Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om ändrade regler för beskattning av stöd till företag. I anslutning till detta föreslås en ändring av bestämmelserna om aktiebolags skyldighet att träda i likvidation. I propositionen behandlas vidare frågan om avdrag för bidrag som ett företag lämnar för'att främja sysselsättningen på viss ort. Propositionen innehåller slutligen förslag om ändrade avdragsregler för avsättning till s. k. internvinstkonto.

De nuvarande reglerna för beskattning av statsbidrag till företag. vilka infördes år 1973, behålls i huvudsak oförändrade. Beteckningen statsbidrag ersätts dock med beteckningen näringsbidrag. För att minska den osäkerhet som f. n. råder i fråga om gränsdragning mellan bidrag och lån införs en uttrycklig definition av begreppet näringsbidrag. Som näringsbidrag anses i första hand statliga stöd som lämnas utan förbehåll om återbetalningsskyl- dighet. Även stöd som kan återkrävas skall emellertid enligt förslaget under vissa förutsättningar räknas till näringsbidrag. Så blir fallet om återbetalning kan komma i fråga endast om mottagaren inte uppfyller de villkor som har uppställts eller bryter mot de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet. Den omständigheten att stödbeloppet måste återbetalas om en oväntad händelse inträffar som rubbar förutsättningarna för stödet. hindrar inte heller att stödet skall behandlas som ett "bidrag.

Med stöd av en särskild dispensregel i anvisningarna till 19 &" kommunal- skattelagen kan regeringen f. n. besluta att ett lån för vilket återbetalnings- skyldigheten har gjorts beroende av mottagarens framtida resultatutveckling eller annan liknande omständighet. skall anses utgöra skattepliktig intäkt för låntagaren. Har dispens meddelats får företaget avdrag för eventuella amorteringar på lånet. I propositionen föreslås att dispensregeln upphävs. Detta medför att villkorliga stöd av detta slag i framtiden generellt kommer att behandlas som lån. Efterges återbetalningsskyldigheten skall det

• Sida 2
•  Original

[U

Prop. 1982/83:94 ' .

eftergivna beloppet i princip behandlas som ett näringsbidrag.

Ett slopande av dispensregeln kan — för det fall att det villkorade länet betalats ut till ett aktiebolag —— påverka tillämpningen av reglerna i aktiebolagslagen om tvångslikvidation. Genom att stödbeloppet skall redovisas som skuld medför stödet inte någon förbättring av bolagets soliditet trots att avsikten med stödet ofta just varit att bolaget inte skall behöva träda i likvidation. I propositionen föreslås därför att reglerna om tvångslikvidation ändras. Ändringen innebär att bolaget vid beräkningen av det egna kapitalets storlek inte skall ta hänsyn till en skuld på grund av statligt stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet. Som villkor för detta gäller bl. a. att stödbeloppet vid en eventuell konkurs eller likvidation behöver återbetalas först sedan övriga skulder till fullo betalats.

Det finns f. n. inga regler om hur rcalisationsvinstberäkningen skall göras vid avyttring av tillgångar som har anskaffats med hjälp av näringsbidrag. [ propositionen föreslås en uttrycklig regel i detta avseende som innebär att kostnader som har bestritts med hjälp av statliga stöd inte får inräknas i omkostnadsbeloppet. '

I samband med större företagsnedläggelser e. (1. förekommer det att berörda företag erlägger bidrag till den-regionala utvecklingsfonden eller till särskilt bildade s. k. utvecklingsbolag. Avsikten med bidragen är att främja sysselsättningen på orten eller regionen. F. n. saknas bestämmelser om hur bidrag av detta slag skall behandlas i skatte-hänseende. I propositionen föreslås att bidragen skall vara omedelbart avdragsgilla under förutsättning att de betalas till en regional utvecklingsfond.

I kommunalskattelagen finns regler som medger. svenska företag avdrag för avsättningar till internvinstkonto. För att avdragsrätt skall föreligga krävs bl. a. att internvinsten hänför sig till lagertillgängar som sålts från ett svenskt moderföretag till ett utländskt dotterbolag.

I propositionen föreslås att reglerna om internvinstkonto blir tillämpliga.. även på försäljningar från ett svenskt dotterföretag till ett utländskt dotterföretag i en koncern med gemensamt svenskt moderföretag. Vidare föreslås att reglerna för beräkning av avdragets storlek justeras något.

De föreslagna ändringarna beträffande näringsbidragens skattemässiga behandling skall tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Förslagen rörande reglerna om avdrag för bidrag till regionala utvecklingsfonder och om avdrag för avsättning till internvinstkonto skall gälla fr. o. m. 1984 års taxering. Ändringen i aktiebolagslagen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juni 1983.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1982/83:94

1. Förslag till

's»)

Lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om'kommunalskattelagen (19281370)

dels att 325 1 mom.. anvisningarna till 19 å. punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 5. punkt 2 a av anvisningarna till 25 &. punkterna 7. 15 och 16 av anvisningarna till 29 å och punkt 1 av anvisningarna till 36 5 skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i anvisningarna till 29 & skall införas en ny punkt. 18 a. av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande [ylle/se Föreslagen lydelse

32%

1 mom .1 Till intäkt av tjänst hänföras:

avlöning. arvode. traktamente. sportler och annan förmån i pen- ningar. bostad eller annat. som utgått för tjänsten;

pension och i den mån icke annat följer av vad nedan i 2 mom. stadgas livränta. som utgått på grund av sjuk-. olycksfalls- eller Skadeförsäk- ring eller annorledes än på grund av försäkring — dock. såvitt fråga är om sådan livränta till följd av personska- da som icke avses i 2 mom., endast livränta eller del därav som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll — ävensom ersättning. som i annan form än livränta utgått på grund av sjuk- eller olycksfallsför- säkring. tagen i samband med tjänst — dock icke ersättning. som avser sjukvårds- eller läkarekostnader — samt undantagsförmåner. periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som i 31% avses samt engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt anvisning- arna till 19 å.

' Senaste lydelse 1977141.

1 mom. Till intäkt av tjänst hänföras:

avlöning. arvode. traktamente. sportler och annan förmån i pen- ningar, bostad eller annat. som utgått för tjänsten;

pension och i den mån icke annat följer av vad nedan i 2 mom. stadgas livränta. som utgått på grund av sjuk-. olycksfalls- eller Skadeförsäk- ring eller annorledes än på grund av försäkring — dock. såvitt fråga är om sådan livränta till följd av personska- da som icke avses i 2 mom.. endast livränta eller del därav som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll— ävensom ersättning. som i annan form än livränta utgått på grund av sjuk- eller olycksfallsför- säkring. tagen i samband med tjänst — dock icke ersättning. som avser sjukvårds- eller läkarekostnader — samt undantagsförmåner. periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som i 315 avses samt engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör - skattepliktig intäkt enligt punkt 1 av anvisningarna till 19 å.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1982/83:94 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts — såsom vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp — vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.

Sådan. ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare och som bestämmes med hänsyn även till andra omständigheter än den försäkrades levnadsålder och anställningstid räknas endast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare angives i punkt 11 av anvisningarna. Motsvarande gäller i fråga om sådan avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektiv avgångsbidrags- försäkring utbetalas av staten till arbetstagare. Även avgångsersättning som utbetalas till arbetstagare som omfattas av s. k. trygghetsavtal räknas endast delvis som intäkt av tjänst på det sätt som angives i punkt 11 av anvisningarna.

Har tjänsteinnehavare såsom löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt. att garantibelopp för fastigheten skall enligt 47 % upptagas som skattepliktig inkomst för honom. skall dock intäkt. vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från fastigheten, räknas såsom intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet.

Anvisningar till 19 53 (första — sjunde styckena) Socialhjälp. begravningshjälp ]. Socialhjälp. begravningshjälp

samt underhåll. som lämnats fånge eller patient å hospital. m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlems- avgifter.

Med skadeståndsförsäkring för- stås försäkring, enligt vilken, den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfalls- skydd o. d.)

Ersättning till följd av personska- da som utgår i annan form än perio- disk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skatte— pliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersätt- ning för framtida förlust av skatte- pliktig inkomst, skall dock 40 pro- cent av beloppet avräknas såsom

3 Senaste lydelse 1981 : 1203.

samt underhåll. som lämnats fånge ellerpatientåhospital.m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlems- avgifter.

Mcd skadeståndsförsäkring för— stås försäkring. enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfalls- skydd o. d.).

Ersättning till följd av personska- da som utgår i annan form än perio- disk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skatte- pliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersätt- ning för framtida förlust av skatte- pliktig inkomst. skall dock 40 pro- cent av beloppet avräknas såsom

• Sida 5
•  Original

Prop. l982/83:94

Nuvarande lydelse icke skattepliktig del. Uppbär skatt- skyldig två eller flera sådana en- gångsbelopp till följd av samma per- sonskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som

avräknas från ett eller flera engångs- .

belopp under beskattningsåret får emellertid — i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp._som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav. som utgår till följd av person- skada och utgör skattepliktig intäkt

enligt 32 5 1 mom.. mot engångsbe- .

lopp. gälla bestämmelserna i föregå- ende stycke beträffande sådant en- gångsbelopp. Utbytes annan livrän- ta eller del därav. som utgör skatte- pliktig intäkt enligt 32 få 1 mom.. mot engångsbelopp. skall hela engångs- beloppet upptagas såsom skatteplik- tig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig in- täkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall. då denne på grund av 3 kap. 16.5 andra eller tredje stycket lagen (1962381) om allmän försäk- ring äger uppbära arbetstagaren till- kommande ersättning från allmän försäkringskassa. är skattepliktig in- täkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättningi anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta

som skattepliktig inkomst. dock att .

ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den

Föreslagen lydelse icke skattepliktig del. Uppbär skatt- skyldig två eller flera sådana cn- gångsbelopp till följd av samma per- sonskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångs- belopp under beskattningsåret får emellertid — i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. llärvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav. som utgår till följd av person- skada ochutgör skattepliktig intäkt enligt 32 så 1 mom.. mot engångsbe- lopp. gälla bestämmelserna i föregå- ende stycke beträffande sådant en- gångsbelopp. Utbytes annan livrän- ta eller del därav. som utgör skatte- pliktigintäkt enligt 32 .5 1 mom.. mot engångsbelopp. skall hela engångs- beloppet upptagas såsom skatteplik- tig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig in- täkt. '

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall. då denne på grund av 3 kap. 16.5 andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäk- ring äger uppbära arbetstagaren till- kommande ersättning från allmän försäkringskassa. är skattepliktig in— täkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättningi anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst. dock att ersättningen icke är skattepliktig för . arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den

• Sida 6
•  Original

Prop. 1982/83:94

Nuvarande lydelse

för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning. som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall. då arbetsgi- varen står s. k. självrisk enligt lagen

(1954:243) om yrkesskadeförsäkring .

eller lagen (1976:380) om arbetsska- deförsäkring, räknas till skatteplik- tig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag. ' Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun. som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade be- stämmelser. i samband med utbild- ning eller omskolning. till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag lik- ställda i den mån bidragen avser traktamente och- särskilt bidrag."

Flyttningsbidrag enligt arbetsmark- nadskungörelsen (1966:368) och flyttningsstöd enligt förordningen (19791632) om regionalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt före- ligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

(tionde — tolfte styckena) Skatteplikt föreligger icke för en- gångsbidrag som utgår i samband med arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhän- dertagande av flyktingar. Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Ham- marskjölds Minnesfond till fullföl- jande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Föreslagen lydelse

för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning. som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall. då arbetsgi- varen står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsska- deförsäkring. räknas till skatteplik- tig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag. . Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun. som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade be- stämmelser. i samband med utbild- ning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag lik- ställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmark- nadskungörelsen (1966:368) och flyttningsstöd enligt förordningen (19792632) om regionalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt före- ligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (1960:603) om

' bidrag till vissa handikappade ägare

av motorfordon.

Omställningsbidrag enligt arbets- marknadsk ungörelsen ( I 966.368 ) och kontant arhetsmarknadsstöd ut-

. gör skattepliktig intäkt.

Skatteplikt föreligger icke för en- gångsbidrag som utgår i samband med arbetsplaeering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhän- dertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag. som stiftelsen Dag Hammar- skjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottaga- rens utbildning.

• Sida 7
•  Original

Prop. l982/83:94

Nut-'arande lydelse

Enligt 46 ä 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

(åttonde stycket)

Statsbidrag. som utgår till närings- idkare för hans näringsverksamhet. är icke skattepliktig inkomst. om bidraget använts för att bestrida kost- nad för vilken rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom otnkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har bidra- get använts för att bestrida sådan kostnadi verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen. utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är den kostnad för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall upptagas som intäkt. får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för kostnaden vid taxeringen för det år då bidraget upptages som intäkt. Yrkande ltärom skall göras i

Föreslagen lydelse

Enligt 46 972 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för . bidrag till barns underhåll. Sådant. underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

2. Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återhetalningsskyldighet som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med närings- bidrag avses också statligt stöd som är förenat med återheta/ningsskyldighet om sådan skyldighet uppkommer endast om a ) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stö- det. -. b) näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller .

c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättning- arna för stödet.

