1 §  Särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt medges enligt denna lag.

2 §  Avdrag medges vid anskaffning av döda inventarier avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten.

Med inventarier förstås tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Som inventarier anses dock inte nyttigheter som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och inte heller tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29 § nämnda lag.

Avdrag medges inte för sådan del av anskaffningsvärdet av inventarier för vilken utgår näringsbidrag enligt punkt 2 av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen. Avdrag medges inte heller för sådan del av anskaffningsvärdet för vilken investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning tas i anspråk.

Anskaffas inventarier av kommissionärsföretag som avses i 43 § 2 mom. kommunalskattelagen tillkommer -- såvida rörelseinkomsten redovisas hos kommittentföretag -- avdraget sistnämnda företag oaktat inventarierna ägs av kommissionärsföretaget.

I fråga om inventarier som hyrs ut av aktiebolag som avses i lagen (1980:2) om finansbolag under en period av minst tre år för att enligt särskilt avtal användas av hyrestagare (finansiell leasing) tillkommer avdraget hyrestagaren oaktat inventarierna ägs av finansbolaget. Lag (1983:317).

3 §  Avdrag medges inte för

1. inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,
2. begagnade inventarier,
3. sådana motordrivna fordon och släpfordon som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603),
4. fartyg, luftfartyg och järnvägsvagnar samt containrar och liknande anordningar för befordran av gods,
5. föremål avsedda för utsmyckning,
6. inventarier för vilka anskaffningsvärdet, minskat med mervärdeskatt, under en redovisningsperiod som avses i 22 § första stycket lagen (1968:430) om mervärdeskatt inte har uppgått till sammanlagt minst 2000 kronor. Bestämmelserna i första stycket 3 gäller inte släpvagn som dras av traktor eller motorredskap och som används endast på sätt som anges i vägtrafikskattelagen (1973:601) i fråga om traktor klass II.

Omfattar en redovisningsperiod annan tid än två kalendermånader skall beloppet enligt första stycket 6 justeras i motsvarande mån.

4 §  Avdrag medges endast för inventarier som levereras under år 1982 eller 1983. Avdrag medges dock inte om leveransen grundar sig på ett skriftligt avtal som har träffats före den 1 november 1980. I fråga om inventarier som den skattskyldige har tillverkat själv medges avdrag endast under förutsättning att tillverkningen har påbörjats efter den 31 oktober 1980 och avslutats under år 1982 eller 1983.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken den skattskyldige är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, medges avdrag endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har påbörjats efter den 31 oktober 1980. Lag (1982:1187).

5 §  Avdraget beräknas till 10 procent av anskaffningsvärdet, minskat med mervärdeskatt, av inventarierna. Är den ingående mervärdeskatt som hänför sig till anskaffningen inte i sin helhet avdragsgill enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt får det särskilda avdraget beräknas endast på den del av anskaffningsvärdet som svarar mot den avdragsgilla ingående mervärdeskatten.

Beloppet av det särskilda avdraget anses som ingående mervärdeskatt. Beloppet skall inte minska avskrivningsunderlaget vid inkomsttaxeringen och skall inte räknas som skattepliktig inkomst vid nämnda taxering.

6 §  Utan hinder av vad som föreskrivs i lagen (1968:430) om mervärdeskatt får det särskilda avdraget i sin helhet för visst inventarium göras i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken leveransen har skett.

7 §  Den som i deklaration enligt 22 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt gör avdrag som avses i denna lag skall i en särskild bilaga lämna närmare uppgifter om avdraget. Bilagan skall lämnas till länsstyrelsen samtidigt som deklarationen lämnas.

När särskilda skäl föreligger får länsstyrelsen för viss redovisningsskyldig medge inskränkningar i denna uppgiftsskyldighet eller att uppgiftsskyldigheten får fullgöras på annat sätt. I fråga om sådana beslut gäller 51 § tredje stycket lagen om mervärdeskatt.