Prop. 1982/83:50
om vissa ekonomisk-politiska åtgarder m.m.
Prop. 1982/83: 50 Regeringens proposition
1982/83: 50
om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.:
beslutad den 4 november 1982.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag . av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar OLOF PALME KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas bakgrunden till den svenska devalveringen och den ekonomiska-politiska strategin för de närmaste åren. Vidare redo- visas åtgärder som vidtas för att säkerställa devalveringens önskade effek- ter.
På skatteområdet föreslås vissa lättnader av inkomstskatten i form av att skattesatserna i vissa inkomstintervall sänks något. samt. att en särskild skattereduktion på grundval av erlagd medlemsavgift till fackförening in- förs. Vidare föreslås vissa skatteskärpningar i kapitalbeskattningen. '
Aktiebolag och ekonomiska föreningar föreslås bli skyldiga att betala in viss del av sin vinst till konto i riksbanken. Som ett led i investeringsstimu- lanserna föreslås även en förlängning av investeringsavdragen för vissa = byggnadsarbeten och inventarie— och maskininvesteringar.
För att förbättra kapacitetsutnyttjandet och för att minska arbetslöshe- ten föreslås ett omfattande investeringsprogram. Dessutom föreslås omfat- tande arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
] Riksdagen 1982/83. [ sum/. Nr 50
Prop. 1982/83: 502 Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1982- I 1-04
Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden !. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peter- son. S. Andersson. Rainer. Boström. Bodström. B. Andersson. Görans- son. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg '
Föredragande: statsministern Palme och statsråden Boström. Feldt. Hjelm-Wallén. Leijon. Gustafsson. Peterson. Dahl
Proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.
Statsministern anför: '
1. Omläggning av den ekonomiska politiken
Den nya regeringen övertar regeringsmakten i ett för landet utomordent- ligt allvarligt läge. Den svenska ekonomin har försvagats under flera år. och under 1982 förstärks nedgången.
Den internationella ekonomin kännetecknas av en allt djupare ekonor misk kris. Den-tar sig uttryck i stagnerande produktion och en arbetslöshet som alltmer närmar sig l930-talets nivåer. Investeringarna. som skulle behöva öka kraftigt för att lösa de strukturella problemen. minskari stället och förebådar därmed fortsatt läg tillväxt och stigande arbetslöshet.
En av de viktigaste orsakerna till krisen är att de tongivande länderna sedan flera år bedriver en hård åtstramningspolitik. Den har endast lång- samt förmått dämpa inflationen. medan effekterna på tillväxt och sysscl-- sättning varit förödande.
Trots dessa resultat av den förda politiken finns det i vår omvärld i dag inga tecken på att den skulle genomgå någon mer påtaglig omprövning. Visserligen har räntenivån sänkts. men den reala räntan är fortfarande hög. Det förefaller därför sannolikt att den ekonomiska politiken i vårt land måste utformas med utgångspunkt från att den internationella handelns tillväxt de närmaste åren blir låg. arbetslösheten utomlands stigande. kon- kurrensen hård och ränteläget högt.
Prop. 1982/83: 50 3
En viktig uppgift för svenskt vidkommande blir i detta sammanhang atti de internationella ekonomiska samarbetsorganen och andra fora verka för en samordnad omläggning av den ekonomiska politiken i tillväxtbefräm- jande riktning.
Läget i den svenska ekonomin kännetecknas av grundläggande struktu- rella obalanser.
Vårt varu- och tjänsteutbyte med omvärlden visar fortsatt oacceptabelt ' höga underskott. Underskottet i statens budget fortsätter även i år att öka från en mycket hög nivå.
lndustrisysselsättningen har sedan mitten av l970-talet minskat med ca [60000 personer. lnvesteringsvolymen inom industrin är (len lägsta på ett par decennier. lndustriproduktionen har utvecklats svagare än i något annat jämförbart land. Den industriella nedgången innebär att själva den bas på vilken vårt välstånd byggts upp urholkas. samtidigt som vår kapaci- tet att återbetala de stora utlandslån Sverige iklätt sig minskar.
Sysselsättningen har under det senaste året försämrats i snabb takt. Arbetslösheten har stigit till nya rekordnivåer och antalet lediga platser sjunker. Likväl har vi ännu inte sett de fulla effekterna av de senaste årens åtstramnings- och nedskärningspolitik. Vi kommer under betydande tid framöver att ha kvardröjande effekter på arbetsmarknaden av den hittills förda politiken. .
En fortsättning av denna politik skulle medföra en fortsatt mycket snabb ökning av arbetslösheten och försvagning av den svenska industrin. För att _ motv'erka denna skulle myndigheterna tvingas till massiva stödåtgärder för att hålla industrin vid liv. Sverige skulle i ökande grad få förlita sig på ett med statssubventioner vidmakthållet näringsliv. Sverige som industrina- tion skulle hotas i grunden och den ökande utländska skuldsättningen skulle urholka vårt nationella oberoende på ett mycket allvarligt sätt.
Den svaga ekonomiska utvecklingen i vårt land har sedan en längre tid medfört att vår valuta varit svag och valutautflödet omfattande. Fortsatt stora bytesbalansunderskott i kombination med den kraftlösa ekonomiska politiken ledde tidigare denna höst till ett så försvagat förtroende för den svenska kronan att en spekulation mot den inleddes. Denna utveckling hade under alla förhållanden framtvingat en nedskrivning av kronan inom den närmaste framtiden.
En snabb och radikal omläggning av den ekonomiska politiken är mot denna bakgrund oundviklig för att hejda den svenska ekonomins väg utför och vända utvecklingen i rätt riktning. Det krävs omedelbara och kraftfulla ätgärderi syfte att öka produktionen och trygga den fulla sysselsättningen.
Den ekonomiska politiken hör inriktas påföljande mål:
— att mobilisera hela nationen och alla våra resurser i kampen mot arbets- lösheten. Av särskild vikt är att begränsa den höga ungdomsarbetslös— heten.
Prop. 1982/83: 50 4
— att skapa balans i vår ekonomi och minska behovet av att låna i utlandet. Ett centralt led i detta arbete är att stärka och utveckla den industriella basen för vår ekonomi.
— att låta de bördor som blir nöd 'ändiga för att trygga sysselsättningen och vårt ekonomiska oberoende fa bäras av alla grupper i samhället och fördelas efter bärkraft.
— att bekämpa inflationen: de övriga målen för den ekonomiska politiken kan på sikt inte uppnås om vi inte kan hejda pris- och kostnadsökningar- na.
Det första ledet i denna politik har varit nedskrivningen av den svenska kronans värde med loft/I:. Denna åtgärd syftar till att återställa förtroendet för kronan samt till att förbättra näringslivets konkurrenskraft både på de internationella marknaderna och på hemmamarknaden.
Regeringen bör nu lägga fram förslag om ytterligare åtgärder i en sam- manhållen ekonomisk-politisk plan för att vända den ekonomiska utveck- lingen i vårt land.
Devalveringen är nödvändig för att förbättra industrins konkurrensft'ir-- måga och därmed öka produktion och sysselsättning inom industrin. Över- gångsvis leder devalveringen till en viss sänkning av den privata levnads- standarden. Det är en nödvändig uppoffring för att reparera den svenska ekonomin efter utvecklingen under de senaste åren.
Om de positiva effekterna av devalveringen skall bli bestående krävs att medborgarna accepterar denna sänkning av realinkomsterna. Ingen grupp får försöka kompensera sig på andras bekostnad för den prisstegring som devalveringen övergångsvis innebär. Om detta villkor inte uppfylls leder det till en bestående hög inflation. förbättringen av konkurrenskraften omintetgörs. de ekonomiska obalanserna förvärras och. som ett ofrånkom- ligtresultat.arbetslösheten stiger och välfärden framöver pressas ner ännu mer.
Alla grupper mäste således solidariskt ge sitt bidrag för att stärka den svenska ekonomin. Förutsättningen för att få en sådan bred uppslutning kring politiken är dock att bördorna fördelas efter bärkraft.
Ett viktigt led i strävandena att nå en rättvis fördelning är att slå vakt om den sociala trygghet som byggts upp under decennier. men som på senare år börjat raseras. Regeringen bör därför i en särskild proposition lägga förslag om att återställa värdesäkringen av pensionerna. att upphäva beslu- tet att införa flera karensdagar och lägre kompensationsnivå i sjukpenning- försäkringen. att undanröja försämringen av arbetslöshetsförsäkringen samt att upphäva beslutet om försämringen av statsbidragen till den kom- munala barnomsorgen. Särskilda åtgärder bör vidtas för att skydda barnfa- miljerna mot de kostnadsökningar som finansieringen av dessa förslag medför.
Förslag bör också läggas fram som säkerställer att de välbeställda med- borgarna får bidra efter bärkraft. Detta bör ske genom en skärpning av
Prop. l982/83: 50 5
förmögenhets-. arvs- och gåvobeskattningen. genom att sttbventioneringen av aktieägandet begränsas och genom höjd skatt på vissa umbärliga varor.
Skattereformen, med dess inriktning på att sänka marginalskatterna och begränsa värdet av underskottsavdragen. medför att det blir mer lönsamt att arbeta och spara och mindre lönsamt att sätta sig i skuld och tillgodo- göra sig skatteavdrag. Skattereformcn ligger fast men bör kompletteras med åtgärder som. med beaktande av den ökning av prisstegringarna som devalveringen medför. skapar förutsättningar för en lugn avtalsrörelse.
Kampen mot skatteflykt och ekonomisk brottslighet bör intensifieras. Ingen skall kunna få dra sig ttndan sina medborgerliga skyldigheter.
Ett resultat av devalveringen är att vinsterna i den utlandskonkurre- rande delen av näringslivet kommer att stiga. En sådan vinstutveekling ställer bestämda krav på företagen och på den ekonomiska politiken.
Vinstökningen kan inte tillåtas ge upphov till en onormalt hög löneglid- ning. som allvarligt skulle försvåra en återhållsam lönepolitik. Vidare måste — så långt möjligt — garantier skapas för att vinsterna används till produktiva investeringar. Vinstuppgångcn bör inte få medföra en ytterliga- re koncentration av makt och förmögenheter i näringslivet. Därför bör regeringen föreslå ett system för vinstdelning. som motverkar dessa oöns- kade effekter av vinstökningen.
Åtgärder som verkar i den riktningjag nu angivit är också viktiga inslagi kampen mot inflationen.
En central del i arbetet med att få ned prisstegringarna utgörs av en stram budgetpolitik. Det måste ske genom stor återhållsamhet med statens utgifter men också genom olika typer av inkomstförstärkningar.
Den viktigaste förutsättningen för att långsiktigt kunna förbättra statsfi- nanserna är emellertid att den ekonomiska tillväxten förbättras. 'För att detta skall bli-möjligt måste våra resurser utnyttjas så effektivt som möj- ligt.
Detta inkluderar åtgärder för att bättre utnyttja Sveriges egna råvaror men också för att i ökad utsträckning använda inhemska insatsvaror.
Ett ytterligare inslag i ansträngningarna att nå ett bättre kapacitetsut— nyttjande och påskynda den industriella expansionen är det breda investe- ringsprogram som nu bör inledas. Detta bör inriktas på områdena transpor- ter. byggande och energi. Ätgärderna för att stimulera ökade bostadsinves- teringar bör finansieras genom att en hyreshusavgift införs.
Genom de olika åtgärder som nu vidtas läggs grunden-för en långsiktig utveckling mot ökad produktion och ökad sysselsättning. Åtgärderna kan dock inte ge omedelbara resultat.
På kort sikt finns ingen annan väg att hejda den ökande arbetslösheten än med omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringen har re- dan fattat beslut av denna innebörd som nu bör följas upp genom förslag till riksdagen. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör ges en sådan inrikt— ning att de stöder strävandena att stärka den svenska ekonomins struktur och gynnsamt bidrar till snabb industriell tillväxt.
Prop. 1982/83: 50 6
l vårt land inleds nu en politik för arbete och rättvis fördelning. Det är en politik som kräver uppoffringar av medborgarna. Detta kan inte undvikas. eftersom våra ekonomiska problem är så omfattande. Regeringen hyser heller inga tvivel om att det svenska folket är berett till uppoffringar. förutsatt att de ger resultat och att de fördelas rättvist.
Chefen för ekonomi- och budgetdepartementen. statsrådet Feldt anför:
2. Den svenska ekonomins utveckling 1976— 1982
2.1. Den internationella bakgrunden
Den internationella utvecklingen har under andra hälften av 1970-talet och i ännu högre grad under början av 1980-talet kännetecknats av stagne- rande tillväxt. ökande arbetslöshet och fortsatt hög inflationstakt.
Produktionen i OECD-området minskade 1975 för första gången sedan andra världskriget. Därefter följde en återhämtning med en årlig tillväxt- - takt på ungefär 49? fram till l979. Detta var emellertid inte tillräckligt för att reducera arbetslösheten i OECD-området. Efter att ha stigit från drygt 3 % i början av l970-talet till drygt 59"? i mitten av I970-talet låg den kvar på den nivån under resten av decenniet.
1980 och 198] var tillväxten ännu svagare och i år beräknas produk- tionen i OECD-området på nytt minska. Perioden 1980—1982 utgör där- med efterkrigstidens längsta och djupaste recession. Detta har bland många experter skapat tveksamhet om huruvida det över huvud taget kommer någon konjunkturuppgång den närmaste tiden och om hur stark den i så fall blir.
Arbetslösheten har stigit kraftigt och blir för västvärlden som helhet i är ca R% av arbetskraften. vilket motsvarar drygt 30 miljoner personer. I flera länder uppgår den nu till 10% eller därutöver. Även i Sverige ökar nu den öppna arbetslösheten snabbt.
Även handeln i västvärlden har utvecklats betydligt långsammare ttnder senare delen av l970-talet och början av 1980-talet än tidigare. OECD:s totala export ökade 1981 med bara 2.5 % och beräknas i år stå helt still. Den totala världshandeln har utvecklats ännu sämre med fallande volymer för råvaror och olja.
Trots denna svaga reala utveckling av produktion och handel har infla- tionen legat pä en i förhållande till tidigare perioder hög nivå. I samband med den första oljekrisen 1973—l974 steg inflationstakten till över 13'5'2. Den kraftiga konjunkturnedgången 1975 och det låga kapacitetsutnyttjan- det åren därefter förde inte ned konsumentprisernas ökningstakt till den
Prop. 1982/83: 50 7
tidigare nivån. Inflationen var under flera år efter 1975 8 a 9.99? per år att jämföra med ca 55% per år i början av 1970-talet.
I samband med den andra oljekrisen 1979— 1980 steg inflationen ånyo till ca 13 %. Därefter har den dämpats något och beräknas i år bli 8 a 9572.
Trots att kapacitetsutnyttjandet är betydligt lägre efter den andra oljekri- sen än efter den första och trots att arbetsmarknadsläget är avsevärt sämre har således inllationstakten inte kunnat nedbringas till en lägre nivå än efter den första oljekrisen. '
Den internationella bilden är således utomordentligt dyster. Det förefal- ler inte vara möjligt att basera den ekonomiska politiken på förhoppningen att den internationella konjunkturen inom den närmaste framtiden skttlle kunna vända uppåt och ge draghjälp för den svenska ekonomin på samma kraftfulla sätt den gjort flera gånger tidigare under efterkrigstiden. Det normala konjunkturmönstr'et synes ha brutits och ersatts av en mycket långsammare tillväxt. där osäkerheten om framtiden är stor och investe- ringsverksamhetcn därmed låg.
Detta skapar svåra problem för den så starkt exportberoen-dc svenska ekonomin. Under en period med stillastående eller endast långsamt väx- ande internationella marknader måste nu den svenska konkurrensutsatta sektorn börja öka sin andel av världshandeln. om underskottet i våra utrikes affärer skall kunna minskas och utlandsupplåningen begränsas.
Uppgiften försVåras till yttermera visso av det faktum att många av våra viktigaste konkurrentländer bedriver en hård åtstramningspolitik i syfte att driva ned prisstegringstakten. Så har t.ex. inflationen i Förbundsrepubli- ken Tyskland ttnder de senare åren legat på 5 a 665? per år med små variationer däromkring. Med hänsyn till den stora betydelse de tyska företagen har som konkurrenter till svenska exportföretag har detta natur- ligtvis inneburit problem-för den svenska exporten. '
2.2. Den svenska utvecklingen
Produktion ot'lt s_vsselxiirlning
Den svenska ekonomin har under senare hälften av 1970-talet och början av 1980-talet utvecklats klart ogynnsamt. Produktionen har vuxit långsam- mare än tidigare i alla sektorer. Särskilt svag har. som framgår av tabell 1. utvecklingen varit i industrin där produktionen 1982 beräknas vara S% lägre än toppåret 1974. Detta innebär att industriproduktionen nu är tillba- ka på 1972 års nivå och att vår industriella produktion således har stått stilla under ett helt decennium.
Prop. 1982/83: 50 8
Tabell 1 Produktion Årlig procentuell volymföri'tndring
1970—1974 1974—1982 Industri 3.6 — 1.1 ()vrig varuproduktion 1.4 0.7 Privata tjänster 3.5 1.7 Offentliga tjänster 3.6 3.2 Totalt 3.2 l.]
Källa: Statistiska eentrt'tlbyrån och ekonomidepartementet.
När det gäller sysselsättningen har en betydande omfördelning mot tjänstesektorn ägt rum mellan 1976 och 1982. Industrisysselsättningen har. som framgår av tabell 2. minskat med 130000 personer räknat på årsge- nomsnitt. medan sysselsättningen i den offentliga sektorn har ökat med över 250000 personer. Den kommunala sektorn svarar för nästan hela denna ökning.
Tabell 2 Sysselsättning Tusental personer
1976 1982 Förändring Industri 1046 916 — 130 Övrig varuproduktion 599 551 — 48 Privata tjänster 1 376 1414 38 Offentlig sektor 1048 1 302 254 Summa 4069 4183 114
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
Under hela 1970-talet ökade den totala sysselsättningen varje år. 1 ge- nomsnitt var ökningen 35000 personer per år. De två senaste åren har emellertid den totala sysselsättningen minskat. 1981 var minskningen liten. bara 6000 personer. 1982 beräknas sysselsättningen emellertid minska med ca 20000 personer.
Arbetslösheten har under det senaste decenniet legat på en betydligt lägre nivå i Sverige än i de flesta andra industriländer. Delvis är det en följd av den mycket ambitiösa arbetsmarknadspolitik. som utvecklades under 1960-talet och början av 1970-talet. Under de senaste två åren har emeller- tid arbetslösheten ökat kraftigt. vilket framgår av diagram l.
Prop. 1982/83: 50 9
Diagram l Antalet arbetslösa 1970—1982
Tusental
150-
130-
110. ». /'
90— Kg 70- : " xx 50— »4 "7 |'—'—— 1 "_ :—- "-| '_' "** 1 _" '_'." —'>Åf 1970 72 74 76 . 78 80 82
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
Denfördu ekonomiska politiken
Perioden 1976—1982 har som helhet inneburit en i stort-sett oförändrad privat konsumtion och import. en ökad export. en kraftigt ökad offentlig konsumtion och fallande investeringar. se tabell 3. Samtidigt har förhållan- det mellan exportpriser och importpriser varit så ogynnsamt att exporttill- växten ej varit tillräcklig för att upprätthålla balans i våra utrikes affärer.
Tabell 3 F örsörjningsbalans Ärlig procentuell volymförändring
1977 1978 1979 1980 1981 1982
Privat konsumtion —1.t) —(t.8 2.7 ().3 —t1.6 —0.5 Offentlig konsumtion 3.1 2.8 4.8 2.4 2.1 1.2 Bruttoinvestering —2.6 —8.0 5.1 3.4 —4.6 —3.5 Lagerförändring' -—0.6 —2.0 —0.1 1.3 —0.5 —0.1 Export 2.2 8.2 7.2 —1.6 1.5 3.4 ' Import —3.0 —5.2 12.7 1.1 —4.2 1.2 Bruttonationalprodukt —2.0 1.3 4.3 1.9 0.7 0,1
' Procent av föregående års bruttonationalprodukt. Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
Prop. 1982/83: 50 10
Perioden kan emellertid indelas i olika faser. 1977 och 1978 dämpades den privata konsumtionen bl.a. genom devalveringarna 1976—1977 och genom att mervärdeskatten höjdes. Genom att priserna på svenska export- varor som en följd av devalveringen kttnde sänkas i förhållande till de utländska konkurrenterna och genom att världshandeln växte. blev det möjligt att öka exporten 1978 och 1979.
Valäret 1979 tick dock den ekonomiska politiken en överdrivet expansiv inriktning. Den totala efterfrågan i ekonomin ökade med nära 692. Detta bidrog till att bytesbalansen från 1978 till 1980 försämrades med närmare 20 miljarder kr.. se tabell 4. Även inflationstakten ökade till närmare 14% 1980. Det senare var en följd bl. a. av stigande oljepriser men också av att mervärdeskatten och en rad andra indirekta skatter höjdes hösten 1980 för att motverka de negativa effekterna på bytesbalansen av den kraftiga konsumtionsstimulans som skett föregående år.
Tabell 4 Bytesbalans och inllation
1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982
Bytcsbalans.
miljarderkr. —7.1 —9.5 0.0 —9.9 —18.5 —l4.6 —21.6 Konsumentprisindex
procentuell ökning
från föregående år 10.3 11.4 10.0 7.2 13.7 12.1 8.5
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
1981 och 1982 kännetecknas ånyo av en åtstramning av den privata konsumtionen. I kombination med en svag världsmarknad. svag konkttr- renskraft och en därmed följande dålig exportutveckling har det lett till en fallande bruttonationalpr'odukt båda åren. Bytesbalansen har fortsatt att visa stora underskott. trots att delvalveringen hösten 1981 torde ha med- fört en viss ökning av exporten. Inflationstakten har dämpats under 1982.
Industrin
Industriproduktionen har. som framgår av diagram 2. utvecklats betyd- ligt sämre i Sverige än i andra industriländer. Ävenjämfört med de nordis- ka grannländerna har Sveriges industri utvecklats svagt.
Den ofördelaktiga utvecklingen i den svenska industrin avspeglas i att den har tappat marknadsandelar både på export- och hemmamarknaderna. Av diagram 3 framgår att industrin sedan början av 1970-talet har förlorat 25 a', av utlandsmarknaden.
Olika faktorer har bidragit till denna utveckling. Den svenska exporten är kraftigt inriktad mot investeringsvaror och investeringarna har till följd av det låga kapacitetsutnyttjandet och den svaga tillväxten minskat på våra huvudmarknader. Sveriges industri är också mycket energiintensiv och har därför drabbats hårt av energiprishöjningarna. Relativprisökningen på
Prop.l982/83:50 H
Diagram 2 lndustriproduktionens tillväxt 1970—1982 (första kvartalet). Procent
Luxemburg
' Sverige
? Schweiz
| Storbritannien
Belgien
Västtyskland . Nederländerna Danmark
USA
Australien
Europeiska OECD
Kanada OECD totalt . Frankrike
Italien
Österrike ' . _ ' Finland Irland
Spanien
Japan
j I Norge
| ' Portugal
1 - ' Grekland
O es— |--- -—r o ,_
.—
Källu: OECD.
90 — 70
50-j 30—
Prop. 1982/83: 50 |:
Diagram 3 Marknadsandel för svensk export av bearbetade varor 1972— 1982 lndex1972=100 t
1004. XXX 70— _ __ .____,__ _. _ ___. __|.. _ ..T _. E__ _, __ ->År 1972 74 76 78 80 82
Källa: OECD och konjunkturinstitutet.
svensk export 1974—1975 medförde förluster av marknadsandelar som sedan har varit svåra att återta. De kraftiga lönekostnadsökningarna 1975 och 1976 i kombination med den långvariga lågkonjunkturen pressade lönsamheten i industrin mycket hårt. Till detta kommer strukturproblem i vissa branscher samt en passiv skogspolitik som medfört brist på råvara till skogsindustrin och därmed lett till onödig import. osv.
lnom industrin har vissa branscher drabbats hårdare än andra. Tidigare var det främst TEKO-industrin som hade problem. Från mitten av 1970- talet har ytterligare problembranscher tillkommit: varven. järn- och stålin— dustrin och delar av skogsindustrin. Däremot har delar av verkstadsindu- strin och av den kemiska industrin klarat sig bättre.
Bruttomarginalerna i industrin har under perioden 1976— 1981 legat på en lägre nivå än i början av 1970-talet. se diagram 4. Denna försämring i industriföretagens situation har också återspeglat sig i kraftigt ökade stats- utgifter för industripolitiska åtgärder. Särskilt stora belopp har utbetalats till varvsindustrin.
Den försämrade avkastningen på industriell verksamhet har tillsammans med det låga kapacitetsutnyttjandet också medfört att industriinvestering- arna har minskat drastiskt. Till detta har naturligtvis också bidragit att avkastningen i finansiell verksamhet. fastighetsförvaltning m.m. har för- bättrats. lnvesteringsvolymen i industrin har. som framgår av diagram 5. minskat med 38% mellan 1976 och 1982. En sådan minskning av industrins utbyggnadstakt innebär naturligtvis betydande risker för framtiden: den hotar industrins styrka och konkurrenskraft. och blir därmed även ett hot mot sysselsättningen.
Prop. 1982/83: 50 13
Diagram 4 Bruttomarginaler för tillverkningsindustrin (SNI 31 1970— 1981
01 In 1 1 2 - i'l- . /, Xt- 10— / / lll-. .' 't // 8 _ N .N _._/I X X/' x x 6 _ Xxxx. ,": kil/" 4 _
-— ,— - - - - -—--:—'—|—*ÅI' ! T" i"" | 1970 72 74 76 78 80 82 Källa: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Diagram 5 lnvesteringsvolymen i industrin 1970—1982
Index 1970 —' 100
1
—-—- + År
| 1 1 T ''''' | 1 1 _717' "' 1 1 1 | | " 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 (prognos)
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidcpartcmentet.
Prop. 1982/83: 50 14
Sparandet
Den svenska ekonomin uppvisar en allvarlig sparandebrist. Under peri- oden 1976—1982 har bytesbalansen uppvisat underskott på mellan 2 och 49?- av BNP varje år utom 1978. Därigenom har vi dragit på oss stora och växande udandsskulder och räntebeudningarna nu udandet har bhvh en allt större börda. Den svenska nettoställningen gentemot omvärlden har således försämrats med närmare 90 miljarder kr. från 1976 till 1981.
För ekononnn sont helhet har sparkvoten. dvs. sparandets andel av BNP. fallit från 23.992 under åren 1970—1974 till 16.2 9? 1981. Minskning- cn uppgår därmed till en tredjedel. Nettosparkvoten. dvs. sparandet minus avsknvnmgar.harådhtännurnerzhånca159£ibödanav19704ahtUHca S% idag. Dessa siffror avspeglar såväl minskningen av investeringarna som försämringen av bytesbalansen.
Statens budgetunderskott har ökat från knappt 4 miljarder kr. för bud- getåret1975/76tdl68inanrderkr.budgetåret1981/82.0chi denreviderade finansplanen från våren 1982 förutspåddes underskottet för budgetåret 1982/83 stiga till 76 miljarder kr. Det är denna försämring av de statliga linanserna sont återspeglas i det nunskade linansieua sparandet i den offentliga sektorn i diagram 6. De senaste åren har också inneburit en kraftig omfördelning av sparandet från den offentliga till den privata sek-
Diagram 6 Finansiellt sparande som andel av BNP 1970—1982
% + 1 101 si ...... privat sektor 2— -' 0 1 1 + Är i 82 . _. ') xxxbytesbalans _G— . XXoffentlig sektor _10Å1
Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet.
Prop. 1982/83: 50 15
tom. Den privata sektorns finansiella sparande har nämligen ökat i nästan samma utsträckning som den offentliga sektorns finansiella sparande har minskat.
Bakom denna ökning av det privata finansiella sparandet ligger flera faktorer. Dels har sparandet i försäkringsformer som finansieras med avtalsreglcrade arbetsgivarzwgifter ökat. Dels har vinsterna gått upp i banker. försäkringsbolag och andra finansiella företag. Men detta ökade privata sparande har ej lett till att de privata investeringarna stigit: tvärtom har dessa fallit. Något förenklat kan man se de senaste årens utveckling så att den privata sektorns investeringar i byggnader och maskiner för pro- duktiv verksamhet har ersatts av inköp av statsobligationer för vilka staten * direkt eller indirekt har kunnat finansiera privat och offentlig konsumtion.
2.3 Den negativa utvecklingen måste brytas!
Sammanfattningsvis kan konstateras att den svenska ekonomins utveck- ling under den senare hälften av 1970-talet inneburit att vi avlägsnat oss alltmer från de viktigaste ekonomisk—politiska målen: En balanserad till- växt av våra samlade resurser. full sysselsättning. låg inflation. balans i utrikesbctalningarna. samt enjämn fördelning av levnadsstandarden.
Vår industriella bas. vars utveckling är avgörande såväl för vårt materi— ella välstånd som för våra möjligheter att klara den fulla sysselsättningen. har blivit allt mindre. Samtidigt har kraven på densamma, i form av behovet av exportintäkter för att betala för importen. vuxit i och med att bytesbalansundcrskotten ökat. Detta har medfört att vår utlandsskuld ökat snabbt. samtidigt som våra möjligheter att betala räntor och amorteringar på denna skuld blir allt mindre.
Ekonomins produktiva sparande och industrins investeringar har fallit drastiskt. Det betyder att vi avsätter en allt mindre del av våra samlade resurser till att bygga för morgondagen. Statsfmanserna har urholkats och därmed har avkastningen på finansiella placeringar stigit i förhållande till avkastningen på industriinvesteringar.
Denna utveckling är uppenbart ohållbar och måste brytas. Ju förr detta sker. desto mindre blir de omställningskostnader i form av minskade realinkomster som måste följa av en sådan kursomläggning. En fortsatt utveckling i den riktning som gällt under de senaste åren skulle allvarligt undergräva välstånd och sysselsättning.
3. De ekonomisk-politiska alternativen
3.1. Uppgiften
Den nödvändiga kursomläggningen måste ta sikte på att värna sysselsätt- ningen på såväl kort som lång sikt genom att öka produktionen och inves-
Prop. 1982/83: 50 16
teringarna. i synnerhet inom den konkurrensutsatta sektorn. och ned— bringa underskottet mot utlandet. dvs. öka det produktiva sparandets andel av våra inkomster.
Såväl när det gäller att höja sysselsättningen som att stimulera investe- ringarna är industriproduktionens utveckling helt avgörande. Om industri- produktionen ökar blir det möjligt dels att stoppa den snabba utslagningen av arbetskraft från industrin. dels att bygga ut såväl den privata som den offentliga tjänsteproduktionen och därmed öka sysselsättningen även i dessa sektorer.
För investeringarnas del visar all erfarenhet att företagens benägenhet att investera i helt avgörande grad bestäms av efterfrågans och kapacitets- utnyttjandets utveckling. Som tidigare angivits är dock efterfrågan på de internationella marknaderna svag. och kapaeitetsutnyttjandet lågt. Någon avgörande draghjälp från den internationella konjunkturen kan inte förvän— tas.
Mot denna bakgrund måste det omedelbara målet för den ekonomiska politiken vara att så kraftigt förstärka den svenska konkurrenskraften att vi på egen hand förmår hejda den industriella nedgången. öka produktionen och stärka den konkurrensutsatta delen av det svenska näringslivet.
Den eftersträvade ökningen av produktion och sysselsättning kan i prin- cip ske efter tre vägar — genom expansion av inhemsk efterfrågan. genom en gradvis kostnadsanpassning samt slutligen genom en snabb konkur— renskraftsförstärkning.
Det finns anledning attjåmföra dessa alternativ.
3.2. Expansion av inhemsk efterfrågan
Ett tänkbart sätt att öka produktionen vore att lägga om finanspolitiken i kraftigt expansiv riktning för att öka den inhemska efterfrågan. och då framför allt av dennas dominerande komponent. dvs. den inhemska kon- sumtionen.
En sådan politik skulle ha varit möjlig om den svenska ekonomin i utgångsläget varit ijämvikt och den svaga internationella efterfrågeutveck- lingen bedömts som kortvarig. Som tidigare nämnts är den svenska ekono- min emellertid i fundamental obalans och den internationella ekonomin synes vara inne i en långvarig stagnationsperiod.
En espansionspolitik byggd enbart eller främst på inhemsk efterfrågt'tn skulle i detta läge fördjupa obalanserna i ekonomin i flera avseenden. Budgetunderskottet skulle växa kraftigt med en ytterligare likvidisering av ekonomin som följd. Den åtföljande högre inflationen skulle försämra vår konkurrenskraft. vilket skulle leda till lägre industriproduktion. Detta. och de högre räntenivåer som skulle bli nödvändiga för att placera de ökande budgetunderskotten. skulle motverka.an önskade återhämtningen av in— vesteringarna.
Prop. 1982/83: 50 17
Den försämrade konkurrenskraften skulle leda till att bytesbalansun- derskottet och utlandsskulden ökade ytterligare. Den eventuella förstärk- ning av sysselsättningsläget som politiken i en inledningsfas skulle möjlig- göra. skulle snart förbytas i en av bytesbalansskäl påtvingad hård åt- stramning. Arbetslösheten skulle därför långsiktigt stiga. och detta särskilt för de svaga grupper — inte minst ungdomar och kvinnor — som redan nu har svårt att hålla ställningarna på arbetsmarknaden.
Sverige är en liten. av omvärlden starkt beroende. öppen ekonomi. Alla erfarenheter av 1970—talets stabiliseringspolitik visar att Sverige kan hålla en högre nivå på efterfrågan än omvärlden endast om den svenska konkur- renskraften är tillräckligt stark. Under den s. k. överbryggningspolitiken i mitten av 1970-talet blev kombinationen av hög inhemsk efterfrågan och i" förhållande till omvärlden stigande kostnader orsak till att vår bytesbalans försvagades allvarligt. Denna politik bedrevs under jämviktsriksdagens besvärliga parlamentariska läge och i förhoppningen om en internationell konjunkturuppgång. som vi skulle kunna haka på. De dåvarande borgerliga oppositionspartierna riktade kritik mot regeringens politik för att vara alltför stram. Nu i efterhand kan vi konstatera. att den snarare blev alltför expansiv.
Med dagens mycket större obalans i våra utrikes affärer och den starkt försvagade industrisektorn kan vi inte föra en politik av det slaget. Som det socialdemokratiska krisprogrammet ”Framtid för Sverige” anger måste planen för den ekonomiska återhämtningen ges en annan inriktning än påspädning av den inhemska konsumtionen: "Den ökade efterfrågan mås- te till större delen komma ur två källor: Dels från utlandet och genom att vår egen efterfrågan vrids över från import mot svenska produkter. dels genom investeringar. som stärker produktionsförmåga och konkurrens- kraft”.
Den stimulans till den inhemska efterfrågan som kan komma i fråga är därmed främst sådana investeringsstöd och investeringsutgifter som bidrar till att ersätta import med inhemsk produktion (såsom energiinvesteringar. vilka ersätter importerad olja med inhemsk energi) och som genom utbygg- nad av infrastruktur (anläggningar, vägar. broar. m.m.) underlättar indti- strins expansion. I övrigt måste den ökade efterfrågan komma från omvärl- den eller genom att inhemsk produktion konkurrerar ut import på hemma- marknaden.
En politik. som tar sikte på att stärka näringslivets konkurrenskraft i syfte att öka nettoefterfrågan från utlandet. kan emellertid genomft'iras på två olika sätt: Genom en gradvis nedpressning av inhemsk köpkraft i syfte att successivt förstärka konkurrenskraften. eller genom att inledningsvis åstadkomma en så stor konkurrenskraftsförbättring att grunden läggs för en snar uppgång av produktion och sysselsättning.
2 Riksdagen 1982/83 . I swnl. Nr50
Prop. 1982/83: 50 18
3.3. Den ensidiga åtstramningspolitiken
Den politik som fördes av de föregående regeringarna sades syfta till jämvikt i bytesbalansen genom en successiv. gradvis förstärkning av kon- kurrenskraften. Dess tyngdpunkt lades emellertid på en åtstramning av den inhemska efterfrågan.
Genom denna åtstramning skulle den inhemska inflationen pressas ned. Den försvagning av arbetsmarknaden som blev en följd härav skulle dämpa löneutvecklingen och därigenom kostnadsutvecklingen och inflationstak- ten. Gradvis skulle den svenska konkurrenskraften stärkas och därmed industriproduktion och investeringar stimuleras.
Denna politik misslyckades emellertid i en rad hänseenden. Till följd av den otillräckliga konkurrenskraften kompenserades inte nedpressningen av den inhemska efterfrågan av höjd efterfrågan från utlandet. Resultatet blev att kapacitetsutnyttjandet i ekonomin sänktes med åtföljande lägre produktivitet. högre kostnader per producerad enhet och därmed en sämre utveckling av konkurrenskraften än beräknat. Den vikande efterfrågan bidrog också till att dämpa företagens investeringbenägcnhet. lnveste- ringsvolymen. som redan förut var klart otillräcklig. minskade därför ytter- ligare. Mcd sjunkande industriproduktion och investeringsnivå motver— kades även den strukturomvandling av den svenska industrin som åtstram- ningspolitiken sades syfta till. '
På sysselsättningens område blev följderna av den under de två senaste åren förda politiken fullt kännbara i år. I takt med att den offentliga sektorns efterfrågan på arbetskraft bromsades upp och industrisysselsätt- ningen minskade. ökade antalet arbetslösa. När så även ambitionsnivån för arbetsmarknadspolitiken sänktes. blev följden en snabbt stigande öp- pen arbetslöshet.
Sammanfattningsvis ledde den förda åtstramningspolitiken till ett bety- dande underutnyttjande av arbetskraften och av vår industriella kapacitet. Den nedgång i det produktiva sparandet — investeringarnas och utrikes- nettots andel av nationalinkomsten — som åtföljde denna politik bidrog. som tidigare framhållits. till att ytterligare fördjupa obalanserna i ekono- min.
Denna ensidiga åtstramningspolitik medför mycket stora välfärdsförlus- ter i form av ökad arbetslöshet. utslagning av industrikapacitet och succes- sivt sjunkande levnadsstandard. Den har också oacceptabla fördelningspo- litiska konsekvenser. Det är dessutom mycket tveksamt om den — trots dessa höga kostnader — över huvud taget skulle kunna leda till återställd balans i den svenska ekonomin. Detta alternativ för den ekonomiska politiken ter sig därför inte heller acceptabelt.
Prop. 1982/83: 50 19
3.4. Det produktionsexpansiva alternativet
Omfattningen av obalanserna i den svenska ekonomin och kraften i den långsiktigt nedåtgående trenden för produktion. sysselsättning och inves- teringar var hösten [982 sådana att det framstod som nödvändigt att vända utvecklingen. '
Inte minst gällde det att återupprätta förtroendet för den svenska kro- nan. vilken —— till följd av den ogynnsamma industriella utvecklingen — sedan flera år varit mycket svag. Den nedskrivning av kronan. som den förra regeringen vidtog hösten 19'8l. var ej tillräcklig för att återställa förtroendet för kronan. Valutautflödet har under de l2 senaste månaderna. med några få undantag. legat på ungefär två miljarder kronor i månaden.
Kravet på ett omedelbart trendbrott förstärktes av den massiva spekula- tion mot kronans värde. som under sensommaren och början av hösten visade den negativa syn på den ekonomiska utvecklingen i Sverige som var förhärskande på de internationella marknaderna. Bara under den första veckan i oktober uppgick valutautflödet till över 2.5 miljarder kr. Om den nytillträdande regeringen hade försökt stoppa den spekulativa attacken mot kronan med hjälp av räntehöjningar och skärpt ätstramning hade följden blivit en dramatisk'utslagning av industrikapacitet och en än krafti- gare ökning av arbetslösheten. '
Det enda sättet att snabbt bryta den industriella nedgången och skapa förutsättningar för att inom överskådlig tid vända den i en nödvändig expansion var därför att devalvera. För att en devalvering skulle bli trovär- dig och en gång för alla göra slut på de senaste årens återkommande valutakriser måste den ges en sådan storlek att den kan bidra till att lösa de långsiktiga konkurrens- och strukturproblemen. som orsakat både under- skott och valutakriser. Efter konsultationer med berörda parter. bl.a. övriga nordiska länder. skrevs således kronans värde ned med l69f'r. den 8 oktober.
Den ökning av konkurrenskraften som devalveringen medför. gör att det under kommande år blir möjligt att få till stånd ett avgörande brott med de nedåtgående trenderna för produktion. sysselsättning och investeringar. Härigenom blir det möjligt att genomföra den strategi som förespråkades i krisprogrammet "Framtid för Sverige"". Även vid den ytterligt svaga till- växt av världshandeln som kan befaras kan den totala efterfrågan som riktas mot svensk produktion öka. Efter någon tid bör det bli möjligt att hejda sysselsättningsnedgången inom industrin. Genom att öka industri- produktionen skapas resurser för att stärka sysselsättningen inom den privata och offentliga tjänstesektorn samt för att värna de viktiga sociala transfereringssystemen. Den konkurrensutsatta sektorn förstärks och där- med skapas förutsättningar för en återhämtning av investeringarna och en strukturomvandling av näringslivet i riktning mot långsiktigt lönsamma verksamheter. Det omfattande industristödet till förlustföretagen kan börja
Prop. 1982/83: 50 Zl.)
avvecklas. Möjligheter öppnas att väsentligt minska bytesbalansunder- skottet och därmed utlandsskulden.
Ett viktigt led i strävandena att göra industrin mer konkurrenskraftig är. att bereda den tillgång till en större hemmamarknad. Sverige bör mer aktivt än hittills verka för att de nordiska ländernas industri stärks genom att få utvecklas med hela Norden som hemmamarknad. Detta är av sär— skild vikt förde små och medelstora företagen. På grund av den ekonomis- ka stagnationen har Sverige erbjudit en allt sämre avsättningsmarknad för de nordiska ländernas export. vilket försämrat förutsättningarna för det ekonomiska samarbetet i Norden. Det är från detta perspektiv av särskild betydelse att Sverige återvinner sin ekonomiska styrka. Endast härigenom kan Sverige göra en fullgod insats i det nordiska ekonomiska samarbetet. Det är av stor vikt att påskynda de ansträngningar som görs inom Nordiska Ministerrådet för att vidareutveckla den nordiska hemmamarknaden.
Den kraftfulla omläggning som devalveringen medfört är emellertid för- knippad med vissa risker. Det är viktigt att identifiera dem. så att de också blir möjliga att undvika.
Den vanligaste orsaken till att devalveringar misslyckas är att de inte åtföljs av en ekonomisk politik i övrigt som förmår befästa den uppnådda förstärkningen av konkurrenskraften. dvs. att den inte är en del av ett helhetsprogram. Den devalvering som nu genomförts är emellertid endast första fasen i en övergripande krisplan. och den åtföljs av en rad komplet- terande åtgärder. vilka tillsammans i en andra fas skall säkerställa att devalveringen ger de önskade effekterna.
4. Den ekonomisk-politiska strategin för de närmaste åren
4.1. Huvudlinjerna i den ekonomiska politiken
Genom devalveringen har goda möjligheter skapats att samtidigt öka tillväxten och minska obalanserna i den svenska ekonomin. Om dessa möjligheter skall kunna utnyttjas är det av avgörande betydelse att deval- veringen följs tipp genom en konsekvent ekonomisk politik som främjar tillväxten i den konkurrensutsatta sektorn genom att tillse att förbättringen av konktu'renskraften blir bestående.
Huvudlinjerna i en sådan politik måste vara: = att samla hela nationen och effektivt utnyttja våra resurser i kampen för
den fulla sysselsättningen.
—— att bekämpa inflationen och återställajämvikten i bytesbalansen. # att låta de nödvändiga bördorna bäras av alla grupper i samhället efter deras bärkraft.
Prop. 1982/83: 50 21
4.2. Bestående konkurrenskraftsförhättring
En grundläggande förutsättning för att devalveringen skall bli lyckosam och ge långsiktigt positiva effekter på den svenska ekonomin är att förbätt- ringen av företagens konkurrenskraft blir bestående och inte snabbt äts upp av en våg av pris- och kostnadsökningar. Det är också nödvändigt att företagen utnyttjar konkurrenskraftsförbättringen till att sänka sina priser i förhållande till världsmarknadspriserna eller på annat sätt förstärka sin marknadsposition. Därigenom kan de öka sin export och återta en del av de marknadsandelar som förlorats under senare år. vilket omgående ver- kar stimulerande på produktion och tillväxt i den konkurrensutsatta sek- torn. ! takt med att kapacitetsutnyttjande och vinster stiger skapas så småningom också förutsättningar för en investeringsuppgång i näringsli- VCt.
Möjligheterna att snabbt få igång en positiv utveckling enligt dessa linjer ökar om företagen redan från början anser sig ha skäl att räkna med att konkurrenskraftsförbättringen blir bestående. Deras benägenhet att ut- nyttja den förstärkta konkurrenskraften och bygga ut produktionskapacite- ten bör då vara väsentligt större än om det finns risk för att förbättringen av konkurrenslägct endast blir temporär.
Men för att konkurrenskraftsförbättringen skall bli bestående måste människorna i vårt land acceptera den engångssänkning av levnadsstan- darden som följer av devalveringen. Det krävs att ingen grupp försöker kompensera sig på andras bekostnad för den inflationseffekt som devalve- ringen övergångsvis innebär. Om detta villkor inte skulle uppfyllas. omin- tetgörs den förbättrade konkurrenskraften. de ekonomiska obalanserna skulle förvärras. och det ofrånkomliga resultatet blir en stegring av arbets- lösheten.
4.3. En rättvis fördelningspolitik
Det är således av avgörande betydelse att alla grupper solidariskt ger sitt bidrag för att stärka den svenska ekonomin. Det svåra ekonomiska läget kräver uppoffringar av människorna i vårt land. I det läget skärps kraven på fördelningspolitiken. Människorna är. av förståeliga skäl. endast villiga till sådana uppoffringar. om de upplever att bördorna fördelas efter bär- kraft och att politiken värnar de svaga och utsatta i samhället.
Likaså är det viktigt att uppoffringarna upplevs som meningsfulla: att människorna märker att de följs av åtgärder som syftar till att ge de önskade resultaten. Därför är en krispolitik baserad på kraven om en rättvis fördelning den enda möjliga. Därför ställer regeringen också fördel- ningspolitiken i centrum för krisplanens genomförande.
Det viktigaste inslaget i fördelnings'politiken är kampen för den fulla sysselsättningen. Regeringen har redan avsatt betydande resurser i kam-
Prop. 1982/83: 50 22
pen mot arbetslösheten och alla dess förödande fördelningspolitiska orättvisor. Detta arbete kommer att fortsätta. Framför allt eftersträvar regeringen att häva den höga arbetslösheten bland ungdomen.
Den utveckling som under de föregående regeringarna hotat 'att medföra ökande klyftor i det svenska samhället måste brytas. Regeringen kommer att infria de fyra vallöftena. som syftar till att värna det sociala trygghets- system som byggts upp under arbetarrörelsens ledning: Värdesäkringen av pensionerna kommer att återställas: beslutet om införande av karensdagar och försämrad ersättningsnivå inom sjukförsäkringen rivs upp: försämring- en av dagersättningen inom arbetslöshetsförsäkringen samt försämringen av statsbidragen till barnomsorgen kommer att upphävas. [ enlighet med utfästelserna i det socialdemokratiska krisprogrammet kommer vidare den fortsatta utbyggnaden av den offentliga servicen att prioritera barnomsor- gen och äldrevården.
Speciellt vinnlägger sig regeringen i detta sammanhang om att stödja barnfamiljerna. Omfattande insatser kommer att sättas in för att skydda dem: Barnbidragen höjs. särskilt för flerbarnsfamiljerna: de förlängda barnbidragen för grundskolestuderande över 16 år höjs: studiebidragen till gymnasiestuderande höjs: och livsmedelssubventionerna höjs. Dessutom har beslut redan tagits om höjning av bostadsbidragen. vilket också främst gynnar barnfamiljerna.
Men fördelningspolitiken innefattar inte bara åtgärder för att mildra krispolitikens bördor för de mest utsatta grupperna. Regeringen avser också att säkerställa att de välbärgade medborgarna verkligen ställer upp efter bärkraft. Skatten på förmögenheter. arv och gåvor kommer att skär- pas. Vissa skattelättnader som beviljats aktieägarna kommer att avskaffas. Höjd skatt kommer att tas ut på en del-umbärliga varor. Samtidigt medför reformen av inkomstskatten att det blir mer lönsamt att arbeta och spara men mindre lönsamt att konsumera på kredit och att missbruka avdrags- möjligheterna.
Dessutom kommer regeringen att intensifiera kampen mot skattellykt och ekonomisk brottslighet. Ingen skall få kunna dra sig undan sina med- borgerliga skyldigheter. .
Vinsternas utveckling och användning spelar en' central roll i fördel- ningspolitiken. Ett både ofrånkomligt och önskvärt resultat av devalve- ringen är att vinsterna i den utlandskonkurrerandc delen av näringslivet kommer att stiga — i vissa företag och branscher till påtagligt höga nivåer. En sådan vinstutveekling ställer bestämda krav både på företagen och på den ekonomiska politiken.
För det första kan vinstökningen inte tillåtas ge upphov till en onormalt hög löneglidning. som allvarligt skulle försvåra en återhållsam lönepolitik. För det andra måste — så långt det är möjligt — garantier skapas för att vinsterna används till produktiva investeringar. För det tredje måste strä- van vara att förhindra att vinstuppgången leder till en ytterligare koncen-
Prop. l982/83: 50 23
tration av förmögenheter och makt i näringslivet. De åtgärder i fråga om företagens vinster som föreslås resp. aviseras i denna proposition har utformats för att uppnå dessa tre syften.
4.4. Låg inflation
Genom en aktiv och medveten fördelningspolitik skapas således förut- sättningar föratt medborgarna solidariskt skall bära de uppoffringar som är nödvändiga för att ta vårt land ur krisen. Men en bestående konkurrens- kraftsförbättring ställer inte bara krav på en anpassning av reallönerna. ] ett längre perspektiv måste inflationen begränsas till högst den nivå som råderi våra viktigaste konkurrentländer. Dessutom måste ekonomins pro- duktionsförmåga stärkas genom att landets resurser i form av arbetskraft och kapital utnyttjas på ett effektivt sätt.
Devalveringen av den svenska kronan medför via stigande importpriser en oundviklig engångshöjning av den allmänna prisnivån i landet. Sedan denna effekt slagit igenom måste inflationen pressas ned till en låg nivå. Låg inflation skapar gynnsamma villkor för ekonomisk tillväxt samtidigt som en rättvis fördelning av inkomster och förmögenheter underlättas. En målmedveten inflationsbekämpning är också en förutsättning för att varak- tigt kunna nedbringa dagens rekordhöga räntenivåer.
En återhållsam lönerörelse utgör en viktig grundsten i kampen mot inflationen. Om man skall kunna undvika att hamna i en mycket svårhan- terlig pris- och lönespiral som på sikt hotar växelkursen. får inga grupper försöka kompensera sig för den standardsänkning som devalveringen på kort sikt medför. Den kommande avtalsrörelsen är härvid utomordentligt betydelsefull. Det är av avgörande vikt att den resulterar i en uppgörelse som befäster den förstärkning av konkurrenskraften som devalveringen gjort möjlig. Regeringen föreslår nu en rad åtgärder i syfte att skapa förbättringar för en sådan uppgörelse. bl.a. när det gäller fördelningspoliti-_ ken och Vinsternas användning. Av stor betydelse är även att pensionärer- nas riksorganisation förklarat att pensionärerna är beredda att bära sin del av de uppoffringar. som blir nödvändiga för att främja sysselsättning och industriell tillväxt. Löntagarorganisationerna har också deklarerat att de är införstådda med att det ekonomiska läget inte ger utrymme för höga nominella lönepåslag.
[ ett mer långsiktigt perspektiv har den marginalskattesänkning som beslutats för även l1983— 1985 skapat förbättrade förutsättningar för låga nominella löneökningar. Specifika krav ställs också på utformningen av den ekonomiska politiken under kommande år. En alltför hög inhemsk efterfrågan skulle riskera att medföra ökade svårigheter att hålla kostnads- sidan i schack. vilket i sin tur skulle leda till att konkurrenskraften försva- gades och att devalveringens positiva effekter ttrholkades. En expansion i den konkurrenstttsatta sektorn måste därför kombineras med en återhåll- sam inhemsk konsumtionsutveckling.
Prop. 1982/83: 50 24
Det på sikt största hotet mot en låg inflationstakt utgörs av den likvidise- ring av kreditmarknaden som de senaste årens stora och ständigt ökande budgetunderskott medför. Bringas inte hudgetunderskotten ttnder kontroll äventyras den industriella återhämtning som är nödvändig för att rekon- struera den svenska ekonomin. Därmed skulle själva kärnan i den nu inledda krispolitiken hotas. Finanspolitiken måste långsiktigt inriktas på att förbättra statens finanser. Det måste ske genom stor återhållsamhet med statens utgifter men också genom inkomstförstärkningar vad gäller såväl skatter som avgifter.
Väsentliga delar av de statliga utgifterna är en nödvändig grundsten för att uppnå grundläggande sociala och mänskliga behov. I det utomordent- ligt kärva budgetlägc som nu avtecknar sig måste emellertid alla utgifter noga prövas. Även ytterst angelägna utgifter kan behöva ses över i syfte att pröva om de uppsatta målen på ifrågavarande område uppnås på ett statslinansiellt acceptabelt sätt. Utgifter som framstår som mer umbärliga måste genom ett intensifierat omprövnings- och omprioriteringsarbete bringas ned. Av största vikt är att finna åtgärder som syftar till att mildra inslaget av automatik i budgeten.
Under de närmaste åren är utrymmet för nya åtaganden starkt begränsat och bör i första hand utnyttjas för att stödja verkligt utsatta grupper. Utrymme härför inom den statliga budgeten måste skapas genom ompriori- teringar. Detta skärper kraven på en aktiv och fördelningspolitiskt väl avvägd budgetpolitik.