Sotn näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som lämnas av kommuner, skattskyldiga som avses i 535 1 mom. första stycket d) och allmänningsskogar enligt lagen ( 1952:167 ) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skatte- pliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdrags-

' gill vare sig direkt såsom omkostnad

eller i form av årliga värdeminsk— ningsavdrag.

Har bidraget använts för' sådan utgift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen. utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgifter: för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidiga— re beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt. får den skattskyldige i ställetgöra avdrag för utgifter: vid taxeringen för det år då bidraget tas upp som intäkt. Yrkan— de om detta skall göras" i deklaratio— nen för det beskattningsår då yrkan— de otn avdraget annars enligt denna

• Sida 8
•  Original

Prop. l982/83:94

Nuvarande lydelse

deklarationen avseende det beskatt- ningsår då yrkande om avdraget eljest enligtldenna lag först ska/- atfranmtällas. Återbetalas bidrag. som upptagits som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Har bidraget använts för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostttaden får av- dragas genom årliga värdeminsk- ningsavdrag. skall vid beräkning av värdeminskningszwdrag såsom an- skaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden sotn icke täckts av bidraget. Är bidraget större än det taxeringsmässiga restvärdet för tillgången. skall ett belopp motsva- rande skillnaden utgöra skattepliktig intäkt för mottagaren. Återbetalas statsbidrag. som påverkat beräk- ningen av anskaffningskostnaden i nu avsett hänseende. får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som återbetalats. dock med högst det belopp varmed beräkningen påverkats. I den mån statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt. får den skatt- skyldige vid återbetalningen tillgo- doföra sig avdrag för den del som _s_ålu_nda_utgjort skattepliktig intäkt. Har bidraget-använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager). utgör bidraget skattepliktig intäkt. men skall & andra sidan vid tillämpning av 41 å och anvisningarna till nämn- da paragraf den del av lagret för vilken anskaffaingskostnaden täckts av bidraget icke medräknas vid vår- desättningen av tillgångarna. Åter- betalas statsbidrag, som använts för anskaffande av lagertillgångar, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses ökat med det återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger motsvarande tillämpning för statsbidrag iform av atnorteringsfritt

Föreslagen lydelse

lag först skulle ha framställts. Åter- betalas ett bidrag. som har ta- gits upp som intäkt, får den skatt- skyldige göra avdrag för det återbe- talade beloppet.

Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång. för vilken anskafningsvärdet får dras av ge- nom årliga värdeminskningsavdrag. skall vid beräkning av värdeminsk- ningsavdrag såsom anskaffningsvär- de anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. I fråga om andra markanläggningar än täckdiken, skogsvägar och sådana som anskaffats av nyttjanderättsha- vare skall dock såsom anskaffnings- värde anses den verkliga utgiften för anläggningen minskad med fyra tred- jedelar av bidraget. Är bidraget stör- re än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skillnaden skatte- 'pliktig intäkt. Återbetalas ett nä-

ringsbidrag. som har påverkat be- räkningen av anskaffningsvärdeti nu avsett hänseende. får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkning- en har påverkats. I den mån ett nä- ringsbidrag enligt vad nyss har före- skrivits utgjort skattepliktig intäkt, får den skattskyldige vid återbetal- ningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för om- sättning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 415 och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaff- ningsvärdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas ett nä- ringsbidrag. som har använts för anskaffande av lagertillgångar, skall tillgångarnas anskaffningsvärde an- ses ha ökat med det återbetalade beloppet.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1982/83z94

Nuvarande lydelse

län (avskrivningslått). (_)mställnings- bidrag enligt arbetsmarknadskungö-'

relsen ( ] 966.368) och kontant arbets- marknadsstöd utgör skattepliktig in- täkt.

(nionde stycket)

Stöd som staten lämnar till företag i form av lån, för vilket återbetalnings- skyldigheten är beroende av företa- gets framtida resultatutveckling eller annan liknande omständighet. skall inte anses som skattepliktig inkomst. Regeringen kan dock, om synnerliga skäl därtill föreligga. på ansökan av företaget besluta att länebeloppet skall anses utgöra skattepliktig intäkt i företagets näringsverkstmzhet. I beslutet skall anges om länet i sitt helhetskall utgöra skattepliktig intäkt under det beskattningsår då lånet ställes till företagets förfogande eller om utbetalat lånebelopp skall utgöra skattepliktig intäkt under beskatt- ningsär till vilket utbetalningen är hänförlig. Äterbetalas län. som i enlighet med beslutet upptagits såsom skattepliktig intäkt. får företaget göra avdrag för det äterbetalade belop- pet.

Föreslagen lydelse

Skall ett näringsbidrag. som har uppburits ett visst beskattningsår. användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på _vrkan- de av den skattskyldige tillt'impningen av bestämmelserna i fjärde-sjätte styckena uppskjutas till taxeringen för det senare beskattningsåret.

Har stöd med villkorlig återbetal- ningsskyldighet sotn inte utgör nä- ringsbidrag lämnats till en näringsid- kare för näringsverksam/teten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbetalningså skyldigheten helt eller delvis efterges följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om' stödet ltar använts för en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av ärliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit avdragsgill skall det eftergivna beloppet utgöra skatteplik- tig intäkt. Har stödet ant-'änts för att anskaffa en tillgång. för vilken anskaffningsvärdet dras av genom ärliga värdetninskningsavdrag. får den skattskyldige vid taxeringen för detär då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt. utöver ordinarie avskrivning. göra ett extra värde- minskningsavdrag motsvarande det eftergivna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skatte- mässiga restvärde. Katz den skall- skyldige inte visa vad ett visst skuld- belopp har använts till. skall det anses lta använts till direkt avdragsgilla kostnader. '

• Sida 10
•  Original

Prop. 1982/83:94 . 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 22 ä

3.3 Utgifter för anskaffande av driftbyggnad som är belägen på fastigheten. däri inbegripet för driften behövliga bostadsbyggnader. dras av genom ärliga värdeminskningszwdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för är räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det är då byggnaden anskaffades. ' Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad. som är upplåten till personal (personalbostad). dels ock ägares eller brukares bostadsbyggnad. i den män byggnaden inte representerar ett större värde än. som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Avdrag får sålunda avse endast sä stor del av värdeminskningen som kan anses belöpa på behövlig bt.)stadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driftbyggnad än bostadsbyggnad. len byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör. som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning i driften (byggnadsitwentarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier sådana tillgångar som bäs. box eller spilta. båsavskiljare. foderbord. fodergrind. vattenkopp. spaltgolv. utrustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad. mjölkningsan- läggning. kylbassäng. pump. sådan ledning för elektrisk ström. vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller torkan- läggning. fast transportör. hiss eller liknande. Däremot inräknas i anskaff- ningsvärdct för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning. såsom ledning för vatten. avlopp. elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaff- ningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i. driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsin- ventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinvcntaricr om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden. . Ifråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Av punkt 4 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad. Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaff- ningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 & utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. Har en byggnad förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark på vilka de är belägna. anses så stor del av vederlaget för fastigheten

3 Senaste lydelse 19811295.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1982/83:94 ' .ll

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighets- taxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. , Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinvcntarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas. varefter anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. Det samman- lagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark. växande skog. naturtillgångar. särskilda förmä- ner m. ni. som har förvärvats. Har den skattskyldige eller någon. som står honom nära. vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende. skall anskaffningsvärdct i skälig män jämkas.

Har en investeringsfond c. d. eller stätsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en byggnad skall som anskaffningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för bygg—

Har en investeringsfond e. d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en byggnad skall som anskaffningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för bygg-

naden minskad med det ianspråktag- naden minskad med det ianspråktag- na beloppet. na beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare-på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion. som avses i 28 ä 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar. teknikens utveckling. omläggning av verksamhet och liknande förhållanden.. Har en byggnad uppförts av en nyttjanderättshavare och är jordägaren inte enligt nyttjanderättsavtalet skyldig att vid nyttjande- rättstidens utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden. skall särskild hänsyn tas till detta förhållande. .

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra avdrag inom avskrivningsplanen — utom med ärliga värdeminskningsavdrag — med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-. till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare. får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en driftbyggnad. får avdrag göras för vad 'som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial c. d. i samband med utrang- eringen.

• Sida 12
•  Original

Prop. l982/83:94 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.4 Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en jordbruksfastig- - het. vilken anläggning är avsedd för driften iförvärvskällan. dras — om annat inte följer av punkt 1 — av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges. om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaffnings- värdet av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för 'år räknat av tre fjärdedelar av anskaffningsvi'irdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga ()men anläggning. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaf- fades. ' Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken Skall göras plan eller fast. såsom röjning. schaktning eller rivning-av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. Till markanläggning hänförs också körplan. parkeringsplats e.. d.. täckdike, öppet dike. invall- nings- och vattenavledningsföretag. mark— eller skogsväg eller brunn. Till anskaffningsvärdct för markanläggning hänförs även värdet av en markan- läggning som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 .5 utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för istånt'lsättande och omläggning av ett förut anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett täckdike. Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet härmed hänförs till markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng som är belägen utanför djurstall. urinbrunn eller liknande anordning eller ledning för vatten. avlopp. elektrisk ström. gas eller annat. Till markinventarier hänförs också stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning. Anskaff— ningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinventaricr och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden. I fråga om markinvcntarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. [ lar en itwesteringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning skall som anskaffningsvärde för markanläggningen anses den verkli- ga utgiften för markanläggningen

4 Senaste lydelse 19821323.

llar en investeringsfond e. d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av andra markanlägg- ningar än täckdiken, skogsvägar eller sådana som anskaHaIS av nyttjande- rättshavare skall som anskaffnings-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1982/83z94 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

minskad med fyra tredjedelar av det värde för markanläggningcn anses ianspråktagna beloppet.. den verkliga utgiften för markan- läggningen minskad med fyra tredje- delar av det ianspråktagna beloppet. Avser anskaffningen ett täckdike eller en skogsväg eller har anläggningen anskaffats av en nyttjtuulerättshara- re, skall som anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften för anläggningen minskad med det ian- språktagna beloppet.

Övergär en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion. som avses i 28 ä 3 mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten på jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastighe- ten.

till 25 $

2 a.5 Utgifter för anskaffande av en byggnad. som avses i 24 ä 1 mom.. dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskriv- ningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. Av punkt 2 b framgår att underlaget för avskrivning enligt nu förevarande punkt skall minskas. när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor. hissmaskinerier' och jämförlig maskinell utrustning.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige. är byggnadens anskaff- ningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges pågrund av föreskrifterna i 25 ä 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilka bidrag inte har utgått. [ anskaffningsvärdet för en byggnad inräknas även utgifter för plantering. parkeringsplats eller annan jämförlig anläggning på fastigheten. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas utgifter som ägaren har haft för rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. om rivningen kan anses ha varit betingad av och har skett i nära anslutning till den nya byggnadens uppförande. '

Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggna- den tillsammans med den mark på vilken den är belägen. anses så stor del av vederlaget för fastigheten belöpa på byggnaden. som det vid fastighetstax— eringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde.

5 Senaste lydelse 1981z295.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1982/83z94 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte" anses belöpa på byggnaden visas mera avsevärt övcr- eller understiga ett skäligt markvärde . får dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skattskyldige eller någon. som står honom nära. vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningszwseende. skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond c. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för

Har en investeringsfond e. d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för

anskaffning av en byggnad. skall som anskaffningsvärde för byggna- den anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med det ian- språktagna beloppet.

anskaffning av en byggnad. skall som anskaffningsvärde för byggna-- den anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med det ian- språktagna beloppet.

()vergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värdeminskningszwdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion. som avses i 28 ä 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag är l.." för byggnad av sten. tegel. betong eller annat jämförligt material och 1.75 för byggnad av trä. I fall som avses i 25 s 2 mom. första stycket C) är procentsatsen 3. Avdraget får dock beräknas efter högre procentsats. om särskilda omständigheter föranleder därtill.

Utrangeras byggnad. som avses i 24 s 1 mom.. fåravdrag göras för vad som återstår t.vavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. (1. i samband med utrangcringen.

till 29 ä

7." Utgifter för anskaffande av en byggnad. som är avsedd för användning i ägarens rörelse. dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har - färdigställts. ] fråga om en byggnad. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades. .

len byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör. som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål (byggnadsinventarier). l enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i en industribyggnad tillgångar avsedda för den indu- striella driften. såsom maskiner. anordningar för godstransport som t. ex. räls. traversbanor och hissar. behållare. ställningar för lagring e. d.. samt anordningar för any-'ändningen'av dessa tillgångar som t. ex. särskilda fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten.

