tvärt- om kan det antas ha ökat med den landstingskommunala verksamhetens expansion. När de särskilda närvaroreglerna nu föreslås utgå är avsikten därför inte att radikalt ändra den ordning som tillämpas i nämnderna i fråga om utomståendes närvaro vid sammanträdena utan att överlämna beslutanderätten till nämnderna. som har att se till att rätt tjänsteman eller sakkunnig är närvarande vid rätt tidpunkt.

Rätten för lärarrepresentant att delta i folkhögskolestyrelsens samman- träden enligt 39' 2 mom. folkhögskoleförordningen innebär en fackrepre- sentation av samma slag som tidigare fanns i skolstyrelsen enligt skollagen och 1962 års skolstadga. Denna lärarrepresentation i skolstyrelsen avskaf- fades år 1970 efter motioner i riksdagen. Andra lagutskottet erinrade om att starka betänkligheter hade framförts mot fackrepresentationen och fram- höll att skolstyrelsens behov av sakkunnig hjälp kunde tillgodoses på samma sätt som på andra områden av den kommunala verksamheten (2LU 1969188).

Prop. 1976/77:l 326

Även bestämmelsen om rätt för lärarrepresentant att delta i sammanträde med styrelse för folkhögskola med landstingskommun som huvudman bör tas bort. De särskilda jävsreglerna för Iärarrepresentant i 3ä 4 mom. folk- högskoleförordningen blir därmed överflödiga och kan utgå.

Bestämmelsen i 6.5 stadgan angående omsorger om vissa psykiskt ut- vecklingsstörda om föräldrarepresentant i omsorgsstyrelsen och i vissa fall i sjukvårdsstyrelsen är speciell såtillvida som den inte föreskriver närvarorätt utan endast rekommenderar att styrelsen bereder representant för föräldra- förening tillfälle att närvara vid sammanträdena. Från principiell synpunkt bör kommunala och landstingskommunala nämnder inte onödigtvis styras av rekommendationer när de bedömer om utomstående behöver närvara vid sammanträdena. Motivering för bestämmelsen om föräldrarepresentan- ter synes inte i första hand vara att ge styrelsen tillgång till sakkunskap utan att skapa goda förbindelser mellan styrelsen och föräldraföreningarna. Det är självfallet angeläget att styrelsen och dess tjänstemän har god kontakt med föräldraföreningarna. Men styrelsen bör fritt få bestämma formerna för samarbetet och avgöra om det i ett visst fall är lämpligast att kalla föräldrarepresentant till sammanträde eller om informationen bör lämnas på något annat sätt. Bestämmelsen i 6 9" första stycket bör innehålla endast en rekommendation till omsorgsstyrelsen att på lämpligt sätt informera för- äldraförening om sin verksamhet.

I stället för de särskilda närvarorättsregler som här föreslås utgå bör i specialförfattningarna tas in en hänvisning till bestämmelsen i 37%; andra stycket EKL om rätt för nämnd att tillkalla bl. a. tjänstemän för att meddela de upplysningar som behövs. Tillkallandet kan beslutas med enkel majoritet. Bestämmelsen ger inte den kallade någon rätt att yttra sig när som helst vid sammanträde med nämnden. Yttranderätten beror på om någon ledamot påkallar att vederbörande lämnar upplysningar. När det gäller nämndens egna chefstjänstemän och föredragande kan man emellertid utgå från att de genom enhälligt nämndbeslut. uttryckligt eller tyst. får samma rätt att yttra sig i nämnd som de hittills har haft. Någon särskild bestämmelse om yttranderätt för deras del behövs därför inte.

9 Beslutförhet

För sjukvårdsstyrelse. tandvårdsnämnd. omsorgsstyrelse och regionpla- nenämnd gäller genom hänvisning i specialförfattningarna samma regel om beslutförhet som för förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna. Enligt denna regel (48 & LL) får nämnderna inte handlägga ärende, om inte flera än hälften av ledamöterna är närvarande. Denna bcslutförhetsregel gäller i allmänhet också på den kommunala sidan.

Avvikande bestämmelser om beslutförhet finns i resp. specialförfattning såvitt gäller sjukhusdirektion. semesterhemsnämnd och folkhögskolestyrel-

Prop. 1976/77:l 327

se. Enligt 11 & Smom. sjukvårdslagen är sådan direktion som består av tre ledamöter beslutför när två ledamöter är närvarande och är ense om beslutet. När antalet ledamöter är Större gäller genom hänvisning huvud- regeln i 48 5 LL. Särskild semesterhemsnämnd är enligt 65 semesterhems- kungörelsen beslutför när ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande. För beslutförhet i folkhögskolestyrelse krävs enligt 3 & 5 mom. folkhögskoleförordningen att mer än halva antalet ledamöter är närvarande. Men minst två tredjedelar av antalet ledamöter skall närvara vid beslut om tillsättande av rektor eller ordinarie lärare eller om disciplinär åtgärd mot rektor eller lärare.

Kommunallagsutredningen föreslår en beslutförhetsregel av innebörd att förvaltningsutskottet. kommunstyrelsen och de oreglerade nämnderna får besluta i ärende när fler än hälften av ledamöterna är närvarande (39% första stycket EKL). 1 PM 11 och 111 föreslås att denna bestämmelse skall gälla även i fråga om de specialreglerade kommunala nämnderna.

Det finns inte längre några bärande skäl att behålla de särbestämmelser om beslutförhet som nyss har angivits. 1 avsnitt 4 ovan föreslås att antalet ledamöter skall vara minst fem även i direktion. Ordföranden i semester- hemsnämnd bör inte behandlas annorlunda än ordförandena i de andra nämnderna. Folkhögskolestyrelsen intar knappast en sådan särställning i förhållande till utbildningsnämnd. skolstyrelse och andra nämnder att den kan motivera den särskilda bestämmelsen om kvalificerat närvarokrav vid vissa beslut. Särbestämmelserna i sjukvårdslagen och semesterhemskungö- relsen samt i folkhögskoleförordningen beträffande landstingskommunal folkhögskolestyrelse bör därför tas bort. Den allmänna beslutförhetsregeln i 3935 EKL bör gälla utan begränsningar i alla specialreglerade landstings- kommunala nämnder. således även i direktion. semesterhemsnämnd. folk- högskolestyrelse och styrelse för sjuksköterskeskola.

10 Jävsregler

[ sjukvårdsstyrelsen. sjukhusdirektionen. tandvårdsnämndcn, omsorgs- styrelsen och regionplanenämnden gäller LLzs jävsbestämmelser för leda- möter och för tjänstemän som handlägger ärenden hos styrelsen eller nämn- den. 1 resp. specialförfattning hänvisas till 48ä LL som innehåller regler om bl. a. jäv i förvaltningsutskottet. Dessa innebär att ledamöter och tjän- stemän inte får handlägga ärende som personligen rör honom eller någon honom närstående som sägs i 4 kap. 139' 2. rättegångsbalken om jäv mot domare. I 35 4 mom. folkhögskoleförordningen finns en regel av samma innebörd om jäv för ledamöter i folkhögskolestyrelse. Varken semester- hemskungörelsen eller brevet angående sjuksköterskeskolorna innehåller några jävsregler.

Kommunallagsutredningen föreslär den ändringen i KL:s och LL:s all- männa jävsregel att den krets av närstående personer ?vars intresse i saken gör ledamot jävig anges uttryckligen i stället för genomfhänvisning till rätte-

Prop. 1976/77:1 328

gångsbalken (17 och 39 %s EKL). Genom ändringen kommer släktskaps- jäven att avgränsas på samma sätt som i förvaltningslagen. 1 övrigt lämnar kommunallagsutredningen jävsregeln oförändrad.

[ 4 och 5 5,5 förvaltningslagen (l97lz290) finns generella regler om jäv hos offentliga förvaltningsmyndigheter. Jäven enligt förvaltningslagen är strängare än kommunallagsjäven. De omfattar 5. k. sakägar-. intresse- och släktskapsjäv samt ställföreträdarjäv. tvåinstansjäv och ombudsjäv. Detta kompletteras av en generalklausul om att den. som har att handlägga ärende ärjävig om i övrigt särskild omständighet föreligger som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

På grund av regeln i 2ä 2 förvaltningslagen om lagens tillämpning inom den kommunala förvaltningen gäller jävsbestämmelserna endast i sådana ärenden hos kommunal nämnd som avgörs med beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär. l övriga ärenden. där talan mot besluten förs genom kommunalbesvär. gäller kommunallagsjäven.

För att undvika att olika jävsregler skulle bli tillämpliga i en och samma nämnd ändrades i samband med förvaltningsrättsreformen år 1971 flera specialförfattningar så att förvaltningslagens jävsregler gäller i alla ärenden hos de nämnder som behandlas i författningarna (prop. 1971:30 s. 354). De hänvisningar till KL:s jävsbestämmelser som tidigare fanns i dessa för- fattningar ersattes av bestämmelser av innebörd att förvaltningslagens jävs- regler utan hinder av Zä 2 skall gälla i samtliga ärenden hos den speci- alreglerade nämnden. Sådana ändringar gjordes beträffande flertalet spe- cialreglerade kommunala nämnder.

På den landstingskommunala sidan var det endast skollagens jävsregler för utbildningsnämnden som ändrades på det sätt som nyss har angivits. 1 de specialförfattningar som behandlas i denna promemoria behölls utan närmare motivering hänvisningarna till LL'.s jävsregler. Eftersom förvalt- ningslagens regler träder tillbaka för avvikande bestämmelser i annan för- fattning (l å andra stycket förvaltningslagen) gäller landstingslagsjäven även i de ganska få ärenden hos nämnderna som avgörs genom beslut som angrips med förvaltningsbesvär. Däremot gäller förvaltningslagsjäven i ärenden som avgörs av tjänsteman hos nämnd. t.ex. särskolechef hos omsorgsstyrelsen. när beslutanderätten genom bestämmelse i lag eller författning har lagts på tjänstemannen.

När man överväger vilka jävsregler. LL:5 eller förvaltningslagens. som bör tillämpas i landstingskommunernas specialreglerade nämnder är först att märka att beslut av de nämnder som behandlas här sällan kan överklagas med förvaltningsbesvär. Talan mot sjukvårdsstyrelses och direktions beslut förs alltid genom kommunalbesvär (34ä lmom. sjukvårdslagen). Tand- vårdsnämnds beslut kan inte heller överklagas genom annat än kommu- nalbesvär ( 12 och 13 && folktandvårdskungörelsen). Detsamma gäller beslut av regionplanenämnd samt med några undantag beslut av styrelse för folk- högskola och styrelse för sjuksköterskeskola. När det gäller omsorgsstyrelsen

Prop. 1976/77:1 3 ru 'C

kan i princip endast beslut om tillsättning av tjänster överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt omsorgslagen i ärenden som rör enskilda personer fattas i regel inte av omsorgsstyrelsen utan av särskolechef . värdchef och överläkare eller beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda som genom bestämmelser i lagen tillagts beslutanderätten. Rättsmedlet är i dessa fall för förvaltningsbesvär och jävsreglerna i 4 och 5 åk" förvaltningslagen är tillämpliga. Semesterhemsnämnds beslut i ärende om resa till och från se- mesterhem eller i samband med annan semestervistelse överklagas genom Rårvaltningsbesvär ("89' semesterhemskungörelsen). Beslut av folkhögsko- lestyrelse överklagas i några fall genom förvaltningsbesvär hos skolöver- styrelsen (43 ä folkhögskoleförordningen). Såsom förvaltningslagens tillämp- ningsområde anges i 2; 2 förvaltningslagen skulle förvaltningslagsjäven således sällan gälla i dessa nämnder med undantag av semesterhemsnämn- den. Principen att samma jävsregel bör gälla i alla ärenden hos en och samma nämnd kan inte ensam motivera att förvaltningslagsjäven genom särskild bestämmelse görs tillämpliga överlag i varje specialreglerad lands- tingskommunal nämnd.

Det är vidare tveksamt om de ärenden som nämnderna handlägger i någon större utsträckning är av den arten att det är väsentligt att de som kommer i kontakt med nämnderna får det starkare rättsskydd som ligger iförvaltningslagsjävenjämförda med landstingslagsjäven. Den stora fördelen med att behålla landstingslagsjäven är att samma jävsregel då gäller inom praktiskt taget hela den landstingskommunala förvaltningen. En bestäm- melse om att förvaltningslagsjäven skall gälla i de specialreglerade särskilda nämnderna får begränsad räckvidd eftersom landstingen inte sällan har upp- dragit åt annan. oreglerad nämnd att utföra den specialreglerade nämndens uppgifter. 1 sådana fall blir LLzsjävsregler tillämpliga om annat inte föreskrivs särskilt. Om särskild omsorgsstyrelse finns skulle således förvaltningslags- jäven gälla i omsorgsärendena. men om sociala nämnden är omsorgsstyrelse skulle landstingslagsjäven gälla i dessa ärenden. Att olika jävsregler skulle gälla i omsorgsärenden beroende på om de handläggs av särskild omsorgs- styrelse eller annan oreglerad nämnd är naturligtvis inte tillfredsställande. Om däremot förvaltningslagsjäven görs tillämpliga inte endast i särskild omsorgsstyrelse utan även beträffande omsorgsärenden i annan nämnd som tillika är omsorgsstyrelse. kommer sådan nämnd i sin verksamhet att få tillämpa särskilda jävsregler när den är omsorgsstyrelse. Detta strider mot den principiella lösning av jävsregelsproblemet som valdes vid förvaltnings- lagens tillkomst.

När det finns två olika typer av jäv och en del av de specialreglerade nämnderna är fakultativa är det kanppast möjligt att finna en lösning som innebär att samma jävsregel alltid gäller i samma tfyp av ärenden och i alla ärenden hos en ochsamma nämnd. De gällande reglerna om jäv i de specialreglerade landstingskommunala nämnderna får anses fylla de krav på enhetlighet och överskådlighet som man under sådana omständigheter

Prop. 1976/77zl 330

rimligen kan ställa. Visserligen sker detta till priset av att de mindre långt- gående landstingslagsjäven gäller i stället för förvaltningslagsjäven. Men de här aktuella nämnderna torde såsom har framhållits tidigare mestadels handlägga ärenden som inte rör enskild person på ett sådant sätt att behovet av garantier för opartisk bedömning gör sig gällande särskilt starkt. Nu- varandejävsregler bör därför i princip behållas. l-länvisningarna i sjukvårdsla- gen. omsorgslagcn och regionplanelagen bör i fortsättningen gälla den all- männa jävsregeln i EKL.

För semesterhemsnämnd finns f. n. inga jävsbestämmelser eller hänvis- ningar till LL:s jävsregler i semesterhemskungörelsen. Det finns vissa skäl till att förvaltningslagsjäven bör gälla i alla ärenden hos semesterhemsnämn- den. Särskild semesterhemsnämnd finns emellertid endast i en lands- tingskommun. I övriga fall är i allmänhet sociala nämnden semesterhems- nämnd och för sociala nämnden i denna dess egenskap gäller landstingslags- jäven när talan förs genom kommunalbesvär. Att införa förvaltningslags- jäven för samtliga ärenden i särskild semesterhemsnämnd får därför ringa praktisk betydelse. Att låta förvaltningslagsjäven gälla i samtliga ärenden även när t. ex. sociala nämnden är semesterhemsnämnd ärinte heller lämp- ligt. l stället föreslås för enhetlighets och klarhets skull att en hänvisning till EKL:s jävsregel tas in i semesterhemskungörelsen.

För folkhögskolestyrelse och styrelse för sjuksköterskeskola är läget an- norlunda. De handlägger ärenden av samma art som utbildningsnämnden och den kommunala skolstyrelsen. Besluten kan ibland överklagas med förvaltningsbesvär. Utbildningsnämnden. där förvaltningslagsjäv redan gäl- ler i samtliga ärenden. är vanligen styrelse för sjuksköterskeskola och skall enligt förslaget i avsnitt 3 ovan kunna vara styrelse även för folkhögskola. På grund härav föreslås attjävsbestämmelserna i 4 och 5 åå förvaltningslagen skall tillämpas i samtliga ärenden hos landstingskommunal folkhögskole- styrelse och kommunal eller landstingskommunal styrelse för sjuksköter- skeskola. En regel av denna innebörd bör tas in i folkhögskoleförordningen och bland bestämmelserna om sjuksköterskeskolorna.

11. Protokoll

[ 34?" LL finns detaljerade föreskrifter om landstings protokoll. Detta skall innehålla en förteckning över närvarande ledamöter. en kortfattad re- dogörelse för varje ärendes beskaffenhet. förslag och yrkanden som har fram- ställts och som inte har återkallats samt beslutet i varje ärende. Om om- röstning har ägt rum. skall dessutom i protokollet tas in en redogörelse för propositionsordningen och uppgift om hur många som har röstat för eller emot. Vid öppen omröstning skall vidare anges hur var och en har röstat. Däremot behöver skälen för beslut inte redovisas i protokollet. 1 34.5 finns också regler om justering av landstings protokoll.

Vad som har sagts om landstingets protokoll gäller. med vissa avvikelser

Prop. l976/77:l 331

i fråga om justering. också förvaltningsutskottets och de oreglerade nämn- dernas protokoll (50 och 54 5; LL).

Kommunallagsutredningen föreslår vissa ändringar i protokollsreglerna (26 och 40 åå EKL). Grunderna lämnas dock orubbade. Av intresse i detta sammanhang är förslaget att i EKL tas in en bestämmelse om att rättelse före besvärstidens utgång får vidtas i protokoll. om detta på grund av skrivfel. räknefel eller annat förbiseende uppenbart har avfattats felaktigt (26 ;" tredje stycket). Bestämmelsen föreslås gälla för såväl landsting och fullmäktige som förvaltningsutskott. kommunstyrelse och oreglerade nämnder. Vidare skall nämnas att utredningen föreslår en sådan ändring att redovisningen i protokollet av närvarande ledamöter skall kunna ske inte endast genom en förteckning över de närvarande utan också genom att de som är från- varande anges.

I fråga om sjukvårdsstyrelses. direktions. tandvårdsnämnds, omsorgssty- relses OCh regionplanenämnds protokoll hänvisas i specialförfattningarna till LL:s bestämmelser om förvaltningsutskottets protokoll. För regionplane- nämndens del stannar det härvid. För de andra nämnderna finns i resp. specialförfattning en särregel om att protokollet inte behöver innehålla annat än förteckning över närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. [ motsats till vad som är fallet beträffande flera specialreglerade kommunala nämnder uppställs inget krav på att protokoll skall innehålla skälen för beslut. De specialreglerade landstingskommunala nämndernas beslut behöver så- ledes inte motiveras annat än i de fall då skyldighet härtill föreligger på grund av att 17; förvaltningslagen är tillämplig. Om protokollföring i se- mesterhemsnämnd. folkhögskolestyrelse och styrelse för sjuksköterskeskola finns över huvud taget inga bestämmelser i specialförfattningarna.

Den särskilda bestämmelsen om begränsning av nämndernas protokolls- skyldighet synes ha hämtats från lagen (l954z579) om nykterhetsvård och lagen (19562) om socialhjälp (prop. 1959119 med förslag till sjukhuslag 5.223). ] förarbetena till lagen om socialhjälp framhöll andra lagutskottet att vissa fördelar stod att vinna. om reglerna för protokollföring i olika kommunala nämnder och organ gjordes likalydande (2LU 1955139). Enligt utskottets mening förelåg emellertid i fråga om socialnämnds protokoll inte samma skäl till utförlighet som i fråga om kommunfullmäktiges och kom- munstyrelsens protokoll. En protokollsskyldighet av sådant slag skulle bli onödigt betungande för nämnderna. Argumentet att det kunde vartill uppen- bar skada. om ledamöternas personliga ställningstaganden i ärenden om åtgärder och ingripanden mot enskilda framgick av protokollet. kunde inte heller frånkännas betydelse.

l den mån de specialreglerade nämndernas beslut överklags genom för- valtningsbesvär och innebär myndighetsutövning mot enskild är bestäm- melserna i 17 och 19%" förvaltningslagen om motivering av beslut resp. rättelse av beslut tillämpliga. Eftersom nämndernas beslut i allmänhet av- fattas i protokollform. får dessa regler viss betydelse-för nämndernas pro-

Prop. 1976/77zl 332

tokollföring. Föreskriften om beslutsmotivering innebäratt beslut varigenom ärende avgörs. dvs. prövas slutligt. skall innehålla de skäl som har bestämt utgången. Skälen får utelämnas bara ttnder vissa bestämda förutsättningar som anges i lagen. Regeln om rättelse av beslut innebär att beslut. som till följd av skrivfel. räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppen- bar oriktighct. får rättas först sedan part har fått tillfälle att yttra sig. om inte detta är obehövligt. Denna regel brukar uppfattas som ett indirekt ut- tryck för en allmän princip om myndighets befogenhet att rätta förbise- endefel.

Det är självfallet önskvärt att enhetliga regler så långt möjligt gäller för protokollföringen ide landstingskommunala nämnderna. lf. n. gäller. såsom förut har nämnts. särregler om begränsning av protokollsskyldigheten i s_iuk- vårdsstyrelse. direktion. tandvårdsnämnd och omsorgsstyrelse. Dessa nämn- ders protokoll behöver endast innehålla förteckning över närvarande leda- möter och beslutet i varje ärende. l)et kan ifrågasättas om inte denna be- gränsning i enhetlighetens intresse bör tas bort. Att i stället göra motsvarande inskränkning i förvaltningsutskottets och de oreglerade nämndernas pro- tokollsskyldighet kan knappast komma i fråga. _

De skäl på vilka begränsningen har grundats har knappast samma giltighet i fråga om de nämnder som nyss har nämnts som beträffande de kommunala nämnder för vilka begränsningarna ursprungligen aktualiserades. De förra torde sällan vidta' den typ av åtgärder och ingripanden mot enskild person som motiverade den begränsade protokollsskyldigheten i nykterhetsnänmd. socialnämnd och barnavårdsnämnd. Det är också tveksamt om den pro- tokollsskyldighet som anses acceptabel för förvaltningsutskottet och de oreg- lerade nämnderna kan betraktas som alltför betungande för de specialreg- lerade nämnderna. Dessa fattar åtskilliga beslut i frågor om vilka det från demokratisk synpunkt är lika angeläget med en utförligare protokollföring som när det gäller förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna. l landstingskommunal praxis är skillnaderna i protokollföringen sannolikt mindre än vad man hade kunnat vänta sig med hänsyn till olikheterna i reglerna om protokoll i LL och specialförfattningarna.

Det förekommer att landstinget har uppdragit åt förvaltningsutskottet att vara sjukvårdsstyrelse. Då gäller den begränsade protokollsskyldigheten när förvaltningsutskottet fungerar som sjukvårdsstyrelse. l särskild omsorgs- styrelse gäller den begränsade protokollsskyldigheten medan däremot LL:s protokollsbestämmelser är tillämpliga om annan oreglerad nämnd. t. ex. sociala nämnden. är omsorgsstyrelse. För att undvika olägenheter av detta slag och uppnå enhetlighet i bestämmelserna om protokollföring i lands- tingskommunernas nämnder bör gällande begränsningar i de spcialreglemde nämndernas protokollsskyldigheter tas bort. Att LL:s protokollsregler kom- mer att gälla oavkortat även i dessa nämnder kan knappast medföra någon kännbar utvidgning av protokollsskyldigheten. För övrigt kan tilläggas att LL:s protokollsregler gäller utan inskränkningar i utbildningsnänmden och regionplanenämnden.

Prop. 1976/77zl 333

l fråga om landstingskommunal folkhögskolestyrelse. kommunal eller landstingskommunal styrelse för sjuksköterskeskola och semesterhems- nämnd för vilka regler om protokollföring f. n. saknas, bör göras klart att de allmänna landstingskommunala protokollsreglerna är tillämpliga.

Mot bakgrund av vad som har sagts ovan föreslås att en förbehållslös hänvisning till bestämmelserna i 4055 EKL om protokollföring i förvalt- ningsutskottet införs i alla de specialförfattningar som behandlas här. Hän- visningen omfattar således också de nya reglerna om närvaroredovisning och om rättelse av förbiseendefel. Den förra innebär att redovisningen kan ske inte bara genom förteckning över de närvarande ledamöterna utan också genom att de som är frånvarande anges. Denna ordning synes kunna till- lämpas utan komplikationer även på de specialreglerade nämndernas pro- tokoll.

Landstingskommttnernas specialreglerade nämnder är. som har nämnts tidigare. inte skyldiga att motivera beslut i andra fall än när 17ä förvalt- ningslagen är tillämplig. Detta är fallet endast i sådana ärenden om myn- dighetsutövning mot enskild som kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Ärenden av detta slag är relativt sällsynta i de landstingskommunala nämn- derna. I fråga om de nämnder där sådana ärenden kan förekomma bör en hänvisning till 179" förvaltningslagen tas in i resp. specialförfattning.

Som förut har framhållits föreslår kommunallagsutredningen att en be- stämmelse om rättelse av förbiseendefel i kommunala och landstingskom- munala protokoll tas in i EKL. [ PM 11 och 111 föreslås att denna rättelseregel skall vara tillämplig också på de specialreglerade kommunala nämndernas protokoll. Detsamma bör gälla de landstingskommunala nämnderna. 1 den mån det är fråga om kvalificerat partsärende. som avgörs genom beslut som kan överklagas genom förvaltningsbesvär. gäller redan förvaltnings- lagens regel om kommunikation med part innan förbiseendefel rättas (19 5). Hinder synes inte föreligga mot att låta båda reglerna gälla samtidigt i de kvalificerade partsärendena. Tvärtom talar rättssäkerhetsskäl för en sådan lösning. Den rättelseregel som kommunallagsutredningen föreslår kommer härvid att gälla samtliga ärenden hos den specialreglerade nämnden. När beslut innebär myndighetsutövning mot enskild och kan angripas med för- valtningsbesvär gäller härutöver fortfarande 19 & förvaltningslagen med det förstärkta rättsskydd denna regel ger. En erinran härom för de nämnder där sådana beslut kan förekomma bör tas in i resp. specialförfattning.