Den nyligen genomförda nedskrivningen av den svenska kronan medför att företagens internationella konkurrenskraft kraftigt förbättras. Såsom anges i regeringsförklaringen måste denna nedskrivning följas av en ned- dragning av vissa former av subventioner till näringslivet. vilka ttnder de borgerliga regeringarna allvarligt försvagat statsbudgeten.
Mot denna bakgrund och med beaktande av de kraftigt ökade kostna- derna för subventionerade exportkrediter inom det s.k. SEK-systemet kommer inom regeringskansliet att göras en översyn i avsikt att reducera statens kostnader för SEK-systemet. Detta innebär att strbventionsgraden i systemet bör sänkas. Ett led i översynen bör vidare vara att pröva möjligheterna till ökad samordning mellan de beslut om exportkredit- garantier som fattas av Exportkreditnämnden och de subventionerade exportkrediter som beslutas av SEK. Sverige bör också aktivt medverka i de internationella överläggningar som pågår om minskning av subventions- elementet i exportkrediter. l översynen bör också övervägas möjligheterna att finna andra former för finansieringen av SEK-systemet. vid sidan av statsbudgeten. Det finns anledning att återkomma till detta ärende senare. i samband med förslag till riksdagen innevarande riksmöte.
Vi kommer ändå att under överskådlig framtid dras med betydande underskott i statsbudgeten. Politiken måste därför i_ett kortare perspektiv inriktas på att finna vägar att i ökad utsträckning linansiera underskottet på
Prop. 1982/83: 50
I J 'Jl
ett sätt som inte driver tipp inflationen. Det innebär att statens upplåning hos allmänheten måste intensifieras och upplåningcn i banksystemet be- gränsas. På det sättet undviks en inllationsskapande påspädning av likvidi— teten i ekonomin. Bl.a. i syfte att minska likviditeten i ekonomin kommer vidare reglerna för inbetalning av skatter och avgifter att ses över. Därige— nom kommer också statens finanser att förstärkas.
Det är angeläget att undvika omotiverade prishöjningar i samband med devalveringen. Sådana kan lätt få självft'irstärkande spridningseffekter. Därför har ett allmänt prisstopp införts. För importerade varor får dock priset höjas i den utsträckning som motiveras av den ändrade växelkursen. vilket ttnderlättar den eftersträvade relativprisförändringen mellan svens— ka och importerade varor. Strävan är att prisstoppet skall vara i kraft ttnder en relativt kort tidsperiod.
4.5. Ett effektivt resursutnyttjande
Skattereformen är av stor betydelse då det gäller att säkerställa att landets resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Genom att marginal- skattesatserna sänks inte minst för de breda k'intagargrupperna uppmunt- ras ökade arbetsinsatser och ökat sparande. Omflyttningar till nya arbets- uppgifter görs mer lönsamt och stimulerar därmed till effektivare arbetsin- satser. Samtidigt beskärs — såväl genom marginalskattesänkningen som genom begränsningen av underskottsavdragens värde — avkastningen på skatteplanering och avdrag. Detta är ett led i regeringens allmänna strävan att föra över resurser från improduktiv till produktiv verksamhet.
För att mobilisera landets resurser kommer regeringen vidare att vidta kraftfulla åtgärder för att öka vår produktion inom energi- och skogssek- torerna. Så snart som möjligt kommer särskilda åtgärder att vidtas i syfte att trygga skogsindustrins råvarubehov och avhjälpa den virkesbrist. som trnder några av de senare åren varit ett hinder för fullt resurstrtnyttjande inom skogssektorn och som förorsakat onödig virkesimport. Omfattande insatser kommer att göras för att i ökad utsträckning ta till vara våra inhemska energirestrrser och därmed minska behovet av dyrbar importe- rad olja. lnledningsvis ges därvid ökat stöd framför allt till distribution av fjärrvärme samt till anläggningar för torveldning.
Satsningarna på energiområdet ingår i ett mer omfattande investe- ringsprogram. som regeringen avser att genomföra-för att påskynda den industriella expansionen. Det bör i detta sammanhang understrykas. att de offentliga investeringarna samt myndigheternas _stöd till det privata nä- ringslivets investeringar kommer att kanaliseras till sådana verksamheter som bedöms ha goda förutsättningar för långsiktig lönsamhet. Devalve- ringen har skapat förutsättningar för att näringslivet på egna ben skall kunna ta sig ur de rådande svårigheterna: regeringen kommer därför att till det yttersta försöka undvika en situation där Sverige skulle bli beroende av ett med statssubventioner vidmakthållet näringsliv.
Prop. 1982/83: 50 ' 26
lnvesteringsprogrammet och investeringsstödet kommer följaktligen att inriktas å ena sidan på sådan industriell verksamhet som har förutsättning- ar att klara sig igenom hård konkurrens. å andra sidan på sådana investe- ringar i infrastruktur som sänker kostnaderna och stärker konkurrenskrafv ten för industrin som helhet. Som exempel på det sistnämnda kan anföras upprustning av vägnätet. av järnvägarna. luftfarten samt av post- och telekommunikationsväscndet.
lnvesteringsprogrammet omfattar även insatser för att stärka forskning och utbildning. vilket är av långsiktig betydelse för förnyelsen av svenskt näringsliv.
För att våra produktiva resurser skall kunna mobiliseras fullt ut krävs också att arbetskraftens potential tas tillvara och att arbetsmarknaden fungerar effektivt. Skattereformens positiva effekter har redan berörts. Det är vidare viktigt att förebygga sådana flaskhalsproblem som bristen på yrkesarbetare orsakat inom industrin. Regeringen understödjer därför det initiativ som tagits av AMS och verkstadsindustrins parter till en särskild satsning på bristyrkestrtbildning inom verkstadsindustrin. För detta ges AMS ökade resurser.
4.6. Stabiliseringspolitiska överväganden
Den ekonomiska politiken kan inte bara-utformas med hänsyn till de långsiktiga målen utan måste också avvägas med hänsyn till konjunkturlä- get. Vid en snabb och kraftig internationell konjunkturuppgång kan oba- lanserna i den svenska ekonomin avhjälpas relativt snabbt. En exportledd produktionstillväxt kan då kombineras med en stram inhemsk el'terfråge- politik utan att negativa sysselsättningseffckter behöver uppkomma.
Det är emellertid. som tidigare nämnts. troligt att det internationella koniunkturuppsvinget dröjer-och att det dessutom blir relativt svagt. Den inhemska efterfrågan kan då inte stramas ät lika hårt. utan politiken måste avvägas med hänsyn till de krav som de stabiliseringspolitiska målen och framför allt då målet om ftrll sysselsättning ställer.
På grttnd av de stora obalanserna i den svenska ekonomin är det emeller- tid inte möjligt att. vid en internationell konjunkturnedgång. parera de negativa effekterna på sysselsättningen genom att i stabiliseringspolitiskt syfte öka den offentliga konsumtionen. Detta skulle riskera att förvärra strukturproblemen i den svenska ekonomin. Det begränsade utrymme som nu finns för ökad offentlig expansion bör huvudsakligen användas till investeringar som främjar-tillväxten. bl.a. genom att stödja den konkur- rensutsatta sektorns expansion. Detta synsätt har varit vägledande vid utarbetandet av det investeringsprogram som ingår i krisplanen.
Sysselsättningen måste i övrigt värnas genom en aktiv arbetsmarknatlsf politik. Behoven är här stora efter det senaste årets kraftiga försvagning av arbetsmarknaden och inför den fortsatta försvagning som kan förutses i
Prop. 1982/83: 50 27
vinter. AMS kommer att tilldelas resurser i erforderlig omfattning för att de arbetsmarknadspolitiska medlen skall kunna sättas in med full styrka. Sysselsättningen i beredskapsarbeten kommer att öka kraftigt. och omfat- tande insatser för att speciellt bekämpa ungdomsarbetslösheten kommer att sättas in. Riktade åtgärder för att lindra de exceptionella sysselsätt- ningsproblemen i Norrbotten skall också vidtas.
5. De. ekonomisk—politiska åtgärderna
Regeringens ekonomiska politik utgör en strategi för ökad tillväxt. höjd sysselsättning och rättvis fördelning. Det första steget i denna strategi togs genom devalveringen den 8 oktober. vilken avsåg att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och lägga grunden för en sanering av vårt lands ekonomi. Devalveringen skall under den kommande mandatperioden följas upp genom en fast och konsekvent ekonomisk politik i syfte att säkerställa att konkurrenskraftsförbättringen blir bestående.
Men samtidigt är det akuta sysselsättningsläget utomordentligt allvar- ligt. När den nya regeringen tillträdde i september gick l76()(l0 människor utan arbete. Det är en ökning med över 50% på ett-år och den högsta månadssiffra som noterats på mer än 25 år. Vi vet dessutom av erfarenhet att arbetslösheten normalt stiger under vintern.
()medelbara och omfattande insatser krävs därför för att förhindra en dramatisk försämring av sysselsättningsläget under det kommande halv- året.
Regeringen har således tagit ställning för ett omfattande program med det dubbla syftet att lindra de akuta svårigheterna under den kommande perioden och samtidigt understödja och komplettera den långsiktiga eko- nomisk-politiska strategin. ] detta program ingår en massiv arbetsmark- nadspolitisk insats innefattande nya anslag för arbetsmarknadsutbildning. beredskapsarbeten och riktade ungdomsinsatser. Vidare läggs ett omfat- tande investeringsprogram fast.
Syftet med detta investeringsprogram är fyrfaldigt. För det första skall det bidraga till att importen av energi begränsas: för det andra skall det understödja industrins kommande expansion. genom att bygga ut och modernisera samhällets infrastruktur: för det tredje skall investeringspro- grammet hejda den fortgående utslagningen av vissa för näringslivets fort- bestånd viktiga branscher. framför allt byggnadsindustrin: och för det fjärde. slutligen. skall det bidraga till att klara de akuta sysselsättnings- problemen under vintern 1983/84. återigen främst på byggnadsområdet.
Dessa insatser är ej ämnade att vara permanenta. De skall efterhand avlösas av den efterfrågan som den förbättrade konkurrenskraften. genom ökad export och återvunna marknadsandelar på hemmamarknaden. kom- mer att ge. Under en övergångsperiod kommer de emellertid att vara av synnerlig vikt.
Prop. 1982/83: 50 28
l regeringens ekonomiskt-politiska åtgärdspaket ingår också en rad för- ändringar på skatternas område. Dessa har dels till syfte att stimulera till ökade investeringar. dels är de ägnade att fördela krispolitikens bördor så rättvist som möjligt. Av särskild betydelse är i detta sammanhang det system för vinstdelning. som regeringen avser att införa för aktiebolagen under nästkommande år.
Slutligen kommer regeringen också att infria de fyra vallöften om tryg- gandet av vissa sociala välfärdsreformer. som det socialdemokratiska par- tiet utfärdade i valrörelsen.
5.1. Arbetsmarknadspolitiken
Regeringen har i slutet av oktober i år presenterat ett arbetsmarknadspo- litiskt åtgärdsprogram för att begränsa arbetslösheten under hösten och vintern. Förslag om dessa åtgärder redovisas senare denna dag i detalj av chefen för arbetsmarknadsdepartementet.
Tyngdpunkten i detta åtgärdsprogram ligger på sysseIsättningsskapande åtgärder till ett belopp om | 950 milj. kr.. varav l650 milj. kr. avser beredskapsarbeten. Härigenom kan antalet dagsverken ökas från den tidi- gare planeringsnivån för budgetåret 1982/83 om 6.3 milj. till 9.6 milj. dagsverken. Med utnyttjande av ftnansfullmakten (prop. l98I/82: l50. FiU l9Sl/82: 40. rskr 1981/821393) har regeringen genom beslut den Zl oktober 1982 beslutat tidigarelägga statliga investeringsproiekt för l()l7 milj. kr. i syfte att undvika en fortsatt försämring på byggarbetsmarknaden. Inom ramen för de sysselsättningsskapande åtgärderna disponerar AMS sedan tidigare 60 milj. kr. för rådrumsbeställningar till industrin. Denna ram höjs med 300 milj. kr. för statliga industribeställningar.
lnom arbetsmarknadsutbildningen har regeringen redan fattat beslut om att höja bidragen till utbildning när det finns påtaglig risk för permittering eller uppsägning av arbetstagare från 20 kr./tim till 35 kr. /tim. Höjningen begränsas till utbildning inom tillverkningsindustrin. Kostnaderna för den— na höjning inkl. en förväntad volymökning beräknas till 170 milj. kr. Samtidigt har regeringen föreskrivit att AMS för budgetåret 198343 får planera arbetsmarknadsutbildning påen nivå motsvarande 125 000 deltaga- re. attjämföra med den tidigare planeringsnivån lI0000 deltagare. 30 milj. kr. satsas därutöver på bristyrkesutbildning i syfte att förebygga sådana flaskhalsproblem som kan orsakas av brist på yrkesarbetare i en konjunk- turuppgång. Satsningen gäller fortbildning av anställda inom verkstadsin- dustrin till kvalificerat _vrkesarbete.
Ramen för bidrag till ungdomsplatscr. som tidigare uppgick till 60 milj. kr.. har likaså genom utnyttjande av linansfullmakten. genom regeringens beslut den Zl oktober 1982. höjts med 90 milj. kr.
Mot bakgrund av det särskilt ansträngda sysselsättningsläget i Norrbot— ten har en betydande del — drygt 183 milj. kr. — av de tidigarelagda statliga
Prop. 1982/83: 50 29
investeringarna avdelats för byggnads- och anläggningsarbeten i detta län. Kostnaden för de nu anmälda resp. föreslagna åtgärderna på arbets- marknadspolitikens område uppgår till sammanlagt ca 3.7 miljarder kr.
5.2 lnvesteringsprogrammet
De investeringsinsatser som föreslås riktas främst mot energi-. kommu- nikations- och byggsektorerna.
Kommunikationsdepartementet bör få anslag om totalt 1 000 milj. kr. för att under innevarande och nästa budgetår genomföra ett antal viktiga investeringsprojekt. Flera områden berörs. Då det gäller förbättring av vägnätet planeras en utbyggnad av bl.a. Värmdövägen. av E 4. F. 6 och riksväg 51. Speciella åtgärder mot eftersatt vägunderhåll kommer att vid- tas för att öka trafiksäkerheten och minska trafikstörningar.
Statens Järnvägar bör få ökade anslag till ller lok och vagnar. samt för en utbyggnad av delar av spårnätet. Luftfartcn byggs ut genom att Arlanda kompletteras med nya anläggningar och genom att dess banor förbättras. Postverkét och televerket får särskilda anslag för nya investeringar. i det sistnämnda fallet i syfte att tidigarelägga digitaliseringen av telenätet. Åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafi- ken kommer också att vidtas.
Utbildningsdepartementet bör få anslag om 170 milj. kr. för att under innevarande Och nästa budgetår bygga om och till forsknings-. undervis- nings- och bibliotekslokaler. Därigenom stöds såväl forskning och utbild- ning som byggsektorn.
Byggnadsverksamheten stimuleras även genom att bl.a. ett system med hyresrabatter bör införas för nybyggnation. varigenom efterfrågan och produktion av hyreslägenheter understöds. Dessutom bör totalt 600 milj. kr. satsas på energibesparande åtgärder. främst avseende isolering och fjärrvärme. för bostadshus.
På energisidan bör under innevarande och nästa budgetår genomföras ett investeringsprogram omfattande totalt 1.2 miljarder kr.. varav mer än hälften bör avse stöd till tillverkning och upphandling av energiutrustning. såsom värmepumpar och koleldade förbränningsanläggningar. För att möj- liggöra en minskning av oljeimporten bör ökat stöd också ges till fjärrvär- medistribution samt till torveldningsanläggningar.
För att vi bättre skall kunna utnyttja Sveriges egna råvaruresurscr bör totalt 300 milj. kr. anslås till ett investerings- och utvecklingsprogram för gruv- och mineralindustrin. och då i ett första skede ett program för utökad prospektering. Merparten av prospekteringen kommer att ske i Norrbot- ten. Syftet är att öka livslängden hos befintliga gruvor och mineralföretag och att lägga grunden för nya för att därigenom åstadkomma en långsiktigt lönsam breddning av industrin.
Prop. 1982/83: 50 30
5.3. Skattepolitiken
De åtgärder på skattepolitikens område som nu bör genomföras berör företagsbeskattningcn. kapitalbeskattningen. inkomstskatten. mervärde- skatten samt införande av vissa nya punktskatter.
Ett centralt mål för regeringens ekonomiska politik är. som tidigare framhållits. att stimulera till en ökning av investeringarna. i synnerhet inom industrin. Det viktigaste medlet härför är att genom generell ekono— misk politik åstadkomma en tillräcklig efterfrågan. så att kapacitetsutnytt- jandet höjs och initierar en investeringsuppgång. [ väntan på en dylik självbärande uppgång bör emellertid också de skattepolitiska medlen ut- nyttjas för att stimulera investeringsverksamheten. Följande åtgärder ak- tualiseras i detta syfte: — obligatorisk avsättning till investeringsfond. Aktiebolag och ekonomis- ka föreningar bör åläggas att betala in 20% av sina vinster för 1983 till räntelösa investeringskonton hos riksbanken. lnbetalningen skall vara avdragsgill under förutsättning att företagen sätter av motsvarande be- lopp till en särskild investeringsfond — investeringsavdraget för byggnadsarbeten förlängas med ett år t.o.m. den 31 mars 1984
— investeringsavdraget vid redovisningen av mervärdeskatten förlängas med ett år till utgången av år 1983 — det nuvarande frisläppct av de allmänna investeringsfonderna förlängas ett år
— frisläppct av de allmänna investeringsreserverna förlängas med ett år Ett annat centralt mål för den ekonomiska politiken är att fördela de uppoffringar som krävs för att rekonstruera landets ekonomi på ett rättvist sätt. så att krispolitiken får den nödvändiga förankringen. Löntagarna får vidkännas betydande reallönesänkningar. För att även andra grupper skall bära bördorna bör följande fördelningspolitiskt motiverade åtgärder på skatteområdet tas upp: — förmögenhetsskatten höjas med 0,5 procentenheter i alla förmögen- hetsskikt
— arvs- och gåvoskatten höjas — skattereduktionen vid utdelning på svenska börspapper (f.n. max 2250
. kr. för ogift eeh 4500 kr. för makar gemensamt) slopas — skattereduktionen vid det s. k. skattesparandet sänkas från 20 till 10% för banksparandet och från 30 till 20 .%- för aktiefondsparandet.
Den slutliga inkomstskatth har genom riksdagens beslut med brett parlamentariskt stöd reformerats i syfte att över en treårsperiod sänka marginalskattesatsen i vanliga inkomstlägen till 50 %. samtidigt som värdet av underskottsavdragen skulle reduceras till högst 50%. Sedan riksdagen fattade sitt beslut har den svenska kronan devalverats med 16%. vilket påverkar såväl inflationstakt som inkomstutveckling 1983 på ett sådant sätt
Prop. 1982/83: 50 31
att anledning föreligger attjustera reformen för 1983. Följande förändring-
ar bör föreslås: '
— ] inkomstskikten mellan 8 och 12 basenhetcr (58 400—87 600 kr. i'1983 års penningvärde) bör skatten sänkas med ytterligare 1 procentenhet. Den maximala skattelättnaden blir därmed 292 kr.
—— För att skapa skattemässigjämställdhet mellan arbetsgivarnas och lön- tagarnas kostnader för resp. facklig organisationsverksamhet bör en skattereduktion för fackföreningsavgifter'med 40% av erlagd avgift införas. Högsta underlaget för reduktionen bör vara 1 200 kr. — För att motverka den potentiella inkomst- och förmögenhetsökning hos privata hyresvärdar som de reducerade räntesubventioncrna i det all- männyttiga bostadsbeståndet kan ge upphov till. bör en hyreshusavgift införas. Avgiften bör vara I % av taxeringsvärdet för år 1983. 1.5 % för år 1984 och därefter 2.0 952. — En särskild skatt på 600 kr. bör införas på videobandspelare. — För att samhället skall få del av de betydande vinster som uppkommer vid elproduktion i vattenkraftstationer när priset på andra energikällor stiger bör en skatt på vattenkraftsbaserad elproduktion på 2 öre per kWh införas. Den bör reduceras med 1 öre per kWh för kraftverksbygg- nad från tiden 1973—1977 och utgå helt för senare kraftverk.
— Regeringen kommer vidare — till följd av den förstärkning av vissa industriföretags konkurrenskraft som devalveringen av den svenska kronan innebär — överväga en minskning av den nedsättning av allmän energiskatt som vissa industriföretag nu medges.
5.4. Vinstavsättning och vinstdelning
Ökad sysselsättning och samhällsekonomisk balans förutsätter en höjd lönsamhet inom den konkurrensutsatta delen av näringslivet. Stora vinster skapar emellertid fördelningspolitiska problem. Det framstår som utma- nande om vinsterna skall tillfalla företagens ägare medan befolkningen i övrigt ej får kompensera sig för devalveringens effekter. Det är därför nödvändigt att se till att en viss del av företagens vinster förs över från ägarna till andra grupperi samhället. Samtidigt bör företagen stimuleras att utnyttja sina ökade vinster för produktiva investeringar i stället för place— ringar av huvudsakligen finansiell natur.
I detta syfte föreslår jag. som redan omtalats. dels förlängningar av investeringsavdrag och frisläpp av int-'esteringsfonder. dels att aktiebolag och ekonomiska föreningar skall betala in 20% av sin vinst under nästa år till räntelösa konton hos riksbanken. Avsättningen till fonden blir avdrags- gill om motsvarande belopp avsätts till en särskild investeringsfond. Denna får tas i anspråk bl.a. för investeringar i byggnader. markanläggningar och inventarier samt kostnader för forskning och utveckling. Samråd bör där- vid ske med de lokala fackliga organisationerna.
Prop. 1982/83: 50 32
Det främsta syftet med den föreslagna särskilda investeringsfonden är att stimulera företagens investeringar under åren 1984 och 1985. Endast genom att investera kan företagen under denna period få ut de till riksban- ken inbetalade medlen. Den obligatoriska inbetalningsskyldigheten löser dock — även om den får en dämpande inverkan på företagens utdelningar — endast i mindre utsträckning önskemålet om en rimlig fördelning av de ökade vinsterna. Jag avser därför att senare under innevarande riksmöte återkomma med förslag om ett system för vinstdelning. Det kan dock vara lämpligt att redan nu ange huvuddragen i detta-system.
När det gäller företagens vinster under 1983 talar starka praktiska skäl för att vinstdelningen i en eller annan form anknytes till företagens utdel- ning. Den konstruktion som övervägs är att påföra företagen en avgift motsvarande 20 % av beslutad utdelning för verksamhetsåret 1983. Avgif- ten bör tillföras Allmänna pensionsfonden och användas för bl.a. aktieför- värv.
Det nu skisserade systemet bör begränsas till utdelningar från aktiebolag (inkl. banker och kreditaktiebolag). Andra företagsformer. t.ex. ekono- miska föreningar och handelsbolag. bör alltså hållas utanför. Detta innebär att endast en mycket liten del av de icke börsnoterade aktiebolagen kom- mer att bli skyldiga att betala utdelningsavgifter. Grundprincipen bör vi- dare vara att utdelning som i realiteten hänför sig till en och samma vinst inte träffas av avgift mer än en gång. Utdelning som lämnas av ett dotter- bolag till sitt moderbolag och därefter slussas vidare till de slutliga ägarna bör således avgiftsbeläggas endast en gång. Vidare är det viktigt att avgif- ten konstrueras så att nyemissioner ej försvåras.
Enligt min mening bör en på detta sätt konstruerad koppling till utdel- ningen ses som ett provisorium för år 1983. För tiden därefter kan det vara motiverat att välja en bas med bredare underlag och mindre inlåsningsef— fekter än aktiebolagens utdelning. Valet av vinstdelningssystem hänger också samman med företagsbeskattningens allmänna utformning. Det finns anledning att återkomma till dessa frågor när jag lägger fram mitt konkreta förslag rörande 1983 års vinster.
5.5. De fyra vallöftena
Soeialdemokraterna lovade i valrörelsen att i fyra fall återställa tidigare gällande regler på det socialpolitiska området. regler som genom beslut av den tidigare riksdagsmajoriteten urholkats. Det rörde sig däremot inte om några nya reformer. ] och med att full finansiering anvisades för återstäl- landet av de tidigare gällande reglerna. främst genom en höjning av mer- värdeskatten och den s.k. arbetsmarknadsavgiften. skulle dessa åtgärder uteslutande medföra fördelningspolitiska effekter. dvs. en omlördelning av de disponibla inkomsterna till förmån för vissa utsatta grupper. Löftena avsåg
Prop. 1982/83: 50 33
— att den fulla värdesäkringen i pensionssystemet skulle återställas. Detta bör nu ske genom att basbeloppet i pensionssystemet fr.o.m. den 1 januari 1983 anpassas till förändringar i konsumentprisindex i stället för som nu basbeloppsindex. Samtidigt bör pensionärerna erhålla en viss fi.")rskottsuppräkning som engångskompensation för att uppräkningen av basbeloppet fortsättningsvis görs årsvis i efterskott i stället för. som tidigare. var gång konsumentprisindex steg med 3 "Få. _ 4 att de av vårriksdagen beslutade karensdagarna och försämrade ersätt- ningsförmånerna inom sjukpenningförsäkringen skulle avskaffas
— att det reala värdet av arbetslöshetsft'örsäkringen skulle höjas. "Detta bör genomföras genom att den högsta dagpenningklassen höjs till 280 kr.. grundbidraget och det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) höjs till 100 kr.. och genom att statsbidraget till arbetslöshetskassorna åter höjs - till den ursprungliga nivån 90 .%- av kassornas kostnader —— att systemet för statsbidrag till kommunernas barnomsorg återförs till tidigare gällande regler. Cheferna för social-. utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen kommer senare denna dag att ta tipp frågan om dessa vallöften.
För att täcka de ökade kostnader som följer av dessa förslag bör mervär- deskatten höjas från 17,7 till 19.0 % den ljanuari 1983. Vidare bör den s.k. arbetsmarknadsavgiften höjas med 0.5 procentenheter.
Då denna höjning av mervärdeskatten leder till påfrestningar för de mest utsatta grupperna. i synnerhet barnfamiljerna. bör samtidigt det allmänna barnbidraget höjas med 300 kr. per år. flerbarnstillägget höjas till 1650 kr. per år för trebarnsfamiljer och till 3 300 kr. per år för fjärde och varje därpå följande barn. Det förlängda barnbidraget och studiebidraget bör samtidigt höjas till att omfatta även barn mellan 16 och 18 år som uppbär studiebi- drag eller förlängt barnbidrag. Höjningarna bör ske per den 1 januari 1983.
Höjningen av mervärdeskatten leder till att livsmedelspriserna höjs ut- över de snabba prisökningar som registrerats under senare tid. För "att motverka de negativa effekterna härav på de minst bemedlade gruppernas reala disponibla inkomster föreslås en höjning av livsmedelssubventioncr- na. så att effekterna av mervärdeskattehöjningen på subventionerade bas- livsmedel neutraliseras.
5.6. De statsfinansiella effekterna
De olika åtgärder som föreslås i denna proposition samt i propositionen om upphävandet av beslutet om karensdagar m.m. har avsevärda effekter på statsbudgetens utfall. Till dessa kommer även effekter på grund av devalveringen samt nya utgifter till följd av redan inträffade förlusteri den statliga företagssektorn. Sammantaget innebär alla'dessa omständigheter att budgetsaldot under innevarande budgetår kommer att försämras.
3 Riksdagen 198218]. I .vaml."Nr50
Prop. 1982/83: 50 ' 34
1 den reviderade nationalbudgeten angavs det statliga budgetunderskot- tet för budgetåret 1982/83 till 75.8 miljarder kr. '
Av den preliminära avstämning av statsbudgeten som nu har ägt rum framgår att utgifterna är upptagna med ett för lågt belopp. Framförallt har behovet av medel till följd av redan inträffade förluster och behov av kapitaltillskott i den statliga företagssektorn kraftigt underskattats. Vidare bygger de beräknade utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder på en i förhållande till den faktiska utvecklingen alltför optimistisk bedömning av sysselsättningsutveeklingen. Tillsammans med erforderliga tekniska om- räkningar torde dessa omständigheter leda till ökade utgifter på i storleks- ordningen 10 miljarder kr.
Jag övergår nu till att kortfattat redovisa effekterna av de förslag som läggs fram i denna proposition och i propositionen om'upphävande av beslutet om karensdagar. m.m.
1 denna proposition framläggs sålunda ett omfattande ini-esteringxpro- grum. Programmets totala kostnad uppgår till 3 miljarder kr. 1 vilken takt dessa medel betalas ut beror bl.a. på när de åsyftade investeringarna påbörjas och hur snabbt de genomförs.
De arbetsmurknad.v/.n')litixku åtgärder som jag tidigare redovisat kom- mer att leda till ökade utgifter på ca 3.7 miljarder kr. [ detta belopp ingår . även beslut som redan tagits av regeringen. l denna proposition begärs ökade anslag om ca 2.4 miljarder kr.
För att bl.a. hålla uppe bostadsbyggandet kommer att föreslås vissa Imsradspoliriska åtgärder. Åtgärderna avser bl.a. hyresrabatter och hyresförlustgarantier samt ökade insatser för att spara energi. De ökade insatserna inom bostadspolitikens område finansieras med den föreslagna hyreshusavgiften.
Som jag tidigare redovisat föreslås ett flertal skattepolitiska åtgärder. Den sänkta statsskatten och skattereduktionen för erlagd fackföreningsav— gift minskar statsinkomstérna med ca 2 miljarder kr. för helår. De för- längda investeringsavdragen torde medföra 1 miljard kr. lägre stats- inkomster. Den höjda produktionsavgiften vid elproduktion ökar inkoms- terna med ca 1.2 miljarder kr. Samtidigt reduceras dock'dessa avgifter med tidigare nämnda nedsättningar. varför den totala ökningen som helårs- effekt kan uppskattas till ca 1.1 miljarder kr. Andra skatteförändringar leder till ökade skatteinkomster om sammanlagt ca 1.1 miljarder kr. Den skärpta förmögenhetsskatten och höjningen av arvs- och gåvoskatten leder till ökade statsinkomster på ca 0.3 miljarder kr. De förändringar som föreslås avseende skattereduktion på svenska börspapper och skatte- reduktionen vid det s.k. skattesparandet innebär ökade inkomster på ca 0.6 miljarder kr. Vidare kommer vissa nya punktskatter att införas eller redan befintliga avgifter att höjas. vilket innebär att inkomsterna ökar med ca 0.2 miljarder kr. Härutöver kommer effekterna av den föreslagna obli- gatoriska"avsättningen till investeringsfond. en åtgärd som i tiden förskju- ter skatteinkomsterna från juridiska personer.
Prop. 1982/83: 50 3 'Jl
Den sammanlagda kostnadsökningen till följd av förslagen att infria de fyra vallöftena samt ökningen av livsmedelssubventionerna — som jag inom kort kommer att beröra — uppgår till närmare 7.4 miljarder kr. För att täcka dessa ökade kostnader kommer förslag att läggas om en höjning av mervärdeskatten från 17.7 i? till 1997?- av beskattningsvärdet och en höjning av den s.k. arbetsmarknadsavgiften med 0.5 procentenheter. De ökade inkomsterna från mervärdeskatt och arbetsmarknadsavgift uppgår sam- manlagt till ca 6 miljarder kr. Härtill kommer ökade skatteinkomster på ca 1.1 miljarder kr. p.g.a. uppräkningen av pensioner. sjukersättning och ersättning vid arbetslöshet. Sammantaget innebär detta att av de ökade utgifterna om 7.4 miljarder kr. är 7.1 miljarder kr. finansierade.
Då höjningen av mervärdeskatten leder till påfrestningar på en av de mest utsatta grupperna, nämligen barnfamiljerna. kommer samtidigt. som redovisats tidigare. en höjning av barnbidrag och studiebidrag att föreslås. Helårskostnaderna för dessa åtgärder uppgår till ca 800 milj. kr. Höjningen av livsmedelssubventionerna medför en kostnad på budgetens utgiftssida som kan beräknas till 230 milj. kr.
Sammantaget leder de åtgärderjag presenterat till bestående förändring- ar av inkomster och utgifter. Andra åtgärder. främst de arbetsmarknadspo- litiska insatserna och investeringsprogrammet. är av engångskaraktär. Förslagen leder dock på sikt till en bättre ekonomisk utveckling och en därmed sammanhängande budgetförstärkning. På kort sikt däremot med- för främst engångsinsatserna för att förbättra arbetsmarknadsläget och för att öka investeringarna ett ökat budgetunderskott. De arbetsmarknadspoli- tiska insatserna faller i allt väsentligt på innevarande budgetår. medan merparten av utgifterna i investeringsprogrammet uppstår nästkommande och senare budgetår.
För innevarande budgetår medför detta att det statliga budgetsaldot kommer att försämras. Jag bedömer att underskottet istatsbudgeten inne- varande budgetår kommer att uppgå till ca 90 miljarder kr. mot i statsbud- geten rcdovisade 75.8 miljarder kr. Jag vill emellertid samtidigt understry- ka att huvuddelen av ökningen. såsom här redovisats. beror på effekter av den tidigare regeringens politik. framför allt då industripolitiken. samt på de på kort sikt automatiskt budgetförsvagande effekterna av devalvering- en. Denna skapar dock förutsättningar för att vi i ett längre perspektiv skall kunna höja produktionen och därmed även öka inkomsterna och statsin- täkterna. Vidare vill jag poängtera. att de kostnadsökningar som uppstår genom åtgärder som föreslås i propositionen om upphävandet av beslutet - om karensdagar m.m. nästan fullständigt finansieras av intäktsökningar. De ofinansierade utgiftsökningar som tillkommit genom den nya regering- ens åtgärder är således nästan uteslutande förknippade med de omfattande arbetsmarknads- och investeringssatsningarna: dvs. med åtgärder som syftar till att öka industriproduktionen och inkomsterna och till att bekäm- pa arbetslösheten. Härigenom skiljer sig den nya regeringens budgetpolitik
Prop. 1982/83: 50 36
på ett avgörande sätt från den budgetpolitik som bedrivits under de senaste . sex åren. .
Beräkningar av statsbudgetens inkomster. utgifter och saldo för budget- året 1983f84 kommer på sedvanligt sätt att presenteras i budgetproposi- tionen ijanuari. då riksrevisionsverkets inkomstberäkning föreligger och regeringens arbete med budgeten för budgetåret 1983/84 har avslutats. Med det mycket stora budgetunderskott som byggts upp under senare år blir det. som angavs i regeringsförklaringen. i budgetarbetet nödvändigt att genomföra en mycket hård utgiftsprövning. Ökade statliga insatser. bl.a. för att främja sysselsättningen och öka investeringarna gör det än mer nödvändigt att bedriva ett utomordentligt stramt budgetarbete.
6. Utsikterna för 1983
6.1. Den internationella utvecklingen
Den internationella ekonomin har sedan 1980 präglats av efterkrigsti- dens längsta lågkonjunktur och tillväxten torde även nästa år bli mycket låg. Den ekonomiska politiken i de dominerande länderna är fortsatt starkt restriktiv. trots att inflationen bromsas in och arbetslösheten blir allt högre.
1 de europeiska ekonomierna tyder konjunkturutsikterna på en fortsatt stagnation. En betydande nedgång har noterats i industriproduktionen och handelsvolymerna. Konjunkturen i Förenta staterna har blivit avsevärt sämre än vad som allmänt väntades och den av administrationen förut- sedda starka uppgången under loppet av detta år har uteblivit. Även i Japan har tillväxten under detta år dämpats. även om den fortfarande är högre än i andra viktiga länder. Samtidigt har osäkerheten på världens kreditmarknader ökat kraftigt under det gångna året. vilket ytterligare försvårat en internationell återhämtning.
De senaste årens stagnation i världsekonomin kan inte ses som enbart en vanlig kortsiktig konjunkturnedgång. Vi står uppenbarligen inför en struk- turell nedgång. dvs. en nedgång av den underliggande. långsiktiga tillväxt- trenden. En central faktor bakom detta torde vara det faktum att inflations- bekämpningen under 1970-talet kommit att få högsta prioritet i de stora västländernas ekonomiska politik. Detta har inneburit en allt hårdare åt- stramningspolitik. Sålänge inflationen inte bemästrats finns inte anledning anta att världsekonomin kan återgå till en stabil tillväxtbana. Även om konjunkturen återhämtas något under nästaår. blir tillväxten med all sannolikhet låg under de närmaste åren.
Till de mera kortsiktiga faktorer som bidragit till att förlänga lågkonjunk- turen under innevarande år märks:
— effekterna av det långvarigt höga ränteläget.
Prop. 1982/83: 50 ' 37
— att skattesänkningarna i Förenta staterna inte lett till den expansion av den privata konsumtionen som man väntade sig. — u-ländernas minskade inkomster till följd av nedgången i råvarupri- serna.
— den svaga efterfrågan på olja. som har resulterat i att OPEC—länderna som grupp i år visar underskott i bytesbalansen och därför minskar sin efterfrågan. ' — att dollarkursen har förtsatt att stiga. vilket förhindrat de europeiska länderna att sänka räntorna. För de europeiska ekonomierna har dol- larns uppgång haft en efteit'rågedämpande effekt av samma storleksord- ning som den andra oljeprishöjningen. ' Ett sannolikt förlopp är att aktiviteten ökar något i Förenta staterna och Japan i början av nästa år till följd av en uppgång i den privata konsum- tionen och en positiv lagerefterfrågan. Mot mitten av 1983 kan även de europeiska länderna ha kommit att dra fördel av denna uppgång samt av eventuella ytterligare räntesänkningar. Men mot bakgrund av det generellt låga kapacitetsutnyttjandet och den låga lönsamhetsnivån hos företagen. torde en inyesteringsuppgång ligga långt fram i tiden.
Den stagnerande produktionen och den ökande arbetslösheten — den senare uppskattas i i-länderna till 33 miljoner — bidrar till att ytterligare bromsa inflationstakten. 1 de större industriländerna beräknas den sjunka från i genomsnitt ca 7.5 % 1982 till ca 6.5 % 1983. Därvid antas oljepriset bli oförändrat under 1983.
lndustriländerna som grupp väntas få ett underskott på ca 30 miljarder dollar i bytesbalansen. Bakom denna förbättring döljer- sig åt ena sidan betydande överskott i Förbundsrepubliken Tyskland och i synnerhet Ja- pan. å andra sidan fortsatt mycket stora underskott i de mindre OECD- länderna.
Den låga tillväxten i industriländerna: u-ländernas och öststaternas strä- van att nedbringa sina bytesbalansunderskott och en ökad svårighet för finansiellt utsatta länder att erhålla krediter på de internationella kapital- marknaderna pekar mot en mycket låg ökning av världshandeln 1983. se tabell 5.
Tabell 5 Prognoser för den internationella ekonomin (OECD) Proeentuell volymförändring
1982 1983 BNP — OECD totalt — [../4 1 Världshandel . 0 I 172 Världshandelspriser i nationell valuta. bearbetade varor 8 1/2 5 1.-'2 Konsumentpriser 7.5 6 1/2 Arbetslöshet. procent 8.6 9.3 Arbetslöshet. milj. personer 32.2 33.3
Källa: ()ECD och ekonomidepartementet.
Prop. 1982/83: 50 ' 38
6.2 Den svenska ekonomin
I.]ti'et'k/ingen under 1982
Den ekonomiska utvecklingen blev betydligt svagare än väntat under 1982. Som konjunkturinstitutets höstrapport visar blir det ingen tillväxt alls i den svenska ekonomin i år mot en förväntad ökning på 1.4 % enligt den reviderade finansplanen i april. Till en del förklaras detta av den svagare internationella konjunkturen som beräknas sänka exporttillväxten från 5 112 till 3 1/2%-. Förväntningarna om en fortsatt svag efterfrägetillväxt __ och de höga räntorna har gjort företagen mycket försiktiga med att produ- cera på lager. Lagerinvesteringarna blir därför betydligt lägre än vad som förväntades i våras. Trots den svagare inhemska efterfrågan tycks konkur- renskraften ha försvagats. så att importen ökar lika mycket som progno- serna i april angav. Detta gör att BNP praktiskt taget inte ökar alls i år med åtföljande försämring av sysselsättningsläget.
Devalveringe/i .
Den följande redovisningen av utsikterna för den svenska ekonomin och effekterna av den ekonomiska politiken baserar sig i viktiga avseenden på konjunkturinstitutets höstrapport. Hänsyn har dock här tagits till de åtgär- der som föreslagits eller senare kommer att föreslås och som konjunktur- institutet ej kunnat beakta. Vidare antas den internationella konjunkturut- vecklingen och därmed marknadstillväxten för svenska exportvaror bli svagare än vad institutet räknat med.
Devalveringen ger möjlighet till en successiv expansion inom näringsli- vet. Men de svaga internationella konjtinkttirutsikterna sätter gränser för expansionen under 1983. Först under 1984—1985 kan de fulla effekterna avläsas. Det är också först efter 1983 som en investeringsuppgång kan påräknas. För att underlätta denna process sätts infrt'istrukturella investe- ringsprojekt igång under nästa år.
Arbetskraftskostnaden per producerad enhet stiger enligt de antaganden ekonomidepartementet gjort med ca 3 % nästa år. Lägges därtill att deval- veringen driver upp företagens importkostnader och att vinsterna stiger kan exportpriserna antas öka med ca 10— 1 1 ($'%-. Eftersom de internationella priserna omräknade'i svenska kronor stiger med 17—18%- innebär det att exportföretagens relativpriser sjunker med ca 6%. Det är en något mindre relativprissänkning än konjunkturinstitutet antagit. I kombination med den antagna lägre världshandelstillväxten ger relativprissänkningen en export- volymökning för bearbetade industrivaror på ca 79?- mot 8%. enligt kon- junkturinstitutets prognos.
För hela exporten. inkl. råvaror. stiger volymen med ca 6%-. Detta är en god tillväxt i en svag världskonjunktur. Ändå växer inte exportintäkterna särskilt snabbt på kort sikt.
Konjunkturinstitutet räknar med att en relativprissänkning ger effekt på
Prop. 1982/83: 50. 39
de löpande exportintäkterna över en treårsperiod. Volymeffekten av de- valveringen skulle då öka exportintäkterna totalt på dessa tre år med 10— 15 miljarder kr. Devalveringen medför att den nuvarande minskningen av industriproduktionen förbyts i en uppgång. För nästa år beräknas ökningen bli ca 49%.
Det innebär en kraftig omsvängning av produktionen i riktning mot export och ersättning för import. Exporten ökar dubbelt så snabbt som den produktion som är avsedd för inhemsk användning.
Den omsvängning i resursanvändningen som devalveringen leder till kan också åskådliggöras med de förändringar i efterfrågans sammansättning som direkt följer av devalveringen. Exporten beräknas 1983 bli 4 miljarder kr. större än den annars skulle blivit. och importen ca 3.5 miljarder kr. mindre. Detta beror både på konkurrensl'örbättringen och på att den pri- vata konsumtionen minskar med drygt 5 miljarder kr. till följd av devalve- ringen. Ä andra sidan stiger investeringarna med knappt 500 milj. kr. (exkl. investeringsprogrammets effekter).
Devalveringen beräknas totalt höja produktionen 1983 med närmare 3 miljarder kr. räknat i 1982 åis prisnivå. Det motsvarar ungefär 0.5 % av totalproduktionen (BNP) och en sysselsättningseffekt på 15000—20000 personer.
Löner, priser och privat konsumtiwz .
Löntagarna ges viss kompensation för de av devalveringarna föranledda prisstegringarna under 1982 enligt vad som överenskommits i 1982 års avtal. Denna kompensation kan beräknas uppgå till knappt ['if-. vilket kan jämföras med en beräknad total det-'alveringseffekt på priserna med om- kring 4.5 %. De löneökningar som faller ut 1983 som följd av 1982 års avtal i kombination med en viss löne'glidning medför att 5—6% är intecknade redan innan lönerörelsen startar.
Som framgått i det tidigare har skattereformenjusterats så att inkomst- skatten sänks med 2 miljarder kr. Denna skattesänkning avseri första hand låg-' och medelinkomsttagare. Härigenom skapas förutsättningar för att genomföra det första steget i skattereformen med ett lågt nominellt avtal. samtidigt som en rimlig fördelningsprofil för reallönernas utveckling upp- nås.
De kalkyler som presenteras i det följande utgår från den nu kända lönekostnadsökningen för 1983. dvs. 7-8%. En högre ökningstakt för lönekostnaderna medför en ytterligare höjning av inflationen och ett större underskott i bytesbalansen. .
Eftersom lönekostnadsökningarna hos viktiga konkurrenter. såsom inom den tyska industrin. blir lägre än här angivna 7—8%. skulle vårt relativa kostnadsläge ha försämrats utan devalveringen. Denna har den dubbla effekten att sänka värt kostnadsläge räknat ijämförbar valuta och att stimulera industriproduktionen. så att produktiviteten kan öka och kostnadsökningen per timme blir lägre.
Prop. 1982/83: 50 40
Devalveringen skulle höja importpriserna med l9'f-"i vid ett fullständigt genomslag. Det är emellertid mot bakgrund av tidigare erfarenheter rimligt att räkna med att importörerna håller tillbaka prisökningarna för att försva- ra sina andelar av den svenska marknaden. För de bearbetade industriva- rorna som utgör huvuddelen av importen antar därför konjunkturinstitutet att importprisökningen bara slår igenom till 75 92. varav 40 procentenheter antas falla på l982. Däremot slår importpriserna igenom snabbare och mera fullständigt för rå 'aror. inte minst olja. )å oljan slår prishöjningarna igenom direkt. Totalt för ett helt år beräknas vår oljenota försämras med (& miljarder kr. För 1982 försämras handelsbalanssaldot av denna anledning med 1.5 miljarder kr. netto.
Mervärdeskattchöjningen drar upp den inhemska prisnivån något. Höj- ningen innebär en prisstegring med 1.6'52- på mervärdeskattebelagda varor. Eftersom dessa utgör ca 609? av konsumtionen påverkas den totala konsu- mentprisnivån med ICQ-. Denna ökning falleri sin helhet på 1983.
Den sammantagna priseffekten av dessa åtgärder skulle därför bli en höjning av inllationstakten med drygt 5.5 'if. Härav faller 4.5 procentenhe- ter på 1983. Totala prisstegringen 1983 väntas bli 10— l I '.'52.
Den köpkraftsindragande effekten dämpas dock av de åtgärder som vidtas för att stödja särskilt utsatta grupper.
Särskilt viktiga är höjningen av barnbidragen. uppräkningen av pensio- nerna och arbetslöshetsersättningen samt justeringar av de direkta skat- .terna.
En sänkning av reallönerna är oundviklig och nödvändig. För hela löntagarkollcktivet blir minskningen efter skatt och prishöjningar en minskning av reallöncn med ea 5972- nästa år. Härav svarar devalveringen för ca 3 %. Under 198] och 1982 föll reallöncn med totalt ca 23%.
Politiken har anpassats så att den skall ge en rimlig avvägning mellan en från sysselsättningssynpunkt nödvändig efterfrågeutveckling och ett från bytesbalanssynpunkt motiverat krav på återhållsamhet på konsumtionssi- dan. Sänkningen av de totala realinkomsterna motverkas därföri viss man genom de tidigare nämnda åtgärderna. Vid avvägningen har förutsatts att hushållen kommer att sänka konsumtionen i mindre grad än vad realin— komsterna minskar. Därigenom faller sparandets andel av inkomsterna. dvs. sparkvoten sjunker.
Det finns å andra sidan också skäl för att sparkvoten i stället borde stiga. Erfarenheten visar att i en situation där inflation och arbetslöshet stiger tenderar hushållen att öka sparkvoten. Härtill skall läggas att marginal- skattereformen med avdragsbegränsningen också stimulerar sparandet. Det argument som här. liksom i konjunkturinstitutets beräkningar. är avgörande för att anta att sparkvoten sänks. är att hushållen efter minsk- ningen av konsumtionen l98l och 1982 har svårt att ytterligare anpassa konsumtionen nedåt i samma takt som realinkomsterna faller. Därför utgår beräkningarna från att den privata konsumtionen bara faller med E% nästa"
o 4
ar. medan realinkomsterna väntas minska med ca 2 l/Z '.:"r.
Prop. 1982/83: 50 - . 41
Offentlig konsumtion
Den offentliga konsumtionstillväxten begränsas. som framgår av tabell 6. till någon procent både i år och nästa år. Både statens och kommunernas tillväxt påVerkas av de satsningar som görs för att stödja sysselsättningen. Härtill kommer vissa tillfälliga effekter såsom överföringar av sjukhus från staten till den kommunala sektorn 1982 och 1983. Borträknas dessa effek- ter är den underliggande volymförändringen en minskning med en procent för statens del.
Tabell 6 Försörjningsbalans 1982—1983
1981 1982 1983 Miljarder kr. Procentuell volym- förändring BNP 5691 ' 0.1 1.5 Import. varor och tjänster 1755 1.2 1.4 Tillgång 744.8 0.4 1.5 Bruttoinvesteringar 109.8 — ?.5 — l.7 Näringslivet 47.7 — 7.1 —7.4 därav: industri 18.1 — 15.0 —5.0 Statliga mynd. o. affärsverk 14.1 15.0 9.1 Kommuner 21.8 -— 4.6 3.0 Bostäder 26.2 — 4.9 —l.0 Lagerinvestering' —4.3 — 0.1 1.0 Privat konsumtion 2963 — 0.5 —2.0 Offentlig konsumtion 169.0 1.2 0.9 Statlig: 51.4 — 2.3 —1.8 Kommunal: 117.6 2.8 2.1 lnhetnsk efterfrågan. totalt 571.3 . 4 0.7 —0.1 Export, varor och tjänster ' . 173.4 3.4 6.0 Användning 744.8 0.4 l 5
' Lageromslag i förhållande till föregående ars BNP. : Häri ingår att överföring av sjukhus sänker den statliga konsumtionen 1982 med 1.6 % och 1983 med 1.1€7z-. För kommunerna ökar konsumtionen härav med 0.8 resp. 0.5 61,
För den kommunala sektorn tyder tillgängliga uppgifter påatt volymök- ningen ligger på 1.5 % i år. För nästa år kan det restriktiva budgetarbete som skett även i kommunerna väntas leda till en volymökning på knappt 1.5 %. Inräknas de arbetsmarknadspolitiska satsningarna blir tillväxten 2570 i år och 16% 1983 (exkl. överföring av sjukhus).
Investeringar
Den förbättring av kostnadslägct som devalveringen ger bör naturligtvis få en positiv effekt på investeringsbenägenheten inom industrin. Det är företagens förväntningar om bl.a. det framtida efterfrågeläget och den framtida lönsamheten som bestämmer investeringarna. Det är realistiskt att räkna med att den fortsatt svaga efterfrågan och den stora outnyttjade kapaciteten leder till att det inte blir någon investeringsökning nästa år. Konjunkturinstitutet räknar med att det fall i investeringarna på ca 15%.
Prop. 1982/83: 50 . . 42
som annars skulle inträffat. halveras genom devalveringen. Härtill skall läggas fortsatt frisläpp av investeringsfonder och investeringsreserver och förlängning av investeringsavdragen. Det omfattande program för investe- ringari infrastruktur och på energiområdet som presenterats i denna propo- sition kommer att bidra till att ytterligare dämpa nedgången i industriinve- steringarna. Nedgången beräknas därför 1983 begränsas till 5% för indu- strin. _
För näringslivet i övrigt uppvägs den stimulans som devalveringen ger av att bl.a. parti- och detaljhandel förmodligen kommer att revidera ned sina investeringsplaner som följd av den minskade privata konsumtionen.
Inom den'offentliga sektorn bedöms investeringsprogrammet och inve- stcringsarbeten i arbetsmarknadsdepartementet ge följande tillskott till investeringsvolymen 1983: Staten +H”??- Kommunerna _ + 89?
Stimulanseffekten på bostadsinvesteringärna väntas bli 1/2 % 1983. Den huvudsakliga effekten av de föreslagna stimulanserna väntas påverka bo- stadsbyggandet först 1984. '
Totalt sett innebär investeringsåtgärderna en ordentlig stimulans av byggandet. Om man dessutom tar hänsyn till att ombyggnadsverksamhe- ten samt reparation och underhåll ökar vänds en nedgång i byggverksam- heten de två senaste åren till en mindre ökning nästa år. Det innebär en väsentlig lättnad-av sysselsättningslägct i branschen.
Den samlade investeringsverksamheten beräknas komma att sjunka 1983. Det är först under 1984 man kan påräkna en uppgång och en om- svängning i riktning mot en stigande andel för industri och övrigt närings- liv.
Den totala inhemska efterfrågan inkl. lagerförändringar beräknas-sjunka med 0.19?- 1983 att jämföra med en minskning på 0.702 1982. Det beror främst på att investeringsfallet dämpas. Härtill kommer att exporten be- räknas öka med ca 69? mot ca 3.5 % 1982.
Produktion och s_vsse/xiittning
Eftersom kostnadsläget förbättras kan den svenska produktionen tillgo- dose en relativt sett större andel av den inhemska efterfrågan. Det betyder att den totala produktionen skulle kunna öka med ca 1.5 % nästa år.
Produktionsökningen nästa år kan dock förmodligen ske utan att syssel- sättningsvolymen ökar. Snarare finns risk för att industrisysselsättningen. med hänsyn till den betydande lediga kapaciteten i utgångsläget. inte vänder uppåt förrän med betydande eftersläpning i'förhållande till produk- tionen. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn försvagas. varför den totala efterfrågan på arbetskraft väntas förbli svag under 1983. Samti- digt fortsätter emellertid utbudet att öka. Det successivt förbättrade efter- frågeläget medför därför ingen omedelbar lättnad vad gäller arbetslöshe—
Prop. 1982/83: 50 43
ten." För 1983 som helhet skulle arbetslösheten därmed ligga kvar på 3.5—41% eller 150000— 170000 personer. '
Bytesbaluns (n'/t finansiell utveckling
Den oundvikliga effekten av devalveringen blir en temporär försämring av den yttre balansen. se tabell 7. Bl.a. stiger kostnaderna för oljeimporten omedelbart. Det tar också tid innan exportindustrins förbättrade kostnads- läge ger utslag i ökad orderingång. De positiva effekterna på den yttre balansen visar sig först på 2 a 3 års sikt.