" Senaste lydelse 19812295.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1982/83:94 ' 15

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

avlopp m.m.. avsedda att direkt tjäna den industriella driften. och speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnads- inventarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas exempelvis hyllor. diskar eller annan butiksinredning. rulltrappor m. m. Tjänstgör en konstruktion. för vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstax- eringen. i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap. såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar. anses en sådan konstruk- tion som byggnadsinventarier. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning. såsom ledning för vatten. avlopp. elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning för rörelseändamål som byggna- dens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggna- den i f(")rhållande till hur stor del av ledningen som tjänar rörelseändamålet respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till rörelseändamålet. Om utgifterna för lottningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3—5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige. är byggnadens anskaff- ningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad. Har en byggnad förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. skall (len verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden tillsam- mans med den mark-pä vilken den är belägen. anses så stor del av vederlaget för fastigheten —i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 & jordabalken— belöpa på byggnaden. som det vid fastighetstaxering- en fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad. som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnaden kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas. varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde. får dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skattskyldige eller någon. som står honom nära. vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende. skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas. '

Har en investeringsfond e. d. eller Har en investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en byggnad, skall anskaffning av en byggnad. skall som anskaffningsvärde för byggna- som anskaffningsvärde för byggna- den anses den verkliga utgiften för den anses den verkliga utgiften för

• Sida 16
•  Original

Prop. 1982/83:94 l6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnaden minskad med det ian- byggnaden minskad med det ian- språktagna beloppet. språktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller - därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en överl'åtandc förening vid sådan fusion, som avses i 28 ä 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar. teknikens utveckling. omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid. skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad. som är belägen på annans mark och som används i rörelse. vid nyttjanderättens upphörande inte skall lösas av jordägaren.

Skattskyldig far 1 fråga om en byggnad. som är avsedd att användas 1 hans rörelse. göra avdrag' inom avskrivningsplanen— utom med årliga värdeminsk- ningsavdrag — med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-. till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare. får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad. får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial c d. i samband med utrangeringen.

5 7 llar bolag eller förening sålt lagertillgångar till utländskt dotter- bolag för vidare försäljning i obear— betat eller bearbetat skick å utländsk marknad och kvarligga sådana till'- ga'ngar osålda hos dotterbolaget vid utgången av beskattningsåret för moderföretaget. må avdrag åtnjutas för [ riikenskt'tperna gjord avsätt- ning till internvinstkonto. Avdraget må icke överstiga skillnaden mel- lan. å ena sidan. det vid försäljning- en till dotterbolaget tillämpade pris- et för kvarliggande lagcrtillgångar. i förekommande fall minskat med belopp. varmed värdet av dessa ned-

7 Senaste lydelse l964:82.

15. Har ett svenskt moderföretag sålt lagertillgångar till ett utländskt dotterföretag för vidare försäljning i obearbetat eller bearbetat skick på utländsk marknad och kvarligger sådana tillgångar osålda hos dotter- företaget vid utgången av beskatt- ningsåret för moderföretaget. med- ges avdrag för avsättning till intern- vinstkonto. Motsvarande gäller för ett svenskt dotterföretag. som ingåri en koncern med ett svenskt moderfö- retag, orn dotterföretaget sålt lager- tillgångar till ett utländskt företag inom koncernen. Avdraget får inte överstiga skillnaden mellan å ena

• Sida 17
•  Original

Prop. l982/83:94

Nuvarande lydelse

satts hos dotterbolaget. samt. å andra '

sidan. moderföretagets anskaff- ningskostnad för samma tillgångar. Har avdrag åtnjutits för avsättning till internvinstkonto, skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår: vid detta års utgång skall frågan om avdrag för förnyad avsättning prövas med hänsyn till då rådande förhållanden.

Vad ovan sägs skall äga motsva- rande tillämpning beträffande en- skild rörelseidkare. som försält lager-

17

Föreslagen ' lydelse

sidan det vid försäljningen tilläm- pade priset för kvarliggande lager- tillgångar. i förekommande fall minskat med belopp varmed värdet av dessa nedsatts hos det utländs- ka företaget. samt å andra sidan .s'äljarföretagets utgifter för samma tillgångar. Avdraget får vidare inte överstiga den avsättning till intern- vinstkonto som säljarföretaget gjort i sina räkenskaper och inte heller den del av internvinsten enligt koncernre- dovisningen som belöper'på avsätt- ningen i fråga.

Som moderföretag räknas moder- bolag. moderförening eller sådant moderföretag som avses i lagen (1980.'1103) om årsredovisning rn. m. i vissa företag.

Avdrag för avsättning till intern- vinstkonto skall återföras till beskatt- ning nästföljam'le beskattningsår.

tillgångar till av honom ägt utländskt bolag.

16.M Utgifter för anskaffande av sådana markanläggningar på fastighet. avsedd för användning i ägarens rörelse. som avses _i andra stycket. dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges. om inte annat följer av sjätte stycket. endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivnings- plan till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anläggningens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. Ifråga om en anläggning. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast. såsom röjning. schaktning. rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. uppförandet av stödmurar och ' torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordning- ar såsom vägar. kanaler. hamninlopp och andra tillfarter. körplaner. parkeringsplatser. fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för personal. planteringar e. d. samt. i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra till byggnad. även brunnar. källare och tunnlar e. d.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i rörelse eller sådana inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament e. d.. industrispår. traversbanor samt ledning-

3 Senaste lydelse 1981z295.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1982/83:94 _ 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ar för vatten. avlopp. elektrisk ström. gas m. m. (markinventarier). Till markinventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrnings- anordningar. Anskaffningsvi'irdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna använd- ning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksam— heten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3—5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventa- rter.

Haren investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning. skall som anskaffningsvärde för markanläggningcn anses den verkli- ga utgiften för markanläggningen minskad med fyra tredjedelar av det iam-språktagna beloppet.

Haren investeringsfond e. d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning. skall som anskaffningsvärde för markanläggningcn anses den verkli- ga utgiften för markanläggningcn minskad med fyra tredjedelar av det ianspråktagna beloppet.

Overgår en rörelsefastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värdeminsk- ningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren. om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion. som avses i 28 s' 3 mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna rörelsen läggs ned och fastighetens markanläggningar pa'grund därav saknar värde för fastighetens ägare. _ 18 a. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till regional uti-'ecklingsfond som avses i förord- ningen ( ] 978.504 ) om överförande av vissa uppgifter från företagare/"ö- rening till "regional utvecklingsfond.

till 36 ä

1.” Vid beräkning av realisations- 1. Vid beräkning av realisations- vinst upptages såsom intäkt vad som erhållits för den avyttrade egen- domen med avdrag för försäljnings-

9 Senaste lydelse 197öz343:

vinst skall såsom intäkt tas upp vad som erhållits för den avyttrade egen- domen med avdrag för försäljnings-

• Sida 19
•  Original

Prop. 1982/83:94

Nuvarande lydelse

provision och liknande kostnader. Avdrag får — med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter som gälla enligt punkt 2 nedan — ske för alla omkostnader för egendomen (om- kmtnadsbeloppet). således för er- lagd köpeskilling jämte inköpsprovi— sion. stämpelskatt o. d. (ingångsvär- det) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen (förbätt- ringskostnad) m. m. Vidare får vid vinstberäkningen den skattskyldige åtnjuta avdrag för under beskatt- ningsåret utbetalda förvaltningskost- nader och räntor. därest dessa ej böra hänföras till annan förvärvs- källa.

_valtningskostnader och

Föreslagen lydelse

provision och liknande kostnader. Avdrag får — med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter som gäl- ler enligt punkterna 2 a — 2 (: nedan — ske för alla omkostnader för egen- domen (omkostnadsbeloppet). såle- des för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision. stämpelskatt o.d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egen- domen (förbättringskostnad) m. m. [ omkostntulsbeloppet får inte inräk- nas kostnader som täckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom näringsbidrag.

Vid vinstberäkningen får den skattskyldige göra avdrag för för- räntor som har utbetalats under beskatt— ningsåret. om dessa inte bör hänfö- ras till annan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och skall. om annat inte följer av - 1—3 nedan. tillämpas första gångcnlvid 1985 års taxering.

1. I fråga om stöd till näringsidkare för deras näringsvcrksamhet skall.- såvida stödet lämnats före ikraftträdandet eller under bcskattningsår för . vilket taxering sker år 1984 eller tidigare. alltjämt tillämpas äldre bestäm- melser.

2. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 punkt 2 a av anvisningarna till 25 s'. punkterna 7. 15 och 16 av anvisningarna till 29 5 samt den nya punkten 18 a av anvisningarna till 29 så skall tillämpas första gången vid 1984 års taxering. - 3. I fråga om engångsbelopp enligt punktll fjärde stycket av anvisningarna till 19 & skall. såvida beloppet blivit tillgängligt för lyftning före den 1 januari 1982. alltjämt tillämpas de bestämmelser som gällde dessförinnan.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1982/83z94 20

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (l947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 5 5 lagen (1947:577) om statlig förmögenhets- skattl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 53

Skuld. som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse. skall upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och dårå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen. ävensom av kapitalvärdet av förpliktelse. vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva undantagsförmåner. pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift. skall vad i 4 % stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller av ränta. avkomst. förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämp-

ning.

Borgensförbindelse , för vilken be- talningsskyldighet ännu ej inträtt. så ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och där— med jämförliga skulder. Avdrag medgives för värdet av sådan garan- tiavsättning för vilken avdrag medgi- ves vid inkomsttaxeringen.

Borgensförbindelse. för vilken be- talningsskyldighet ännu ej inträtt, så ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och där- med jämförliga skulder. Avdrag medgives dock dels för värdet av sådan garantiavsättning för vilken avdrag medgives vid inkomsttax- eringen. dels för skuld avseende sådant villkorligt stöd på vilket vid eftergift av återbetalningsskyldighe- ten skall tillämpas bestämmelserna i punkt 2 åttonde stycket av anvisning- arna till 19.6 kommunalskattelagen (1928:370) .

Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet, som enligt 3 .5 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsbe- räkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedan- nämnda slag. nämligen dels debiterad preliminär skatt. som påförts den skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något föregående år. dels slutlig skatt. som påförts den skattskyldige. på grund av taxering under förstnämnda år eller under något föregående är, dels ock tillkommande skatt. varå den skattskyldige erhållit debetsedel under

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859. 3 Senaste lydelse 1980z959.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1982/83:94 ' ' _ 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förstnämnda är eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen(19732349). (Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1982/83:94

3. Förslag till

IQ I'd

Lag om ändring i lagen (1973t421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 & lagen (1973z421) om särskilt forskningsav— drag vid taxering till statlig inkomstskattl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Basundcrlaget beräknas till två och en halv gånger lifmekostnaderna enligt andra stycket (ökat med vad den skattskyldige för beskattnings- året har lämnat i bidrag för forsk- nings- och utvecklingsarbete och med kostnader för förvärv av resul- tat av sådant arbete. Summan minskas med vad den skattskyldige för beskattningsåret har erhållit i bidrag för forsknings- och utveck- lingsarbetc och med intäkter på grund av avyttring eller upplåtelse av resultat av sådant arbete. Ett statsbi- drag skall dock inte beaktas om den skattskyldige — med hänsyn till resul- tatet av det arbete som bidraget har utgått för eller annan liknande omständighet — kan bli skyldig att betala tillbaka bidraget eller på annat sätt utge vederlag för detta.

Föreslagen lydelse

Basundcrlaget beräknas till två och en halv gånger lönekostnaderna enligt andra stycket ökat med vad den skattskyldige för beskattnings- året har lämnat i bidrag för forsk- nings- och utvecklingsarbctc och med kostnader för förvärv av resul- tat av sådant arbete. Summan minskas med vad den skattskyldige för beskattningsåret har erhållit i näringsbidrag enligtpunktZ av anvis- ningarna till 19 55 kommunalskattela- gen (] 9283 70) och annat bidrag för forsknings- och utvecklingsarbetc- samt med intäkter på grund av avytt— ring eller upplåtelse av resultat av sådant arbete.

Beräkningen av lönekostnaderna enligt första stycket skall grundas på vad den skattskyldige för beskattningsåret har erlagt i kontant lön till anställda som under minst en fjärdedel av sin arbetstid har utfört forsknings- och utvecklingsarbetc. l lönekostnaderna får räknas in endast vad som hänför sig till forsknings- och utvecklingsarbetc.

Bidrag och kostnader för forsknings- och utvecklingsarbetc i utlandet. som sammanlagt överstiger 500 000 kronor. får inräknas i basunderlaget endast om riksskatteverket medger det. Riksskatteverkets beslut i sådan fråga får överklagas hos regeringen genom besvär.