12 Arkivvård

För sjukvårdsstyrelse. direktion. tandvårdsnämnd. omsorgsstyrelse och regionplanenämnd gäller genom hänvisning i specialförfattningarna bestäm- melsen i 50 & fjärde stycket LL om förvaltningsutskottets arkiv. Enligt denna bestämmelse skall utskottets protokoll och övriga handlingar som hör till

Prop. 1976/77:] 334

dess arkiv vårdas OCh förtecknas på det sätt som utskottet har bestämt. Detta äger motsvarande tillämpning på de oreglerade nämnderna. För se- mesterhemsnämnd. folkhögskolestyrelse och styrelse för sjuksköterskola saknas bestämmelser om arkiv.

Enligt 41 g e) LL tillkommer det förvaltningsutskottet att vårda lands- tingets och nämndernas arkiv i den mån de har överlämnats till utskottet. Särskilda bestämmelser om rätt för nämnderna att överlämna sina arkiv till förvaltningsutskottet ftnns inte.

Kommunallagsutredningen föreslår ingen direkt motsvarighet till de ar- kivregler i LL som har nämnts ovan. utan en bestämmelse om att landstinget får föreskriva vad som skall gälla i fråga om förvaltningsutskottets och de oreglerade nämndernas arkiv (40 och 43 åå EKL).

Landstingens arkivutredning har lagt fram förslag till detaljerade anvis- ningar rörande vård av och gallring i arkiven hos landstingen och dessas olika organ. Utredningen. vars förslag redovisas i betänkandet (SOU 1975:71) Landstingens arkiv. har utarbetat bl.a. exempel på stadga för landstings arkiv. Avsikten är att varje landsting skall anta en sådan stadga som anpassas till de lokala förhållandena. Enligt 1 å stadgan skall landstingets. förvalt- ningsutskottets och övriga landstingsmyndigheters arkiv vårdas och för- tecknas enligt LL. l 2å ges landstingets förvaltningar rätt att överlämna sina arkiv till landstingets centralarkiv.

Landstingen bör få bestämma grunderna för hur de landstingskommunala organens arkivvård skall organiseras. Den regel som kommunallagsutred- ningen föreslår om att landstinget föreskriver vad som skall gälla i fråga om vården av förvaltningsutskottets och de oreglerade nämndernas arkiv bör bli tillämplig också på de specialreglerade nämnderna. Detta sker genom hänvisning i specialförfattningarna till 40å EKL.

13 Delegation

För förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna ftnns bestämmel- ser om delegation i LL. Enligt 54å fjärde stycket LL får oreglerad nämnd. om landstinget beslutar det.överlåta nämndens beslutanderätt i vissa grupper av ärenden åt en eller flera ledamöter eller suppleanter i nämnden eller åt tjänsteman hos landstingskommunen. Landstinget skall i beslut ange beskaffenheten av de ärenden i vilka beslutanderätten får delegeras. Beslut som har fattats med stöd av delegationen skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Liknande delegationsmöjligheter ftnns för förvaltningsutskot- tet enligt 52 å tredje stycket LL och for kommunstyrelsen och de oreglerade primärkommunala nämnderna enligt 43 och 45 åå KL.

För sjukvårdsstyrelse. direktion. tandvårdsnämnd. omsorgsstyrelse och regionplanenämnd gäller reglerna i 54å LL för oreglerad nämnd genom

Prop. l976/77:1 335

hänvisning i specialförfattningarna. För semesterhemsnämnd. folkhögsko- lestyrelse och styrelse för sjuksköterskeskola finns inga bestämmelser om delegation.

[ sjukvårdslagstiftningen ftnns ytterligare några bestämmelser med an- knytning till delegation. Enligt 14å andra stycket sjukvårdslagen och 7å sjukvårdskungörelsen har sjukvårdsstyrelsen vissa möjligheter att på sjuk- vårdsdirektör föra över uppgifter som eljest ankommer på direktion eller delegera beslutanderätt till honom. Till skillnad från vad som gäller vid vanlig delegation krävs i detta fall inte landstingets bemyndigande. Enligt 24 å sjukvårdslagen beslutar vederbörande överläkare. sjukstuguläkare eller sjukhemsläkare "inom ramen för vad sjukvårdsstyrelsen bestämt" om in- tagning på sjukhus. Denna läkare får vid behov överlåta sin beslutanderätt på annan läkare som är anställd vid sjukhuset. Dessa typer av uppgifts- överföring och delegation av beslutanderätt är av speciell karaktär och be- gränsar inte sjukvårdsstyrelses och direktions möjligheter att delegera beslu- tanderätt enligt den allmänna delegationsregeln. Dessa särskilda regler be- handlas därför inte vidare i detta sammanhang. Däremot skall diskuteras bestämmelsen i 6å sjukvårdskungörelsen om yttranderätt för vissa läkare m. fl. i ärende som avgörs av direktionsledamot eller tjänsteman efter dele- gation från direktionen.

Kommunallagsutredningen föreslår för förvaltningsutskottet. kommun- styrelsen och de oreglerade nämnderna en delegationsregel som i allt vä- sentligt lämnar gällande principer för delegation orubbade (42å EKL). En nyhet för de landstingskommunala nämnderna är att framställning eller yttrande till landstinget eller yttrande över besvär enligt lagen måste beslutas av nämnden samfällt. Någon särskild delegationsregel för de oreglerade nämnderna ges inte. I stället görs förvaltningsutskottsregeln tillämplig genom hänvisning (43å EKL).

I samtliga specialförfattningar som behandlas här bör en hänvisning till den allmänna delegationsregeln i 42å EKL införas. Detta innebär ingen större förändring i sak för sjukvårdsstyrelse. direktion. omsorgsstyrelse. tand- vårdsnämnd och regionplanenämnd.

Bestämmelsen i 42å EKL bör vara tillämplig även på semesterhems- nämnd. styrelse för Iandstingskommunal folkhögskola och styrelse för kom- munal eller landstingskommunal sjuksköterskeskola. För de båda senare nämnderna gäller ibland enligt reglementen som utfärdas av skolöversty- relsen delegationsregler som avviker från den allmänna kommunala dele- gationsbestämmelsen. Om denna bestämmelse görs tillämplig på de lands- tingskommunala skolorna. blir det istället för skolöverstyrelsen landstingen som enligt de principer som gäller för övriga landstingskommunala nämnder bestämmer om och i vilka grupper av ärenden folkhögskolestyrelse och styrelse för sjuksköterskeskola skall kunna delegera sin beslutanderätt. Goda skäl talar för en sådan ordning.

1 den särskilda regeln i 6å sjukvårdskungörelsen o'm yttranderätt i sam-

Prop. 1976/77zl 336

band med beslut. som fattas efter delegation från direktion. anges kretsen av personer med yttranderätt genom hänvisning till bestämmelsen i 12å andra stycket sjukvårdslagen om vilka som har närvarorätt i direktionen. Denna bestämmelse här ovan i avsnitt 8 föreslagits utgå. Bestämmelsen i 6å sjukvårdskungörelsen är veterligen den enda föreskriften om sådan speciell rätt att yttra sig till delegat som finns i lagstiftningen. Bestämmelsen bör utgå. Om landstinget anser yttranderätt i dessa fall nödvändig kan sådan föreskrivas i reglemente eller instruktion.

14 Gemensam personaladministration och egendomsförvaltning

1 PM 11 föreslås att i 43å EKL införs en ny bestämmelse om befogenhet för landsting och komntunfullmäktige att besluta om handläggningen av personalfrågor och frågor om egendomsförvaltning. Enligt denna bestäm— melse får landsting och fullmäktige i den män inte annat är föreskrivet i lag eller annan författning. besluta att förvaltningsutskottet resp. kom- munstyrelsen eller annan nämnd skall handha förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som eljest förvaltas av andra nämnder. Samma över- föring får göras i fråga om handläggningen av frågor om anställning. ledighet. vikariat eller skiljande från tjänst beträffande personal som är underställd andra nämnder.

Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna för kommuner och landstingskommuner att ordna sin egendomsförvaltning och personal- administration på det sätt som de själva anser mest ändamålsenligt. Staten har ingen anledning att på detta område söka påtvinga kommuner och lands— tingskommuner någon bestämd lösning. För en närmare redogörelse för förslaget. dess bakgrund och innebörd hänvisas till PM 11 5.68—82.

Den föreslagna bestämmelsen är tillämplig på bl. a. landstingskommu- nernas specialreglerade nämnder. Behovet av en bestämmelse om befogenhet att införa gemensam personaladministration och egendomsförvaltning har emellertid varit störst på den kommunala sidan. Bestämmelsen kommer antagligen inte att medföra några drastiska förändringar i landstingskom- munernas personaladministration och egendomsförvaltning. Landstingens möjligheter att besluta om uppgiftsfördelningen på dessa områden är inte lika kringskurna av regler i specialförfattningarna som kommunfullmäktiges.

Beträffande statligt reglerade tjänster och andra tjänster som enligt ut- trycklig bestämmelse i specialförfattning skall tillsättas av ett visst organ samt egendom som enligt specialregler skall förvaltas av en viss nämnd medför den föreslagna regeln inga ändringar. om inte följdändringar görs i de olika specialförfattningarna. För ledande förvaltningstjänstemän och för läkare. tandläkare och lärare finns i sjukvårds-. tandvårds- och om- sorgslagstiftningen samt i folkhögskoleförordningcn bestämmelser som läg- ger tillsättningsrätten hos sjukvårdsstyrelse. direktion. tandvårdsnämnd. omsorgsstyrelse och folkhögskolestyrelse. Däri föreslås här inga ändringar.

Prop. l976/77:l 337

För övrig personal finns i regel inga föreskrifter om tillsättningsrätt i spe- cialförfattningarna. Övrig personal som behövs inom vårddelen av omsorgs- verksamheten utgör ett undantag. Sådan personal tillsätts enligt 105 _ä om- sorgsstadgan av omsorgsstyrelsen. På motsvarande sätt anställs annan per- sonal än rektorer och lärare vid sjuksköterskeskola enligt 40% brevet an- gående sjuksköterskeskolor av skolans styrelse. Landstinget kan således inte flytta befogenheten att tillsätta dessa tjänster till annan nämnd. Det synes inte finnas några vägande skäl för denna särbehandling. Bestämmelsen i l05 & omsorgsstadgan och 40 & brevet angående sjuksköterskeskolor om till- sättning av övrig personal bör ändras så att det framgår att landstinget kan fatta sådant beslut som avses i den nya bestämmelsen i 43%.EKL.

[ de fall då nämnd i specialförfattning har ålagts ett allmänt ansvar för förvaltningen inom sitt verksamhetsområde råder viss oklarhet om i vad mån detta hindrar landstinget från att flytta personaladministration och egen- domsförvaltning till annan nämnd. Av de nämnder som behandlas i denna promemoria har sjukvårdsstyrelse. direktion. tandvårdsnämnd. omsorgssty- relse och styrelse för kommunal eller landstingskommunal sjuksköterske- skola ett sådant allmänt förvaltningsansvar. Bestämmelserna härom, 95 1 mom. första stycket och 11 & 1 mom. första stycket sjukvårdslagen . Sä folktandvårdslagen. 6å första stycket omsorgslagen resp. 3455 brevet an- gående sjuksköterskeskolor. bör ändras så att det framgår att de inte utesluter landstingsbeslut av det slag som avses i den nya bestämmelsen i 43 & EKL.

15 Närmare om förslagen till författningsändringar 15.] En modell för regler om nämndernas organisation och arbetsformer

Övervägandena i de föregående avsnitten ger till resultat att goda för- utsättningar fmns för att med ett minimum av särregler anpassa de olika specialförfattningarnas bestämmelser om nämndernas organisation och ar- betsformer till motsvarande regler i EKL.

Genomgående föreslås en hänvisning till EKL i resp. specialförfattning med i princip följande lydelse.

Beträffande särskild x-nämnd skall bestämmelserna i 33—42 && kommu- nallagen (l9761000) äga motsvarande tillämpning.

Hänvisningarna till kommunallagen avser EKL i den slutliga utform- ning som lagtexten har fått genom kommunaldemokratiutredningens och kommunallagsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1975141) Kommunal demokrati. Denna lagtext (1—3 kap. EKL) redovisas i bilaga 9 till denna promemoria. :

Mindre avvikelser från normalhänvisningen blir i vissa fall nödvändiga. Men i stort kan denna användas och därigenom kan ett stort antal mot- svarande eller likartade regler i specialförfattningarna;mönstras ut. För de nämnder vars organisation och arbetsformer f. n. är ofullständigt reglerade 22 Riksdagen ]976/ 77. I sam/. Nr /

Prop. l976/77zl 338

i lag eller annan författning innebär hänvisningen en anpassning till det allmänna kommunala nämndregelsystemet och undanröjande av oklarhet i fråga om vilka regler som gäller. För folkhögskolestyrelse och styrelse för sjuksköterskeskola gäller detta.som har framhållits tidigare.endast skolor med landstingskommun eller kommun som huvudman.

På några punkter hänvisar normalregeln till bestämmelser i EKL som inte har behandlats tidigare i promemorian och som genom hänvisningen blir tillämpliga på de specialreglerade nämnderna. Det gäller reglerna om rätt till ledighet vid fullgörande av förtroendeuppdrag (34 ;"). mandatperiod. suppleants inkallande vid ledamots avgång och fyllnadsval (35 å). utseende av ordförande och vice ordförande (36; 1 mom.). ersättare för ordförande (36% 2 mom.). tid och plats för sammanträden och tillkallande av förtro- endeman (37 å). inkallande av suppleant samt suppleants tjänstgöringsrätt och närvarorätt (38 å). handlings ingivande och delgivning (41 ;) samt reg- lemente (42 & första stycket). Det ligger i sakens natur att dessa bestämmelser bör gälla även beträffande de specialreglerade landstingskommunala nämn- derna.

EKL är tillämplig på både kommuner och landstingskommuner. De sär- skilda hänvisningarna till nämndreglerna i KL som för de landstingsfria kommunernas del f. n. finns i 9ä 2 mom. och ll ;" 4 mom. sjukvårdslagen samt 14% omsorgslagen blir därför överflödiga och behöver ingen motsva- righet i den nya hänvisningsregeln.

Den normalhänvisning som används här är med några smärre avvikelser densamma som tillämpas i PM II och fil i fråga om de specialreglerade kommunala nämnderna. Den bör kunna komma till användning även när nya nämnder skapas genom speciallagstiftning. Den kan också relativt enkelt kompletteras med särskilda bestämmelser i den mån det behövs med hänsyn till nämndens speciella arbetsuppgifter.

1 det följande redovisas förslagen till ändringar i de olika specialförfatt— ningarna. De överväganden som påkallas av reglerna i den nya regerings- formen om fördelningen av normgivningsmakten görs inte i detta sam- manhang. Frågan om nämndreglerna bör meddelas genom lag eller genom förordning övervägdes således inte när författningsförslagen utarbetades.

l5.2 sjukvårdslagen m.m.

Den enhetliga regel om inrättande av specialreglerade nämnder som be- handlas i avsnitt 3 föreslås ersätta nu gällande regler i 915 1 mom. sjuk- vårdslagen om vilken nämnd som skall leda den sjukvårdande verksam- heten. Bestämmelsen om Sjukvårdsstyrelsens ledning av sjukvården kom- pletteras med en hänvisning till den nya bestämmelsen i 43% EKL om möjligheter för landstinget att besluta om gemensam personaladministration och egendomsförvaltning.

Den allmänna regel med hänvisningar till EKL:s nämndregler. sotn fö-

Prop. 1976/77zl 339

reslås i föregående avsnitt, ersätter de flesta bestämmelserna i 9; sjuk- vårdslagen. Sakligt innebär denna ändring bl. a. att nuvarande begränsningar i protokollsskyldigheten tas bort och att valbarhetshindren för landstingsdi- reklör och verkschefer upphävs. Vidare avskaffas den särskilda rätten för vissa läkare och chefstjänstemän att närvara vid Sjukvårdsstyrelsens sam- manträden. yttra sig och få sin mening antecknad till protokollet. Bestäm- melsen i 37 & EKL om rätt för nämnd att tillkalla förtroendemän. tjänstemän och särskilda sakkunniga föratt meddela upplysningar blir däremot tillämplig även på sjukvårdsstyrelsen. Någon motsvarighet till hänvisningen till nämndreglerna i KL behövs inte längre för de landstingsfria kommunernas del. eftersom EKL är tillämplig på både kommuner och landstingskom- muner.

Bestämmelsen i 11 ä 1 mom. sjukvårdslagen om direktions allmänna an- svar för förvaltningen av sjukhus föreslås ändrad så att det framgår att den inte utesluter sådant beslut av landstinget som avses i det nya fjärde stycket i 43% EKL. Bestämmelsen om att landsting får besluta att sjuk- vårdsstyrelsen. men ingen annan nämnd. skall utgöra direktion ändras inte.-

Den allmänna hänvisningen till EKL föreslås ersätta reglerna i ll ;" 2—5 mom. om direktion med i huvudsak samma konsekvenser som för sjuk- vårdsstyrelsen. De relativt långt gående valbarhetshindren och den omfat- tande närvarorätten för läkare och andra tjänstemän enligt 12 så slopas. Mi- nimiantalet ledamöter höjs från tre till fem vilket gäller för övriga kom- munala och landstingskommunala nämnder. Den särskilda beslutförhets- regeln i II;" 5 mom. kan därigenom utgå. Vidare kan nämnas att den allmänna regeln om att landstinget utser ordförande och vice ordförande biir tillämplig även beträffande direktion.

Besvärsbestämmelsen i 34 ä 1 mom. sjukvårdslagen anpassas till den nya besvärsregeln i 67; EKL.

Bestämmelsen i 6 & sjukvårdskungörelsen om särskild yttranderätt i sam- band med beslut som fattas efter delegation utgår. Författningsförslag redovisas i bilaga 1 och bilaga 2.

15.3. Folktandvårdslagen

Den enhetliga regeln om inrättande av specialreglerade nämnder ersätter nu gällande regler i 5 & folktandvårdslagen om ledningen av folktandvården. Landstinget lår därigenom självt avgöra om särskild tandvårdsnämnd skall inrättas eller om det skall uppdras åt annan nämnd att vara tandvårdsnämnd. Det blir naturligtvis framför allt sjukvårdsstyrelsen som kommer i fråga. men i motsats till vad som gäller f.n. får landstinget möjlighet att låta annan nämnd än styrelsen eller särskild tandvårdsnämnd leda folktand- vården.

Den särskilda tandvårdsnämndens organisation och verksamhetsformer regleras f.n. genom hänvisning till bestämmelserna i 95 1 och 2 mom. sjukvårdslagen om sjukvårdsstyrelsen. vilka i sin tur på många punkter

Prop. 1976/77:1 340

hänvisar till LL:s regler om förvaltningsutskottet. Hänvisningen till sjuk- vårdslagen ersätts av normalregeln som hänvisar direkt till EKL:s nämnd- regler. Bortsett från att begränsningen av protokollsskyldigheten upphävs medför detta inga andra sakliga ändringar än de som föranleds av kom- munallagsreformen.

Genom de föreslagna lagändringarna får reglerna om tandvårdsnämndens organisation och arbetsformer samma uppbyggnad som bestämmelserna om övriga specialreglerade nämnder.

Författningsförslag redovisas i bilaga 3.

15.4 Omsorgslagen m. m.

Bestämmelsen | 6ä första stycket omsorgslagen om att omsorgsstyrelsen utövar ledningen av landstingskommunens omsorgsverksamhet, vilket får anses innefatta ett allmänt förvaltningsansvar, kompletteras med en hän- visning till 43%.; 1 mom. ljärde stycket EKL.

Normalhänvisningen till bestämmelserna i 33—42 så EKL om förvaltnings- utskottet och kommunstyrelsen ersätter 14 åomsorgslagen. Begränsningarna i fråga om protokollföringen slopas. Någon motsvarighet till hänvisningen till nämndreglerna i KL behövs inte längre för de landstingsfria kommu- nernas del. eftersom EKL är tillämplig på både landstingskommuner och kommuner. Bestämmelseni 15; om sarskolchefs vårdchefs och överläkares närvarorätt. yttranderätt och rätt att få mening antecknad | protokollet utgår. De sakliga förändringarna i övrigt är de som följer av att EKL:s nämndregler i stället för LL:s blir tillämpliga. Detta innebär bl.a. att landstingsdirektör. särskolchef och vårdchef blir valbara till omsorgsstyrelsen.

Rekommendationen' | ök" stadgan angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda till styrelsen att bereda föräldrarepresentant tillfälle att närvara vid sammanträdena tas bort. Styrelsen bör naturligtvis fortfarande informera föräldraföreningen om sin verksamhet. Men styrelsen avgör fritt hur detta skall ske. Bestämmelsen i 105 & om tillsättning av övrig personal kompletteras med en hänvisning till 43; 1 mom. fjärde stycket 2 EKL.

Författningsförslag redovisas i bilaga 4 och bilaga 5.

1.55 Lagen angående handläggning av fragor om regionplan för kommuner- na iStockholms län

Regionplanelagen tillkom vid en tidpunkt när Stockholm stod utanför landstingskommunen men principbeslut hade fattats om ett samgående. Lagen är därför skriven så. att den kunde tillämpas såväl tidigare. när re- gionplanefrågorna handlades i kommunalförbunds regi. som senare. när landstinget har övertagit ansvaret för den översiktliga planeringen. Behov finns numera inte av några regler om kommunalförbund för denna uppgift och i samband med de förlättningsändringar som i övrigt har aktualiserats

Prop. 1976/77:1 ' 341

föreslås också att kommunalförbundsreglerna utgår.

De ändringar som föreslås i fråga om reglerna om regionplanenämnd in- nebär i sak inga andra ändringar än de som följer av EKL.

Den möjlighet som i 4; föreskrivs för regeringen att vid fastställelse av regionplan avvika från landstingets förslag föreslås något begränsad. Sådan avvikelse skall förutsätta att avvikande mening om förslaget har uttalats inom regionplanenämnden eller landstinget eller. att erinran har framställts av kommun inom regionplaneområdet. Nuvarande möjlighet att i förvalt- ningsutskott som inte är regionplanenämnd uttala avvikande mening som av regeringen kan tas till intäkt för avvikelse från landstingets förslag bör slopas. Härför talar framför allt förslaget i EKL att slopa förvaltningsut- skottets ställföreträdarskap men också en allmän lämplighetsbedömning. Om såväl facknämnden som landstinget står enigt bakom planförslaget och ingen kommun har framställt någon erinran, bör regeringen inte kunna frångå det med hänvisning till att kanske en enda ledamot i förvaltnings- utskottet har haft en annan mening, som inte har vunnit någon som helst anslutning i den beslutande församlingen.

Författningsförslaget redovisas i bilaga 6.

15.6 Kungörelsen om statsbidrag till driften av semesterhem

Reglerna om semesterhemsnämnd i 6 & semesterhemskungörelsen ersätts av normalregeln om inrättande av nämnd och den genomgående hänvis- ningen till EKL. Nämndens organisation och arbetsformer är f. n. ofull- ständigt reglerade i semesterhemskungörelsen. Genom ändringen slopas de särskilda reglerna om nämndens sammansättning. beslutförhet och besluts- fattande. Övriga ändringar är sådana som följer av att nämndreglerna i EKL blir tillämpliga.

Författningsförslaget redovisas i bilaga 7.

15.7 Folkhögskoleförordningen

Samma regler om organisation och arbetsformer gäller f. n. för folkhög— skolor med enskild huvudman och folkhögskolor med landstingskommun eller kommun som huvudman (3 & folkhögskoleförordningen). Genom den nya paragrafen. 3a så. kommer de båda slagen av styrelser att regleras var för sig. Bestämmelserna i 3; kommer att gälla endast styrelse för skola med enskild huvudman. De lämnas orubbade. Bestämmelserna i 3 a & gäller styrelse för skola med landstingskommunal eller kommunal huvudman. De innebär i princip att samma bestämmelser gäller för sådan styrelse som för lörvaltningsutskottet. kommunstyrelsen samt övriga landstingskommu- nala och kommunala nämnder. Folkhögskolestyrelsen blir således fakultativ iden bemärkelsen att landsnnget får tillsätta särskild styrelse eller låta annan nämnd. t.ex. utbildningsnämnden. vara folkhögskolestyrelse.

Prop. 1976/77:1 342

Den föreslagna ändringen innebär vidare i huvudsak följande. Kravet på minst tre suppleanter l'aller bort. Föreskriften att skolans rektor skall vara ledamot av styrelsen och tillika dess sekreterare utgår. Närvarorätten för lärarrepresentant och Skolläkare upphör. Kravet på gemensamt sam- manträde med lärrarrådet en gång om året slopas. De särskilda reglerna om beslutförhet och omröstning utgår. 1 den mån bestämmelser i dessa ämnen ftnns i EKL gäller de i stället. Den särskilda jävsregeln i 3 & 4 mom. ersätts dock av en bestämmelse om att förvaltningslagens jävbestämmelser gäller i samtliga ärenden hos landstingskommunala och kommunala folk- högskolestyrelser. Övriga ändringar i fråga om styrelsens organisation och arbetsformer är sådana som följer av EKL.

Tillämpligheten av bestämmelsen i 5 ;" om reglemente begränsas till folk- högskolor med enskilda huvudmän. Reglemente som fastställs av skolöver- styrelsen behövs inte längre för de landstingskommunala och kommunala skolorna. Bestämmelserna i sådant reglemente ersätts delvis av reglerna i 3 a ; och EKL. Om regler behövs utöver dessa och bestämmelserna i folk- högskoleförordningen samt sådana föreskrifeter som utfärdas av skolöver- styrelsen med stöd av 2 & folkhögskoleförordningen. bör landstingen få ut- färda sådana i form av reglemente eller på annat sätt.

De föreslagna ändringarna är inte avsedda att påverka innehållet i folk- högskoleförordningen samt sådana föreskrifter som utfärdas av skolöver- styrelsen med stöd av 2 & folkhögskoleförordningen. bör landstingen få ut- färda sådana i form av reglemente eller på annat sätt.

Alla ledamöter i landstingskommunal eller kommunal folkhögskolesty- relse är enligt förslaget förtroendevalda. Strävandena att ge anställda och studerande medinflytande torde få tillgodoses i former som anknyter till vad som kommer att gälla för landstingskommunala och kommunala nämn- der i allmänhet. Förl'attningsförslag redovisas i bilaga 8.