Tabell 7 Handels- och bytesbalans 1981—1983 Miljarder kr.
1981 1982 1983 Export [44.7 -l67.6 197.7 Import 146.0 [71.6 2()l.0 Handelsbalans — 1.3 — 4.0 —- _.3 Export av tjänster 20.5 23.6 27.1 Import av tjänster 29.5 33.7 39.5 Tjänstebalans — 9.0 —10.1 —12.4 Restpost. totalt 12.9 15.0 17.0 'frt'tnsfereringsbalans — 17.2 ——22.5 —27.6 Bytcsbalans — 14.6 —21.6 -—26.3
Enligt konjunkturinstitutets bedömning skulle handelsbalansunderskot- tet i år stiga till 4 miljarder kr. Blir världsmarknaden så svag som här befaras skulle underskottet nästa år uppgå till ungefär samma belopp.
Försämringen i tjänstebalansen torde bli relativt obetydlig. medan trans- fereringarna till utlandet stiger. bl.a. som följd av att räntan på utlands- skulden stiger till följd av devalveringen.
Vad gäller den finansiella utvecklingen i stort kommer den att präglas av ett mycket stort budgetunderskott. För 1983 torde även kommunerna uppvisa ett finansiellt underskott. '
Den finansiella situationen i företagen förbättras avsevärt. dels som följd av en real lönsamhetsförbättring och en fortsatt låg investeringsnivä. dels som följd av betydande kapitaltillskott från staten till delar av industrin.
Ser man till den totala likviditetsökningcn i ekonomin tyder den på att de intlationssilfror som här redovisats är realistiska. Samtidigt är likviditetssi- tuationen sådan att den. om efterfrågan skulle öka kraftigt. kan påverka inflationen och externbalansen negativt inför'1984. Det är därför stora krav som kommer att ställas både på finanspolitiken och kreditpolitiken under det kommande året.
Statsråden Boström. Feldt. Hjelm-Wallén. Leijon. Gustafsson. Peterson och Dahl utvecklar härefter närmare de ekonomisk—politiska åtgärder som hör till vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i underpro- tokollen för resp. departement.
Prop. 1982/83: 50 44
Statsministern avslutar:
7. Hemställan
Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställerjag att regeringen i en gemensam proposition ]. ger riksdagen tillfälle att ta del av vad jag och övriga föredragan- den har anfört om det ekonomiska läget. PJ godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som har förordats.
3. förelägger riksdagen vad de olika föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.
8. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un- derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-6.
Prop. 1982/83: 50
lnnehållsförteckning
1 ()mläggningen av den ekonomiska politiken .................... Den svenska ekonomins utveckling 1976—1982 ................. 2.1 Den internationella bakgrunden ........................... 2.2 Den svenska utvecklingen ................................ 2.3 Den negativa utvecklingen mäste brytas! ................... De ekonomisk-politiska alternativen .......................... 3.1 Uppgiften .............................................. 3.2 Expansion av inhemsk efterfrågan ......................... 3.3 .Den ensidiga åtstramningspolitiken ...... ' .................. 3.4 Det produktionsexpansiva alternativet ..................... 4 Den ekonomisk-politiska strategin för de närmaste åren ......... 4.1 Huvudlinjerna i den ekonomiska politiken .................. 4.2 Bestående konkurrenskraftsförbättring .................... 4.3 En rättvis fördelningspolitik .............................. 4.4 Låg inflation ............................................ 4.5 Ett effektivt resursutnyttjande ............................ 4.6 Stabiliseringspolitiska överväganden ...................... 5. De ekonomisk-politiska åtgärderna ............................ 5.1 Arbetsmarknadspolitiken ................................ 5.2 lnvesteringsprogrammet ................................. 5.3 Skattepolitiken ......................................... 5.4 Vinstdelning ............................................ 5.5 De fyra vallöftena ....................................... 5.6 De statsfinansiella effekterna ............................. 6 Utsikterna för 1983 ......................................... 6.1 Den internationella utvecklingen .......................... 6.2 Den svenska ekonomin .................................. 7 Hemställan ................................................ 8 Beslut ..................................................... lx) '.'J
15 16 18 19 20 20 21
21 23 23 :i, 27 28 29 30 31 32 33 36 36 38
44
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
Prop. 1982/83: 50
Kommunikations-
departementets verksamhetsområde
Prop. 1982/83: 50 1
Bilaga ] Utdrag KOMMUNIKATIONSDF.PARTEMEN'I'ET PROTOKOLL ' vid regeringssammanträde 1982-11-04
Föredragande: statsrådet Boström
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.
ÅTGÄRDER INOM 'KOMMUNIKA'flONSDEPAR'I'EMENTETS VERKSAMHETSOMRÄDE
Den ekonomiska situationen är nu sådan att samhällets resurser inte är fullt utnyttjade. Ledig kapacitet kan användas för investeringar inom den offentliga sektorn utan att verksamheten inom den'privata sektorn direkt påverkas. En förbättrad infrastruktur leder till lägre drift- och underhålls- kostnader för samhället. Utrymmet för framtida privata investeringar ökar.
Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för näringslivets kon- kurrenskraft. Investeringar på kommunikationsomrädet bidrar därmed di- rekt till att förbättra landets ekonomi. En bättre vägstandard och en ökad kapacitet vid statens järnvägar medför lägre kostnader för företagen. Ut- byggda tele- och datakommunikationer ger även mindre och medelstora företag möjligheter att utnyttja avancerad teknik och skapar således möj- ligheter till ett livskraftigt näringsliv i landets olika delar.
Mot denna bakgrund föreslärjag i det följande särskilda investeringar i vägar.järnvägar. luftfarts—. post- och teleanläggningar.
En utbyggd kollektivtrafik är nödvändig av flera skäl. Arbetstillfällena måste vara tillgängliga även för personer som inte har tillgång till privatbil. Importen av bensin och olja mäste begränsas.
Genomförandet av länshuvudmannareformen skapar förutsättningar för ett ökat resande med kollektiva transportmedel. För att även stimulera till försök med nya trafiksystem föreslår jag ett nytt anslag på 40 milj. kr. Medlen bör användas så att forsknings- och utvecklingsarbetet på kollek- II'Vtraflkomrädet breddas och kommer till praktisk användning.
I Riksdagen 1982/83. ! saml. Nr 50. Bilaga I
Prop. 1982/83: 50
IJ
B. Vägväsendet
B 11. Särskilda väginvesteringar. Av statsministerns och chefens för eko- nomi- och budgetdepartemcnten tidigare anföranden har framgått att rege- ringen avser att under år 1983 läta påbörja flera stora väginvesteringar utöver vad som tidigare planerats. Jag vill förorda att investeringarna ges en inriktning mot Europaväg- och riksvägnätet.
När det gäller Europavägarna bör en utbyggnad av 134 i Södermanlands län påbörjas under är 1983. På västkusten är en snar förbättring av väg 116 nödvändig i Hallands län. Utbyggnaden genom Halland innebär bl.a. att Varbergs tätort befrias från F.ö-trafiken. Genom investeringari Värmdöle- den och väg 51 i Östergötlands län kan de mycket besvärande trafikförhäl- landena i Gustavsberg resp. Finspång avsevärt förbättras. Nya bostadsom- råden kan också exploateras. De vägobjekt som enligt min mening nu bör påbörjas är:
Län Objekt Beräknat belopp B 74 Värmdövägen 92 milj. kr. (delfinansiering) D E4 Jönåker—Nyköping 55 milj. kr. (delfinansiering) E 51 Genom l-"inspang 52 milj. kr. N E6 Längäs—Gunnestorp 60 milj. kr. (delfinansiering) U EIS Bro över S] i Köping
(95 '.'/å- statsbidrag) 9 milj. kr.
268 milj. kr.
Samtliga vägobjekt som nu bör påbörjas har hög samhällsekonomisk avkastning. Den totala kostnaden för dessa väginvesteringar beräknas uppgå till nära 560 milj. kr. Ett viktigt syfte med regeringens särskilda vägbyggnadsprogram utöver det planenliga vägbyggandet är att snabbt förbättra förutsättningarna för näringslivets transporter och den regionala utvecklingen vad gäller industriutbyggnad. sysselsättning och bostadsbyg- gande.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att till Särskilda räginrestcringar pä tilläggsbudget I till statsbudge- ten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 268 000000 kr.
B 12. Åtgärder mot eftersatt vägunderhåll. Utnyttjandet och vidmakthål- landet av dagens relativt utvecklade vägnät är i stor utsträckning beroende av de driftinsatser som görs. En förutsättning för ett väl fungerande framti- da vägtransportsystem är en fortsatt prioritering av driftverksamheten. Under senare år har enligt min mening underhållet av vägarna eftersatts.
Ett eftersatt vägunderhåll innebär på sikt betydande reparationskost— nader för att återställa vägarna i gott skick. Eftersättningen innebär också att trafiksäkerheten på vägarna försämras samt ökad risk för tralikstör- ningar inte bara på kort sikt utan framför allt på lång sikt.
Prop. 1982/83: 50
'.'-J
Det är enligt min mening angeläget att vägverket nu tilldelas särskilda medel. Härigenom ges vägverket och väghållande kommuner möjlighet inte bara att klara vinterväghållningen under år 1983 utan också att undvi— ka ytterligare eftcrsättning av underhållet. Detta har särskild betydelse för den tunga industrin i glesbygd och för skogsnäringen.
Med hänvisning till vad jag nu anfört förordarjag att 100 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget under ett nytt anslag på statsbudgeten. Av de beräknade medlen bör 25 milj. kr. avse åtgärder på statskommunvägar. Bidrag bör lämnas i enlighet med gällande regler om statsbidrag till väg— och gatuhåll- ning i vissa kommuner.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Åtgärder mot q/ivrsult vägunderhåll på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/"83 under. sjätte huvudtiteln an- visa ett reservationsanslag på 100 000000 kr.
D. Järnvägar
D 5. Särskilda investeringar vid statens järnvägar. Riksdagen har för inne- varande budgetår medgett ( prop. 1981/82: 100 . bil. 9. TU 1981182: 22. rskr 1981/82: 245) att den totala ramen för statensjärnvägars (SJ) investeringar får uppgå till 1794 milj. kr. Vidare får SJ träffa hyreskt'ipsavtal och lång- tidsförhyra (leasa) rullande materiel inom en ram av 40 milj. kr.
Genom regeringens beslut i september 1982 och oktober 1982 om tidiga- reläggning av vissa sysselsättningsskapande åtgärder vid S.) har investe- ringsramen höjts till 1956.1 milj. kr.
Enligt min mening finns det anledning att under innevarande budgetår genomföra ytterligare ett antal investeringar vilka SJ har stort behov av.
Jag föreslår när det gäller rullande materiel att SJ till innevarande bud-
' getår får tidigarelägga beställningar till ett belopp av 142 milj. kr. I beloppet ingår medel för sex st. ellok (Rc). sex st. diesellok ('I' 44) samt dellikvid för beställning av 20 vagnar för persontrafik och 300 godsvagnar (Hbis). I beloppet ingår vidare 25 milj. kr. för att möjliggöra fortsatt ombyggnad av pendeltågen (X1) i Stockholmsregionen vilket ökar SJ:s vinterberedskap. Av det totala beloppet bör 127,23 milj. kr. föras till statskapitalet.
Jag vill också ta upp frågan om ett nytt dubbelspår mellan Älvsjö (;t-Iz Fluningslwrg som första etappen i utbyggnaden av hela sträckan Älvsjö— Järna. Ett nytt dubbelspår på denna sträcka är en av förutsättningarna för att spårkapacitetsproblemen i Stockholmsregionen skall kunna lösas. Bl.a. möjliggörs en kvalitativt bra lösning av pendeltågstrafiken samtidigt som en bra tågföring säkerställs både för lokal- och fjärr-trafiken.
En utbyggnad av spårkapacitetcn söderut måste emellertid för att någon påtaglig effekt skall ernås kombineras med en ombyggnad av Stockholms Central. Vidare krävs en utbyggnad av kapaciteten av spårsystemet även
Prop. 1982/83: 50 4
från Stockholm och norrut. framför allt på sträckan Karlberg—Ulriksdal. Den totala investeringsutgiften för nu nämnda investeringar har beräknats uppgå till i storleksordningen 2 miljarder kr. i nuvarande prisnivå.-
Vad gäller dubbelspåret Älvsjö—Flemingsberg är projekteringen i hu- vudsak klar. Investeringsutgiften uppgår till 335 milj. kr. Eftersom byggti- den är fem år anserjag det angeläget att arbetena kan startas så snart en överenskommelse träffats med Stockholms läns landsting om ersättning till S] för lokaltågstraftken. Jag föreslår därför att SJ redan nu erhåller 35 milj. kr. för detta ändamål. Med hänsyn till den långa byggtiden föreslårjag att ställning till frågan om invärdering på statskapitalet tas när anläggningen tas i bruk.
I sammanhanget bör understrykas vikten av att frågan om vilken ersätt- ning SJ skall erhålla av Stockholms läns landsting för lokaltågstrafiken i framtiden snarast får en lösning. Jag avser därför inom kort föreslå rege- ringen att tillkalla en särskild förhandlingsman med uppgift att tillsammans med parterna finna en lösning på denna fråga.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Särskildt: investeringar vid sta/ensjärnvägar på tilläggsbud- get I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvud- titeln anvisa ett reservationsanslag på 177 000000 kr.
F. Luftfart
F 5. Särskilda investeringar för qutfarten. Med hänvisning till de motiv som anförts av statsministern och chefen för ekonomi- och budgetdepartemcn- ten förordar jag att 60 milj. kr. budgetåret 1982/"83 upptas på ett särskilt anslag motsvarande. totalkostnaden för investeringar i luftfarten. De före- slagna investeringarna utgörs av ett nytt parkeringshus för inrikestrafikcn på Arlanda — totalkostnad 33.4 milj. kr. — en ny avisningsanläggning för totalt 1.6 milj. kr. och vissa åtgärder som berör flygledning och llyginfor- mation på Arlanda för totalt 1.1 milj. kr. För att möjliggöra landningar i sämre väder på en av banorna på flygplatsen och därigenom öka regularite- ten förordarjag att medel avsätts för investeringar i banbelysning och dess kraftförsörjning för sammanlagt 23.1 milj. kr. budgetåren 1982/83 och 1983/ 84. Medelsåtgången budgetåret 1982/83 för de nämnda investeringarna beräknas till 31,5 milj. kr. och budgetåret 1983/84 till 27.7 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Särskilda investeringarji'ir ltt/i/itrlun på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln an- visa ett reservationsanslag på 60 000000 kr.
Prop. 1982/83: 50
'JI
G. Postväsende
G 4. Särskilda investeringar för postverket. Med hänvisning till de motiv som anförts av statsministern och chefen för ekonomi- och budgetdeparte- mcnten förordar jag att 135 milj. kr. budgetåret 1982/83 upptas på ett särskilt anslag för särskilda investeringar för postväsendet. Beloppet mot- svarar totalkostnaden i prisläget den I januari 1982 för den sista etappen (etapp IV) av ombyggnaden av postgirohuset i Stockholm. Medelsätgång- en för bygget beräknas till 25 milj. kr.. budgetåret 1982/83. 40 milj. kr. budgetåret 1983/84. 60 milj. kr. budgetåret 1984/85 och 10 milj. kr. budget- året 1985/86. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen" att till Särskilda int'esturilrrmrför pustt'z'is'undcr på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/"83 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag pä 135000000 kr.
H. Telekommunikationer
H 2. Särskilda investeringar i teleanläggningar. Med hänvisning till vad statsministern och chefen för ekonomi- och budgetdepartemcnten anfört föreslårjag att regeringen hos riksdagen hemställer om ett särskilt reserva- tionsanslag på 220 milj. kr. för investeringar i telekommunikationer. Inves- teringsprogrammet medför att televerket kan tidigarelägga digitaliseringen av telenätet. Detta innebär att i ett internationellt perspektiv verket tidigt och på ett ekonomiskt sätt kan erbjuda avancerade teletjänster. som ger företag och myndigheter möjlighet att rationalisera sin informationsöver- föring och informationsbehandling. Programmet beräknas sträcka sig över en treårsperiod med början under innevarande budgetår. Anslaget avser således hela denna period.
Investeringarna bör hållas åtskilda frän tcleverkets _ordinarie investe- ringsprogram. De bör därför anvisas över ett nytt anslag benämnt H 2. Särskilda investeringar i teleanläggningar.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till .S'r'irski/a'a fllI'(-'.t'f('l'fllgt'll' [ !elen/tläggningar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 220000000 kr.
I. Institut m.m. ' I 19. Åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektiv-
trafiken. Målet för den statliga trafikpolitiken är att ge invånare och nä- ringsliv en tillfredsställande transportförsörjning till lägsta möjliga sam-
Prop. 1982/83: 50 (>
hällsekonomiska kostnader. För att detta mål skall kunna uppnås krävs enligt min mening en effektiv och utbyggd kollektivtrafik. En satsning på den kollektiva trafiken är också nödvändig av säväl jämlikhetsskäl som med hänsyn till miljö. energisparande och trafiksäkerhet. Inte minst viktig är kollektivtrafiken för möjligheterna att skapa en väl fungerande arbets- marknad.
Kollektivtrafiken har under senare år ökat sin andel av transportarbetet. Bakom denna utveckling ligger bl.a. ökade drivmedelspriser. lägprislinjen i taxesättningen samt ett bättre resursutnyttjande och utökad trafik som möjliggjorts genom bildandet av ett gemensamt huvudmannaskap för den lokala och regionala kollektivtrafiken i länen. Det ökade intresset för kollektivtrafiken har främst kommit till uttryck i tätortsområdena. De omfattande och tidsmässigt koncentrerade arbetsresorna i dessa områden förutsätter transportsystem med bl.a. stor kapacitet.
En utvecklad kollektivtrafik har betydande fördelar framför andra trans- portsystem. Den är väsentlig för att förbättra miljön i tätorterna. En utvecklad kollektivtrafik kan spara också energi och investeringar i vägar och gator m. m. Men kollektivtrafiken är även väsentlig för landsbygdens trafikft'irst'irjning då människor och näringsliv i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande trafikförsörjning. Åtgärder som präglas av samverkan och samordning mellan olika transportföretag och färdmedel är här särskilt uttalade.
Staten stöder i dag kollektivtrafiken genom att driftbidrag lämnas till den grundläggande trafikförsörjningen i landet. Bidraget beräknas i huvudsak efter antalet utförda vagnkilometer. Genom bidragets planeringsanknyt- ning främjas effektiva trafiklt'isningar.
Vidare medger det statliga bidragssystemet för väg- och gatuhållning numera att bidrag kan lämnas till vissa anläggningar för kollektivtrafik. Exempel på sådana åtgärder är busstrafikleder. körytor vid bussterminaler och vissa spåranläggningar.
Staten ger också bidrag till forskning-och utveckling. Detta stöd är främst inriktat på grundforskning och framtagande av ny teknik på områ- det. Bidrag kan även ges för vissa praktiskt inriktade demonstrationsför- sök. i
De nuvarande statliga insatserna är dock enligt min mening inte tillräck- liga. Staten bör ha möjlighet att också stimulera till investeringar i bl. a. ny eller mer utvecklad teknik för kollektivtrafiken. För att få en väl utbyggd och en effektivare kollektivtrafik bör därför staten kunna medverka till att begränsa det risktagande som tratikföretag. Iänshuvudmän och kommuner utsätter sig. för när de genomför en större utbyggnad av sin verksamhet. Därigenom skulle de resultat som kommer fram genom olika FoU-projekt som kollektivtrafikberedningen. transportforskningsdelegationen och sty- relsen för teknisk utveckling driver komma till snabbare tillämpning.
Jag anser sålunda att det från trafikpolitisk utgångspunkt är angeläget att
Prop. 1982/83: 50 7
främja den tekniska utvecklingen på området. Utvecklingen de senaste åren pekar på vikten av ett ökat samarbete mellan näringsliv och samhälle. Genom att näringslivet kan spela rollen som leverantör till den gemensam- ma sektorn skapas förutsättningar för en accelererad teknisk utveckling. Svensk industri fär härmed ökade möjligheter att leda en teknisk utveck- ling som kan öppna vidare möjligheter på världsmarknaden.
Utvecklingen på kollektivtrafikområdet går vidare mot att man ser kol- lektivtrafiken som en helhet där olika åtgärder som trafikplanering. taxe- system och fordonsval samordnas till ett optimalt trafiksystem. Detta betyder även att företagens möjligheter på exportmarknaderna beror på i vad mån man kan hänvisa till redan färdiglevererade och fungerande trafiksystem s. k. referensobjekt.
Jag bedömer att genom ett statligt engagemang kan denna utveckling såväl stimuleras som påskyndas. Jag anser därför att ett nytt anslag bör inrättas för att stimulera till investeringar i framför allt ny eller mer utveck- lad teknik på kollektivtrafikområdet. Det kan gälla beställnings-. lednings- och informationscentraler liksom fasta anläggningar samt fordon och for- donskomponenter för den kollektiva trafiken. Jag har bedömt att anslaget bör utformas som ett engångsanslag med 40 milj. kr.
Den nya verksamheten bör enligt min mening handläggas av kollektiv- trafikberedningen (KTB). Denna parlamentariska beredning har enligt sina direktiv (Dir. 1979: 120 och 1981 : 74) i uppgift att i samlade former närmare analysera behovet av nya trafiklösningar på kollektivtrafikomrädct. KTB skall initiera. följa upp och utvärdera försöksverksamhet med nya trafiksy- stem. följa den nationella och internationella utvecklingen på området och pröva olika utvecklingsåtgärder för den kollektiva trafikförsörjningen. Det gäller för såväl tätorter som på landsbygden.
Beredningens verksamhet omfattar främst praktiskt inriktade demon- strationsförsök men har även inslag av utvecklingsarbete. Beredningen sysslar inte med stöd till forskning i gängse mening. Beredningens arbets- plan för budgetåret 1982/83 innehåller projekt som avser planering och samordning av trafiken. trafikens tillgänglighet och framkomlighet i gatu- nätet, ekonomi och finansiering. fordon och anläggningar samt vissa över- gripande frågor. För denna typ av verksamhet förfogar beredningen Linder innevarande budgetår över sammanlagt 6 milj. kr. Enligt min mening bör stödet till investeringar i ny teknik på kollektivtratikomrädet på ett natur- ligt sätt kunna integreras med beredningens övriga verksamhet.
För beredningens tillkommande arbetsuppgifter avserjag senare föreläg- ga regeringen förslag till tilläggsdirektiv. Jag kommer därvid att ange närmare riktlinjer för bidragsgivningen.
Beredningens verksamhet bör utvärderas efter det att erfarenheter vun- nits av den utökade stödgivningen.
Prop. 1982/83: 50 8
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen förslår riksdagen att till Åtgiirderjör artfrämja investeringar och utm'klingsar/wu' i kollektivtrafikwr pä tilläggsbttdget I till statsbudgeten för budget— året 1982/83 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
Prop. 1982/83: 50
_ Budgetdepartementets
verksamhetsområde
Prop. 1982/83: 50 1
Bilaga .? . U td rag B UDG ETDEPARTEMENTET PROTOKOLL 1982—l 1-04
Föredragande: statsrådet Feldt
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.
ÅTGÄRDER INOM BU DG E'I'DEPAR'IEMEN'IE'PS VERKSAMHETS- OMRÅDE
] Inledning
Det ekonomiska läge som utgör bakgrunden till det krisprogram som nu läggs fram har utförligt beskrivits i det föregående. En redogörelse har också lämnats för de olika inslagen i detta program. Jag skall nu ta upp den närmare utformningen av de skattepolitiska åtgärderna samt frågan om utvidgning av linansfullmakten.
Först tarjag upp åtgärder avseende l'öretagsbeskattningen. Det är fråga om dels en förlängning av tidsperioden för de särskilda investeringsavdra— gen. dels en skyldighet för vissa företag att betala in ett belopp rnotsvaran- de 20 % av 1983 ars vinster på särskilda investeringskonton. Idet samman— hanget berörjag också frisläppen av investeringsfonder och investeringsre— server. Därefter behandlarjag skärpningarna i kapitalbeskattningen i form av höjd förmögenhetsn arvs— och gåvoskatt. slopande av skattereduk- tionen för aktieutdelning och minskade förmåner inom skattesparandet. Vidare tarjag upp sänkningen av den statliga inkomstskatten genomjuste— ringar i skatteskalan och därav föranledda ändringar av sjömansskattcn samt förslaget om att införa en särskild skattereduktion på grundval av erlagd medlemsavgift till fackförening. Jag behandlar sedan förslagen till nya skatter. nämligen hyreshusz-tvgitt. skatt på videobandspelare och skatt på viss elektrisk kraft. Slutligen tar jag upp utnyttjande och utvidgning av finansfullmakten.
2 Företagsbeskattning
Företagens investeringar i rcalkapital år i olika hänseenden gynnade vid beskattningen. Anskaffning av maskiner och andra inventarier stimulcras l Riksdagen 198383. ] saml. Nr50. Bilaga 2
IJ
Prop. 1982/83: 50
genom lagen (1981: 1099) om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt. Det särskilda avdraget — som i praktiken utgör ett skattefritt bidrag motsvarande 10 % av anskaffningspriset — medges för inventarier som levereras under år 1982. Undantagna frän avdragsrätten är bl.a. begagnade inventarier. motordrivna fordon och fartyg.
1 lagen (19801954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. finns regler som syftar till att främja investeringar i byggnader och täckdikning för skattskyldiga som bedriverjordbruk. skogsbruk eller rörel- se. Avdraget är 10 % (20 % för täckdikning) och medges vid såväl den statliga som den kommunala taxeringen. För en skattskyldig vars margi- nalskattesats är 60 % motsvarar avdraget således ett skattefritt bidrag på 6 % (12 9? för täckdikning). Avdragsrätten gäller ny-, till- eller ombyggnad eller täckdikning som utförs t.o.m. den 31 mars 1983. Vissa byggnadsin- vesteringar är undantagna från den extra avdragsrätten. bl. a. bostadsbygg- nader. bensinstationer och parkeringshus samt butiks-, kontors-. bank-. hotell- och restauranglokaler.
Investeringar i byggnader och inventarier stimuleras även genom fri- släpp av investeringsfonder och investeringsreserver. De allmänna investeringsfonderna får — liksom de äldre investeringsfonderna för kon— junkturutjämning — utnyttjas för byggnadsarbeten som utförs t.o.m. den 31 mars 1983 och för maskiner och andra inventarier som levereras senast den 31 december 1982. Frisläppet. som omfattaravsättningar t.o.m. 1982 års taxering tbokslut t.o.m. den 31 december 19811. gäller hela riket och samtliga branscher. Egenföretagarnas allmänna investeringsreserver är frisläppta på samma villkor som investeringsfonderna. En investeringsre- serv kan alltså utnyttjas på byggnadssidan t.o.m. den 31 mars 1983 och på inventariesidan t.o.m. den 31 december 1982.
Som jag tidigare anfört bör investeringsstimulanserna generellt förlängas med ett är. Detta innebär att det till mervärdeskatten kopplade investev ringsavdraget utsträcks till utgången av är 1983, investeringsavdraget vid inkomsttaxeringen t.o.m. den 31 mars 1984 samt frisläppen av de all- männa investeringsfonderna och de allmänna investeringsreserverna till utgången av år 1983 såvitt gäller inventarier och t.o.m. den 31 mars 1984 såvitt gäller byggnads— och markarbeten. Frisläppet av investeringsfon- derna omfattar även avsättningari bokslut till ledning för 1983 års taxering (normalt bokslut per den 31 december 1982).
Förlängningen av det till mervärdeskatten kopplade investeringsavdra- get med ett år kräver ändringar i 4.5 första stycket lagen om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt. För inventarier som förvärvas genom köp innebär förslaget att avdrag medges även för leveranser under är 1983. Vid egentillverkning medför förlängningen att avdrag medges om tillverkningen avslutats före 1983 års utgång.
Rätten till investeringszwdrag kan falla bort helt eller delvis om andra typer av investeringsstimulanser utnyttjas för investeringen. Av 2 & tredje
Prop. 1982/83: 50 3
stycket nyssnämnda lag framgår sålunda att avdraget bortfaller för sådan del av utgiften för vilken investeringsfond tagits i anspråk. Innebörden av denna föreskrift är att utgiften för en int-'cntarieanskaffning kan behöva delas upp. Den del som har legat till grund för ett fondtrtnyttjande får inte beaktas vid bestämmande av investeringsavdragcts storlek.
Till saken hör emellertid att bestämmelserna i 1 så tredje stycket förord- ningen (1980: 846) om frisläpp av investeringsfonder är tner långtgående. Arbetsmarknadsstyrelsen skall nämligen i sin tillståndsgivning föreskriva att en investeringsfond inte får tas i anspråk för sådana inventarier för vilka ett företag har tillgodofört sig investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt. [ denna situation är alltså en kombination över huvud taget inte möjlig. lnvesteringsavdraget kan dock kombineras med ett fond- utnyttjande i de fall då en investeringsfond tas i anspråk enligt reglerna för den s. k. fria sektorn.
Även enligt förordningen ( 1981: 188) om frisläpp av investeringsreserver är varje form av kombination mellan det särskilda investeringsavdraget och investeringsreserven utesluten. Något hinder att kombinera investe- ringsavdraget med ianspråktagande av vinstfond finns däremot inte.
Samtidigt med ändringen i 4 5 första stycket lagen om särskilt investe- ringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt bör bestämmelserna i paragrafens sista stycke upphävas. Någon konkurrenssituatitm kan nämli- gen inte uppstå mellan denna lag och lagen ( 1980: 953) om särskilt investe- ringsavdrag för inventarieanskaffning.
Förlängningen av giltighetstiden i fråga om byggnadsarbeten och täck- dikning föranleder ändring i 2 & första stycket lagen om särskilt investe— ringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. Ändringen innebär att den i nämnda stycke angivna igångsättningsperioden den 1 november 1980—den 31 oktober 1982 framflyttas ett år så att sista dag för påbörjande av arbete blir den 31 oktober 1983. Däremot görs av praktiska skäl inte någon ändring beträffande periodens börjedag. Den föreslagna förlängningen av giltighetstiden kommer alltså att gälla även arbeten som har påbörjats exempelvis trnder år 1981.
Vidare kräver förslaget ändring i 3 & första stycket nyssnämnda lag. Enligt nttvararrde lydelse av detta stycke beräknas avdraget på den del av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad samt täckdikning som hänför sig till perioden den 1 november 1980—den 31 mars 1983. Den förmänsbehand- lade perioden förlängs med ett år. dvs. till utgången av mars 1984.
Även detta investeringszwdrag kan falla bort helt eller delvis om andra typer av investeringsstimulanser utnyttjas för investeringen. Enligt 4.5 tredje stycket nämnda lag medges sålunda inte det särskilda investerings- avdraget för sådan del av utgifterna för byggnadsarbetemr (täckdikningen) för vilken den skattskyldige tagit i anspråk sin allmänna investeringsfond eller motsvarande äldre fond. Inget hindrar dock att ett företag utnyttjar sin investeringsfond för en del av byggnadsarbetena och yrkar särskilt
Prop. 1982/83: 50 4
investeringsavdrag för återstoden av arbetena. En kombination av investe- ringsavdraget och ianspråktagande av allmän investeringsreserv resp. vinstfond är på motsvarande sätt begränsad. För byggnadsarbeten e.d. som på grund av fondutnyttjande är undantagna från det särskilda investe- ringsavdraget medges dock ofta investeringsavdrag i stället med stöd av avdragsregler i fondlagstiftningen.
Åtgärderna i fråga om utnyttjande av investeringsfonder och investe— ringsreserver kräver inte riksdagens medverkan.
Reglerna om skyldighet att sätta in 20 % av vinsten på räntelöst konto i riksbanken har tagits in i en lag om inbetalning på särskilt investerings- konto. Denna har upprättats med lagen (1980: 456) om insättning på tillfäl- ligt vinstkonto som förebild. Som jag tidigare har nämnt skall dock enligt mitt förslag inbetalningsskyldigheten utvidgas till att omfatta också företag vars huvudsakliga verksamhet är fastighetsförvaltning. En bestämmelse om detta har tagits in i l 5 första stycket. Av paragrafens fjärde stycke framgår att bostadsföreningar. bostadsakticbolag och allmännyttiga bo- stadsföretag är undantagna från inbetalningsskyldigheten. Dessa företag kan dock frivilligt utnyttja systemet.
Utvidgningen till fastighetsförvaltande företag föranleder skillnader i utformningenjämfört med lagen om insättning på tillfälligt vinstkonto i 4 & första stycket. 65 andra stycket. 11 & första stycket och 13.5 tredje stycket.
1 övrigt finns sådana skillnaderi ! å andra stycket och 5 &. Enligt 1 är andra stycket i mitt förslag krävs det synnerliga skäl för att regeringen skall medge befrielse helt eller delvis från inbetalningsskyldig- heten mcdan det i fråga om befrielse från skyldighet att betala in medel på vinstkonto räckte med särskilda skäl. Med ändringen vill jag markera att dispensprövningen kommer att bli väsentligt mer restriktiv. Det motiveras bl.a. av att den tid under vilken medlen på riksbanken är spärrade är betydligt kortare än tidigare. nämligen två år mot tidigare fem år.
Vad gäller tillämpningen av dispensregeln förhäller det sig givetvis på det sättet att företag. som normalt inte gör investeringar i byggnader och maskiner. t. ex. banker. försäkringsbolag och konsultförett-rg, endast i be- gränsad omfattning kan utnyttja en avsättning till särskild investerings- fond. Denna omständighet bör dock inte utgöra dispensgrtrnd. [ allmänhet bör inte heller den omständigheten att skattefria realisationsvinster eller andra extraordinära intäkter ingår i årsvinsten föranleda dispens. Dispens bör dock kunna ges i fråga om ackordsvinster.
Andra tänkbara fall av dispens är då ett företag har drabbats av ekono- miska svårigheter eller dä ett företag nyligen har genomfört ett synnerligen omfattande investeringsprogram och därför har ett starkt behov av att få
Prop. 1982/83: 50
kl]
behålla sina likvida medel. Regeringen bör som förutsättning för dispens i nu angivna fall kunna ställa vissa villkor. Dessa kan gälla t. ex. sysselsätt- ningen inom företaget eller företagets utdelningspolitik.
Dispens bör vidare kunna ges för att förhindra dubbelavsättningseffekt i mer betydande omfattning. En sådan effekt kan ofta uppkomma då ett företag uppbär utdelning från ett eget dotterbolag.
Den nya ordningen i 5 s är en följd av en tidigare ändring i 4 & andra stycket lagen om insättning på tillfälligt vinstkonto (prop. 1980/81 : 68. SkU 1980/81:25 och 47. rskr 1980/811234. SFS l981:303). Denna tidigare änd— ring innebär att ett företag som har rätt till avdrag för fondavsättning självt får välja i vilken förvärvskälla som avdraget skall göras. Enligt mitt förslag skall den skattskyldige ha rätt att själv välja även i vilken förvärvskälla som det särskilda tillägget skall tas upp.
I fråga om mitt förslag i övrigt får jag hänvisa till förarbetena till lagen om insättning på tillfälligt vinstkonto.
3 Kapitalbeskattning m. m.
Förmögenhetsskatt utgår enligt lagen (1947z577) om statlig förmögen- hetsskatt. SFL. Förmögenhetsskatten för fysiska personer tas trt enligt en progressiv skatteskala med en viss procent av den beskattningsbara förmö- genheten. Förmögenheter understigande 400000 kr. är fria från skatt. Det lägsta förmögenhetsskatteskiktet är mellen 400000 och 600000 kr. och där är skatteuttaget 1 %. Det högsta skatteuttaget är 2.5 % vilket träffar för- mögenhetsdelar över [800000 kr. (11 s 1 mom. SFL). Sambeskattning sker av makar och därmed jämställda liksom av föräldrar och hemmava- rande barn under 18 år(12 ä 1 mom. SFL).
Vissajuridiska personer — dock ej aktiebolag och ekonomiska förening- ar — är också skyldiga att betala förmögenhetsskatt (6 & 1 mom. SFL). Dödsbon. familjestiftelser m. fl. beskattas enligt samma skala som fysiska personer. Vissa samfund. föreningar och andra juridiska personer betalar en proportionell skatt på 1.5 "100 av den beskattningsbara förmögenheten.
Nuvarande skatteskala tillkom genom lagstiftning hösten 1980 (prop. 1980/81:42. SkU 1980/81:11. rskr 1980/81:94. SFS 198011055'). De änd- ringar som då genomfördes föranleddes främst av de höjda taxeringsvär- dena vid 1981 års allmänna fastighetstaxering och innebar betydande sänk- ningar av skatteuttaget". Av skäl som jag tidigare har redovisat bör en skärpning av förmögenhetsbeskattningen nu genomföras. Skärpningen bör träffa alla skattepliktiga förmögenheter. Jag föreslår att skatteuttaget ge- nomgående höjs med 0.5 procentenheter i alla skikten i skalan. Någon ändring av skattepliktsgränsen bör däremot inte göras. Inte heller bör skatteuttaget för sådana juridiska personer som betalar en proportionell skatt ändras.
Prop. 1982/83: 50 6
Mitt förslag innebär ijämförelse med nuvarande skatteskala att skatten på en förmögenhet av 600000 kr. ökar från 2000 kr. till 3000 kr. Uppgår förmögenheten till 1 milj. kr. ökar skatten från 9000 kr. till 12000 kr. och uppgår den till 2 milj. kr. ökar skatten från 30000 kr. till 38000 kr.
Justeringen av skatteskalan medför ändringar i 11 s 1 mom. SFL. Den nya skalan bör gälla fr.o.m. beskattningsåret 1983 och således tillämpas första gången vid 1984 års taxering.
Arvs- och gåvoskatt utgår enligt lagen (194lz416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL. Skatten är progressiv och tas ut enligt olika skalor bero- ende på vem som ärver eller får egendom. "fre klasser av arv- och gåvota— gare finns.
Till klass I. som har den lindrigaste skalan. hänförs t.ex. efterlevande make och barn. Skatten är här 5 .% för lotter upp till 50000 kr. 1 skiktet 200000 kr.—300 000 kr. är skatten 28 %. 1 det högsta skiktet — 6000000 kr. och däröver — utgår skatt med 65 %.
Till klass II hör bl.a. föräldrar och syskon men också mer avlägsna släktingar, obesläktade personer och sådana organisationer som inte är allmännyttiga. Här är den lägsta skattesatsen 8 % och den gäller för lotter upp till 20000 kr. [skiktet 200000—250000 kr. är skatten 56 %. Skalan går upp till ett skatteuttag på 72 % och avser då den del av lotten som överstiger 1200 000 kr.
Klass III avser främst vissa allmännyttiga stiftelser och ideella förening- ar sorn inte är helt befriade från arvsskatt. Skalan är progressiv upp till 60000 kr. Därutöver utgår skatten konstant med 30 %. Mottagare som hör till klass 111 är fria från gåvoskatt.
Vid arvsbeskattningen medges skattefria grundavdrag med 50000 kr. för efterlevande make. 25 000 kr. för annan mottagare i klass 1 och 5000 kr. för mottagare som hör till klass 11 eller 111. Vid gåvobeskattningen medges ett enhetligt grundavdrag på 2000 kr.
Även arvs— och gåvoskatteskalorna fick sin nuvarande utformning ge- nom den tidigare nämnda lagstiftningen hösten 1980. Liksom i fråga om förmögenhetsskatten lindrades skattetrttaget i betydande grad. Av skäl som jag tidigare redogjort för bör en viss höjning av skattetrttaget ske även när det gäller arv och gåvor. Höjningarna bör träffa alla skikt av skatteska- lorna för klass 1 och 11. Det är enligt min mening inte påkallat att ändra skalan för klass 111. De av främst sociala skäl tillkomna skattefria grundbe- loppen bör kvarstå oförändrade.
Beträffande den närmare utformningen av skatteskalorna i klass 1 och 11 bör följande påpekas. Ökningen av skatteuttaget är störst i de högsta skikten och i mellanskikten. För mindre arv och gåvor är höjningen av skatten relativt obetydlig. För en skattepliktig lott i klass 1 på 50000 kr. ökar skattenjämfört med nuvarande skala från 2500 till 3000 kr. Om lotten i stället uppgår till 500000 kr. ökar skatten från 122500 till 135000 kr. och om den uppgår till 2500000 kr. från | 133500 kr. till 1269000 kr. Ändring- en av skalan i klass 11 ger liknande effekter.
Prop. 1982/83: 50 7
Justeringen av skatteskalorna medför ändringar i 28 & AGL. De nya skalorna bör tillämpas i fall då skattskyldigheten inträder efter utgången av är 1982. Några särskilda övergångsbestämmelser ärinte nöd- vändiga.
I sammanhanget skalljag också ta upp en annan fråga som rör arvs- och gåvobeskattningen.
Enligt 12% AGL skall vad en person förvärvar på grund av att han insatts som förmånstagare till en försäkring i regel anses som arv och arvsbeskattas. När man beräknar skatten på ett sådant förvärv skall man dock under vissa förutsättningar räkna av ett skattefritt belopp. Detta s. k. förmånstagaravdrag är f.n. bestämt till ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring för no- vember månad året innan skattskyldigheten inträdde.
Reglerna för beräkning av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring har ändrats med verkan fr.o.m. den ljantrari 1982 (prop. l981l82: 50. SfU 1981/82: 6. rskr 1981/82: 85. SFS 1981:1187'). Ändringen innebär att basbe- loppet fastställs för år i stället för som tidigare för månad.
Det nya sättet att fastställa basbelopp påkallar ändring av reglernai 12 ? AGL om förmånstt-igaravdrag. Sedan länge har avdragsnivån bestämts så att grundbelopp som utfaller på grund av Arbetsmarknadens försäkrings- aktiebolags (AFA) tjänstegrupplivförsäkring varit fria från skatt enligt AGL. Storleken av förmånstagaravdraget bör enligt min mening även i fortsättningen ha det nyss angivna sambandet med grundbeloppen enligt AFA:s tjänstegrupplivförsäkring. Jag har inhämtat att Svenska arbetsgiva- reföreningen och Landsorganisationen i Sverige träffat avtal för tiden fr.o.m. den 1 januari 1982 om bl.a. beräkning av de försäkringsbelopp som kan utgå enligt avtal om tjänstegrupplivförsäkring. Enligt avtalet skall grundbeloppen för år 1983 och åren därefter beräknas efter basbeloppet vid ingången av resp. år. Anknytningen till basbeloppet i 12 & AGL bör justeras på motsvarande sätt. 1 lagrummet bör således i fortsättningen hänvisas till basbeloppet för det år under vilket skattskyldigheten inträdde.
12 & AGL i sin nya lydelse skall tillämpas i fall då skattskyldigheten inträder efter utgången av år 1982.
Som jag tidigare anfört bör skattelättnaderna för aktieutdelningar av- skaffas och sparskattereduktionen sänkas.
Bestämmelserna om skattereduktion för aktieutdelning finns intagna i lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning. Denna lag bör således upphöra att gälla vid utgången av år 1982. Bestämmelserna skall dock alltjämt tillämpas i fråga om aktieutdelning som har blivit tillgänglig för lyftning dessförinnan. Upphävandet av lagen föranleder följdändringar 'i 2 & 2 mom. trppbördslagcn (1953: 272). UBL. 12 s 4 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt. SjL. samt 4 9" lagen (1970: 172) om begräns- ning av skatt i vissa fall. Jag avser att i annat sammanhang ta upp en följdändring i 68 s taxeringslagcn (1956: 623). TL.
Prop. 1982/83: 50 8
Procentsatserna för skattereduktionen vid det s. k. skattesparandet finns intagna i 2 s" lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer. En ändring får alltså ske av detta lagrum. Som konsekvens bör även procent- satserna för avdrag vid förtida uttagi 5 s samma lag ändras.
4 Inkomstskattefrågor
Mitt förslag i fråga om den statliga inkomstskatten innebär att skattesat- serna sänks med en procentenhet i inkomstskikten mellan 8 och 12 basen- heter. Skatteskalan för ifrågavarande del av den statliga inkomstskatten (grundbeloppet) finns för år 1983 intagen i 2 % lagen (1982: 417) om ikraft- trädande av lagen (1982z416) om ändring i lagen (I947:576) om statlig inkomstskatt. Ändringen får således göras i denna paragraf.
Förändringen i fråga om basenheten bör givetvis slå igenom även i fråga om sjömansskatten. som är en definitiv källskatt för ombordanställda. En ändring behövs därför av de tabeller för sjömansskatt som avses i 7 55 1 mom. och 8 & SjL. Detta måste ske genom en ändring av den i juni beslutade lagen (1982: 420) om ändring i SjL.
Reglerna om skattereduktion för fackföreningsavgift har tagits in i en särskild lag.
1 1 % anges de allmänna förutsättningarna för skattereduktionen. nämli- gen att den skattskyldige har varit bosatt eller vistats i Sverige under någon del av inkomståret. varmed avses året före taxeringsåret.
Underlaget för beräkning av skattereduktionen anges i 2 5. Detta utgörs av medlemsavgift som erlagts till arbetstagarorganisation. dock högst 1 200 kr. Definitionen av sådan organisation anknyter till lagen tl976:58()) om medbestämmande i arbetslivet. Det kan påpekas att avgift till arbetslös- hetskassa inte ingäri underlaget. Sådan avgift är avdragsgill enligt gällande regler. För att undvika att öretal uppkommer vid beräkning av skattere- duktionen föreslås en avrundning till jämna tiotal kronor. Av paragrafens utformning framgår att den skattskyldige skall styrka sin rätt till skattere- duktionen.
1 3 & anges att procentsatsen för skattereduktionen skall vara 40. Enligt bestämmelserna i 4 & skall samma bestämmelser som i fråga om befintliga skattereduktioner gälla såvitt avser från vilka skatter och av- gifter avräkning kan ske och när bestämmelserna skall iakttas. Slutligen ges en regel för att förhindra att skattereduktionen kan ätnjutas både vid inkomsttaxeringen och vid beräkning av sjömansskatt.
Genom en ändring i 12 ä 4 mom. SjL öppnas möjlighet förjämkning av sjömansskatt på grund av rätt till skatteret'luktion för fackföreningszwgift. Här bör — liksom i fråga om sparskattereduktionen — inte gälla något krav på bosättning eller vistelse häri landet. Det kan dock påpekas att lagrum- met bara är tillämpligt i fråga om sjöman som är bosatt i något av de nordiska länderna.
Prop. 1982/83: 50 9
Den nya lagen föranleder vidare följdändringar i 2 så 2 mom. UBL och 4 älagcn om begränsning av skatt i vissa fall. Jag avser att i annat samman- hang återkomma med förslag om en följdändring i 68 s'Tl..
5 Hyreshusavgift
Dåvarande chefen för bostadsdepartementet presenterade under våren 1982 prop. 1981/82: 124 om ändrade regler för räntebidrag och bostadsbi- drag m.m. samt om införande av en hyreshusavgift. Den del av propositio- nen som gällde frågan om en hyreshusavgift avslogs av riksdagen (SkL? 1981/82:62, rskr 1981/82: 352) under hänvisning bl.a. till att detta förslag inte granskats av lagrådet. ] skattetltskottets betänkande begärdes samti- digt att regeringen skulle återkomma med förslag som kunde föreläggas riksdagen i sådan tid att förslaget kunde ge lika stor budgeteffekt fr.o.m. är 1983 som det i prop. 1981/82:124 presenterade förslaget. Mot denna bakgrund har förslag om en hyreshusavgift nu på nytt tagits upp av chefen för bostadsdepartementet. Förslaget överensstämmer i stora delar med det som redovisades i prop. 1981/82: 124. Avgiften motiveras alltjämt av bo— stadspolitiska och statsfinansiella skäl. En närmare redogörelse för dessa kommer att lämnas av chefen för bostadsdepartementet. Till sin natur är hyreshusavgiften liksom skogsvårdsavgiften och löneavgiften en speciell skatt. Frågan om hyreshusavgiftens lagtekniska utformning är därför en uppgift för budgetdepartemcntet. ] det följande tarjag upp denna fråga. Jag tar också tipp vissa följdändringar.
Regeringen beslöt den 28 oktober 1982 att inhämta lagrådets yttrande över följande inom budgetdepartemcntet upprättade lagft'irslag.l nämligen
1. lag om hyreshusavgift.
2. lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370). Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2./.
Den nya avgiften — bcnänmd hyreshusavgift — är i princip avsedd att träffa de delar av hyreshusbeståndet som är äldre än är 1975. Undantagna bör dock vara bostadshus som omfattas av räntesubventionssystemet samt hus med lokaler vilka har uppförts eller byggts om efter är 1957 med stöd av statliga bostadslån. Det lagförslag som utifrån detta har utformats överensstämmer i stora delar med det som presenterades i prop._l981i' 825 124. Sålunda har det ansetts angeläget att utforma avgiften så att den lätt kan hanteras av både berörda avgiftsskyldiga och myndigheter. Det har vidare ansetts önskvärt att kunna knyta an den till redan beprövade rutiner. Några erinringar mot en sådan lösning framkom inte under riks— dagsbehandlingen. Hyreshusavgiften har därför även nu utformats med de
' Förslagen är likalydande med dem som är fogade till propositionen.
Prop. 1982/83: 50 10
regler som gäller för skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om skogs- värdsavgift som förebild.
Bestämmelserna om hyreshusavgiften bör tas in i en särskild lag. Härut- över föreslås följdändringar i kommunalskattelagen (1928z370). KL och UBL.
1 l 9" första stycket i förslaget till lag om hyreshusavgift anges vilka fastigheter som bör vara avgiftspliktiga. Den lämpligaste beskrivningen av dessa fastighetstyper sker med hjälp av den definition av begreppet hyres- husenhet som används vid allmän fastighetstaxering (AFT). Hyreshusen- het omfattar enligt 4 kap. 5 s 2 fastighetstaxeringslagen( 1979: 1152). FTL. både hyreshus och tomtmark för sådan byggnad. Hyreshus utgörs enligt 2 kap. 2 & F'l'L av byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik. hotell. restaurang och liknande. Under begreppet hyreshus faller även flerbostadshus som ägs av bostatlsrättsföreningar.
Enligt riksskatteverkets föreskrifter vid AFT 1981 erhåller de olika typerna av hyreshusenheter olika kodbeteekningar. De enheter som kom- mer i fråga för avgiften utgörs av dem som anges med koderna 20. 22. 24 och 28. dvs. sådana som förutom av tomtmark består av byggnader med huvudsakligen bostäder. byggnader som innehåller både bostäder och lokaler samt byggnader med huvudsakligen lokaler.
Under riksdagsbehandlingen kritiserades det förra förslaget för att hyreshusenheter som var obebyggda eller som var bebyggda med enbart saneringsfärdiga hus inte undantogs från avgiften. Denna kritik får anses befogad och de nämnda fastighetstyperna bör därför undantas. Liksom i det ursprungliga förslaget bör även byggnader som faller under koderna 25—27. dvs. hotell- och restaurangbyggnader. kiosker och parkeringshus undantas. Vidare bör undantas hyreshusenhet med värde mindre än 1000 kr.
1 det förra förslaget togs endast med vissa äldre årgångar av de berörda fastighetstyperna. Den närmare beskrivningen av de berörda årgångarna skedde med hjälp av begreppet värdeår vilket är det begrepp som används vid fastighetstaxering för att bestämma ett hyreshus ålder. Även nu bör beskrivningen av vilka årgångar som skall beröras av avgiften lämpligen ske med hjälp av begreppet värdeår. Som utvecklas närmare av chefen för bostadsdepartementet bör avgiften gälla fastigheter med värdeår före år 1975. Till frågan om de undantag från denna regel som måste göras med hänsyn till att avgiften inte bör träffa hus som omfattas av räntesubven- tionssystemet m.m. återkommerjag i det följande.
Med värdeår avses vid fastighetstaxering i första hand fastigheternas nybyggnadsår. dvs. det år då huset kunde tas i bruk (jämför 9 kap. 3 's F'l"1.. 1 kap. 8 & fastighetstaxeringsförordningen (1979: 1193) och till för- ordningen bifogad bilaga 2 samt riksskatteverkets föreskrifter vid AFT 1981 ). Har om- eller tillbyggnad skett bestäms värdeåret även med hänsyn till den ökning i husets återstående livslängd som om- och tillbyggnaden
Prop. 1982/83: 50 l 1
ger. Värdeåret blir då ett senare år än nybyggnadsåret. Närmare uppgifter om byggnadernas beskaffenhet och värdeår kan inhämtas från det material som inkommer och upprättas vid AFT. Underlag för att bestämma en fastighets ålder lämnas nämligen vid AFT. 'l'axeringsbeslutet innehåller uppgift bl. a. om denna värdefaktor.
Yrkanden om ändring av fastighets värdeår får i princip endast göras inom ramen för fastighetstaxeringsprocessen. Om emellertid en inkomst- taxeringsnämnd i något enstaka fall skulle finna att en fastighet har tillde- lats felaktigt värdeår vid fastighetstaxering och detta har avgörande bety- delse för frågan om hyreshusavgift skall påföras. bör inkomsttaxerings- nämnden inte vara förhindrad att självständigt pröva frågan. Som regel torde det dock saknas skäl att frångå fastighetstaxeringsnämndens bedöm- ning. . _ Den föreslagna avgränsningen till fastigheter med värdeår före år 1975 innebär att även hus som omfattas av det statliga räntesubventionssyste- met skulle beröras av avgiften. Enligt vad jag har inhämtat inträffar detta för bostadshus som har uppförts eller byggts om efter år 1957 med stöd av statliga tertiärlån eller bostadslån eller som utan sådana län kan få statliga räntelån. samt därutöver för sådana studentbostadshus som har uppförts år 1957 eller tidigare med stöd av tilläggslån för anordnande av studentbo- städer. Sistnämnda lån beviljades enligt särskilt bemyndigande av Kungl. Maj:t under åren 1951—1962. Dessa fall bör. såsom tidigare har nämnts. undantas från avgift. Från avgift bör dessutom undantas sådana hus med lokaler som har uppförts eller byggts om efter år 1957 med stöd av statliga lån. dvs. med tertiärlån eller bostadslån. Bestämmelser härom bör i enlig- hct med vad jag har anfört tas in i 1 &. En skattskyldig som vill åberopa detta undantag skall visa att angivna förutsättningar föreligger. Det får ankomma på berörda myndigheter att utforma lämpliga rutiner för området och behövlig information till de skattskyldiga.