Ökningsunderlaget beräknas till ökningen för beskattningsåret av den skattskyldiges basunderlag i förhållande till motsvarande underlag under närmast föregående beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader skall basunderlaget jämkas med hänsyn till detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

1 Lagen omtryckt l981:1315. Senaste lydelse av lagens rubrik l98t):955.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1982/ 83:94

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1951:763) omberäkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till] ålagen (19511763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha .nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar . till ] 5 l.' inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår. om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i någon fortn lämnats under ifrågavarande är. För att en inom visst beskattningsår ätnjuten inkomst skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras. att inkomsten hänför sig till

minst två- beskattningsår. Engångsbelopp. som uppbäres så- som ersättning för årlig pension. skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år. Engångsbelopp. som beskat-

' tas med tillämpning av bestämmel-

serna i fjärde stycket av anvisningar- na till 195 kommunalskattelagen (1928370). skall icke anses såsom ackumulerad inkomst.

Engångsbelopp. som uppbäres så- som ersättning för årlig pension. skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år. Engångsbelopp. som beskat- tas med tillämpning av bestämmel- serna i punkt] fjärde stycket av anvisningarna till 19.5 kommunal- skattelagen (19281370). skall icke anses såsom ackumulerad inkomst.

Ackumulerad inkomst. som avses i 3 5 5 mom.. skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige innehaft den avyttrade egendomen. Realisa- tionsvinst vid avyttring av fastighet får dock inte fördelas på mer än fyra år i andra fall än då vinsten har uppkommit vid sådan avyttring som avses i'2 så lagen (1978:97(l) om uppskov med beskattning av realisationsvinst eller då vinsten till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

lntäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan intäkten. minskad med vederbörliga avdrag. och värdet av ett års skogstillväxt ä fastigheten.

Ackumulerad inkomst. som avses i 3 & 2 mom. vid 5)—7) samt i 3 Ö 4 mom. vid 2). 5) och 6). skall anses hänföra sig till det antal är den skattskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen. Ackumulerad inkomst. som avses i 3 5 3 mom. vid 2) och 3). skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige innehaft fastigheten. l-Iar skattskyldig åtnjutit ackumulerad inkomst som nu sagts i egenskap av delägare i handels- eller kommanditbolag. skall inkomsten anses hänförlig till den tid han varit delägare i bolaget. lnkomsten skall dock anseshänförlig till kortare tid än den skattskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen eller innehaft fastigheten eller varit delägare i bolaget. därest han så yrkar och företer utredning om det antal år vartill inkomsten hänför sig. eller om det eljest framstår såsom uppenbart att inkomsten hänför sig till kortare tid.

Har jordbruk eller rörelse. som bedrivits av den ena av två makar. övertagits av den andra maken, skall denne, om han så yrkar, anses hava

' Senaste lydelse 19811297.

• Sida 24
•  Original

Prop, 1982/83:94 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bedrivit jordbruket eller rörelsen jämväl under den förstnämnda" makens innehav av förvärvskällan. under förutsättning att makarna då voro taxerade med tillämpning av 11 5 1 mom. lagen öm statlig inkomstskatt eller. därest andra maken haft inkomst, skulle hava taxerats med tillämpning av nämnda bestämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i handels- eller kommanditbolag. som ägts av den ena av två makar. övertagits av den andra maken samt när jordbruk. rörelse eller andel i bolag i samband med den ena makens död övertagits av den andra maken. och denne var ensam dödsbodelägare. Inkomst. som enligt tredje stycket av anvisningarna till 52ä komniunalskattelagen (1928370) taxeras hos make. skall icke till någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad i nästföregående stycke stadgas om makar skall i tillämpliga delar gälla även andra skattskyldiga. vilka taxeras med tillämpning av där angivna bestämmelse. ' '

Vid skatteberäkning enligt [ & skall den avlidne och dödsboet anses som en och samma skattskyldig.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983.

• Sida 25
•  Original

I” J 'Jt

Prop. 1982/83:94

5. Förslag till Lag om ändring" 1 lagen (1980: 953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs att 4 9" lagen ( 1980:953 ) om särskilt investeringsav- drag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse. .

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 %*

Särskilt investeringsavdrag medges inte för följande inventarier. nämli- gen

1) inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år, 2) begagnade inventarier 3) sådana motordrivna fordon och släpfordon som avses ivägtrafikkungö- relsen (1972603).

4) fartyg. luftfartyg .och järnvägsvagnar samt containrar och liknande anordningar för befordran av gods.

5) föremål avsedda för utsmyckning. 6) inventarier för vilka anskaffningsvärdet under beskattningsåret inte har uppgått till sammanlagt minst 10000 kronor.

Bestämmelserna i första stycket 3) gäller inte släpvagn som dras av traktor eller motorredskap och som används endast på sätt som anges i vägtrafik- skattelagcn (1973:601) i fråga om traktor klass 11.

För inventarier. som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap. medges särskilt investeringsavdrag endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har påbörjats efter den 31 oktober 1.98()..

Särskilt investeringszwdrag beräk-

nas intc för sådan del. av. anskaff- - ningsvärdet av inventarier för vilken- utgått statsbidrag som avses i åttonde stkaet av anvisningarna till 199" kommunalskattclagen (1928370). Särskilt investeringsavdrag beräknas inte heller för sådan del av anskaff- ningsvärdet för vilken vinstfond enligt lagen (19801456) om insätt- ning på tillfälligt vinstkonto eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investerings- fond eller motsvarande äldre författ- ning har tagits i anspråk.

Särskilt investeringsavdrag beräk- nas inte för sådan del av anskaff- ningsvärdet av inventarier för vilken utgått näringsbidrag enligt punktZ av anvisningarna till 195 kommunal- skattelagen (19281370). Särskilt in- vesteringsavdrag beräknas inte hel— ler för sådan del av anskaffningsvär- det för vilken vinstfond enligt lagen (.1980z456) om insättning på tillfälligt vinstkonto eller investeringsfond en- ligt lagcn (19791609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

Denna lag träder i kraft den I juni 1983. och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

l Senaste lydelse 1981z3ll—l.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1982/83z94

6. Förslag till

26

Lag om ändring i lagen (l980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.

Härigenom föreskrivs att 4 & lagen (1980z954) om särskilt investeringsav- drag för byggnadsarbeten m. ni. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilt im'esteringsavdrag medges inte för utgifter till den del de avser

l) lokaler avsedda för bostadsändamål. .

2) bensinstationer. parkeringshus eller parkeringsanläggningar. 3) butiks-_ kontors-. bank-. hotell- eller rcstauranglokaler. 4) samlingslokaler eller nöjeslokaler. 5) Sporthallar eller andra idrottsanläggningar. Avdrag medges endast om det belopp sotn skall ligga till grund för beräkningen av avdraget för ett och samma arbete har uppgått till minst 10 000 kronor.

Särskilt investeringsavdrag beräk- nas inte för sådan del av utgifterna för vilken utgått statsbidrag som avses i åttonde stycket av anvisning- arna till 19 & kommunalskattelagen (l928:370). Särskilt investeringsav- drag beräknas inte hellcr för sådan del av utgifterna för vilken vinstfond enligt lagen (19802456) om insätt- ning på tillfälligt vinstkonto cller investeringsfond enligt lagen (l979:609) om allmän investerings- fond eller motsvarande äldre författ- ning har tagits i anspråk.

Särskilt investeringsavdrag beräk- nas inte för sådan del av utgifterna för vilken utgått näringsbidrag enligt punkt 2 av anvisningarna till 19.5 kommunalskattelagen (19281370'). Särskilt investeringsavdrag beräknas inte heller för sådan del av utgifterna för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto eller investeringsfond en- ligt lagcn (l979:609) om allmän investeringsfond "eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1982/83:94 * 27

7. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:1099) om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att ?. 5 lagen (1981: 1099) om särskilt investerings- avdrag vid redovisningen av mervärdeskatt skall ha nedan angivna lydel- se.

Föreslagen lydelse

Z 5

Avdrag medges vid anskaffning av döda inventarier avsedda för stadigva- rande bruk i verksamheten. ' .

Med inventarier förstås tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Som inventarier anses dock inte nyttigheter som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 & kommunalskattelagen(1928:370) och inte heller tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29% nämnda lag. Nuvarande lydelse

Avdrag medges inte för sådan del av anskaffningsvärdet av inventarier för vilken utgår statsbidrag som [utses iåttonde stycket av anvisningarna till 195 kommunalskattelagen. Avdrag medgesxinte heller för sådan del av anskaffningsvärdet för vilken inves- teringsfond enligt lagen (19795609) - om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning tas i anspråk.

Avdrag medges "inte för sådan del .av anskaffningsvärdet av inventarier för vilken utgår nt'iringsbidrag enligt punktZ "av anvisningarna till 19% kommunalskattelagen. Avdrag medges inte heller. för sådan del av anskaffningsvärdet för vilken inves- teringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning tas i anspråk.

Anskaffas inventarier av kommissionärsföretag som avses i 43 ä 2 mom. kommunalskattelagen tillkommer — såvida rörelseinkomsten redovisas hos kommittentföretag — avdraget sistnämnda företag oaktat inventarierna ägs av kotnmissionärsföretaget.

I fråga om inventarier som hyrs ut av aktiebolag som avses i lagen (1980:2) om finansbolag under en period av minst tre år för att enligt särskilt avtal ' användas av hyrestagare (finansiell leasing) tillkommer avdraget hyrestaga- ren oaktat inventarierna ägs av finansbolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1982/83:94 28

8. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956z623)

l-lärigcnom föreskrivs att 265 samt 375 1 och 5 mom. taxeringslagen (1956:623)l skall ha nedan angivna lydelse. '

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 &:

Om inkomst av jordbruksfastighet. annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 Ö 1 mom. kommunalskattelagen(19281370) eller rörelse redovisas enligt bokfi'iringsmässiga grunder med räkenskapsavslutning medelst vinst- och förlustkonto, skall självdeklaration utöver vad eljest är föreskrivet innehålla:

1) uppgift om storleken av omsättningen, 2) uppgifter huru värdesättningen å lager samt fordringar skett. 3) uppgift huru det bokft'iringsmässiga vinstresultatet justerats till överens- stämmelse med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna.

4) uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avdrag för värdeminsk- ning. ' _

5) uppgifter rörande gjorda avdrag för avsättningar till pensions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag.

6) uppgift om vad den skattskyldige i varor. penningar eller annat uttagit ur nåringsvcrksamheten eller annorledes använt för bestridande av levnads- kostnader eller eljest för utgifter. som icke äro hänförliga till omkostnaderi verksamheten. så ock om andra förmåner som den skattskyldige åtnjutit av fastigheten eller rörelsen.

7) uppgift om belopp. som vid inkomstberäkningen avdragits såsom resekostnader. i den mån sådant belopp icke utgivits till anställda och upptagits å kontrolluppgifter rörande dessas förmåner. dock att. därest lämnandet är förenat med synnerliga svårigheter. uppgiften efter medgivan— de av skattechefen i det län. därden skattskyldige skall taxeras till statlig inkomstskatt. må lämnas först efter anmaning.

8) uppgift om kostnader för reklam. som riktar sig till bestämda personer och som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde.

9) uppgift om verkställda ned- 9) uppgift om kontraktsnedskriv- skrivningar av värdetå rättigheter till ning och kantraktsavskrivning, leverans av omsättningstil/gångar ' samt maskiner och andra inventarier. samt

' Lagen omtryckt 1971399. Senaste lydelse av lagens rubrik 19742773. 3 Senaste lydelse 1978:943.

• Sida 29
•  Original

Prop. l982/83:94 29

Nuvarande lydelse Föreslagen-lydelse

10) uppgifter rörande i räkenska- 10) uppgifter rörande i räkenska- perna gjorda avsättningar för framti- perna gjorda avsättningar för framti- da garantiutgifter. da garantiutgifter. samt

I] ) uppgifter rörande sådana i räkenskaperna gjorda avsättningar till internvinstkonto för vilka avdrag yrkats och den del av internvinsten enligt koncernredov isningen som be- löper på avsättningarna i fråga.

Redovisas inkomst av jordbruksfastighet. annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 5 1 mom. kommunalskattelagen eller rörelse enligt bokföringsmässiga grunder men utan räkenskapsavslutning medelst vinst- och förlustkonto. skall beträffande innehållet i självdeklaration i tillämpliga delar gälla även vad ovan Sägs. -

Vid redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall gift skattskyldig uppge art och omfattning av sitt och makens arbete i förvärvskällan samt i övrigt lämna de uppgifter som erfordras för tillämpning av anvisningarna till 525 kommunalskattelagen(1928370).

Vad i denna paragraf stadgas skall av livförsäkringsanstalt. såvitt angår försäkringsrörelse. iakttagas allenast i vad gäller uppgifter om huru värdesättningen & lager samt fordringar skett. härutöv er skall iakttagas y.1d1 27 å sägs om skyldighet att lämna där avsedda uppgifter.

Nuvarande lydelse

37 å ] inom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalen- deråret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Veni uppgiften skall Vad uppgiften skall avse (li-'se

Föreslagen lydelse

37 5 1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalen- deråret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall avse avse

3 Senaste lydelse 1982:1008.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1982/83:94

Föreslagen lydelse

9. Den som har läm- nat stöd som avses i punk'tZ av ant-'isningar- det. na till 19 5 kommunal-

skattelagen ( I 9283 70).