15.8 Styrelse för sjuksköterskeskola

Förslagen i de föregående avsnitten innebär att styrelserna för lands- tingskommunala och kommunala sjuksöterskeskolor. vars organisation och arbetsformer f.n. är ofullständigt normerade i brevet angående sjukskö- terskeskolor. bör regleras på samma sätt som övriga specialreglerade nämn- der. Den enhetliga regeln om inrättande av sådana nämnder och hänvis- ningen till nämndreglerna i EKL bör således gälla. Därigenom bortfaller behovet av sådant reglemente för styrelsen som skolöverstyrelsen skall fast- ställa. Vidare bör reglerna i 4 och 5 åå förvaltningslagen gälla i samtliga ärenden i styrelse för landstingskommunal och kommunal sjuksköterske- skola. Förslagen gäller inte styrelser för privata sjuksköterskeskolor.

Sjukskötcrskeutbildningen kommer att ingåi vårdyrkesutbildningen i den nya högskolan. 1968 års utbildningsutredning har i betänkandet (SOU 197358) Högskoleutbildning — hälso- och sjukvårdslinje m.m. föreslagit

Prop. 1976/77: 1 343

vissa förändringar i fråga om bl. a. sjuksköterskeutbildningen. Beredningen av dessa frågor pågår. Med hänsyn härtill och till att särskilda styrelser för landstingskommunala och kommunala sjuksköterseskolor förekommer i endast ett fåtal fall lämnas inga författnigsförslag i detta sammanhang.

Bilaga 9. (Ej i trycket)

Prop. 1976/77:1

Bilaga/('irm'kning

Förslag till lag om ändring i sjukvårdslagen (l962:242) Förslag till förordning om ändring i sjukvårdskungörelsen

(1972:676) Förslag till lag om ändring i folktandvårdslagen (19732457) Förslag till lag om ändring i lagen (1969:940) angående om- sorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda Förslag till förordning om ändring i stadgan (19681146) an- gående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda Förslag till lag om ändring i lagen (l968:598)angående händ- läggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län Förslag till förordning om ändring i kungörelsen (1967:472) om statsbidrag till driften av semesterhem. m.m. Förslag till förordning om ändring i folkhögskoleförordning- en (1958:478) Kommunallagsutredningens förslag till enhetlig kommu- nallag (EKL) med de ändringar som har föranletts av kommunaldemokratiutredningens förslag. 1—3 kap. (SOU 1974:99 och 1975z41).

344

Bilaga 1.

Bilaga 2. Bilaga 3.

Bilaga 4.

Bilaga 5.

Bilaga 6. Bilaga 7.

Bilaga 8.

Prop. 1976/77:1

Förslagtill

ba 4.1 'Jl

Bilaga ].

Lag om ändring i sjukvårdslagen ( 1962:242 )

Härigenom föreskrives i fråga om sjukvårdslagen (19621242)

dels att 99" 3 mom.. 11 _5 2. 3 och 5 mom. och 12 & skall upphöra att gälla.

dels att 9ä ] och 2 mom.. 11; 1 och 4 mom. samt 34.5 1 mom. skall

ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse

l mo m . 1 l landstingskommun eller kommun som ej tillhör lands- tingskommun utövas ledningen av den sjukvårdande verksamheten en— ligt denna lag av en sjukvårdsstyrel- se. Ledamöter och suppleanter i sjuk— vårdsstyrelsen väl/"as av landstinget el— ler kommun/itlltnäktige till det antal landstinget eller jul/mäktige bes/äm- mer. Antalet ledamöter må dock icke vara under./em. Valet skall vara pro— portionellt attt det begäres av minst så många väl/ande som motsvara det tal vilket erhålles. om samtliga väljandes antal delas med det antal personer va_ let avser. ökat med I . OntI/örfarandet vid sådant proportionellt val gälla sär- skilda/öreskri/ier. Sker val av supple- anter icke proportionellt. skall även bestämmas den ordning i vilken sup- pleanterna skola inkallas till tjänstgö- ring.

Landsting mä besluta. att lands— tingskommunens s_iukvårdsstvrelse skall utgöras av _förvaltningsutskottet eller viss avdelning av utskottet.

2 mom .3 För sjukvårdsstyrelse äga i lll/I(lf/lllL'SÅ'OIHINUII bestämmel-

lSenaste lydelse 1065rlO4, 2Se nedan bil. 9. 3Senaste lydelse 197t_):2ll.

Jr.

Föreslagen l_vdelse

] mom. 1 landstingskommun eller kommun som ej tillhör lands- tingskommun utövas ledningen av den sjukvårdande verksamheten en- ligt denna lag av en sjukvårdsstyrel- se. i den mån ei annat./ältar av sådant beslut som avses 43 _i' ] mom. .[iärde stycket kommuna/lagen (1976.'0()ll)2.

Landstingskommtmen eller kom- munen jär tillsätta särskild sjuk- vårdsstyrelse eller uppdraga a't annan nämnd att vara sjukvårdsstyrelse.

2 m 0 m. Bard/lande särskild sjukvårdsstyrelse sko/(| bestämmel-

Prop. 1976/77: !

Nuvarande l_vdelse serna i 43—5 ] N' och 374 .Miärdc stvck— et Iandstings/agen oclt i komtttun som ei lill/tär landstingskommtttt hes/äm— me/serna i 32—42M och 45sl andra och tredje stvckena kommunallagen motsvarande tillämpning. Iprotoko/l behöver dock upptagas ettdastlörteck- ning över närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

3 m 0 m . 4 Till sammanträde med sjukvårdsstyrelse skola kallas sjuk- vårdsdirektör eller. om sådan icke lin- nes. landstingsdirektör satttt länsläka- Ont

lattdstittget eller kotnntutt/itllntäktige rett eller förste stadsläkaren.

bestämma det. skall även annan som har att./öredraga sittkvårdsärenden in- för lattdstingskommttnens eller kortt- munens styre/se kallas till sådant sam- manträde.

Den sotn ittställer sig vid samman- träde pa" kalle/se enligt .lörsta stvcket äger deltaga i sittkvårdsstvre/sens ö ver- läggningar men icke i besluten santt få sitt mening anteckttad till protokol- let.

Till sammanträde ttted siuk- vårt/.sstrrelse vid vilket siukvårdsären— de av s/örre vikt är avsett att./örekom- ma ska/l beroende på ärettdets art kal- las antingen ett överläkare eller en dis- triktsläkare med rätt för honom att deltaga i överläggningarna men ej i he- sluten oclt att,/ä sitt mening antecknad till protokollet. Str—relsen skall./ör viss tid utse en överläkare oclt en distrikts- läkare inottt sittkva'rdsomrädet att std till jör/ögande jör detta ändamål.

4Senaste l_vdelse ”721665.

346

F öres/(Igen l_vdelse serna i 3342 M" kommunallagen (1976:0()())iiga motsvarande tillämp- ning.

Prop. 1976/77zl

Nuvarande l_vdelse

llä-

1 mom. Närmast under sjuk- vårdsstyrelsen utövas tillsynen vid och ansvaret för förvaltningen av sjukhus av en direktion. Direktionen må vara gemensam för två eller flera sjukhus och kan utöver sjukhusför- valtning alnfo'rtros andra motsvaran- de uppgifter inom sjukvården.

347

Föreslagen lvdelse

1 mom. Närmast under sjuk- vårdsstyrelsen utövas tillsynen vid och ansvaret för förvaltningen av sjukhus av en direktion. i den ntån ej annat följer av sådant beslut som avses i 43! 1 mom. _[järde stvcket kotntttunallagen (1976.'l)()0)5. Direk- tionden må vara gemensam för två eller flera sjukhus och kan utöver sjukhusförvaltning anförtros andra motsvarande uppgifter inom sjuk- vården.

Landsting äger besluta, att sjukvårdsstyrelsen skall utgöra direktion. l kommun som icke tillhör landstingskommun äger kommunfullmäktige motsvarande befogenhet.

2 mom. Ledamöter och sup- pleanter i särskild direktion väljas av landstinget eller kommun/itllmäktige till det antal landstinget eller kommun- jit/Itnäktige bestämmer. Anta/et leda- möter må dock icke vara under tre. Vid valet skall tillika hestätntnas den ordning, i vilken suppleantertta skola inkallas till tjänstgöring.

3 rn o rn . 0 Den som ej är valbar till ledamot eller suppleant i sjuk- vårdsstyrelse katt icke väljas till leda- mot eller suppleant i direktion. Ej hel- ler må därtill utses sjukhusdirektör. styresman. chefsläkare eller den som leder den ekonomiska föntaltningen vid direktionen underställt sjukhus med styresman eller sjukvårdsdirektör .sont är högsta . förvaltningschef, lär så - dant sjukhus.

] näst/öregående stvcke nämnd be- fattningshavare må ej såsom ledamot eller suppleant i sjukvårdsstvrelse. som utgör direktion. deltaga i handläggning av ärende. vilket attkommer på direk- tion.

SSc nedan bilaga 9. f'Senaste l_vdelse 10701211.

Prop. 1976/77zl

Nut arr/nde lt'dt 'lse

4 m 0 m . Beträffande särskilt ut- sedd direktion skola. med de avvikel- ser somji'amgdr av vad i 3. _? och 5 mom. stadgas.löljatn'le bestämmelser äga motsvarande tillämpning. näm- ligen./ör direktion i lattdstittgskomntutt vad i 43, 44 och 46—51 H" landstingsla- gen är./öreskrivct med avseende tijör- i'altttittgstttskottet och i 54 >? [fä/'de stvcket samma lag ihåg:] om där av— sedd nämnd sam/jör direktiott i kotn- ttttttt. sotn ej til/hör landstingskom- mun. vad i 3.7. 33 och 35—43 M kont- muna/lagett ätj/öreskrivel med avse- ende å kt'tmmunsti'relsen samt i 45 3” andra oclt tredje stvcke/ta samma lag iljrdga om där avsedd nämnd.

5 m 0 m. Består direktionen av tre ledamöter. är den beslutför, där två ledamöter närvara och äro om be- slutet ense. Protokoll. sont/öres vid di- rektiotts sammanträde, beltö ver ej upp- taga annat än./örteckning å närvaran- de ledamötersamt besltttet i varje ären— de.

Föreslagen lvdelse

4 mom. Beträffande särskilt] direktion skola bestämmelserna i 33—42 slå" kommunallagett (1976.'00()) äga motsvarande tillämpning.

12;S

Till sammanträde nted direktionen skola sjukvårdsdirektör eller. om så— landstingsdirektör dan icke finnes. samt sjukhttsdirektr'ir. stvresman. chefsläkare och den som vid sjuk/tas nted stvresman leder den ekonomiska förvaltningen kallas med rätt att del- taga i överläggningarna men ej i be- sluten .samt att./"å sin mening anteck- nad till protokollet.

L'naltanda befogenhet tillkomnter ock ("iver/("ikare sjukstuguläkare och sjukhemsläkare ävettsottt distriktslä- kare som lider direkt ttnder direktion.

7 Senaste l_vdelse l970:21l. R Senaste l_vdelse 1971665.

Prop. 1976/772l _ 349

Nuvarande l_vdelse Föreslagen lvdelse

envar såvitt angår hans verksamhets- område. Detsamma gäller såvitt angår sittkvårdspensona/en, den som när— mast under sjukhusdirektör eller stv- resman handlägger ji'ägor rörande denna persona/.

Vad sa'/anda stadga/s skall öga til/- lämpning jämväl då sjukvdrdsstvrelse fullgör åliggande som direktion.

34 s*

1 m 0 m . 9 Talan mot beslut av sakkunniga om tjänsteförslag enligt 20 ;" föres hos socialstyrelsen genom besvär. Mot socialstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får talan icke föras.

Om besvär över beslut av sjuk- Om besvär över beslut av sjuk- vårdsstyrelse eller direktion gäller vårdsstyrelse eller direktion gäller vad som stadgas i landstingslagen el- vad som stadgas i kommunallagen ler kommunallagen . ( 1976:000 ).

9 Senaste lydelse l972:665.

Prop. l976/77:l 350

Bilaga .? .

Förslag till Förordning om ändring isjukvårdskungörelsen( 1972:676 )

Härigenom föreskrives att 6 &" sjukvårdskungörelsen (1972:676) skall upp- höra att gälla vid utgången av år 1976.

Prop. l976/77:l

Förslag till

Bilaga 3.

Lag om ändring i folktandvårdslagen (19732457)

Härigenom föreskrives att 5 & folktandvårdslagen ( 19731457) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Ledningen av folktandvården utö- vas inom varje landstingskommun av sjukvårdsstyrelse som avses i 95" sjukvårdslagen (] 962.242).

Landstingskommun får dock utse särskild nämnd att i stället för sjuk- vårdsstyrelse utöva ledningen av folk- tandvärden. Ifråga om sådan nämnd äger bestämmelserna om sjuk— vårdsstyrelse i 9 Q' 1 och 2 mom. sjuk- vårdslagen motsvarande tillämpning.

' Se nedan bilaga 9.

Föreslagen l_vdelse

Ledningen av folktandvården ut- övas inom varje landstingskommun av en tamlvärdsnätnml. i den mån ej anna/följer av sådant beslut som avses i 43 l" 1 mom. .[iärde stvcket kommu- nallagen (1976'000). ' . Lands— tingskommun fär tillsätta särskild tandvårdsnämnd eller uppdra åt an— nan nämttd att vara tandvärdsnänmd.

Belt'ällättde särskild tant/värds— nämnd ska/I bestämmelserna i 33—42 N' kommunallagen (1976:000) äga motsvarande tillämpning,

Prop. 1976/77zl

Förslag till

lx)

Bilaga 4.

Lagom ändring i lagen (”69:94") angående omsorger om vissa psykiskt tit-

vecklingsstörda.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (19691940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda

dels att 15; skall upphöra att gälla. dels att 6 och l4 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

6

Ledningen landstingskom- muns verksamhet enligt denna lag utövas av en styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Till sådan styre/se får utses nämnd som

'dV

handhar andra landstingskmnnnmens _ förvaltnings:ippgi/ler.

Föreslagen l_vdelse

äl

Ledningen landstingskom- muns verksamhet enligt denna lag utövas av en styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. i den mån ej annat följer av sådant beslut som avses i 43 _l" 1 mom. .[iärde stvcket kom munallagen ( l 9 76 :000). 3 Landstingskommun äger til/sälla särskild stvrelseI/ör ontsarger om psv- kiskt utvecklingsstörda eller uppdra åt

av

annan nämnd att vara sådan stvre/se.

Landstingskommun äger överlåta ledningen av särskola på skolstyrelsen i den kommun där särskolan är belägen.

Landstingskommun äger besluta att ledningen av specialsjukhus skall utövas av landstingskommunens sjuks-'årdsstyrelse.

Drives inrättning lör omsorger om psykiskt utvecklingsstörda av lands- tingskommuner gemensamt. får särskild styrelse utses att för inrättningen fullgöra de uppgifter som annars ankommer på styrelse för omsorger om

psykiskt utvecklingsstörda.

För vissa uppgifter som anges särskilt i denna lag finnes i landstingskom- mun en beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda eller, om regeringen bestämmer det. flera sådana nämnder.

14.53

Ledamöter och suppleanter i sär- skild styrelse för omsorger om psy-

1Senaste lydelse l9741582. 2Se nedan bilaga 9. 3Senaste l_vdelse 197l:639.

Beträffande särskild styrelse för omsorger om psykiskt utvecklings-

Prop. l976/77:l

Nuvaratule lvdelse

kiskt utvecklingsstörda väljes av landstinget eller kommun/itllmäktige till det antal landstinget eller kommun- fullmäktige bestämmer. Anta/et leda- möterfår dock icke vara under fem. l'a/et .skall vara proportionellt om det begäres av minst så många väljande som motsvarar det tal vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser. ökat med ]. Omjör/arandet vid sådant pro- portionellt val gäller särskilda före— skrifter. Sker val av suppleanter icke proportionellt. skall även bestämmas den ordning i vilken suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring.

För särskild styrelse för omsorger om psvkiskt utvecklingsstörda äger i landstingskommun bestämmelserna i 43—51 H och 54 Miärde stycket lands- tingslagen den [4 maj 1954 (nr 319) samt i kommun som ej tillhör lands- tingskommun bestämmelserna i 32429? och 45 59 andra och tredje styckena kommunallagen den 18 de- cember 1953 (nr 753) motsvarande til/— Iämpning. ] protokoll behöver dock upptagas endast./örteckning över när- varande ledamöter och beslutet i varje ärende.

353. Föreslagen l_vdelse

störda äger bestäm/nelse/'na i 33—42 H kommuna/lagen ( 1976.'()l)()) motsvarande tillämpning.

F Öreskri/ier om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl sotn har bestämt utgångenjinns i l 7 l förvalt- ningslagen ( ] 971.290). Föreskrifter ont rättelse av hes/utjinns i 19 v sant- ma lag.

155

Till sammanträde med styrelse för omsorger om psvkiskt utvecklingsstör- da skall särskolchefen, vårdchefen och styrelsens överläkare kallas.

Till sammanträde med skolstyrelse, sjukvårdsstyrelse eller styrelse som av- ses i 6 g" _fjärde stvcket skall särskol- cltel'. vårdchefoch överläkare hos stv- re/sejb'r omsorger om psykiskt utveck- lingsstörda kallas. om vid sammanträ—

Prop. l976/77zl

Nuvarande l_vdelse

det avses sko/a förekomma ärende som rör inrättning inom tjänste- mannens verksamhetsområde.

När särskolchef. vårdchef eller över- läkare hos stvrelsen för omsorger om psvkiskt utvecklingsstörda är närva- rande vid sammanträde. äger han del- taga i överläggningarna men ej i be- sluten och få sin mening antecknad i protokollet.

Föreslagen l_vdelse

354

Prop. 1976/77zl

Förslag till

355

Bilaga J.

Förordning om ändring i stadgan(l968 : 146) angående omsorger om vissa psy-

kiskt utvecklingsstörda

llärigenom föreskrives att 6 och 105 åå stadgan (l968:l46)1 angående om- sorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Styrelsen bör bereda representant jör/örä/dra/örening till/älle att närva- ra vid styrelsens sammanträden eller på annat lämpligt sätt informera för- äldraförening om sin verksamhet.

Utövas ledning av specialsjukhus av sjukvårdsstyrelse. gäller bestäm- melserna i första stycket i stället sjuk- vårdsstyrelsen.

Föreslagen l_vdelse

Styrelsen bör på lämpligt sätt in- formera föräldraförening om sin verksamhet.

Utövas ledning av specialsjukhus av sjukvårdsstyrelse. gäller bestäm- melsen i första stycket i stället sjuk- vårdsstyrelsen.

105 s"

Övrig personal som behövs för landstingskommunens omsorger enligt denna avdelning tillsättes av styrelsen.

Övrig personal som behövs för landstingskommunens omsorger enligt denna avdelning tillsättes av styrelsen, i den mån ej annat följer av sådant beslut som avses i 43 59 1 mom. _[järde stycket .? kommunallagen (1976.-000) 2

För innehav av tjänst. som avses i första stycket. kan socialstyrelsen

fastställa behörighetsvillkor.

IStadgan omtryckt 19722456. 2Se nedan bilaga 9.

Prop. 1976/7721

Förslagtill

Bilaga 6.

Lag om ändring i lagen (1968:598) angående handläggning av frågor om re- gionplan för kommunerna iStockholms län

Härigenom föreskrives att 1—5 ;; lagen ( l968z598) angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

l-lar med stöd av 127?" andra stycket byggnadslagen den 3!) juni l947 (nr 385) bestämts att Stock- holms län skall utgöra ett regionpla- neområde, katt Konungen jämn/na att frågor om regionplan för om rådet skall handläggas av kommunal/ör- hund mel/an Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun eller. attt staden inträder i landsv tingskwnmunen. av landstingskom-

"Ill/IEI].

Förslag till regionplan upprättas av en regionplanenämnd och antages av kommunal/ärbumlets .litI/mäklige eller av landstinget.

Kommunal/ärminde! eller lands- tingskommunen kan tillsätta sär- skild regionplanenämnd. Tillst'ittes e/ särskild regionplanenänmd. skall i kommunal/örbumlet |lörbundsstvrel- sen eller annan nämnd som angives i Iförbitndsordningen eller i lands- tingskommunen .förvaltnings!”skottet eller annan nämnd som landstinget

bestämmer vara regionplanenäm nd.

Föreslagen l_vdelse

Har med stöd av 127; andra stycket byggnadslagen (IO—17.385) bestämts att Stockholms län skall ut- göra ett regionplaneområde,skall frå- gor om regionplan för området hand- läggas av Stockholms läns Iands- tingskommun.

Förslag till regionplan upprättas av en regionplanenämnd och antages av landstinget.

Landstingskommun jär tillsätta särskild regionplanenämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara re- gionplanenämnd.

Prop. 1976/77:1

Nuvarande lvdelse

Ledarna/cr och suppleanter i sär- skild rt'giottplancnt'imnd väl/"es av./iir- bttnds/ttl/ntäktiue eller landstinget till det utttal Iliir/nmds/u/Intt'iktigc eller landstinget bestämmer. Anta/et leda- möter/är dock icke vara under./em. l'a/ct skall vara proportionell/, om det begäres av ntinst så många väl/ande som motsvarar det tal vilket erhålles. om samtliga väliamles antal delas nted dci antal personer valet avser, ökat med I . Om förfarandet vid sådant proportionellt val gäller särskilda _lä- reskri/ier. Sker val av suppleanter icke proportionellt. skall även bestämmas den ordning i vilken suppleanterna ska/I inkallas till tjänstgöring.

För sätskild regionp/anenäntnd äger i kominuna/fiirbumlet33 ti". 33 tf./ätsta stvcket första punkten och andra stvcket, 34—43 Hsu/71145 31 andra och tredje styckena kommunallagen den I 8 december 1953 ('nr 753 ) och i lands- 43 s*. 44 '+' första stvcket jörsta punkten och andra stvcket. 45—51 #51" samt 54 f _[iärde stvcket landstingslagen den [4 mai 1954 (nr 319) motsvarande tillämp- tingskontmunen ning.

'JÅ

chionplan fastställes av Konung- en. Haravvikandc mening i fråga om förslaget till regionplan uttalats inom stvre/sen i kontntuttal/iirbundel eller

inom annan

landstingskommunen. nämnd som är regionplanenämnd el- ler inomjitl/mäktiue eller landstinget eller har erinran mot lörslaget fram- ställts av kommun inom regionpla-

ncomrädet. kan Konungen göra den

357

läras/agan lvdt'se/

Bcnäliändc särskild regionplane- näntnd ska/l bes/äninte/serna i 3343 H" kommuna/lagen (lO76:/)t)(l) (lga motsvarande tillämpning.

Regionplan fastställes av regering- en. Har avvikande mening i fråga om förslaget till regionplan uttalats inom regionplanenämnd eller inom Iands- tinget eller har erinran mot förslaget framställts av kommun inom re- gionplaneområdek kan regeringen göra den avvikelse från förslaget som är befogad med hänsyn till den ut- talade meningen.

Prop. 1976/77zl

Nuvarande l_vdelse

avvikelse från lörslaget som är bc- fogad med hänsyn till den uttaladc meningen.

I l/i'äga om korttnturtal/ärbundets kostnader'jör upprättande och ändring av regionplan äger 13251" btaggnadsla- gett motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 133 & och 149 & första stycket första punkten bygg- nadslagen äger motsvarande till- Iämpning när kommunalförbundet el— ler landstinget handlägger frågor om regionplan. Vad som sägs om för- bundsfull-mäktige skall därvid avse ful/mäktige ikommttnal/örbundet eller landstinget.

J!

358

Fi'ir'eslagen l_vdelse

Bestämmelserna i 133 ;" och 1495 första stycket första punkten bygg- nadslagen äger motsvarande till- lämpning när lantistingskommunen handlägger frågor om regionplan. Vad som sägs om regionp/ane/örbund och förbundsfullmäktige skall därvid avse landstingskommtinert och Iands- tinget.

Prop. 1976/77zl

Förslag till

M '_II "0

Bilaga 7.

Förordning, om ändring i kungörelsen (1967z472) om statsbidrag till driften

av semesterhem. m.m.

Härigenom föreskrives att 6 ;" kungörelsen (l967:472) om statsbidrag till driften av semesterhem, m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

Landstingskommun utser särskild semesterhemsnäm nd eller uppdrager åt nämnd sotn handhar andra lands- tingskomnnmens Ilörvaltningsttppgi/ier att vara semesterhemsnämnd.

Sätski/d semester/temsnämnd be- står av ordförande ochliva andra le- damöter. För varje lettlatttttt/ittttes en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses för en tid av tre är.

Särskild bes/utför. när ordföranden och minst

setttester/tentsnämnd är

två andra ledamöter är närvarande. Som nämndens hes/at gäller den tne- ning som de./lestajörenar sig om eller. vid lika röstetal. den mening som ord- föranden biträder.

lSenaste lydelse l969:782.

Föreslagen lvdelse

st

6,"

Landstingskommun jär til/sätta särskild semesterhemsnämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara se- mesterhemsnämnd.

Beträliande särskild semsterhems- nämnd ska/l bestämmelserna i 33-42 H kommunallagen (l97ö.'l)l)()) äga motsvarande tillämpning.

Föreskrifter om i vilken utsträckning bes/at skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i l 7 fjärr-'alt- ningslagen (197/290). F öreskri/ier om rättelse av beslut/inns i [9 #" sattt-

nta lag.

Prop. 1976/77:l 360

Bilaga 8.

Förslag till Förordning om ändring i folkllögskoleförordningen (1958:478)

Härigenom föreskrives i fråga om folkhögskoleförordningen (1958:478) dels att 3.5 1 mom. och 5 ;"- 1 mom. samt rubriken till 3 & skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a _»5, samt rubrik till paragrafen av nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse Föreslagen l_vdelse

b.) 'I]:

Stvrelsens sammansättning Styrelse för folkhögskola med en- skild huvudman

] m 0 m . För folkhögskola skall ] m 0 m . För folkhögskola med finnas en styrelse bestående av enskild huvudman skall finnas en sty- minst fem ledamöterjämte minst tre relse bestående av minst fem leda- suppleamer. möter jämte minst tre suppleanter.

Skolans tjänstgörande rektor skall vara ledamot av styrelsen och tillika dess sekreterare.