Det bör för tydlighetens skull framhållas att med uttrycket "byggts om efter år 1957 med stöd av tertiärlän eller bostadslån” avses sedvanliga ombyggnader. l—lus med värdeår före år 1975. för vilka statliga bostadslån har lämnats enbart för energibesparande åtgärder. för åtgärder för att förbättra avfallshanteringen i huset eller åtgärder för att minska radonhal- ten. bör således inte undantas från avgiften.
Kretsen av de fastighetsägare som under angivna förutsättningar skall erlägga hyreshusavgift bör sammanfalla med dem som skall ta upp garanti- belopp för annan fastighet enligt 47 & KL. Innehavare av skattefria fastig- heter berörs alltså inte.
1 1 åtredje stycket i lagförslaget ges regler för bestämmande av avgiftens storlek m.m. Med utgångspunkt i det samband som chefen för bostadsde- partementet redovisar mellan sänkta räntebidrag och hyresnivåerna borde avgiften rätteligen bestämmas med ledning av de hyreshöjningar som kan komma att ske till följd av de ändrade reglerna i fråga om räntebidrag. En
Prop. 1982/83: 50 12
sådan konstruktion är knappast tekniskt genomförbar. Skall nämligen av- giften gå att hantera. måste ett enklare underlag finnas. Underlaget bör lämpligen utgöras av fastighetens taxeringsvärde. Detta anknyter visserli- gen inte direkt till hyrorna men hyran utgör dock en av de värdefaktorcr som beaktas när taxeringsvärdet för hyreshus bestäms. Taxeringsvärdet har även den fördelen att det beräknas enligt enhetliga principer och är ett välkänt begrepp. Som underlag bör alltså taxeringsvärdet användas och därvid då både byggnadsvärdet och markvärdet. Detta bör gälla även i de fall då fastigheten innehas med tomträtt.
Avgiften bör utgå för varje beskattningsår med en viss procentsats av taxeringsvärdet. För att få överensstämmelse med kapitalktmtrutdsökning- arna för hus med räntebidrag föreslås att olika procentsatser tillämpas för de tre första åren då avgiften tas ut. Jag har funnit det lämpligt att i l & tredje stycket i lagförslaget ange att avgiften för varje beskattningsår utgör 29% av taxeringsvärdet samt att i övergångsbestämmelserna till lagen ta in en undantagsregel i fråga om avgiften för taxeringsåren 1984 och 1985.
Enligt 47 s KL skall garantibeloppjämkas om beskattningsåret omfattar kortare eller längre tid än tolv månader eller om fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret. Har sådan jämkning skett bör även hyreshusavgiften jämkas i motsvarande utsträckning. En bestämmelse härom föreslås i 1 & fjärde stycket.
1 2—5 .es i förslaget till lag om hyreshusavgift har tagits in vissa bestäm— melser av teknisk art. Dessa har utformats efter förebild av bestämmelser— na om skogsvårdsavgift enligt lagen om skogsvårt'lstwgift. 1 fråga om ansvarighet för hyreshusavgift vid dödsfall bör emellertid en hänvisning göras till vad som sägs i 15 a' 2 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. '
Som framgått av det tidigare sagda har hyreshusavgiften utformats efter förebild av vad som gälleri fråga om skogsvårdsavgiften. Detta innebär att avgiften skall debiteras och uppbäras enligt bestämmelserna i UBL. Detta föranleder vissa närmast redaktionella ändringari 1 5513 s 1 mom. och 27 ä 1 mom. i nämnda lag. I fråga om ändringen i 3 s 1 mom. UBL anserjag att avgiften bör kunna beaktas redan vid beräkningen av den preliminära skatten. Motsvarande bör gälla i fråga om skogsvårdsavgift. Underlaget för beräkning av hyreshtrsavgiften skall anges av taxeringsnärnnden. Detta kräver en ändring i 68 & TL. Jag avser att senare återkomma med förslag till ändring i sistnämnda lagrum.
Hyreshusavgiften bör med sitt angivna syfte inte ses som en allmän skatt utan liksom skogsvårdsavgiften vara avdragsgill om övriga förutsi-ittningar är uppfyllda. Regler om detta bör tas in i punkt 3 av anvisningarna till 20 & KL och beträffande förvärvskällan annan fastighet i 25 s" 1 mom. Kl.. ] fråga om rörelse behövs ingen särskild ny regel eftersom avgiften såsom driftkostnad är avdragsgill enligt 29 ä 1 mom. KL.
De nya bestämmelserna om en hyreshusavgift bör träda i kraft den 1
Prop. 1982/83: 50 13
januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering. För skatt- skyldiga som har brutna räkenskapsår omfattar beskattningsåret vid 1984 års taxering normalt även tid före l983 års ingång. Enligt min mening bör då den lösningen väljas att avgift beräknas för den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet genom en proportionering.
6 Skatt på videobandspelare
Antalet videobandspelare i landet kan f.n. beräknas till ca 400000. Videomarknaden har ökat kraftigt under de senaste åren och väntas all- mänt fortsätta att öka. Olika uppskattningar har gjorts av antalet nytill- kommande videobandspelare årligen. Enligt vad jag har inhämtat kan antalet nytillkomna exemplar beräknas till ca 165 000 både 1981 och 1982. En nedgång väntas av branschen under 1983.
Som jag anfört i det föregående bör det införas en särskild punktskatt på videobandspelare. Frågan om en beskattning också av annan utrustning på detta område. t.ex. videokameror. bör t.v. anstå. Om andra videosystem än sådana som bygger på videoband i större omfattning börjar säljas på den allmänna marknaden får övervägas att utsträcka skatten till att omfatta även sådana produkter.
En punktskatt på videobandspelare bör så långt det är möjligt utformas på samma sätt som övriga punktskatter. Ett viktigt krav på en ny punkt- skatt är att den skall vara enkel att hantera. Detta kräver bl. a. att antalet skattskyldiga kan begränsas och att skatten kan beräknas på ett enkelt sätt.
Med hänsyn till att videobandspelare förekommeri många olika utföran- den och till kraftigt varierande priser skulle det vara önskvärt om skatten kunde beräknas på videobandspelarnas försäljningsvärde. Detta skulle dock förutsätta antingen att skatten togs ut vid försäljning till konsument eller att den visserligen togs ut hos tillverkare eller grossist men beräkna- des på ett antaget konsumentpris. I det första fallet blir antalet skattskyldi- ga stort och i det andra fallet uppkommer stora svårigheter att fastställa och kontrollera beskattningsvärdet.
Den lämpligaste lösningen är i stället att skatten tas ut i form av ett enhetligt belopp per bandspelare. Skattebeloppet bör bestämmas till 600 kr.
I övrigt bör här som i fråga om andra punktskatter gälla att skattskyldig- heten skall ligga på den som yrkesmässigt tillverkar eller importerar video- bandspelare. Skattskyldigheten bör inträda när bandspelaren levereras till köpare eller första gången hyrs ut. Vid införsel till någon som inte är registrerad som skattskyldig tas skatten ut av tullverket.
I flertalet punktskattelagar gäller en obligatorisk skattskyldighet för den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor inom landet och en frivillig skattskyldighet för den som i viss omfattning importerar sådana varor för
Prop. 1982/83: 50 14
åted'örsäljning. Den sistnämnda skattskyldigheten motiveras a ' att impor- törerna i likhet med de inhemska tillverkarna skall kunna hålla varorna i lager i obeskattat skick. Detsamma bör gälla den nu aktuella skatten.
Gränsen för den frivilliga skattskyldigheten för importörer bör kunna sättas till ungefär 3000 bandspelare per år.
Den som är registrerad som skattskyldig bör vara skyldig att lämna en deklaration för perioder om två kalendermånadcr och att betala skatten senast den femte i andra månaden efter periodens slut.
Den nya skatten bör regleras i en särskild lag. Genom hänvisningen i l & till tulltaxenummer 92.11 ges en tillfredsstäl- lande definition på videobandspelare. '
Någon särskild föreskrift om att byggsatser till videobandspelare också omfattas av skatten torde inte behövas. ] den mån sådana byggsatser skulle förekomma på marknaden. vilket nu inte är fallet. bör de i rätts- tillämpningen kunna anses som videobandspelare.
l 3 % andra stycket anges att tullverket tar ut skatten vid importtillfället när importören inte är registrerad som skattskyldig. Därav följer att någon skatt inte tas ut vid importtillfället i de fall importören är registrerad som skattskyldig. Skatten skall i stället enligt 5 ;" betalas bl.a. när importören säljer bandspelaren eller första gången hyr ut den.
På samma sätt som gäller för vissa andra punktskatter inträder enligt 5 & skattskyldigheten när en videobandspelare levereras till en köpare. som inte själv är registrerad som skattskyldig. Skattskyldighet inträder också när en skattskyldig tar ut en apparat. t. ex. för privat bruk.
Bestämmelsen i 6 5 andra stycket innebär att även den som yrkesmäs- sigt hyr ut videobandspelare kan bli skattskyldig. Därför behövs en sär— skild bestämmelse i 5 s' om att skattskyldigheten inträder när apparaten första gången hyrs ut.
Slutligen behövs en bestämmelse om att skattskyldigheten inträder när en skattskyldig avregistreras. t. ex. därför att han inte längre skall importe- ra videobandspelare för yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning. I an- nat fall skulle någon skatt inte behöva redovisas för de apparater som säljs eller hyrs ut efter avregistreringen trots att de har kunnat för—värvas skatte- fritt. Skattskyldigheten kommer att omfatta de apparater som den skatt- skyldige innehar vid avregistrcringen och för vilka skattskyldighet inte tidigare har inträtt.
l 8 %* regleras avdragsrätten i enlighet med vad som normalt gälleri fråga om punktskatter. [ punkt 2 anges att avdrag får göras i det fall skattskyldig— het enligt lagcn tidigare har inträtt. Bestämmelsen avser bl.a. det fallet att en person som i liten omfattning har importerat videobandspelare och betalat skatt till tullverket utökar verksamheten och registreras som skatt- skyldig. Genom avdragsrätten undviker man att dubbel skatt redovisas för vissa apparater som har beskattats vid införseln.
Skattebrottslagen(1971:69) och lagen (1971: 1072) om förmänsberätti-
'Jl
Prop. 1982/83: 50 1
gade skattefordringar m. m. bör göras tillämpliga på skatten på videoband- spelare. Detta kräver ändringar i båda dessa lagar.
7 Skatt på viss elektrisk kraft
Vattenfallsverkcts prissättning av elektrisk kraft grundas f. n. på långsik- tig marginalkostnad. vilket innebär att senast tillkomna produktionsanlägg— ningar blir bestämmande för tariffnivån. Verkets prissättning har kommit att uppfattas som vägledande vid andra företags prissättning på elektrisk kraft. Eftersom produktionskostnaden i nyligen uppförda elproduktionsan- läggningar ligger betydligt över den i llertalet vattenkraftstationer uppkom- mer härigenom stora överskott i de företag som huvudsakligen producerar vattenkraft. framför allt om produktionen till stor del sker i äldre anlägg— ningar.
Energiskattekommitten (B 1979: 061 har haft i uppdrag att utreda frågan om att inordna det energiskattebelagda området under mervi'irdeskatten och att införa en av energipolitiska skäl betingad och sarnhällsekononiiskt avvägd energiskatt i import- och producentledet. [ kommitténs uppdrag ingick också att belysa frågan om de stora ekonomiska överskott som. på grund av principerna för prissättningen på elektrisk kraft. kan uppstå hos ägare av äldre kraftanläggningar. främst vattenkraftverk. Kommittén skul- le bedöma om förhållandena motiverar särskilda åtgärder inom energibe— skattningens ram. [ bilaga (SOU 1982: 17) till betänkandet Skatt på energi har redovisats en analys av möjligheterna att beskatta överskotten från svensk vattenkraft. '
Analysen visar att det är mycket svårt att entydigt definiera begreppet vinst beroende på periodiserings- och mätningsproblem. Därigenom före- ligger betydande svårigheter att utforma en beskattning som direkt träffar övervinsterna i vattenkraftföretagen. Mot bakgrund härav avstår kommit- te'n från att lägga fram något förslag om en övervinstskatt pä vattenkraft. Kommittén anser att en eventuell övervinstbeskattning ej bör ske inom energibeskattningens ram. Därest en övervinstbeskattning skall komma till stånd synes enligt kommitten en utformning enligt genererad vinst (vanlig vinstbeskattning) eller nyttjanderätt bättre ligga i linje med direktivens intentioner. Förslagen har nyligen varit föremål för remissbehandling. Eftersom kommitten ej utformat något konkret förslag till övervinstbe- skattning av vattenkraften har flertalet remissinstanser antingen lämnat frågan utan kommentar eller tagit fasta på de svårigheter att utforma beskattningen som kommitten pekat på.
För egen del anserjag att det är angeläget att snabbt införa ett system som gör att de betydande ekonomiska fördelar som erhålls vid elproduk- tion i vattenkraftstationer i större utsträckning kommer samhället till del. Detta är väsentligt också för att förhindra den alltför snabba prisutveck-
Prop. 1982/83: 50 16
lingen vid försäljningar av andelar av äldre vattenkraftstillgångar. Mot denna bakgrund och med hänsyn till önskvärdheten av att förstärka budge— ten bör en skatt på elektrisk kraft producerad i vattenkraftstationer införas den ljanuari 1983. Skatten bör utgå med två öre per kWh. De restriktioner som samhället ansett nödvändiga vid utnyttjande av vattenkraft och de fördyringar av anläggningsverksamhcten som har ägt rum under senare år innebär att de ekonomiska överskotten i nyligen uppförda vattenkraftsta- tioner är små. Dessa anläggningar bör därför inte omfattas av beskattning— en i samma utsträckning som äldre kraftstationer. Det är även angeläget att nytillkommande vattenkraftproduktion inte förhindras genom skattens in- förande. Skatten bör därför reduceras till hälften för produktion i anlägg- ningar som är mellan tio och fem år gamla. För anläggningar uppförda under de senaste fem åren och för tillkommande anläggningar bör ingen skatt utgå. Detsamma bör gälla i fråga om ökningar av den installerande generatoreffekten i äldre anläggningar.
Skatten bör tas ut i produktionsledet. Den bör i princip inte ktmna vältras över på konsumenterna genom höjda elpriser. Jag kotnmer inom kort att föreslå att statens pris- och kartellnämnd fåri uppdrag att övervaka att prodtrktionsskatten i allt väsentligt faller på producenterna.
Skatt skall utgå på den elkraft som framställs i vattenkr'a'iftvcrk. Skatten bör erläggas av producenten. Med hänsyn härtill har denna nya skatt reglerats i en särskild lag och inte som en utvidgning av den gällande energiskatten. Utformningen av den nya lagen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller för övriga punktskatter. Antalet skattskyldiga föreslås bli begränsat genom att skatt inte skall utgå på elkraft som produceras i ett vattenkraftverk med en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kW. Gränsen överensstämmer med den gräns som energiskattekommitten före- slagit i fråga om den generella energiskatten. Vidare bör undantag medges för den elkraft som framställs i ett pumpkraftverk. I annat fall skulle den där framställda kraften beskattas mer än en gång. Skyldigheten att erlägga skatt inträder när kraften framställs. Mätningen bör lämpligen ske vid produktionsspänning. Med hänsyn till önskemålet att förkorta skatte- krediterna bör föreskrivas att denna skatt skall deklareras och betalas senast 25 dagar efter redovisningsperiodens utgång. Redovisningsperio- derna föreslås omfatta en kalendermånad.
"Det skulle vara förenat med stora praktiska svårigheter att beräkna och kontrollera skatten på den producerade kraften med ledning av vad som faktiskt har producerats i varje vattenkraftverk. särskilt när den installera- de generatoreffekten har ändrats under årens lopp. Den kraft som faller under en viss skattesats eller för vilken ingen skatt skall utgå bör därför beräknas efter en schablon. Den lämpligaste metoden är därvid enligt min uppfattning att den installerade generatoreffekten läggs till grund för för- delningen på följandc sätt. Om en skattskyldig har vattenkraftverk som har tagits i drift före 1973 och sådana som har tagits i drift t. ex. är 1975 skall
Prop. 1982/83: 50 17
skatten beräknas efter ett öre per kilowattimme för så stor del av den sammanlagda producerade kraften som svarar mot de nyare kraftverkens installerade generatoreffekt i förhållande till den installerade generatoref- fekten i den skattskyldiges samtliga vattenkraftverk.
Om den skattskyldige har t. ex. ett vattenkraftverk som har tagits i drift före den 1 januari 1973 och i vilket den installerade generatoreffekten har ökats år l980 skall på motsvarande sätt skatten beräknas till två öre per kilowattimme för så stor del av den sammanlagda producerade kraften i- kraftverket som svarar mot den ursprungliga installerade generatoreffek- ten i förhällande till den installerade generatoreffekten efter utbyggnaden.
På motsvarande sätt beräknas skatten i det fall den installerade genera- toreffekten minskar permanent. t.ex. på grund av att ett av flera kraftverk tas ur drift. .
Den fördelning som sålunda behöver göras kommer att kunna tillämpas till dess en permanent ändring görs av den installerade generatoreffekten.
I denna fråga harjag samrått med statsrådet Dahl. Skattebrottslagen(1971269) och lagen (l97l: I072l om förmånsberätti- gade skattefordringar nt.-m. bör göras tillämpliga på skatten på viss elek- trisk kraft. Detta kräver ändring i de båda nu nämnda lagarna.
8 Utnyttjande och utvidgning av finansfullmakten
Riksdagen har bemyndigat regeringen att för budgetåret 1982/83. om arbetsmarknadsläget kräver det. besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop. l98l/82: [50 bil. 2. FiU l98lf'82:40. rskr l98l1821393). Fullmakten får. liksom tidigare. användas för finansiering av tidigareläggning. utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som normalt finansieras med anslag på statsbudgeten samt för beredskaps— arbeten och för bidrag till kommunala projekt för investering och syssel- sättning. Bidragsprocenten för kommunala projekt fär fastställas av rege- ringen med hänsyn till ändamålet. dock högst till 75 'T-"E. Vidare får finans- fullmakten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. Här- vid får gällande bidragssatser tillfälligt höjas till högst 75 G?.
Läget på arbetsmarknaden har hittills under innevarande budgetår för- anlett en rad åtgärder i sysselsättningsbefri'tmjande syfte. Finansl'ullmak- ten har således hittills under budgetåret l982i'83 disponerats genom beslut den 26 augusti. den 9 september. den 16 september och den 2l oktober. Genom beslttt den 26 augusti utnyttjades fullmakten med 240 milj. kr. för beredskapsarbeten. Den 9 september beslöts om 873 980 kr. för tidigare- läggning av bl.a. byggande av statliga vägar och förvaltningsbyggnader. Beslutet den lö september innebar att l00 milj. kr. disponerades för statsbidrag till kommunala aktiviteter för arbetslös ungdom. Genom beslut 2 Riku/uge" [*"/82583. [ .vuml. Nr 50. [Ii/ugn 3
Prop. 1982/83: 50 18
den 21 oktober anvisades 90 milj. kr. för bidrag till ungdomsplatser samt 1017096000 kr. för tidigareläggning av bl. a. statliga vägar och broar.
Genom dessa fyra beslut har sammanlagt 2 321 076 000 kr. av finansfull- makten disponer'ats. Följaktligen återstår denna dag 178 924000 kr. av den givna finansfullmakten.
Nya former för en samlad redovisning av utnyttjandet av finansfullmak- ' ten infördes fr.o.m. budgetåret 1979./80 (prop. 1978779: 100 bil. 2. FiU 1978/79:40. rskr 1978/79:4521. Kompletteringspropositionen bedömdes som lämplig för denna redovisning. Hemställan om utnyttjande av linans- fullmakten för det nästföljande budgetåret skulle göras vid samma tillfälle. Vidare avskaffades systemet med successiva påfyllningar av finansfull- makten. Regeringen skulle i stället på tilläggsbudget hemställa om utvidgad finansfullmakt om arbetsmarknadsläget kräver insatser utöver vad som kan tillgodoses genom ianspråktagande av den givnaxlinansfullmakten.
Under innevarande höst har arbetsmarknadsläget ytterligare försämrats. Nedskrivningen av kronan den 8 oktober skapar förutsi-ittningar för en expansion av produktion och sysselsättning. Det investeringsprogram re- geringen i dag beslutar att lägga fram för riksdagen bidrar aktivt till att vända den svenska ekonomins utveckling i rätt riktning. ] det korta per— spektivet har dock ytterligare arbetsmarknadspolitiska insatser bedömts nödvändiga såsom framgår av det arbetsr'narknadspolitiska :'itgärdspro- grant som regeringen presenterade i oktober i år och sotn komtner att närmare redovisas av chefen för arbetsmarknadsdeparterncntet. Man kan dock inte utesluta att arbetsmarknadsläget kan bli besvärligt under resten av budgetåret trots dessa insatser. Det är därför angeläget att regeringen till sitt förfogande har ett visst utrymme att disponera på finansfullmakten för de eventuellt ytterligare sysselsättningsbefrämjande åtgärder som kan visa sig nödvändiga. Dessa insatser kan komma att kräva resurser som överstiger vad som f.n. återstår av den givna finansfullmakten. Jag föror- dar därför att finansfullmakten för budgetåret 1982f'83 höjs från 2500 milj. kr. till 3500 milj. kr. Den utvidgade fullmakten bör få disponeras på
9. Upprättade lagförslag
1 enlighet med vad jag nu ltar anfört har inom budgetdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 3701.
2. lag om ändring i lagen ( 194124101 om arvsskatt och gävoskatt. ?. lag om ändring i lagen (1947: 5771 om statlig förntögenhetsskatt.
4. lag om ändring i uppbördslagcn ( 1953: 272).
5. lag om ändring i lagen ( 1958: 295) om sjömansskatt.
? lag om ändring i lagen ( 1970: 1721 om begränsning av skatt i vissa fall.
Prop. 1982/83: 50 19
7. lag om ändring i Skattebrottslagen(1971 : 69).
8. lag om ändringi lagen ( 1971: 1072) om förmånsbcrättigade skatteford- ringar m.m..
9. lag om ändring i lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa spar- former.
10. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m..
11. lag om upphävande av lagen (1980: 1047) om skattereduktion för aktieutdelning.
12. lag om ändring i lagen (1981: 1099) om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt.
13. lag om ändring i lagen (1982: 417) om ikraftträdande av lagen (1982: 416) om ändring i lagen ( 1947: 576) om statlig inkomstskatt.
14. lag om ändring i lagen (1982: 420) om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt. _
15. lag om hyreshusavgift. 16. lag om skattereduktion för fackföreningsavgift. 17. lag om skatt på videobandspelare. 18. lag om skatt på viss elektrisk kraft. 19. lag om inbetalning på särskilt investeringskonto. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.2. Lagrådets yttrande har inhämtats över förslagen ttnder 1 och 15. Med hänsyn till lagstiftningsärendets brådskande natur och då huvuddelen av förslagen är av den beskaffenheten att lagrådets hörande skulle sakna betydelse anserjag att yttrande inte bör inhämtas över övriga förslag..
10. Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen dels att antaga förslagen dels att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1982-'83. om arbets- marknadsläget kräver det. besluta om utgifter i enlighet med vad jag förordat intill ett sammanlagt belopp av 3 500 000000 kr.
Prop. 1982/83: 50 20
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL vid sammanträde 1982—1 1-01
Närvarande: f. d. regeringsrådet Paulsson. regeringsrådet Delin.justitierå- det Bengtsson.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepartemcn- tet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om hyreshusavgift.
2. lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370). Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Curt Rispe.
Föredragningen inför lagrådet har påbörjats vid en tidpunkt då lagförsla- gen ännu inte erhållit slutlig utformning. Vissa inom lagrådet framförda jämkningsförslag av lagteknisk och redaktionell natur har därför kunnat beaktas i de förslag som genom remissen överlämnats till lagrådet.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
]. Förslaget till lag om hyreshusavgift
Det remitterade förslaget har lika litet som det förslag som våren 1982 lades fram för riksdagen varit föremål för sådan remissbehandling som avses i 7 kap. 2 & regeringsformen. Det böri anledning härav understrykas. att en lagrådsgranskning inte kan ersätta den sedvanliga remissbehandling- en av myndigheter och sammanslutningar med särskild sakkunskap på området. Lagrådet har därför haft begränsade möjligheter att med ledning av det föreliggande materialet bedöma sådana frågor om lagstiftningens praktiska konsekvenser och tillämpning som avses i 8 kap. 18% tredje stycket 4 och 5 regeringsformen.
l 5
Enligt andra stycket 1 p. undantas vissa typer av hyreshusenheter från hyreshusavgift. Avsikten är synbarligen att man här i regel skall följa de kodbeteckningar som enligt riksskatteverkets föreskrifter skall användas vid fastighetstaxeringen. Att märka är dock att "tomtmark med sanerings- byggnad" inte motsvaras av någon kodbeteekning utan synes falla under kod nr 21 (hyreshusenhct som består av tomtmark till hyreshus). Liksom i remissprotokollet utvecklats i fråga om värdeår torde det inte vara uteslu- tet. att vid klart oriktiga kodningar en inkomsttaxeringsnämnd kan frångå den beteckning som bestämts vid fastighetstaxeringen.
Prop; 1982/83: 50
2. Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1982/83: 50
1 Förslag till
Bilaga 2.2
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs att 25 ä 1 mom. och punkt 3 av anvisningarna till 20 s kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lyda/.te Föreslagen lydelse
25.5
1 mom. ' Från bruttointäkten av annan fastighet får, om inte annat
föranleds av vad nedan i 2 och 3 mom. sägs. avdrag göras för omkost- nader. såsom för:
brandförsäkring. reparation och underhåll av byggnader: Vicevärd. portvakt. gårdskarl. vattenförbrukning. renhållning och belys- ning. förbrukningsartiklar o.d.. i den mån dessa kostnader kan anses
åligga fastighetsägaren såsom sådan;
pensioner. periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska ut- betalningar på grund av förutvarande anställning på fastigheten:
värdeminskning påen byggnad: värdeminskning på fastighetsägaren tillhöriga maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som hör till fastigheten. eller.'i fall som anges i punkt 3 av anvisningarna till 29 s. utgifter för anskaffande
av tillgången:
ränta på lånat. i fastigheten ned- lagt kapital samt tomträttsavgäld el- ler liknande avgäld.
ränta på lånat. i fastigheten ned- lagt kapital samt tomträttsavgäld el- ler liknande avgäld: Ityrushusat'_x,'t_'ft.
Anvisningar
till 20 å
,
3. Sås-om svenska allmänna skatter räknas allmänna utskylder till staten samt till landsting. kom- mun. församling. .t'koldistrikt. tings- lag och municipalsamitä/le. Såsom allmän skatt räknas däremot icke skogsvårdsavgift.
3. Som svenska allmänna skatter räknas allmänna utskylder till sta- ten samt till landsting. kommun och församling. Som allmän skatt räk- nas däremot inte skogsvårdsavgift ()(-Iz hyres/rusavgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.
' Senaste lydelse 1981: 295. 2 Senaste lydelse 1956: 88.
Prop. 1982/83: 50 23
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs att 12 och 28 ss lagen ( 1941 : 416) om arvsskatt och gåvoskattl skall ha nedan angivna lydelse.
Fr."il'e_vla_r:en lyda/re 12 .SE
Har någon i enlighet med lagen (1927: 77) om försäkringsavtal insatts såsom förmånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död förfo- ganderätten över försäkringen eller. utan att sådan rätt förvärvas. utbetal- ning på grund av försäkringen. skall vad förmånstagaren sålunda bekom- mer vid beräknande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl förvärv. som på grund av stadgandet i 104 s' andra stycket nämnda lag tillfaller dödsbodelägare. vilken är berättigad till lag- lott, med iakttagande dock av vad beträffande fördelning av sådant förvärv kan vara bestämt i skifteshandling. vilken jämlikt 16 & lägges till grund för lotternas beräknande. Har försäkringstagarens make insatts såsom för— månstagare. föreligger icke skattskyldighet för den del av lörvärvet. som motsvarar det'belopp. varmed. därest förvärvet ingått i försäkringstaga— rens kvarlåtenskap. makensjämlikt 15 & skattefria andel i boet skolat ökas.
Vidare skall
a) där livförsäkring. som är kapitalförsäkring men ej livränteförsäkring, tagits ä försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt. som på grund av försäkringsavtalet tillkommit endera av dem.jämlikt 116 & första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för någonderas Nuvarande lydelse gäld. eller
b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom.
vid skattens beräknande från vär- det av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för november månad året innan skattskyldigheten in- trädde. Har på grund av förord- nande av samma person förmånsta- garen tidigare erhållit sådant för- värv. som jämlikt 37 ä 2 mom. är i beskattningshänseende likställt med gåva. må likväl & värdet av vad som inom loppet av tio ar till- fallit förmånstagaren ej avräknas mer än ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet enligt lagen
vid skattens beräknande från vår- det av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år under vilket skattskyldigheten inträdde. Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare er- hållit sådant förvärv. som jämlikt 37 ä 2 mom. är i beskatt- ningshänseende likställt med gåva. får likväl från värdet av vad som
inom loppet av tio år tillfallit för- månstagaren ej avräknas mer än ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet enligt lagen om allmän
* Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857. 3 Senaste lydelse 1980: 75.
Prop. 1982/83: 50 34
Nuvarande lydelse F ("ircs'lugcn lyda/.se
om allmän försäkring för m:»rwnhc'r försäkring för det år maler vilket månad året innan skattskyldighet skattskyldighet inträdde för det se- inträdde för det senaste förvärvet. naste förvärvet. _
Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och kapital- försäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring. och skall så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning. vari insättningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren skolat äga rum. _
Skattskyldighet enligt första stycket föreligger inte för rätt till pension som utgår på grund av pensionsförsäkring. Skattskyldighet föreligger inte heller för rätt till livränta som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring i den mån vad som på grund av förordnande av samma person tillfallit den berättigade inte överstiger 2 500 kronor per år.
Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäkÅ ring stadgas i anvisningarna till 31 & kommunalskattelagen (19281370l.
Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall. även om förmånsta- gareförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke föreligger. äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild ar— betsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun. som avses i punkt I adertonde stycket av anvisningarna till 31 & kommunalskattelagen.
- Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon på grund av förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräknande av arvs- skatt behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånstagaren genom testamente. Har försäkringen tagits för olycksfall eller sjukdom eller är fråga om en sådan försäkring som — om den inte hade varit utländsk —- skulle ha uppfyllt de förutsättningar som anges i andra stycket a). tillämpas bestämmelserna i det stycket. För rätt till pension på grund av en utländsk försäkring som skall behandlas som pensionsförsäkring vid inkomsttaxeringen föreligger inte skattskyldighet. Vid övriga förvärv av livränta på grund av utländsk försäkring tillämpas bestämmelserna i fjärde stycket andra meningen.
Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.
28 s*
"fill klass ] hänföras efterlevande make. barn. avkomling till barn. make till barn och efterlevande make till avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren. _
Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes efterle- vande make 50000 kronor. från vad som tillkommer annan i klass 1 25 000 kronor och från lott. som beskattas enligt klass II eller klass Ill. 5000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 18 år. avdrages ytterligare 50th kronor för varje helt år eller del därav. som då återstod till dess sagda ålder uppnås.
-* Senaste lydelse 1980: 1056.
Prop. 1982/83: 50 25
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Med makejämställes den som vid tiden för dödsfallet sammanlevde med den avlidne. om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller. i förhållande till den avlidnes barn. beträffande den som sammanlevt med barnet. Styvbarns- och fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn. som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.
Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid skilda tillfällen.
'l'ill klass Il hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass 1 eller 111.
Till klas s 111 hänföras landstingskommun. kommun eller annan menighet ävensom hushåll— ningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:
stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa. välgörande. sociala. politiska. konstnärliga. idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål:
stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;
registrerad understödsförening:
sådan sammanslutning. som. utan att hava till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål: _
folketshusförcning. bygdegårdsförening eller annan liknande samman— slutning. som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal. '
där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej ätnjutes jämlikt 3 5.
För skattelott. som i 11 s 2 mom. sägs. beräknas skatten efter den klass, gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för mottagaren av det legat varom fråga är. som medför lägst skatt. Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.
Vad som återstår. sedan avdrag enligt andra stycket gjorts. utgör skatte— pliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt. skall skatten jämnas nedåt till närmast hela krontal.
Skatten beräknas enligt följande skalor.
Nuvarande lydelse
Klass ! Skattepliktig lott. kr. _ Arvsskatt. kr.
— 50000 5.92.- inom skiktet: 50000— 100000 25()()+10'.J7- " ” ' 100000— 150000 7500+15f717 ' 150000— 200000 15000+22f=7= ' 200000— 300000 260(l(/+28% " 300000— 450000 54()0()+33 67 " 450000— 600000 103500+3897 " " 600000— 800000 l60500+44 ”(- "
Prop. 1982/83: 50
Nuvarande lydelse
800 000—1 200000 248500+49 97- " 1 200000—2 500000 . 444500+53 97 " 2500000—6000000 [ 133500+58 97 ” 6000000— 3163500+6597 " Klass [1 Skattepliktig lott. kr. Arvsskatt. kr.
— 20000 897: inom skiktet: 20000— 40000 [600+I.697 " " ' 40 000— 60000 4800+24 97 "
60 000— 90000 9600+32 97 90000— 120000 I9200+4U97 " 120000— 150000 _ 31200+45 97 " 150000— 200000 . 44 7()()+5()97.- " 200000— 250 000 69 7()()+56 97- " 250000— 600000 97700+6I97 " 600000—1200000 311200+6797 " 1200000— 713200+7297 " Klass III
Skattepliktig lott. kr. Arvsskatt. kr.
— 20000 897 inom skiktet: 20000— 40000 | 600+ 1697.- " " ' 40000— 60000 4800+2497 "
60 000— 9600+3097é "
Föreslagen lydelse
Klass [ Skattepliktig lott. kr. Arvsskatt. kr. — 50000 697 inom skiktet: 50000— 100000 3 000+129E " ” ' 100000— 150000 9000+I897 " 150000— 200000 180()0+24'.7- " ” 200 000— 300000 3()(')()(.)+3()97 " 300000— 450000 600()()+36'.7.- '" 450000— 600000 114000+42 97 " 600000— 800000 177!)0()+4897 ”
800 000 — I 200 000 1 200 000 — 2 500000 2 500 000 — 6 000 000 6 000 000 —
273 ()0()+54 97 '
489 ()()()+6() 97 " 1269000+65 97 ' 3544 000+7097 '
Prop. 1982/83: 50
F öres/a gen lydelse
Klass [] Skattepliktig lott. kr. Arvsskatt. kr. — 20000 I!) 97- i om skiktet: 20000— 40000 2000+20 % " " ' 40 000— 60000 6 000+2897 ”' 60 000— 90 000 11 600+36 ',.7 " 90 000— 120000
22400+44 92.- "
120000—— 150000 _i'56()0+50€7.'
150 000— 200 000
50600+55 97- ” " 200 000— 250000 78 100+60 97. " ” 250000— 600000 108100+6597 " 600 000—1200000 335600+7097 " 1200000— 755 600+75 % " Klass III Skattepliktig lott. kr. Arvsskatt. kr.
— 20000 897. inom skiktet: 20000— 40000 1 600+ 1697. " ' 40000— 60000 4800+24 97 " 60000— 9600+3097 "
Denna lag träder i
kraft den 1 januari 1983. Äldre bestämm fortfarande om sk elser gäller attskyldighet inträtt dessförinnan.
Prop. 1982/83: 50 28
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen ( 1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att 11 ä 1 mom. lagen ( 1947: 577) om statlig förmö- genhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
] 1 ;? Nuvarande lydelse 1 mom .3 Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person. dödsbo. utländskt bolag samt i 10 ä 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt angivcn familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten. som över- stiger 400000 kronor:
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000 men inte 800000 kr.: 2000 kr. för 600 000 kr. och I.)" 97: av återsto- den: ' 800000 men inte 1 800000 kr.: 5000. kr. för 800000 kr. och 2 97. av återsto- den: 1 800000 kr.: 25 000 kr. för 1800000 kr. och 2.5 97- av återstoden.
Föreslagen lydelse
1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person. dödsbo. utländskt bolag samt i 10 ä 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt angiven familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600000 kronor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten. som överstiger 400000 kronor:
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000 men inte 800000 kr.: 3000 kr. för 600000 kr. och 2 97.- av återstoden: 800000 men inte | 800000 kr.: 7000 kr. för 800000 kr. och 2.5 97. av återstoden:
1 800000 kr.: 32 000 kr. för 1 800000 kr. och 3 97.- av återstoden.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.
1 ,
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. Senaste lydelse 1980: 1055.
Prop. "1982/83: 50
4 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272.)
Härigenom föreskrivs att 1 s. 2 s 2 mom.. 3 så 1 mom. och 27 s 1 mom. uppbördslagen ( 1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nurarande lydelse
1
Med skatt förstås i denna lag. om inte annat anges. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt. utskiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. skogs- vårdsavgljf'ter. egenavgifter enligt lagen (1981 : 691) om socialz'tvgifter. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623) samt annuitet på avdikningslån.
Föreslagen lydelse 52
Med skatt förstås i denna lag. om inte annat anges. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt. utskiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt, "skogs- rårdsavgift. egenavgifter enligt la- gen'(1981:691) om socialavgifter. hyres/rusavngf't. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringsla- gen ( 1.956: 623) samt annuitet på av- dikningslån.
Regeringen får. om särskilda omständigheter föranleder det. föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall. om inte annat anges. vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträffande den avgift som avses med föreskriften.
:s
.,
2 mom .3 I denna lag förstås 2 mom. [denna lag förstås med med
slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds be- slut eller pågrund av annat beslut. som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering. och återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom. samt 2 & lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer och 5 s*" lagen (1980: 1047)" om skattereduktion för aktieunlelning:
slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av tascringsnämnds be— slut eller på grund av annat beslut. som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering. och återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom. samt 2 & lagen (197814231 om skattelättnader för vissa sparformer och 3 s* lagen ( [982.'()()()) mn ska!Ierecluktiön för
jat'/t_/'("i)'(-'ril'/lg.s'at'glfl:
preliminär skatt: i 3 & nämnd skatt. som betalas i avräkning på slutlig skatt:
kvarstående skaft: skatt. som återstår att betala. sedan preliminär skatt har avräknats från slutlig skatt:
' Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. 3 Senaste lydelse 1981: 1156. 1 Senaste lydelse 1981: 1002.
Prop. 1982/83: 50 30
Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse
tillkom/nande skatt: skatt som skall betalas på grtlnd av cftertasering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats:
ki'urskatteavgift: avgift enligt 27 s 3 mom.: respitri'inta: ränta enligt 32 &: anståmlsränta.' ränta enligt 49 s* 4 mom.: ö-skatteränta: ränta enligt 69 ä 1 mom.: restitutiansriinta: ränta enligt 69 ä 2 mom.: skatterea'uktimz.' nedsättning av skatt enligt 4 mom.: inkmnstår: det kalenderår. som närmast har föregått taxeringsåret: uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och med februari månad nästföljande år:
uppbördsmånad; mars. maj.juli. september. november ochjanuari: gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 ä 1 mom. kommunalskattelagen (19281370) och 11 s 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:
ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.
1 mo m.4 1 den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala pre-
1 mom. 1 den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala pre-
liminär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antas motsva— ra i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt. statlig förmö-
liminär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antas motsva- ra i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt. statlig förmö—
genhetsskatt. egenavgifter och gcnhetsskatt. egenavgifter. kom- kommunal inkomstskatt. munal inkomstskatt. skogsrån/sav- ,eif't och hyres/1usavgil't. 27 s
! inom? Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas: att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomstårct gäller i beskattningsorten:
att kommunal inkomstskatt uträknas i en post. varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal:
att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i lä lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift:
att hyres/rusavgi/i uträknas en— ligt l?estilmmelsermt i lagen ”982: 000) mn ltyresltusat'gi/i;
att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen:
att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i lagen (1981 : 691) om socialavgifter och på grundval av uppgifter om försäkrings- förhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan. varvid öretal bortfaller: samt
" Senaste lydelse 1.981: 1156. 5 Senaste lydelse 1982z422.
Prop. 1982/83: 50 31
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att i l s nämnd annuitet eller. om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter. summan av dessa påförs i helt antal kronor. varvid öretal bortfaller.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången i fråga om debitering av preliminär skatt för år 1.983 och slutlig skatt på grund av 1984 års taxering.
Prop. 1982/83: 50
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1958: 295 ) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs att 12 ä 4 mom. lagen (1958:295) om sjömans- skatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse
125
.,
. 4 mom." Sjömansskatt enligt 7 5 får genom beslut om jämkning nedsättas i den mån förutsättning- arna för skattereduktion enligt la- gen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (I 980: [047 ) om skattereduktion för aktieutdelning är uppfyllda. Bo- sättning eller stadigvarande vistelse här i riket krävs dock inte för jämkning på grund av bestämmel- serna [ denförstnämnda lagen.
4 mom. Sjömansskatt enligt 7 5 får genom beslut om jämkning ned- sättas i den mån förutsättningarna för skattereduktion enligt lagen (1978z423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1982:000) om skattereduktion ji'ir fac-kRireningsavel/'t är uppfyllda.
Bosättning eller stadigvarande vis- telse här i riket krävs dock inte för jämkning enligt detta moment.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983. Äldre lydelse gäller beträffan- de sjömansskatt som har erlagts eller skulle ha erlagts före ikraftträdandet.
' Lagen omtryckt l970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 777.- 3 Senaste lydelse 1930; 1051.
Prop. 1982/83: 50 33
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 4 & lagen ( 1.970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall[ skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
,
4 s
Spärrbelopp enligt 3 & jämförs med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt. förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskatt som beräk- nats för den skattskyldige pågrund av taxeringen (skattebeloppet). ] skat- tebeloppet inräknas även sjömansskatt. om den skattskyldige erlagt sädan skatt under beskattningsåret.
Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomst- skatt eller förmögenhetsskatt ge- nom skattereduktion som avses i :s 4 mom. uppbördslagen (1953: 2721. 2 s'lagen ( 1978: 423.) om skattelättnader för vissa sparformer eller 5 .9[(1£é*llll98().'/047) ams-kat- tereduktion för aktieutdelning eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter. skall skattebelopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skatt inte hade skett.
Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomst- skatt eller förmögenhetsskatt ge- nom skattereduktion som avses i 2 s 4 mom. uppbördslagen (1953: 272). 2 s" lagen ( 1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 3 sq lagen (1982: 000) mn skat- tereduktion för fal'kfi'ireningsavglfl eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter. skall skattebelopp enligt första stycket beräknas som om skattere- duktion eller avräkning av skatt inte hade skett.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1984 ärs taxering.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. 3 Senaste lydelse 1981419.
3 Riksdagen [98.7583. I saml. Nr 50. Bilaga 2
Prop. 1982/83: 50 34
7 Förslag till
Lag om ändring i Skattebrottslagen(1971: 69)
Härigenom föreskrivs att 1 få skattebrottslagen(l971:69) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse l-"(fireslagen lydelse
ls'
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebo-. lags tillgångar. kommunalskattelagen (1928: 370). förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt. lagen (194lz4l6) om arvsskatt och gåvoskatt. lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. lagen (1958:295) om sjö- mansskatt.
2. lagen (l941:251) om särskild varuskatt. lagen (1953: 397) om av- gift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m.. lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (l961:372) om bensinskatt. lagen (l961:394) om tobaksskatt. stämpelskattelagen (1964: 308). lagen (l968:430) om mervärdeskatt. lagen (1972z266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryekesförpaekningar. vägtrafik- skattelagen (1973: 601 ). lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter. bilskrotningslagen (1975z343). lagen (1977:306) om dryekesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt pä motorfordon. lagen (1978: 144") om skatt på vissa resor. lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassettband.
2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1953: 397) om av- gift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m.. lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattelagen (1964:3()8). lagen (1968:430) om mervärdeskatt. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972z820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpaekningar. vägtrafik— skattelagen ( 1973: 601 ). lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter. bilskrotningslagen' (19751343). lagen (l977:306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor. lagen (1982: 691 ) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982: 000) om skatt på videobatldspelare. la- gen ( ”810001 om skatt på viss elektrisk kraft.
3. lagen ( 1981 : 691 ) om socialavgifter.
Lagen gäller även preliminär skatt. kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen ( 1953: 2721.
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för ttlll och inte heller beträffande restavgift. skattetillägg eller liknande avgift.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.
' Senaste lydelse 1982: 692.
Prop. 1982/83: 50
8 Förslag till
35
Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatte- fordringar m.m.
Härigenom föreskrivs att l & lagen (1971: 1072) om förmänsberättigade skattefordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
ls'
Föreslagen lydelse"
Förmånsrätt enligt 11 åförmånsrättslagen ( 1970: 979) följer med fordran
på
1. skatt och avgift, som anges i 1 5 första stycket uppbördslagen (19531272). samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. lagen (1958: 295) om sjömansskatt och kupongskattelagen(1970: 624).
2. skatt enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.
3. skatt eller avgift enligt lagen ( 1908: 129) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper. lagen ( 1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster. lagen (194lz251) om särskild varuskatt. lagen ( 1953: 397) om avgift för fettvaror som använ- das för framställning av fettemul- sion m. m.. lagen ( 1957: 262) om all- män energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattela- gen (1964: 308). lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckeslörpackningar. lagen ( 1973: 1216) om särskild bered- skapsavgift för oljeprodukter. bilskrotningslagen (19751343). la- gen ( 1977: 306) om dryckesskatt. la- gen (1978:69) om försäljningsskatt pä motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor samt lagen (l982:69l) om skatt pa vissa kas- settband.
' Senaste lydelse l982:693.
3. skatt eller avgift enligt lagen (1908: 129) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper. lagen (1928: _376) om särskild skatt å vissa lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen ( 1953: 397) om avgift för fettvaror som använ- das för framställning av fettemul- sion m. m.. lagen (1957: 262) om all- män energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattela- gen (l964:308). lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar. lagen ( 1973: 1216) om särskild bered- skapsavgift för oljeprodukter. bilskrotningslagen (.1975:343). la- gen t 1977: 3061 om dryckesskatt. la- gen (1978:69) om försäljningsskt'ttt på motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor. lagen (198216911 om skatt på vissa kas- settband. lagen (1982: 000) om skatt på l'ideoImndspelt'lre samt lagen (1982.'()0()) om skatt på viss elek- trisk kraft.
Prop. 1982/83: 50 36
Nuvarande lydelse . Föreslagen lydelse
4. skatt enligt vägtrafikskattelagen(' 1973: 601) samt lagen ( 1976: 339) om saluvagnsskatt.
5. ttlll och särskild avgift enligt 39 s'tullagen ( 1973: 670) samt avgift enligt lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk.
6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering päjordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på flskets område.
7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningstwgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
Prop. 1982/83: 50
9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 ss lagen ( 1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
, .
Sparskattereduktion åtnjuts med 20%- av belopp som under inkomst- året har insatts på särskilt lönspar- konto och som vid årets utgång in- nestår på kontot samt med 30% av belopp som under inkomstårct har insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av ande- lar i aktiesparfond enligt lagen (1978: 428) om aktiesparfonder eller innestår på kontot för inköp av så- dana andelar. Sparskattereduktion ätnjuts under förutsättning att in- sättningar på lönsparkonto eller ak- tiesparkonto har gjorts på kontot under minst sex "av inkomstårets månader. Varje insättning skall uppgå till lägst 75 kronor och högst 600 kronor. Högsta belopp för in-; sättning på lönsparkonto är dock 400 kronor. får —— utom i fall som avses i andra stycket — inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 7200 kro- nor. varav högst 4800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto. Sparskattereduktion får inte heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomst som anges i 1 s. Öretal som uppkommer vid beräkning av sparskattereduk- tion bortfaller.
Sparskattereduktion '
F?")reslagen lydelse
Sparskattereduktion åtnjtlts med 10% av belopp som under inkomst— året har insatts på särskilt lönspar- konto och som vid årets utgång in- nestår på kontot samt med 20 % av belopp som under inkomstårct har insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av ande- lar i 'aktiesparfond enligt lagen ( 1978: 428) om aktiesparfonder eller innestår på kontot för inköp av så- dana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning att in- sättningar på lönsparkonto eller ak- tiesparkonto har gjorts på kontot under minst sex av inkomstårets månader. Varje insättning skall uppgå till lägst 75 kronor och högst 600 kronor. Högsta belopp för in- sättning på lönsparkonto är dock 400 kronor. Sparskattereduktion får — utom i fall som avses i andra stycket — inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 7200 kro- nor. varav högst 4800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto. Sparskattereduktion får inte heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomst som angesi ] ;. Öretal som uppkommer vid beräkning av sparskattereduk- tion bortfaller.
Har sparande enligt första stycket påbörjats under senare delen av året_ men har inte insättningar skett under sex månader. åtnjuts sparskattere- duktion för sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för det närmast följande inkomstårct. Sparskattereduktion enligt detta stycke medges en- dast om sparandet under det sistnämnda inkomstäret uppfyller de förut- sättningar som anges i första stycket. Sparskattereduktion får med tillämp- ning av detta stycke beräknas på ett sammanlagt belopp av högst 10200 kronor. varav högst 6800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto.
' Senaste lydelse 1980: 1053.
Prop. 1982/83: 50
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I fråga om sparskattereduktion tillämpas 2 5 4 mom. femte och sjätte styckena uppbördslagen (1953: 272). Sparskattereduktion skall tillgodoräk- nas den skattskyldige före annan skattereduktion.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjö- mansskatt och har denna nedsatts enligt 12 ä 4 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag. skall reduktionsbe- loppet minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.
5
Sker uttag från lönsparkonto före utgången av det femte året efter det år för vilket sparskattereduktion kommer i fråga enligt 2 ? men efter utgången av sistnämnda år skall av- drag göras av kreditinrättningen med 25%.1n1öses andel i aktiespar- fond inom samma tid skall avdrag göras av fondbolaget med 35 %. Om den skattskyldige visar att spar- skattereduktion enligt 2 s inte tidi- gare har medgivits eller kommer att medgivas för de uttagna sparmed- len. skall avdragetjämkas med hän- syn härtill.
52
Sker uttag från lönsparkonto före utgången av det femte året efter det år för vilket sparskattereduktion kommer i fråga enligt 2 s men efter utgången av sistnämnda år skall av- drag göras av kreditinrättningen med 15 %. lnlöses andel i aktiespar- fond inom samma tid skall avdrag göras av fondbolaget med 25 %. Om den skattskyldige visar att spar- skattereduktion enligt ?. & inte tidi- gare har medgivits eller kommer att medgivas för de uttagna sparmed- len.-skall avdragetjämkas med hän— syn härtill.
Övergår rätten till lönsparkonto eller aktiesparkonto inom den i första stycket angivna tiden på annat sätt än genom arv." testamente eller bodel- ning med anledning av makes död eller pantsätts rätten till sådant konto skall innestående medel utbetalas. Därvid tillämpas bestämmelserna i förs- ta stycket.
Det belopp som har avdragits enligt första stycket skall betalas till staten. Regeringen eller myndighet. som regeringen bestämmer. utfärdar närmare föreskrifter om-detta.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1983 och tillämpas första gången på insättningar som berättigar till sparskattereduktion vid 1984 ars taxering.
: Senaste lydelse 1980: 151.
Prop. 1982/83: 50 . 39
10 Förslag till
Lag om ändring i lagen ( 1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m.m.
Härigenom föreskrivs att 2 och 3 ss lagen (1980: 954) om särskilt inves- teringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse F ("ireslagen lydelse 2 sl
Särskilt investeringsavdrag Särskilt investeringsavdrag medges endast för arbete som har igångsatts under perioden den 1 no- vember 1980—den 31 oktober 1982.
medges endast för arbete som har igångsatts under perioden den 1 no- vember 1980—den 31 oktober 1983.
Ett arbete anses igångsatt när det har påbörjats på arbetsplatsen.
353
Särskilt investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna för ny-. till- eller ombyggnad och 20 procent av den del av mgifterna för täckdikning som hänför sig till peri- oden den 1 november 1980—den 31 mars 1983. Utgifter anses hänför- liga till denna period om de avser material som har fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts under perioden.
Särskilt investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna för ny-. till- eller ombyggnad och 20 procent av den del av utgifterna för täckdikning som hänför sig till peri- oden den -1 november 1980—den 31 mars 1984. Utgifter anses hänför- liga till denna period om de avser material som har fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts under perioden.
lnvesteringsavdrag skall göras för det beskattningsär under vilket ett arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till flera beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har gjorts. får dock hela investeringsavdraget göras vid taxeringen för det sista beskattningsär som kan komma i fråga.
Särskilt investeringsavdrag medges högst med ett belopp som motsvarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av för- värvskällan före särskilt investeringsavdrag och före — i förekommande fall — avdrag för inkomstbascrad avsättning till resultatutjämningsfond enligt 41 d & kommunalskattelagen (1928: 370). avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen (1979: 610) om allmän investerings- reserv. uppskov enligt lagen ( 1979: 61 1) om upphovsmannakonto. uppskov enligt lagen (198313) om uppfinnarkonto samt avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter. Vad som inte kun- nat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan. dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet investeringsav- drag får — i förekommande fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret belöpandc avdraget — inte överstiga det belopp som har beräknats enligt första meningen.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.
1 Senaste lydelse 1981: l()98_ : Senaste lydelse 1982: 10,
Prop. 1982/83: 50 40
11 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning
Härigenom föreskrivs att lagen (19801 1047) om skattereduktion för ak- tieutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1982. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om utdelning som har blivit tillgänglig för lyftning före utgången av år 1982.