Nui-'arande lydelse

5 mom .4 Den avlämna kontrolluppgift "enligt 1 mom. punkterna 1. 2_ 3 h—3fe11er 7 skall senast den 3l januari under taxeringsåret till inkomsttagaren översända uppgift med de upplys- ningar som lämnas i kontrolluppgif- ten.

Den som enligt be- slutet ska/l åtnjuta stö-

._som har att.

.N'i'iringsbidraget eller det belopp son'i' ' " eftergetis, jämte uppgift bin datum för utbetalningen av bidraget eller be- slutet om eftergift". och stödets ända- mål.

Föreslagen lydelse

3 m 0 m . Den som har att avläm- na kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1.2. 3 b—3 f. 7eller0skall senast den 31 januari under tax- eringsåret till inkomsttagaren över- sända uppgift med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

Denna lag träder i kraft den 1 juni "1983 och tillämpas såvitt gäller 26 & första gången vid 1984 års taxering och såvitt gäller 37 Q' 1 och 5 mom. första

gången vid l'1985 års taxering.

4 Senaste lydelse 19782316.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1982/83z94 31

9. Förslag till Lag om upphävande av förordningen (l961:528) om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. m.

Härigenom föreskrivs att förordningen (1961:528) om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden. m. m. skall upphöra att gälla den 1 juni 1983. Den upphävda lagen gäller dock alltjämt i fråga om bidrag eller län som har lämnats före ikraftträdandet eller under beskattningsår för vilket taxering skett är 1984 eller tidigare.

• Sida 32
•  Original

Prop.. 1982/83:94

'_'.) lx)

10. Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975zl385)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 25 aktiebolagslagen (19753385)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.

2 ä'

Det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger en tredjedel av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att så är fallet. skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns ej på ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet. skall styrelsen. om ej bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation. hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot. verkställande direktör. revisor eller aktieägare. '

Göros ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget skall träda i likvidation. om ej under ärendets handläggning i tingsrätten styrkes att balansräkning utvisande att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkänd av

bolagsstämma.

Vid beräkningen av det egna kapi- talets storlek tillägges inom linjen en post utvisande den ökning av till- gångar—nas sammanlagda värde som skulle följa. om de redovisades till l'örsäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffan- de sådana anläggningstillgångar. som undergår fortlöpande värde- minskning. gäller dock att de uppta- ges till _anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar. om därigenom er- hålles ett högre värde.

1 Lagen omtryckt 1982739;

Vid beräkningen av det egna kapi- talets storlck skall inom linjen tilläg- gas en post utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa. om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträf- fande sådana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värde- minskning gäller doek att de tas upp till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och ned- skrivningar. om därigenom erhålls ett högre värde. Vidare skall vid beräkningen hänsyn inte tas till skuld på grund av statligt stöd för vilket titerbetalningsskyldigheten är bero- ende av bolagets ekonomiska ställ- ning. om stödet — för det fall att bolaget försätts i konkurs eller träder i likvidation — skall återbetalas först sedan övriga skulder till fullo beta- lats.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1982/83:94 33

Nuvarande lydelse ' ' Föreslagen lydelse

Underlåter styrelseledamöterna att fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket. svarar de och andra som med vetskap härom handlar på bolagets vägnar solidariskt för bolagets uppkommande förbindelser. Sådant ansvar inträder även för aktieägare som. när likvidationsplikt föreligger enligt första stycket tredje meningen. med vetskap härom deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhet. Den ansvarighet som det nu är fråga om gäller dock ej för förbindelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskju- tits till rättens prövning eller sedan en balansräkning. som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet. blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma..

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1983.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1982/83:94 34 .

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-18

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden [. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. S. Andersson. Rainer. Boström. Bodström. B. Andersson. Gradin. Dahl, R. Carlsson

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om beskattning av statsbidrag och andra stöd till företag, m. m.

remissyttrandena.

2.1. Den skattemässiga behandlingen av statsbidrag och andra stöd till näringsidkare

2.1.1. Inledning

Stöd till näringsidkare kan förekomma i flera olika former. Den mest renodlade stödformen är direkta bidrag och subventioner. Stöd kan också lämnas i form av t. ex. garantiåtaganden (borgen) och lån med låg ränta och förmånlig amorteringsplan. Även insats av ägarkapital kan vara avsett som ett stöd.

Staten svarar för den dominerande delen av stödåtgärderna till näringsli- vet. Stöd lämnas doek även av kommuner samt av regionala utvecklingsfon- der och andra formellt fristående organ som har bildats och finansieras av bl. a. staten och kommuner. Det förekommer också att stöd till näringsid- kare beviljas av rent privaträttsliga subjekt. t. ex. stiftelser som har uppkommit till följd av enskilda donationer.

Ofta föranleder stöd till näringsidkare inte några beskattningsåtgärder. Detta gäller t. ex. ifråga om återbetalningspliktiga lån. vid garantiåtaganden eller vid insats av ägarkapital. Stöd som har karaktär av bidrag är dock normalt — direkt eller indirekt — skattepliktiga. Under lång tid saknades uttryckliga bestämmelser om denna beskattning. År l973 infördes emellertid i kommunalskattelagen (19282370). KL. regler om beskattning av statsbidrag (prop. 19731190. SkU 1973z71. rskr 1973z359. SFS l973:l()98). Dessa regler utgör i huvudsak ett lagfästande av de principer. för beskattningen av statsbidrag till näringsidkare som tidigare hade utvecklats i praxis. Reglerna finns i åttonde stycket av anvisningarna till 19% KL och innebär bl. a. följande.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1982/83:94 36

Ett statsbidrag är skattefritt om det är avsett för utgifter för vilka avdragsrätt inte föreligger vare sig direkt eller i form av ärliga värdeminsk- ningsavdrag. Har bidraget däremot använts för att bestrida en sådan utgift som är på en gång avdragsgill utgör bidraget skattepliktig intäkt. Avdrags- rätten för utgiften påverkas inte av bidraget. Ett företag som fått statliga bidrag för en del av sina lönekostnader skall således ta upp bidragen som intäkt och samtidigt göra avdrag för samtliga lönekostnader.

Har ett statsbidrag använts för att anskaffa en tillgång. för vilken anskaffningsvärdet får dras av genom ärliga värdeminskningsavdrag. skall bidraget inte tas upp som skattepliktig intäkt.- Å andra sidan skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. I detta fall kommer således beskattningen till stånd indirekt genom att de årliga värdeminsk- ningsavdragen minskas.

Har ett statsbidrag använts för att anskaffa lagertillgångar utgör bidraget skattepliktig intäkt. Utgifterna för anskaffningen dras av på vanligt sätt. Vid tillämpningen av 41 å KL och anvisningarna till denna paragraf skall dock den del av lagret som har anskaffats för bidraget inte medräknas vid lagervärderingen. Bestämmelsen innebär att bidraget beskattas i den takt som lagret avyttras.

Bestämmelser finns också om vad som gäller för det fall att avdragsrätten för utgifterna med tillämpning av vanliga regler infaller under ett annat beskattningsär än det då bidraget skall tas upp till beskattning. Vidare finns föreskrifter om den skattemässiga behandlingen av äterbetalda bidrag.

Mottagande och återbetalning av ett lån föranleder i princip inte några beskattningsätgärder. Ett uppburet länebelopp utgör således inte skatteplik- tig inkomst oeh återbetalning av en kapitalskuld är enligt 2045 KL inte avdragsgill. Inom den statliga stödgivningen förekommer emellertid två typer av lån för vilka meddelats särskilda regler. För det första gäller att reglerna för beskattning av statsbidrag skall tillämpas även på statsbidrag i form av amorteringsfritt lån (zwskrivningslän). Genom lagstiftning år 1978 infördes vidare en dispensregel för vissa lån för vilka äterbetalningsskyldig- heten är beroende av mottagarens framtida resultatutveckling eller annan liknande omständighet (prop. 1977/78:79. SkU 1977/78120. rskr l977/78:119. SFS 1978:52). Län med sådan villkorlig äterbetalningsskyldighet behandlas enligt huvudregeln som ett vanligt län. Regeringen får dock — om det finns synnerliga skäl — besluta att lånet skall anses utgöra skattepliktig inkomst för låntagaren. Äterbetalas lånet får den skattskyldige avdrag för det återbeta- lade beloppet.

När det gäller den skattemässiga behandlingen av län med villkorlig återbetalningsskyldighet finns således uttryckliga regler. Beträffande bidrag för vilka återbetalningsskyldigheten är på liknande sätt villkorad saknas dock bestämmelser. Nämnas kan emellertid att regeringsrätten i en dom ( RÅ 1977 ref 122) behandlat ett bidrag för vilket äterbetalningsskyldigheten gjorts

• Sida 37
•  Original

Prop. 1982/83:94 37

beroende av bl. a. ett projekts resultat som ett statsbidrag.

Jag har hittills uppehållit mig vid den skattemässiga behandlingen av statliga stöd. [ fråga om redovisningen av sådana stödåtgärderi bokföringen har bokföringsnämnden (BFN) utfärdat anvisningar (BFN:11). Enligt anvisningarna föreligger en motsättning mellan den redovisningstekniska och den skattemässiga behandlingen när det gäller bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet och avskrivningslän. En motsättning torde förelig- ga även i fråga om möjligheten att periodisera ett statsbidrag som har lyfts ett är men som används för avsett ändamål först ett senare år.

Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet skall enligt BFN:s anvis- ningar behandlas på samma sätt som lån med villkorlig återbetalningsskyl- dighet. Ett sådant lån skall redovisas som skuld i låntagarens balansräkning till dess att den längivande myndigheten har fattat beslut om eftergift av länet. Efterskänkt belopp intäktsförs som extraordinär intäkt och samtidigt kostnadsförs eventuella balanserade utgifter som extraordinär kostnad. I fråga om ett lån för vilket dispens har erhållits "enligt nionde stycket av anvisningarna till 19 & KL gäller att det skall redovisas i resultaträkningen som intäkt då det har erhållits.

Beträffande avskrivningslänen föreskrivs i anvisningarna att intäktsredo- visning skall ske först efter det att beslut om eftergift har fattats av den längivande myndigheten. Ej eftergiven del av avskrivningslånet skall tas upp som skuld i balansräkningen.

[ sin översyn av reglerna för beskattning av statsbidrag och andra stöd till näringsidkare har bidragssklattekommitte'n funnit att den taxeringstekniska utformningen av reglerna för beskattning av statsbidrag i åttonde stycket av anvisningarna till 19 & KL i huvudsak väl överensstämmer med vedertagna beskattningsprineiper och att dessa regler också har blivit allmänt godtagna. Vad som däremot enligt kommitten främst har vållat problem vid den praktiska tillämpningen är svårigheten att avgöra vilka f("iretagsstöd som skall behandlas som statsbidrag i KL:s mening. Detta sammanhänger med att de statliga stöden kan vara förenade med villkor som gör att gränsen mellan bidrag och lån blir oklar. Eftersom mottagande och återbetalning av lån inte föranleder några beskattningsåtgärder ligger det i öppen dag att detta gränsdragningsproblem skapar en betydande osäkerhet för såväl de skatt- skyldiga som taxeringsmyndigheterna.

I syfte att undanröja denna oklarhet föreslär kommitten att den skattemässiga behandlingen av statliga stöd anpassas till de principer som har kommit till uttryck i BFN:s anvisningar beträffande redovisningen av dessa stöd i företagens bokföring. Detta innebär att endast stöd som lämnas utan förbehåll om återbetalning skall behandlas som statsbidrag. Den omständig- heten att bidragstagaren kan bli skyldig att återbetala erhållet bidrag om han genom oriktiga uppgifter föranlett att bidraget har beviljats eller om han inte har uppfyllt för bidraget fastställda villkor skall dock inte medföra att bidraget förlorar sin karaktär av statsbidrag i KL:s mening. Ges stödet

• Sida 38
•  Original

Prop. "1982/83z94 _ x 38

däremot med förbehåll om återbetalning av annat slag skall det behandlas som ett lån. Enligt kommittén bör även avskrivningslånen följa de regler som gäller för lån i allmänhet och således inte som f. n. särbehandlas.

Äterbetalningsskyldigheten för ett statligt stöd som skall behandlas som ett län kan efterges. Kommittén har föreslagit regler om vilka skatteeffekter som då inträder.

Ett annat förslag som syftar till att bringa den skattemässiga behandlingen i överensstämmelse med den bokföringsmässiga gäller statsbidrag som har erhållits ett visst är men använts för avsett ändamål först ett senare år. Förslaget innebär att den skattskyldige även skattemässigt får balansera bidraget till användningsåret. .

Kommittén har vidare föreslagit en uttrycklig bestämmelse om hur ett statsbidrag skall påverka beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av en tillgång som har anskaffats för bidraget. '

Vad beträffar dispensregeln för lån med villkorlig äterbetalningsskyldighet anser kommittén att tillämpningen av den medför sådana avsteg från allmänt vedertagna beskattningsprinciper att den bör upphävas.