Styrelsen utser för varje arbetsår bland styrelsens valda ledamöter ord- förande och vice ordförande samt inom eller utom styrelsen kassalörvaltare. 3 a &"

Styrelse jär folkhögskola med landstingskommun eller kommun som huvudman För folkhögskola med lands- tingskommun eller kommun som hu- vudman ska/l _lirrnas en stvre/se. Landstingskommrrrrerr och kommunen för tillsätta särskild styrelse eller upp- dra åt annan nämnd att vara styrelse.

Beträffande särskild stvre/se sko/a bestämmelserna i 33—38 M. 39 tf./ör- sta stvcket sarrrt 40—42 H komrrrtrrral- lager! (] 976.000) äga motsvarande til/- Iämpning.

Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bes/ärm rrrgängerr/innas i 17 +'_/örvalt-

Prop. 1976/77zl

Nuvarande l_vdelse

36)

Föreslagen l_vdelse

(IW/:P)”).

om I'flllVle' av lws/ur/inrtas i [9 $ sunr-

nings/agen li't'ireskri/tcr' trut lag.

Utan hinder av .7 s _7' I/örva/rnings— lagen (I971:29lll äga 4 och 5 N' nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild stvre/sejärl/o/k— högskola.

;

R er:/errrenre

l rn o m . Skolöverstyrelsen skall fastställa reglemente för varje folk- högskola. Förslag till reglemente skall avgivas av skolans styrelse. Vid förslaget skall fogas yttrande av sko- lans lärarråd.

] m om. Skolöverstyrelsen skall fastställa reglemente för varje folk- högskola nred enskild huvudman. Förslag till reglemente skall avgivas av skolans styrelse. Vid förslaget skall fogas yttrande av skolans lä- rarråd.

Bilaga 4

smal.... "* .. av mstttutet jordbruksstämma

Prop. l976/77:1 363

1 Inledning

Jordbruksstämma utgör en särskild form av kommunalstämma — tidigare sockenstämma — för behandling av ärenden som endast angår den man- talssatta jorden. Detta sätt att handlägga sådana ärenden tillämpades redan vid tiden för tillkomsten av vår första kommunalförfattning. 1817 års socken- stämmoförordning. Gällande bestämmelser rörande jordbruksstämma åter- finns i den numera i övrigt upphävda lagen ( l930:251)om kommunalstyrelse på landet (LKL). 13% lagen har följande lydelse.

Angår ärende endast i mantal satt jord. må ej andra deltaga däri än de som innehava sådan jord.

1 ärende. varom nu är sagt. tillkommer rösträtt jordinnehavaren. ändå att han ej är mantalsskriven i kommunen eller är omyndig eller i kon- kurstillstånd eller ej uppnått sådan ålder. som sägs i 11 ="; och må sådan rätt utövas jämväl för oskiftat dödsbo. bolag eller annan samfällighet. För omyndig röstar förmyndare. som har jorden under sin förvaltning. eller. där dessa äro flera. den. som de bland sig utse; för oskiftat dödsbo. bolag eller annan samfällighet må ej mera än en person föra talan.

Vid behandling av ärende. som sägs i första stycket. skall genom kom- munalnämndens föranstaltande finnas tillgänglig längd över de i sådant ärende röstberättigade. vilka icke finnas upptagna såsom röstberättigade i den allmänna röstlängden.

I betänkandet (SOU 1952114) med förslag till ny kommunallag m.m. föreslog komn't'unallagskommittén att kommunalstämman och allmänna rådstugan skulle avskaffas som organ för utövningen av kommuns allmänna beslutanderätt. [ skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 oktober 1949 föreslog kommittén att man under en övergångstid skulle tillåta att jordbruksstäm- motillgångarna förvaltades på hävdvunnet sätt men att de olika menig- heterna skulle beredas möjlighet att skapa nya förvaltningsformer för till- gångarna.

Föredragande departementschefen anförde (prop. 1953:210 5. 62) att för- valtningen av jordbruksstämmotillgångarna föll utanför det i egentlig me- ning kommunala verksamhetsområdet. ] likhet med kommitten ansåg han emellertid att ärendena borde få behandlas på kommunalstämma under en övergångstid. under vilken menigheterna skulle beredas tillfälle att ordna annan förvaltning. Konstitutionsutskottet delade denna uppfattning (KU 1953122). vilken även godkändes av riksdagen (rskr 19531419).

1 Så lagen (1953:754) om införande av kommunallagen intogs en be- stämmelse om att vad lagen om kommunalstyrelse på landet innehåller om ärende som endast angår i mantal satt jord får tillämpas t. o. m. den 31 december 1959 eller den senare dag som Kungl. Maj:t bestämmer. För- ordnande om fortsatt giltighet av dessa bestämmelser i lagen om kom- munalstyrelse på landet har senast meddelats genom förordningen

Prop. 1976/77: 1 364

(l975zlfth). Enligt denna förordning får bestämmelserna tillämpas under är 1976.

Den 13 december 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt en särskild utrednings- man. kammarrådet Agnar Arfvidson. att göra den utredning som behövdes för avveckling av institutet jordbruksstämma och att inkomma med de förslag som utredningen kunde ge anledning till. Utredningsmannen avgav den 27 april 1962 en promemoria angående avveckling av institutet jord- bruksstämma.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av justitiekanslers- ämbetet (JK). kammarkollegiet, dåvarande lantmäteristyrelsen. skogssty- relsen. samtliga länsstyrelser. 1954 års fastighetsbildningskommitte. dåva- rande Svenska stadsförbundet. dåvarande Svenska landskommunernas för- bund. dåvarande Svenska pastoratens riksförbund och Hemvarnsförbundet. Länsstyrelserna har överlämnat, länsstyrelsen i Kristianstads län yttrande från länets hushållningssällskap, länsstyrelsen i Skaraborgs län yttranden från länsavdelningen av Svenska landskommunernas förbund och överlant- mätaren i länet. länsstyrelsen i Kopparbergs län yttranden från Mora jord- ägarstämma. Älvdalensjordägarnämnd, Hedemora allmänningsstämma och Rättviks sockens jordägarnämnd. länsstyrelsen i Jämtlands län yttranden från länsavdelningen av Svenska landskommunernas förbund. skogsvårds- styrelsen i länet och överlantmätaren i länet samt länsstyrelsen i Väster- bottens län yttrande från länets hushållningssällskap. Flera länsstyrelser har bifogat yttranden av kommuner.

2 Nuvarande förhållanden 2.1 Gällande regler i kommunallagarna

Enligt lagen om kommunalstyrelse på landet (LKL) var det beslutande organet i kommun med mera än 1 500 invånare kommunalfullmäktige. 1 kommun med lägre invånarantal utövades beslutanderätten på kommu- nalstämma. Sådan kommun ägde dock rätt att uppdraga beslutanderätten åt kommunalfullmäktige. Vissa slag av ärenden var emellertid förbehållna kommunalstämma även i de kommuner där kommunalfullmäktige hade inrättats. Detta gällde enligt 9 ä- LKL ärenden. för vilkas avgörande gällde särskilda röstr'attsregler. bl. a. ärenden som angick endast i mantal satt jord och avsåg vården av vissa till sådan jord knutna förmögenhetstillgångar (s.k. jordbruksstämmotillgångar). l 13é LKL föreskrivs att bara de som innehar i mantal satt jord får besluta i ärenden som angår endast sådan jord. Jordinnehavaren har rösträtt. även om han inte är mantalsskriven i kommunen och även om han är omyndig. För omyndig röstar förmyndare. som förvaltar jorden. eller. om det finns flera förmyndare. den som de utser bland sig. Rösträtt lår även utövas för oskiftat dödsbo. bolag eller annan samlällighet. Särskild röstlängd skall upprättas över de röstberättigade

Prop. 1976/77: ] 365

som inte finns upptagna i den allmänna röstlängden. Den på detta sätt sammansatta kommunalstämman brukar kallas jordbruksstämma.

Genom kommunallagen(19531753) avskaffades i princip kommunalstäm- man som kommunens beslutande organ. Kommunens beslutanderätt utövas numera av kommunfullmäktige. Som inledningsvis nämnts har emellertid LKLzs regler om behandling av jordbruksstämmoärenden getts fortsatt till- lämpning t.o.m. utgången av år 1976.

Sedan landskommuner inkorporerats eller ombildats till städer var det inte sällsynt att jordbruksstämmotillgångar fanns även i städer. Lagen (1930:252) om kommunalstyrelse i stad saknade emellertid särskilda be- stämmelser för handläggning av jordbruksstämmoärenden. Sådana ärenden brukade behandlas på särskild allmän rådstuga. varvid bestämmelserna i LKL tillämpades analogt.

Sedan länge har ärenden som endast rör den mantalssatta jorden handlagts på kommunalstämma. Så skedde långt före 1817 års sockenstämmoförord- ning. l denna liksom i 1843 års sockenstämmoförordning och i 1862 års förordning om kommunalstyrelse på landet fanns bestämmelser om att för beslut som angick sådana ärenden skulle stämman ha en särskild sam- mansättning, ungefärligen motsvarande den som föreskrivs i 13% LKL.

Det subjekt som jordbruksstämman företräder utgörs av en säregen kom- munbildning. en s. k. mantalskommun. som är skild från den vanliga kom- munen. Den kan karakteriseras som ett tvunget territoriellt subjekt. som av staten har fått i uppdrag att vårda vissa förmögenhetstillgångar som är knutna till den mantalssatta jorden. Dessa bestod ursprungligen av egentliga sockenallmänningar. sockermagasin och kassor av olika slag, bl.a. maga- sinskassor och rotehållarkassor. För förvaltningen av tillgångarna har man- talskommunen utrustats med viss beslutanderätt gentemot sina medlem- mar. jordägarna. Beträffande dessa ärenden ärjordbruksstämman exklusivt kompetent. Den borgerliga kommunens vanliga organ har ej rätt att besluta därom. Förekomsten av jordbruksstämmotillgångar kan sägas vara en för- utsättning för stämmans existens.

De intressen somjordbruksstämmotilIgångarna ursprungligen tjänade höj- de sig över den enskilde jordägarens. Socknens välfärd var beroende av vården av sockenallmänningarna och fiskevattnen. vilka tidigare föll under stämmans beslutanderätt. Det var ett statligt intresse att rotehållarkassorna behölls för att det militära indelningsverket skulle kunna fungera tillfreds- ställande. Sockenmagasinen hade ursprungligen tillkommit för att förebygga httngersnöd. Det offentliga intresset manifesterades genom att för de olika tillgångarnas vård och förvaltning i stor utsträckning fastställdes reglementen (Kaijser. Förvaltningsrättslig Tidskrift 1946 s. 207).

Jordbruksstämmans kompetens är beroende av två faktorer. Dels skall

Prop. 1976/77: 1 366

överläggningsämnet vara sådant att det uppfyller villkoret i l3å LKL dvs. angår endast i mantal satt jord. dels skall beslutet inom ämnesområdet stämma överens med grunderna för 3; LKL och med de särskilda före- skrifter som kan finnas för den aktuella jordbruksstämmotillgångens för- valtning. Enligt 3.5 ftck kommun själv vårda sina angelägenheter. såvitt inte handhavandet därav enligt gällande författningar ankom på annan.

Vad gäller villkoret att överläggningsämnet skall angå endast mantalssatt jord ger LKL inte någon antydan om den materiella beskaffenheten av de ärenden som avgörs av innehavarna av den mantalssatta jorden. Inte heller 1862 års kommunalförordningar innehöll några närmare uppgifter om ären- denas art. Av de knapphändiga uttalandena i förarbetena till dessa förord- ningar framgår att ärendena i huvudsak har ansetts vara historiskt givna. Det blev på så sätt överlämnat åt praxis att närmare bestämma vilka ärenden som ligger under jordbruksstämmans beslutanderätt (Kaijser a.a. s. 202).

Jordbruksstämmotillgångarna kunde från början delas in i tre grupper. nämligen jord (i första hand de äkta sockenallmänningarna), inrättningar (sockenmagasin) och kassor ('allmänningskassor. magasinskassor. rotehållar- kassor samt kassor för väghållning. brobyggnad. fullgörande av skjutsnings- verksamhet och hållande av gästgivargård).

Beträflande den fasta egendom som tidigare förvaltades av jordbruks- stämma gäller numera lagen (197311150) om förvaltning av samfälligheter. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1974. Enligt lå skall vid tillämpningen av lagen som samfällighet anses bl.a. samfällighet enligt fastighetsbild- ningslagen (l970z988) och annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken.

Enligt den departementspromemoria ("Ds Ju 1971216) som låg till grund för lagen om förvaltning av samfälligheter borde lagen omfatta även socken- allmänningarna och de allmänningskassor som är knutna till sockenall- männingarna. 1 promemorian föreslogs att lagen skulle omfatta också de fastigheter som hade förvärvats av mantalskommun och som förvaltades av _iordbruksstämma. Utanför lagens tillämpningsområde skulle däremot falla sådan till socken hörande allmänning som tidigare hade utgjort del av häradsallmänning - s. k. oäkta sockenallmänning. vilken förvaltas enligt lagen (1952:166') om häradsallmänningar —- liksom sockenmagasin och de andra kassor som f. n. förvaltas av _iordbruksstämma. Föredragande depar- tementschefen anslöt sig till förslaget (prop. 1973:160 5. 364) och inte heller riksdagen hade något att invända mot det (CU l973z33. rskr 19732389).

Till jordbruksstämmas handläggning hör ärenden om förvaltning av sockenmagasin. Dessa ärenden omnämndes särskilt i 1817 och .1843 års sockenstämmoförordningar som hörande till sockenstämmans förvaltning. Någon magasinsrörelse synes inte längre bedrivas i landet utan det är bara själva magasinsbyggnaderna som i några få fall står kvar under _iordbruks- stämmans törvaltning.

De vanligaste jordbruksstämmoärendena är numera de som rör magasins- kassorna. vilka har uppkommit genom avveckling av sockenmagasinen.

Prop. 1976/77zl . . 367

Stundom ingår statliga nödhjälpsbidrag eller enskilda donationer i kassorna. En annan grupp av ärenden. som hör underjordbruksstämmas förvaltning. är de som rör de 5. k. rotehållarkassorna. Dessa kassor har samband med indelningsverket och förekom under olika benämningar i olika landsdelar. t. ex. uddemantalskassor och legokassori Gävleborgs län. invalidbevärings- kassor i Västerbottens län och rotebesparingskassor i Norrbottens län. Slut- ligen kan nämnas kassor och andra tillgångar för väghållning. brobyggnad. fullgörande av skjutsningsskyldighet och hållande av gästgivargård. Dessa tillgångar var — liksom rotehållarkassorna — ursprungligen avsedda för full- görande av s. k. allmänna besvär. Sedan motsvarande besvär avskrivits eller inte längre utkrävs. tjänar kassorna inte sitt ursprungliga ändamål. Eftersom de har tillkommit under en tid när bördorna i fråga väsentligen vilade på mantalssatt jord. har de emellertid blivit föremål för överenskommelser ("föreningar") mellan jordägarna. Beslut rörande sådana kassor har fattats på jordbruksstämma.

Vad gäller kravet att ärendet skall framstå som en angelägenhet för in- nehavarna av den mantalssatta jorden kan framhållas att reglementsföre- skrifterna för kassorna vanligen innehåller föreskrifter om att kassans rän- temedel skall användas till jordinnehavarnas gemensamma nytta och behov eller något liknande. Magasinsreglementena har ofta mycket utförliga be- stämmelser om räntemedelsanvändningen. medan reglementena för udde- mantalskassorna däremot saknade särskilda regler i ämnet. Förvaltningsdom- stolarna har på besvär brukat undanröja beslut varigenom enskilda personer har gynnats framför andra. Om däremot beslutet har avsett anslag till ge- mensamma behov inom kommun eller inneburit medelsanvisning för att möjliggöra en allmän nedsättning i kommunalutskylderna. har besvär över beslutet avslagits. Utgången har blivit densamma-när beslutet gått ut på att åstadkomma en lindring av endast jordinnehavarnas utskylder. Stundom har förvaltningsdomstolarna haft att ta ställning till beslut av jordbruks- stämma eller annat kommunalt organ av innebörd att tillgångarna skulle fördelas mellan jordägarna eller förbrukas för kommunens behov. Sådana beslut har regelmässigt undanröjts. antingen därför att beslutet ansågs kräva tillstånd av Kungl. Maj:t eller därför att jordinnehavarna inte hade visat sig äga befogenhet därtill. l oklara fall har alltså ett förbud mot kassans upplösande presumerats föreligga (Kaijser a.a. s. 214—217).

Jordbruksstämman torde inte ha någon självständig utdebiteringsrätt för ändamål som kommunen får tillgodose. Av rättspraxis synes framgå att jordbruksstämmans självständiga utdebiteringsrätt endast avser sådana än- damål som har att göra med skyddet. vården eller utnyttjandet av de till- gångar som är knutna till den mantalssatta jorden. Möjligen skulle den också kunna tas i anspråk när det framstår som ett gemensamt intresse förjordinnehavarna att höja en kassas kapitalbelopp (Kaijser aa. s. 219—220).

Sockenmagasinen. som har tillkommit genom insatser av spannmål från

Prop. 1976/77: 1 368

jordägarna. hade ursprungligen ett dubbelt syfte. Dels skulle de säkerställa böndernas utsädesbehov. dels fungerade de som kreditrörelse. Bestämmelser om delägarskap och rösträtt i magasinsärenden har regelmässigt meddelats i reglementen. som har fastställts av Kungl. Maj:t eller länsstyrelsen. Nor- malreglementen torde ha funnits. 1 1817 och 1843 års sockenstämmoför- ordningar omnämndes särskilt att ärenden som angår spannmålsmagasinen hör under sockenstämmans beslutanderätt. Magasinskassorna har bildats dels av avkastningen från spannmålsmagasinsrörelserna. dels av de medel som flöt in när magasinsrörelsen avvecklades. Det är oftast klart att endast mantalssatt jord har haft del i magasinen. Stundom konstituerar själva in- nehavet av jordbruksfastighet som sådan delaktighet i tillgången. Ibland är de egentliga magasinsmedlen sammanförda med statliga nödhjälpsbidrag eller donationsmedel. Reglementen finns för en del magasinskassor. Reg- lementenas innehåll skiftar dels med hänsyn till det ändamål kassorna tjänar. dels på grund av att de har tillkommit vid skilda tidpunkter. Av- kastningen kan få användas exempelvis till skoländamål och understöds- ändamål. Stundom är området för avkastningens användning mycket vid— sträckt. 1 andra fall har synnerligen snäva gränser dragits upp för använd- ningen.

År 1863 utfärdades en kungörelse som gav kommunalstämman — jord- bruksstämman — rätt att besluta om ändringar i fråga om förvaltningen av sockenmagasinen och att i detta syfte ändre det fastställda reglementet. Kommunalstämmans frihet begränsades dock av en bestämmelse om att det kapital som återstod skulle behållas under behörig kontroll om ma- gasinsrörelsen minskades eller upphörde. Denna bestämmelse medförde hin- der för delägarna att upplösa kassan och skifta ut behållningen mellan sig. Vid ändring i förvaltningen skulle hänsyn tas till villkor som kunde vara fästade vid enskilda donationer som ingick i kassan. De nuvarande kassornas medel är oftast placerade i bank.

1 och med 1862 års kommunallagstiftning blev inrättandet av nya sock- enmagasin en angelägenhet för kommunen.

Som httvudregel gäller att allmänna kommunallagsbestämmelser är till- lämpliga på hithörande ärenden. i den mån inte annat följer av 9 och 13 ä;" LKL (Kaijser a.a. s. 209 fn. För förvaltningen av vissa tillgångar kan finnas särskilda föreskrifter som strider mot bestämmelserna i LKL. Dessa fö- reksrifter har i praxis ansetts gälla i stället för kommunallagsreglerna. Enligt 13 ; LKL har endast innehavare av mantalssatt jord rösträtt. Ibland är emel- lertid delaktigheten i viss tillgång knuten även till annan fastighet (t. ex. jordbruksfastighet över huvud taget). Det förekommer också att endast jordägare har rösträtt.

Beträffande formerna för kungörande och hållande av stämma. beredning av ärenden. fattande och verkställande av beslut. protokoll och reserva-

Prop. l976/77:l 369

tionsrätt gäller i princip LKL:s regler. Kommunstyrelsen är alltså beredande och verkställande organ. Om bestämmelser om särskild styrelse eller vissa tider för stämma finns i reglemente. tillämpas dessa regler.

Varje kommunmedlem anses numera ha besvärsrätt överjordbruksstäm- mobeslut oberoende av om han innehar mantalssatt jord eller inte. Tidigare har praxis i detta hänseende varit skiftande.

2.5 1963 års kungörelse

Bestämmelsen i 8 & promulgationslagen till 1953 års kommunallag tillkom för att ge delägarna i jordbruksstämmotillgångarna möjlighet att under en övergångstid avveckla tillgångarna eller skapa nya förvaltningsformer för dem. Syftet härmed var att den tvångslagstiftning som skulle komma att bli en nödvändig följd av att jordbruksstämman upphörde som kommunalt institut skulle beröra så få tillgångar som möjligt. För att ytterligare underlätta en frivillig avveckling utfärdades kungörelsen (1963z43) med förskrifter rö- rande vissa av kommunalstämma förvaltade kassor. Som tidigare nämnts har för delägarna gällt förbud att utan Kungl. Maj:ts medgivande förbruka kapitalet eller upplösa kassorna. Förbudet har beträffande magasinskassorna ansetts följa av 1863 års kungörelse och beträffande rotehållarkassorna av reglementen. stadgar och praxis. l praxis har förbudet upprätthållits även beträffande andra slag av kassor. Genom 1963 års kungörelse har Kungl. Maj:t delegerat beslutanderätten i dessa frågor till länsstyrelserna.

Kungörelsen avser tillgångar som hör till magasinskassa eller därmed jäm- förlig kassa eller invalidbeväringskassa. uddemantalskassa eller annan ro- ' tehållarkassa. Stämmorna bereds möjlighet att avveckla förvaltningen av kassorna. i den mån inte villkor som är knutet till enskild donation. vilken kan ingå i kassans kapital. medför hinder däremot. Avvecklingen kan ske antingen i den formen att tillgångarna helt förbrukas för visst ändamål eller genom att stämman beslutar att de skall bestå som särskilt kapital. vars avkastning skall användas för ett bestämt ändamål. Endast vissa ändamål är tillåtna. Särskilt understryks att kassorna inte får användas till ändamål som kommunerna eller församlingarna författningsenligt skall tillgodose. Magasinskassans kapital och avkastning får användas till stipendier åt ung- dom från orten för jordbruksutbildning eller liknande utbildning. för något förbrukningsbehov som är gemensamt för delägarna. för anskaffande eller förbättring av någon stadigvarande tillgång som är till nytta för delägarna. kommunen eller församlingen eller för annat ändamål som är angeläget för dem. Rotehållarkassornas kapital och avkastning får användas för samma ändamål och dessutom för ändamål som har anknytning till lokal försvars- verksamhet. Om kassans tillgångar inte skall förbrukas av stämman. kan de överlämnas till bl.a. kommun. församling. by- eller vägsamfa'llighet. styrelse för läroanstalt. hembygdsförening. hushållningsgille. intresseorga- nisation för jordbrukare eller lokal sammanslutning på försvarets område.

Kungörelsen har upphört att gälla den 21 mars 1973 (SFS l973z76).

Prop. 1976/77: 1 370

lnventeringar över de tillgångar som förvaltas av jordbruksstämma har gjorts vid flera tillfällen. Kommunallagskommitten gjorde en år 1948 och utredningsmannen en år 1960. År 1964 verkställdes inom dåvarande in— rikesdepartementet en undersökning angående det resultat i fråga om den frivilliga avvecklingen av kassorna som 1963 års kungörelse hade medfört. En ny liknande undersökning har gjorts under år 1974 genom att uppgifter inhämtats från länsstyrelserna dels om de beslut om avveckling av jord- bruksstämmotillgångarsom efterden ] december 1964 enligt 1963 års kungö- relse hade underställts länsstyrelsernas prövning. dels om värdet av de till- gångar som fortfarande förvaltades av _iordbruksstämma.

Vid en jämförelse mellan resultaten från 1960 års inventering och 1964 års undersökning framkommer att antalet sockenmagasin hade minskat från 54 till 37.antalet magasinskassor från 324 till 164 och antalet rotehållarkassor från 69 till 41. Antalet kassor som på grund av sin benämning och andra tillgängliga uppgifter inte kunde hänföras till någon av nämnda kategorier uppgick år 1960 till 5 och år 1964 till 13. Kassornas sammanlagda behållning uppgick år 1960 till ca 5.9 milj. kr. Vid 1960 års undersökning hade fem län mer än 20 magasinskassor. nämligen Södermanlands (41). Uppsala (38). Stockholms (32). Gävleborgs (30) och Gotlands län (26). De största sam- manlagda behållningarna uppvisade kassorna i Kopparbergs och Gävleborgs län (över 500000 resp. 600000 kr.). Bland rotehållarkassorna dominerade uddemantalskassorna i Gävleborgs län. Dessa 36 kassor hade en sammanlagd behållning av nära 1 milj. kr. Andra rotehållarkassor av större betydenhet var invalidbeväringskassorna i Västerbottens län (6 till antalet och med en sammanlagd behållning av något över 400000 kr.). År 1964 var värdet av kassorna något över 3 milj. kr.

Inventeringen år 1974 visar att möjligheten till frivillig avveckling har utnyttjats i mycket stor utsträckning. Sammanlagt redovisades ett 30-tal kassor och fonder. huvudsaklingen magasinskassor. till ett värde av ungefär 550 000 kr. Härtill kommer några få sockenmagasin värderade till samman- lagt 35—40 000 kr. De flesta tillgångarna finns i Stockholms län (6 maga- sinsfonder). Södermanlands län (6 magasinskassor och l sockenmagasin). Älvsborgs län (2 magasinskassor och 2 sockenhemmansfonder) och Ska- raborgs län (6 magasinsfonder och l sockenmagasin). De flesta kassorna har en behållning på endast några tusen kr.. medan endast 5 har redovisat tillgångar överstigande 25000 kr. 1 ett flertal fall har angetts att medlen ingår i resp. kommuns förvaltning och att frågan om avveckling är under utredning.