Prop. 1982/83: 50 41
12 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981: 1099) om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 4 5 lagen (1981: 1099) om särskilt investerings- avdrag vid redovisningen av mervärdeskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Navara/ale lydelse
Avdrag medges endast för inven- tarier som levereras under år 1982. Avdrag medges dock inte om leve- ransen grundar sig på ett skriftligt avtal som har träffats före den 1 november 1980. I fråga om inventa- rier som den skattskyldige har till- verkat själv medges avdrag endast under förutsättning att tillverkning- en har påbörjats efter den 31 okto- ber 1980 och avslutats under år 1982.
Föreslagen lydelse
Avdrag medges endast för inven- tarier som levereras under år 1982 eller I983. Avdrag medges dock inte om leveransen grundar sig på ett skriftligt avtal som har träffats före den 1 november 1980. I fråga om inventarier som den skattskyl- dige har tillverkat själv medges av- drag endast under förutsättning att tillverkningen har påbörjats efter den 31 oktober 1980 och avslutats under år 1982 eller 1983.
För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken den skatt- skyldige är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap. medges avdrag en- dast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har påbörjats efter den 31 oktober 1980.
Avdrag för en viss inventariean- .
skafhing medges inte enligt både denna lag och lagen (1980: 953) om särskilt int-=estering.mvdrag för in- yentarieanska/fning. Den skattskyl- digejiir själv bestämma vilket av- drag han vill utnyttja.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.
Prop. 1982/83: 50 42 13 Förslag till
Lag om ändring i lagen (l982:4l7) om ikraftträdande av lagen (1982: 416) om ändring i lagen" (1947: 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 25 lagen (l982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
2 5
Vid 1984 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 s 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet: -
3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet:
när beskattningsbar inkomst överstiger 4 men inte 7 basenhetcr: grundbeloppet för 4 basenheter och 497 av återstoden:
7 .. .. 8 .. : .. .. I 7,1 . 8 .. .. 9 .. : .. .. 8 .. .. IIC .. 9 " " 10 " : " " .-9 " " 20% " 10 " " 12 " : " " 10 " " 24% " 13 .. .. 13 .. : .. .. [2 .. .. 26% .. 13 " " l4 " : " " 13 " " 29% " 14 " " 15 " : " " 14 " " 32% " 15 " " l7 " : " " I5 " " 3645-12. " l7 .. .. 19 .. : .. .. [7 .. .. 38'3- .. 19 " " 20 " : " " 19 " " 39% " 20 " " 26 " : " " 20 " " 4047; 26 " " 30 " : " " 26 " " 41% 30 basenhetcr : " 30 " " 44% "
Föreslagen lydelse
29"
Vid 1984 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 ä 1 mom. lagen (19471576) om statlig inkomstskatt:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenhetcr enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:
3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet:
när beskattningsbar inkomst överstiger 4 men inte 7 basenhetcr: grundbeloppet lör 4 basenhcteroeh 4'55'; av återstoden:
7 8 : 7 " 742-
8 .. .. 9 .. : .. .. 8 .. .. It)”? .. 9 " " 10 " : " " 9 " " 19% " l0 " " l2 " : " " IO " " 2347? ' 12 .. .. 13 .. : .. .. |: .. .. 26%.- .. 13 .. .. 14 .. : .. .. 13 .. .. 29% .. l4 " " l5 " : " " l4 " " 32”)? " 15 " " l7 " : " " 15 " " 36% " 17 .. .. 19 .. : .. .. 17 .. .. 33% .. 19 .. .. 20 .. : .. .. 19 .. .. 39,51 .. 20 " " 26 " . : " " 20 " " 40% 26 .. .. 30 .. : .. .. 26 .. .. 4113. 30 basenheter ' " " 30 " " 44???- '
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1983.
I L
Prop. 1982/83: 50
43- 14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982: 420) om ändring i lagen ( 1958: 2951 om sjömansskatt
att de tabeller som avses i 7 lagen (1958:2951 om sjö _ " ' i den lydelse t genom lagen (191: - ' " i nämnda l
ä 1 mom. och as abcllerna har erhållit ag skall ha nedan angivna
agen omtryckt 1970: 933. Senaste lydelse av 1
agens rubrik 1974: 777.
Prop. 1982/83: 50 44
Bilaga Nuvarande lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskatt Fjärrfart Tabell F kolumn ] (Ogift sjöman utan barn) Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 2310— 3600 10.30 +33.0€7-?. 3600— 4200 436 +34.0 % 4200— 4800 640 +37.0'.5/c- 4 800— 5 400 862 +42.0 C'r- 5400— 6000 1114 +50.0',1=2 6000— 7200 1414 +53.0€3? 7 200— 7 800 2 050 + 56.0 97. 7800— 840) "2 386 +58.5 ',??- 8400— 9000 2737 +61.5'.7f 9000—10200 3106 +65.0 % 10200—11400 3 886 +67.0 % 11400—12000 4690 +68.5':7=? 12000—15600 5101 +69.0% 15 600—18000 7585 +70.0% 18 000— 9 265 +73.0 % Tabell F kolumn 2—3 (Gift sjöman) Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns, kr. nedre gräns 2770— 3600 12.10 +33.0€7?- 3 600— 4 200 286 +34,0 % 4200— 4800 490 +37,0 92- 4800— 5400 712 +42.0',?1- 5 400— 6 000 964 +50.0 '.'-"4.- 6000— 7200 1264 +53.0% 7 200— 7 800 1900 +56.0 92 7800— 8400 2236 +58.5% 8400— 9000 2587 +61,5f72 9000—10200 2956 +65.0'7r- 10200—11400 3736 +67.0';7?- 11400—12000 4540 +68.5C'7 12000—15600 4951 +69.0% 15 600—18000 7435 +70.0 % 18000— _9115 +73.oc-;-
Prop. 1982/83: 50 ' 45
Nuvarande [vale/.se
Tabell F kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar Skatt pä inkomst Skatt på inkomst mänadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 2 930— 4 200 9.90 +33.0 (På,- 4 200— 4 800 429 +36.0C-1 4800— - 5 400 645 +40,0 C;. 5400— 6000 885 +48_.5(.i-'2 6000— 7200 1176 +53.0'7?. 7200— 7800 1812 +54.5'.5'2- 7800— 8400 2139 +58.0€-7r- 8 400— 9 000 2 487 +60.5 f.?z- 9000— 9600 2850 +64.5€7-?- 9600—10200 3237 +65.0C7(- 10200—11600 3627 +67.0f:5'å 11600— 12200 4565 +68.0'.71- 12 200—15800 4973 469.052. [5800—18200 7457 +70.0€4 18200— 9137 +73.0(.i-?
Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst
manadsin komst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 2370— 2400 9.85 + 10.59? 2400— 3000 13 +11.0'.?.' 3000— 3600 79 +29.5 '.'"? 3600— 4200 256 .-30.5 97- 4 200— 4 800 439 + 3.3.5 '.'-'i. 4 800— 5 400 640 +38.0 % 5400— 6000 868 ”45.05"? 6000— 6600 1 138 —-47.5 'I;- 6600— 7 200 1 423 "48.013? 7200— 7800 1711 +50.0f.?? 7800— 8400 2011 +5:.5c+ 8 400— 9000 2 326 +55.5 'Fi- 9000— 9 600 2 659 +59.0 (.it 9600— 10 200 3 013 +60.5 '.!-P 10 200— 1 1 400 3 376 +62.0€:.5 ”400—12000 4120 +64.5'.:.; 12000— 13800 4507 +66.5.;.;. 13 800 — 15 600 5 704 +68.5C1-2 15 600— 18 000 6937 +70.0 Ci 18000—27 200 8617 +73.0'..-"2 27 201— 15 333 +74.5 (..?-['
Prop. 1982/83: 50 46
Nuvarande lydelse
Tabell FT kolumn 1—3 (Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 9000— 9600 0 + 05% 9600—1140() 3 + 2.091- 11400—12000 39 + 3.092 12000—13800 57 + 5.09? 13800—15600 147 + 7.05"?- 15 600— 27 200 273 + 8.0 %
I 201 + 10.07?
27 290—
Tabell Fl" kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar Skatt pä inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 9600—11600 0 + 2,09? 11600—12200 40 + 3.09?- 12200—14000 58 + 5.053- 14000—15800 148 + 7.092 15 800—27 400 274 + 8.0 Ci 27400— 1202 + 10.0 ??
Närfart Tabell N kolumn ] (Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar
Skatt på inkomst Skatt på inkomst
mänadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 1050— 1800 11.00 +32.0C'.'- 1800— 3600 251 +33.0f71- 3 600— 4 200 845 + 35.0 C?- 4200— 4800 1055 +38.5 % 4 800— 5 400 1 286 +46.0 1.1-? 5 400— 6000 1562 +51.5 52 6000— 6600 1871 +53.0% 6600— 7200 2 189 7200— 7800 2513 7 800— 8400 2 855 8 400— 9000 3 212 +63.5 C?- 9000-- 9600 3593 +65.0(.i'; 9600—11000 3983 +66.5 'T'r- 11000—11800 4914 +68.0'.-7- 11 800— 15 400 5 458 +69.0 '.'-2 15400_—17800 7942 +70.0Cl 17 800— 9622 +73.0€.7r
Prop. 1982/83: 50 47
Nuvarande lydelse
Tabell N kolumn 2—3 (Gift sjöman)
Beskattningsbar Skatt på inkomst " ”Skatt pä inkomst mänadsin komst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 1520— 1800 11.40 +32.0 C? 1800— 3600 "101 +33.0% 3600— 4200 695 +35.0% 4200— 4800 905 +38.5 C'n 4800— 5400 1 136 +46.0 % 5400— 6000 1412 +51.5% 6000- 6600 1721 +53.0 % 6600— 7200 2039 +54.0C?.= 7200— 7800 2363 +57.0C=?. 7800— 8400 2705 +59.5C*?. 8400— 9000 3062 - +63.5C'? 9000— 9600 3443 +65.0C'?. 9600—11000 ' 3833 +66.5% 11000—11800 4764 +68.0C*?, 11 800— 15400 5 308 _ +69.0C'E.
15 400— 17 800 7792 +70.()% 17 800— 9472 +73.0 C?
Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar Skatt pä inkomst Skatt på inkomst mänadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 1680— 1800 9.60 +32.0 C? 1800— 2400 48 +32.5 % 2 400— 3 600 243 + 33.0 Ci.- 3 600 — 4 200 639 + 34.0 1.7-?. 42(X)— 4800 843 +37.5 C"?- 4800— 5400 1068 '+43.5'=?- 5 400— 6000 1 329 +50.5 C?- 6000— 6 600 1 632 +53.0 C?- 6 600— 7 200 1 950 + 53.5 (..?-"r'- 7 200— 7 800 2 271 +56.() C?- 7800— 8400 2607 +59.0(.'-?. 8400— 9000 2961 +62.0C?- 9000— 10000 . 3333 +65.0C-? 10000—11200 3983 +67.0C? 11 200— 1 1 800 4 787 +68.0 [..?-?.- 11800— 15 600 5195 +69.0':F?.- 15600—18000 7817 +70.0C'% 18000— 9497 +73.0C"?
Prop. 1982/83: 50 48
Nuvarande lydelse
Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)
___—___—
Beskattningsbar Skatt pa inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 1070— 1200 11,75 +22.5 C? 1 200— 1800 41 +22.0C'-?- 1800— 2400 173 +23.0'3 2400— 3000 311 +22.5? 3 000— 3 600 446 ' +3().0 C? 3600— 4200 626 +31.5 C?- 4200— 4800 815 +34.5 q,; 4 800— 5 400 1 022 +41.5C-? 5400— 6000 1 271 +46.0'.-'? 6000— 6600 1 547 +48.0 (..?-?. 6600— 7200 1835 +49.0'.'-? 7200— 7800 2129 +51.0C2 7800— 8400 2435 +53.5C'? 8400— 9000 2756 +57.0C-'?- 9000— 9600 3 098 + 59.5 C? 9600— 1 1 000 3 45.5 _ +62_01j:; 11000—11800 4323 +63.5Cv' 11800— 13.600 4831 +67.0 C?- 13 600— 15 400 6037 +68.0 (??. 15400—17800 7261 +70.5C?
17 800—27 000 8 953 + 73.0 C?- 27 000— 15 669 + 74.5 C?
Tabell NT kolumn 1—3 (Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt pa inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 9000-- 9600 () + 1.0 '.??- 9600—11000 6 + 2.0 '.'?- 11000—11800 34 + 3.5C-i
11800— 13600 62 + 5.0”?
13 600— 15 400 152 + 7_() rf.-g 15 400 — 27 000 278 + 8.0 C?- 27000— 1206 + 10.0 C;-
Tabell NT kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets
kr. . gräns. kr. nedre gräns 9000— 9600 () + 0.5 C?- 9600—11200 3 + 2.0 "? [1200—11800 35 + 3.0 C? 11800—13600 53 + 5.0'..-'-?
1360()-— 15600 143 + 7.0 '??- 15 600—27 000 283 + 8.0 C? 27 000— 1 195 + 10.0 Ci"
Prop. 1982/83: 50
Föreslagen lydelse
Tabeller för beräkning av sjömansskatt
Fjärrfart Tabell F kolumn 1 . (Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar mänadsinkomst. kr.
2 310— 3 600 3 600— 4 200 4 200— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000
6 000— 6 600 6 600— 7 200 7 200— 7 800 7 800— 8 400 8 400— 9 000
9000—10200 10200—11400 11400—12000 12000—15600 15600— 18000
18000—
Tabell F kolumn 2—3 (Gift sjöman)
49
Bilaga
Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.
10.31) 436 640 859 1 105
1399 1711 2026 2359 2710
3 082 3 862 4 666 5 074 7 558
9238"-
Skatt pä inkomst utöver skiktets nedre gräns.
+33.0C'n +34.0 C?- +36.5 C? +41.0C?- +49.0C-?.
45.10 e..-z. +52.5 4»; +55.5 .G... +58.5 (7. +mna
+65.0(..?. +67.0C?- +68.0C?.- +69.()C?- +70.0C?
+73.0C?
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns. 2770— 3600 12.10 +33.0C7?- 3 600— 4 200 286 + 34.0 C?- 4 200— 4 800 490 + 36.5 C? 4 800— 5 400 709 +41.()'.?. 5 400— 6 000 955 +49.() C? 6 000— 6 600 1 249 + 52.0 C? 6600— 7 200 1561 +52.5 % 7200— 7800 1876 +55.5 C? 7800— 8400 2209 +58.5 C?- 8400— 9000 2560 +62.0 '? 9000—10200 2932 +65.0C? 10200—11400 3712 +67.0C'-? 11400—12000 4516 +68.0C?- 12 000— 15 600 4 924 +69.() C? 15600—18000 7408 +70.0 C? 18 000— 9 088 +73.0 C?
Prop. 1982/83: 50 50 Föreslagen lydelse
Tabell F kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst mänadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns. 2930— 4200 9.90 +33.0C? 4 200— 4 800 429 +36.0 C? 4 800— 5 400 645 + 39.0 C? 5 400— 6 000 879 +47.5 C? 6000— 7200 1 164 +52.0 C? 7 200— 7 800 1788 +54.5 '? 7 800— 8 400 2 115 +58.0 ':?- 8400— 9000 2463 +60.5C? 9 000— 9 600 2 826 +64.5 C? 9600—10200 3213 +65.0C-'? 10 200— 1 1 600 3 603 +67.0 C?- 11600—12200 4541 +68.0C?. 12 200— 15 800 4949 +69.0C? 15 800— 18 200 7 433 +70.0 C? 18 200— 9113 +73.0C?-
Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt pä inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns. 2370— 2400 9.85 + 10.5 C:?- 2400— 3000 13 +11.0C? 3 000— 3 600 79 + 29.5 C? 3 600— 4 200 256 + 30.5 C? 4 200— 4 800 439 +33.0 % 4800— 5400 637 +37.0C? 5 400— 6 000 859 +44.0 C? 6000— 6 600 I 123 +47.0C? 6 600— 7 200 1 405 +47.5 C? 7 200— 7 800 1 690 +50.0 C? 7800— 8400 1990 +52.59? 8400— 9000 2305 - +55.5 C? 9000— 9600 2638 +59.0 C? 9 600— 10 200 2 992 + 60.0 C?- 10200—11400 3352 +62,5 C? 11400—12000 4102 +64.0C7? 12 000— 13 800 4486 +66'.5C? 13800—15600 5683 +68.5C? 15600— 18000 6916 +70.0C-? 18 000—27 200 8596 +73.0 C?-
27200— 15312 +74.5C?.
Prop. 1982/83: 50 Föreslagen lydelse
Tabell Fr kolumn 1—3 (Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)
Beskattningsbar Skatt på inkomst manadsinkomst. vid skiktets nedre kr. gräns. kr. 9000— 9600 0 9600— 1 1 400 3 11400— 12 000 39 12 000— 13 800 57 13 800— 15 600 147 15 600—27 200 273 27 200—
Tabell Fr kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)
1201
Beskattningsbar Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre kr. gräns. kr.
9600— 1 1600 () 11600—12200 40 12 200— 14000 58
14000— 15800 148 15 800—27 400 274 27 400— 1 202 Närfart Tabell N kolumn ] (Ogift sjöman utan barn)
51
Skatt [lit inkomst utöver skiktets nedre gräns
-1
4 l 1). nu 1.) c
'obo o'o'ob.
;?
. n "..-9. $. "43
+ .1 + '—'*. 's". .. .
Soo;-
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
'o'o'c
&] 11.511.) ”*. "*. ". . ».. ,....
. 5
+ OC C;— g .
+1oioår;
Skatt pä inkomst utöver skiktets nedre gräns.
Beskattningsbar Skatt på inkotnst månadsinkomst. vid skiktets nedre kr. gräns. kr.
1 050— 1 800 1 1 1 800— 3 600 251 3 600— 4 200 845 4 200— 4 800 1 055 4 800— 5 400 1 283
5 400— 6 000 1 550 6000— 6600 1853 6600— 7200 2165 7 200— 7 800 2 489 7 800— 8 400 2 831
8 400— 9000 3 188 9 000— 9 600 3 569 9 600—11000 3959 1 1 000— 1 1 800 4 890 11800—15400 5434 15400—17800 7918 17 800— 9 598
42.09. +33.()C? +35.()C? +38.()'.-'? +44.5 f.;
+5().5 '.? +52.0(Z-'-? +54.0C-? +57.0C-?. +59.5 '.?-
+63.5 C? +65.0C? +66.5 C."?- +68.0C-?. +69.0C?.
+70.0C? +73.o ?;
Prop. 1982/83: 50
I—"örmlagen lydelse
'l'ahell N kolumn 2—3 (Gift sjöman)
Beskattningsbar Skott på inkomst månadsinkomst. ' vid skiktets nedre kr. gräns. kr.
1520— 1800 11.40 I 800— 3 600 101 3 600— 4 200 695 4 200— 4 800 905 4800— 5400 1 133
5 400— 6 000 1 400 6 000— 6 600 1 703 6600— 7200 2015 7 200— 7 800 2 339 7 800— 8 400 2 681
8 400— 9 000 3 038 9000— 9600 3419 9 600— 1 1 000 3 809 11000— | 1 800 4740 11800— 15 400 5 284 15400—17800 ' 7768 17 800— 9 448
Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar Skatt på inkomst mänudsinkomst. vid skiktets nedre kr. gräns. kr.
1680— 1 800 9.60 1 800— 2400 48 2 400— 3 600 243 3 600— 4 200 639 4 200— 4 800 843
4 800— 5 400 1 068 5 400— 6 000 1 320 6 000— 6600 1 617 6 600— 7 200 1 929 7 200— 7 800 . 2 247 7 800— 8 400 2 583 8400— 9000 2937 9 000— 10 000 3 309 10000— 1 I 200 3 959 11 200— 1 1 800 4 763 11800—15600 5171 15 600— 18 000 7 793 18000— 9473
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns.
+32.0'7c +33.0 % +35.0C.=? +38.0C7'r.. +44.5 C? +5().5 9?- +52.0 9?- +54.0 '? +57.0C2?- +59.5 %
+63.5 %* +65.0% +66.5% +68.09?- +69.09'å-
+70.0 9? +73.() 9?-
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns.
+32.0 ';?- +32.5 ';? +33.0 C? +34.09?- +37.5 '.!-?
+42.0C-?- +49.5 % +52.0£=; +53.0'7( +56.09?
+59.09'r +62.09'r- +65.09r- +67.() 9?— +68.0 9?-
+69.0 9?- +70.0 C7r +73.(19?.
Prop. 1982/83: 50 53
Föreslagen lydelse
Tabell N kolumn U . (Utländsk sjöman)-
Beskattningsbar Skutt på inkomst Skatt pä inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets _ kr. gräns. kr. . nedre gräns. 1070— 1200 11.75 +22.5 C.:-'?- 1200— 1800 41 +22.0 9?- 1800— 2400 173 ' +23.()% 2400- 3000 311 +22.5 % 3000— 3600 446 +30.0 9? 3 600— 4 200 626 +31.5 9?- 4 200— 4 800 815 _ + 34.0 9?- 4 800— 5 400 1 019 +40.5 9?- 5 400— 6000 1 262 +45.5 "'"- 6000— 6600 1535 +46.5 C"?- 6600— 7200 1814 +48.59?- 7 200— 7 800 2 105 +5 l .0 9? 7 800— 8 400 2 411 +54.0 9?- ' 8400— 9000 - 2735 +57,0 9?- 9000— 9600 3 077 +59.5 9?- 9600—11000 3434 +61.592- 11 000— 1 1 800 4 295 +64.5 9?- 11800—13600 4811 +66.59'7. 13 600— 15 400 6 008 +68.5 9? 15400—17800 7241 +70.5C? 17 800—27 000 8 933 +73.09?. 27000— _ 15 649 +74.5 9?
Tabell NT kolumn 1—3 (Ogift sjöman titan barn samt gift sjöman)
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets - kr. gräns. kr. nedre gräns 9000- 9600 0 + 1.0 9"? 9600—11000 - 6 _. + 2.09? 11000—11800 ' 34 — 3.5-C? 11800—13600 63 - + 5.0” 13600—15400 152 + 7.09? 15400—27 000 278 4 8.09? 27 000— ] 206 - + 10.06?
Tabell NT kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst mänadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 9000— 9600 0 -+ 0.5 (i 9600— 1 1 200 3 + 2.0 9? 11200—11800 35 —' 3.09? 1180()— 13 600 53 + 5.0 ('? 13600—15600 143 + 7.0": 15600—27000 28.3 — 8.0 C? 27000— 1 195 + 10.0 '?
Prop. 1982/83: 50 54
15 Förslag till
Lag om hyreshusavgift Härigenom föreskrivs följande.
l 5 Den som vid taxering till kommunal inkomstskatt skall ta upp garan- tibelopp för annan fastighet som inkomst skall betala hyreshusavgift om fastigheten vid fastighetstaxering betecknas som hyreshusenhet och om- fattar byggnad med beräknat värdeår före år 1975.
Från hyreshusavgift undantas dock
1. hyreshusenhet som huvudsakligen består av hotell- eller restaurang- byggnad. kioskbyggnad eller parkeringsbyggnad eller som utgörs av tomt- mark med saneringsbyggnad samt hyreshusenhet med ett taxeringsvärde understigande 1000 kronor.
2. hyreshusenhct om byggnaden har uppförts eller byggts om efter år 1957 med stöd av lån enligt kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m. eller kungörelsen (1962: 537) om bostadslån eller bostadslånckungörelsen (19672557) eller med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946") och lånet inte avser enbart följande åtgärder. nämligen
åtgärder för en bättre hushållning med energi eller användning av annat energislag än olja vid uppvärmning.
åtgärder vilka behövs för att minska radondotterhalten till en nivå som är godtagbar från allmän hälsovårdssynpunkt.
åtgärder som avser förbättrad avfallshantering.
3. hyreshusenhet med studentbostadshus som har uppförts år 1957 eller tidigare med stöd av tilläggslån för anordnande av studentbostäder.
4. annan hyreshusenhct om byggnaden har uppförts efter år 1957 och län har lämnats enligt räntelånekungörelsen (1967: 553).
Hyreshusavgiften tltgör för varje beskattningsår 2 procent av det taxe- ringsvärde som legat till grund för beräkning av garantibeloppet.
Har garantibeloppet jämkats enligt bestämmelserna i 47 & sjätte stycket kommunalskattelagen (19281370) skall också underlaget för beräkning av hyreshusavgiften jämkas.
2 & Vad som föreskrivs i 15 ä 2 mom. första stycket lagen ( 1947: 576) om statlig inkomstskatt om ansvarighet för sådan skatt gäller också beträffan- de hyreshusavgift.
3 & Hyreshusavgift utgår i helt antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid öretal över femtio Uppåt och vid annat öretal nedåt. -
4 ä I fråga om debitering och uppbörd av hyreshuguvgifl gäller bestäm- melserna i uppbördslagen (1953: 272).
5 & Hyreshusavgift tillfaller staten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering. Avgiften skall dock vid 1984 års taxering utgöra I procent och vid 1985 års taxering 1.5 procent. I fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet skall avgiften vid 1984 års taxering påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.
Prop. 1982/83: 50 55
16 Förslag till
Lag om skattereduktion för fackföreningsavgift Härigenom föreskrivs följande.
l & Skattereduktion för fackföreningsavgift enligt denna lag medges fysisk person som har varit bosatt eller vistats häri riket under någon del av inkomstårct. Med inkomstår förstås det kalenderår som närmast har föregått taXeringsåret.
2 & Underlag för beräkning av skattereduktion är medlemsavgift som den skattskyldige visar sig under inkomstårct ha erlagt till arbetstagarorga- nisation. dock högst 1200 kronor. Med arbetstagarorganisation förstås sådan organisation som avses i lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet. .
Underlaget avrundas nedåt till helt tiotal kronor.
3 & Skattereduktion för fackföreningsavgift uppgår till 40 procent av underlaget. -
4 & 1 fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift tillämpas 2 s" 4 mom. femte och sjätte styckena uppbördslagen (1953: 272). Skattereduk- tion för fackföreningsavgift skall tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt 2 %$ 4 mom. uppbördslagen.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjö- mansskatt och har denna nedsatts enligt 12 ä 4 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbc- loppet minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.
Prop. 1982/83: 50 56
17 Förslag till
Lag om skatt på videobandspelare Härigenom föreskrivs följande.
l & Skatt (videoskatt) skall erläggas till staten enligt denna lag vid om- sättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av video- bandspelare (ur tulltaxenummer 92.11).
2 & Skatt utgår med 600 kronor per videobandspelare.
3 & Riksskatteverket är. utom i fall som avses i andra stycket; beskatt-
ningsmyndighet. Därvid gäller lagen,(l959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning. _ Då en videobandspelare införs till landet av någon som inte är regi-
strerad som importör enligt 6 & andra stycket. skall skatten erläggas till tullmyndigheten. l sådana fall gäller tullagcn ( 1973: 670) i fråga om skatten. Dessutom gäller 46 å lagen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskatt-
ning.
4 Med skattskyldig avses i det följande . den som inom landet yrkesmässigt tillverkar videobandspelare. . den som har blivit registrerad som importör enligt 6 9" andra stycket.
[.)—70"-
'Jl
L—WI'J—W:
Skattskyldighet för den som är skattskyldig inträder när
en videobandspelare levereras till en köpare som inte är registrerad. . en videobandspelare första gången hyrs ut.
. uttag sker av en videobandspelare. . den skattskyldige avregistreras.
6 & Tillverkare som avses i 4 & skall vara registrerad som skattskyldig hos riksskatteverket.
Den som inför videobandspelare till landet för yrkesmässig återförsälj- ning eller uthyrning i större omfattning kan efter ansökan registreras som skattskyldig hos riksskatteverket.
7 & Skattskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje period om två kalendermånader räknat från kalenderårets början (redovis- ningsperiod).
8 5 l deklarationen skall skatt redovisas för de videobandspelare för vilka skattskylt'lighet har inträtt under redovisningsperioden. Avdrag får göras för skatt på sådana videobandspelz'tre
[. som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att användas där.
2. för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt.
3. som har återtagits i samband med återgång av köp.
4. som har sålts med förlust för den skattskyldige. i den män förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen.
Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.
Prop. 1982/83: 50 57
9 & Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket senast (len femte i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1983.
Prop. 1982/83: 50 58
18 Förslag till
Lag om skatt på viss elektrisk kraft Härigenom föreskrivs följande.
l & Skatt skall erläggas till staten enligt denna lag för elektrisk kraft som inom landet framställs i ett vattenkraftverk med en installerad generatoref- fekt av minst 100 kilowatt.
Skatteplikt föreligger inte för elektrisk kraft som framställs i ett pump- kraftverk.
2 & Riksskatteverket är beskattningsmyndighet. Lagen(l959:92)om för- farandet vid viss konsumtionsbcskattning tillämpas på skatt enligt denna lag.
3 5 Den som framställer elektrisk kraft som avses i l & (skattepliktig kraft) är skattskyldig och skall vara registrerad hos riksskatteverket.
4 5 Skyldighet att erlägga skatt enligt denna lag inträder när kraften framställs.
5 & Skatten utgår med två öre per kilowattimme.
Skatten sätts ned med ett öre per kilowattimme om den har producerats i ett kraftverk som har tagits i drift under åren [973—1977 och med två öre per kilowattimme om den har producerats i ett kraftverk som har tagits i drift senare.
Den skattepliktiga kraften skall mätas vid varje kraftverk.
6 & Vid beräkning av skatt enligt 5.5 skall den producerade kraften i förekommande fall fördelas på anläggningar som har tagits i drift före år 1973, under tiden 1973— [977 och efter är 1977 med ledning av den genera- toreffekt som har börjat utnyttjas under var och en av dessa tidsperioder.
7 9" Den som är skattskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje kalendermånad.
8 & Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket senast den tjugofemte i månaden efter redtwisningsperioden.
Denna lag träderi kraft den ljanttari 1983.
Prop. 1982/83: 50 59
19 Förslag till
Lag om inbetalning på särskilt investeringskonto Härigenom föreskrivs följande. ' f..
l & Svenskt aktiebolag. svensk ekonomisk förening och svensk sparbank skall. om företagets huvudsakliga verksamhet avserjordbruk. skogsbruk. fastighetsförvaltning eller rörelse. betala in medel på ett räntelöst konto i riksbanken (särskilt investeringskonto) enligt bestämmelserna i denna lag.
Regeringen fär. om det finns synnerliga skäl. medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala in medel på särskilt investeringskonto.
Företag. som avses i första stycket och som betalar in medel på särskilt investeringskonto. har rätt till avdrag enligt bestämmelserna i 4 s'för det belopp som i räkenskaperna har avsatts till en särskild fond (särskild investeringsfond).
Aktiebolag eller ekonomisk förening. som avses i 24 :$ 3 mom. kommu- nalskattelagen ( l928: 370). behöver inte betala in medel på särskilt investe- ringskonto. '
2 & lnbetalning på särskilt investeringskonto skall göras med ett belopp som motsvarar 20 procent av företagets justerade årsvinst under det be- skattningsår för vilket taxering i första instans sker är l984 eller — om företaget på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras detta år — år 1985. Understiger denjusterade årsvinsten ] miljon kronor behöver inbetalning på särskilt investeringskonto inte göras.
Med justerad årsvinst avses ärsvinsten enligt fastställd balansräkning sedan årsvinsten. i den mån den påverkats av nedan angivna poster.
a) ökats med erlagda eller beräknade allmänna svenska skatter. b") ökats med belopp som har avsatts till allmän investeringsfond enligt lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond och annan liknande fond.
c) ökats med belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål.
d) minskats med restituerade allmänna svenska skatter.
e) minskats med belopp som enligt 6 & lagen om allmän investeringsfond har återförts från Iagerinvesteringskonto jämte tillägg på sådant belopp.
[) justerats med belopp som har föranlett ändring av årsvinsten på grund av överföring av allmän investeringsfond och annan liknande fond samt
g) ökats med belopp som har tagits i anspråk för av- eller nedskrivningar eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen.
Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader skall den justerade årsvinsten jämkas med hänsyn till detta. Skall företaget taxeras för två beskattningsår skall årsvinsten för de båda beskattnings- åren läggas samman. varefter vinsten jämkas med hänsyn till de båda beskattningsårcns sammanlagda längd.
Har företaget vidtagit några åtgärder som kan antas ha tillkommit i syfte att helt eller delvis undgå skyldighet att betala in medel på särskilt investe- ringskonto skall vid bestämmande av underlaget för insättningsskyldighe- ten bortses från sådana åtgärder.
3 & lnbetalning till särskilt investeringskonto skall ha kommit ett riks- bankskontor till handa senast den dag.. då företaget enligt 34 & I eller 2
Prop. 1982/83: 50 60
mom. taxeringslagen(1956: 623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för beskattningsåret. .
lnbetalning som har gjorts senare än i första stycket sägs men senast den l5 oktober under taxeringsåret skall också godtas. l dessa fall skall företa- get betala en särskild avgift till statsverkct. Avgiften är i procent av det för sent inbetalade beloppet för den kalendermånad då beloppet rätteligen senast skulle ha betalats in och därefter i procent av beloppet för varje påbörjad kalendermånad till dess inbetalning sker.
Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsstyrelsen bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt 58 s" 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953: 272) på avgiftsbe- loppet. Den särskilda avgiften och restavgiften får drivas'in i samma- - ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen.
Avgifterna ärinte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Skall företaget inte taxeras år l984 är företaget skyldigt att göra en preliminär inbetalning till riksbanken med belopp som motsvarar 20 pro- cent av den justerade årsvinsten eller —— i förekommande fall —' den jämkade ärsvinstcn. beräknad enligt 2 s". som hänför sig till det eller de beskattningsår för vilket taxering sker år 1983. lnbetalningen skall ha kommit ett riksbankskontor till handa senast den 30 april 1984. Finner företaget, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1985 års taxering. att ett större belopp skall betalas in till särskilt investeringskonto än vad som preliminärt har betalats in. skall företaget betala in vad som fattas senast den dag. då företaget enligt 34 ä i eller 2 mom. taxeringslagen skall ha avlämnat sin deklaration. Bestämmelserna i andra—fjärde styc- kena gäller även företag som avses i detta stycke. _
Riksbanken skall lämna bevis till företaget om inbetalning till särskilt investeringskonto. '
Riksbanken skall till arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen över- sända uppgifter angående de för beskattningsåret gjorda inbetalningarna till särskilt investeringskonto senast den 3I maj under taxeringsäret eller. om beloppet har betalats in vid senare tidpunkt. snarast därefter.
4 & Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse enligt kom- munalskattelagen (19281370) och lagen (l947: 576) om statlig inkomstskatt har företag. som avses i l 9. rätt till avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till särskild investeringsfond. Avdrag medges inte med högre belopp än vad företaget — i enlighet med bestämmelserna i 2 s" — senast den 15 oktober under taxeringsårct har betalat in till särskilt investerings- konto. Avdraget får göras vid taxeringen det år då insättningen senast skall ha skett eller — om företaget på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras nämnda år — vid påföljande års taxering.
Ett företag kan inte få avdrag för avsättning till särskild investeringsfond i mer än en förvärvskälla.
5 & Om ett företag. som enligt bestämmelserna i denna lag är skyldigt att betala in medel till särskilt investeringskonto. inte-har gjort detta senast den 15 oktober under taxeringsåret skall som skattepliktig intäkt tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot det belopp som sålunda inte har betalats in till riksbanken.
6 & Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. arbetsmarknads- styrelsen kan besluta att särskild investeringsfond skall eller får tas i
Prop. 1982/83: 50 öl
anspråk för ändamål som avses i 7 si första stycket. Beslut som nu sagts får avse endast den tid som läget på arbetsmarknaden och andra förhållanden motiverar och skall förses med de villkor som är påkallade härav. Beslut kan gälla samtliga företag. företag av viss beskaffenhet eller visst eller vissa företag.
Särskild investeringsfond som har avsatts i viss förvärvskälla får tas i anspråk i samma förvärvskälla eller i annan förvz'irvskälla inom inkomstsla- gen jordbruksfastighet och rörelse. Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. arbetsmarknadsstyrelsen får. om det finns särskilda skäl. medge att särskild investeringsfond som avsatts-i förvärvskälla inom in- komstslagen jordbruksfastighet eller rörelse tas i anspråk i inkomstslaget annan fastighet.
Ett företag. som ansöker om att ta särskild investeringsfond i anspråk. skall ha berett berörda arbetstagarorganisationer tillfälle att avge yttrande över ansökningen. Saknas sådana organisationer. skall i stället de anställda på lämpligt sätt beredas tillfälle att avge yttrande. Yttrandena skall fogas till ansökningen. .
Beslut om att särskild investeringsfond får tas i anspråk skall tillställas företaget. riksbanken och länsstyrelsen.
7 & Särskild investeringsfond får tas i anspråk för följande ändamål. nämligen för
a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på häri riket belägen byggnad. som inte utgör lagertillgång eller är avsedd att användas som bostad. och för avskrivning av ny-. till- eller ombyggnad av sådan byggnad. '
b) avskrivning av inventarier som. om de inte utgör transportmedel i internationell trafik. är avsedda att användas i här i riket bedriven verk- samhet. samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för repa- ration av fartyg eller luftfartyg.
c) kostnader för främjande av skogsbruk eller underhåll av markan- läggning här i riket och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
d) kostnader för undersökningsarbete. förberedande arbete eller till- rcdningsarbetc i gruva. stenbrott eller annan liknande fyndighet häri riket.
e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och ut-_ vecklingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företa- get.
f) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som tillver- kas häri riket.
Belopp. som har avsatts till särskild investeringsfond. får tas i anspråk endast för arbete som utförs. inventarier som levereras och i övrigt kostna- der som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.
Ianspräktagande av särskild investeringsfond för ändamål som anges i första stycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell tillverkning. lanspråktagande enligt första stycket e') och f) får göras endast efter medgivande av regeringen.
Ianspråktagandc av särskild investeringsfond får inte avse begagnade inventarier. ] fråga om inventarier som företaget har anskaffat från nä- ringsidkare med vilken företaget är förbundet i väsentlig ekonomisk intres- segemenskap får fonden tas i anspråk endast om inventarierna har tillver- kats under beskattningsåret.
Prop. 1982/83: 50 62
Om särskild investeringsfond enligt beslut enligt 6 & får tas i anspråk för arbete som avses i första stycket a') eller c). får företaget. såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett. under det sista året ta fonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mot uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och i fråga om byggnadsinvcntarier och markinventarier.
Med byggnader. inventarier och markanläggningar förstås vid tillämp- ning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader. maskiner och andra för stadigva- rande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Motsvaran- de gäller i fråga om byggnadsinvcntarier och markinventarier. Som inven- tarier anses dock inte tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29 & kommunalskattelagen (l928: 370).
8 & Har beslut enligt 6 & meddelats får företaget från det särskilda inves— teringskontot ta ut medel som svarar mot den del av den särskilda investe- ringsfonden som skall eller får tas i anspråk. Utbetalning får inte göras före utgången av november månad det år då den mot inbetalningen svarande avsättningen har prövats vid taxeringen i första instans.
Har utbetalning skett skall ett belopp som svarar mot det utbetalade beloppet tas i anspråk av den särskilda investeringsfonden i enlighet med beslutet.
9 Q' Sedan två år har förflutit från den dag då inbetalning på särskilt investeringskonto har gjorts. har företaget rätt att efter uppsägning hos riksbanken få tillbaka den kvarstående delen av medlen. Därvid skall en mot återbetalningen svarande del av fonden omedelbart tas tipp som skat- tepliktig intäkt i den förvärvskälla där fondavsättningen har gjorts. Om det finns synnerliga skäl. får regeringen medge att återbetalningen sker före utgången av den i första stycket angivna tiden.
10 & Har en särskild investeringsfond eller en del av en sådan fond tagits i anspråk enligt denna lag. utgör det ianspråktagna beloppet inte skatteplik- tig intäkt. Å andra sidan får sådana utgifter. för vilka fonden har tagits i anspråk. vid taxeringcn inte dras av som driftkostnad. Har fonden tagits i anspråk för anskaffning av en anläggningstillgång. skall vid beräkning av avskrivningsunderlag för tillgången räknas endast den del av utgifterna som inte har täckts av det ianspråktagna beloppet.
11 & Särskild investeringsfond skall återföras till beskattning om
a) fonden har tagits i anspråk utan tillstånd och det inte är fråga om fall som avses i 9 *.
b) medel har tagits ut från särskilt investeringskonto med stöd av beslut enligt 6 å utan att en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden har tagits i anspråk i enlighet med beslutet.
c) företaget har träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel på särskilt investeringskonto.
d') företaget vid beskattningsårets utgång inte driverjordbruk. skogs- bruk. fastighetsförvaltning eller rörelse.
e) företaget genom fusion enligt [4 kap. l. 2 eller 8 & aktiebolagslagen(1975: 1385). 96 ä 1 mom. lagen ('l951:308) om ekonomiska föreningar eller
Prop. 1982/83: 50 63
78 5 lagen (19551416) om sparbanker skall anses upplöst och fonden inte enligt fjärde stycket har övertagits av det övertagande företaget.
f) beslut har fattats att företaget skall träda i likvidation eller
g) beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs. Äterföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsätt- ningen har gjorts.
Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. arbetsmarknadssty- relsen får. om det finns särskilda skäl. medge att en särskild investerings- fond. som skall återföras till beskattning enligt första stycket d). får behål- las under viss tid. Efter utgången av denna tid skall den kvarstående fonden återföras till beskattning i enlighet med vad som nyss sagts. '
Vid sådan fusion. som avses i 28.5 3 mom. kommunalskattelagen (19281370). får moderbolaget eller den övertagande föreningen i beskatt- ningsavseende överta en särskild investeringsfond. Har fonden övertagits skall det anses som om moderbolaget eller den övertagande föreningen har gjort inbetalning till riksbanken den dag då dotterbolaget eller den överlå- tande föreningen gjorde inbetalningen. Vad som har sagts nu gäller även i fråga om fusion enligt 78sf lagen om sparbanker.
Vad i första — fjärde styckena sägs om särskild investeringsfond skall i förekommande fall gälla en del av en sådan fond.
l2 & Om en särskild investeringsfond skall återföras till beskattning en- ligt ll %% första stycket skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla. där avsättningen har gjorts. tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot 50 procent av det återförda beloppet.
Regeringen får. om det finns synnerliga skäl. medge befrielse från tilläg- get.
13 å Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. arbetsmarknads- styrelsen får. om det finns särskilda skäl. medge att ett företags särskilda investeringsfond helt eller delvis övertas av ett annat företag. För sådant medgivande krävs
a) att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget dess helägda dotterföretag eller
b) att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag eller
c) att tiet ena företaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än 90 procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget anting- en är ett annat sådant aktiebolag eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.
Vid tillämpningen av det föregående stycket avses med moderföretag svenskt aktiebolag. svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank och med helägt dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än 90 procent ägs av moderföretaget.
1 beslut om övertagande av en särskild investeringsfond skall anges i ' vilken förvärvskälla hos det övertagande företaget som fonden skall anses aVsatt.
Riksbanken skall på framställning av det överlåtande företaget överföra medel. som svarar mot den del av den särskilda investeringsfonden som skall övertas med stöd av beslutet. från företagets särskilda investerings- konto till ett motsvarande konto för det övertagande företaget.
Prop. 1982/83: 50 64
Har en särskild investeringsfond övertagits skall det anses som om det övertagande företaget gjort avsättning till fonden och inbetalning till riks- banken vid den tidpunkt då det överlåtande företaget gjorde avsättningen och inbetalningen.
14 å Medel. som har betalats in på särskilt investeringskonto. får utbeta- las endast
a) i fall som avses i 8? första stycket.
b) ifall som avses i 9.3.
c) om särskild investeringsfond i fall som avses i 11 s' första stycket e) och f) helt eller delvis har återförts till beskattning. .
d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs.
e) om särskild investeringsfond helt eller delvis har överförts till ett annat företag och medlen därför skall överföras till det andra företagets särskilda investeringskonto eller
0 om företaget har inbetalat mer än det belopp som skall betalas in på kontot.
Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetala- de medel.
I fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen på framställning av företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot den del av fonden som har återförts till beskattning i den mån medlen inte tidigare har atergått till företaget.
1 fall som avses i första stycket f) skall länsstyrelsen pa framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.
Har medel betalats ut från ett särskilt investeringskonto skall riksbanken underrätta arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen om detta.
15 & Företag som skall betala in medel till särskilt investeringskonto skall i självdeklarationen lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga till grund för inbetalningsskyldigheten. Uppgifterna skall lämnas på blah-' kett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.
Företag som vid beskattningsårets utgång har särskild investeringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin särskilda investerings- fond skall i självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek. an- vändning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklaratio- nen skall fogas bevis från riksbanken angående inbetalning på särskilt investeringskonto.
Efter anmaning är ett företag. som avses i l &. skyldigt att lämna Upp- gifter enligt första stycket. Anrnaningcn får utfärdas av chef för taxerings- enhet eller revisionsenhet. taxeringsnämnd eller taxeringsintendent. I an- maningen får vite föreläggas. Bestämmelserna om vite i 123— 125 åå taxe- ringslagen (1956: 623) gälleri tillämpliga delar på sådant vite.
16 & Taxeringsnämnden skall. i fråga om företag som nämnden skall_ taxera till statlig inkomstskatt. lämna uppgift till länsstyrelsen om särskilda investeringsfonder som finns vid beskattningsårets utgång och särskilda investeringsfonder som har avvecklats under beskattningsåret. Har upp- gifter enligt 15% första stycket inte lämnats av företag. som kan antas vara skyldiga att göra detta. skall taxeringsnämnden anmäla detta till länsstyrel- sen.
' Prop. 1982/83: 50 65
17 & Länsstyrelsen skall snarast möjligt efter det att taxeringsnämnder- nas arbete beträffande visst års taxering har avslutats till arbetsmarknads- styrelsen översända de i 15% första stycket angivna uppgifterna. Sådana uppgifter behöver inte lämnas beträffande företag som inte har medgivits avdrag för avsättning till särskild investeringsfond. Har beslut om avdrag för avsättning till särskild investeringsfond eller ianspråktagande av fon— den ändrats. skall länsstyrelsen snarast meddela arbetsmarknadsstyrelsen detta.
18 & Särskilda investeringsfonder skall stå under tillsyn av arbetsmark- nadsstyrelsen. Företag med särskild investeringsfond skall på anmaning till styrelsen lämna de uppgifter om fondens storlek. användning och avveckling som styrelsen behöver.
Hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över särskilda investeringsfonder.
Hos riksbankens huvudkontor i Stockholm skall föras register över samtliga särskilda inVesteringskonton.
19 å Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas hos regeringen genom besvär.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas hos kammarrätten genom besvär. Mot kammarrättens beslut får talan inte föras.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1983.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
Prop. 1982/83: 50 Bilaga 3
' Utbildnings- departementets verksamhetsområde -
Prop. 1982/83: 50 ' | Bilaga 3 -
Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1982-l 1-04
Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén
Anmälan till proposition om vissa-ekonomisk-politiska åtgärder. m. m.
ÅTGÄRDER INOM U'fBILDNlNGSDEPARTEMENTI'E'I'S VERK— SAMHETSOMRÄDE
D. Skolväsendet
D 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor. l statsbudgeten för innevaran- de budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3735 milj. kr. Ur anslaget ersätts bl. a. kostnader för statsbidrag till driften av kommunernas gymnasieskolor.
Enighet har de senaste åren rätt om att mer medvetet än tidigare styra dimensioneringen av gymnasieskolan så. att ungdomarna erbjuds utbild- ningar som kan väntas göra det lättare för dem att få fotfäste på arbets- marknaden. De delar av gymnasieskolan som prioriterats i fråga om di- mensionering och resurstillskott har varit de yrkesinriktade studievägarna och bland dessa främst utbildningar för industri och hantverk. Kommuner- na har med sitt uppföljningsansvar för l6- och l7-åringarna gjort stora ansträngningar för att öka dessa utbildningar. Skolöverstyrelsen har sålun- da till detta läsår kunnat lägga ut ca 3000f1er yrkesinriktade platser inom . .. den grundskolanknutna delen av gymnasieskolan än förra året. Dock har kommunerna enligt samstämmiga vittnesmål nu nått en gräns för vad som är möjligt. För att en ytterligare expansion skall kunna ske. mäste extra resurser tillskapas för tillfälliga åtgärder.
Regeringen har tidigare i höst genomfört en rad åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten under vintern 1983. Bl.a. har regeringen beslutat om en ökning med 2000 intagningsplatser i gymnasieskolan för läsåret 1982/83 till en totalkostnad av 36 milj. kr. per budgetår. Merkostnaden för innevarande budgetår uppgår till ca 14 milj. kr. på anslaget för bidrag till driften av gymnasieskolor. Därtill kommer kostnader iom det studiesociala området. Det blir därmed möjligt att under innevarande läsår göra en vårterminsintagning på de llesta studievägar i gymnasieskolan. Samma l Riksdagen 1982/83. I sam/. Nr50. Bilaga 3
Prop. 1982/83: 50
IJ
prioritering skall gälla som tidigare. dvs. i första hand skall kommunerna söka anordna yrkesinriktad utbildning för de ungdomar som t. ex. sökt till sådan men inte kommit in och nu befinner sig i eller hotas av sysslolöshet.
Regeringen bör anmäla beslutet om ökat antal intagningsplatser för riksdagen.
Riksdagen har den 12 juni 1982 fattat beslut om s. k. yrkesinriktad filialutbildning i gymnasieskolan (prop. 1981/82: 157. UbU 81/82136. rskr 81/82: 445). Enligt riksdagsbeslutet skulle den nya möjligheten få utnyttjas fr.o.m. den ljuli 1983. Med hänsyn till behovet av att redan dessförinnan kunna vidta åtgärder för att motverka ungdomsarbetslöshet och att redan nu kunna planera för sådana åtgärder har regeringen beslutat att yrkesin- riktad ftlialutbildning skall kunna anordnas fr.o.m. den 1 januari 1983. Detta bör anmälas för riksdagen.
F.n. behandlas av riksdagen en den 2 september 1982 beslutad proposi- tion (1982i83: 12) om utökning av yrkesinriktad utbildning i gymnasiesko- lan på s.k. icke gymnasieorter. Även förslagen i denna proposition utgår från att de nya möjligheterna skall få utnyttjas fr.o.m. den 1 juli 1983. Om riksdagen bifaller propositionen bör enligt min mening det nya systemet '--kunna tillämpas redan fr.o.m. den 1 januari 1983. Regeringen bör för riksdagen anmäla att regeringen. under förutsättning av bifall till proposi- tionen. avser att besluta om sådan tidigareläggning.
Riksdagen har tidigare med utgångspunkt i en socialdemokratisk motion (1980/81:2192) beslutat om ett tillfälligt Stimulansbidrag till kommunerna för varje nytillkommen elev på de för både stat och kommun kostnadskrä- vande utbildningarna inom industri'och hantverk.
Stimulansbidraget utgår med i princip 1500 kr. per elev och omfattar industri- och hantverksutbildningar inom inte bara gymnasieskolans "sto- ra". grundskolanknutna ram utan efter en våren 1982 beslutad ändring även dess "lilla” ram. dvs. Specialkurser med särskilda krav på skolunder- byggnad. ålder eller praktik. Med utvidgningen till lilla ramen ges bl. a. en stimulans att inrätta både kortare specialkurser för arbetslös ungdom och kortare yrkesinriktade högre specialkurser som kan vara ett alternativ för dem som redan har t. ex. en allmänt teoretisk gymnasieutbildning och inte fått arbete eller plats i högre utbildning.
Det största hindret för mer yrkesutbildning är de för kommunerna höga utrustnings- och lokalkostnaderna. På utrustningssidan har statsbidragen nyligen höjts för vissa yrkesinriktade utbildningar. som bör komma i fråga i första hand. I vissa fall utgår fullt statsbidrag. En annan förutsättning för att kommunerna skall kunna öka sin yrkesutbildning snabbt och redan från nästa års början är att de kan hyra lokaler för framför allt utbildningar inom industri- och hantverkssektorn. En extraordinär satsning av det slag rege- ringen nu gör för att minska ungdomsarbetslösheten måste därför för att få snabbt genomslag åtföljas av vissa tillfälliga extraresurser till kommunerna som bidrag till deras kostnader för lokaler.
Prop. 1982/83: 50 3
Enligt mina beräkningar skulle ett belopp på 72000 kr. i genomsnitt täcka 50 % av en kommuns årliga hyreskostnader för en lokal för utbild- ning inom industri och hantverk. Om detta belopp skulle läggas till det som i dag lämnas för en nyinrättad klass med 16 elever inom industri och hantverk. dvs. 24000 kr.. skulle för varje nytt 16-tal elever lämnas ett totalt belopp av 96000 kr. per år. Detta skulle ge ett höjt Stimulansbidrag pt'16000 kr. per nytillkommen elev inom industri och hantverk.
Främst mot bakgrund av vad kommunerna själva anfört som ett hinder för utbyggnad av industri- och hantverksutbildningarna föreslår jag därför såvitt gäller budgetåret 1982583 att stimulansbidraget för nyinrättade platser inom gymnasieskolans industri- och hantverksutbildningar fr.o.m. den ljanuari 1983 ökas till 6000 kr. per elev. Bidrag enligt de nya reglerna bör lämnas för varje elev i sådan utbildning om minst 10 veckor. Bidraget bör utgå i förhållande till utbildningens längd. varvid utgångspunkten bör vara 6000 kr. 'för utbildning som omfattar ett läsår. Bidraget bör utgå för utbildningar som kommunerna anordnar genom beslut den I december 1982 eller senare (om beslut har fattats tidigare bör äldre regler gälla).
Utbildningarna bör som tidigare gälla industri- och hantverksyrken och bör likaledes som hittills avse såväl stora som lilla ramen i gymnasiesko- lan. Bidraget om 6000 kr. bör i likhet med det nuvarande av kommunen kunna användas för åtgärder som den finner lämpliga dvs. t.ex. för lo- kaler. utrustning eller utbildning av handledare i företag som tillhanda- håller utbildningsplatser.
Jag räknar med att ett för budgetåret 1982/83 sålunda höjt bidragsbelopp leder till ett ökat medelsbehov under detta budgetår med 3 milj. kr. utöver de medel som tidigare beräknats för Stimulansbidrag för budgetåret 1982! 83.