F. n. finns det inte någon allmän skyldighet för den som betalar ut stöd till ,näringsidkare att lämna kontrolluppgifter till taxeringsmyndigheterna om stödets storlek och karaktär. Enligt kommittén medför detta betydande risk för att stöden behandlas olika i skattehänseende. För att förbättra läget har kommittén föreslagit att bestämmelserna i taxeringslagen(19562623) om skyldighet att lämna kontrolluppgifter kompletteras med regler om uppgifts- skyldighet för den som har lämnat stöd till näringsidkare. Uppgiftsskyldig- heten skall omfatta även det fallet att staten eller annan som lämnat stöd i form av lån efterskänker lånet.

Kommittén är medveten om att förslaget att slopa dispensregeln för villkorliga län kan medföra att soliditetsproblem aktualiseras för vissa stödmottagare. Kommittén anser emellertid att redovisningsmässiga pro- blem inte bör lösas med hjälp av skattelagstiftningen. Om det vid den statliga stödgivningen finns ett behov av att beakta frågan om hur stöden påverkar de berörda företagens soliditet synes det enligt kommittén ligga närmast till hands att överväga en ändringi reglerna i aktiebolagslagen om likvidations— skyldighet. Kommittén har dock inte tagit ställning till detta problem eftersom det ligger utanför kommitténs uppdrag.

Frågan har i stället behandlats i en promemoria som upprättats inom industridepartementet. I promemorian föreslås en ändring i 13 kap. ZÖ aktiebolagslagen . innebörden av förslaget är att ett aktiebolag vid beräkning av det egna kapitalets storlek inte skall ta hänsyn till skulder avseende vissa statliga' stöd.

Vid remissbehandlingen har kommitténs förslag fått ett positivt mottagan- de. BFN anser t. ex. att kommitténs överväganden och förslag i allt väsentligt har utgångspunkt i gällande redovisningsregler och god redovisningssed såsom dessa kommer till uttryck i bokföringslagen och i nämndens

• Sida 39
•  Original

Prop. 1982/83:94 ' . .- ' 39

anvisningar. Fran flera håll uttalas vidare att kommitténs förslag innebär förenklingar för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndighcterna. Någon remissinstans anser emellertid att det i betänkandet saknas tillräckligt lättillämpade regler för bedömningen av om ett stöd skall behandlas som bidrag eller län. Kommitténs förslag beträffande avskrivningslånen godtas vidare inte av samtliga remissinstanser. .

Även förslaget i industridepartementets promemoria har bemötts i huvudsak positivt.

För egen del anser jag att den kartläggning av olika stödformer som kommittén har gjort är värdefull och att kommittén väl har belyst de problem som tillämpningen av de nuvarande reglerna medför. Idet följande kommer jag att närmare behandla kommitténs olika delförslag. Framhållas bör dock att jag— i likhet med kommittén — endast behandlar stöd till näringsidkare för deras näringsverksamhet. Stöd som utgår till enskilda löntagare i samband med t. ex. arbetsmarknadspolitiska insatser behandlas därför inte, En del hithörande frågor utreds f. n. av traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02). Stöd till kulturarbetare och uppfinnare ses vidare över av kulturskattekommittén (B 197915). Jag kommer därför inte att nu ta upp den skattemässiga behandlingen av konstnärsbidrag. stipendier och liknande ersättningar.

För vissa statliga stödåtgärder. t. ex. inom bostadssektorn. gäller speciella skatteregler. Sådana specialreglerade områden diskuteras inte i det följande och inte heller det stöd i form av investeringsavdrag/bidrag som medges för investeringar i inventarier och byggnader. forskningsavdrag vid investering i forskning eller den rätt till avdrag/bidrag som finns inom exportkreditområ- det.

2.1.2. Begreppet statsbidrag

Den-nuvarande lagtexten innehåller inte — bortsett från stadgandet att bestämmelserna gäller endast statsbidrag som utgår till en näringsidkare för hans näringsvcrksamhet — någon definition av begreppet statsbidrag. I samband med tillkomsten av 1973 års lagstiftning uttalade emellertid föredragande departementschefen inledningsvis att gemensamt för alla statsbidrag är att staten i princip utan återbetalningsskyldighet ger närings— idkare kontanta medel som skall användas för det ändamål som avses med bidraget (prop. 1973:190 5. 5). Av hans uttalande framgår vidare att även stöd som kan återkrävas kan behandlas som statsbidrag, nämligen om återkrav sker på grund av att bidraget beviljats genom oriktig uppgift. Detsamma skall gälla om äterkravet beror på att mottagaren av bidraget brutit mot villkor för bidraget eller på att säkerheten för ett avskrivningslån väsentligt försämrats (s. lZ).

Enligt kommittén är det numera sedan BFN utfärdat anvisningar beträffande den bokföringsmässiga redovisningen av statliga stöd knappast

• Sida 40
•  Original

Prop. 1982/83z94 . 40

behövligt att i KL införa en bestämmelse som klargör vad som avses med statsbidrag. Enligt 41 & KL skall nämligen inkomstberäkningen i fråga om rörelse. jordbruksfastighet och, i vissa fall. annan fastighet. ske på grundval av bokföringen. Ett statligt stöd som enligt BFN:s anvisningar skall redovisas som intäkt i företagens resultaträkning skall därför enligt kommittén behandlas som ett statsbidrag. I sammanhanget pekar kommittén på att den föreslagit att i anvisningarna till 195 KL uttryckligen skall föreskrivas att statsbidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet inte skall anses som bidrag utan som lån. Att bestämmelserna om statsbidragens beskattning inte blir tillämpliga på villkorade statsbidrag kommer alltså'motsatsvis att framgå av detta nya stadgande.

För egen del får jag anföra följande. De nuvarande reglerna för beskattning av statsbidrag har funnits i omkring tio år. Dessa regler grundar sig dock på principer som redan tidigare hade utvecklats i praxis. Reglerna avser endast statsbidrag som är avsedda för utgifter av olika slag i näringsverksamhcten. Ett bidrag som utgör ersättning för en enskild näringsidkares arbetsinsats. dvs. i praktiken är avsett för näringsidkarens privata levnadskostnader. omfattas sålunda inte av reglerna om statsbidrag. 1 vad mån ett sådant bidrag är skattepliktigt eller undantagsvis skall ses som ett skattefritt stipendium e. (1. får därför bedömas efter allmänna skatterättsliga principer.

Som kommittén har funnit får det nuvarande regelsystemet anses i huvudsak väl överensstämma med vedertagna beskattningsprinciper. Vad som har vållat problem vid tillämpningen är i stället frågan vilka statliga stöd som skall behandlas enligt statsbidragsreglerna och vilka som skall behandlas som lån. Detta beror på att de statliga stöden ofta är förenade med villkor som kan medföra att gränsen mellan bidrag och lån blir oklar.

Det är självfallet ytterst angeläget att reglerna är så utformade att företag och taxeringsmyndigheter på ett enkelt sätt kan skilja mellan bidrag och lån. Detta krav uppfylls enligt min mening bäst om man knyter an till de regler som allmänt gäller vid inkomsttaxeringen. I fråga om inkomst av jordbruks- fastighet eller rörelse gällcr enligt 41 & KL att inkomsten skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa grunder inte står i strid med särskilda i KL angivna bestämmelser. Även inkomst av annan fastighet beräknas — bortsett från schablontaxerade fastigheter — normalt enligt _ bokföringsmässiga grunder. Detta innebär att hänsyn skall tas inte bara till inkomster och utgifter i verksamheten utan även till lager. fordringar och skulder vid beskattningsårets ingång resp. utgång. Hänvisningen till bokfö- ringsmässiga grunder medför vidare att den skattemässiga inkomstberäk- ningen skall ske på grundval av de redovisningsregler som finns i bokföringslagen(19762125) och annan civilrättslig lagstiftning samt i jordbruksbokföringslagen (19791141'). En grundläggande regel i denna lagstiftning är att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1982/83z94 - ' , 41

Av det anförda följer att den civilrättsliga redovisningen bör vara avgörande för den skattemässiga gränsdragningen mellan lån och bidrag. Som tidigare nämnts har BFN utfärdat anvisningar beträffande redovisning— en av Statliga stöd. Jag anser att dessa anvisningar bör läggas till grund för bedömningen av vilka statliga stöd som skall behandlas som statsbidrag. På en punkt delar jag dock inte nämndens uppfattning. Det gäller behandlingen av avskrivningslån. [ nätnndens anvisningar föreskrivs att av myndighet eftergiven del av ett avskrivningslän skall redovisas som en extraordinär intäkt hos låntagaren. Lånet som sådant utgör alltså med tillämpning av nämndens synsätt inte skattepliktig inkomst utan intäktsredovisningen skall ske först efter det att beslut om eftergift har fattats av den längivande myndigheten. Ej eftergiven del skall tas upp som skuld i balansräkning- en. '

Enligt min mening bör en stödforms rubricering inte i något avseende påverka den redovisaingsmässiga eller den skattemässiga behandlingen. Avgörande för bedömningen bör i stället vara de villkor som förenas med ett visst stöd och inte om stödet betecknas som lån eller bidrag. Ett avskrivningslån och ett bidrag bör således behandlas på samma sätt om stöden innehåller samma villkor för vägrad eftergift resp. återkrav. Ett avskrivningslån bör därför behandlas som bidrag om det redan vid beviljandet av länet står klart att eftergift normalt ges.

Vad jag nu har sagt innebär sammanfattningsvis att såsom statsbidrag bör

" anses i första hand stöd som över huvud taget inte innehåller villkor om återbetalningsskyldighet. Stöd av detta slag torde dock förekomma i endast ringa omfattning. I allmänhet uppställs vissa villkor och ges olika föreskrifter för ett stöd. Dessa kan gälla t. ex. hur stödet skall användas. mottagarens förfoganderätt över sina tillgångar. hans möjlighet att ändra ägarstrukturen i företaget. givarens rätt till insyn i företaget och mottagarens rapportskyldig- het och skyldighet att lämna korrekta uppgifter m. m. Sådana föreskrifter medför inte i sig att stödet blir att anse som ett lån. Stöd som är förenat med återbetalningsskyldighet bör anses som statsbidrag om i'iterbetalningsskyl- dighet föreligger endast om mottagaren inte uppfyller de villkor för stödets användning och verksamhetens bedrivande som förutsatts vid beviljandet av stödet. Den omständigheten att stödet kan krävas åter om mottagaren lämnat felaktiga uppgifter om användningen av stödet eller lägger ned den ifrågavarande verksamheten bör exempelvis inte hindra att stödet behandlas som statsbidrag. Detta skall gälla även om stödet har lämnats i form av ett avskrivningslån och även om det för avskrivning av länet krävs en särskild ansökan.

För statliga stöd kan gälla att återbetalning skall ske även under andra förhållanden än de som nyss har nämnts. Det är givetvis fallet beträffande 'vanliga län men återbetalningsskyldigheten kan också ha gjorts beroende av t. ex. mottagarens eller ett visst projekts framtida resultat eller mottagarens utdelningspolitik. Den sorti erhåller ett stöd av detta slag skall enligt BFN:s

• Sida 42
•  Original

Prop. 1982/83:94 ' 43

anvisningar redovisa stödet som en skuld i balansräkningen. Detta bör enligt min mening gälla också i skattehänseencle. dvs. stödet skall inte anses som ett statsbidrag utan som ett län. Jag återkommer i speeialmotiveringen med en närmare redogörelse för gränsdragningen mellan bidrag och lån.

För en näringsidkare som erhåller eftergift av återbetalningsskyldigheten av en skuld som han har ådragit sig i sin näringsverksamhet uppkommer en vinst som han bör redovisa som en extraordinär intäkt i resultaträkningen. Vid inkomstbeskattningen föreligger dock inte någon enhetlig behandling av efterskänkta skulder. Anses låntagaren genom efterskänkandet ha erhållit en gåva påverkas inte hans inkomstbeskattning eftersom gåvor enligt 19 & KL inte räknas som skattepliktiginkomst. Vinst som har uppkommit på grund av ackord anses vidare enligt praxis inte utgöra skattepliktig inkomst (RÅ 1929 Fi 369). Gäldenären har inte heller beskattats när en fordran i annat fall har nedsatts på grund av hans bristande betalningsförmåga (RÅ 1963 ref 48 och RÅ 1979 1:96).

Efterges ett statligt lån med villkorlig återbetalningsskyldighet torde dock mottagaren beskattas för det efterskänkta beloppet. Denna skattefråga berördes i samband med inrättandet av en särskild fond. statens industrifond, vilkens uppgifter numera har övertagits av de regionala utvecklingsfonderna. Fondens uppgift var att stödja riskbetonade projekt inom industrin genom att ge lån för vilka återbetalningen var beroende av i vilken utsträckning projektet blev framgångsrikt. I fråga om beskattningen hos mottagaren av lånen uttalade f("iredragande departementschefen (prop. 1973z4l s. 129): "Några särskilda skattemässiga problem för mottagaren av länet uppkom- mer inte om lånet återbetalas. Efterskänkes däremot lånet skall det efterskänkta beloppet redovisas som inkomst under förutsättning att de lånade medlen använts för kostnader som är avdragsgilla vid inkomsttax- eringen. Har däremot medlen använts till inte avdragsgilla utgifter är det efterskänkta lånebeloppet skattefritt."