1 tolv län. nämligen Uppsala. Östergötlands. Jönköpings. Kronobergs. Ble- kinge. Kristianstads. Hallands. Värmlands. Örebro. Västmanlands. Gävle- borgs och Västerbottens län. saknas enligt undersökningen år 1974 _iord- bruksstämmotillgångar. Närmare uppgifter om kvarvarande jordbruksstäm- motillgångar lämnas i bilaga 2 till denna promemoria.

Prop. l976/77:l ' " " 371

De län i vilka sedan december 1964 de flesta avvecklingsbesluten enligt 1963 års förutnämnda kungörelse har fastställts är Uppsala län (16 kassor). Östergötlands län ( 10 kassor). Jönköpings län (7 kassor). Örebro län (8 kassor). Västmanlands län (16 kassor). Gävleborgs län (ett 70-tal kassor). Väster- norrlands län (11 kassor) och Norrbottens län (11 kassor). Av de avvecklade kassorna har de flesta haft relativt liten behållning. ] några fall har det däremot rört sig om ganska betydande belopp. Sålunda har 17 kassor. bland dem flera uddemantalskassor i Gävleborgs län. haft en behållning av mer än 50000 kr. och 5 kassor. samtliga i Gävleborgs län. en behållning av mer än 100000 kr. 1 övervägande antalet fall har kassorna ombildats till fonder. vilkas avkastning skall delas ut som stipendier till ungdomar. som önskar utbilda sig på jordbrukets eller skogsbrukets områden. eller användas för andra jordbruksfrämjande åtgärder. Rotehållarkassorna i Gävleborgs län har i stor utsträckning överlämnats till hushållsgillen och hembygdsförening- ar eller ombildats till stiftelser. varvid bestämts att avkastningen skall an- vändas som stöd till ideell och kulturell verksamhet eller till lokala för- svarsorganisationer.

3 Utredningsmannen

Utredningsmannen erinrar till en början om att statsmakterna vid till- komsten av 1953 års kommunallag inte gick närmare in på frågan hur för- valtningen av jordbruksstämmotillgångarna skulle ordnas. sedan bestäm- melserna om dessa ärendens handläggning på jordbruksstämma hade upp- hört att gälla. I propositionen (l953:210 s. 62) uttalades endast att frågan på vilket sätt staten skulle medverka till omläggningen av jordbruksstäm- motillgångarnas förvaltning var föremål för överväganden. Utredningsman- nen diskuterar lämpligheten av en enhetlig förvaltningsform för alla sådana tillgångar. För delägarna skulle det givetvis innebära den minst genom- gripande förändringen om de genom en speciallagstiftning ftck tillfälle att alltjämt sammanträda på stämma för att besluta om tillgångarnas förvaltning. Utredningsmannen flnner i och för sig inga hinder för en sådan lösning. Efter förebild av häradsallmänningslagen skulle en lag om förvaltning av jordbruksstämmotillgångar kunna innehålla att angelägenheter som tidigare hade handlagts på jordbruksstämma skall handläggas på stämma med delä- garna. att för förvaltningen skall utses en styrelse. att förvaltningen skall granskas av revisorer etc. Lagen skulle emellertid endast reglera den yttre ramen för ärendenas handläggning.

Utredningsmannen erinrar om de skäl mot en sådan speciallagstiftning som kommunallagskommitten anförde i en skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 oktober 1949. nämligen att tillgångarna är olika till natur. härkomst och ändamål. att reglementen finns i vissa fall men inte i andra. att skiftande grunder gäller i fråga om delaktighet och rösträtt. att innehav av _iordbruks-

Prop. 1976/77:l 372

fastighet ibland är tillräckligt för delaktighet samt att det förekommer att på _iordbruksstämma handläggs ärenden som inte hör dit. Utredningsmannen finner att dessa omständigheter kan medföra vissa svårigheter vid utfor- mandet av en speciallag men inte gör detta omöjligt. Redan nu finns emel— lertid särskilda lagar för förvaltning av tillgångar som är jämförliga med jordbruksstämmotillgångarna. t. ex. häradsallmänningar och allmännings- skogar i Norrland och Dalarna och bysamfälligheter. Enligt utredningsman- nens mening bör man ur lagteknisk synpunkt vara återhållsam med spe- ciallagstiftning. En särskild gemensam reglering av samtliga slag av jord- bruksstämmotillgångar bör därför undvikas. Han anser det möjligt att erhålla godtagbara förvaltningsformer för tillgångarna genom att utnyttja redan be- fintlig lagstiftning och avvisar tanken på speciallagstiftning. Vid utarbetandet av förslag till nya förvaltningsformer gör han på grund av de olika till- gångarnas skiftande karaktär skillnad mellan jord å ena samt sockenmagasin och kassor å andra sidan.

Som tidigare har framhållits förvaltas s. k. oäkta sockenallmänningar enligt häradsallmänningslagen och övrig fast egendom. som nu är i fråga. enligt lagen (l973:1150) om förvaltning av samfälligheter . Några sockenmagasin vid vilka rörelse alltjämt bedrivs finns inte. Av utredningsmannens förslag är sålunda endast de av intresse som behandlar sockenmagasin. vid vilka magasinsrörelse inte bedrivs, samt kassor.

För denAframtida förvaltningen av dessa sockenmagasin och kassor föreslår utredningsmannen olika former. Dessa är att tillgångarna förvaltas enligt den numera upphävda bysamfällighetslagen. att de omvandlas till själv- ständiga eller osjälvständiga stiftelser. att de övertas av kommunen eller församlingen för vissa ändamål eller att de under viss förutsättning får för- brukas av delägarna.

Utredningsmannen framhåller att stiftelsebildning ligger närmast till hands vid val av ny förvaltningsform för kassorna. Under utredningens gång hade emellertid framkommit önskemål om en sådan ändring i by- samlällighetslagen att tillgångarna skulle kunna ställas under förvaltning för delägarnas gemensamma räkning enligt 5 & nämnda lag. Genom en sådan lagändring skulle man. enligt utredningsmannen. vinna den fördelen att delägarna ftck möjlighet att i lagreglerade former sammanträda för vård av tillgångens angelägenheter och uppdra åt en styrelse att sköta den löpande förvaltningen. Skillnaden mellan nuvarande och blivande förvaltningsform skulle då bli betydligt mindre än om tillgångarna omvandlades till stiftelser. Lagen avser emellertid. anför utredningsmannen. att reglera förvaltningen av bysamfälligheter och därmed jämförliga ägor och rättigheter. Det kan anses vara oegentligt att göra en lag med detta syfte tillämplig på förvaltning av rena kapitaltillgångar. Utredningsmannen finner dock övervägande skäl tala för att en möjlighet till förvaltning enligt bysamfällighetslagen införs. Delägare i magasinskassa förvaltar ibland också ett sockenmagasin. som inte längre används för sitt ursprungliga ändamål. Om delägarna önskar

Prop. 1976/77zl -' ' -' 373

övergå till en förvaltning av kassan enligt bysamfällighetslagen. bör enligt utredningsmannen hinder inte möte mot att även magasinsbyggnaden för- valtas på samma sätt.

En övergång till förvaltning enligt bysamfällighetslagen föreslås kunna ske endast frivilligt. De delägare som vill använda denna möjlighet skall enligt förslaget besluta därom och anta reglemente. vilket enligt Så skall underställas rättens prövning. l reglementet skall anges det ändamål som tillgångarna skall tjäna. Ändamålet skall enligt förslaget prövas av Kungl. Maj:t.

Särskilt när det gäller kassor med förhållandevis små tillgångar kan enligt utredningsmannen större nytta vinnas genom att delägarna tillåts anslå kas— sans hela kapital antingen till anskaffande av någon för kommunen eller församlingen nyttig stadigvarande tillgång eller för tillgodoseende av något för delägarna angeläget förbrukningsbehov. Utredningsmannen föreslår där— för att delägarna medges sådan rätt.

Om delägarna beslutar om en disposition eller förvaltning av kassans tillgångar som inte är lagligen möjlig eller inte fattar något beslut om hur tillgångarna skall disponeras eller förvaltas. måste enligt utredningsmannen myndighet fatta beslut om den framtida förvaltningen. För sådan tvångs— reglering bör endast stiftelsebildning komma i fråga. Vid stiftelsebildning förlorar delägarna möjligheter att deltaga i beslut om kassans förvaltning. Att märka är emellertid att flertalet kassor är förhållandevis små. Det torde vidare kunna antas att många kassor kommer att avvecklas på frivillig väg. innan de nuvarande bestämmelserna rörande deras förvaltning upphör att gälla. Härtill kommer att delägare som inte önskar avstå från rätten att vårda kassans angelägenheter föreslås få möjlighet att förvalta kassan enligt bysamfällighetslagen.

Utredningsmannen anser att stadgar för självständig stiftelse inte bör kun— na antas av delägarna själva utan kontroll från länsstyrelsernas sida. Sådan kontroll behövs främst med hänsyn till frågan om stiftelsens ändamål. vilket bör godkännas av myndighet och anges i stadgarna. Utredningsmannen föreslår därför att stadgar för självständig stiftelse skall fastställas av länsstyrelsen oberoende av stiftelseförmögenhetens storlek.

Av kassorna och sockenmagasinen skall enligt utredningsmannens förslag också kunna bildas osjälvständiga stiftelser. Förvaltningen bör i sådant fall kunna anförtros åt t. ex. kommunal eller kyrkokommunal nämnd. förening eller samfund. vars stadgar har fastställts av statlig myndighet. styrelse för lantmanna- eller lanthushållsskola eller annat organ. vars sammansättning regleras i lag eller författning. RLF-avdelning. hushållningsgille eller hem- bygdsförening. Självständig stiftelse. vars stadgar har fastställts av länsstyrel— se. bör också kunna godtas. Stor hänsyn bör tas till delägarnas egna önskemål när det gäller valet av organ för förvaltning av osjälvständig stiftelse.

Oberoende av vilken av de föreslagna förvaltningsformerna man kommer att välja för viss kassa eller visst magasin måste det ändamål som tillgångarna

Prop. 1976/7721 374

i framtiden skall tjäna bestämmas. Utredningsmannen erinrar om att köm- munallagskömmitte'n hade föreslagit stipendieändamål eller tillgodoseende av något för delägarna angeläget förbrukningsbehov eller anskaffande av någon för delägarna eller kommunen nyttig stadigvarande tillgång. Även utredningsmannen anser dessa ändamål lämpliga liksom också anskaffande av någon för församlingen nyttig stadigvarande tillgång. Han anser att man vid val av ändamål bör visa delägarna förhållandevis stort tillmötesgående. En kassas tillgång bör enligt utredningsmannen lå överlämnas till kom- mun eller församling bara om tillgången kommer att inllyta i allmän eller särskild investeringsfond. Endast om man förfar så säkras att medlen kom- mer att användas till någon nyttig varaktig tillgång och att de inte förbrukas för de löpande utgifterna. Andra ändamål som bör tillåtas är restaurering eller mera genomgripande reparation av byggnad som tillhör kommunen eller församlingen och överlämnande av tillgångarna till ortens jordbruks— kassa. Ett sådant användningssätt kan anses ligga i linje med magasins- kassornas ursprungliga ändamål. Däremot bör delägarna inte tillåtas att dela en kassas tillgångar mellan sig. Tillgångarna bör få användas inte bara för rent ekonomiska ändamål utan också för kulturella och kulturhistoriska syften. Om en tillgång inte skall användas för kommunens eller försam- lingens räkning. bör den krets av personer som skall få förmån av tillgången begränsas till invånarna i socknen eller. i vissa fall. till delägarna själva. Beslutander'a'tten i frågor rörande det ändamål som jordbruksstämmo- tillgångarna skall tjäna och rörande valet av förvaltningsform skall enligt utredningsmannens förslag ankomma på länsstyrelsen.

4 Remissyttrandena

.4 mm Iängsstvrefser samt dåvarande Svenska stadsförbundet och dåvarande Svenska landskommunernasförbund har i fråga om sockenmagasin som inte längre används för sitt ursprungliga ändamål samt kassor tillstyrkt utred- ningsmannens förslag eller lämnat dem utan erinran.

Så gott som samtliga remissinstanser ansluter sig till utredningsmannens uppfattning att förvaltningen i framtiden bör kunna ordnas tillfredsställande genom användning av redan befintlig lagstiftning.

JK anför att jordbruksstämmotillgångarna i civilrättsligt avseende växlar från rent mantalskommunala till sådana som. även om de förvaltas i kom— munalrättslig ordning. får anses tillhöra ägarna av vissa fastigheter. De är en tämligen oenhetlig krets av förmögenhetsobjekt av olikartad rättslig natur. Förvaltningen har skett enligt praxis och sedvanerätt utan att några egentliga missförhållanden eller påtagliga olägenheter har kunnat påvisas. Vid en avveckling bör alla fall som inte avvecklas frivilligt samlas till ett enda enhetligt anordnat rättsinstitut. De invändningar som kommunallagskom- mitten och utredningsmannen har anfört har enligt JK inte sådan styrka att de bör hindra en sådan lösning. Framförallt det förhållandet att till-

Prop. 1976/77zl

(4) x] 'J)

gångarna utan kända olägenheter har kunnat förvaltas inom ramen för en enhetlig legal reglering talar för denna lösning. Sedan delägarna har getts tillfälle till frivillig avveckling. finns ännu mindre behov att hänföra till- gångarna till skilda rättsinstitut. Det enklaste och mest ändamålsenliga sättet att genomföra avvecklingen är enligt JK att i en särskild lag om _iordbruks- stämma föreskriva att vad av ålder har gällt om behandling av ärende som angår endast i mantal satt jord skall gälla, intill dess tillgång som är ge- mensam för sådan jord övergår på annan ägare eller överförs till annan förvaltning. Härigenom skulle jordbruksstämman försvinna som kommu- nalrättsligt organ.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län tillstyrker utredningsmannens förslag och anser det särskilt tillfredsställande att bysamfällighetslagen föreslås bli till- lämplig. eftersom det innebär att de nuvarande intressenterna också i fram- tiden kommer att få bestämmanderätt över tillgångarnas förvaltning och användning. Även Iänssivrelscn i l-"äslcrboiiwis län tillstyrker förslaget och anser att magasinskassorna bör övertas av RLF-föreningarna. Därigenom kommer i huvudsak samma personer som tidigare att omhänderha för- valtningen. lnvalidbevärings- och uddemantalskassorna bör övertas av hem- bygdsföreningarna och användas för att bevara minnena från indelnings- verkets tid. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte även nödhjälpskassorna. som numera inte fyller någon funktion. kan avvecklas och överlämnas till kom- munerna.

Kammarkollegier anser inte att kassorna bör förvaltas enligt bysamfäl- lighetslagen. Tillgångarnas delägarkrets är vida större än ett skifteslags och också mindre väl sammanhållen. Med hänsyn till lagens syfte och kon- struktion anser kollegiet att det är främmande att låta lagen gälla sådana fristående kapitaltillgångar som kassorna, vilkas medel ofta är insatta på vanlig bankräkning. Förslaget till lag om stiftelsebildning innebär en mar- kerad tvångslagstiftning och kan ur den synpunkten inge betänkligheter. Kollegiet finner emellertid en sådan tvingande reglering ofrånkomlig och vill därför i princip inte motsätta sig den föreslagna lösningen. Länsstvrelsen i Göteborgs och Bohus län anför att bysamfällighetslagen präglas av uppgiften att lösa intressekollisioner vid förvaltningen av vissa marktillgångar och rättigheter som är knutna till dem. länsstyrelsen är därför tveksam inför förslaget att göra lagen tillämplig på kassorna. Mot förslaget till lag om stiftelsebildning har länsstyrelsen i princip ingen erinran. Lantrnärt'risrvrelsen avstyrker förslaget att göra bysamfällighetslagen tillämplig och biträder i stället förslaget att lösa förvaltningsfrågan i fråga om sockemagasin och kassor genom att bilda ekonomisk förening eller stiftelse. Enligt 1954 års faslig/iarshi/(Iningskommirté är det angeläget att statsmakterna främjar en över- gång till sådana former för förvaltningen att delaktigheten i tillgångarna frigörs från äganderätten till vissa fastigheter. Kommittén tillägger att för- månen för en fastighet att äga del i en kassa regelmässigt är utan betydelse för fastigheten som sådan och att det skulle innebära en fördel att i fas-

Prop. l976/77:1 376

tighetsbildningssammanhang kunna bortse från delaktigheten. Kommittén anser sig därför inte kunna biträda förslaget att utvidga bysamfällighetslagens tillämpningsområde till att omfatta även sockenmagasin och vissa kassor. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att förvaltningen av sockenmagasin och kassor bör kunna ske antingen enligt bysamlällighetslagens bestämmelser eller som självständig eller osjälvständig stiftelse men ifrågasätter om inte delägarna i de mindre kassorna skulle kunna lämnas frihet att själva be- stämma över dispositionen av kassorna. Det allmännas tillsyn bör i så fall inskränkas till en viss kontroll av att avvecklingen av tillgångarna sker på ett tillfredsställande sätt.

Nya förvaltningsformer kan. framhållerJK. komma att direkt eller indirekt påverka delägarnas enskilda rätt. En tvingande stiftelsebildning får en sådan verkan. eftersom sannolikt flertalet tillgångar kommer att stå utan tillsyn och de delägare som inte ingår i stiftelsens styrelse berövas allt egentligt inflytande på tillgångens förvaltning och nyttjande. Den omständigheten att vissa tillgångar i pengar räknat är relativt obetydliga synes i och för sig inte utgöra något skäl att undantaga dem från tillsyn. anför JK. Det kan för övrigt vara svårt att ange det verkliga värdet i de fall tillgången består av ett sockenmagasin. ofta en gammal och otidsenlig byggnad på ofri grund med kanske ett betydande kulturhistoriskt värde. JK vill inte tillstyrka förslaget om att vissa tillgångar tvångsvis skall kunna omvandlas till stiftelser. Inte heller bysamfällighetslagen är lämpad för förvaltning av jordbruksstämmotillgångar. Lagen är uppbyggd för att användas vid för- valtning endast av fast egendom. Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter om inte en bättre lösning än tvingande stiftelsebildning kan erhållas genom att en beslutanderätt motsvarande den som enligt 1963 års kungörelse till- kommer stämmorna anförtros kommunen. sedan jordbruksstämmorna har avvecklats. Inom ungefärligen den ram som anges i kungörelsen skulle kommunerna kunna åläggas att bestämma vem som skall överta tillgångarna och för vilket ändamål de skall användas. Beslutet bör underställas länsstyrel- sens prövning. En sådan ordning borde kunna tillämpas även i fråga om sockenmagasin som inte används för sitt ursprungliga ändamål. Eftersom 1963 års kungörelse inte omfattar sockenmagasinen. bör formerna och vill- koren för dessas avveckling regleras. inte heller länsstyrelsen i Skaraborgs län vill tillstyrka förslaget att tillgångar som inte har tillkommit genom donationer skall kunna tvångsvis ombildas till stiftelser. Länsstyrelsen har däremot ingen invändning mot frivillig stiftelsebildning utan anser tvärtom att en sådan är lämplig. Någon särskild lagstiftning om stiftelsebildning behövs enligt länsstyrelsens mening inte. Länsstyrelsen anser vidare att delä- garna bör ges viss befogenhet att fördela tillgångarna mellan sig efter andelstal i den mån de inte längre används för sitt urpsrungliga ändamål.

Svenska pastoratens riks/örhund anser att det visserligen inte strider mot kommunalrättsliga principer att församlingarna åtar sig att förvalta fonder för andra allmännyttiga ändamål än sådana för vilka församling kan ut-

Prop. 1976/77zl ' 377

debitera församlingsskatt men framhåller att en församling inte bör kunna tvingas att ta emot tillgångar som är avsedda för annat ändamål än för- samlingsändamål.

5 Övervägande"

Kommuns beslutanderätt utövas enligt 4 ; kommunallagen av kommun- fullmäktige. Före kommunallagens ikraftträdande ankom beslutanderätten enligt lagen om kommunalstyrelse på landet (LKL) på kommunalfullmäk- tige. om kommunen hade mer än 1 500 invånare. 1 kommuner med lägre invånarantal utövades beslutanderätten på kommunalstämma. Vissa ären- den skulle emellertid avgöras på kommunalstämma även i kommuner som hade kommunalfullmäktige. Detta gällde enligt 9 & LKL bl. a. ärenden som angick endast i mantal satt jord och som avsåg vården av vissa förmö- genhetstillgångar som var knutna till sådan jord. Bara de som innehade sådan jord ftck enligt 13; deltaga i avgörandet av ärenden av detta slag. Den på detta sätt sammansatta kommunalstämman brukar kallas jordbruks- stämma. Jordbruksstämman är ett ålderdomligt institut som förekom redan före tillkomsten av vår första kommunalförfattning. 1817 års sockenstäm- moförordning.

Vid kommunallagens tillkomst fattades principbeslut om att jordbruks- stämman skulle avskaffas. Institutet skulle emellertid få finnas kvar under en övergångstid så att annan förvaltning av ifrågavarande tillgångar skulle kunna anordnas. [ Så lagen om införande av kommunallagen föreskrevs därför att LKL:s bestämmelser om ärenden som angick endast i mantal satt jord skulle få tillämpas t. o. m. den 31 december 1959 eller den senare dag som Kungl. Maj:t bestämde. Förordnande om fortsatt giltighet av dessa bestämmelser har därefter meddelats vid flera tillfällen. senast genom en förordning (197511018). som medger att bestämmelserna tillämpas under år 1976. År 1962 avgav en särskild utredningsman en promemoria om av- veckling av institutet _iordbruksstämma. Promemorian har remissbehandlats men inte lett till lagstiftning. En redogörelse för utredningsmannens förslag och för remissyttrandena har lämnats i det föregående.

Jordbruksstämmotillgångarna bestod ursprungligen av egentliga socken- allmänningar. sockenmagasin och kassor av olika slag. bl.a. magasinskas- sor och rotehållarkassor. I fråga om den fasta egendom som tidigare för- valtades på jordbruksstämma gäller sedan den 1 juli 1974 lagen om för- valtning av samfälligheter. Detta innebär att bl. a. sockenallmänningarna och de allmänningskassor som var knutna till dem inte längre hör till jord-- bruksstämmotillgångarna.

Sockenmagasinen har tillkommit genom jordägarnas insatser av spann- mål. De hade till syfte dels att säkerställa utsädesbehovet. dels att fungera som kreditinstitut. Magasinskassorna har bildats av avkastningen från ma- gasinsrörelserna och av medel som flöt in när rörelserna avvecklades. lbland

Prop. 1976/77:1 378

ingår statliga nödhjälpsbidrag eller enskilda donationer i kassorna. Rote- hållarkassorna hade samband med det militära indelningsverket. De förekom under olika benämningar — uddemantalskassor. legokassor. invalidbevä- ringskassor osv. — i skilda delar av landet.

Den år 1975 upphävda kungörelsen (1963143) med föreskrifter rörande vissa av kommunalstämma förvaltade kassor tillkom för att underlätta av- vecklingen av magasinskassorna och rotehållarkassorna. l kungörelsen fanns bestämmelser om hur avvecklingen skulle ske och om till vilket ändamål tillgångarna skulle få användas. Avveckling kunde ske bl. a. genom att till- gångarna överlämnades till kommun eller församling. Tillgång eller avkast- ning lick inte användas för ändamål som kommun eller församling för- fattningsenligt hade att tillgodose. Beslut om avveckling skulle för att bli gällande underställas länsstyrelsens prövning.

Inventeringaravjordbruksstämmotillgångarna har gjorts vid flera tillfällen bl. a. åren 1960 och 1974. Enligt dessa undersökningar var antalet sock- enmagasin 54 år 1960 och sex år 1974. antalet magasinskassor 324 år 1960 och 30 år 1974. antalet rotehållarkassor 69 år 1960 och noll år 1974 samt antalet kassor som inte med säkerhet kunde hänföras till någon av dessa kategorier fem år 1960 och sex år 1974. Det sammanlagda värdet uppskat- tades år 1960 till 5.9 milj. kr. och år 1974 till ca 590000 kr.

Jordbruksstämman är ett ålderdomligt kommunalrättsligt institut. De än— damål som jordbruksstämmotillgångarna ursprungligen avsåg att tillgodose har numera förlorat sin betydelse eller kan inte längre tillgodoses genom dessa tillgångar. Förvaltningen av tillgångarna faller. som konstaterades re- dan vid kommunallagens tillkomst. utanför den egentliga kommunala verk- samheten. Det synes därför uppenbart att institutet bör avvecklas i samband med lagstiftningsarbetet på grundval av betänkandet (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag.

Genom 1963 års kungörelse har delägarna haft möjlighet att på frivillig väg avveckla förvaltningen av sådana jordbruksstämmotillgångar som ut- gjorts av kassor. Denna möjlighet har också utnyttjats i mycket stor ut- sträckning. Det sammanlagda värdet av tillgångarna kan numera antas vara relativt litet. För en tvångsvis genomförd avveckling bör därför väljas ett så enkelt förfaringssätt som möjligt. Särskilt i de fall där kassornas behållna tillgångar är mycket ringa och medlen därför knappast kan tänkas bli använda för något allmännyttigt ändamål skulle man kunna överväga att låta del- ägarna fördela medlen mellan sig efter andelstal. Detta skulle emellertid förutsätta att man fastställde en beloppsgräns. intill vilken en sådan för- delning av tillgångarna skulle tillåtas. En sådan gränsdragning skulle bli ganska godtycklig. Härtill kommer att i magasinskassorna kan ingå statliga nödhjälpsmedel eller donationsmedel. Anknytningen mellan de nuvarande innehavarna av den mantalssattajorden och ifrågavarande tillgångar framstår vidare som tämligen svag. Av dessa skäl bör delägarna inte få fördela kas- sornas behållna medel mellan sig. Inte heller synes det vara lämpligt att tvångsvis omvandla tillgångarna till stiftelser.