Jag hemställer att regeringen
1. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört dels an- gående beslut om ökad intagning i gymnasieskolan med 2000 platser vårterminen 1983. dels angående beslut om möjlighet att redan fr.o.m. den 1 januari 1983 anordna yrkesinriktad filialut- bildning i gymnasieskolan och att genomföra en utökning av yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan på s.k. icke gymna- sieorter.
lx) föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat om stimtt- lansbidrag för budgetåret 1982/83. . föreslår riksdagen att till Bidrag till driften av gymnasieslmlor på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3000000 kr. '.!)
Prop. 1982/83: 50 4
1. Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ge- mensamma ändamål
Ändamålsenliga lokaler är en viktig resurs inom högskolan. Regeringens investeringspolitik bör därför tillämpas på lokalft'irsörjningen för forskning inom främst de tekniska och naturvetenskapliga områdena. liksom på lokaler för den forskning och utbildning i övrigt som är av betydelse för förnyelse av det svenska näringslivet.
[ ]. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Regeringen har den 21 oktober 1982 tagit i anspråk linansfullmaktcn (prop. 1981782: 150 bil. 2. FiU 1981/82:40. rskr 1981/821393) för att tidigarelägga utförande av nybyggnad i kv. Paradis. f.d. Tvätten. för universitetet i Lund. Utöver detta bör nu ytterligare byggnadsobje kt igångsättas för att ge sysselsättningseffekt under år 1983. Samtliga byggnadsobjckt är högt prioriterade från forsknings- och utbildningssynpunkt. En samlad och de- taljerad redovisning kommerjag att lämna i anslutning till budgetproposi- tionen 1983. Jag förordar därför att följande nya och ändradc kostnadsra- mar förs upp i investeringsplanerna.
Byggnadsobjekl Kostnadsram (1000—tal kr.)
Stuck/mhn ()m- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan 56 100 Bibliotek vid karolinska institutet 10 800 Ombyggnad av naturhistoriska riksmuseet 1.3 200
Uppsala
Om- och tillbyggnad för zoofysiologi och zoologi |: 200
Lin/(("ipiny
Tillbyggnad för datalogi 24000] Nybyggnad för temaforskning 16 000' Lttml . Lokaler för externtinansierad forskning 6000[ Umeå Fältstation i Norrbyn 14 700
' Preliminär kostnadsram.
Den externlinansierade forskningen vid högskoleenhetcrna har ökat kraftigt under 1970-talet. Detta har ställt särskilda krav på lokalförsörining- en. Enligt vadjag har erfarit finns vid universitet i Lund långt framskridna planer på en utbyggnad av lokaler för externftnansierad forskning inom ämnet fasta tillståndets fysik. Det aktuella projektet är en experimenthall. som preliminärt har kostnadsuppskattats till 6 milj. kr.
'.Il
Prop. 1982/83: 50
Genom skilda beslut att ta i anspråk finansfullmakten för Byggnadsarbe- ten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har anslaget till- förts resurscr utöver de som beslutats av riksdagen vid behandling av budgetpropositionen 1982. De förslag till nya och ändrade kostnadsramar som jag förordat bör därför enligt min beräkning kunna rymmas inom nuvarande anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att besluta om Byggnadsarbeten inom rubi/dningsclepartemenrets verksamlzetsområdc inom de kost- nadsramar som jag har förordat.
I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. Rege- ringen har genom beslut tidigare denna dag anvisat ytterligare 8 milj. kr. till vissa högskoleenheter som s.k. täckningsbidrag för ökade lönekostnader under budgetåret 1981/82 till följd av centralt slutna avtal som ej kunnat beaktas i budgetarbetet inför nämnda budgetår. En skillnad föreligger mellan de totalt anvisade täckningsbidragen och den medelstilldelning myndigheterna begärt. Det är i detta läge motiverat att nu företa en särskild engångssatsning av resurser inom ett område som är angeläget när det gäller att höja den grundläggande högskoleutbildningens kvalitet. Jag förordar därför en förstärkning av resurserna för'utrustning inom de tek- niska och naturvetenskapliga utbildningarna liksom för datautbildning inom samtliga sektorer. Den under detta reservationsanslag uppförda kost- nadsramen Till universitets- och högskoleämbetets disposition (budgetåret 1982/83) bör räknas upp med 20 milj. kr. till sammanlagt 110 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört bör följande ändring av kostnadsramen föras upp i utrustningsplanen (1000-tal kr.)
Utrustningsobjekt Förordad ändring Kostnads- av tidigare ram ram
Till universitets- och högskoleämbetets dis- position (hudgetåret 1982/83) +20000 1 10000
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av utrustning inom den kostnadsram till universitets- 'och högskoleämbetets disposition som jag har förordat.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
Prop. 1982/83: 50
Arbetsmarknads-
departementets verksamhetsområde
Utdrag
ARB ETS MARKN ADSDEPA RTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1982—1 1—04
Föredragande: statsrådet Leijon
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder. m. m.
ÅTGÄRDER INOM ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÄDE
Inledning
Arbetslösheten ökade snabbt Linder är 1981. Samtidigt sjönk den totala sysselsättningen. Under loppet av de tre första kvartalen år 1982 har en ytterligare försämring skett av arbetsmarknadsli'iget. en utveckling som varit särskilt accentuerad de senaste månaderna. Arbetslösheten låg under augusti och september månader i är på en nivå väsentligt högre än som uppmätts under de drygt tvä decennier somjämförbara mätningar utförts. 1 september månad var enligt arbetskraftsundersökningarna 176000 perso- ner arbetslösa. vilket motsvarar 46%- av arbetskraften. Ökningen från sep- tember månad förra året av antalet arbetslösa uppgår till 42000. Bland kvinnor var arbetslösheten 45% och bland män 3.6 €'(-. Högst var arbets- lösheten bland ungdomar och framför allt tonåringar. Av dem som tillhör- de arbetskraften var mer än var femte kvinna i åldern 16 — 19 ar arbetslös i september. I takt med det försämrade arbetsmarknadsläget har svårighe- terna för de redan tidigare utsatta grupperna handikappade och invandrare ytterligare ökat.
Mellan tredje kvartalen är 1981 och är 1982 sjönk antalet sysselsatta med 13000 personer. och mellan september månader 1981 och 1982 med 23 000. Minskningen av sysselsättningen de senaste månaderna har varit koncen- trerad till ungdomsgrupperna. således de grupper som redan tidigare hade den högsta arbetslösheten. Antalet sysselsatta inom industrin var under tredje kvartalet 36 000 färre än året före. och närmare 80000 färre än är 1980. Sysselsättningsutvecklingen inom den offentliga sektorn var oför- ändrat svag. och ökningen med 16000 personer sedan tredje kvartalet förra året får ses mot bakgrund av ökade arbetsmarknadspolitiska insatser.
Efterfrågan på arbetskraft är utomordentligt låg. Under september mä- l Riksdagen 198383. I saml. Nr50. Bilaga 4
Prop. 1982/83: 50
IJ
nad nyanmäldes 33000 platser. vilket innebär en minskning med drygt 30% från genomsnittet de senaste ären. Omkring två tredjedelar av de nyanmälda platserna avsåg mer varaktiga anställningar. Vid utgången av september månad kvarstod blott 12000 lediga platser vid arbetsförmedling— cn. Två år tidigare var antalet 34 000.
Mot bakgrund av att andelen långtidsarbetslösa under senare år ökat markant har arbetsmarknadsstyreIsen (AMS) under innevarande höst i sina riktlinjer för länsarbetsnämndernas verksamhet föreskrivit intensili- erade arbetsförmedlingsinsatser för längtidsarbetslösa. En följd av att an- talet långtidsarbetslösa ökat har blivit att allt fler utförsäkras från arbets- löshetskassorna. För innevarande år räknar AMS med en ökning med 50 — 75 Cr av antalet utförsäkrade jämfört med år 1981. I fråga om det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) var antalet utförsäkrade under årets första åtta månader 3692- högre än under motsvarande period är 1981. Denna utveckling är ur många synpunkter alarmerande i synnerhet som utförsäk- ringen alltmer drabbar människor i yngre åldrar.
Den väntade uppgången i industrikonjunkturen har förskjutits framåt i tiden. Osäkerheten om när en mer påtaglig konjunkttn'förbättring kommer att inträffa är alltjämt stor. Under de senaste månaderna har för vissa industribranscher. främstjärn- och stålindustrin samt massa— och pappers- industrin. skett en försämring som varit kraftigare än vad som förutsågs i början av sommaren. Konjunkturbarometerundersökningen i september visar att kapacitetsutnyttjandet i industrin har minskat ytterligare. Endast 22 C? av industiföretagen uppgav i septemer att de utnyttjade hela kapacite- ten. Länsarbetsnämndernas senaste kvartalsprognoser bekräftar bedöm- ningen att uppgången i industrikonjunkturen kommer att dröja ytterligare.
En ökad efterfrågan på arbetskraft bedöms f.n. kunna inträffa tidigast under andra halvåret 1983.- Enligt konjunkturbarometern förutser företa- gen en fortsatt minskning av antalet anställda. säväl arbetare som tjänste- män. under våren nästa år d.v.s. så långt som undersökningens uppgifter sträcker sig. Vart fjärde företag förutser risk för driftinskränkningar under vinterhalvåret 1982—83. Den förskjutning i tidsperspektivet för konjttnk- turuppgången som skett kan för många av dessa företag leda till ytterligare ' permitteringar och uppsägningar. Under den senaste tremänadersperioden har 12000 personer varslats om uppsägning. För närvarande finns hos länsarbetsnämnderna inneliggande varsel om uppsägningar som berör nära 24000 personer. Fram till årsskiftet beräknas uppsågningsvarsel som om- fattar 13500 personer komma att verkställas.
Mot denna bakgrund har AMS i skrivelse den 8 oktober 1982 till rege- ringen kommit in med förslag till förstärkta arbetsmarknadspolitiska insat- ser under budgetåret 1982/83.
Redan tidigt under hösten rapporterades från olika håll i landet att medlen för ungdomsplatser inte var tillräckliga. Dåvarande regeringen uppdrog därför i augusti 1982 till skolöverstyrelsen (SÖ) att undersöka
'J—J
Prop. 1982/83: 50
behovet av ytterligare medel för ungdomsplatser. SÖ har mot bakgrund härav i skrivelse den 16 september 1982 hemställt om ytterligare 90 milj. kr för ungdomsplatser under budgetåret 198383.
I nuvarande läge när det saknas alternativ som snabbt kan få genomslag på arbetsmarknaden är det nödvändigt att öka de arbetsmarknadspolitiska insatserna och så långt detär möjligt utnyttja de arbetsmarknadspolitiska medlen för att begränsa arbetslösheten. Fördelen med selektiva arbets- marknadspolitiska åtgärder är att de kan riktas mot delarbetsmarknadei' med den högsta arbetslösheten. samt att det är möjligt att reglera åtgärder- nas omfattning och lokalisering i tiden. Åtgärderna har således en snabb och direkt effekt på sysselsättning och arbetslöshet.
Regeringen har i slutet av oktober i år presenterat ett arbetsmarknadspo- litiskt åtgärdsprogram för att begränsa arbetslösheten under hösten och vintern. Jag kommer nu att redovisa dessa olika åtgärder och i förekom— mande fall förorda att regeringen hos riksdagen hemställer om medel härför.
B 1. Arhetsmarknadsserviee
l skrivelse den 20 augusti 1982 hemställde AMS om 20 milj. kr. för tillfällig personalförstärkning av arbetsförmedlingen under innevarande budgetår. Dåvarande regeringen medgav den 9 september 1981 ett över— skridande av lönemedlen med 5 milj. kr. lfrågavarandc medelsförstärkning motsvarar ca 60 arbetsförmedlare under åtta månader. 1 skrivelse den 8 oktober 1982 har AMS återkommit till regeringen och begärt ytterligare 15. milj. kr. för en snabb personalförstärkning av arbetsförmedlingen ttnder budgetåret. Detta belopp motsvarar ca 215 arbetsförmedlare under sju månader.
Antalet arbetsökande som har vänt sig till arbetsförmedlingen under första halvåret i år har ökat med i genomsnitt 25 Ci-jämfört med motsvaran- de period förra året. För storstadslänen ligger procentantalet på runt 306371. Under september månad i är var antalet arbetsökande som vände sig till arbetsförmedlingen ca 350000 mot normalt lite drygt 200000. Vidare har antalet personer som uppbär KAS ökat med 22 % om manjämför maj 1981 med maj 1982. Allt detta har inneburit stora påfrestningar för personalen på arbetsförmedlingen.
Resurser till arbetsförmedlingen ger bättre och ökade möjligheter för de arbetsökande att få arbete och företag att få arbetskraft. Regeringen har därför genom beslut den 28 oktober 1982 medgett att AMS fär överskrida innevarande budgetärs lönemedel med ytterligare 15 milj. kr. för att tillfäl- ligt under budgetåret förstärka arbetsförmedlingen med ytterligare perso- nal. Detta innebär sammantaget en personalförstärkning under budgetåret om ca 275 personer eller ca 1 person per arbetsförmedling.
Den stora tillströmningen av arbetssökande till arbetsförmedlingarna gör
Prop. 1982/83: 50 4
att arbetsförmedlarna inte kan ge varje sökande individuell service. Den regionala A1_)B-framställda platslistan blir då en viktig förutsättning för självservice och information för de arbetsökande. AMS har därför mot denna bakgrund hemställt om medel för att kunna ge "ut en fullständig platslista varje dag i storstadslänen (Stockholm. Göteborg och Malmö). Kostnaden härför uppgår till 6.3 milj. kr. för halvt budgetår. 1 andra hand har AMS hemställt om motsvarande förändring för hela landet utom de fyra nordligaste länen. Kostnaden härför uppgår till 12.2 milj. kr. för halvt budgetår. Besparingar i framställningen av platslistan har gjorts under de senaste åren. Denna besparing har inneburit att platslistan — från att ha kommit ut med en fullständig lista fem dagar per vecka sedan januari månad i år kommer ut med en fullständig lista och-fyra kompletteringslistor per vecka. De kostnadsbesparingar i platslistframställningen som har gjorts har i det nuvarande arbetsmarknadsläget kommit att innebära ett betydande merarbete för arbetsförmedlarna och de arbetsökande genom att de måste söka i olika listor för att få aktuell information om lediga platser. Terminalsystemet är ännu inte så utbyggt att det kan ersätta platslistan. Regeringen har därför i beslut den 21 oktober 1982 medgett att AMS får överskrida anvisade medel för framställning av den ADB-fram- ställda platslistan med 2.4 milj. kr. Linder innevarande budgetår för att förbättra platslistan i storstadslänen.
B 2. Arhetsmarknadsutbildning
AMS har för budgetåret 1982/"83 över anslagen B 2. Arbetsmarknadsut— bildning och B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag anvisats medel för 1 10000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Den då- varande regeringen har vidare mot bakgrund av det försvagade arbets- marknadsläget givit AMS möjlighet att planera för 3000 fler deltagare per månad under hösten 1982 än under våren 1983.
1 skrivelse den 8 oktober 1982 har AMS hemställt om att planeringsra- men för de olika formerna av arbetsmzu'knadsutbildning under budgetåret 198383 får höjas till 125 000 deltagare. AMS gör den bedömningen att det även under första halvåret 1983 kommer att krävas en fortsatt hög utbild—' ningsvolym. Största delen av denna ökning förutsätter AMS skall kunna ske genom en utökning av utbildning i företag vid risk för permittering eller uppsägning. AMS som för budgetåret 1982/83 har tilldelats medel för ca 6000 deltagare i olika former av arbetsmarknadsutbildning i företag har nu räknat med ett behov om ca 17000 deltagare. varav ca 13000 i utbildning vid risk för permittering eller uppsägning. För denna utökning har AMS beräknat ett medelsbehov om 80 milj. kr.
AMS har i tidigare framställningar understrukit att det nuvarande utbild- ningsstödet vid permitterings- eller uppsägningshot är för lågt och därmed inte utgör ett tillräckligt attraktivt alternativ för att förhindra personalin-
'Jl
Prop. 1982/83: 50
skränkningar. AMS har därför nu upprepat sitt tidigare yrkande om en höjning av bidraget från 20 kr. till 35 kr. per timme och föreslår vidare att stöd skall lämnas också under de första 40 timmarna av utbildningen. AMS menar att det förhöjda bidraget kan begränsas till tillverkningsindustrin där varslen om permitteringar och uppsägningar har stor omfattning. Vidare har AMS räknat med att en höjning till 35 kr. per timme kommer att medföra en ytterligare volymökning om ca 5 000 personer till totalt 18000 deltagare i denna utbildningsform. Kostnaderna för höjningen av bidraget har AMS beräknat till 55 milj. kr. För den beräknade volymökningen har AMS uppskattat kostnaderna till 50 milj. kr.
Riksdagen har vid två tillfällen under det föregående riksmötet (AU 19811'82:1 och IAU 1981/8212) uttalat sig för en höjning av den s.k. 20-kro- nan.
Jag vill nu för riksdagens kännedom meddela att regeringen genom beslut den 21 oktober 1982 har ändrat förordningen (1981:541) om bidrag till arbetsmarknadsutbildning i företag m.m. på så sätt att bidrag för utbildning när det finns påtaglig risk för permittering eller uppsägning av arbetstagare får lämnas med 35 kr. per timme. Denna höjning har i över- ensstämmelse med AMS uppfattning begränsats till utbildning inom till- verkningsindustrin. Jag är emellertid inte beredd att tillstyrka att bidrag får utgå för de 40 första timmarna av utbildningen. Jag har mot bakgrund härav för egen del beräknat utgifterna till 170 milj. kr. Detta belopp inkluderar även merkostnader till följd av volymökningen. Jag vill i detta sammanhang också anmäla att jag avser att återkomma till regeringen angående en översyn av reglerna om permittering.
För att vidare möjliggöra en snabb utökning av utbildningen i företag och av arbetsmarknadsutbildningcn totalt sett har regeringen genom beslut den 21 oktober 1982 föreskrivit att AMS för innevarande budgetår får planera för en omfattning motsvarande 125000 deltagare. För att finansiera denna ökade planeringsram har regeringen genom beslut samma dag givit AMS möjlighet att disponera den för budgetåret 1982/83 ingående reservationen "om 395 milj. kr. Dessa medel skall dock i första hand täcka kvarvarande utgifter från budgetåret 1981/"82 om ca 173 milj. kr. samt det ytterligare medelsbehov för redan planerad arbetsmarknadsutbildning som AMS an- mält i sin skrivelse den 8 oktober 1982 och bedömer som nödvändig att genomföra.
Därutöver har AMS hemställt om 30 milj. kr. för en försöksverksamhet under innevarande budgetår inom bristyrkesutbildningens rain som gäller fortbildning av anställda inom verkstadsindustrin till kvalilicerat yrkesar- bete. Syftet med försöksverksamheten är att förebygga sådana flaskhals- problem som kan orsakas av brist på yrkesarbetare i en konjunkturupp- gång. Förhandlingar om denna försöksverksamhet har pågått mellan AMS och parterna inom verkstadsindustrin under våren 1982. Inom ramen för denna satsning behöver kapaciteten inom arbetsmarknadsutbildningen ut- 2 Riksdagen Nål,-"83. ] .tuml. A-"r50. Bilaga 4
Prop. 1982/83: 50 6
ökas genom köp av utbildning i företag. Jag anser därför i likhet med AMS att denna försöksverksamhet bör genomföras och att AMS erhåller be- gärda medel härför. För att inte fördröja denna satsning p.g.a. medelsbrist för den av SÖ anordnade arbetsmarknadsutbildningen har AMS genom beslut den 16 oktober 1982 givits möjlighet att inom ramen för Linder budgetåret 1982/83 anslagna medel överföra ytterligare högst 30 milj. kr. till sö.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om de pågående förhandlingar- namellanarbetsmarknadens parter om ett system med utbildning av redan anställda och anställning av ungdomar som ersättare.
Jag har i propositionen om upphävande av beslutet om karensdagar m.m. anmält attjag senare kommer att föreslå regeringen att utbildningsbi— dragen anpassas till utgående ersättning vid arbetslöshet. Jag har därvid även beräknat medel för det ytterligare behovet av utbildningsbidrag under budgetåret 1982/83.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Arb(»tsmurkmulsulbildning på tilläggsbudget 1 till statsbudge- ten för budgetåret 1982'83 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 200 000000 kr.
B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder
AMS har i skrivelse den 8 oktober redovisat ett behov av statliga tidigareläggningar av byggnads- och anläggningsarbeten för ca 1000 milj. kr. Jag vill för riksdagen ge till känna att regeringen. med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten (prop. 19815822150 bil. 2. FiU 1981/82:40. rskr 1981/821393). genom beslut den 21 oktober 1982 tidigare— lagt statliga investeringsprojekt för ca 1017 milj. kr. i syfte att undvika en fortsatt försämring på byggarbetsmarknaden. Projekten är utvalda så att de i allra flesta fall ger en omedelbar sysselsättningscffekt. En fördelning av projekten har också gjorts så att de sysselsättningsmässigt svagaste regio- nerna har prioriterats. Därvid har Norrbottens län särskilt beaktats och länet har tilldelats drygt 183 milj. kr. av det totala beloppet för byggnads- och anläggningsarbeten. Bl.a. har medel beviljats för en ny passagerarter- minal vid Kallax flygfält i Luleå.
1 statsbudgeten för budgetåret 1982/83 har under ifrågtwarande anslag 60 milj. kr. anvisats för bidrag till ungdomsplatser. Medelsbehovet kunde endast preliminärt beräknas vilket också anmäldes för riksdagen. Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1981."'82: 150 bil. 4 (AU 1981/82:28. rskr 1981/82:392) har ansvaret för verksamheten med ung— domsplatser fr.o.m. den 1 juli 1982 förts över till skolan som ett led i dess uppföljande verksamhet för ungdomar upp till 18 år. AMS. som disponerar anslaget i fråga. har därför genom regeringens beslut den 17 juni 1982 betalat ut dessa medel till SÖ efter rekvisition. SÖ har därefter fördelat medlen till kommunerna.
Prop. 1982/83: 50 7
1 skrivelse den 16 september 1982 har SÖ hemställt om ytterligare 90 milj. kr. för bidrag till ungdomsplatser under budgetåret 1982/83.
Med hänsyn till den i september månad i år stigande arbetslösheten bland ungdomar i berörd ålder. har regeringen den 21 oktober 1982 för att snabbt ställa medel till kommunernas förfogande för denna verksamhet. med stöd av tidigare nämnd finansfullmakt beslutat om ytterligare 90 milj. kr. för ungdomsplatser. Jag räknar med att dessa medel och tidigare anvisade medel om 60 milj. kr. skall täcka medelsbehovet under inneva- rande budgetår.
Det är vidare regeringens ambition att alla 17—åringar som inte kan beredas utbildning eller arbete skall kunna erbjudas en ungdomsplats. Jag förutsätter således att SÖ även i fortsättningen noga följer sysselsättnings- utvecklingen för ungdomar under 18 år och i god tid anmäler för regeringen om ytterligare medel krävs för att täcka behovet av ungdomsplatser.
Jag har vidare inhämtat att statsrådet och chefen för utbildningsdeparte- mentet avser att i samband med budgetpropositionen återkomma till de olika åtgärderna inom det kommunala uppföljningsansvaret.
Jag vill i detta sammanhang också nämna attjag denna dag i propositio- nen om upphävande av beslutet om karensdagar m.m. förordar att den nedre åldersgränsen för att erhålla kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) bör höjas från 16 till 18 år.
När det gäller kommunala aktiviteter för arbetslös ungdom har regering- en genom beslut den 21 oktober 1982 med ändring av den förra regeringens beslut fördelat totalt 100 milj. kr. på samtliga kommuner. Dessa medel skall användas till att mildra effekten av arbetslöshet bland ungdom och då i första hand stödja dem som äri störst behov av samhälleligt stöd av detta slag. Vissa kommuner har i detta syfte tillhandahållit medel för att skapa ungdomsplatser i sådana fall där statsbidrag inte utgår. t.ex. för lta-åringar som inte kommer att uppnå 17 år Linder det år som anställningen kommer till stånd. Även om det här inte rör sig om bcredskapsarbete i formell mening. torde såsom framgår av prop. 1981/82:71 ts. 120) det inte föreligga något hinder mot att anställningsavtal om sådana ungdomsplatser ingås för viss bestämd tid eller tills vidare dock längst till viss tidpunkt.
Beredskapxarhelen .
AMS disponerar för innevarande budgetår 3158.5 milj. kr. till bered- skapsarbeten. l beloppet ingår 240 milj. kr. som regeringen genom beslut den 26 augusti 1982 beviljat AMS genom utnyttjande av finansfullmakten . Den förra regeringen uppdrog vidare åt AMS att under andra halvåret 1982 öka sysselsättningen i beredskapsarbeten till en nivå 40% över den syssel- sättning som uppnåddes under motsvarande period 1981. Vidare skulle andelen investeringsarbeten under budgetåret 1982/83 ökas från 13% till 20 ”c enligt regeringens direktiv.
AMS har vidare hemställt om ytterligare medel för beredskapsarbeten.
Prop. 1982/83: 50 8
Nu tillgängliga medel skulle enligt AMS räcka för 6.3 milj. dagsverken. För att AMS Linder våren 1983 skall kunna kompenseras för den ovan nämnda volymökningen under innevarande höst och samtidigt uppnå den maximalt möjliga sysselsättningsnivå som administrativt kan klaras kommer en total sysselsättningsnivå på 9.6 milj. dagsverken att erfordras. Antalet syssel- satta i beredskapsarbeten skulle därmed enligt AMS i december kunna höjas till 60000 och under första kvartalet 1983-uppgå till 65000 personer. För att uppnå nämnda sysselsi'ittningsvolyin erfordras därför enligt AMS ett anslag om 4800 milj. kr.
Jag delar AMS uppfattning att maximala resurser bör avsättas för bered- skapsarbeten för att kompensera den extremt låga efterfrågan på arbets- kraft. För att uppnå erforderlig sysselsättningsnivå ft'ireslärjag därför att AMS tilldelas ytterligare 1650 milj. kr. för beredskapsarbeten.
Industri/u'xit'illiiiiigur För innevarande budgetår disponerar AMS 60 milj. kr. för rådrumsbe- ställningar. Med hänsyn till de akuta svårigheter som många företag befin- ner sig i kommer dessa medel att förbrukas under året. Den omständighet "att konjunkturuppgången inom industrin har väsentligt skjutits fram i ti- den. gör att det enligt AMS i skrivelse den 8 oktober 1982 finns skäl att pröva även en mer allmän. branschvis tidigareläggning av statliga industri- beställningar. Under åren 1976— 1978 tidigarelades statliga och kommunala beställningar för ett belopp av i genomsnitt 400 milj. kr. per år. vilket i nuvarande penningvärde svarar mot ca 700 milj. kr. Den senaste statliga investeringsreserven omfattar varor för en sammanlagd kostnad av ca 700 milj. kr. AMS gör den bedömningen att det skulle vara möjligt att på relativt kort sikt tidigarelägga statliga beställningar för 300 milj. kr. samt kommunala tidigareläggningar till samma värden och med en statlig sub- vention om 20 % av kostnaderna häift'fir. För egen del anserjag att endast statliga industribeställningar bör komma till stånd och förordar att sådana statliga industribeställningar får läggas ut för 300 milj. kr. Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till .S'yxsclsii'imingsskupa/ide åtgärder på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln an- visa ett reservationsanslag av 1 950 000000 kr.
C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
AMS har i skrivelse den 8 oktober 1982 hemställt om att ytterligare 350 milj. kr. skall anvisas rescrvationsanslaget C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. delprogrammet Anställning med lö- nebidrag. Enligt AMS var 34600 personer anställda med lönebidrag vid utgången av budgetåret 1981/82. Utgifterna under budgetåret uppgick till
Prop. 1982/83: 50 9
] 708 milj. kr. De ] 527 milj. kl”. som har anvisats för budgetåret 1982/83 är alltså otillräckliga redan vid denna sysselsättningsnivå. framhåller AMS. Enligt styrelsens bedömning väntas dessutom behovet av lönebidrags- platser fortsätta att stiga under budgetåret 1982/83.
Jag delar AMS uppfattning att ytterligare medel måste tillföras anslaget. Jag avser därför att föreslå regeringen att ge AMS medgivande att använda 60 milj. kr. av reservationsmedel för att bestrida Litgifter för delprogramet under budgetåret 1982/83. Därutöver bör ytterligare 290 milj. kr. tillföras anslaget.
Med hänvisning till vad som nu har anförts hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärder/fir arbetsanpassning och s_vssclsäiiiii'iig på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 290000000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
Prop. 1982/83: 50
Bostadsdepartementets
verksamhetsområde
Prop. 1982/83: 50 1
Inledning
Föredragande: statsrådet Gustafsson
'Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.
ÅTGÄRDER INOM BOSTADSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÄDE '
Bostadsförsörjning m. m.
De åtgärder inom bostadsdepartementets verksamhetsområde. som in- går i det samlade åtgärdsprogram som presenteras av regeringen och som jag här skall redogöra närmare för. syftar till att öka sysselsättningen inom bostadsbyggnadssektorn och samtidigt förbättra betingelserna för bostads- försörjningen. såväl nybyggandet som ombyggnadsverksamheten. energi- sparandet och underhållet av bostäder. Enligt min mening är det i dagens ekonomiska situation viktigt att utnyttja den kapacitet som finns ledig inom byggsektorn till att göra sådana investeringar som är långsiktigt nödvändiga. sett ur ett bostadspolitiskt och samhällsekonomiskt perspek- tiv. Detta är riktmärket för de förslag som jag i det följande kommer att lägga.
Bostadsmarknaden uppvisar i dag en splittrad bild. På vissa orter finns det risk för eller har redan uppstått en bostadsbrist. På andra är ett överskott av bostäder det dominerande problemet för såväl fastighetsägare som kommuner. På det största antalet orter är dock bostadsmarknaden relativt balanserad. Också på dessa orter behöver emellertid i ett längre perspektiv insatser göras för att anpassa bostadsutbudet till konsumenter- nas behov. Med hänsyn till den splittrade bilden är det nödvändigt att arbeta med selektiva åtgärder. anpassade till förhållandena inom de olika lokala bostadsmarknaderna. Mina förslag i det följande har utformats i syfte att tillgodose detta krav.
Genom tillfälliga hyresrabatter bör ombyggnadsverksamheten stimule- ras över hela landet. Eftersom ombyggandet i regel är förenat med sam- l Riksdagen 1982/83. / sami. Nr 50. Bilaga 5
IQ
Prop. 1982/83: 50
manslagning av små lägenheter till större. uppstår genom en ökad ombygg- nadsverksamhet också ett behov av nytillskott av lägenheter.
Även nybyggnadsverksamheten bör stimuleras genom hyresrabatter. Dessa bör dock differentieras på ett sådant sätt att de är högst i orter som har bostadsbrist eller där risken för bostadsbrist är akut och behovet av att bygga nya bostäder följaktligen är starkt. På orter med en balanserad bostadsmarknad bör hyresrabatterna vara lägre. På orter. där outhyrda lägenheter är det dominerande problemet inom bostadsförsötjningen. slut- ligen. bör enligt min mening en nybyggnadsverksamhet Över huvud taget inte stimuleras med ytterligare statliga medel. l förtätningsområden bör dock i undantagsfall nybebyggelse kunna ske med stöd av hyresrabatter också på sådana orter.
För att. på orter där bostadsbyggandet bör öka. undanröja den tveksam- het som finns att sätta igång nya projekt. anser jag att staten bör lämna garantier mot eventuella hyresförluster under en övergångstid.
Även investeringarna i boendemiljöförbättrande åtgärder behöver öka. Jag kommer därför att föreslå både vissa regeländringar vad gäller stödet till sådana åtgärder och en vidgning av medelsramen för innevarande budgetår.
För åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter bör ett särskilt statligt stöd lämnas. Åtgärderna bör syfta till att ändra de fysiska och sociala förhållandena i dessa områden. Jag kommer att föreslå att 75 milj. kr. avdelas för detta ändamål.
Jag vill anmäla att särskilda lån för underhåll under år 1983 kommer att ställas till förfogande på kreditmarknaden. Dessa nya lån ger bostadsföre— tagen möjligheter att. utan att det nämnvärt påverkar hyrorna. vidta under- hållsåtgärder vid en tidpunkt som från kostnadssynpunkt kan bedömas vara gynnsam med hänsyn till att ledig kapacitet finns att tillgå inorn byggsektorn. Jag kommer att föreslå att underhållslånen för de allmännyt- tiga företagen förenas med vissa räntesubventioner.
Ökade insatser krävs på sikt för att målen för energihushållningen i byggnader skall kunna infrias. Fastighetsägare bör stimuleras att redan nu utföra sådana arbeten som ger mer väsentliga effekter för sysselsättningen. Ett tillfälligt bidrag bör därför införas för arbeten som avser en förbättrad värmeisolering. Därigenom ökar också möjligheterna att komma till rätta med en del av de byggnadstekniska brister som nu påkallar snabba åtgär- der.
Som chefen för ekonomi— och budgetdepartemcntet redan har framhållit måste de reformer som föreslås i huvudsak finansieras genom omfördel- ningar inom det verksamhetsområde som de avser. Jag redovisar förslag också om budgetförstärkningar i det följande. Den största intäkten för staten erhålls genom att en hyreshusavgift införs för vissa fastigheter. Jag kommer också att föreslå att högre krav än f.n. ställs på rationalisering inom bostadsbyggnadssektorn. Detta minskar statens utgifter för bostads- lån och räntebidrag.
Prop. 1982/83: 50 3
(l) Temporära hyresrabatter. Av hänsyn till sysselsättningslägct i bygg- branschen och till behovet av en tillräcklig produktion av bostäder främst i bristorterna är det angeläget att minska bostadskostnaderna i nybyggda fastigheter. Också när det gäller att anpassa bostadsbeståndet till behovet på olika orter är de höga boendekostnaderna efter ombyggnaden ett hinder som leder till en lägre efterfrågan. För att komma till rätta med dessa problem bör ett system med temporära s.k. hyresrabatter införas vid ny- och ombyggnad av lägenheter i hyres- och bostadsrättshus.
Med hyresrabatter avserjag särskilda statsbidrag till ny- och ombyggda lägenheter. De skall under en övergångstid minska boendekostnaderna för de aktuella lägenheterna och göra det ekonomiskt möjligt för hushåll att efterfråga bostäder som behövs i ett långsiktigt bostadspolitiskt perspek- liv.
Jag förordar därför att ett system med hyresrabatter för hyres- och bostadsrättshus som uppförs eller byggs om med stöd av bostadslån nu införs. Systemet bör med hänsyn till syftet med rabatten omfatta hus där ny- eller ombyggnaden påbörjas under åren 1983— l984. Ägare av sådana hus bör som grund för en rabattering tillförsäkras ett årligt statligt bidrag som trappas ner med en femtedel per år.
Storleken på hyresrabatten bör bestämmas på grundval av ett fastställt belopp per m2 primär bruksarea för bostäder i huset. För att hindra att bidragsgivningen blir särskilt fördelaktig för hus med stora lägenheter och stora ytor bör dessutom gälla att hyre'srabatten beräknas på ett maximalt antal m2 per lägenhet. Jag förordar en maximal hyresrabatt om 60 kr. per m2 primär bruksarea för bostäder i huset och en maximal yta per lägenhet. Den maximala ytan bör vara 65 m2 primär bruksarea för bostadslägenheter om två rum och kök. 80 rn2 för trerums-. 100 m1 för fyrarums- och 120 m: för _femrumslägenheter eller större. Reducering av dessa ytor bör göras vid s.k, h_alvrum. De föreslagna maximiytorna motsvarar de genomsnittliga ytorna i l981 års produktion för olika lägenhetstyper. Jag har också tagit hänsyn till vad som times vara normal yta i en Välplanerad och funktionell lägenhet. Jag vill för tydlighets skull tillägga att större ytor inte utgör något hinder för bostadslån. Det är alltså möjligt att bygga lägenheter med större ytor än de angivna. Ytor över de angivna bör emellertid inte föranleda någon hyresrabatt. Hyresrabattens storlek bör differentieras också på andra sätt. _
Till att börja med bör gälla att rabatt med maximalt 60 kr./m2 endast lämnas om byggnadsarbetena påbörjas under år 1983. Till frågan om ret- roaktiv tillämpning i vissa fall återkommerjag strax. 1 fall där byggnadsar- betena påbörjas under år 1984 bör det maximala bidraget vara lägre. nämligen 45 kr./m:.
[ fråga om nybyggda lägenheter bör vidare systemet med hyresrabatter utformas så att den största stimulanseffekten uppnås iorter där det finns bostadsbrist eller där sådan brist hotar att uppstå. Endast i sådana orter TI Riksdagen 1982'83. ] .taml. Nr 50. Bilaga 5
Prop. 1982/83: 50 . 4
bör nybyggen ges rabatter med maximalt belopp. dvs. 60. resp. 45 kr./m: beroende på tidpunkten för påbörjandet. För nybyggen i orter med balans på bostadsmarknaden bör bidraget vara lägre. Jag föreslår att de angivna maximibeloppen i dessa fall sänks till hälften. ] övriga orter. dvs. orter med - ett stort överskott på bostäder. bör hyresrabatter för nybyggnad inte lämnas. Den närmare definitionen av dessa orter behandlar jag i det föl- jande.
Systemet med hyresrabatter bör i allt väsentligt tillämpas på samma sätt vid nybyggnad i exploateringsområde och i områden med samlad äldre bebyggelse. i det följande kallad komplellerings- och förta"Iningslwbyg- gelse. Det innebär att ett lägre belopp för byggande i orter med balans på bostadsmarknaden och att någon rabatt inte alls lämnas för byggande i orter med överskott på bostäder. Undantag från denna huvudregel bör dock få göras för sådan kompletterings- och förtätningsbcbyggelse som är angelägen från sociala utgångspunkter. I dessa fall bör hyresrabatter med maximalt belopp kunna lämnas såväl i orter med balans på bostadsmarkna- den som i orter med överskott på bostäder. Rabatter för kompletterings- och förtätningsbebyggelse i orter med ett överskott på bostäder bör dock lämnas endast under förutsättning att nybebyggelse ingår i ett samlat åtgärdsprogram och att det kan antas att programmet leder till att antalet outhyrda lägenheter minskar i området.
Undantag från huvudreglerna i sist nämnda fall bör göras efter särskild prövning av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
Som jag nämnde redan inledningsvis bör hyresrabatterna under åren 1983 och 1984 lämnas under förutsättning att byggnadsarbetena påbörjas under resp. år. Rabatter bör emellertid kunna lämnas också för hus som har påbörjats under år 1982 om preliminärt beslut om lån — eller beslut om dispens för påbörjande —— har lämnats efter den 7oktober 1982.
Även lägenheter i hyres- och bostadsrättshus som byggs om bör somjag redan har anfört omfattas av det tillfälliga systemet med hyresrabatter. Skälet härtill är behovet av ytterligare stimulans för den ombyggnadsverk- samhet som är angelägen både av hänsyn till ökad sysselsättning och de bostadspolitiska målsättningarna. I princip bör statsbidrag i dessa fall lämnas med samma belopp som jag har föreslagit beträffande nybyggen i orter med bostadsbrist. För ombyggnader som påbörjas under åren 1983— 1984 bör således som huvudregel det maximala bidragsbeloppet bestäm- mas till 60 resp. 45 kr/m2 beroende på tidpunkten då arbetet påbörjas. Någon differentiering med hänsyn till uthyrningssituationen på orten bör inte göras i ombyggnadsfallen. Stimulanser till ombyggnad leder nämligen i orter med överskott på lägenheter. i regel. till en bättre anpassning av bostadsutbudet till aktuella behov. eftersom lägenhetsantalet som regel går ner vid ombyggnad. Dessutom är behovet av ökad sysselsättning generellt sett större i orter med stort antal tomma lägenheter än i orter med brist på bostäder.
'Jl
Prop. 1982/83: 50
För ombyggda lägenheter bör således bidrag kunna lämnas efter i princip samma regler som för nybyggda lägenheter i bristorter. Det finns dock skäl att anpassa hyresrabattens storlek till storleken på ombyggnadskostnaden. Enligt vad jag har inhämtat uppgick den genomsnittliga ombyggnadskost- naden för statsbelånade ombyggnader av flerbostadshus under budgetåret 1981/82 till ca 200000 kr. per ombyggd lägenhet. Genomsnittskostnaden för en nyproducerad lägenhet uppgick till ungefär det dubbla. Eftersom systemet med hyresrabatter så långt möjligt bör fungera neutralt i förhål- landet mellan ny- och ombyggnad bör hyresrabatt med maximalt belopp lämnas endast när ombyggnadskostnaden ligger i nivå med nybyggnads- kostnaden. ] övriga fall bör hyresrabatten reduceras. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om httr denna reducering skall göras.
Storleken på hyresrabatterna för ombyggda lägenheter skulle behöva minskas även av ett annat skäl. Ägare av flerbostadshus som utför en ombyggnad med stöd av bostadslån kan f. n. få ett särskilt statligt ombygg— nadsbidrag motsvarande i princip 159"? av ombyggnadskostnaden. Som förutsättning för detta bidrag gäller bl. a. att arbetena påbörjas och avslutas under tiden den ljuli l982—dcn 30 juni 1983. Det av mig föreslagna systemet med hyresrabatter kommer således i viss utsträckning att gälla även flerbostadshus som har byggts om med stöd av ombyggnadsbidrag. I dessa fall skulle bidraget till hyresrabatterna behöva reduceras med ett belopp motsvarande den minskning av de årliga kapitz'ilkostnaderna som följer av att ombyggnadsbidrag lämnas. En sådan reducering är emellertid komplicerad av flera skäl. Jag förordar därför i stället att fastighetsägare får välja mellan ombyggnadsbidrag och hyresrabatt i fråga om hus som enligt angivna tidsregler kan få del av båda stödsystemen.
Vad jag nu har föreslagit utgör huvuddragen i ett system med hyresra- batter. Jag kommer i det följande att ta upp vissa ytterligare frågeställning- ar som har samband med ett sådant system. En sådan frågeställning gäller definitionen av l)e_glr'up])£'l bristorter. Jag har i det'föregående föreslagit maximalt bidrag för nybyggda lägenheter i kommuner där det finns bo— stadsbrist eller där bostadsbrist hotar. Utgångspunkten för definitionen av dessa kommuner bör enligt min mening vara det mått på outhyrda lägen- heter som statistiska centralbyrån använder vid sina mätningar beträffande allmännyttiga bostadsföretag-(dvs. avse lägenheter lediga till uthyrning). Till kommuner med bostadsbrist bör därvid hänföras alla kommuner där antalet lägenheter lediga till uthyrning i det allmännyttiga bostadsbeståndet vid den senast publicerade mätningen understiger en procent av det totala antalet allmännyttiga lägenheter i kommunen.
Orter med så stora överskott på bostäder att hyresrabatter inte alls bör lämnas vid nybyggnad bör också definieras. Det bör ske med utgångspunkt i en avgränsning som bostadsstyrelsen har gjort i sin utredning om åtgärder på grund av outnyttjade lägenheter. Enligt denna avgränsning år kom-
Prop. 1982/83: 50 6
muner med sex procent eller fler tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet att betrakta som utpräglade överskottsorter.
Av vadjag anfört följer att orter med en större andel outhyrda. allmän- nyttiga lägenheter än en procent. men mindre än sex procent. får betraktas som orter med relativ balans på bostadsmarknaden.
Det ligger i sakens natur att definitioner av det förordade slaget inrym- mer ett mått av godtycke. Jag förordar därför att regeringen ges möjlighet att efter prövning i varje enskilt fall få göra avsteg från de. nyss nämnda huvudreglcrna.
Ett särskilt problem i samband med definitionen av begreppet bristort är behandlingen av hristorter [ anslutning till orter med överskott på lägen- heter. Som exempel på fall av detta slag kan nämnas Malmöregionen och Göteborgsregionen. Jag förordar att man för dessa fall vid fastställande av hyresrabatternz'ts storlek utgår från uthyrningsläget för hela bostadsför- sötjningsområdet. Det bör ankomma på regeringen att vid behov ange vad som är att betrakta som ett bostadsförsörjningsområdc.
En annan fråga gäller lokaler i bostadshus som uppförs eller byggs om med stöd av bostadslån. Jag har i det föregående föreslagit att bidraget till hyresrabatterna bestäms som ett visst belopp per m: primär bruksarea för bostäder i_ det berörda huset. Sådana lokalytor som enligt bostadsstyrel- sens föreskrifter till bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946) jämställs med bostäder kommer således att få räknas in i det underlag som skall användas för att bestämma storleken på bidraget till hyresrabatterna.
En tredje fråga som uppkommer i samband med hyresrabatter gäller deras inverkan på hyressr'ittningen enligt bruksx-'ärdesystemet. Bruksvär- desystemet innebär i korthet att den hyra som hyresvärden fordrar vid förlängning av ett hyresavtal rörande en bostadslägenhet inte får vara påtagligt högre än hyran för lägenheter'som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Vid prövningen skall främst beaktas hyran för lägenheter som _ ägs och förvaltas av allmännyttiga företag. Det är enligt min mening väsentligt att ett system med hyresrabatter utformas på ett sådant sätt att bruksvärdesystemet inte sätts ur spel.
Jag har övervägt olika alternativ för hur de medel som företagen erhåller genom rabatten skall komma hyresgästerna till godo. Ett av dessa alterna- tiv har varit att föreskriva att rabatten i sin helhet skall användas för att sänka hyran ijust de lägenheter som berättigar till rabatten. dvs. till de lägenheter som byggs eller byggs om under de aktuella åren. Fördelen med ett sådant alternativ skulle vara att rabatten i sin helhet kommer nyproduk- tionen. med dess i förhållande till det äldre beståndet högre produktions- kostnader. till del.
En nackdel med ett sådant system är att det skulle kunna leda till hyresrelationer som upplevs som'orättfärdiga av hyresgäster i lägenheter som har färdigställts under något av de senaste åren innan rabatten inför- des. Detta skulle kunna bli fallet om rabatten leder till att hyran i nyprodu-
Prop. 1982/83: 50 7
cerade lägenheter blir avsevärt lägre än i likvärdiga. något äldre lägen- heter.
Konsekvenser av detta slag kan undvikas om parterna på hyresmarkna- den får en möjlighet att till någon del använda hyresrabatten så att en del av medlen utnyttjas till att dämpa hyresutvecklingcn för andra lägenheter i beståndet. Jå grund av produktionskostnadernas storlek i olika årgångar av hus förutsätter jag att rabatten ändock i allt väsentligt kommer att fördelas på nyare årgångar.
En svårighet med detta alternativ är att hyresrabatten inte då klart skiljs ut från grundhyran. Detta kan leda till att hyresgästerna inte får reda på skillnaden mellan grundhyra och hyra efter rabatt. vilket i sin tur kan få effekter på bruksvärdebedömningen som är svåra att i förväg klart bedö- ma. _
Vid min bedömning av de olika möjligheterna harjag kommit fram till att parterna bör ges frihet att omfördela rabatten också till andra lägenheter än de som ligger till grund för beräkning av rabattens storlek. Jag anser emellertid att ett villkor för rabatterna bör vara att företagen på hyresavin eller på annat sätt anger såväl grundhyran som nettohyran efter rabatt. Enbart grundhyran blir således vägledande vid bruksvärdeprövningen. Av betydelse för min bedömning har varit att det som nämnts kan förutsättas att huvuddelen av rabatterna i regel kommer de senaste och därmed dyraste årgångarna till del.
Bostadsrättsföreningar kan inte solidariskt omfördela rabatten till ett äldre bestånd. Jag förordar därför att det-som ett villkor för hyresrabatt till bostadsrättsföreningar skall gälla att ett belopp motsvarande halva den utgående rabatten skall avsättas till yttre och inre underhåll utöver vad som följer av vanligen tillämpade normalstadgar för bostadsrättsförening- ar. Därigenom kommer hela rabatten bostadsrättsföreningen till godo sam- tidigt som begränsningen av årsavgiften i relation till tidigare producerade årgångar blir mindre.
Ytterligare en fråga som jag vill beröra i detta sammanhang gäller kast- Iltld.8'k(_)lll)'0ll£'ll i samband med den statliga långivningen. Systemet med hyresrabatter får inte leda till någon allmän höjning av kostnads- och prisnivån i bostadsbyggandet. Det är därför viktigt att.kostnadskontrollen. särskilt av sådana projekt som direkt berörs av systemet med hyresrabat- ter. skärps i långivningen. Det bör ske dels genom en höjning av den rationaliseringsfaktor till .vilken hänsyn tas när den s.k. tidskoefficienten bestäms. dels genom att lånemyndigheterna uppmanas till en restriktivare prövning av godtagbar överkostnad. inte minst i fråga om projekt som omfattas av produktionskostnadsbelåning. Det ankommer på regeringen att fatta beslut härom. Jag avser att i annat sammanhang återkomma med förslag i frågan. Jag vill dock redan nu förutskicka attjag avser att föreslå att rationaliseringsfaktorn ökas från 1.29? per år till 2.4 92- och att den nya ordningen skall tillämpas från årsskiftet I982— 1983 i alla ärenden. även i ärenden i vilka preliminärt beslut om län har meddelats tidigare.
Prop. 1982/83: 50 8
Jag vill i detta sammanhang för tydlighetens skull också beröra frågan om ltyresrubattenx skattemässiga behandling. Enligt den s. k. konventio- nella metoden beskattas privata ägare av flerbostadshus i princip för alla inkomster som ägaren får från fastigheten. Avdrag medges å andra sidan för alla omkostnader. För andra ägarkategorier gäller särskilda regler. Jag tänker bl.a. på allmännyttiga bostadsföretag och bostadsrättsföreningar. För dessa gäller i stället att intäkten av fastighet beräknas schablonmäs- sigt. s. k. schablonbeskattning. Som intäkt av fastighet skall i dessa fall tas upp tre procent av fastighetens taxeringsvärde. I princip medges då bara avdrag för räntekostnader.
Av vad jag nu har anfört följer att bidrag till hyresrabatter av det slag som jag har förordat är en inkomst som skall tas upp till beskattning som intäkt av fastighet. För konventionellt beskattade fastighetsägare innebär bidraget till hyresrabatter således en intäkt samtidigt som andra intäkter. dvs. hyresinkomsten (hyra efter rabatt) sänks i motsvarande mån. För schablonbeskattade fastigheter påverkar rabatten inte skatten. Hyresra- batten bör inte förväxlas med statliga räntebidrag som på grund av vissa begränsningar i fastighetsägarens rätt att göra avdrag för räntekostnader på fastighetslån i praktiken inte tas upp till beskattning. Någon ändring av skattereglerna på grund av hyresrabatten bör inte göras vare sig för kon- ventionellt eller schablonmässigt beskattade fastighetsägare.
Bidragen till hyresrabatter bör administreras av bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. Närmare bestämmelser för administration. utbe- talning och eventuella återkrav av bidragen bör ankomma på regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. på bostadsstyrelsen att utfärda.
Utgifter/laj?» bidrugsgii'ningen beräknarjag till totalt l.2 miljarder kr. Utgiften för ett helt år blir som högst ca 300 milj. kr. Utgifterna bör belasta det på statsbudgeten under trettonde huvudtiteln upptagna anslaget B4. Räntebidrag m. m. Något medelsbehov till föjd av mitt förslag uppkommer inte under innevarande är. Till frågan om medelsbehovet för budgetåret l983/84 återkommer jag i samband med min anmälan till budgetproposi- tionen för budgetåret [983/84.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag till hyresrabat- ter.
(2) Hyresförlustgaranti. Även i många orter där det finns uppenbara behov av att bygga bostäder är kommunerna och företagen i dag tveksamma till att sätta i gång nya projekt med hänsyn till risken för att lägenheterna inte blir uthyrda. En statlig hyresförlustgaranti i'nyproduktionen bör därför införas samtidigt med de temporära hyresrabatterna.
Hyresförlustgarantin bör gälla för lägenheter i hyres- och bostadsrätts- hus som påbörjas under åren 1983 och 1984. Liksom när det gäller hyresra- batterna bör även lägenheter som påbörjas under 1982 omfattas av garan-
Prop. 1982/83: 50 9
tin, förutsatt att preliminärt beslut om bostadslån eller beslut om dispens ' för igångsättning har meddelats efter den 7 oktober'l982. Hyresförlustga- rantin bör gälla endast sådana nybyggda lägenheter som omfattas av försla-
get till hyresrabatter.
Jag förordar att hyresförlustgarantin får formen av särskilda statliga lån. Lån bör lämnas till den som äger statligt belånade hyres- och bostads- rättshus och avse utebliven hyra under tre år från det att lägenheterna färdigställdes. Lånen bör täcka högst 90 % av utebliven hyra i sådana hus. Med hyra bör jämställas årsavgift för bostadsrättslägcnhet eller annan avgift som erläggs för att nyttja en lägenhet.
Hyresförlust på grund av utebliven betalning för uthyrd lägenhet bör inte grunda rätt till län. Kommersiella lokaler bör inte omfattas av långiv- ningen. .
Lån bör beviljas för ett kalenderåri sänder. Av bl.a. administrativa skäl bör lån inte lämnas med små belopp. Jag förordar att lån skall lämnas endast om lånebeloppet uppgår till lägst 20000 kr.
Lånet bör vara ränte- och amorteringsfritt i tre år. Därefter bör lånet löpa med ränta och amorteras. Enligt min mening bör det dock finnas en möjlighet att efter ansökan i särskilda fall medge fortsatt ränte- och amor- teringsfrihet eller att efterge hela lånet. En utgångspunkt vid denna pröv- ning kan vara att lägenheterna har varit outhyrda under lång tid och att hyresförlusterna fortfarande är betydande.
Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter beträf- fande långivningen. För riksdagens information vill jag dock redovisa att jag ämnar föreslå regeringen följande.
Lånen bör löpa med bostadslåneränta som fastställs av regeringen för ett kalenderår i sänder. Amorteringstiden bör vara lägst 10 är och högst 20 år. Normalt bör tiden bestämmas till 10 år. Längre amorteringstid bör kunna medges om det behövs med hänsyn till lånets storlek och effekten på boendekostnaderna. Ränta och amortering bör betalas i form av annui- teter.