Enligt bidragsskattekommitténs förslag skall uttryckliga regler införas om vilka skatteeffekter som inträder om ett statligt stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet efterskänks. Reglerna skall tillämpas också på avskrivningslån. vilka enligt kommittén inte längre skall behandlas som statsbidrag utan som lån.

Förslaget innebär att ett eftergivet belopp skall tas upp som intäkt om stödet har använts för utgifter som är avdragsgilla vid taxeringen antingen direkt eller i form av årliga värdeminskningsavdrag medan eftergift inte skall föranleda beskattning om stödet har använts för inte avdragsgilla utgifter. Kan den skattskyldige inte visa vartill ett visst stöd har använts skall det anses ha använts till direkt avdragsgilla utgifter. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång för vilken avdrag för årlig värdeminskning beräknas enligt avskrivningsplan. dvs. byggnader och nmrkanläggningar. skall den skattskyl- dige utöver avdrag enligt avskrivningsplanen få tillgodoräkna sig ett extra värdeminskningsavdrag med belopp motsvarande intäktsbeloppct. Med

• Sida 43
•  Original

Prop. 1982/83:94 43

hänsyn till den korta tid som gäller för avskrivning av inventarier har kommittén ansett att det inte föreligger något behov av regler om extra avskrivning för dessa.

Kommitténs förslag att ett eftergivet statligt stöd normalt skall beskattas har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. Den närmare utformning- en av reglerna har dock mött kritik. Ett par remissinstanser kritiserar således den föreslagna indirekta beskattningsmetod som skall få tillämpas då ett eftergivet stöd avser byggnader och markanläggningar. Eftersom enligt förslaget avskrivningsunderlaget inte skall reduceras kommer avskrivnings— tiden att bli olika lång för samma investering beroende på om stöd lämnas som bidrag eller som lån som sedermera efterskänks. Denna olikformighet föreslås bli eliminerad genom att ett efterskänkt lån skall reducera avskrivningsunderlaget. Några av näringslivets organisationer anser å andra sidan att den föreslagna indirekta beskattningsmetoden skall få tillämpas även på inventarier. Någon remissinstans pekar vidare på att ett eftergivet stöd kan avse både byggnader och inventarier och att det behövs en regel som slår fast hur fördelningen mellan olika tillgångsslag skall göras.

För egen del får jag anföra följande. Av allmänna skatterättsliga grundsatser torde följa att ett statligt stöd med villkorlig återbetalningsskyl- dighet som efterskänks skall beskattas hos mottagaren om stödet har använts

för utgifter som är avdragsgilla på en gång eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Jag förutsätter då självfallet att stödet tidigare behandlats som ett län. Det är emellertid f. n. oklart hur det efterskänkta beloppet skall beskattas när stödet har använts för anskaffande av avskrivningsbara tillgångar. En möjlighet är att omedelbart beskatta företaget för beloppet utan att göra någon ändring i de årliga värdeminsk- ningsavdragen. Eftergiften kan också beskattas på indirekt väg, antingen genom att avskrivningsunderlaget reduceras eller genom att företaget medng ett extra värdeminskningsavdrag samtidigt som beloppet tas upp till beskattning. Jag delar därför kommitténs uppfattning att det behövs förtydligande regler i detta avseende.

Kommittén har föreslagit att det efterskänkta beloppet skall beskattas indirekt. närmare bestämt genom att företaget dels beskattas för beloppet. dels får ett lika stort extra värdeminskningsavdrag. Den föreslagna beskattningsmetoden medför visserligen. som har påpekats vid remissbe- handlingen. att finansiering av en investering med ett lån som sedermera efterskänks leder till kortare avskrivningstid än vad som blivit fallet om investeringen finansierats med ett statsbidrag. Detta hänger samman med att avdragen enligt avskrivningsplanen också efter det att eftergift har medgetts kommer att beräknas med utgångspunkt i det ursprungliga anskaffningsvär- det. I likhet med riksskatteverket (_RSV) anser jag dock att starka praktiska skäl talar för den av kommittén anvisade metoden. varför denna bör väljas.

Enligt kommittén bör en indirekt beskattningsmetod inte få användas då

• Sida 44
•  Original

Prop. 1982/83z94 44

stödet har använts för anskaffning av inventarier. Detta kan enligt min meningi vissa fall leda till inte avsedda beskattningseffekter. Jag anser därför att den nyss beskrivna indirekta metoden skall få tillämpas även i fråga om inventarier. '

Frågan om fördelningen mellan olika tillgångsslag av ett statsbidrag eller ett eftergivet stöd kommer jag att behandla i specialmotiveringen.

1 detta sammanhang vill jag slutligen ta upp en av kommittén behandlad statlig stödform som har kommit till användning först tlndcr senare år. Stödet innebär att medel ställs till ett företags förfogande för användning i ett visst projekt och att återbetalning skall ske genom att staten får del av intäkterna av projektet. De stöd av detta slag som kommittén har studerat utgörs av tre företagsspccifika lån som har beslutats av riksdagen. Det gäller två lån till Volvo Flygmotor AB (VFA) på 138 milj. kr. resp. 160 milj. kr. och ett lån till Saab-Scania AB (SAAB) på 350 milj. kr. Länen har beviljats för att göra det möjligt för VFA och SAAB att i samarbete med vissa amerikanska bolag delta i civila flygplans- och flygmotorprojekt. Den återbetalning som skall ske till staten är inte tidsbegränsad, vilket innebär att återbetalning skall ske så länge projekten ger intäkter även om därigenom summan av återbetal- ningarna kommer att överstiga lånebeloppen.

I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut avseende SAAB—lånet och ett av VFA-lånen uttalas att återbetalning skall ske genom att bolagen till staten "i stället för ränta och amortering betalar royalty" (prop. 1979/8ll:115). Det första VFA-lånet betecknades som ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet (prop. 1979/80113). Beträffande alla tre lånen uttalas att avtalskonstruktionerna innebär att staten och resp. bolag delar de kommersiella riskerna och vinstmöjligheterna avseende projek- ten.

De statliga stöden har behandlats olika i bolagens årsredovisningar trots att avtalsvillkoren är i stort sett desamma. VFA har nämligen redovisat de utbetalade beloppen som skuld medan SAAB har redovisat erhållna belopp som intäkt i takt med att kostnader har lagts ned på projektet.

Enligt kommittén kan statens rätt att utan tidsbegränsning få del av intäkterna inte betecknas som en återbetalning av ett lån. Ifrågavarande stöd hänförs därför inte till den kategori statliga stöd som enligt kommitténs förslag skall behandlas som lån vid den skattemässiga inkomstberäkningen. 1 det sammanhanget erinrar kommittén om att aktiebolag enligt 7 kap. 2.35 första stycket aktiebolagslagen— med vissa undantag — inte får ta upp penninglån på villkor att lånet skall betalas på annat sätt än med ett nominellt penningbclopp eller med ett penningbclopp som har bestämts med hänsyn till förändringar i penningvärdct. Kommittén anser därför att stöden i skattebänseende skall följa samma regler som statsbidrag och att de belopp som sedermera kan komma att betalas tillbaka till staten i form av royalty blir avdragsgilla i vanlig ordning.

För egen del anser jag i likhet med kommittén att avtal av det slag som

• Sida 45
•  Original

'Jl

Prop. 1982/83z94 - 4

'staten har slutit med VFA och SAAB inte kan betecknas som försträck- ningsavtal. Jag delar dock inte kommitténs uppfattning att de från staten erhållna medlen bör likställas med bidrag. Denna avtalstyp torde i stället få ses som en kommersiell transaktion varigenom staten förvärvar en rätt till inkomster avseende framtida försäljningar (avkastningsrätt). Vad staten betalar till företaget utgör med detta synsätt skattepliktig inkomst för företaget. Detta gäller oavsett om företaget använder medlen för omedelbart avdragsgilla omkostnader eller för anskaffning av anläggningstillgångar. De belopp som sedermera kan komma att betalas till staten i form av royalty blir avdragsgilla för bolagen. I konsekvens med detta torde staten böra redovisa royaltyn som inkomst av rörelse. Staten torde därvid vara berättigad till avdrag för värdeminskning på de förvärvade rättigheterna enligt bestämmel- serna i punkt 6 av anvisningarna till 29.5 KL.

Enligt förordningen (1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond kan en regional utvecklingsfond lämna stöd till företag i olika former. En stödform utgörs enligt 4 & av utvecklingskapital i form av utvecklingslån eller utvecklingsbidrag. Utvecklingsbidrag skall enligt 34.5 ges med förbehåll att mottagaren förbinder sig att. om ett projekts resultat kan utnyttjas lönsamt. utge ersättning till fonden i form av royalty eller annan löpande avgift. Villkoren för sådan ersättning skall bestämmas med hänsyn till bl. a. projektets risk och beräknade ekonomiska utfall. Enligt min mening får även avtal varigenom en regional utvecklingsfond satsar utvecklingsbi- drag i ett projekt närmast ses som förvärv av avkastningsrätt. Detsamma gäller den s. k. lndustrifondens bidrag enligt "10.5 förordningen (19801470) om stöd genom Fonden för industriellt utvecklingsarbetc. Sådana bidrag kan ges med förbehåll att mottagaren förbinder sig att utge ersättning till fonden i form av ett engångsbelopp eller i form av royalty eller annan löpande avgift.

Det kan nämnas att Industrifonden kan ge stöd även i form av län. I dessa fall kan återbetalningen av lånet helt eller delvis ersättas med royalty eller annan löpande avgift. Återbetalningen är dock normalt begränsad till lånebelopp och ränta. Det förhållandet att återbetalningen skall ske i form av royalty ändrar därför inte stödets karaktär av lån. "Royaltyn" är inte avdragsgill vid taxeringen till den del den utgör avbetalning på länet (jfr 20 s' KL).

Vad jag ovan har sagt om bcskattningseffekterna av att stöd av staten eller av någon annan ställs till ett företags förfogande för användning i ett projekt och där stödgivaren skall få del av intäkterna av projektet torde beskriva gällande rätt. Någon lagstiftning på området behövs inte enligt min mening.

I detta avsnitt har jag angett hur gränsen bör dras mellan statliga bidrag och lån och vad som utmärker de s. k. royaltylånen. Avgörande för bedömningen skall vara de villkor som förenas med stödet. Med hänsyn till den mängd olika villkor som kan vara förenade med ett stöd kan det dock i praktiken vara

• Sida 46
•  Original

/ Prop. 1982/83:94 , 46

svårt att klassificera stödet. Nya stödformer bör därför utformas så att de anpassas till gällande skatte- och bokföringsmässiga regler. Vidare anser jag att förslag om nya statliga stöd bör innehålla uppgift om hur stödet bör behandlas vid redovisningen och i skattemässigt hänseende. Samtidigt bör stödet ges en beteckning som svarar mot den skattemässiga behandlingen av stödet. Ett stöd som skall behandlas som ett statsbidrag bör således inte kallas för lån.

1 anvisningarna till 19 så KL finns f. n. regler om beskattning av statliga bidrag till såväl enskilda personer som näringsidkare. Enligt min mening ökar överskådligheten om reglerna om statligt stöd till näringsidkare för deras näringsvcrksamhet flyttas över till en särskild anvisningspunkt. De nuvarande anvisningarna till 19 å KL bör därför betecknas punkt 1 medan det föreslagna regelsystemet för näringsbidragen bör tas in i en ny punkt 2 av anvisningarna till 195 KL.

2.1.3. Statsbidrag som har erhållits i förskott

Erhåller en näringsidkare ett statsbidrag för en utgift som är avdragsgill vid ett tidigare beskattningsär än det då bidraget skall beskattas får han. enligt nuvarande regler. i stället göra avdraget vid taxeringen för det år då bidraget skall tas upp som intäkt. Däremot finns det i KL inte någon bestämmelse som reglerar hur beskattningen skall gå till av ett statsbidrag som erhållits i förskott. dvs. bidrag som skall användas för ett visst ändamål ett följande räkenskapsår. Kommittén pekar på att ett sådant statsbidrag enligt allmänna bokföringsmässiga principer får balanseras till användningsåret (jfr BFN:s anvisningar beträffande redovisning av statliga stöd). Bidraget kommer således inte att påverka mottagarens resultat det år då det erhålls. Enligt kommittén torde en sådan behandling av statsbidrag som erhålls i förskott inte godtas vid taxeringen. Kommittén har därför föreslagit att en regel införs som gör det möjligt för den skattskyldige att även skattemässigt balansera bidraget till användningsåret.