Prop. 1976/77zl 379

Den naturligaste och enklaste lösningen synes i stället vara att kvarvarande jordbruksstämmotillgångar övertas av kommunen. Vid en sådan lösning uppkommer frågan om föreskrifter bör meddelas om till vilka ändamål till- gångarna och avkastningen av tillgångar som behålls skall få användas. I det övervägande antalet fall är emellertid kassornas behållning ganska obe- tydlig. Föreskrifterna i 1963 års kungörelse gav också ganska vida ramar för användningen. Föreskrifter om att tillgångarna får användas bara till vissa angivna ändamål skulle. särskilt när fråga är om kassor med förhål- landevis obetydlig behållning. medföra onödiga svårigheter i adminiStrativt hänseende. Med hänsyn härtill bör några föreskrifter av det slag som nu har diskuterats inte meddelas. Det synes inte heller ftnnas skäl att efter förebild av 1963 års kungörelse föreskriva att eventuella donationsbestäm- melser skall iakttas eller att tillgångarna inte får användas för ändamål som kommun enligt särskild författning skall tillgodose. Vad som nu har sagts hindrar självfallet inte att det ofta kan ligga nära till hands att medlen används för något av de ändamål som anvisades i 1963 års kungörelse.

Enligt inventeringen år 1974 var behållningen i en magasinskassa l60 000 kr. Också för några andra kassor redovisades betydande behållningar. Med hänsyn härtill bör delägarna ges möjlighet att under en kort övergångstid avveckla förvaltningen av tillgångarna i enlighet med bestämmelserna i 1963 års kungörelse. Kungörelsens föreskrift om underställningsskyldighet synes inte böra göras tillämplig på sådant avvecklingsbeslut. Den kontrollmöjlighet som föreligger på grund av rätten för varje kommunmedlem att anföra kommunalbesvär över beslut som fattas på jordbruksstämma får anses till- räcklig. Avveckling bör få ske under tiden fram till utgången av år 1976. Det bör vara tillräckligt att beslut om avveckling fattas inom denna tid. Att beslutet har vunnit laga kraft före utgången av år 1976 bör således inte krävas.

I enlighet med det anförda har upprättats förslag till lag om egendom som förvaltas av kommunalstämma (hi/arm 1). l förslaget föreskrivs att. om sockenmagasin. tillgångar som hör till magasinskassa eller rotehållar- kassa eller annan egendom vid utgången av år 1976 förvaltas av kommu- nalstämma som avses i l3ä LKL. skall egendomen vid nämnda tidpunkt tillfalla kommunen. Dessförinnan får sådan förvaltning enligt förslaget av- vecklas i den ordning och under de förutsättningar som i fråga om vissa kassor föreskrevs i 1-3 åå den numera upphävda (se SFS 1973376) 1963 års kungörelse. Genom denna lydelse klargörs att reglerna i 1963 års kungö- relse skall så långt de alls kan tillämpas — ges motsvarande tillämpning i fråga om annan egendom än tillgångar som hör till kassor. att sådant hinder mot avveckling som kan före-ligga på grund av villkor vid enskild donation skall beaktas och att underställning enligt 4_=' kungörelsen inte behövs.

Vid utgången av år 1976 bör 8 ;" lagen om införande av kommunallagen upphöra att gälla. Det har inte ansetts nödvändigt att i detta sammanhang upprätta förslag till lag härom.

Prop. 1976/77: 1 380

Bilaga 1

Förslag till Lag om egendom som förvaltas av kommunalstämma

Härigenom föreskrives följande.

Om sockenmagasin. tillgångar som hör till magasinskassa eller rotehål- larkassa eller annan egendom vid utgången av år 1976 förvaltas av kom- munalstämma som avses i 13% lagen (19301251) om kommunalstyrelse på landet. skall egendomen vid nämnda tidpunkt tillfalla kommunen. Sådan förvaltning får dessförinnan avvecklas i den ordning och under de förut- sättningar som i fråga om vissa kassor föreskrevs i l—3 && i den numera upphävda kungörelsen (1963143) med föreskrifter rörande vissa av kom- munalstämma förvaltade kassor.

Denna lag träder i kraft den I juli 1976.

Prop. 1976/W:)

Bil:/gu .?

Sonimanstå/lm")ig ar uppgi/icrjitin länsstyrelserna nn) kassor m. m. som den I naveln/Jar 1974 ull/järn)_/i)'rt-'ul!11(las avIinn/bniksstiimmu

.S'lockltolms län

Täby magasinsfond (Täby kommun) Ingarö magasinsfond (Värmdö kommun)

Ossebygarns sockens spann målsfond (Vallentuna kommun) Vårdinge magasinsfond (Södertälje kommun) Hölö magasinsfond (Södertälje kommun) Mörkö magasinsfond (Södertälje kommun)

Uppsala län

Södermanlands län

Lästringe sockens magasinskassa (Nyköpings kommun) Ytterselö magasinskassa (Strängnäs kommun) Överselö magasinskassa (Strängnäs kommun) Helgesta magasinskassa

llehållningl 3 579149

5 23005 26 656127 9 64576 3 845: l8 4 046145

53 00320

697z5l 6 51878 5 533:l3

4 l73180

(Flens kommun; avveckling är under utredning) Västra Vingåkers magasinskassa 40 99lzl2 (varav byggnad (Vingåkers kommun; avveckling är under utredning) 25 00014 Floda sockens magasinskassa (Katrineholms kommun)

Östa/gällande län Jönköpings län Kronobergs lärt

Kalmar län

Ljungby magasinskassa och Ljungby sockenmagasin (Kalmar kommun)

(lollaritls län

Eksta sockens magasinskassa (Gotlands kommun)

38 ll2:—-—

% 026134

92498 (byggnad 5 000—10 000)

530875

'Uppgifterna om behållning avser i flertalet fall årsskiftet l973/74.

Prop. l976/77:1

Blu/(inge ltlll Kris/lrmslmlt lt'm

.-"llulmiilm.v lä)!

Ingelstorps h_vkassa (Ystads kommun) Glemminge bykassa (Ystads kommun)

l-lu/lumls län

Glife/mms och Bohus län

Ytterby magasinskassa (Spannmålslånefonden) (Kungälvs kommun) Skee sockenmagasin och magasinslond (Strömstads kommun)

Älvsborgs län

Alingsås lands- och Rödene sockenhemmanslbnd (Alingsås kommun)

Bälinge magasinskassa (Alingsås kommun)

Fonden för sockenhemmanct Bränne Broari Hemsjö socken (Alingsås kommun)

Hyssna magasinskassa

(Marks kommun)

.S'kurtllm/zus län

Vilske-Kleva sockenmagasin och magasinskassa (Falköpings kommun) Tängs magasinskassa (Grästorps kommun) 1le landskommuns magasinskassa (lljo kommun)

Sävare magasinsfond (Lidköpings kommun) Gösslunda magasinsfond (Lidköpings kommun) Sunnersbergs magasinsfond (Lidköpings kommun) Otterstads magasinsfond (Lidköpings kommun)

lit'lnillning

25.7:73

() 000:—

6 257173

18119137

23 177167

12 708165

6017:85

38 117128

4 370:20

61213198

4 24944 3 45822

4 0001—

25 798193

(varav byggnad 5 000:—)

(Uppgift om värdet av byggnaden saknas)

Prop. 1976/7711

Värmlands län ( )rchru län I'äxlmanlantls län

lt'op/mrbargs län Ludvika jordägarfond (Ludvika kommun) Stora Skedvi sockenmagasin och magasinskassa (Säters kommun)

Gävleborgs län l'äslvraorrlands län

Arnäs sockenmagasin och magasinskassa (Ornsköldsviks kommun; avveckling pågår) Nora magasinskassa (Kramfors kommun; avveckling pågår)

Jämtlands län

Föllinge husbondeföreningskassa (Krokoms kommun) Hallens magasinskassa (Åre kommun; avveckling pågår) Hede magasinsfond (l-lärjedalens kommun)

Västerbo/fans län

Norr-honans län

Töre distriktsmagasinsfond (Kalix kommun)

Sammandrag ,

Bt'litillning

39 973:—

160 0001—

199 973:—

66 846135

1 1 362105

78 208140

3 114130 19 4751——

uppgift saknas

( _: 'x) 'Jl oc ?? '_'.) O

ca 8 000:—

(Uppgift om vär- det av byggna- den saknas)

(varav byggnad l()0:—)

30 Magasinskassor (Stockholms. Södermanlands. Kalmar. Gotlands. Gö- teborgs och Bohus. Älvsborgs. Skaraborgs. Kopparbergs. Västernorr- lands. Jämtlands och Norrbottens län) bykassor (Malmöhus län) sockenhemmansfonder (Älvsborgs län) _iordägarfond (Kopparbergs län) husbondeföreningskassa (Jämtlands län)

_l—bdru

Prop. 1976/7711 384

6 sockenmagasin (Södermanlands. Kalmar. Göteborgs och Bohus. Skara- borgs. Kopparbergs och Västernorrlands län)

Sammanlagd behållning ca 550000 kr.. vartill kommer värdet av socken-

magasinen.

' Bilagå 5

Remlssyttmndenä' . .

Prop. 1976/7711

b.) 00 '..I )

Sammanställning av remissyttrandena 1 Kommunernas specialreglerade nämnder 1.1 Allmänna synpunkter

Samtliga remissinstanser som har uttalat sig därom anser att den statliga tillsynen över och kontrollen av den kommunala verksamheten nu kan minskas som en följd av främst kommunindelningsreformen och den kom-

munala förvaltningsorganisationens utbyggnad. Förslagen i promemoriorna att slopa en rad detaljföreskrifter om nämndernas verksamhet och om un—

derställning av vissa beslut tas allmänt emot positivt. Vissa remissinstanser är dock tveksamma på några punkter. Detta gäller främst förslag som hänger samman med tjänstemännens ställning i nämndorganisationen. Åtskilliga remissinstanser uttalar sig för en fortsatt översyn av den statliga kontrollen och tillsynen.

Socialstyrelsen delar den principiella syn på den kommunala demokratin som kommer till uttryck i promemoriorna. Styrelsen har inget att invända mot förslagen när det gäller bl. a. valbarhet till nämnderna och nämndernas sammansättning. Däremot menar styrelsen att vissa andra förslag kan anstå under ytterligare en begränsad tid med hänsyn till de uppdrag som so— cialutredningen och hälsovårdsstadgeutredningen har. Det blir då möjligt att i ett sammanhang ta ställning till bl.a. samspelet och uppgiftsfördcl- ningen mellan staten och kommunerna inklusive de krav på ärendebered- ningen som statsmakterna bör ställa.

Riksskatteverket instämmer allmänt i den strävan efter enhetlighet och förenkling som enligt verkets mening präglar översynsarbetet. Liknande synpunkter för länsstyrelsen i Hallands län fram liksom Hedemora kommun. som är särskilt tilltalad av författningsförslagens starka anknytning till den nya kommunallagen .

Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar att kommunindelningsreformen har skapat större och bärkraftigare kommuner och att lörvaltningsorgani- sationen har tillförts kvalificerad sakkunskap inom olika områden. Länsstyrelsen delar uppfattningen att den statliga tillsynen och kontrollen över kommunerna härigenom kan begränsas. Onödiga detaljföreskrifter som tynger den kommunala verksamheten kan mönstras ut. Genom att anpassa Specialförfattningarnas nämndregler till den nya kommunallagens motsva- rande bestämmelser når man enligt länsstyrelsens mening en önskvärd en- hetlighet i de specialreglerade nämndernas organisationsformer. Det får anses

riktigt att låta kommunerna själva ordna sin förvaltande verksamhet med hänsyn till skiftande lokala behov och förutsättningar. Länsstyrelsen anför avslutningsvis att det är väl motiverat att översynsarbetet fortsätter i syfte att ytterligare begränsa den statliga kontrollen och tillsynen. Också länsstyrel- sen i Kalmar län framhåller att kommunerna numera har väsentligt förbätt- rade förutsättningar att handha sina uppgifter och att de därför också bör

25 Riksdagen IUM/7? ] saml. Nr !

Prop. l976/77:l . 380

kunna lämnas en betydande frihet att anpassa nämndorganisatit.)n och ar- betsformer efter olika förhållanden och behov. Förslagen i promemoriorna stämmer väl överens med vad länsstyrelsen anser vara lämpligt och önskvärt. Länsstyrelsen i Västmanlands län för fram liknande synpunkter och framhåller att behovet av ingående statlig kontroll och tillsyn över kommunernas sätt att sköta sina åligganden har minskat kraftigt.

Länsstt'rt'lsen i Uppsala län anser att den reducering av det underställnings- pliktiga området som hittills har skett inte har fört med sig några olägenheter. Den statliga kontroll som kan behövas sker bl. a. genom besvärsprövningen.

Bodens kommun framhåller att många av de frågor som tas tipp i pro- memoriorna är av väsentlig betydelse för kommunerna. Den kommunala organisationen efter kommunindelningsreformen har enligt kommunens mening i de flesta fall gjort det möjligt för kommunerna att även i mycket kvalificerade ärenden själva utarbeta de beslutsunderlag som behövs. Fö- reskrifterna om underställning är därför i många fall otidsenliga och bör avskaffas.

Haninge kommun delar helt uppfattningen att behovet av statlig tillsyn och kontroll över kommunernas sätt att fullgöra sina uppgifter har minskat. Kommunen anser emellertid inte att förslagen i promemoriorna kan be- tecknas som tillräckligt genomgripande. Ytterligare lagändringar i syfte att ge kommunerna ökad handlingsfrihet är både möjliga och önskvärda. Den statliga effektivitetskontrollen över den specialreglerade kommunala förvalt- ningen ter sig ofta stötande ur den kommunala demokratins synvinkel. Den statliga styrningen av kommunen sker i dag väsentligen genom andra instrument än lagar och förordningar — främst genom den statliga bidrags- givningen till kommunerna. En viktig åtgärd för att minska den statliga detaljregleringen är därför enligt Haninge kommuns uppfattning att nu- varande specialdestinerade statsbidrag ersätts med generella bidrag.

Norrköpings kommun tillstyrker förslagen till ändringar beträffande de spe- cialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer. Den lagtekniska lösning som föreslås i promemoriorna ger enligt kommunens uppfattning regler som är lättare att överskåda och tillämpa än de nu gällande reglerna. Tjänstemännens rätt att delta i nämnds överläggningar och att anteckna sin mening till protokollet bör enligt kommunens mening behandlas i regler som kommunen själv beslutar om.

De framlagda förslagen innebär enligt Skövde kommuns mening en mo- dernisering. anpassning och förenkling av bestämmelserna om de special- reglerade nämnderna vilket medverkar till att åstadkomma enhetlighet. Kommunen anser också att förslagen i viss utsträckning bidrar till att skapa större handlingsfrihet. Mer ändamålsenliga arbetsformer och organisatoriska lösningar blir möjliga.

Stockholms kommun konstaterar att förslagen innebär en förenkling av är- betsformerna hos vissa specialreglerade nämnder. Detaljregler slopas och den närmare utformningen av nämndernas organisation och arbetsformer

Prop. l976/77zl 387

överlämnas åt kommunerna. Kommunen anser att de förslag som har lagts fram och som syftar till större frihet att organisera nämndarbetet är mycket angelägna för kommunerna. som därigenom får bättre förutsättningar att uppnå ökad effektivitet i det kommunala arbetet.

Svenska kommtin/örbumlet anför att det är naturligt att staten genom sitt övergripande ansvar lägger fast de allmänna riktlinjerna och ramarna för samhällets samlade insatser på olika områden men att det från kommunal självstyrelsesynpunkt är angeläget att kommunerna lämnas stor frihet att själva bestämma om den lokala verksamhetens omfattning. inriktning och utformning. En omfattande detaljstyrning från statsmakterna kan enligt för- bundets mening få till resultat att den demokratiska beslutsprocessen i kom- munerna inte framstår som meningsfull. Förbundet erinrar om att i den kommunala verksamheten är förtroendemän engagerade i berednings-, förvaltnings- och verkställighetsuppgifteri långt större utsträckning än vad som är fallet i statlig verksamhet. En tillsyn och kontroll över kommunal verksamhet kan därför ofta innebära att statliga tjänstemän utifrån eget bedömande har att utöva kontroll över kommunalt handlande. som har sin direkta grund i politiska beslut.

Den genomförda kommunindelningsreformen och utvecklingen inom den kommunala sektorn har enligt kommunförbundets mening skapat nya för- utsättningar för att vidga och fördjupa den kommunala självstyrelsen. Be- hovet av statlig tillsyn och kontroll måste därför bedömas från andra ut- gångspunkter än tidigare menar förbundet. som hälsar det pågående över- synsarbetet med tillfredsställelse. Kommunförbundet konstaterar slutligen att de nu föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga för att åstadkomma en riktig balans mellan stat och kommun. Därför är det angeläget att över- synsarbetet fortsätter i syfte att ytterligare begränsa den statliga kontrollen och tillsynen.

Fö rs ! a ge n i P M ll tillstyrks eller lämnas utan erinran av närmare hälften av remissinstanserna. Det gäller länsstvrelserna i Södermanlands, Ble-

kinge. Örebro. Västernorrlands och Västerbottens län, Kopparbergs och Väster- bottens läns landstingskommuner. Avesta. Bengtsfors. Borlänge. Falu. Flens. Göteborgs, Götene. Hjo, Jönköpings. Katrineholms. Ludvika. Lycksele, Malmö. Norrköpings. Nyköpings. Skövde. Sundsvalls. Sölvesborgs, Trollhättans, Vallen- tuna. Varbergs. Öckerö, Örebro. Örnsköldsviks och Östersunds kommuner samt Landsorganisalionen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centra/organisation (TCO).

Stockholms läns landstingskommun finner principerna godtagbara och till- styrker i likhet med Södermanlands, Malmöhus och Skaraborgs läns lands- tingskommuner samt Landstings/örbundet förslagen så långt dessa berör lands- tingskommunerna.

Bodens. Falkenbergs. Haninge. Kungsbacka. Laholms, Landskrona. Mörby- långa. Ronneby. Strängnäs och Vingåkers kommuner tillstyrker också försla- gen. Dessa kommuner anser dock att de förslag som har lagts fram om

Prop. 1976/77:l 388

att slopa underställningsskyldigheten borde ha omfattat fler ärendegrupper. främst beslut om att ta upp långfristiga län. Liknande synpunkter i fråga om underställningsskyldigheten anförs av Svenska konnnun/örbum/e/ och några länsstyrelser.

Övriga remissinstanser har i allmänhet invändningar på endast en eller ett par punkter.

Beträffande förslagen i P M lll är remissutfallet nära nog odelat positivt. Praktiskt taget samtliga remissinstanser sluter upp bakom förslagen i promemorian.

Endast sju remissinstanser av sammanlagt 49 avstyrker något av förslagen. Dessa remissinstanser är Livsmedelsverket, utredningen om skolan. staten och kommunerna, länsstyrelserna i S toekltolms och Östergötlands lätt, Stockholms och Sundsvalls kommuner samt Svenska kommunförbundet. lnvändningarna avser i huvudsak frågorna om vidgad valbarhet eller om utomståendes när- varorätt. Av de 42 remissinstanser som tillstyrker förslagen för ett tiotal fram ytterligare förslag till författningsändringar. Hälften av dessa förslag rör inrättande av totalförsvarsnämnder i kommunerna. Ett par kommuner önskar en översyn av bestämmelserna om överförmyndarnämnd.

1.2 Fakultativa eller obligatoriska nämnder

I PM 111 föreslås att kommunernas möjligheter att själva utforma sin nämndorganisation skall förbättras. Förslaget innebär att ytterligare några nämnder görs helt fakultativa. nämligen arbetslöshetsnämnd, uttagnings- nämnd och handels- och sjöfartsnämnd. Vidare anges i specialförfattning- arna att kommunstyrelsen (i ett par fall socialnämnden) utgör den special- reglerade nämnden. om kommunfullmäktige inte har beslutat annat.

Sundsvalls kommun påpekar att kommunstyrelsen får hand om åtta av de i promemorian behandlade nämndernas verksamhet. om annat inte be- slutas. En rationellt fungerande verksamhet förutsätter därvid delegation i betydande omfattning. Det bör därför övervägas om beslutsfunktionerna direkt kan läggas på annat organ än kommunal nämnd eller om man på annat sätt kan undvika omgången över ett delegationsförfarande. Svenska kommunförbundet framhåller samma problem och framhåller att det kan vara önskvärt att delegera hela den specialreglerade nämndens verksamhet till en avdelning inom kommunstyrelse som är exempelvis arbetslöshets- nämnd. Förbundet önskar att det i det pågående lagstiftningsarbetet görs klart att denna möjlighet står öppen.

l Sundsvalls kommun har man valt att tillsätta en särskild arbetslöshets- kommitté under kommunstyrelsen. Kommittén tar bl. a. fram förslag på beredskapsarbeten. samråder med statliga myndigheter m.m. Handlägg- ningen av arbetslöshetsnämndens uppgifter borde enligt kommunens me- ning ha övervägts ytterligare. Stockholms kommun anser att förslagen be- träffande arbetslöshetsnämnd innebär en snävare reglering av kommunernas

Prop. l976/77zl 389

handlingsfrihet än f. n. 1 Stockholm är ansvaret för arbetslöshetsfrågorna fördelat på flera organ. Denna lösning. som i Stockholm har visat sig mest ändamålsenlig. önskar kommunen behålla.

Överbefälhavaren (ÖB). som tillstyrker förslagen, redovisar sina erfaren- heter beträffande kommunernas specialreglerade uppgifter inom totalför- svaret. I flertalet kommuner fullgörs dessa av kommunstyrelsen. Det är förståeligt. menar ÖB. om totalförsvarsfrågorna i en arbetssituation som gör hårda prioriteringar nödvändiga inte alltid kan ges tillräckligt utrymme. Därför bör kommunerna ges lagfäst möjlighet att inrätta en särskild to- talförsvarsnämnd. till vilken de totalförsvarsuppgifter som inte fullgörs av andra nämnder kan hänföras. ÖB avser i första hand uppgifter som an- kommer på civilförsvarsnämnd. beredskapsnämnd. kristidsnämnd och hem- Värnsnämnd. För att kommunernas handlingsfrihet skall behållas och flexi- biliteten säkerställas bör totalförsvarsnämnden inte vara obligatorisk. Chefen för armen, civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelsen i Stockholms län pekar lika- ledes på möjligheten att inrätta en totalförsvarsnämnd. Militärbefälhavaren i Östra militärområdet. som till skillnad från de nyss nämnda remissinstan- serna anser att nämnden bör vara obligatorisk. ser fördelar främst i form av tidsvinst och sakligare handläggning.

Uttagningsnämnden är föremål för flera remissinstansers intresse. Chefen ,lör armen framhåller att samtliga hästar har utgått ur krigsorganisationen och sätter i fråga om uttagningsnämnd längre är nödvändig. försvarets mate- rielverk för fram liknande synpunkter och förordar.om bestämmelserna om ut- ' tagning ändå behålls. att kommunstyrelsen skall vara uttagningsnämnd. Över- styrelsen/ör ekonomiskt_/örsvar menar att frågan om framtida uttagning av häs- tar är oviss och ser inga olägenheter i förslaget att göra uttagningsnämnd fakul- tativ. Sundsvalls kommun sätter också uttagningsnämndens existensberätti- gande i fråga. liksom behovet av kristidsnämnd. familjebidragsnämnd. hem- värnsnämnd. handels- och sjöfartsnämnd samt slakthusstyrelse. Andra lös- ningar borde enligt kommunens uppfattning ha prövatsi fråga om verksamhet

som utövas av dessa nämnder.

Stockholms kommun anser att valnämnden i likhet med övriga nämnder Som behandlas i promemorian bör göras fakultativ. även om valadmini- Sirationen i Stockholms kommun torde kräva en särskild valnämnd.

1.3 Antal ledamöter och suppleanter

l promemoriorna föreslås att det minimiantal ledamöter som gäller för kommunstyrelsen (fem) skall gälla för alla kommunala nämnder. Vidare före- slås att de olika bestämmelser om utseende av suppleanter som finns i special- författningarna slopas. Samma regler som för kommunstyrelsen skall gälla.

Förslagen tillstyrks av samtliga remissinstanser utom socialstvrelsen. som beträffande antal ledamöter i social centralnämnd vill avvakta socialutred- ningens förslag. Sat'ta/utredningen tillstyrker för sin del förslagen i prome-

Prop. 1976/77: 1 390

morian. Kumla kontmun framhålleratt minimiantalet fem ledamöter bör avse även taxeringsnämnd. överförmyndarnämnd. traliknämnd och organ vid försäkringskassa som enligt lagen om allmän försäkring utses av kommunen.

1.4 Valbarhet

Mest kritik har de förslag rönt som behandlar tjänstemännens ställning i nämndorganisationen. Det gäller dels förslag om ändrade valbarhetsregler. dels förslag om utomståendes rätt att närvara och yttra sig vid sammanträden samt att anmäla avvikande mening till protokollet.

[ promemoriorna föreslås att enhetliga valbarhetsbestämmelser skall gälla för hela den kommunala nämndorganisationen. I fråga om samtliga specialför- fattningar som behandlas i promemoriorna föreslås att frågan om valbarhet till resp. nämnd skall regleras genom en hänvisning till den nya kommunallagen. Kommunallagsutredningens förslag till enhetlig kommunallagtSOU 1974:99) innebar på denna punkt att det valbarhetshinder vid val till kommunstyrelse som gäller för kommunens ledande tjänsteman och för förvaltningscheferna vid de verk som hörtill kommunstyrelsen skulle slopas. En hänvisning i resp. specialförfattning till den valbarhetsregel som utredningen föreslog skulle in- nebära att bland andra brandchef . skolchef och socialchef skulle kunna väljas till ledamot i sin egen nämnd. Beträffande byggnadsnämnd. barnavårds- nämnd och hälsovårdsnämnd skulle förslaget inte innebära någon förändring.

Remissopinionen är delad i denna fråga. Förslaget i promemoriorna till- styrks av flertalet remissinstaner. däribland socialstyrelsen, socialutredningen, hälsova'rdsstadgeutredningen. utredningen om skolan. staten och kommunerna. länsstyrelserna i Uppsala, Skaraborgs. Örebro och Norrbottens län samt Sö- dermanlands och Örebro läns landstingskommuner. Eskilstuna och Köpings kommuner samt C emm/organisationen SA C O/SR. Som har nämnts i det före- gående har majoriteten av remissinstanserna tillstyrkt samtliga förslag i pro- memoriorna eller lämnat dem utan erinran.