När det gäller lån för hus som tillhör en bostadsrättsförening ansluten till HSB:s riksförbund eller Svenska riksbyggen får Stiftelsen Bostadskoope- rationens garantifond träda in som lånesökande och låntagare i stället för bostadsrättsföreningen. För sådana lån skall säkerhet ställas i form av borgen som för egen skuld av riksorganisationen.
För lån till allmännyttiga bostadsföretag skall kommunen ställa borgen som för egen skuld. För annat län skall ställas säkerhet i form av panträtt i fastigheten eller tomträtten eller annan säkerhet som skäligen bör godtas.
Om hyresförlustgarantin missbrukas. dvs. om företaget eller kommunen uppenbarligen agerar för att låta lägenheter vara outhyrda i det bostadsbe- stånd som omfattas av garantin. bör ansökan om lån kunna avslås och ett utbetalt lån sägas upp.
Prop. 1982/83: 50 IO
Låneverksamheten bör handhas av länsbostadsnämnderna och bostads- styrelsen. Ansökan om lån skall lämnas in inom ett år efter det kalenderår som lånet skall avse. Prövningen av ansökningar om att i särskilda fall medge fortsatt ränte- och amorteringsfrihet och att efterge hela lånet bör i vart fall inledningsvis göras av regeringen.
Jag förordar således att lån för hyresförlustgarantier skall lämnas enligt vad jag nu har anfört.
Lånen bör betalas ut från anslaget B 3. Län till bostadsbyggande. Det är inte möjligt att med någonsäkerhet beräkna kostnaderna för långivningen. Jag räknar emellertid med att dessa blir förhållandevis obetydliga. Försla- get kommer inte att föranleda några utbetalningar under budgetåret 1982'83 och mycket begränsade utbetalningar under budgetåret 1983/84. 'l'ill frågan om medelsbehovet för budgetåret 1983./84 återkommer jag i samband med min anmälan till budgetpropositionen för detta år.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i fråga om statlig hyresförlustga- rann.
(3) Åtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Un- der de senaste åren har antalet outhyrda lägenheter i bostadsbeståndet ökat betydligt. Den I september 1982 var ca 27200 lägenheter i hus som tillhör allmännyttiga bostadsföretag lediga till uthyrning. Motsvarande an- tal den I september 1981 var ca l8900. Detta innebär en ökning med 44 % på ett år. ' I många kommuner och bostadsområden är andelen outhyrda lägenheter mycket hög.. Den I' september 1982 fanns det i över 80 kommuner minst 692 lediga lägenheter i de allmännyttiga företagens bestånd. Många av dessa företag har haft ett stort antal tomma lägenheter under lång tid.
De outhyrda lägenheterna innebär att stora samhällsinvesteringar inte utnyttjas. På många håll innebär också de outhyrda lägenheterna stora påfrestningar för företagen och de boende liksom för de kommuner som har drabbats.
Jag förordar därför att medel avsätts för stödåtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Åtgärderna bör avse dels särskilda låneregler för att underlätta att outhyrda lägenheter utnyttjas och byggs om till lokaler. dels ett speciellt stöd till bostadsföretag som har haft ett stort antal outhyrda lägenheter Linder lång tid. Åtgärderna syftar till att stimule- ra bostadsföretag och kommuner att arbeta aktivt för att minska antalet outhyrda lägenheter och därmed hyresförlusterna.
Särskilda bestämmelser om statliga lån
Antalet outhyrda lägenheter i ett område kan minska genom att vissa hus eller lägenheter utnyttjas för andra ändamål än bostäder. t. ex. som lokaler av olika slag. Förutom att företagens förluster minskar kan man uppnå
Prop. 1982/83: 50 11
förbättringar för de boende genom större utbud av service och ller arbets- platser. En ombyggnad av bostäderna är i många fall nödvändig.
För att underlätta sådana förändringar i områden med stor andel outhyr- da lägenheter föreslår jag följande. Särskilda regler bör införas för rätten att få behålla bostadslån och räntebidrag när bostadsutrymmcn utnyttjas för andra ändamål. Vidare bör en möjlighet tillskapas att få särskilda statliga lån till ombyggnad i vissa fall.
Bostadslånet och räntebidraget bör få behållas när lägenheterna utnytt— jas för andra ändamål. oberoende av ändamålets art och varaktighet. Detta bör gälla även efter en ombyggnad.
Ombyggnad till lokaler för boendeservice kan finansieras genom bo- stadslån enligt reglerna i bostadsfinansieringsförordningcn. För ombygg- nad till andra lokaler än boendeservicelokaler. t. ex. kontor och verk- städer. bör ett särskilt statligt lån kunna lämnas.
Reglerna bör i första hand gälla för områden med en stor andel outhyrda lägenheter i vilka det funnits problem under en längre tid. minst tre år. och där svårigheterna kan väntas bestå. Med hänsyn till att outhyrda lägen- heter under det senaste året har börjat förekomma i allt fler kommuner och företag bör dock en möjlighet finnas att också tillämpa reglerna i förebyg- gande syfte för områden som har haft outhyrda lägenheter kortare tid än tre år eller som inom en snar framtid riskerar att få betydande problem.
Jag föreslår att beslut om särskilda statliga lån för ombyggnad av outhyr- da lägenheter får fattas inom en ram om högst 25 milj. kr. under år 1983. Lånen bör betalas ut från anslaget B 3. Län till bostadsbyggande.
Särskilt stöd till de värst drabbadeji'iretutwn
Situationen är särskilt bekymmersam för bostadsföretag som har haft ett stort antal lägenheter outhyrda under lång tid. Jag förordar att ett särskilt stöd skall kunna lämnas till sådana företag.
En förutsättning för att stöd skall lämnas till ett företag bör vara att företaget tillsammans med kommunen aktivt arbetar för att minska antalet outhyrda lägenheter och därmed hyresförlusterna. Företaget skall redovi- sa ett åtgärdsprogram som visar att de vidtagna och/eller planerade åtgär- derna leder till att kostnaderna för outnyttjade lägenheter minskar och att man uppnår förbättringar för de boende. '
Stödet till företaget kan lämnas genom att staten medger eftergift av län eller räntebetalningar. Detta kan bli aktuellt t.ex. i samband med att ett hus skall rivas eller fören tid "läggas i malpåse". Stödet kan också lämnas genom direkta bidrag t. ex. för att täcka hyresförlustcr eller för insatser för att stimulera efterfrågan på lägenheter.
Medel för stödverksamheten. 50 milj. kr.. bör anvisas på ett särskilt reservationsanslag.
+2 Riksdagen l982/83. ! .tumlfNrSO. Bilaga 5
Prop. 1982/83: 50 12
Begränsning av långivningen
Inom ett bostadsförsörjningsområde där det förekommer påtagliga pro- blem på grund av outhyrda lägenheter bör långivningen till ny- och om- byggnad i vissa fall begränsas. Jag har därför övervägt att införa en be- stämmelse i bostadsfinansieringsförordningen om att ansökningar om bo- stadslån skulle kunna avslås om det finns uppenbar risk för att tillkomsten av bostäderna skulle öka antalet outnyttjade lägenheter och därmed för- sämra förhållandena i ett visst område.
Enligt min mening bör dock en begränsning av bostadsbyggandet inom ett gemensamt bostadsförsöriningsområde i första hand uppnås genom frivilliga överenskommelser mellan kommunerna. Kommunerna är redan nu enligt förordningen om kommunala bostadsförsörjningsprogram skyl- diga till att samverka och samråda med varandra när bostadsförsöjnings- program upprättas. Jag avser att föreslå regeringen att ge länsbostads- nämnderna i uppdrag att ta initiativ till de ytterligare överläggningar med berörda kommuner som behövs för att uppnå de syften somjag har angett.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag har förordat i fråga om åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter, till åtgärder i bustadsmnråden med stor andel outhyrda lägenheter på tilläggsbudget [ till statsbudgeten för budgetåret l982/83 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag om 50000000 kr.
(4) Län m. m. till underhåll av vissa bostadshus. Till sådana åtgärder inom bostadssektorn som nu behöver vidtas hör enligt min mening även insatser ' för att underhålla det befintliga bostadsbeståndet. En förhållandevis stor volym av underhållsåtgärder bör genomföras under den närmaste tiden. Detta är en naturlig följd av det stora antalet bostäder som färdigställdes under 1960- och början av 1970-talen. I regeringsförklaringen framhölls bl.a. att större vikt än hittills måste läggas vid åtgärder för att underhålla och förbättra det existerande beståndet av bostäder. Jag vill därför nu ta upp frågan om vissa tillfälliga insatser för att finansiera underhållsåtgärder under år I983. Frågan om lämplig form för finansiering av underhåll behandlas sedan några år av underhållsfondsutredningen. l avvaktan på överväganden och beslut av långsiktig karaktär. där underhåll för hyreshus kan finansieras med medel som genereras inom bostadsföretagen. erford- ras vissa temporära lösningar för hyreshusen. De bör utformas på ett sådant sätt att den statsfinansiella belastningen blir så låg som möjligt samtidigt som hyreshöjningarna kan begränsas i förhållande till vad som annars varit nödvändigt.
Under åren 1979—1981 lämnades statliga underhållslån till ägare av statligt belånade hyreshus färdigställda åren l965—l975. Lånen lämnades med 15 kr./m: och ar. För lånen betalas bostadslåneränta och amorterings- tiden är IS år. Betalning av ränta och amortering sker i form av annuiteter.
Prop. 1982/83: 50 ' l3
Ett återinförande av statliga underhållslån bedömer jag som omöjligt med hänsyn till att det f.n. krävs stor återhållsamhet med statens utgifter och statens roll som kreditförmedlare. Lån för underhållsåtgärder under år 1983 bör därför finansieras via kapitalmarknaden. något som förordades också i motionerna 1981/82: 1994 och l98l/82: 2133. Riksbanken kommer vid fastställandet av l983 års ramar för bostadsinstitutens oprioriteradc upplåning att beakta det ökade lånebehov som uppkommer genom att finansieringen av underhållslån bör ske på kapitalmarknaden. Lånebeho- vet är svårt att exakt ange. En kreditvolym om incmot 900 milj. kr. kom- mer att ställas till förfogande för ändamålet. Lånen bör lämnas till alla statligt belånade hyreshus som har färdigställts under perioden 1958—1975. Den angivna volymen kan därvid beräknas motsvara högst l5 kr.,-"m:.
De närmare villkoren för långivningen till underhållsåtgärder bör be- stämmas av riksbanken efter samråd med de berörda bostadsinstituten. En förutsättning för lån bör dock vara att fastighetsägaren kan förete intyg från länsbostadsnämnden på att de uppgifter om färdigställandeär och bostadslägenhetsyta som fastighetsägaren lämnar till grund för låneberäk- ningen är riktiga. En annan förutsättning är att godtagbar säkerhet för lånen kan ställas till förfogande. I fråga om allmännyttiga företag måste kommunen vara beredd att gå i borgen för lånen.
De underhållslån som nu föreslås är avsedda för allmännyttiga och privata hyresfastigheter.
Jag vill i sammanhanget också ta upp frågan om räntebidrag_li'ir tmc/er- hällslån när låntagaren är ett allmännyttigt bostadsföretag. Vissa skäl talar för att de underhållslån som lämnas till allmännyttiga bostadsföretag under år 1983 bör vara förenade med räntebidrag. När t. ex. småhusägare låneti- nansierar underhåll blir genom avdragsrätten för räntor vid inkomstbe- skattningen deras räntekostnader kraftigt reducerade. Även bostadsrätts- havarna har i många fall en sådan möjlighet. Ett allmännyttigt företag och dess hyresgäster kan däremot inte dra någon fördel av rätten att dra av räntor vid inkomstbeskattningen. Att det allmännyttiga företaget har säm- re möjligheter än andra fastighetsägare att Iånefinansiera underhåll framgår också av underhållsfondsutredningens betänkande (SOU l98l:47) Hyres- gästinflytande på målning och tapetsering. ] betänkandet föreslogs för övrigt statliga underhållslån med räntesubventioner till hyreshusen.
Till detta kommer att räntorna på de lån som ställs till förfogande på kapitalmarknaden blir något högre än på de tidigare statliga underhålls- lånen.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordarjag att finansieringsvill- kören för de allmännyttiga bostadsföretagen vid lånefinansiering av under- håll under år 1983 förbättras genom att de av mig i det föregående nämnda lånen förenas med räntebidrag.
Beträffande den närmare utformningen av ett sådant räntestöd vill jag anföra följande.
Prop. 1982/83: 50 ' |4
Eftersom räntestödet skall gälla lån som i princip lämnas titan medver- kan av statliga myndigheter bör stödet utformas fristående från det nuva- rande systemet med räntebidrag till hus som har uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån. Detta hindrar dock inte att det nuvarande syste- met med räntebidrag används som förebild vid den närmare utformningen av ett räntestöd för underhållslån.
Liksom i fråga om de nuvarande räntebidragen bör således räntebidrag för underhållslån motsvara skillnaden mellan låntagarens faktiska ränte- kostnader för lånet och en på visst sätt bestämd garanterad ränta. Räntebi- drag bör självfallet inte lämnas till den del räntekostnaden överstiger vad som är skäligt för lån av detta slag. Vidare bör den garanterade räntesats som därvid skall användas. i likhet med vad som gäller i det nuvarande systemet. utgöras av en räntesats för det första året av lånetiden och en räntesats med vilken den garanterade räntan skall höjas för varje följande år av lånetiden. Däremot bör den garanterade räntan inte — såsom sker i det nuvarande systemet — beräknas på ursprungligt lånebelopp utan på vid varje tidpunkt aktuell låncskuld. Som jag strax återkommer till. bör lånta— garen för att få räntebidrag hos bidragsmyndigheten förete de från kreditgi-
'aren erhållna räntebeskeden. Den myndighet som skall bevilja bidraget får därmed automatiskt uppgift om bidragstagarens aktuella låneskuld.
Den garanterade räntesatsen för det första året bör bestämmas till 7.5 C'P. Den räntesats med vilken den garanterade räntan årligen skall höjas bör bestämmas till 0.5 procentenheter.
Övriga för bidragen erforderliga regler bör det ankomma på regeringen. eller den myndighet regeringen bestämmer. att utfärda. För sammanhang- ets skull villjag dock som upplysning till riksdagen nämna att bidragsverk- samheten enligt min mening bör handhas av länsbostadsnämnderna och bostadsstyrelsen. Bidraget bör beviljas efter ansökan från låntagaren och på grund av kreditgivarens avisering till låntagaren. -
Kostnaderna för det föreslagna räntestödet beräknar jag till högst 50 milj. kr. Linder det första året. Utgifterna bör belasta det på statsbudgeten under trettonde huvudtiteln upptagna anslaget B 4. Räntebidrag m.m. Eftersom förutsättningarna för utbetalning av räntebidrag inte kan förelig- ga förrän tidigast den l juli 1983 uppkommer inget medelsbehov under innevarande budgetår med anledning av mitt förslag. Till frågan om me- delsbehovet för budgetåret I983/84 återkommerjag i annat sammanhang.
Jag vill avslutningsvis ta upp frågan om bostadsföretagens bokföring at- mulw/tällslänför år I983. För de statliga underhållslånen avseende åren l979- 1981 gäller enligt lagen (1972: 175) med vissa bestämmelser om bok- föring av bostadslån m.m. (ändrad senast l9821646) att den som har fått ett sådant län har rätt att som en särskild tillgångspost i balansräkningen ta upp ett belopp som motsvarar högst det på balansdagen utestående lånebe- loppet. Bestämmelsen tillkom år 1979 på initiativ av riksdagen (CU 1978/ 79:35. rskr l978!79:406). Civilutskottet hänvisade bl.a. till en undersök- ning som utvisade att ett betydande antal allmännyttiga bostadsföretag
'.Il
Prop. 1982/83: 50 |
skulle få svårigheter att utnyttja den då erbjudna möjligheten att finansiera underhållsåtgärder med lån. eftersom de skulle komma att bokföringsmäs- sigt redovisa resultat som innebar likvidationsskyldighet enligt aktiebo— lagslagens bestämmelser. om de tog tipp sådana län.
De problem som föranledde den nuvarande bestämmelsen om bokföring av underhållslån uppkommer även i samband med de i det föregående redovisade underhållslånen för år 1983. Det är angeläget att bostadsföreta- gen inte nödgas avstå från detta lån helt eller delvis därför att de pågrund av aktiebolagslagens bestämmelser om likvidationsskyldighet inte kan öka sin skuldbörda ytterligare. Enligt min mening är det därvid naturligt att för de nya underhållslånen använda samma lösning som i fråga om de statliga underhållslånen. Den som tar upp underhållslån med stöd av det tidigare nämnda intyget från länsbostadsnämnden bör således ges rätt att som en särskild tillgångspost i balansräkningen ta upp ett belopp som motsvarar låneskulden. Lagtekniskt bör detta ske genom ett tillägg till nuvarande lagbestämmelse om bokföring av de statliga underhållslånen. Ett inom bostadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1972: 175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m. bör fogas till protokollet i detta ärende (bil. 5: 1).
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. antaga inom bostadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen ( 1972: 175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m..
I'J . godkänna vad jag har förordat i fråga om räntebidrag för under- hållslån i vissa fall.
(5) Bidrag till förbättring av boendemiljön. Enligt beslut vid 1974 ars riks- möte (prop. 1974: 150. CU 1974z36. rskr 1974: 373) infördes särskilda bi- drag till förbättring av boendemiljöer fr.o.m. den ljtili 1975. Bidragen kan avse bl.a. gemensamhetslokaler. boendeservice och utemiljö. Bostadsom— råden med tomma lägenheter prioriterades i inledningsskedet.
Den ljuli 1980 ändrades reglerna för bidragsgivningen. Möjligheterna att få boendemiljöbidrag begränsades till sådana områden där åtgärder be- hövde vidtas på grund av de sociala förhållandena i bostadsområdet eller för att andelen tomma lägenheter var hög. Samtidigt infördes en möjlighet att lämna bostadslån utan räntebidrag för miljöförbättringsåtgärder i områ- den. som inte uppfyller de förutsättningarjag nyss har nämnt.
Från bidragsgivningcns början fram till nu har ca 230 milj. kr. utbetalats i boendemiljöbidrag. Under senare tid har de genomsnittliga bidragsbelop— pen ökat starkt. från ca 1500 kr. per lägenhet budgetåret 1980/81 till ca 2600 kr. per lägenhet budgetåret 1981/82. Bostadslån utan räntebidrag för miljöförbättringar har utnyttjats i relativt begränsad utsträckning. Av en ram på 35 milj. kr. för budgetåret 1981/82 utnyttjades endast ca 8.2 milj. kr.
Enligt min mening är det angeläget. både av bostadssociala skäl och av sysselsättningsskäl. att öka investeringarna i miljöförbättrande åtgärder.
Prop. 1982/83: 50 16
Nuvarande regelsystem ger inte utrymme för en sådan ökning. De bostads- områden som enligt nu gällande regler har möjlighet att få boendemiljöbi- drag har sålunda redan i stor utsträckning fätt bidrag. Dessutom visar efterfrågan på enbart bostadslån till miljöförbättringar att stimulanseffek- ten av denna stödform är otillräcklig. .
Som ett led i en strävan att uppnå en nödvändig stimulanseffekt förordar jag. att det maximala bidragsbeloppet höjs från 3000 kr. till 4500 kr. per lägenhet.
Jag är inte nu beredd att i detalj ta ställning till hur det statliga stödet för förbättringar av boendemiljön långsiktigt bör vara utformat. Ytterligare förändringar än en höjning av det högsta bidragsbeloppet per. lägenhet är dock nödvändiga för att öka boendemiljöinvesteringarna på kort sikt. Jag förordar därför att tillämpningsområdet för boendemiljöbidrag tillfälligt ändras för hyreshus.
Temporärt bör bidrag kunna lämnas för miljöförbättringar utan att det ställs några krav på att åtgärderna skall behövas på grund av de sociala förhållandena i bostadsområdet eller på grund av att andelen tomma lägen- heter är hög. Detta bör gälla i ärenden i vilka ansökan om bidrag görs under tiden den 10 november 1982—30juni 1983.
Vidare bör den av riksdagen fastställda ramen på 60 milj. kr. för budget- året 1982/83 få överskridas med 25 milj. kr.
Överväganden pågår om hur det samlade stödet för förbättringar av boendemiljön bör utformas fr.o.m. budgetåret 1983/84. En utgångspunkt är därvid att skapa ytterligare garantier för att bidragen blir en del av ett långsiktigt program för social och fysisk förbättring av bostadsområden. Härvid är hyresgästernas egen medverkan särskilt väsentlig.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har förordat i fråga om högsta bidragsbelopp för boendemiljöbidrag. . godkänna den temporära vidgning av tillämpningsområdet för" l-J
boendemiljöbidrag som jag har förordat. '.)J . medge att ramen för beslut om bidrag till förbättring av boende- miljön får överskridas med högst 25 000000 kr. under budgetåret 1982/83.
(6) Bidrag till vissa energibesparande åtgärder. De av statsmakterna beslu- tade riktlinjerna för energisparandet i byggnader (prop. 1980/81: 133. CU 1980/81 : 37. rskr 1980/81:384) innebär sammanfattningsvis att verksamhe- ten skall riktas in'på att minska den årliga energianvändningen med ca 48 TWh brutto i huvudsak under en tioårsperiod fram t.o.m. år 1988. En betydande del av denna besparing måste göras genom byggnadstekniska åtgärder av relativt genomgripande slag. Det gäller i första hand isolerings- arbeten. Dessa har i många fall låg lönsamhet på kort sikt och kan därför ofta inte förväntas bli utförda om inte också andra skäl talar för att de bör genomföras.
Prop. 1982/83: 50 ' 17
Samtidigt finns ett stort behov av underhållsarbeten inom byggnadsbe- ståndet till följd av byggnadstekniska brister och eftersatt planmässigt underhåll. Arbeten som är avsedda att undanröja sådana brister och att öka energisparandet kan ofta kombineras.
Det är enligt min mening angeläget att snabbt öka volymen på sådana arbeten för att därmed nu ta till vara de sysselsättningseffckter som dessa. ger." För detta krävs mer aktiva ekonomiska stimulanser än f. n.
Till energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet lämnas bostadslån för den godkända kostnaden upp till 10094- av låneunderlaget. Räntebidrag lämnas för lån som avser hyres- och bostadsrättshus. För beslut om lån finns för innevarande budgetår en ram av 1900 milj. kr. under reservations- anslaget B 17. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.
Jag förordar att ett temporärt bidrag införs till kostnaderna för förbätt- ring av isoleringen i bjälklag och ytterväggar samt för byten och komplette- ringar till treglasfönster. Bidraget bör. i likhet med vad som gäller för de av riksdagen tidigare beslutade ombyggnadsbidragen (prop. 1981/82: 150 bil. 5, CU 1981/82:42. rskr 1981/82: 395). lämnas med 15 % av den godkända kostnaden. Bidrag bör kunna lämnas utan begränsning till något visst högsta belopp. Bidrag bör dock inte lämnas till den del av kostnaden som avser nytt fasadskikt. Den del av den godkända kostnaden som inte täcks av bidrag bör utgöra låneunderlag för bostadslån enligt de regler som gäller i fråga om lån till energibesparande åtgärder.
Ett villkor för att bidrag skall lämnas bör vara att arbetena utförs av arbetskraft som har anvisats eller godkänts av den offentliga arbetsförmed- lingen. Bidraget bör införas omedelbart och lämnas till dem som får bo- stadslån för åtgärder av denna typ på grundval av ansökningar som kom- mer in till förmedlingsorganet efter den 9 november 1982. Som en förut- sättning för bidrag bör dock gälla att arbetena i huvudsak är avslutade senast den 30juni 1984. '
Jag räknar med att arbeten för uppskattningsvis ca 250 milj. kr. skall tillkomma som en följd av det föreslagna bidraget. Det ger i så fall en sysselsättningsökning med upp till ca 1500 årsarbeten. varav något mer än en tredjedel avser de direkta byggnadsarbetena. De sammanlagda bidragen kan därvid uppskattas till ca 100 milj. kr.. inkl. vad som ersätter lån till kostnaderna för de arbeten som ändå skulle komma att utföras.
Beslut om bidrag för de här avsedda ändamålen bör belasta ramen för beslut om lån för energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. under det tidigare nämnda reservationsanslaget.
Statrådet Dahl kommer i det följande (bil. 6) att föreslå ett investerings- bidrag till sådana rörledningar för fjärrvärme som beställs under kalender-. året 1983. I samband med övergång till fjärrvärme lämnas lån för energibe- sparande åtgärder till kostnader för abonnentcentraler och värmeväxlare samt till anslutningsavgifter m.m. Investeringsbidraget kommer att medfö- ra att den planerade tjärrvärmeutbyggnaden tidigareläggs. Därmed ökas
Prop. 1982/83: 50 lg
också belastningen på ramen-för beslut om lån för dessa ändamål.
Jag bedömer att de stimulansåtgärdcr som jag nu har redovisat kommer att rymmas inom den besltttsram som finns tillgänglig. Jag räknar vidare endast med en mindre effekt på statsbudgeten för innevarande budgetår. De utgifter som kan förutses ryms inom anslaget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i fråga om bidrag till vissa energi- besparande åtgärder.
(7) Hyreshusavgifl. Chefen för ekonomi- och budgetdepartementen har i det föregående hemställt att regeringen föreslår riksdagen att anta ett av lagrådet granskat förslag till lag om hyreshusavgift. Vid min anmälan till lagrådsremissen anförde jag i huvudsak följande.
1 Inledning
Statligt bostadslån lämnas för ny- och ombyggnad av bostäder och bostadskomplement. Lånen till bostäder är förenade med subventioner i form av räntebidrag. Sådant räntebidrag lämnas med belopp som motsva- rar skillnaden mellan. å ena sidan. den verkliga räntekostnaden för under- liggande kredit —' s. k. bottenlån — och bostadslån till den del dessa krediter avser bostäder och. å andra sidan. en garanterad ränta beräknad på det ursprungliga beloppet av samma lånedelar. Den garanterade räntan höjs årligen genom upptrappningar. De normala årliga upptrappningarna utgör f.n. 0.25 procentenheter för hyres- och bostadsrättshus och 0.5 procentenheter för egnahem.
Egnahemsägarnas räntekostnader är avdragsgilla vid taxeringen och minskar på så sätt låntagarens skatt. Till hushåll med tung försörjnings- börda eller låga inkomster lämnas bostadsbidrag.
1 årets budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 16) anmälde dåvarande bostadsministern att överväganden pågick i rege'ringskansliet i syfte att begränsa takten i ökningarna av de samlade bostadssubventionerna. Ut- gångspunkten för dessa överväganden var att statsbudgeten skulle förstär- kas mcd 1 200 milj. kr.. samtidigt som vissa obalanseri finansieringssyste- met skttlle justeras. Övervägandena redovisades i prop. 1981/82: 124 om ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt om införande av en hyreshusavgift. I propositionen föreslogs bl. a. minskningar av ränte- bidragen genom extra upptrappningar av de garanterade räntorna.
Bostadsministern framhöll i sitt anförande till propositionen att de mins— kade räntebidragen till följd av hyreslagens bruksvärderegler skulle leda till en allmän höjning av hyresnivån och att hyrorna således skulle öka även i de fastigheter som inte omfattas av räntebidragssystemet. trots att ägarna till dessa fastigheter inte behövde vidkännas motsvarande kost- nadsökningar. På grund härav föreslogs i propositionen att staten skttlle ta
Prop. 1982/83: 50 1.9
_ ut en hyreshusavgift för de hyreshus som inte omfattas av räntebidrags- systemet. Avgiften skulle gälla även för hus som ägs av bostadsrättsföre- ningar och för hus som innehåller huvudsakligen lokaler.
För att skydda de mest betalningssvaga grupperna mot effekterna av minskade generella bostt'tdssubventioncr föreslogs i samma proposition vissa ökningar av bostadsbidragen.
Riksdagen beslutade i huvudsak i enlighet med den dåvarande regering- ens förslag vad gäller bostadsbidragen och räntebidragen (CU 1981/82: 26. rskr 1981/82:350). Förslaget om införande av en hyreshusavgift avslogs däremot (SkU 1981/82:62. rskr 1981f82: 352).
Kritik mot förslagets innebörd och utformning framfördes i fem motio- ner. Jag återkommer senare till dessa. Kritik riktades också mot att försla- get inte hade granskats av_ lagrådet.
I skrivelser till civil- och skatteutskotten och vid uppvaktningar begärde dessutom företrädare för fastighetsägare. bostadsrt'ittshat-are. handel och industri att avgiften inte skulle införas elleri vart fall inte göras så generell som enligt förslaget.
Civilutskottet avgav yttrande till skatteutskottet (CU "1981/82:7y) om vad som hade anförts i propositionen beträffande hyreshusavgiften. Civil- utskottets majoritet (c. fp och s) delade den i propositionen framförda uppfattningen att hyreslagens bruksvärderegler medför att en höjning av de garanterade räntorna leder till en allmän höjning av hyresnivån och hade ingen erinran mot att en hyreshusavgift infördes.
Skatteutskottet anförde i sitt betänkande. att utskottet hade tagit intryck av de invändningar som hade framförts i motioner och skrivelser bl. a. om att förslaget om hyreshusavgift inte hade granskats av lagrådet. Utskottet ansåg att det kunde finnas skäl att söka även andra lösningar än den i propositionen föreslagna för att nå de i propositionen eftersträvade syftena om bl. a. en förstärkning av statsbudgeten. Hur ett förslag skulle utformas borde närmare utredas. Enligt skatteutskottet borde förslaget efter bl.a. granskning i lagrådet föreläggas riksdagen i sådan tid att det kunde ge lika stor budgeteffekt fr.o.m. år 1983 som det i propositionen presenterade förslaget. Mot denna bakgrund hemställde utskottet att riksdagen skttlle avslå propositionen till den del den avsåg införande av en hyreshusavgift.
Hyreshusavgiften enligt det tidigare förslaget skulle ha medfört en för- stärkning av statsbudgeten med 490 milj. kr. för år 1983. För att åstadkom- ma en sådan förstärkning och samtidigt förhindra att de extra upptrapp- ningarna av de garanterade räntorna leder till en förmögenhetsomfördel- ning till förmån för vissa fastighetsägare samt för att utjämna boendekost- naderna i beståndet har ytterligare överväganden gjorts. Syftet att förstär- ka statsbudgeten kan givetvis nås genom besparingar. genom inkomstför- stärkningar eller genom en kombination av bådadera. Jag skall i det föl- jande kortfattat redogöra för de beslutade extra upptrappningarna av de garanterade räntorna och för det nämnda förslaget om inkomstförstärk-
Prop. 1982/83: 50 20
ningar genom införandet av en hyreshusavgift. Därefter" redovisar jag _ konsekvenserna av ytterligare minskade räntebidrag.
2 Beslutade neddragningar inom räntebidragssystemet och försla- get om hyreshusavgift
2.1 Åtgärder inom räntebidragssystemet
Räntebidragen beräknas uppgå till 9 miljarder kr. budgetåret 1982/83 och till 10.3 miljarder kr. budgetåret 1983/84 efter de beslutade extra upptrapp- ningarna av de garanterade räntorna.
Förutom i våras har riksdagen vid två tillfällen tidigare beslutat om extra ttpptrappningar av de garanterade räntorna. Första gången var hösten 1980. då extra upptrappningar beslöts för vissa egnahem och bostadsrätts- hus (prop. 1980/81:63, CU 1980/81:7 och 12. rskr 1980/81:95 och 106). Vid det andra tillfället. våren 1981. beslöts om extra upptrappningar avse- ende vissa hyreshus (prop. 1980/81: 118 bil. 4. CU 1980/81: 30. rskr 1980/81:287). Jag redovisar i det följande i tabellform storleken av de beslutade extra upptrappningarna. vilka årgångar av hus de berör och de ökningar av fastighetsägarens räntekostnader som de förorsakar.
För hyreshusens och bostadsrättshusens del innebär riksdagsbeslutet i våras extra upptrappningar av de garanterade räntorna för i huvudsak årgångarna 1958—1974. De extra upptrappningarna är genomgående högre för bostadsrättshusen än för motsvarande årgång av hyreshus. Det främsta skälet härför angavs vara att det på hyreshussidan sker en viss utjämning av kostnaderna mellan olika årgångar av bostäder. De höga kostnaderna i nyproduktionen fördelas sålunda åtminstone till viss del på både nya och äldre hus. För bostadsrättshttsen sker inte någon sådan utjämning.
Den genomsnittliga kostnadsökningen ttnder år 1983 till följd av de extra upptrappningarna uppgår för hyreshusens del till mellan 2.40 kr./m: för hus byggda år 1974 och 13.20 kr./m2 för hus byggda år 1958. Differenserna motiverades av att husen. främst på grttnd av under åren ökade produk- tionskostnader. har olika räntekostnader. Som exempel kan nämnas att räntekostnaden för hus byggda år 1974 ttnder innevarande år är 64 kr./m: och för hus byggda år 1958 39 kr./ml. I nyproduktionen är räntekostna- derna. trots kraftigt ökade räntebidrag. 135 kr./ml.
Under vart och ett av åren 1984 och 1985 ökar räntekostnaden med mellan 1.20 kr./m2 och 4.95 kr./mZ till följd av ytterligare extra upptrapp- ningar. De totala kostnadsökningarna till följd av de under våren 1982 beslutade extra upptrappningarna för åren 1983—1985 varierar således mellan 4.80 och 23.10 kr./m2 för hyreshusen. _
För bostadsrättshusen är dagens kostnadsbild i stort sett densamma som för hyreshusen. De under våren 1982 beslutade extra upptrappningarna
Prop. 1982/83: 50 21
Beslutade extra upptrappningar av de garanterade räntorna
Låheform Extra ttpptrappning. _ Ärlig ränteökning'. kr./m:. till följd Färdig- procentenheter av de extra upptrappningarna ställandeår
1981 1982 1983 1984 1985 1981 1982 1983 1984 1985
Hyreshus Räntelån 1958— 1963 — 1.0 2.4 0.9 0.9 — 5.50 13.20 4.95 4.95 1964— 1967 —- 7 1.4 0.5 0.5 — 5.25 10.50 3.75 3.75
Paritetslån och nominella lån en- ligt 1967 års bo-
stadslånekungörelse . 1968— 1972 — 0.4 0.4 0.2 0.2 — 3.80 3.80 1.90 1.90 1973— — — 0 l — 2.40 1.20 1.20
Bostadsrättshus
Räntelån 1958—1963 1.20 ' — 2.7 1.1 1.1 7.00 — 15.80 6.40 6.40 1964— 1.00 — . 1.7 0.7 0.7 8.10 — 13.75 5.60 5.60
Paritetslån och nominella lån en— ligt 1967 års bo-
stadslånckungörclse
1968— 1972 0.60 — 0.8 1973 — — 0 4
Lån enligt bostads- finansieringsför-
ordningen -
1975 0.40 _ _ _ _ _ _ _ _ 1976 0.20 — — — _ _ _ _ _
6,90 — 4.70
99 [J:-— CP [JJ- l I-J'N i.u-L'-
Uu U- IJ '.)J b.: 3— '.!l 'Jl
Egnahem
Lån enligt 1967 års
bostadslånekungö-
relse och tidigare
låneformer 1.10 1.10 1.10 — — 6.50 6.50 6.50 — —
Lån enligt bostads- finansieringsför-
ordningen - 1975 1.05 — 1.40 0.65 0.65 7.20 — 9.60 3.85 3.85 1976 0.85 — 0.90 0.60 0.60 7.20 — 7.65 4.00 4.00 1977 0.65 — 0.60 0.55 0.55 7.20 — 6.65 3.60 3.60 1978 0.45 — 0.35 0.40 0.40 6.55 — 5.10 3.45 3.45 1979 0.25 — 0.15 0.25 — 7.20 — 4.30 2.85 — 1980 — — — —- — — — 3.202 — —
' För egnahemsägare avser uppgifterna om ränteökningens storlek nettokostnaden efter skatt. Beräkningarna utgår från 1982 års skatteskala och gäller en fastighetsägare med en årsinkomst på 85 000 kr. * Tidigareläggning med ett halvt år av den normala årliga upptrappningen. 0.5 %.
medför kostnadsökningar på mellan 4.70 och 15.80 kr./m: under år 1983. Under åren 1984 och 1985 tillkommer kostnadsökningar på mellan 2.35 och 6.40 kr./ml. Den totala ökningen under perioden till följd av de extra upptrappningarna uppgår således till mellan 9.40 och 28.60 kr./m:.
Prop. 1982/83: 50 22
Beträffande egnahemmen har riks ' agen beslutat om extra upptrappning- ar av de garanterade räntorna under ären 1981. 1982 och 1983 för egnahem med län enligt 1967 års bostadslånekungörelse 119671552) och tidigare läneformer. dvs. i huvudsak egnahem som har färdigställts före år 1975. Med anledning av förslag i prop. 1981582: 124 beslöts dessutom att räntebi- dragen för dessa egnahem skall upphöra är 1984.
För egnahem med län enligt bostadstinansieringsförordningen (1974: 946) har beslutats om extra upptrappningar Linder är 1981 för årgång- arna 1975_|979_ För dessa årgångar (och till viss del årgång 1980) beslöts vidare om extra upptrappningar av de garanterade räntorna under åren 1983. 1984 och 1985. Skälen för att än en gång föresla extra upptrappningar för så sena årgångar av egnahem var att räntekostnaderna per m: för dessa bostäder i utgångsläget är lägre än för motsvarande lägenheter i hyres- och bostadsrättshus.
Under är 1983 varierar de genomsnittliga kostnadsökningarna till följd av de extra upptrappningarna mellan 3.20 kr...-fml för egnahem byggda är 1980 och 9.60 kr./m2 för egnahem byggda är 1975. Den totala kostnadsök- ningen under åren 1984 och 1985 till följd av extra upptrappningar uppgår till 3.20 kr./ml för egnahem byggda år 1980 och till 17.30 kr.../m2 för egnahem byggda är 1975. Beräkningarna avser en fastighetsägare med en årsinkomst på 85. 000 kr. och utgår från 1982 års skatteskala.
De minskade anspråken på räntebidrag till följd av riksdagsbeslutet våren 1982 fördelas på upplåtelseform enligt följande.
Upplåtelseform Milj. kr. budgetåret
'933584 1984585 [985.586 Hyresrätt 355 500 645 Bostadsrätt 195 _ 315 435 Egnahem 300 445 555 Totalt 850 1 260 1 635
2.2 Förslaget om hyreshusavgift
Hyrorna för bostadslägenheter fastställs genom förhz'tndlingar mellan parterna pä hyresmarknaden. [ de fall någon av de enskilda parterna begär att-få hyran prövad av hyresnämndgörs en prövning av hyran för lägen- heter som med hänsyn till bruksvärdet är lika. Med en lägenhets bruks- värde avses vad den kan anses vara värd ur konsumenternas synpunkt i förhållande till likvärdiga lägenheter på samma ort. Hänsyn tas därvid bl.a. till lägenhetens beskaffenhet. t.ex. storlek. modernitetsgrad. läge inom huset och reparationsstandard, planlösning. men också till husets läge. boendemiljön i stort och liknande. Vid bedömning av bruksvärdet bortses således från produktions-. drifts- och förvaltningskostnader för prövningslägenheten. Den hyra som hyresvärden begär för prövningslä-
| J ';.)
Prop. 1982/83: 50
genheten skall godtas om den inte är påtagligt högre än den konstaterade hyresnivån för jämförelselägenheterna. Vid jämförelseprövningen skall främst beaktas hyran för lägenheteri hus som ägs och förvaltas av allmän— nyttiga bostadsföretag. Hyresnivän inom den allmännyttiga sektorn blir således prisledande vid hyressättningen i hela det övriga beståndet av hyreslägenheter. Hyran för lägenheter som tillhör t-tllmännyttiga bostads- företag fastställs eftcr lörhandling mellan parterna. Hyran skall i princip bestämmas så att den skall täcka företagets sji'tlvkostnat'ler.
Som jag tidigare nämnde medför de minskade räntebidragen. på grund av bruksvärdesystemet. en höjning av hyresnivån även för de hyreslägen- heter som inte omfattas av räntebidragssystemet. De ökade hyresintäk- terna för fastighetsägarna motsvaras alltså i dessa fall inte av någon kost- nadsökning till följd av extra upptrappningar. För att undvika förmögen- hetsomfördelningar till förmån för ägarna av dessa hus föreslogs i prop. 1981/82: 124 att de ökade hyresintäkterna skulle tillfalla staten genom att en hyreshusavgift togs ut av ägarna. Avgiften skulle tas ut för hus som är äldre än de som omfattas av räntebidragssystemet.
Avgiftsskyldigheten skulle avse inte bara vanliga hyreshus utan också hus som innehas av bostadsrättsföreningar och hus som innehåller huvud- sakligen lokaler.
Hyreshusavgiften skulle baseras på fastighetens taxeringsvärde och ökas i takt med de extra upptrappningarna av de garanterade räntorna. Under år 1983 skulle avgiften utgöra 1.092. under år 1984 1.592- och fr.o.m. år 1985 29/2- av fastighetens taxeringsvärde.
Hyreshusavgiften beräknades medföra en budgetförstärkning om 490 milj.kr. år 1983. 735 milj.kr. år 1984 och 980 milj.kr. per år fr.o.m. år 1985.
3 Möjligheter till ytterligare upptrappning av den garanterade rän- tan
Jag övergår nu till att redogöra för de överväganden som jag i enlighet med riksdagens beslut i våras har gjort för att finna alternativa möjligheter att åstadkomma en budgetförstärkning om 490 milj.kr. är 1983 och .det dubbla beloppet fr.o.m. år 1985. En utväg är'naturligtvis att minska räntebidragen ytterligare.
Om de budgetförstärkande åtgärderna koncentreras till räntebidragsom- rådet. krävs relativt omfattande ytterligare upptrappningar av de garante- rade räntorna. Om dc fördelas mellan de olika upplåtelseformerna och årgångarna så att kapitalkostnadermt i beståndet utjämnas. skulle följande extra upptrappningar krävas.
Prop. 1982/83: 50 24
Låneform _ Extra upptrappning av den garan- Färdigställandeär terade-räntan (procentenheter) år
198'3 . 1934 1985 Hyreshus
Räntelån. inkl. de hus för vilka sådant lån kunnat lämnas men ej sökts 1958—1963 1.60 ' 0.80 0.80 1964— . 1.10 0.55 0.55
Paritetslån och nominella län enligt 1967 års bostadslänekungörelse
1968—1972 0.60 0.30 0.30 1973— . 0.50 0.25 0.25 Lån enligt bostadsfmansie— ringsförordningen
1975—1976 -0.40 0.20 0.20 Bostadsrättshus
Räntelän. inkl. de hus för vilka sådant lån kunnat lämnas en ej sökts 1958— 1963 1.40 0.70 0.70 1964— 0.85 0.45 0.45
Paritetslån och nominella lån enligt 1967 års bostadslånekungörelse
1968— 1972 0.60 0.30 0.30 1973— 0.40 0.20 0.20 Lån enligt bostadsfmansie- ' ringsförordningen
1975—1976 0.40 0.20 0.20
För att kostnadsneutraliteten mellan de olika upplätclseformerna skall bestä även efter ytterligare extra upptrappningar för hyres- och bostads- rättslägcnheter krävs i och för sig räntehöjningar även för egnahem byggda åren 1975 och 1976. De tidigare beslutade extra upptrappningarna för åren 1983—1985 medför dock för dessa egnahem att räntebidragen upphör un- der år 1985 och att- ytterligare upptrappningar för att minska subventio- nerna därför inte kan göras.
Upptrappningarna skulle för hyres- och bostadsrättshusen medföra föl- jande kostnadsökningar för lån inom låneunderlaget.
Det är således överlag fråga om betydande kostnadsökningar. De kom- mer också att omfatta relativt nybyggda hus.
För hus byggda före år 1975 påbörjas amorteringen av det statliga bostadslånet när den garanterade räntan når nivån för marknadsräntan. De här redovisade upptrappningarna skulle medföra att amorteringarna päbör- jas redan år 1983 för län som avser hyres- och bostadsrättshus byggda före år 1975. Detta skulle skapa problem för vissa privata fastighetsägare. eftersom amorteringar i motsats till räntekostnader inte är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Jag vill också framhålla att amorteringarna i många fall
Prop. 1982/83: 50 25
Färdig- Räntor Ränteökningg Ränteökning vid Total ränteökning kr..-"m2 ställandeår' under år under är ytterligare extra - under treårsperioden 1983—1985 1982 1983 upptrappning. kr.."m2 är kr./m2 kr./m= 1983 1984 1985 Vid beslutade Vid såväl beslu-
upptrappningar tade som ytterligare
upptrappningar
Hyresrätt
1982 135 11.25 — — — 33.75 1975—- 1976 72 3.60 5.80 2.90 2.90 10.80 1973» 1974 64 5.40 6.00 3.00 3.00 13.80 1968-4972 62 6.20 5.70 2.85 2.85 14.80 1964—4967 44 12.40 8.20 4.10 4.10 23.70 1958—— 1963 39 ' 14.60 8.80 4.40 4.40 27.30 Bostadsrätt . 1982 135 11.25 — — -— 33.75 1975—— 1976 76 3.90 6.00 3.00 3.00 11.70 1973—— 1974 71 7.60 4.70 2.35 2.35 18.10 1968—1972 66 9.10 5.20 2.60 2.60 20.40
' 1964—- 1967 50 15.75 6.90 3.45 3.45 30.95 1958=1963 43 17.30 8.20 4.10 4.10 33.10
1 För resp. år har ränteökningen beräknats för den låneform som dominerar.
33.75 22.40 25.80 26.20 40.10 44.90
33.75 23.70 27.50 30.80 44.75 49.50
3 Beloppet inkluderar normal och våren 1982 beslutad extra upptrappning (för årgångarna 1975—1976 och 1982 endast normal upptrappning).
skulle komma att överstiga de avskrivningar som fastighetsägaren har rätt att göra.
De genomsnittliga kostnadsökningar för SABO-företagen som blir följ- den av de högre upptrappningarna skulle uppgå till 5.90 kr./ml under år 1983. För en lägenhet om 3 rum och kök innebär det en kostnadsökning med ca 40 kr./mån. Tillsammans med de redan beslutade extra upptrapp- ningarna blir kostnadsökningen under år 1983 11.40 kr./m: eller 75 kr./mån för en lägenhet om 3 rum och kök."
Redan de beslutade extra upptrappningarna leder till avsevärda höjning- ar av boendekostnaderna. Att ytterligare höja-dem i den omfattning som jag här har visat är enligt min mening inte försvarbart. Bostadskostnaden ökar ju även till följd av stigande bränslekostnader och andra drifts- och underhållskostnader.
Syftena med de i prop. 1981/82: 124 föreslagna åtgärderna var. förutom att förstärka statsbudgeten. att dels motverka en förmögenhetsomfördel- ning till förmån för ägare av sådana fastigheter som inte direkt berörs av de extra upptrappningarna. dels utjämna boendekostnaderna i hela bostads- beståndet. således även i den del sominte omfattas av räntebidragssyste- met. Ytterligare upptrappningar av de garanterade räntorna skulle tillgodo- se det rent budgetmässiga syftet men motverka de andra.
Om räntebidragen minskas ytterligare leder det givetvis till en ytterligare höjning av hyresnivån. För fastighetsägare med fastigheter som inte berörs - av de extra upptrappningarna ges således utrymme för ytterligare intäkts-
Prop. 1982/83: 50 26
ökningar trots att dessa upptrappningar inte påverkar fastigheternas kost- nadsbild. Detta skulle leda till en ännu större förmögenhetsomfördelning till förman för ägare av vissa hyreshus. Inte heller kostnaderna för äldre bostadsrättslägenheter och villor påverkas av upptrappningarna. medan kostnaderna för de nyare bostäderna skulle öka kraftigt. Detta faktum skulle avspeglas i ökade överlåtelsepriser på äldre bostadsrättslägenheter och villor. Stigande överlåtelsepriser skulle naturligtvis göra det svårare framför allt för hushåll sotn saknar eget kapital att förvärva sådana bostä- der.
Den kraftigare höjning av den allmänna hyresnivån som skulle följa av ytterligare extra upptrappningar av de garanterade räntorna skulle också få till effekt att skillnaderna i boendekostnader mellan äldre hyresrättslägen- heter och bostadsrättslägcnheter av motsvarande ålder skulle öka ytterli— gare. _
Sammanfattningsvis anserjag att det från såväl fördelningspolitiska som bostadspolitiska utgångspunkter är olämpligt att åstadkomma den avsedda budgetförstärkningen genom ytterligare minskningar av räntebidragen.
4 Möjligheter till inkomstförstärkningar
Den erforderliga budgetförstärkningen måste åstadkommas på ett sätt som är förenligt med de bostadspolitiska och fördelningspolitiska målen. Den väg som med hänsyn härtill bör väljas är enligt min mening att förstärka statens inkomster.
4.1 Höjning av garantibeskattningen
Vid riksdagsbehandlingen av förslaget om hyreshusavgift diskuterades — enligt vad jag har erfarit — om inte syftena med förslaget på ett smidigare sätt kunde uppnås genom att repartitionstalet. dvs. den andel av en fastig- hets taxeringsvärde som tas upp för kommunal garantibeskattning. höjdes. Jag vill därför ta upp denna fråga.
En första förutsättning för att genom en höjning av garantibeskattningen uppnå den avsedda budgetförstärkningen måste vara att staten genom någon form av avräkningsförfarande kan tillgodoföras de inkomstökningar som vid en höjning av repartitionstalet annars skulle tillfalla kommunerna. Redan detta innebär en komplikation. En höjning av gat—antibeskattningen framstår vidare i detta sammanhang som mindre lämplig. bl.a. med hänsyn till att syftet med den kommunala garantibeskattningen är att garantera kommunerna en intäkt även från fastigheter som ger ett . skattemässigt underskott. När en fastighet ger ett skattemässigt överskott som överstiger garantibeloppet saknar garantiskatten betydelse. Detta medför att effekter- na av en höjning av repartitionstalet för den enskilda fastigheten och för
Prop. 1982/83: 50 27
staten skulle variera beroende på fastighetens skattemässiga resultat. Om fastigheten före en höjning ger ett skattemässigt underskott. skulle den ökade garantibeskattningen bli effektiv. dvs. fastighetsägarens skatt skulle öka med ett belopp som motsvarar kommunal utdebitcring på den höjda delen av garantibeloppet. Statens inkomster skulle efter avräkningsförfa— randet öka i motsvarande män. Om däremot fastigheten i utgångsläget ger ett skattemässigt överskott. skulle den ökade garantibeskattningen inte alls eller endast delvis bli effektiv. Om överskottet t.ex. överstiger det höjda garantibeloppct. skulle fastighetsägaren inte påföras någon ytterligare skatt.
Effekterna av en ökad garantibeskattning skulle således variera från fall till fall beroende på fastighetens skattemässiga resultat. De fastigheter som ger det bästa resultatet skulle undantas från beskattningen. medan fastig- heter med sämre skattemässigt resultat skulle omfattas av den. Effekterna skulle också komma att variera med den kommunala utdcbiteringen.
Jag anser mot bakgrund av det anförda att en ökad garantibeskattning inte är lämplig när det gäller att främja de uppställda målen. Ett sådant system är inte ett effektivt instrument för" att utjämna boendekostnaderna mellan bostäder av olika ålder och med olika upplåtelseform och inte heller för att förhindra en förmögenhetsomfördclning till förmån för vissa fastig- hetsägare m.fl. Till bilden hör också att det skulle vara en komplikation i det praktiska taxeringsarbetet att ha skilda repartitionstal för olika fastig- heter.
4.2: Hyreshusavgift
Jag övergår nu till att behandla det tidigare förslaget om införandet av en hyreshusavgift. Redan nu vill jag emellertid anmäla att den utväg som enligt min mening bör väljas för att tillgodose de tidigare angivna syftena är att införa en hyreshusavgift. Vissa avvikelser från det tidigare förslaget bör emellertid göras. Även dessa tarjag upp i det följande.
4.2.1 Motiv
Systemet med räntebidrag omfattar lägenheter byggda och ombyggda fr.o.m. är 1958. Av dessa har 700000 lägenheter i hyreshus. 260000 i bostadsrättshus och 400000 i egnahem berörts av de hittills beslutade extra ttpptrappningarna av de garanterade räntorna. Det finns emellertid många lägenheter som inte omfattas av räntebidragssystcmet. Av samtliga hyres- _oeh bostadsrättslägcnheter ftnns ca 50% — 650000 resp. 270000 lägen- heter — i hus byggda före år 1958. Mellan åren 1958 och 1974 torde vidare 35 000 — 40000 hyres- och bostadsrättslägcnheter ha byggts utan statligt stöd.
Ett av huvudmotiven för förslaget om en hyreshusavgift var. som jag tidigare har nämnt. att motverka en förmögenhetsomfördelning till förmån
Prop. 1982/83: 50 28
för vissa fastighetsägare. ] motioner som väcktes med anledning av försla- get yrkadcs avslag på detta bl.a. med motiveringen att denna effekt inte med nödvändighet skulle uppkomma.
För egen del görjag i denna fråga samma bedömning som min företräda— re och majoriteten i Civilutskottet (CU 1981/82: 7y). nämligen att de extra upptrappningarna kommer att leda till en allmän höjning av hyresnivån och till den typ av förmögenhetsomfördelning som har beskrivits i det föregå- ende.
4.2.2 Arn/"lens stor/ek
Eftersom hyressättningen är ett resultat av förhandlingar. är det omöjligt att för varje enskild fastighet konstatera hur stor del av en hyreshöjning som beror på minskade räntebidrag. Mot denna bakgrund föreslogs i prop. 1981/82: 124 att underlaget för avgiften skulle utgöras av fastighetens taxe- ringsvärde. Detta anknyter visserligen inte direkt till hyrorna. men hyran utgör dock en av de värdefaktorer som beaktas när taxeringsvärdet för hyreshus bestäms. 'l'axeringsvärdet har också den fördelen att det är väl känt och att det beräknas enligt enhetliga principer.