Haninge kommun. som ansluter sig till kommunallagskommitténs mening (SOU 1952114) att den ledande tjänstemannen eller förvaltningschefen skall stå neutral i förhållande till olika partigruppenanser atten ordning som innebär att en förvaltningschef kan vara ledamot i nämnden kan ge upphov till besvär- liga konfliktsituationer. Denna principiella uppfattning föranleder emellertid inte kommunen att avstyrka förslaget att valbarhetshindren skall slopas. Som skäl härför anförs dels att ingen kategori medborgare på grund av yrke bör ute- slutas från möjligheten att få kommunala uppdrag. dels att de politiska par- tierna bör kunna avgöra vilka nomineringar som är lämpliga.

Förslaget att valbarhetshindren för förvaltningschefer skall slopas avstyrks av skolöversn-trelsen, länsstyrelserna i Stockholms. Jönköpings. Gotlands. K risti- anstads och Gävleborgs län samt av Jönköpings läns landstingskommun. Genomgående åberopas intresset av att förvaltningschefen intar en partipoli- tiskt oberoende. självständig ställning. Förslaget avstyrks vidare av Gislaveds.

Prop. l976/77:l ' ' 391

Gotlands. Karlstads. Kumla. Kungsbacka, Lerums, Mora, Piteå, Stockholms, Svenljunga, Uddevalla. Umeå. Uppsala. l-"ingdkers. Växjö och Ä tvitlabergs kom- muner. Svenska kommunlörbundet hänvisar till sitt yttrande över förslaget till enhetlig kommunallag. l detta yttrande avstyrker förbundet kommunallags- utredningens förslag att valbarhetshindren för chefstjänstemännen vid val till kommunstyrelsen skall tas bort. Kommunförbundet anser dock att det beträf- fande valnämnd är befogat att göra avsteg från denna princip. [många kommu- ner har man ansett det lämpligt att i valnämnden välja in den person som tidi- gare har varit förordnad av länsstyrelsen som ordförande i valnämnden och vars erfarenhet man har önskat utnyttja. Kommunförbundet ansluter sig också till förslaget att de särskilda valbarhetshinder som gäller för val till arbetslöshetsnämnd skall slopas. Detta förslag har överhuvudtaget inte mött några invändningar.

Åtskilliga av de remissinstanser som har yttrat sig särskilt i denna fråga framhåller intresset av enhetliga valbarhetsregler. Detta önskemål har i llera fall varit det främsta skälet för dessa remissinstanser att tillstyrka förslaget be- träffande de specialreglerade nämnderna. De avstyrkande remissinstanserna förordari flera fall att nuvarande valbarhetshinderi kommunallagarna behålls och görs tilllämpliga på samtliga specialreglerade nämnder. Flera remissin- stanser har också den uppfattningen att jävsbestämmelserna i förvaltningsla- gen (19711290). vilka gäller i flertalet specialreglerade nämnder. gör ett leda- motskap för förvaltningschef omöjligt.

1.5 Nämndernas sammansättning

l promemoriorna föreslås att de särskilda bestämmelser som finns om hur nämnderna skall eller bör vara sammansatta slopas. Det gäller bl. a. rekom- mendationerna att det skall finnasjuridisk sakkunskap företrädd i barnavårds- nämnd. att läkare bör vara ledamot av nykterhetsnämnd och av hälsovårds-

nämnd samt att en veterinär bör vara ledamot i hälsovårdsnämnd. Det gäller också löreskriften att nykterhetsnämnd skall vara sammansatt av såväl män som kvinnor.

Förslaget att alla rekommendationer om hur nämnderna skall vara sam- mansatta skall tas bort urlagstiftningen har bedömts positivtav nära nog samt- liga remissinstanser. Allmänt framhålls att rekommendationer om särskild yr- kesrepresentation är främmande för moderna demokratiska principer. Flera remissinstanser framhåller också att frågan om nämndernas sammansättning med förtroende kan överlämnas till de politiska partierna.

Endast ett par länsstyrelser avstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att ytterligare överväganden fordras för att rättssäkerhetsintresset inte skall äventyras. En tänkbar ersättning kan enligt länsstyrelsen vara att in- föra direkta förskrifter om inhämtande av sakkunnigutlåtanden i vissa ären- den. l.ivsinedelsi'erket delar promemoriornas kritiska syn på systemet att specialdestinera mandat till vissa yrkesgrupper. En ändring förutsätter dock

Prop. l976/77:l _ 392

enligt verket att behovet av sakkunskap inom hälsovårdsnämnden blir till- fredsställande säkerställt på annat sätt. Länsstvre/sen i I-'ärmlantls län anser att läkare och veterinär i hälsovårdsnämnd tillför nämnden en önskvärd och erforderlig sakkunskap. Motsvarande resonemang förs beträffande de sociala nämnderna. Länsstyrelsen i Norrbottens län. som också tillstyrker för- slaget. anser att juridisk sakkunskap i någon form bör tillföras barnavårds- nämnd och nykterhetsnämnd.

1.6 Proportionella val av nämnder

l PM ll föreslås att kommunallagens bestämmelse om proportionellt val skall gälla val till samtliga kommunala nämnder. Förslaget. som berör bl.a. nykterhetsnämnd. hälsovårdsnämnd. uttagningsnämnd. handels- och sjö- fartsnämnd och slakthusstyrelse föreslås bli genomfört genom att den nya kommunallagens bestämmelse görs generellt tillämplig och genom att spe- cialförfattningarnas motsvarande bestämmelser i ämnet slopas.

Förslaget i promemorian biträds av samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Allmänt anses förslaget innebära en värdefull komplettering av kommunallagens regler till skydd för minoriteten. även om många re- missinstanser framhåller att de aktuella nämnderna redan nu regelmässigt väljs proportionellt. Kumla kommun anser att även taxeringsnämnd bör kun- na väljas proportionellt. Stockholms kommun framhåller att förslaget som det har utformats i promemorian innebär att byggnadsnämnd. social cen- tralnämnd och social distriktsnämnd i Stockholms kommun till skillnad från nu inte skulle komma att omfattas av någon bestämmelse om pro- portionellt val. Detta torde inte ha varit avsikten med förslaget. Förslaget bör därför arbetas om så att det även i fortsättningen medger proportionella val av dessa nämnder. Socialutredningen motsätter sig inte den lagtekniska lösning som har föreslagits men uttalar att vissa skäl talar för att i stället ge bestämmelsen formen av en hänvisning till kommunallagen i resp. spe- cialförfattning.

1.7 Utomståendes närvarorätt

[promemoriorna föreslås att Specialförfattningarnas bestämmelser om när- varorätt. yttranderätt och rätt att låta anteckna avvikande mening för andra än ledamöter slopas. [ stället hänvisas till en bestämmelse som kommunallagsut- redningen har föreslagit av innebörd att kommunstyrelsen och andra nämnder får tillkalla tjänsteman hos den egna kommunen eller landstingskommunen eller särskild sakkunnig för att meddela de upplysningar som behövs. Försla- gen i promemoriorna innebär att nuvarande bestämmelser om närvarorätt. yt- tranderätt och falsk reservationsrätt för brandchef . föredragande i byggnads- nämnd. skolchef. stads- och länsläkare samt distrikts- och länsveterinär slo- pas. Det skall i stället ankomma på resp. nämnd att avgöra vilka utomstående som får närvara vid nämndens sammanträden.

Prop. l976/77:l 393

Remissopinionen är splittrad i denna fråga. Det övervägande antalet re- missinstanser tillstyrker förslaget. ] vissa yttranden görs invändningar beträf- fande någon nämnd eller någon kategori närvaroberättigade. Utöver den majo- ritet av remissinstanserna som har tillstyrkt samtliga förslag eller lämnat dem utan erinran tillstyrks förslagen om slopad nävarorätt av bl. a. sko/överstyrelsen. länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs. Skaraborgs. Örebro. Västmanlands och Kopparbergs län. Örebro läns landstingskommun, Bodens. Haninge. Kö- pings och Stockholms kommuner. Svenska kommunförbundet och LO samt. så- vitt angår skolstyrelse och utbildningsnämnd. av Södermanlands läns lands- tingskommun. Värnamo kommun tillstyrker i princip men menar att en särreg- lering kan erfordras för att tillförsäkra hälsovårdsnämnd medicinsk sakkun- skap. Länsstyrelsen i Gotlands län tillstyrker förslaget i huvudsak men menar att det inte är möjligt att genomföra i byggnadsnämnd på grund av bestämmel- serna i 67 å byggnadsstadgan om delegation från länsstyrelse och föreslår be- träffande skolstyrelse och brandstyrelse en lösning av innebörd att närvarorät- ten. yttranderätten och den falska reservationsrätten skall bestå. om styrelsen inte beslutar annorlunda. Några remissinstanser. däribland socialutredningen. hälsovärdsstadgeutredningen, länsstyrelserna ! Östergötlands. Jönköpings. Got- lands och Gävleborgs län samt Gislaveds. Eskilstuna. Lerums. Uppsala och Vä- nersborgs kommuner. anser att förslagen kan genomföras men att tjänsteman eller annan sakkunnig som har kallats till nämndens sammanträde bör ges yt- tranderätt. Några av dessa remissinstanser menar att den som har kallats också bör ha falsk reservationsrätt. Denna uppfattning delas av socialstyrelsen. som anser att tillkallad experts yttranderätt bör prövas ytterligare. Styrelsen vill ock- så behålla den falska reservationsrätten och framhåller att den tillkallade an- nars inte kan göras ansvarig förde upplysningar som han harlämnat. Liknande synpunkter förs fram av livsmedelsverket. som anser att en vägran att låta den sakkunnige få sin mening antecknad i protokollet kan innebära otillbörligt undanhållande av sakunderlag för beslutet. Länsstyrelsen i Kronobergs län är av motsatt mening och anser att den falska reservationsrätten bör kunna slopas med hänsyn till att nämnderna har ett politiskt ansvar. Ytterligare några re- missinstanser menar att kommunallagsutredningens förslag om att tillkallad skall lämna upplysningarär för snäv och endast ger möjlighet att besvara direk- ta frågor. Eskilstuna kommun framhåller att om tjänstemannen i stället för en skyldighet att lämna upplysningar hade skyldighet att också delta i överlägg- ningarna och delge nämnden samtliga upplysningar som är av betydelse skulle detta kunna ge anledning till frågor som annars inte skulle ha ställts. Kommu- nen menar att en sådan lösning skulle ge en allsidigare belysning av ärendet och vara ägnad att förebygga brister eller felaktigheter i beslutsunderlaget. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att tillkallad tjänsteman bör ha skyldighet att inställa sig i nämnden. Några remissinstanser avstyrker förslagen att fö r v a 1 t n in g 5 c h e fs

0 c h a n n a n fö r e d r a g a n d e s närvarorätt. yttranderätt och falska re- servationsrätt skall tas bort. Planverket menar att föredragande tjänstemans

Prop. 1976/77zl 304

personliga närvaro utgör en värdefull tillgång för byggnadsnämnden. Motsva- rande åsikt uttrycks av Statens brandnämnd beträffande brandchefens när- varo vid sammanträde med brandstyrelse. Brandnämndcn framhåller att brandchefens ansvar för att brand förebyggs talar för att han skall ha en ovillkorlig rätt att direkt till brandstyrelsen redovisa vilka konsekvenser för brandförsvarets funktionsduglighet som kan bli följden av det ena ellcr andra beslutet. Nämnden framhåller också att det för brandchefen i högre grad än för någon annan kommunal förvaltningschef är värdefullt att ha rätt att få sin mening antecknad till protokollet och därigenom kunna be- gränsa sitt ansvar för de brister i brandlörsvaret som ett beslut eventuellt kan föranleda. Livsmedelsverket är starkt kritiskt till förslaget och framhåller att hälsovårdsstadgans nuvarande regler i ämnet tillkom så sent som i samband med 1971 års livsmedelslagstiftning. Verket menar att det inte kan förutsättas att hälsovårdsnämnden i alla lägen inser att human- eller veterinärmedicinsk sakkunskap behövs. Att stryka bestämmelserna om när- varoskyldighet för tjänsteläkare och tjänsteveterinär är att riskera en re- sursförstärkning inom livsmedelstillsynen som är både påkallad och accep- terad. Hälsoi'ärdsstadgeutredningen framför liknande synpunkter och menar att nuvarande bestämmelser i varje fall bör bestå i avvaktan på utredningens förslag.

Beträffande främste veterinär vid slakthus och dennes medverkan vid sam- manträde med slakthusstyrelse framhåller livsmedelsverket att underlaget för slakthusdriften till stor del ligger inom veterinärens kompetens- och tillsyns- område. Den praktiska kontaktyta som närvarorätten innebär anser verket vara till stor ömsesidig fördel. varför detär värdefullt om den ansvarige besikt- ningsveterinären kallas till och har rätt att närvara vid slakthusstyrelsens sam- manträde. Rätten att till protokollet anmäla avvikande mening anser verket vara av mindre betydelse.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna anför att syftet med skolche- fens närvarorätt m. m. i skolstyrelsen främst är att tillförsäkra skolstyrelsen er- forderlig sakkunskap. Bestämmelsen om närvarorätt hänger emellertid nära samman med frågan om behov av och former för den statliga tillsynen över skolväsendet. Eftersom detta ären väsentlig del av utredningenseget uppdrag. avstyrker utredningen ändringar i detta sammanhang. Länsstyrelsen i Uppsala län menar att förslagen att bestämmelserna om närvarorätt. yttranderätt och falsk reservationsrätt för lörvaltningschel'er. andra löredragande och vissa experter skall slopas kräver ytterligare överväganden. speciellt med beak- tande av det rättssäkerhetsintresse som bestämmelserna avser att tillgodose. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att de här berörda tjänstemännen bör ges närvaro- och yttranderätt. om fullmäktige inte beslutar annat. Förslaget avstyrks även av Jönköpings lärts lam/stingskommun. Lerums kommun och SACO/SR. Förslagen i PM 11 innebär vidare att den närvarorätt som tillkommer lä n sl ä k are o ch lä n s v e t e ri nä r vid hälsovårdsnämnds samman-

Prop. 1976/77:1 395

träde slopas. Detta tillstyrks av flertalet remissinstanser. däribland länsstyrel- sen iJönköpings län som menar att en smidig ordning synes vara att ord- föranden i reglemente ges rätt att kalla erforderliga experter. Tillstyrker gör också länsstyrelserna i Kronobergs. Gotlands och Norrbottens län liksom länsstyrelsen i Skaraborgs län. Förslaget avstyrks av lantbruksstvrelsen. som menar att hälsovårdsstadgeutredningens förslag bör avvaktas. Samma upp- fattning har livsmedelsverket och hälsovärdsstadgeutredningen. Livsmedelsverket framhåller att den moderna livsmedelsrillsynen förutsätter samordning och nära och ömsesidigt etablerade kontakter tillsynsmyndigheterna emellan. Länsveterinärens närvarorätt i hälsovårdsnämnd skall enligt verket ses mot denna bakgrund och inte som ett utslag av statligt förmynderskap. Starka skäl talar därför mot förslaget att närvarorätten skall slopas. Förslaget av- styrks vidare av länsstvrelserna i Kristianstads, Malmö/ms. Hallands, Värm- lands och Jämtlands län. Den sistnämnda länsstyrelsen sätter i fråga om det inte allmänt sett föreligger intresse av att denna begränsade form av tillsyn och kontroll behålls.

Förslagen i PM 11 innebär också att de rekommendationer som ftnns i flera specialförfattningar om anlitande av j u rid is k. m e d i e i n s k el - le r v e t e ri n ä r m e d i c i n s k sakkunskap vid nämndernas samman- träden slopas. Flertalet remissinstanser. däribland länsstyrelserna i Jönköpings. Kranobergs. Kalmar, Gotlands. Älvsborgs. Skaraborgs, l-"ärmlands, Gävleborgs och Norrbottens län tillstyrker detta förslag. Några av dessa remissinstanser gör dock vissa reservationer. Länsstyrelsen i Kalmar län är sålunda inte beredd att tillstyrka ändringen beträffande barnavårdsnämnd och hälsovårdsnämnd. Länsstyrelsen i Värmlands län anser också att förslaget inte bör genomföras i fråga om hälsovårdsnämnden.

Socialstyrelsen. som tillstyrker förslagen i princip.anser att föreskrifterna om juristmedverkan i barnavårdsnämnd och expenmedverkan i hälsovårds- nämnd bör. behållas i avvaktan på resultatet av socialutredningens resp. hälsovårdsstadgeutredningens arbete. Soria/utredningen påpekar att nämn- dernas behov av utomstående sakkunskap numera inte kan anses gälla enbart de yrkesgrupper som anges i specialförfattningarna. Utredningen har därför ingen invändning mot att rekommendationerna ersätts av en regel om möj- lighet för nämnderna att kalla erforderlig sakkunskap utan begränsning till vissa yrkeskategorier. Hälsot'är-dsstadgetttredningen avstyrker att en ändring görs nu. eftersom frågan kan anses ingå i utredningens uppdrag.

Länsstyrelsen i Östergötlands län förordar en regel i specialförfattningarna motsvarande kommunallagens bestämmelse om rätt för kommunstyrelsen att kalla sakkunniga och infordra yttranden från bl. a. länsstyrelsen. Länsstyrelsen iHa/lands län avstyrker förslaget att rekommendationerna skall tas bort och hänvisar därvid till kravet på rättssäkerhet och effektivitet. Liknande synpunkter åberopas av länsstvrelsen i Göteborgs och Bohus län. som särskilt pekar på behovet av juristmedverkan i barnavårdsnämnd. Alvesta

Prop. 1976/77: ] 396

kommun avstyrker förslaget och framhåller att närvaroskyldigheten på kom- munal nivå upplevs som en fördel.

I frågan om utomståendes närvarorätt vid nämndsammanträde anför Norr— köpings kommun att konsekvensen bjuder att också civilförsvarschcfs rätt att närvara vid civilförsvarsnämnds sammanträde slopas.

1.8 Beslutförhet

] promemoriorna föreslås att kommunallagarnas beslutförhetsregel att flera än hälften av ledamöterna skall vara närvarande görs tillämplig i samtliga kommunala nämnder. Det innebär bl. a. att ordföranden inte längre behöver vara närvarande för att särskild arbetslöshetsnämnd skall vara beslutför. De särskilda beslutförhets- och omröstningregler som gäller i handels- och sjöfartsnämnd slopas också.

Förslaget har inte föranlett några invändningar från remissinstanserna.

1.9 Jäv

[ PM lll föreslås att förvaltningslagens bestämmelser om jäv görs till- lämpliga i samtliga ärenden i särskild arbetslöshetsnämnd. särskild hem- värnsnämd. uttagningsnämnd och handels- och sjöfartsnämnd. Förslaget har allmänt tagits emot väl av remissinstanserna. Länsstyrelsen i tila/möltus län anser att förvaltningslagens jävsbestämmelser bör gälla också i slakt- husstyrelse.

1.10 Protokoll

] promemoriorna föreslås att de bestämmelser om begränsad protokoll- föring som finns i flertalet specialförfattningar förenhetligas. Föreskrifterna om skyldighet att motivera beslut föreslås ersatta med en hänvisning till 17% förvaltningslagen .

Promemoriornas förslag tillstyrks av så gott som samtliga remissinstanser. Socialstyrelsen framhåller att de hänvisningar till 17 ; förvaltningslagen som föreslås är onödiga. eftersom dessa bestämmelser ändå gäller för de spe- cialreglerade nämndernas protokoll.

Planverket och Iänsstvre/sen i Norrbottens län avstyrker förslaget. Planverket framhåller att i byggnadslagstiftningen ofta krävs särskilda skäl för bygg- nadsnämnds beslut. Såväl för den enskilda parten som för länsstyrelsen. som utövar tillsyn över byggnadsnämndernas verksamhet. är det enligt ver— kets mening angeläget att motiven för sådana beslut redovisas. Stockholms kommun tillstyrker förslagen i den mån de kan innebära en förenkling av protokollskrivningen i nämnderna. Kommunen framhåller att det är an- geläget att onödiga procedurregler inte ställs upp som försvårar förståelsen av de kommunala protokollen. Denna fråga bör enligt Stockholms kommun övervägas ytterligare.

Prop. 1976/77: 1 397

1.11 Arkivvård

[ promemorian föreslås att den regel som kommunallagsutredningen har föreslagit och som innebär att kommunfullmäktige beslutarom kommunens arkiv görs tillämplig på samtliga specialreglerade nämnder.

Endast ett fåtal remissinstanser har särskilt yttrat sig om arkivvården. Av dessa tillstyrker utredningen om skolan. staten och kommunerna. länsstyrel- serna i Jönköpings och Örebro län samt Bodens. Eskilstuna och Stockholms kommuner förslaget. Socialutredningen anser att huvudregeln liksom hittills bör vara att den sociala nämnden på ordförandens ansvar svarar för ar- kivvården men att nämnden skall ha rätt att lämna över sina handlingar till kommunstyrelsen för vård.

Riksarkivet delar uppfattningen att olikheterna mellan specialförfattning- arnas och kommunallagens bcstämmlscr om arkivvård saknar berättigande. Riksarkivet förutsätter att den nya kommunallagens bestämmelser om at- kivvård får en utformning som leder till en betryggande arkivvård. Under sådana förhållanden har riksarkivet inget att invända mot förslaget till en- hetliga bestämmelser i specialförfattningarna.

l.l2 Delegation

I promemoriorna föreslås att specialförfattningarnas bestämmelser om delegation ersätts med en hänvisning till kommunallagens motsvarande be- stämmelser. De undantag som finns för vissa kvalificerade ärendegrupper skall dock behållas. Förslaget innebär att skyldigheten för byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd att underställa länsstyrelsen beslut om delegation slo- pas. I stället får sådana beslut fattas med stöd av kommunfullmäktiges bemyndigande. Vidare föreslås att det krav som finns i vissa specialför- fattningar att tjänstemannadelegat skall vara anställd hos nämnden ersätts av en motsvarighet till kommunallagens bestämmelse att vederbörande skall vara anställd hos kommunen. Möjlighet att med fullmäktiges medgivande delegera beslutanderätt öppnas för de nämnder som tidigare har saknat sådan möjlighet.

Praktiskt taget samtliga remissinstanser tillstyrker förslagen. Länsstyrelsen iKa/mar län framhåller att besvärsmöjligheten ger tillräckliga garantier för att några väsentliga statsintressen inte blir åsidosatta och tillstyrker för- slagen. Det gör också länsstyrelsen i Malmöhus län som dock anser att vida- redelegation av sådan beslutanderätt som byggnadsnämnd har fått från länsstyrelsen enligt 67 & byggnadsstadgan inte bör kunna ske utan länsstyrel- sens medgivande. Länsstyrelsen anser också att anvisningar i fråga om dele- gation i hälsovårdsnämnd bör utarbetas innan underställningsskyldigheten avskaffas. Frågan om vidaredelegation av beslutanderätt som erhållits på delegation från länsstyrelsen tas upp också av Nyköpings kommun. En lämplig lösning skulle enligt kommunens mening kunna vara att kommunallagens delegationsbestämmelse kompletterades så att kommunal nämnd. som av

Prop. l976/77:1 398

statlig myndighet har medgetts rätt att besluta i myndighetens ställe. får uppdra åt särskild avdelning av nämnden eller åt tjänsteman att besluta också i hithörande grupper av ärenden.

Några remissinstanser. bl. a. ltälsovärdsstadeeutredningen. anser att kravet att tjänstemannadelegat skall vara anställd hos nämnden bör behållas. Livs- medelsverket avstyrker förslaget beträffande hälsovårdsnämnd med motive- ringen att hittillsvarande system har varit ändamålsenligt. Inte heller so- cialstyrelsen är beredd att tillstyrka förslaget beträffande hälsovårdsnämnds delegation utan förordar att hälsovårdsstadgeutredningens ställningstagande avvaktas. Däremot biträder socialstyrelsen förslaget vad avser sociallagstift- ningen och föreslår därutöver att delegation i nykterhetsnämnd skall kunna förekomma i ytterligare en ärendegrupp. Det gäller beslut om verk- ställighet av tvångsintagning av person som redan tidigare är frivilligt intagen på vårdanstalt enligt 58 & nykterhetsvårdslagen. Detta förslag förs fram också av länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län noterar en skillnad i författningsförslagen vad avser byggnadsnämnds resp. hälsovårdsnämnds möjlighet att delegera beslut om yttrande till kommunfullmäktige. länsstyrelse och regering. Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller att länsstyrelsen bör underrättas om vilka delegationsbemyndiganden kommunfullmäktige har gjort.

Flera remissinstanser framhåller särskilt att förslaget att valnämnd skall kunna delegera beslutanderätt är värdefullt. så t.ex. riksskatteverket. länsstyrelsen i Kalmar län samt Malmö. Stockholms och Älvsbyns kommuner.

1.13 Gemensam personaladministration och egendomsförvaltning

l PM ll föreslås att kommunfullmäktige genom ett tillägg till kommu- nallagen får möjlighet att åt kommunstyrelsen eller annan nämnd uppdra handläggning av frågor om anställning rn. m. beträffande personal som är underställd andra nämnder. Samma möjlighet föreslås beträffande förvalt- ning och verkställighet i fråga om egendom. som annars förvaltas av andra nämnder.

Förslaget tillstyrks av nära nog samtliga remissinstanser. Några vill dock på olika sätt värna om facknämndens inflytande i tjänstetillsättningsärenden. Bl. a. socialutredningen och länsstyrelserna i Uppsala. Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län betonar vikten av samråd med facknämnden. Socialstyrelsen anser liksom hä/sovärdsstadeeutredningen att facknämnden även i fortsätt- ningen skall tillförsäkras ett avgörande inflytande i tjänstetillsättningsären- den. Några remissinstanser. däribland länsstyrelserna i Kristianstads och Gö- teborgs och Bohus län samt Lerums kommun. framhåller att skyldigheten att samråda med facknämnden bör regleras i lagtexten. Sociala centralnämnden i Östra Göinge kommun anser att frågan om gemensam egendomsförvaltning och personaladministration skall avgöras av resp. facknämnd och inte av fullmäktige.

Prop. 1976/77: 1 390

Flera remissinstanser betonar det angelägna i att förslaget om gemensam pcrsonaladministration genomförs och pekar på de ökade krav som den moderna arbetsrätten ställer på arbetsgivarna. Länsstyrelsen iJr'i/tköpirtgs län anser exempelvis att de föreslagna ändringarna är nödvändiga för att syftet med bestämmelserna om anställningsskydd och återanställningsrätt skall kunna tillgodoses. Länsstyrelsen avstyrker dock förslaget beträffande brand- styrelse vars huvuduppgift är just personal- och utrustningsfrågor.

Kumla kommun framhåller med instämmande av länsstyrelsen i Örebro län att gemensam förvaltning och administration bör kunna omfatta också t.ex. inköp och försäkring.

Stockholms kommun anser att frågorna om gemensam personaladmini- stration och egendomsförvaltning bör övervägas ytterligare så att bl.a. an- svars- och revisionsfrågorna kan klarläggas. Av personalorganisationerna tillstyrker LO och TCO, medan SA CO/SR avstyrker förslaget och framhåller att de syften som ligger bakom förslaget bör kunna uppnås utan långtgående koncentration av berednings- och beslutsfunktioner.

1.14 Rätt att väcka ärende hos fullmäktige

l PM ll föreslås att förbudet för social distriktsnämnd att göra framställning till kommunfullmäktige slopas. Enligt promemorieförslaget bör det ankom- ma på fullmäktige att avgöra i vilken mån social distriktsnämnd skall ges sådan möjlighet.

Förslaget har i allmänhet inte föranlett några reaktioner hos remissin- stanserna. Bland dem som uttryckligen tillstyrker förslaget linns social- styrelsen. Länsstyrelsen i Stockholms län och Uppsala kommun avstyrker med motiveringen att distriktsnämndernas uppgifter inte är av sådan att att nämn- derna behöver vända sig direkt till kommunfullmäktige. Svenska kommun- förbundet avstyrker också förslaget. Förbundet anser att konsekvenserna av ett förfarande där flera distriktsnämnder oberoende av varandra och av sociala centralnämnden skulle kunna göra framställningar eller avge yttran- den till kommunfullmäktige inte är tillräckligt belysta. Frågan bör därför enligt förbundets mening prövas i samband med utarbetandet av en ny ramlag för socialvården.

1.15 Enhetliga nämndbestämmelser

l PM Il föreslås att Specialförfattningarnas nämndbestämmelser till stor del ersätts med enhetligt utformade hänvisningar till den nya kommunal- lagen. Såväl den principiella uppläggningen som den närmare utformningen av förslagen har bemötts positivt av remissinstanserna. Hedemora kommun betonar särskilt fördelarna med den starka anknytningen till kommunal- lagen. Stockholms kommun konstaterar att hänvisningsbestämmelserna i ett par fall har gett olyckliga resultat beträffande bestämmelserna om nämnderna

Prop. l976/77:l 400

i Stockholm. Kommunen noterar att övervägandena beträffande de särskilda lösningar som kan erfordras för Stockholms del enligt promemorian ännu inte hade gjorts. Stockholms kommun förutsätter därför att vissa förslag omarbetas. Det gäller bestämmelserna om proportionella val och om tid- punkt för val av specialreglerade nämnder.

Några remissinsutnscr önskar ytterligare förslag i samma riktning som de som läggs fram i promemoriorna. Eskilstuna kommun anser med instäm- mande av länsstyrelsen i Söder/nanlamls lätt att lagstiftningen om överför- myndare och överförmyndarnämnd redan är mogen för en översyn vad gäller verksamhetens kommunala förankring. Särskilt anser kommunen att domstolens möjlighet att av lämplighetsskäl entlediga överförmyndare eller ledamot av överförmyndarnämnd strider mot gängse uppfattning om kom- munal demokrati. Domstolstillsynen skulle kunna fullgöras av länsstyrelsen anser kommunen, som föreslår att reglerna om överförmyndarnämnd i detta sammanhang ändras efter samma mönster som i promemoriorna föreslås beträffande övriga nämnder. Hedemora kommun är inne på liknande tan- kegångar men finner det rimligt att erfarenhet först fås av de helt nya reglerna om överförmyndarnämnd. Reglerna bör därefter ses över inför nästa man- datperiod. Kommunen uttalar att den teknik med hänvisning till kommu- nallagens regler som tillämpas i promemorian är eftersträvansvärd.

1.16 Kommunalförbund för specialreglerad verksamhet

1 PM lll föreslås att möjligheten att tvångsvis inrätta kommunalförbund för skola slopas liksom vissa bestämmelser om statligt inflytande över för- bundsordning och val av ordförande i kommunalförbund för bostadsför- medling. Förslagen tillstyrks av samtliga remissinstanser. Stockholms kommun f rant- håller dock att det verkar oklart vilka konsekvenserna blir om de kommuner som ingår i ett obligatoriskt bostadsförmedlingsförbund inte kan enas om förbundsordning.

1.17 Underställning

[ PM ll föreslås att socialhjälpslagens regler om skyldighet för kommun att underställa länsstyrelsen plan för ålderdomshem och reglemente för ål- derdomshem som drivs i samarbete med annan kommun slopas. Vidare föreslås att underställningsskyldigheten beträffande burskapsreglementen av- vecklas. Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagen be- träffande plan och reglemente för ålderdomshem. Socialstyrelsen avstyrker och menar att frågan bör prövas i samband med utarbetandet av en ny social ramlag. Sotitt/utredningen är också tveksam till om dess förslag bör föregripas men framhåller att den inte har någon erinran mot vare sig för- slagen eller motiven i promemorian.

Prop. l976/77:l 401

Länsstyrelsen i ll-Ialmöhus län framhåller att den nuvarande statliga ritningsgranskningen är mycket värdefull och inte bör slopas. Länsstyrelsen iÄ/vsborgs län vill behålla underställningsskyldigheten med hänvisning till länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet för bl. a. brand-. byggnads-. häl- sovårds- Och socialvärdslagstiftningen.

Flera av de länsstyrelser som tillstyrker förslagen anser att olika inslag i den nuvarande ordningen är värda att bevara. Sålunda önskar länsstyrelsen i Blekinge län ett fortsatt samråd nted kommunerna även om underställ— ningsskyldigheten avskaffas. Länsstyrelsen i l-"ästernorr/anrls län önskar genom centrala rekommendationer eller anvisningar säkra länsexperternas medverkan i form av exempelvis yttranden över kommunernas ålderdoms- hemsplaner. Länsstyrelsen i Uppsala län anser också att bindande föreskrifter för ålderdomshemsbyggandet fortfarande måste finnas. Länsstyrelsen i Gäv- leborgs län framhåller i likhet med flera kommuner det önskvärda i att behålla möjligheten att samråda med den statliga expertis som finns vid ålderdoms- hemsbyggandet. '

Beträffande förslaget att skyldigheten att underställa länsstyrelsen beslut om burskapsreglementen skall slopas har ingen remissinstans haft något att erinra.

Åtskilliga remissinstanser anser att ytterligare förslag bör läggas fram om begränsningar i skyldigheten att underställa statlig myndighet kommunala beslut. Särskilt ofta förekommande är kraven på att underställningsskyl- digheten beträffande beslut att ta upp lån och teckna borgen skall slopas.

Några remissinstanser anser också att underställningsskyldigheten beträf- fa nde beslut om antaga nde av brandordning kan slopas. Länsstyrelsen i Stock- holms län framhåller att statens brandnämnds exempel på brandordning en- dast innehåller en straffsanktionerad bestämmelse (8 €). Den torde vara så allmänt förekommande att den med fördel kan tas in i brandstadgan. Om underställningsskyldigheten slopas. bör dock enligt länsstyrelsens me- ning kommunerna ha skyldighet att skicka in sina brandordningar till länsstyrelsen. Statens brandnämnd bör utfärda en normalbrandordning. Vingåkers kommun och Svenska kommunförbundet företräder liknande tan- kegångar liksom Eskilstuna kommun. som också framhåller att kommun bör kunna utan underställning ta in icke straffsanktionerade bestämmelser också i andra lokala förordningar. exempelvis bestämmelser i lokal hälsovårdsord- ning om det frivilliga renhållningsmonopolet. Länsstyrelsen i Gävleborgs län kan inte biträda att underställningsförfarandet beträffande de kommunala förordningarna slopas. Detsamma gäller statens brandnämnd vad avser brand- ordningar.

l fråga om förslagen till ändringar i mäklarordningen anser Svenska kom- mun/örburulet att motiv saknas att behålla en bestämmelse om att mäklare som handels- och sjöfartsnämnden har utsett skall förordnas av länsstyrelsen.

falkenbergs kommun menar att den statliga fastställelsen av fysiska de- taljplaner bör kunna slopas och framhåller att bygglagutredningens förslag

Prop. 1976/77zl 402

inte innebär någon nämnvärd förenkling i detta hänseende. Liknande syn- punkter anförs av l-"'ingäkers kommttrt. medan Laholms komntttrt särskilt fram- håller behovet av en översyn av bestämmelserna om statligt stöd till lokal landsbygdstraftk.

Z Landstingskommunernas specialreglerade nämnder

2.1 Allmänna synpunkter

Samtliga remissinstanser ansluter sig till de allmänna utgångspunkterna för utredningsarbetet. nämligen att behovet av statlig tillsyn och kontroll över landstingskommunerna har minskat samt att enhetlighet med den nya kommunallagens nämndregler bör eftersträvas. Stockholms lärts latttlstingskomntutt och lc't'ttsstt'rels'c-w i Stockholms lätt fram- håller vikten av att kommuner och landstingskommuner ges ökade möj- ligheter att själva besluta om nämndorganisation och arbetsformer. Liknande synpunkter framförs av Uppsala. Södermanlands. (')stergtjit/orttls och läster- bottetts läns lartästingskommuner. Jönköpings lärts larttlstirteskommutt f ramhål- ler att ökad frihet och större ansvar för de landstingskommunala organen är av stor betydelse för demokratin. Hallands lärts Ialtdslill_L'Skr)hl/nllll anser att den statliga detaljregleringen bör prövas utifrån samma förutsättningar som ligger till grund för kommunaldemokratiutredningens arbete. Om kom— muner och landstingskommuner betros med ansvar för samhällelig verk- samhet. bör också beslutanderätten ligga hos dem i stället för att vara upp- delad mellan politiskt ansvariga på den kommunala sidan och ämbetsverk på den statliga sidan. SA CO/SR ställer sig i princip positiv till att den statliga detaljregleringen över kommunernas och landstingkommunernas uppgifter minskas. Organisationen anser det angeläget från självstyrelsesynpunkt att de kommunala organen lämnas stor frihet att själva bestämma den lokala verksamhetens inriktning och omfattning.

Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran flertalet av de för- slag som läggs fram i PM lV. Samtliga förslag tillstyrks av Lands- tings/örbttntlet. flertalet landstingskommuner. Gotlands och Malmö kommu- ner samt länsstyrelserna i,-'l-lalrnöl1us. Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Västerbottens län. Landstings/ärmmdet finner att förslagen till förändringar är i hög grad ändamålsenliga och tillstyrker att de genomförs samtidigt som den nya kommunallagen träder i kraft. Södermanlands. Kalmar. Hal- lands. Älvsborgs. Kopparbergs och Jämtlands lärts lantlstingskommune/' liksom länsstyrelsen i l-"ästerbottens lätt anser att det måste vara en allmän strävan att i största möjliga utsträckning få speciallagstiftningen anpassad och har- moniserad med den nya kommunallagen . Stockho/ms lärts landstingskommttrt hävdar att de statliga regleringarna försvårar en anpassning av de kommunala arbetsförhållandena till olika lokala och regionala villkor. Man bedömer det

Prop. 1976/77zl 403

därför som viktigt att de förändringar som löreslås snarast kommer till stånd. Värmlands läns lurttlstingskomntttrt menar att förslagen leder till bättre möj- ligheter att överblicka lagstiftningen på det landstingskommunala området. Den nuvarande ordningen anses omöjliggöra försök till enhetligt utformade reglementen för nämnder och styrelser inom landstingskommunen.

2.2 Fakultativa eller obligatoriska nämnder

l PM lV löreslås att bestämmelserna om inrättande av specialreglerad nämnd i samtliga fall utom i fråga om direktion för sjukhus får den in- nebörden att landstinget bestämmer om särskild nämnd skall inrättas eller om den specialreglerade uppgiften skall anförtros annan nämnd i Iandstings- kommunen.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Förslaget har föranlett invändningar endast i fråga om folkhögskolestyrelse. Bland dem som tillstyrker förslaget i denna del finns Hallands läns lands- tingskommun. som anser att nuvarande regler har tillkommit för att passa folkhögskolor med icke-kommunal huvudman. Detta har medfört olägen— heter för landstingskommunerna i olika avseenden. Några remissinstanser förordar att frågan behandlas i samband med ställningstagande till folk— högskoleutredningens förslag. Denna uppfattning framför skolöverstyrelsen. ,folkltögskoleutredningen. länsstyrelsen i Östergötlands lätt. Skaraborgs läns lands— tingskommun och TCO. Älvsborgs läns landstingskommun föreslår att huvud— männen får möjlighet att med bibehållande av lokal styrelse för folkhögskola låta utbildningsnämnden fungera som överordnat samordningsorgan för folkhögskolorna under förvaltningsutskottet.

Landstings/ärmmdet erinrar om att regeringen på framställning av sjuk- vårdsstyrelse kan medge undantag från bestämmelserna i sjukvårdslagen i syfte att pröva annan organisation för ledning av den sjukvårdande verk— samheten. Enligt förbundets mening föreligger i några landstingskommuner en strävan efter andra lösningar för förtroendemannaorganisationen inom vissa sektorer än de konventionella. Ett exempel anges folktandvården vara. Även om lagstiftningen för hälso- och sjukvården utreds. förordar Lands- tingsförbundet att man redan i den nu förestående författningsöversynen överväger att skapa lagliga möjligheter till en sådan flexibilitet i förtroen- demannaorganisationen som på några håll anses önskvärd. Förbundet är vidare tveksamt till att'sådana avvikelser från sjukvårdslagen skall förutsätta dispensbeslut av regeringen. På denna punkt anser ,'f/t'sborgs lärts lam/stings- kommun att en ändring bör genomföras.

2.3 Nämndernas sammansättning och arbetsformer

l PM IV läggs fram flera förslag som berör nämndernas sammansättning och arbetsformer. Sålunda föreslås bl.a. att samma regler skall gälla för

Prop. 1976/771] 404

de specialreglerade nämnderna som för förvaltningsutskottet i fråga om antal ledamöter och suppleanter, valbarhet, utomståendes närvarorätt. beslutför— het. protokollföring, arkivvård och delegation.

De föreslagna förändringarna har godtagits av de flesta remissinstanserna. På enskilda punkter framförs avvikande meningar. Detta gäller i huvudsak förslagen om valbarhet och utomståendes närvarorätt. lnvändningar mot att slopa nuvarande valbarhetshinder för vissa tjänstemän görs av Jönköpings läns landstingskommun, Göteborgs kommun och länsstvrelsmr iStoek/talms län. SACO/SR tillstyrker i princip förslaget men anser att förvaltningschef eller annan chefstjänsteman inte bör vara valbar till den egna nämnden.

I fråga om utomståendes närvarorätt framhåller lr'uisstvrr'lswr i .S'mz-klio/ms län att nämnderna själva bör avgöra i vilken utsträckning sakkunskap be- höver anlitas. Länsstyrelsen anser dock liksom Stockholms läns landstings- kommun att landstingen bör ha rätt att i reglemente föreskriva att exempelvis förvaltningschefalltid skall ha möjlighet att närvara och yttra sig vid nämnd- ' sammanträde samt få sin mening antecknad till protokollet. Hallands läns landstingskommun påpekar att det i en direktion med ansvar för flera sjukhus och öppen vård kan förekomma att antalet närvaroberättigade tjänstemän blir flera gånger större än antalet valda ledamöter. Några remissinstanser motsätter sig förslagen i promemorian om utomståendes närvarorätt. Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår att närvarande expert ges oinskränkt yttrande- och reservationsrätt. Länsstyrelsen ifrågasätter om det inte finns skäl att ange vissa yrkeskategorier eller befattningshavare i vissa special- författningar. Jönköpings läns Iandstingskommun motsätter sig förslaget att reglerna om förvaltningschefs närvaro- och yttranderätt samt rätt att an- teckna avvikande mening till protokollet skall ändras. Samma uppfattning tillkännager SACO/SR. som anser att de kommunala förtroendemännen har svårt att avgöra när experter bör tillkallas. SA ("O/SR befarar att förslaget kan medföra att ärendena inte blir så sakligt och allsidigt belysta. som kan anses önskvärt. TC O hävdar att frågan om olika personalkategoriers när- varorätt i promemorian har behandlats uteslutande från de förtroendevalda ledamöternas synvinkel. TCO kan inte finna någon anledning att slopa gäl- lande bestämmelser, innan klarhet har nåtts om hur personalens krav på medinflytande och medbestämmanderätt skall tillgodoses. Riks/örbtrndetför utvecklingsstörda barn avstyrker förslaget såvitt gäller chcfstjänstemäns när- varorätt. Förbundet anser att dessa i de allra flesta fall företräder de ut- vecklingsstördas intressen. Förbundet hävdar också i likhet med Handi- kapnförbundens centralkommitté att regleringen i omsorgsstadgan av kon- takterna med de handikappades föräldraförening är otillfredsställande. Cen- tralkommittén föreslår en generell bestämmelse av den innebörden att lands- tingskommunal nämnd skall överlägga med och informera representanter för organisation vars medlemmar är särskilt berörda av frågor rörande sjuk- vård. medicinsk rehabilitering och arbetsvård. Sm-ialstvrelsen framhåller att gällande föreskrifter om närvarorätt m. m. för medicinsk expertis bör stå kvar

Prop. 1976/77: ] 405

oförändrade i avvaktan på resultatet av utredningen om hälso- och sjuk- vårdslagstiftningen.

Riksarkivet biträder i princip förslaget i promemorian att specialförfatt- ningarnas föreskrifter om arkivvård skall ges formen av en hänvisning till motsvarande stadganden i den nya kommunallagen . Detta förutsätter dock att dessa bestämmelser får en utformning som leder till en betryggande arkivvård. Riksarkivet hänvisar till sitt yttrande över kommunallagsutred- ningens förslag i vilket framhålls att reglerna om gallring bör ändras och utvidgas. Verksamheten i vissa av de specialreglerade nämnderna ger enligt riksarkivets mening upphov till några av de viktigaste arkiv som växer fram i dagens samhälle. Gallringsproblemen för sjukvårdsarkiven karak- täriseras som den svåraste och mest maktpåliggande fråga som det svenska arkivväsendet hittills har haft att handlägga.

Förslaget att landstingskommunerna skall få möjlighet att ordna gemen- sam personaladministration och egendomsförvaltning tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Hallands läns landstingskommun framhåller att valfrihet i organisationsfrågan bör finnas och att ändringar inte bör vidtas i sjukvårds-_ folktandvårds- och omsorgslagarna eller folk- högskoleförordningens regler om tillsättning av ledande förvaltningstjän- stemän. läkare, tandläkare och lärare. Endast SACO/SR motsätter sig för- slaget att landstingskommun skall kunna anordna gemensam personalad- ministration. Förslaget synes innebära att förvaltningarna fråntas ett av de viktigaste instrumenten för styrning och utveckling av verksamheten. En centralisering av anställningsfrågorna kan vidare enligt SACO/SR:s mening motverka de allmänna strävandena att stimulera till ansvarstagande och utveckling av arbetsenheters och befattningshavares resurser. Kraven på lika behandling av landstingskommunernas anställda och på bevakning av deras rättigheter och intressen kan tillgodoses utan långtgående koncen- tration av berednings- och beslutsfunktioner.

Planverket tillstyrker de föreslagna ändringarna i lagen angående hand- läggning av frågor om regionplan för kommu'nerna i Stockholms län.

3 Avveckling av institutet jordbruksstämma

I promemorian Avveckling av institutet jordbruksstämma föreslås att egendom som förvaltas av jordbruksstämma vid utgången av år 1976 skall tillfalla kommunen. Dessförinnan skall sådan förvaltning få avvecklas enligt bestämmelserna i kungörelsen (1963143) med föreskrifter rörande Vissa av kommunalstämma förvaltade kassor antingen genom att tillgångarna för- brukas för visst ändamål eller genom att de överlämnas till exempelvis kommun eller församling. [ sådant fall skall de bestå av ett särskilt

Prop. 1976/77zl 406

kapital, vars avkastning skall användas för visst ändamål. Bland ändamål som kan komma i fråga märks stipendier åt ungdomar för jordbruksut- bildning samt lokal försvarsverksamhet. Beträffande tillgångar som tillfaller kommun föreslås inga närmare regler om användning eller förvaltning.

Förslaget att institutet jordbruksstämma skall avvecklas i anslutning till den kommunallagsreform som förestår godtas av samtliga remissinstanser. Också förslaget att egendom som inte har använts för annat ändamål efter en avvecklingsperiod skall tillfalla kommunen tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom justitiekanslern (JK). Meningarna delar sig däremot i frågan hur lång avvecklingsperiod som är lämplig.

Förslagen i promemorian tillstyrks i sin helhet av länsstyrelsen i Koppar- bergs lätt liksom av länsstvrelsen i Göteborgs och Bohus lätt. som uttryckligen framhåller att den avvecklingsperiod som har föreslagits är tillräcklig. Samt- liga hörda kommuner. Alingsäs. Katrineholms, Kungälvs. Säters. Sö- dertälje. l"'ingäkers. Åre och Örnsköldsviks. tillstyrker förslaget i dess helhet. Det gör också Svenska kyrkans .lötsamlings- och pastorats/örbttrtd. Hus/täll- ningssällskapens_lörbund och Svenska kommunförbundet. som framhåller att avvecklingen bör bli definitiv i den meningen att alla enskilda rättsanspråk efter avvecklingstidens utgång är eliminerade. Lagen bör enligt kommun- förbundets mening få rättsverkan inte bara mellan staten och berörd kom- mun utan också gentemot delägare i jordbruksstämmans tillgångar.

Kammarkollegiet anser liksom länsstyrelsen i Gävleborgs län att den avveck- lingsperiod som har föreslagits är tillräcklig. JK anser däremot att den frist som föreslås är mycket kort. Liknande synpunkter anför länsstvrelsen i Stock- holms län. som pekar på möjligheten att kommunalstämmas beslut att an- vända tillgångarna för visst ändamål angrips genom kommunalbesvär. Om sådant beslut undanröjs efter avvecklingsfristens utgång. kommer tillgång- arna att tillfalla kommunen, konstaterar länsstyrelsen, vilket skulle upplevas som otillfredsställande av stämmodelägarna. Även om detta problem inte skall överskattas. anser länsstyrelsen att avvecklingstiden bör utsträckas ett eller annat år. Länsstyrelsen i Västernorrlands lätt framhåller att föreberedel- searbetet fören stämma är arbetskrävande och tidsödande. Avvecklingstiden bör därför vara ett år. Denna ståndpunkt intar också Lantbrukarnas riks- förbund. som därutöver i likhet med JK framhåller att det är angeläget att berörda intressenter t. ex. genom länsstyrelserna informeras om den nya lagen och dess möjligheter till frivillig avveckling. Också länsstyrelsen iJätnt- lands län finner avvecklingstiden för kort och föreslår i likhet med Riks- förbundet/ör hembvgdsvärd att avvecklingen skall vara avslutad först med utgången av år 1977.

Förslaget att avvecklingsbeslut till skillnad mot tidigare inte skall behö 'a underställas länsstyrelsen har inte mött någon invändning och tillstyrks uttryckligen av kammarkollegiet och länsstyrelsen i Stockholms lätt.

Den andra huvudfrågan som har tilldragit sig flera remissinsransers in- tresse är vilken frihet kommunerna skall ha att förfoga över de tillgångar

Prop. 1976/77zl 407

som tillfaller dem efter avvecklingsperiodens utgång. Förslaget i prome- morian innebär att kommun fritt skall få förfoga över tillgångar som den med stöd av den föreslagna lagen har övertagit.

Bland de remissinstanser som har tillstyrkt förslagen i deras helhet fram- håller Katrineholms kommun särskilt att kotntttunen själv bör fa besluta till vilket ändamål tillgångarna skall användas. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. som inte tycker att tillgångarna skall få användas till ändamål som tillgodoses på annat sätt. invänder att eventuella donationsbestämmelser bör iakttas. Detsamma anser länsstyrelsen i Stockholms lätt. som också pekar på möj- ligheten att utverka permutationsbeslut. om en donationsbestämmelse inte längre kan tillämpas. Om donationsbestämmelscr inte lägger hinder i vägen. bör tillgångarna fritt få disponeras av kommunen. anser länsstyrelsen. JK anser att förslaget. i de fall enskild donation ingår i egendom som övertas av kommun. innebär en generell permutation. Detta finner han från prin- cipiella synpunkter föga tilltalande.

Kammarkollegiet har däremot ingen erinran mot att eventuella donations- bestämmelscr sätts åsido. Kollegiet anser inte därför att kommunerna fritt skall förfoga över de tillgångar de kan komma att överta. l överensstämmelse med de principer som sedan länge har gällt och som numera har lagfästs i fråga om permutation av stiftelser föreslår kammarkollegiet en bestämmelse om att tillgångarna i första hand skall användas till att bilda en fond för stipendier till yrkesutbildning på jordbrukets område. Om sådan stipendie- fond inte bildas. skall tillgångarna föras över till allmän eller särskild in- vesteringsfond för kommun. anser kollegiet vidare och åberopar att en lik- nande fråga tidigare har fått en motsvarande lösning (kungörelsen. l966z71. om vissa donationsjordsmcdel).

JK anmäler stor tvekan inför en tvångsmässig överföring av tillgångarna till kommunerna i de fall det rör sig om mera betydande tillgångar. En sådan ordning strider enligt JK mot svenska rättstraditioner. I fråga om de fall där behållningen är obetydlig. har han däremot inga invändningar. I fråga om de mer betydande tillgångarna bör man i första hand uppmuntra en frivillig avveckling i enlighet med bestämmelserna i 1963 års kungörelse. Härutöver anser JK. i likhet med kammarkollegiet. att särskilda föreskrifter bör ges om hur kommunerna skall få använda tillgångar som de har övertagit med stöd av lagen. om dessa är mera betydande. Nyttan av tillgångarna bör enligt JK komma ett intresse till godo som ligger nära de nuvarande ägarna. Om så sker kan man bortse från de principiella invändningar som finns mot förslaget att tillgångarna skall föras över till kommunerna.

Prop. 1976/77zl