Hyreshusavgiftens storlek bestämdes enligt förslaget med hänsyn till att höjningen av den allmänna hyresnivån åren 1983—1985 kunde antas kom- ma att motsvara de genomsnittliga kostnadsökningar som uppkommer hos SAB():s medlemsföretag till följd av de extra upptrappningarna av de garanterade räntorna under dessa år. De beräknades uppgå till 5.50 kr...-"m2 år 1983 och 3.50 kr./m: för vart och ett av åren 1984 och 1985. dvs. totalt 12.50 kr./m2 under perioden. .
En avgift om 29?- på taxeringsvärdet för hyreshus byggda före år 1958 beräknades medföra kostnadsökningar för berörda hus i storleksordningen 9— 14 kr./ml. Liksom i fråga om den extra upptrappningen av de garantera- de räntorna föreslogs i propositionen att hyreshusavgiften skulle höjas stegvis och nå 29%:- år 1985.
I följande tablå redovisas de genomsnittliga kostnadsökningar som skul- le ha uppkommit i den del av hyreshusbeständet som har byggts före år
År 19543 Ar 1984 År 1935 Total effekt kr.!nr kr...-"m2 kr.../"m2 år 1985 kr...-"'.m:
Effekterna av hyres-
husavgiften för hus byggda före är 19581 4.50—7.20 2.25—3.60 2.25—3.60 9.00— 14.40 Genomsnittlig effekt för SAB()—företagen av såväl
de extra höjningarna av de garanterade räntorna - som hyreshusavgiften 7.15 4.35 4.35 15.85
' Beräkningarna_bygger bl. a. pa uppgifter om de genomsnittliga taxeringsvärdena för hus av Olle ålder.
Prop. 1982/83: 50 29
1958 om förslaget i prop. 1981/82: 124 om hyreshusavgift hade genomförts". l tablån redovisas också de kostnadsökningar som skulle ha uppkommit för SABO-företagen till följd av de extra upptrappningarna av de garante- rade räntorna och hyreshusavgiften. Enligt min mening skulle en avgift. bestämd på det sätt som jag nyss angav. inte ha varit högre än vad som kunde motiveras av den höjning av hyresnivån som beräknas uppkomma på grund av de extra upptrappning- arna av de garanterade räntorna åren 1983—1985. Jag anser därför att avgiftens storlek var lämpligt avvägd i propositionsförslaget.
4.2.3 Til/ämpningxområde
Avgiften skulle enligt förslaget omfatta h_vreshusenheter med den inne- börd detta begrepp hari fastighetstaxeringssammanhang. Begreppet inne- fattar förutom själva hyreshusct även den tomtmark som hör till huset.
Hyreshus utgörs enligt definitionen i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) av byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor. butik. hotell. restaurang och liknande. Både fastigheter med hyreslägenheter och fastigheter med bostadsrättslägcnheter omfattas av begreppet. Enligt förslaget skulle hyreshust'tvgiften omfatta hyreshusen- heter med huvudsakligen bostäder. hyreshusenheter som innehåller både bostäder och lokaler och hyreshusenheter med huvudsakligen lokaler. Även hyreshusenheter som består av obebyggd tomtmark och hyreshusen- heter med byggnader som inte har åsatts något byggnadsvärde vid fastig- hetstaxeringen skulle omfattas av avgiften.
Begreppet hyreshus innefattar emellertid inte alla htts med lägenheter som upplåts med hyres- och bostadsrätt. Bl.a. ingår normalt inte rad- och kedjehus med sådana lägenheter. Hus av detta slag hänförs nämligen vid fastighetstaxeringen som regel till småhus. Rent principiellt borde givetvis också dessa htts träffas av en avgift. Med hänsyn till bl. a. de administrati- va svårigheter. som detta skulle medföra och på grund av det ringa antalet sådana hus för närvarande anserjag att de bör undantas från avgiften.
Avgiften skulle tas ut för hus med värdeår före år 1958. Även begreppet värdeår används vid fastighetstaxcringen. Normalt utgörs värdeåret av fastighetens nybyggnadsår. men om huset har genomgått om— eller tillbygg- nad bestäms värdeåret även med hänsyn till den ökning av husets åter- stående livslängd som om- och tillbyggnaden ger upphov till. Värdeåret blir i sådana fall ett senare år än nybyggnadsi'iret. Exempelvis har 6???- av det hyreshusbestånd sotn byggdes före år 1958 ett senare värdeår än är 1958. De fastigheter som under senare år har genomgått omfattande om- eller tillbyggnader skulle således inte ha berörts av avgiften. För fastighe- ter som i framtiden genomgår omfattande ombyggnad blir situationen densamma. _
Förslaget om hyreshusavgift har kritiserats för att det skulle drabba privata fastighetsägare i större utsträckning än övriga ägarekategorier. Det
Prop. 1982/83: 50 30
är i och för sig riktigt att hyreshusavgiften i stor utsträckning faller på privata fastighetsägare. Detta beror dock uteslutande på att privata fastig— hetsägare är den dominerande ägarekategorin inom den del av beståndet som inte omfattas av räntebidragssystemct. Det motsatta gäller för den del av hyreshusbeståndet som berörs av de extra upptrappningarna av de garanterade räntorna. Ett av syftena med avgiften ärjust att motverka en förmögenhetsomfördelning till förmån för vissa fastighetsägare genom att balansera den på grund av de extra upptrappningarna väntade allmänna höjningen av hyresnivån. Förslaget skulle därför i stort sett inte ha medfört några försämringar i förhållande till nuläget för dessa fastighetsägare.
Kritiken på denna punkt anserjag således inte vara bärande. Kritik riktades vid riksdagsbehandlingen också mot att avgiftsskyldighe- ten skulle läggas på ägare till hyreshusenheter med den innebörd detta begrepp har vid fastighetstaxeringen. Med anledning av denna kritik vill jag framhålla följande.
Hyreshus med bostadsrättslägenheter
För hyreslägenheterna kommer upptrappningarna av de garanterade räntorna. somjag tidigare nämnde. att leda till en allmän hyreshöjning. För bostadsrättslägenhcterna bestäms boendekostnaderna däremot direkt av den enskilda föreningens kostnader. De kostnadsökningar som uppkom- mer till följd av minskade räntebidrag för bostadsrättslägenheter i hus byggda efter år 1957 påverkar således inte kostnaderna för äldre bostads- rättslägenheter. Detta förhållande och likaså den allmänna höjningen av hyresnivån torde medföra att marknadsvärdet på äldre bostadsrättslägen- heter stiger.
De under våren 1982 beslutade extra upptrappningarna av de garantera- de räntorna för bostadsrättshus byggda under åren 1958—1974 medför under perioden 1983—1985 genomsnittliga kostnadsökningar på 9.40— 28.60 kr./m:. Av vad jag nyss nämnde framgår att det finns starka motiv för att äldre bostadsrättsföreningar belastas med motsvarande kostnader. En kostnadsutjämning skulle därmed ske mellan olika årgångar av bostads- rättslägcnheter. samtidigt som man förhindrar att kostnadsneutralitetcn mellan hyres- och bostadsrätt försämras. Härigenom motverkas en förmö- genhetsökning för innehavare av äldre bostadsrättslägenhcter.
Egnahem
Frågan uppkommer då om inte också äldre egnahem bör omfattas av ett system för kostnadsutjämning. Ökade boendekostnader för hyres- och bostadsrättslägenheter och för statligt finansierade egnahem påverkar gi- vetvis marknadsvärdet på övriga egnahem. Det kan därför i och för sig ligga i linje med de bostadspolitiska strävandena att införa en avgift även för egnahem. Jag anser dock mot bakgrund av den beslutade marginal- skatte- och avdragsreformen att så inte bör ske.
Prop. 1982/83: 50 - i 31
Hyreshus med lokaler
Kritik riktades under riksdagsbehandlingen mot att hyreshusavgift skul- le erläggas också för lokaler. bl.a. därför att hyressättningen för lokaler inte påverkas av förändringar av hyresnivån för bostäder. Förslag väcktes om att lokalytor. eller åtminstone hyreshus med huvudsakligen lokaler. skulle undantas från avgiften.
Att en hyreshusavgift skall omfatta även lokaler har främst fiskala mo— tiv. Det finns emellertid också andra skäl. Om man undantar lokaler från avgiften skulle detta kunna leda till en ökad kontorisering. Det skulle vidare medföra administrativa svårigheter att göra sådana undantag. Det taxeringsvärde som äsätts ett hyreshus delas nämligen inte annat än un- dantagsvis upp i en bostadsdel och en lokaldel. Det skulle därför vara besvärligt att i det enskilda fallet särbehandla lokaldelen. Om man inte önskar att lokaler skall omfattas av avgiften. får man därför välja mer generellt verkande lösningar. En metod skulle vara att undanta hyreshus med huvudsakligen lokaler från avgiften. Enligt min mening är det dock inte lämpligt att göra fastighetsägarnas kostnader för lokaler. och därmed som regel också lokalhyrorna. beroende av den typ av hyreshus i vilken lokalen är belägen.
Obebyggd tomtmark
Är l98l fanns det i hela riket ca 4500 taxeringsenheter som hänfördes till kategorin tomtmark för hyreshus. Ca 4300 av dessa saknade byggnads- värde. Det fanns på dessa enheter sammanlagt ca 650 byggnader. varav huvuddelen i sådant byggnadstekniskt skick att förändringar av den all- männa hyresnivån inte alls eller endast i begränsad utsträckning påverkar hyran (saneringsfastigheter). Under riksdagsbehandlingen av prop. 1981/82: 124 yrkades i en motion att dessa taxeringsenheter skulle undan- tas från hyresavgiften. Som motiv angavs att det inte är skäligt att ta ut'en hyreshusavgift endast av den anledningen att dessa byggnader annars skulle kunna ge oacceptabla vinster.
Enligt min mening är yrkandet rimligt. De skäl som jag tidigare har redovisat för att lägga en hyreshusavgift på olika typer av hyreshusenheter är inte giltiga när det är fråga om taxeringsenheter som hänförs till katego- rin obebyggda tomter för hyreshus eller sancringsfastigheter. Hyreshusav- gift bör därför inte tas ut för sådana enheter.
Tidsmässig avgränsning
Förslaget i prop. l98l/82: 124 innebar att avgiften skulle omfatta hyres- hus med värdeår före l958. dvs. hus som på grund av sin ålder inte omfattas av räntebidragssystemet.
I en motion (1981/82: 2364) yrkades att tillämpningsområdet för hyres- husavgiften skulle utvidgas så att avgift tas ut inte bara för hus med värdeår före 1958 utan även för sådana hus med värdeår fr.o.m. l958
Prop. 1982/83: 50
',: |.)
t.o.m. l974 för vilka statliga bostadslån för nybyggnad inte har lämnats. Skälen härför angavs vara att höjningen av de garanterade räntorna leder till en allmän höjning av hyresnivån som berör även hus som har tillkommit efter år 1957. Genom utvidgningen av tillämpningsområdet skulle huvud- delen av alla privattjnansierade hus med hyres- och bostadsrättslägenheter samt de s. k. andelshus som har byggts efter år 1957 komma att omfattas av avgiften. Som jag tidigare har redovisat torde det vara fråga om 35 000— 40000 lägenheter som tillhör denna kategori.
Det är givetvis helt riktigt som motionärerna konstaterar att de extra höjningarna av de garanterade räntorna leder till en allmän höjning av hyresnivån. som inte kan hänföras enbart till vissa årgångar av lägenheter. Enligt min mening bör därför en hyreshusavgift tas ut för alla hus med värdeår före år l975. Samtidigt bör dock hus som omfattas av räntebi- dragssystemet. dvs. i princip alla bostadshus som har uppförts eller byggts om efter är 1957 med stöd av statliga tertiärlån eller bostadslån. undantas från avgiften. liksom de lokalhus som efter år 1957 har uppförts eller byggts om med stöd av sådana lån. En avgift på 1 ('(- av taxeringsvärdet kan beräknas öka fastighetsägarnas kostnader med mellan 8.50 och 10.80 kr./m2 vad gäller hyreshus med huvudsakligen bostäder. Av de uppgifter som jag nyss lämnade framgår att det är fråga om ett relativt litet antal bostäder som tillkommer. Flertalet hyres- och bostadsrättslägenheter från perioden 1958— 1974 har nämligen byggts med statligt stöd och omfattas därför av räntebidragssystemet. Däremot finns det ett ganska stort antal Iokalhyreshus från denna tid.
Som en följd av detta förslag ökar statens intäkter av en hyreshusavgift under år 1983 med ca 300 milj. kr. och är l985 med det dubbla beloppet i jämförelse med förslaget i prop. l981/82: I24.
4:14 Begränsning av avgiften i rissafall
I ett motionsyrkande (1981/81236! ) krävdes särskilt hänsynstagande till små fastigheter med underskott i förvaltningen. Enligt motionären beror underskotten bl.a. på att hyresutvecklingcn har varit svag. Han föreslog att ett schablonavdrag skulle göras från taxeringsvärdet innan avgiften beräknades. Schablonavdraget borde kunna fastställas till 350000 kr. utan att det enligt motionären på något avgörande sätt skulle påverka statens inkomster.
Det kan konstateras att det genomsnittliga taxeringsvärdet för hyreshus med värdeår före år l958 uppgår till ca 790000 kr. Ett schablonavdrag om 350000 kr. motsvarar således ca 45 % av det genomsnittliga taxeringsvär- det och skulle medföra att statens inkomster av avgiften minskar med ca 200 milj.kr. under år l983 och 400 milj.kr./år fr. o. m. är 1985. Jag anser att en sådan reducering skulle dels försvaga budgeteffekterna av avgiften i en oacceptabel utsträckning. dels motverka hyreshusavgiftens kostnadsut- jämnande effekt.
Prop. 1982/83: 50 33
4.2.5 Avgiftens behandling vid ink(mrstla.rerin_r: Hyreshusavgiften sktrlle enligt förslaget vara avdragsgill vid taxeringen i fråga om fastigheter vilkas skattemässiga resultat påverkas av förändringar av hyresintäkterna. dvs. för konventionellt beskattade fastigheter. Vid riksdagsbehandlingen yrkades (motion l98l/82: 2364) att hyreshus- avgiften inte skulle vara avdragsgill vid-taxeringen. I denna fråga vill jag anföra följande. Hyreshusavgiften är avsedd att genomsnittligt sett balansera de beräk- nade hyreshöjningarna. För innehavare av konventionellt beskattade fas- tigheter medför höjda hyror ökade skattepliktiga inkomster. Om hyreshus- avgiften intc skulle vara avdragsgill. sktrlle avgiften få betalas med beskat- tade medel. För att belysa effekterna av en icke avdragsgill avgift kan jag ange följande. För att en fastighetsägare som har en marginalskatt om 60 92 skall kunna erlägga en icke avdragsgill hyreshtrsavgift om 10 kr./m:. krävs hyresökningar om 25 kr./m2 för att avgiften inte skall påverka fastighetens resultat negativt. Somjag anförde i det föregående är syftet med hyreshtrs- avgiften inte att generellt försämra resultatet av fastighetsförvaltningen utan att balansera en väntad allmän hyreshöjning. Därför anser jag att avgiften bör vara avdragsgill vid taxeringen av konventionellt beskattade fastigheter. Fastigheter som innehas av allmännyttiga företag eller bostadsrättsföre- ningar schablonbeskattas. Som intäkt redovisas endast en viss procent av fastighetens taxeringsvärde. För dessa fastigheter påverkas således det skattemässiga resultatet inte av ökade hyresintäkter. varför det inte heller föreligger motiv för att göra hyreshusavgiften avdragsgill i dessa fall. För att hyreshusavgiften skall vara neutral med hänsyn till ägandeförhål- landena måste den alltså vara avdragsgill för konventionellt beskattade fastigheter. Ett annat sätt att åstadkomma den avsedda neutraliteten mel- lan ägarkategorierna skulle vara att differentiera avgiftsuttaget med hänsyn till om fastigheten är konventionellt eller schablonmässigt bcskattad. En sådan ordning sktrlle emellertid vara administrativt mer komplicerad. Jag föreslår därför att den nyss behandlade ordningen med avdragsrätt genom- förs.
5 Sammanfattning
Jag har nu i enlighet med riksdagens uttalande undersökt om det finns andra lösningar än de i prop. 1981/82: 124 föreslagna om en hyreshusavgift för att dels åstadkomma den eftersträvade förstärkningen av statsbudge- ten. dels nå de uppställda bostadspolitiska målen. Somjag har redovisat är ytterligare upptrappningar av den garanterade räntan av ifrågavarande storleksordning f.n. inte möjliga att göra. lnkomstförstärkningar är därför den väg som måste väljas.
Prop. 1982/83: 50 34
Det i anslutning till riksdagsbehandlingen diskuterade förslaget att utöka den kommunala garantibeskattningen anserjag inte lämpligt att genomföra bl.a. på grtrnd av att det skrrlle ge olika effekter beroende på fastigheternas skattemässiga resultat i utgångsläget.
De överväganden som har gjorts angående andra tänkbara lösningar än den som föreslogs i propositionen visar enligt min mening att det från såväl fördelningspolitiska som bostadspolitiska utgångspunkter är ett bättre al- ternativ att införa ett system med en särskild avgift.
Jag har också kommit frarn till uppfattningen att ett system med en särskild avgift i tekniskt avseende bör vara uppbyggt på i huvudsak samma sätt som enligt förslaget i prop. 198 I.-"82: 124. Som där framhölls knyter ett sådant system an till redan beprövade rutiner. eftersom” det är utformat med ledning av de regler som gäller för skogsvärdsavgiften. En annan fördel är att bestämmelserna rörande avgiften ganska lätt torde kunna hanteras av både de avgiftsskyldiga och myndigheterna.
[ några avseenden bör dock en annan lösning väljas än den som presen- terades i propositionen. Sålunda bör hyreshusavgift tas ut även för hyres- hus med något av värdeåren 1958—1974 med undantag för sådana htrs som har byggts eller byggts om efter år 1957 med stöd av statliga bostadslån eller som utan sådana län har fått statliga räntelån. Vidare bör obebyggd tomtmark för hyreshus liksom saneringsfastigheter undantas från avgifts- skyldighet. Slutligen bör regler införas som förhindrar att en fastighet omfattas av både extra upptrappningar av den garanterade räntan och hy- reshusavgift. Hyreshusavgift skall inte tas ut i sådana fall.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört i det föregående om införande av en hyreshusavgift.
l.!u
Prop. 1982/83: 50 3
Bilaga 5: ]
Förslag till
Lag om ändring i lagen (l972:]75) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.;
Härigenom föreskrivs att lagen (l972: 175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.' skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse _
Den som är bokföringsskyldig och har tillgång i fastighet eller tomträtt. för vilken beviljats bostadslån enligt bostadslånekungörelsen (l967:552) eller räntelån enligt räntelånekungörelsen (1967z553). får som en särskild post bland tillgångarna i balansräkningen upptaga ett belopp som motsva- rar högst den samlade skuldökningen av bostadslån enligt 33 s' bostadslåne— kungörelsen och räntelån enligt 165 räntelånekungörelsen. Posten skall betecknas Bostadslånepost enligt lagen med vissa bestämmelser om bokfö— ring av bostadslån m.m.
Har den bokföringsskyldige er- hållit underhållslän enligt förord- ningen ( l978: 992) om lån för under- håll av vissa bostadshus. får som en särskild tillgångspost i balansräk- ningen upptagas ett belopp som motsvarar lånebeloppet. Posten skall betecknas underhållslånepost enligt lagen med vissa bestämmel- ser om bokföring av bostadslån m.m.
Har den bokföringsskyldige er- hållit underhållslån enligt förord- ningen ( 1978: 992) om lån för under— håll av vissa bostadshus. får som en särskild tillgångspost i balansräk- ningen upptagas ett belopp som motsvarar lånebeloppet. Posten skall betecknas underhållslånepost enligt lagen med vissa bestämmel- ser om bokföring av bostadslån m.m. Detsamma gäller om den bolt/öringsskj'ldigv har erhållit rm- derhållxlånför år [983 med Stöd av intyg som har nr/i'inlurs (rr läns/m— .t'radsn('i/nndcn.
Har den bokföringsskyldige.erhållit reparationslån enligt förordningen tl982: 644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus. får som en särskild tillgångspost i balansräkningen upptagas ett belopp som motsvarar lånebeloppet. Posten skall betecknas Reparationslånepost enligt lagen med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m.
Avser tillgångspöstcn enligt första. andra eller tredje stycket mer än ett låneobjekt. skall av bokföringen framgå htrr posten fördelar sig på objek- ten. Upplysning skall lämnas om hur posten har påverkat årsresultatet.
Denna lag träderi kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
' Senaste lydelse I9821646.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
Prop. 1982/83: 50 Bilaga 6
Industridepartementets
verksamhetsområde
Prop. 1982/83: 50 1
Utdrag INDUSTRIDEPAR'I'EMENTE'I' PROTOKOLL
vid regcringssammanträde l982-I 1-04
Föredragande; statsrådet Peterson. såvitt avser inledningen och littera l): statsrådet Dahl såvitt _avscr littera E.
Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.
ÅTGÄRDER INOM lNDUS'l'RlDEPARTL-ZMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE
Inledning
Med utgångspunkt från den krisplan. som tidigare Linder hösten redovi- sats av regeringen. kommer jag i det följande att lägga fram förslag till ökade statliga insatser inom mineralområdet.
Innan jag går in på dessa förslag vill jag redovisa vissa ytterligare initiativ. som jag avser att ta.
Som framgår av krisplanen är det regeringens uppfattning att den nyligen genomförda nedskrivningen av kronan bör följas upp med åtgärder som leder till att devalveringen får ett snabbt genomslag på hemmamarknaden. Ett viktigt område här gäller industrins försörjning med insatsvaror.
Jag avser att ta upp överläggningar med företrädare för det svenska näringslivet om hur en bättre konkurrenskraft för svenska insatsvaror skall åstadkommas. Avsikten är att diskutera vilka insatser industrin kan göra för att identifiera de produkter för vilka en inhemsk produktion kan byggas upp och hur man praktiskt kan gå vidare i arbetet för att få till stånd en tillverkning i Sverige. [ diskussionen kommer också att tas upp frågan om statens möjligheter att medverka.
Vid överläggningarna med näringslivet kommer också teknikupphand- lingsfrågor att tas upp. 'l'eknikupphandlingen är ett utomordentligt viktigt område inom industripolitiken. Jag ser det därför som mycket angeläget att med företrädare för det svenska näringslivet diskutera formerna för en utveckling av teknikupphandlingen som ett industripolitiskt instrument.
Statsrådet Dahl kommer senare idag att lämna förslag om vissa energi- politiska åtgärder. Bland dessa ingår åtgärder för investeringar i kommunal värmeförsörjning och _för upphandling inom energiområdet. Det är angelä- l Riksdagen IQ82i83. ] saml. Nr50. Bilaga 6
Prop. 1982/83: 50
IJ
get att svensk industri tar vara på de möjligheter som detta innebär. Hur detta praktiskt skall åstadkommas. kommer också att diskuteras med företrädare för berörda delar av näringslivet.
D Mineralförsörjning m. m.
D 8. Program för utökad prospektering m. m. Något anslag för detta ända- mål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1982/83.
Ett bättre utnyttjande av Sveriges egna råvaruresurser är från industri-. handels- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter angeläget. Ett investe- rings- och utvecklingsprogram avseende gruv- och mineralindustrin kom- mer därför att utarbetas. Ett första led i detta program utgörs av en utökad prospektering i syfte att öka livslängden hos befintliga gruvor och mineral- förctag samt att lägga grunden för nya sådana. Av vikt är härvid att försöka åstadkomma en långsiktigt lönsam breddning av industrin. En utökad sullidmalmbrytning för vissa basmetaller kan vara möjlig. liksom för lege- ringsmetaller. ädelmetaller och inte minst industrimineral. Vad gäller sär- skilt Iegeringsmetaller talar även beredskapsskäl för en bättre kartläggning av de inhemska tillgångarna och möjligheterna att utnyttja dessa.
Stål- och järnmalmsproduktion har länge utgjort basen för Norrbottens utveckling. Utnyttjandet av mineralråvaroma kommer under överskådlig tid att ha avgörande betydelse för den industriella utvecklingen i Norrbot- ten. liksom i Västerbotten och delar av Mellansverige. framförallt Bergsla- gen. Ett program för en utökad prospektering och projektering av nya gruvor bör därför inriktas mot i huvudsak dessa geografiska områden.
Jag beräknar det totala medelsbehovet för programmet till 300 milj. kr.. varav 50 milj. kr. för Mellansverige.
Medlen bör kunna användas även för brytvärdhetsundersökningar i syfte att snabbare kunna utvärdera både redan gjorda och_kommande prospekteringsfynd. Det bör även finnas möjligheter att med dessa medel förstärka sådan verksamhet inom Sveriges geologiska undersökning som är av särskild betydelse för det fortsatta prospekteringsarbetet i framför allt Norrbotten.
Programmet är avsett att genomföras under en femårsperiod. Det är nödvändigt att programmets finansiering garanteras för hela perioden. En lämplig metod är att riksdagen nu anvisar nyssnämnda 300 milj. kr. i form av ett reservationsanslag.
Programmet bör planeras och genomföras i en bred samverkan mellan intressenterna inom gruv- och mineralindustrin. Samråd bör självfallet ske även med berörda arbetsmarknadsorgan. Det är härvid av vikt att plane- ringen kan ske över myndighets— och industrigränser bl.a. i syfte att undvika dubbelarbete så att personal kan arbeta rationellt och kostnads- krävande teknisk utrustning utnyttjas effektivt. Projekt bör med samma
Prop. 1982/83150 3
resursinsats kunna bedrivas i större skala och ge resultat av betydligt större värde om flera organ samverkar. Sådana brett upplagda projekt har inom mineralområdet hittills genomförts i endast enstaka fall. Det bör ankomma på regeringen att efter överläggningar med intressenterna när- mare bestämma hur programmet skall genomföras samt teckna de avtal med industrin som eventuellt kan krävas. En redovisning av detta bör i efterhand lämnas till riksdagen.
Jag förordar således att ett reservationsanslag av 300 milj. kr. för detta ändamål tas upp på tilläggsbudget I för statsbudgeten för innevarande budgetår.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att för Program för utökad prospektering m.m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under ljortonde huvudti- teln anvisa ett reservationsanslag av 300000000 kr.
E Energi
En aktiv energipolitik ställer krav på omfattande investeringar. Takten i dessa investeringar skall nu forceras. 1 det följande läggs fram förslag till åtgärder vad gäller fjärrvärme. torveldade anläggningar och upphandling inom energiområdet. De åtgärder som gäller torveldade förbränningsan- läggningar föreslås finansieras genom höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter. Övriga åtgärder bör finansieras över statsbudgeten.
Fjärrvärme
Utbyggnaden av Ijärrvärme i Sverige startade i slutet av 1940—talet. År 1960 hade i tio kommuner installerats en kapacitet på totalt ca 1000 MW. År 1970 var den installerade effekten drygt 5000 MW och år 1980 ca 13000 MW. Motiven för tjärrvärmeutbyggnaden har varit att genom stora anlägg- ningar utnyttja bränslet effektivare. att förbättra miljön i tätorterna samt att skapa förutsättningar för elproduktion i kraftvärmeverk. De senaste åren har ytterligare motiv tillkommit. Fjärrvärme är liksom elektricitet en distributionsform för energi. På samma sätt som el kan produceras på flera olika sätt kan hetvattnet i ljärrvärmenäten produceras med hjälp av många olika energikällor och energiformer. Därigenom ger fjärrvärme goda möj- ligheter till ersättning av olja i tätorternas värmeförsötining. Utbyggnad av fjärrvärme ger också möjligheter till elproduktion i kraftvärmeverk och bidrar därigenom till att skapa förutsättningar för avvecklingen av kärn- kraften.
lnvesteringar i ljärrvärmeproduktion har sedan år 1977 till viss del finansierats genom de s.k. tjärrvärmelånen. Denna tinansieringsform till-
Prop. 1982/83: 50 4
kom för att ge kommunerna möjlighet att erhålla långsiktiga lån till utbygg- nad av fjärrvärme. Finansieringssystemet har sin grund i av riksbanken lämnade emissionstillständ för obligationslån avseende utbyggnad av an- läggningar för produktion och distribution av tjärr 'ärme. Obligationerna emitteras av kommunlåneinstituten. dvs. Kommunlåneinstitutet AB och Kommunkredit AB. Eiärrvärmelåncn är i princip specialtiestinerade och påverkar därigenom inte direkt övrig kommunal upplåning.
Allmänna pensionsfonden (AP-fonden). försäkringsbolag m.fl. är stora köpare av de obligationer som kommunlåneinstituten ger ut. Därutöver svarar de för direkt utlåning till ijärrvärmeutbyggnad. AP-fonden har där- vid tillämpat samma villkor som gäller för obligationerna.
Storstadskommunerna Stockholm. Göteborg och Malmö saknar möjlig— het att få del av kommunlåneinstitutens fjärrvärmelån eftersom dessa kommuner har möjlighet att erhålla direkta emissionstillstånd från riksban- ken.
Som grund för en bedömning av behovet av ljärrvärmelän låter industri- dcpartementet skicka ut en enkät till kommunerna varje år. I enkätsvaren skall kommunerna ange det totala behovet av investeringsmedel. hur stor del härav som finansieras med eget kapital och andra län och httr stort behovet av fjärrvärmelån är. Enkätsvaren sammanställs och tillställs riks- banken. Mot bakgrund av det i sammanställningen redovisade totala beho- vet av ijärrvärmelån och en kreditpolitisk bedömning fastställer riksban- ken det belopp som de två ovan nämnda kommunlåneinstituten får dispo- nera för ljärrvärmclån.
Sedan år 1980 har beloppet till en del utgjorts av utlandslån. Den andra delen utgörs liksom tidigare av svenska obligationslån. Amorteringstiden är normalt kortare för utlandslånen än för de svenska obligationslånen.
Sedan lånen infördes år 1977 har lånebehovet och tilldelningen av fjärr- värmelån varit följande.
Lånebchov enligt 'l'illdelning av enkäten fjärrvärmelän |977 250 milj. kr. - 160 milj. kr. 1978 385 milj. kr. 250 milj. kr. 1979 435 milj. kr. 300 milj. kr. 1980 615 milj. kr. 400 milj. kr.] 1931 1 060 milj. kr. 600 milj. kr.' 1982 I"] 17 milj. kr. 700 milj. kr.[
' Varav 120. 200 resp. 230 milj. kr. utländska län.
Utbyggnaden av fjärrvärme hade i slutet av 1970-talet en takt av ca 1 000 MW per år. Nu finns emellertid risk för att utbyggnaden kan komma att stagnera. Skälen härtill är flera. Det höga ränteläget har medfört att lang- siktiga investeringar uppvisar stora underskott de första åren. Beslutspro- cessen vid utbyggnad av de fastbränsleeldade anläggningar som är aktuella
Prop. 1982/83: 50
'I!
i dag är vidare betydligt mer komplicerad än vid utbyggnad av oljeeldade anläggningar. Till detta kommer konkurrensen från elvärmen Linder 1980- talet.
Somjag redan inledningsvis har nämnt är utbyggnaden av fjärrvärme av stor betydelse i ansträngningarna att minska oljeanvändningen och förbätt- ra miljön i tätorterna. Det är vidare viktigt att vi under 1980-talet kraftigt bygger ut fjärrvärmen för att skapa förutsättningar för att genotnföra avvecklingen av kärnkraften. Fjärrvärme grttndad på annat än olja är av stor betydelse då det gäller att minska underskottet i bytesbalansen. Ut- byggnaden av fjärrvärme har dessutom positiva effekter för svensk indu- stri och för sysselsättningen.
Det är mot denna bakgrund väsentligt att utbyggnaden av fjärrvärme ökar. Jag har därför tagit initiativ till vissa ändringar i reglerna för de s. k. fjärrvärmelänen. Efter överläggningar mellan företrädare för riksbanken och industridepartementet har riksbanken ställt sig positiv till att fr.o.m. den 1 januari 1983 slopa kravet på utländsk upplåning för en del av fjärrvärmelånen. Härigenom kan annuiteterna minskas vilket reducerar den finansiella belastningen för kommunerna. Den nya inriktningen inne- bär därutöveri korthet följande. Den tidigare nämnda enkäten till kommu- nerna genomförs som tidigare. Grundat på detta material och andra be- dömningar ger riksbanken de två kommunlåneinstitutcn vissa ramar för kommunal upplåning på den svenska marknaden. Det överlåts åt instituten att närmare utforma villkoren för de långsiktiga länen till fjärrvärme.
De tre storstadskommunerna Stockholm. Göteborg och Malmö berörs liksom tidigare inte av systemet med särskilda fjärrvärmelän. Deras rätt till direkta överläggningar med riksbanken om finansieringen av bl.a. fjärrvär- meutbyggnaden behålls oförändrad. .
Med denna förändring öppnar sig en möjlighet till ändrad finansiering av fjärrvärmelånen. Därigenom anser jag att ett första steg mot en ökad fjärrvärmeutbyggnad har tagits. Ytterligare åtgärder behöver dock tillfäl- ligtvis vidtas för att intensifiera fjärrvärmeutbyggnaden i den utsträckning som är önskvärd i rådande situation.
Jag finner mot denna bakgrund att ett tillfälligt statligt stöd till fjän'vär- meinvesteringar bör införas. Stödet bör därvid inriktas på investeringar i fjärrvärmedistribution. dvs. fjärrvärmeledningar av olika dimensioner och annan utrustning för distribution av fjärrvärme. Värmeväxlare och annan utrustning i fastigheterna bör liksom tidigare finansieras genom bostads— lånesystemet och energisparlänen. Det totala stödet bör få motsvara högst 10% av investeringskostnaden för en distributionsanläggning som beställs under år 1983. Bidraget bör omfatta utbyggnad av fjärrvärmenät i alla delar av landet. Även längre ledningar för överföring av t.ex. spillvärme från industrier bör omfattas av bidragssystemet.
Energiförsörjningen i de tre största tätorterna rymmer särskilda svårig- heter och möjligheter. Hur värmeförsörjningen utformas i dessa regioner
Prop. 1982/83: 50 6
har stor betydelse för hela landets energisituation. Jag avser därför att efter överläggningar med de berörda kommunerna inom kort återkomma till denna fråga.
Beslut om stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärr- värme bör fattas av den delegation för upphandling inom energiområdet somjag kommer att förorda i det följande.
Kostnaden. som bör bestridas över statsbudgeten. beräknas komma att uppgå till ca 300 milj. kr. Bidragen beräknas medföra en väsentlig ökning av beställningarna av utrustning.
Med dessa åtgärder bör utbyggnaden av fjärrvärme öka påtagligt. Åtgär- derna kommer därigenom att ge ett väsentligt bidrag till sysselsättningen. både hos' de industrier som tillverkar utrustning och i de kommuner där anläggningarna kommer att uppföras.
Torveldade anläggningar
Eldningsanläggningar för fast bränsle i fjärrvärmesystem finansieras f. n. genom den öppna kreditmarknaden. via anslutningsavgifter för fjärrvär- meanslutning. genom de tidigare nämnda fjärrvärmelt'inen samt genom lån från oljeersättningsfonden. Ansltttningsavgifterna får räknas in i underla- get för bostadslån. Lån från fonden kan uppgå till högst 50 '( av investe- ringskostnaden. Om en anläggning är av prototyp- och demonstrationska- raktär kan oljeersättningsfonden även lämna bidrag med högst 50% av investeringskOstnadcn. Summan av lån och bidrag får då uppgå till högst 75. 54.
Genom riksdagens beslut (NU l980f'81:60. rskr 1980581: 381 ) med anled- ning av prop. 1980/81: 90 bil. 1 om riktlinjer för energipolitiken antogs bl. a. ett program för oljeersättning. I programmet angavs som målsättning för den framtida torvanvändningen en årlig energiproduktion av 1 'fWh är 1985 och 6— ll 'fWh år 1990.
Delegationen (1 1979: 01 ) för solvärme och bränslen som kan ersätta olja. oljeersättningsdelegationen (OEDlÄhar att i samråd med berörda myndig- heter svara för bl. a. uppföljning av det av riksdagen antagna oljeersättings- programmet. 1 delrapporten (Dsl l982:b) Uppföljning av oljeersättnings- programmct presenterar OED en analys av utvecklingen inom olika delar av oljeersättningsprogrammet samt överväganden och slutsatser med an- ledning härav. 0ED konstaterar därvid bl.a. att om inte torveldade för- bränningsanläggningar byggs i stor omfattning under de närmaste åren kommer de energipolitiska målen vad avser torv inte att kttnna uppfyllas.
Statens vattenfallsverk erhöll ijuni 1978 regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för att inom de fyra nordligaste länen uppföra minst två torveldade anläggningar. Resultatet av denna utredning var att hetvatten- centraler om 20 MW föreslogs för Boden och Gällivare och kraftvärme- verk om 30 MW el/60 MW värme föreslogs för Umeå och Östersund. Av
Prop. 1982/83: 50 7
dessa har hittills projektet i Gällivare gett resultat i form av en beställning av en hetvattencentral om 20 MW.
ljuli 1981 fick vattenfallsverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för torveldade anläggningar i Syd- och Mellansverige. Utredningen redovi- sades i september 1982. Ett resultat av utredningen är att vattenfallsverket har erbjudit de kommunala energiverken och energiföretagen i Arboga. Falköping. Jönköping och Kumla ett samarbete i syfte att ta fram detaljun- derlag för beslut om torveldade anläggningar. För Arboga. Falköping och Kumla förefaller hetvattencentraler på 10 MW vara mest intressanta me- dan det i Jönköping kan bli aktuellt med en större anläggning.
Mot bakgrund av den besvärliga sysselsättningssituationen i Norrbot- tens län har vattenfallsverket särskilt undersökt möjligheterna att i samar- bete med kommunerna uppföra små fastbränsleeldade värmeverk. Förtit- sättningar föreligger enligt verket för att uppföra sådana anläggningar i Pajala. Överkalix. Övertorneå. Haparanda och Kalix kommuner. Pannor med en kapacitet på mellan 1 och 10 MW skttlle kunna uppföras och eldas med i första hand torv.
Trots de åtgärder som har vidtagits för att öka användningen av torv som bränsle för att ersätta olja har inte användningen ökat i den takt som är önskvärd för att uppnå det mål som har angivits för år 1990. Förklaringen härtill kan vara bl. a. att kommunala energiverk och andra potentiella köpare av anläggningar är osäkra inför användningen av ny teknik som ännu är relativt oprövad i vårt land. Ett annat skäl är att många anläggning- ar i det inledningsskede som vi ännu befinner oss i inte är företagsekono- miskt lönsamma.
Jag anser därför att de ekonomiska förutsättningarna för att uppföra torveldade förbränningsanläggningar bör förbättras ttnder en övergångstid. Jag föreslår att oljeersättningsfonden tillförs ett engångsbelopp på 200 milj. kr. för stöd till sådana anläggningar. Stödet bör utgå endast till anläggning- ar som beställs under år 1983.
Det särskilda stödet bör utformas som ett bidrag på högst 25 % av investeringskostnaden till förbränningsanläggningar som byggs för att el- das med främst torv. Bidraget bör ktnma utgå samtidigt med län enligt nu gällande regler. '
Av min redogörelse framgår att ett betydande utredningsarbete om torvanvändning har bedrivits bl.a. inom vattenfallsverket. Enligt min me- ning bör bl. a. de i det föregående redovisade projekten med vattenfallsver- ket som intressent kttnna komma i fråga för stöd. förutsättningarna bör vara goda för att ett flertal anläggningar skall kunna komma till stånd genom att de ekonomiska villkoren nu förbättras. Jag ser som en särskild fördel att flera projekt kan bli aktuella inom det regionalpolitiska stödom- rådet.
Det är angeläget att upphandlingen av den utrustning som kommer att beställas som ett resultat av det nu aktuella stödet sker på ett samordnat
Prop. 1982/83: 50 8
sätt. ()ljeersättningsfonden bör därför. innan beslut om investeringsbidrag fattas. samråda med den delegation för upphandling inom energiområdet som jag återkommer till i det följande. Vid bifall till vad jag har förordat kommer jag senare att föreslå att förordningen (1980: 1085) om stöd för åtgärder för att ersätta olja. m.m. kompletteras med en föreskrift med denna innebörd.
F. n. finansieras både stödet för åtgärder för att ersätta olja och det statliga energiforskningsprograrnmet av en särskild avgift på oljepro- dukter. Detsamma gäller det statliga stödet till prospektering efter olja. naturgas och kol. Inkomsterna av avgiften fonderas hos riksgäldskontoret i tre särskilda fonder. oljecrsättningsfonden. energiforskningsfonden och oljeprospekteringsfonden. Avgiften utgår f.n. med tillsammans 80 kr. per kubikmeter för motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja (utom för fartygsdrift i utrikes trafik). Inkomsterna av avgiften fördelas på de tre fonderna med 37 kr. till oljeersättningsfonden. 31 kr. till energiforsknings- fonden och 12 kr. till oljeprospekteringsfonden.
Enligt min mening bör det nu aktuella stödet finansierats på samma sätt som tiet nuvarande stödet från oljecrsättningsfonden. Jag beräknar beho- vet av en avgiftshöjning till 13 kr. per kubikmeter. Avgiftshöjningen bör trådai kraft den 1 januari 1983.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1973: 1316) om särskild avgift för oljeprodukter. Förslaget har upprättats i samråd med chefen för bud- getdepartementet. Med hänsyn till att förslaget är okomplicerat från lag- teknisk synpunkt är det enligt min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande över lagförslaget. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.1.
Upphandling inom energiområdet
Som jag tidigare har anfört bör stora investeringar nu genomföras inom energiområdet. Investeringarna kommer att ha sin tyndpunkt i kommuner- na. men även näringslivet berörs. Aktuella investeringar är t. ex. förbrän- ningsanläggningar för fastbränsle. distributionssystem för värme. värme- pumpar och annan liknande utrustning.
Existerande stödsystem är i betydande omfattning inriktade på att sti- mulera forskning och införande av ny teknik. "fill forskning och utveckling lämnas sådant stöd inom ramen för energiforskningsprogrammet. Teknik som har passerat forsknings- och utvecklingsstadiet men som fortfarande är förknippad med tekniska eller ekonomiska risker kan få stöd från oljeersättningsfonden. Tillverkare av energiutrustning kan emellertid i vis- sa fall få stöd t.ex. för projekt där en produkt behöver ett stort antal användare för att avsedd demonstrationseffekt skall kttnna uppnås. Endast i enstaka fall har oljeersättningsfonden lämnat stöd till sådana projekt.
Prop. 1982/83: 50 9
Inom det industripolitiska området finns stöd som kan lämnas även till utveckling av energiteknik. Det gäller bl. a. stöd från industrifonden. Detta stöd är emellertid inriktat främst på tillverkare av utrustning som avses säljas på världsmarknaden. Redogörelsen visar att de åtgärder som redan har vidtagits för att stödja investeringar inom energiområdet främst avser forskning och utveckling eller teknik som inte är färdigutvecklad. I nuva- rande situation ärinte dessa åtgärder tillräckliga.
De stora investeringarna som krävs både för att öka sysselsättningen och för att genomföra en aktiv energipolitik kommer att i betydande utsträckning ske genom att teknik färdig för kommersiellt bruk använd.—,. Investeringarna kommer att medföra avsevärda åtaganden. framför allt för kommunerna. De kommer också att innebära en anspänning för tillverkare av utrustning. Det är härvid angeläget att kommunernas investeringsplaner och möjligheter att finansiera dessa planer ståri samklang med tillverkar- nas möjligheter att leverera den utrustning som krävs.
För att uppnå en samordning mellan efterfrågan från främst kommuner som avser att genomföra investeringar inom energiområdet och beredska— pen hos tillverkare av utrustning krävs ytterligare statliga åtgärder. Dessa åtgärder bör enligt min mening inriktas på: — sammanställning och analys av investeringsplaner och kapacitet — genomförande av större upphandlingar inom energiområdet m.m.. med- verkan vid förhandlingar i övrigt mellan användare och tillverkare av energiutrttstning —— stöd. i flertalet fall i form av lån. när befintliga stödformer är otillräck- liga för de syften somjag har angivit. Åtgärderna inom upphandlingsområdet bör gälla främst energiförsörj- ningen i kommunerna. Statliga myndigheters upphandling kommer således inte att beröras. Strävan är att genom bl.a. de insatser som jag här har förordat skall ca 25 koleldade förbränningsanläggningar uppföras och ett mycket stort antal större värmepumpar installeras i landet. De' föreslagna åtgärderna syftar också till att säkerställa att utbyggnaden av koleldade anläggningar sker på ett planerat sätt så att såväl energiförsörjningsintres- set som hänsynen till miljön tillgodoses.
När det gäller miljösapekterna på koleldade förbränningsanläggningar Vill jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet anföra föl— jande.
Koncessionsnämnden för rni|_jt")skydd har i de ärenden om sådana an- läggningar som hittills har behandlats ställt långtgående krav på miljö- skyddsåtgärder vid nya anläggningar. Riksdagen har i sitt uttalande (JoU 1981/82:35. rskr 1981/82:321) med anledning av prop. l981i'82:151 om åtgärder mot försurningen uttalat att denna skärpta praxis bör gälla för de anläggningar som nu kan bli aktuella. Det är naturligt att detta uttalande ligger till grund för regeringens agerande i dessa frågor.
För att de nationella överväganden som ligger bakom riksdagens och
Prop. 1982/83: 50 10
regeringens ställningstagande när det gäller att värna om miljön inte skall leda till att ljärrvärmeproducenter av ekonomiska skäl avstår från att föra fram till prövning förslag om sådana koleldade förbränningsanläggningar som är önskvärda mot bakgrund av det oljeersättningsprogram som riksda- gen enhälligt har antagit kommer jag att förorda att regeringen vidtar följande åtgärder.
För det första kommer jag att förorda att regeringen i budgetproposi- tionen föreslår inrättandet av den fond för stöd till anordningar för att minska svavelutsläppen som riksdagen har fattat principbeslut om vid sin behandling av den nämnda propositionen om åtgärder mot försurningen. För det andra är avsikten att utnyttja skatte- och avgiftspolitiken inom energiområdet så att bl.a. en övergång från olja till kol stimuleras. Med hjälp av skatte- och avgiftspolitiken kommer också att så långt som möjligt eftersträvas fasta prisrelationcr mellan kol och olja. Därvid kommer de särskilda kostnaderna för att vidta åtgärder för att minska påverkan på miljön av koleldade förbränningsanläggningar att beaktas.
Med dessa åtgärder bör de hårda miljökraven enligt min mening inte uppfattas som en ekonomisk belastning för ljärrvärmeproducenterna. De bör i stället ses som ett stöd för en industriell utveckling på detta område. Redan nu ligger svensk industri långt framme i fråga om reningsmetoder och moderna förhränningsanläggningar. Genom utvecklingsarbete och de åtgärder för upphandling inom energiområdet som jag nu redovisar kan svensk export på detta område ytterligare stimuleras i takt med att också andra länder tillämpar hårdare miljökrav.
I ett senare skede. när erfarenheter har vunnits. nya forskningsrön har vidgat kunskapsramarna och pågående tttredningar har avslutats och re- missbehandlats, finns det anledning att återkomma till kolets miljöaspek- ter. Vidare är avsikten att genom fortsatta insatser på det internationella planet. bilateralt och inom ramen för konventionen om begränsning av långväga gränsöverskridande luftföroreningar. intensifiera arbetet för att nå en allmän minskning av svavelutsläppen i Europa.
Jag utvecklar i det följande närmare vilka uppgifter som bör utföras i fråga om upphandling inom energiområdet och i vilka former detta bör ske.
Genom de planer för att minska oljeanvändningen som kommunerna har utarbetat kan en bedömning göras av investeringsplanerna inom detta område. Detta material analyseras f.n. inom OED. Kommunernas planer på fjärrvärmeutbyggnad redovisas i de enkätsvar som kommunerna lämnar i samband med de s.k fjärrvärmelånen. Även annat material som kan belysa investeringsvolymen finns. t.ex. inom Svenska värmeverksföre- ningen.
Med utgångspunkt i befintligt material är det således möjligt att tämligen väl avgöra vilken efterfrågan på utrustning som kommer att uppstå och bedöma när denna utrustning kommer att behövas. Genom tillgång till denna information skulle tillverkarna kunna ges goda möjligheter att avgö-
Prop. 1982/83: 50 11
ra hur produktionskapaciteten skall avvägas och inriktas. vilka nyanställ- ningar som behöver göras etc. Det är härvid väsentligt att industrin på lämpligt sätt gör sina planer kända och redovisar de eventuella svårigheter som kan uppkomma för att tillgodose denna efterfrågan. Jag anser att denna sammankoppling mellan användarnas planer för energiinvesteringar och industrins möjlighet att leverera utrustning kräver statliga insatser.
På grundval av användarnas planer på investeringar och tillverkarnas kapacitet att tillhandahålla utrustning finns goda möjligheter att uppnå ett rationellt upphandlingsförfarande och en god ekonomi genom utnyttjande av långa serier och stordriftsfördelar. Möjligheter till visst utvecklingsar-- bete och standardisering av utrustning finns också.
För att uppnå de nämnda fördelarna behövs enligt min mening ett samordnat upphandlingsförfarande. Därigenom blir det möjligt att i sam- verkan med användare utarbeta specifikationer för större beställningar och förhandla med tillverkare om möjlighet att utveckla och leverera utrust- ning. Därutöver bör vid sådana beställningar ingå vad som normalt för- knippas med upphandling. dvs. att ta in anbud. bedöma dessa och besluta om leverantör. Bearbetning av erfarenheter av verksamheten ger vidare underlag för standardisering av utrustning. För mindre upphandlingar kan rådgivning och konsulthjälp riktad mot både tillverkare och användare vara aktuell. Förhandlingar kan även bli aktuella när t. ex. utformningen av energiförsörjningssystem för större regioner skall fastläggas och under ett skede när leveranser sker mellan tillverkare och användare.
Jag avser att ta upp överläggningar med företrädare för kommunerna och andra tänkbara användare av energiteknik för att närmare diskutera hur ett mer samordnat upphandlingsförfarande kan gå till under iakttagan- de av den statliga upphandlingsförordningen och våra handelspolitiska åtaganden. Samverkan kommer därvid att ske med de åtgärder för en samordnad upphandling som redan har vidtagits av kommuner och. lands- ting. Jag kommer också att tillsammans med chefen för industrideparte- mentet ta upp överläggningar med de tillverkande företagen för att under- söka vilka möjligheter industrin har att svara för produktion av den utrust- ning som behövs.
Det får förutsättas att merparten av de investeringar som behövs inom detta område kan finansieras genom kreditmarknaden. genom fjärrvärme- lånen och i vissa fall med de stödformer som finns för ny teknik. Som nämnts är emellertid befintliga stödinsatser inom energiområdet normalt inte inriktade på tillverkare och kan heller inte avse användning av teknik färdig för kommersiellt bruk.
Det är angeläget att den tillverkande industrin får ökade möjligheter att vidareutveckla teknik inom energiområdet. Vidare är det väsentligt att bristande kapacitet. omodern utrustning m.m. inte skall behöva hindra tillverkare från att producera den utrustning som energiinvesteringarna- kräver.
Prop. 1982/83: 50 lZ
En ny stödform behövs enligt min mening för att komplettera nuvarande stödformer inom energiområdet och för att undanröja de hinder som kan finnas hos industrin när det gäller att leverera utrustning avsedd för ener- giområdet. Stödet bör i flertalet fall lämnas i form av lån. med eller utan villkorlig återbetalningsskyldighet. Jag bedömer att en engångsanvisning på 700 milj. kr. behövs för detta stöd. Dessa medel bör anvisas under ett nytt reservationsanslag. Det bör ankomma på regeringen att närmare be- stämma de villkor som skall gälla för det nya stödet.
Avsikten är att de av mig förordade åtgärderna för att öka investeringar- na inom energiområdet skall avse år 1983. För att säkerställa att dessa åtgärder kommer igång tillräckligt snabbt avserjag vid bifall till vadjag har förordat att begära regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild dele- gation för att handha frågor om upphandling inom energiområdet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet. Delegationen bör utöver de upphandlingsåtgärder som jag nyss har berört också ha till uppgift att dels från sina utgångspunkter samråda med oljeersättningsfon— den vid fondens behandling av bl.a. de ärenden om stöd till torveldade anläggningar som jag tidigare har behandlat. dels besluta om stöd till de investeringar i distributionsanläggningar för fjärrvärme som jag nyss har redovisat. Vidare bör en väsentlig uppgift för delegationen vara att över- väga oeh lämna förslag till i vilka former fortsatta statliga insatser rörande upphandling inom energiområdet bör ske. Delegationen bör ha ett kansli till sitt förfogande.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels" att I. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1973: l3l6) om sär- skild avgift för oljeprodukter. delx att 2. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för åtgärder för att öka investeringarna i utbyggnader av distributionsanläggningar för fjärrvärme. L,.) . godkänna de av mig förordade riktlinjerna för åtgärder för att öka investeringarna i torveldade förbränningsanläggningar.
4. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för upphandling inom
energiområdet.
'.Il . till Stöd till urbj'gynacl' uv dislrilmti:nara”läggningarfiffig/jär)"- värme på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/' 83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300 000 000 kr. .
Prop. 1982/83: 50 13
6. till Stöd för åtgärder i samband mu! upphandling inom ener- giområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under tjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsan- slag av 700000000 kr.
Prop. 1982/83: 50 l4
Bilaga 6.1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljepro- dukter
Härigenom föreskrivs att lå lagen (1973zl216) om särskild avgift för oljeprodukterl skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
] & Särskild avgift erlägges i 1 & Särskild avgift erlägges i den mån skatteplikt föreligger en- den mån skatteplikt föreligger en- ligt lagen (l957z262) om allmän ligt lagen (1957z262) om allmän energiskatt enligt denna lag för energiskatt enligt denna lag för motorbrännolja. eldningsolja och motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja med åttio kronor per ku- bunkerolja med nitriorre kronor per bikmeter. kubikmeter.
Denna lag träder i kraft den ljanuari l983.
' Lagen omtryckt I982z451.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982