Kommitténs förslag i detta avseende har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen och även jag förmdar att det genomförs. Som RSV påpekat kan det dock finnas anledning att införa särskilda administrativa rutiner för att underlätta taxeringsnämndernas arbete i de fall då utbetalda bidrag skall beskattas eller påverka avskrivningsunderlaget först ett senare ar.

2.1.4 Stöd sattt lämnas av andra än staten

De nuvarande bestämmelserna om den skattemässiga behandlingen av statsbidrag till näringsidkare i anvisningarna till 19 & KL avser givetvis i första ' hand stöd från staten. Staten svarar för den helt dominerande delen av stödåtgärderna till näringslivet. I samband med att reglerna infördes uttalade

• Sida 47
•  Original

Prop. 1982/83:94 47

] emellertid föredragande departementschefen att reglerna om statsbidrag också kunde tillämpas på bidrag från kommuner (prop. 1973zl90 s. 9).

Stöd lämnas vidare även av regionala utvecklingsfonder och andra formellt fristående organ som har bildats och finansieras av bl. a. staten och kommuner. Enligt kommitten torde stöd som har lämnats av stiftelser och fonder av nu nämnt slag även utan uttryckliga författningsbestämmelser behandlas efter samma regler som gäller för egentliga statsbidrag. En sådan analog tillämpning synes enligt kommittén ligga helt i linje med motiven för 1973 års regler om statsbidragens beskattning. Eftersom någon oklarhet beträffande rättsläget knappast föreligger har kommitten avstått från att lägga fram förslag om direkta författningsbcstz'immelser.

I sammanhanget berör kommittén de bidrag som utgår från allmännings- skogar enligt lagen (1952:167) om allmänningssk'ogar i Norrland och Dalarna. Allmänningsskogar kan lämna bidrag till enskilda jordbrukare för vägar m. m. Enligt vad kommittén erfarit är dessa bidrag i det helt övervägande antalet fall en komplettering till statsbidrag till samma investeringsobjekt från skogsvårdsstyrelser. lantbruksnämnder m. fl. Pröv- ningen hos allmänningarna av bidragsansökningar och avvägningen av varje bidrags storlek sker normalt efter eller eventuellt samtidigt med de statliga organens prövning av objektet i fråga. Med hänsyn till de likartade regler som gäller för beviljande av bidrag från allmänningarna och för erhållande av statsbidrag anser kommittén att båda bidragen i skattehänseende bör följa samma regler. Den indirekta metoden skall alltså enligt kommittén få tillämpas när bidrag från allmänningsskogar har använts för anskaffande av avskrivningsbara tillgångar.

Den bidragsgivning som sker genom rent privaträttsliga subjekt. t. ex. stiftelser som har uppkommit till följd av enskilda donationer. riktas främst till institutioner. akademier e. d. isyfte att främja vetenskaplig forskning och liknande ändamål. I begränsad utsträckning lämnas bidrag också till näringsidkare.

Enligt kommittén föreligger det inte något egentligt behov av särskilda regler för beskattning av bidrag från enskilda stiftelser och fonder. Har i undantagsfall en dylik stiftelse eller fond lämnat ett direkt bidrag till en näringsidkare för dennes näringsvcrksamhet följer. framhåller kommittén. av allmänna skatterättsliga principer att bidraget skall tas upp som inkomst av mottagaren om han har använt bidraget för avdragsgilla kostnader i sin verksamhet. Om det i det särskilda fallet kan visas att bidraget har lämnats på i princip samma villkor som gäller-för statsbidrag och att det inte föreligger någon intressegemenskap eller annan bindning mellan den som har lämnat bidraget och mottagaren av stödet bör det därvid inte föreligga något hinder mot en analog tillämpning av den för statsbidrag gällande indirekta metoden med reducering av avskrivningsunderlaget med bidragsbcloppet. Enligt kommitten får det ankomma på de tillämpande myndigheterna att i det enskilda fallet pröva om de angivna förutsättningarna är för handen.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1982/83:94 43

Vad kommitten har anfört om beskattningskonsekvenserna av bidrag till näringsidkare från andra organ än staten har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. Från något håll framhålls dock att det i lagtexten bör anges att stöd som lämnas av formellt fristående organ av typ regionala utvecklingsfonder skall behandlas enligt statsbidragsreglerna.

För egen del får jag anföra följande. De nuvarande bestämmelserna om den skattemässiga behandlingen av statsbidrag till näringsidkare tar sikte i första hand på stöd från staten. Som kommittén har anfört torde emellertid även stöd som lämnas av kommuner samt av regionala utvecklingsfonder och - andra formellt fristående organ som har bildats och finansieras av bl. a. staten och kommuner behandlas enligt statsbidragsreglerna. Till skillnad från kommittén anser jag att detta förhållande bör komma till uttryck i lagtexten. Bl. a. regionala utvecklingsfonder och Fonden för industriellt utvecklingsarbetc (Industrifonden) tillhör den krets av fonder och stiftelser som är begränsat skattskyldiga enligt 53 & 1 mom. första stycket (1) KL. Jag anser att det i den nya punkten 2 av anvisningarna till "19 & bör anges att de av mig föreslagna reglerna om beskattning av statliga stöd till näringsidkare gäller också stöd från kommuner samt fonder och stiftelser som avses i 53 ä 1 mom. första stycket d) KL. Med hänsyn till de likartade regler som gäller för beviljande av bidrag från allmänningsskogar och för erhållande av statsbi- drag bör de föreslagna reglerna gälla även sådana bidrag.

153 s' .1 mom. första stycket d) KL upptas också bl. a. Norrlandsfonden. I fråga om stöd från denna stiftelse finns särskilda skattemässiga regler i förordningen ('l961:528) om skattefrihet för bidrag från Norrlandsfonden. m. m. Dessa regler överensstämmer i huvudsak med de av mig föreslagna reglerna för beskattning av statliga stöd till näringsidkare. Bidrag som har lämnats för ett visst ändamål är dock inte skattepliktigt. Å andra sidan får kostnader som har bestritts med bidraget inte dras av som driftkostnad. Den indirekta beskattningsmetoden får vidare inte tillämpas vid eftergift av återbctalningsskyldigheten av ett lån som har använts för att anskaffa inventarier.

Enligt min mening finns det inte något behov av att behålla de särskilda reglerna om den skattemässiga behandlingen av stöd från Norrlandsfonden. Ifrågavarande förordning bör därför upphävas. Stöd från Norrlandsfonden kommer då ått behandlas enligt de av mig föreslagna reglerna för beskattning av statliga stöd till näringsidkare.

Reglerna om beskattning av näringsbidrag bör begränsas till att gälla stöd från staten och de särskilt nämnda rättssubjekten. Det kan i undantagsfall inträffa att stöd till näringsidkare lämnas av även andra rättssubjekt. Frågan om hur ett sådant stöd skall behandlas i skattehänseende får överlämnas till rättspraxis.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1982/83z94 ' ' 49

2.1.5. Skatteeffekter vid avyttring av tillgångar som har anskaffats med hjälp av statsbidrag '

Har en näringsidkare använt ett statsbidrag för att anskaffa en tillgång för vilken utgiften får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. Denna indirekta metod för beskattning av statsbidrag tillämpas såväl vid anskaffning av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier som vid anskaffning av fastigheter.

Avyttras e_n inventarietillgång skall intäkten redovisas som inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse. Ett tidigare medgivet statsbidrag blir därigenom beskattat i den mån avyttringen innebär en "återvinning" av bidraget.

Avyttras en fastighet. som inte utgör lagertillgång. sker beskattning enligt realisationsvinstreglerna i 35 och 36 åå KL. Såsom bru'ttointäkt skall tas upp vad som har erhållits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader. Från bruttointäkten får dras av alla omkostnader för egendomen. det s. k. omkostnadsbeloppet. I detta belopp ingår ingångsvärdet. dvs. erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision. stämpelskatt o. d.. samt förbättringskostnader m. m. Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m. m., som bclöper på tid före avyttringen av egendomen. och även med belopp varmed fastigheten har avskrivitsi samband med ianspråktagande av investeringsfond o. d. Ingångs- värdet. förbättringskostnaderna och de värdeminskningsavdrag m. m. som skall minska omkostnadsbeloppet skall räknas om med hänsyn till föränd- ringarna i prisutvecklingen under den tid då byggnaden har innehafts (den s. k. indexuppräkningen).

F. n. finns det inte några regler om hur realisationsvinstbcråkningen skall göras vid avyttring av en tillgång som har anskaffats med hjälp av ett statsbidrag. Av grunderna för statsbidragens beskattning måste dock enligt kommittén följa att realisationsvinstbcräkningen skall göras med beaktande av att tillgången har anskaffats med hjälp av ett statligt stöd. Kommittén anser att det behövs en förtydligande regel om hur beräkningen skall gå till rent tekniskt. '

En möjlighet är därvid enligt kommittén att minska ingångsvärdet med statsbidraget. Denna lösning knyter an till bestämmelserna om statsbidrag i anvisningarna till 19 å KL enligt vilka" vid beräkningen av värdeminsknings— avdrag såsom anskaffningsvärde skall anses så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. Kommittén anser dock att denna metod i viss mån strider mot den metod för vinstberäkningen som i övrigt gäller. dvs. att bruttointäkten skall minskas med ett omkostnadsbelopp. i vilket ingår bl.a. ingångsvärdet. och att detta belopp i sin tur skall minskas med bl. a. värdeminskningsavdrag som belöper på tid före avyttringen. Enligt kommit—

• Sida 50
•  Original

Prop. win/83:94 ' 50

tén får man en bättre anpassning till det nuvarande systemet för vinstberäk- ningen om man i bidragsfallen — i stället för att minska ingångsvärdet — betraktar erhållet statsbidrag. som har använts för direkt avskrivning. som ett med värdeminskningsavdrag likställt belopp. Kommittén har därför föreslagit att statsbidraget (i förekommande fall efter indexuppräkning) skall minska omkostnadsbeloppet när realisationsvinsten skall beräknas. Motsva- rande skall gälla när ett avskrivningslån (Villkorslån), som har använts för anskaffning av en fastighet. efterges.

Kommitténs förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanser. Skogsstyrelsen anser dock att alternativet att minska ingångsvärdet med statsbidraget bör övervägas ytterligare. eftersom detta alternativ kan ha vissa fördelar bl. a. då statsbidrag utgår till samfällighets- föreningar som har bildats för byggande och förvaltning av markanläggning- ar.

För egen del ansluter jag mig till kommitténs uppfattning att det behövs en regel om den skattemässiga behandlingen av statsbidrag vid realisationsvinst- beräkningen. Regeln bör emellertid täcka även statsbidrag till inte avskriv- ningsbara tillgångar. t. ex. aktier. Det bör vidare beaktas att staten lämnar stöd även till andra än näringsidkare för bl. a. anskaffning och förbättring av tillgångar, t. ex. för energibesparande åtgärder på villafastigheter. Även stöd av detta slag bör beaktas vid realisationsvinstberäkningen.

Statliga stöd kan således avse inte endast fastigheter utan även andra tillgångar. En bestämmelse om den skattemässiga behandlingen av statliga stöd vid realisationsvinstbeskattningen bör därför tas in i punkt l av anvisningarna till 36.5 KL. vilken anvisningspunkt innehåller allmänna bestämmelser om beräkning av realisationsvinst. Av bestämmelsen bör framgå att kostnader som har bestritts med bidrag från stat eller kommun inte får inräknas i omkostnadsbeloppet. På samma sätt bör behandlas stöd till näringsidkare om stödet skall behandlas enligt de föreslagna reglerna i punkt2 av anvisningarna till 19 % KL.

Om ett villkorligt län avseende en byggnadsinvestering efterges blir — i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit — det eftergivna beloppet skattepliktigt. Å andra sidan får företaget ett extra värdeminskningsavdrag med ett lika stort belopp. Värdeminskningsavdragct påverkar redan med nuvarande lydelse av punkt 2 a av anvisningarna till 36 & KL realisationsvin- stens storlek. Det nyss föreslagna tillägget till punkt 1 av nämnda anvisningar bör därför inte omfatta sådan eftergift av villkorliga lån som avses i punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 19 %.

2.1.6. Dispensregeln för lån med villkorlig återbetalningssky[dighet

Som jag tidigare har nämnt utlöser upptagande av ett län och återbetalning av länet inte i sig några beskattningsätgärder. Uppburet lånebelopp skall således inte tas upp som intäkt och återbetalning av länet är inte avdragsgill

• Sida 51
•  Original

U| _-

Prop. l982/83:94

som kostnad. Detta gäller i princip även stöd som staten lämnar till näringsidkare i form av lån för vilket återbetalningsskyldigheten har gjorts beroende av mottagarens framtida resultatutveckling eller annan liknande omständighet. År 1978 kompletterades emellertid anvisningarna till 19 & KL med en regel enligt vilken regeringen kan — om det finns synnerliga skäl — besluta att ett sådant lån skall anses utgöra skattepliktig intäkt för låntagaren. Äterbetalas lånet får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Av förarbetena framgår att det för dispens krävs att det låntagande företagets verksamhet har avgörande betydelse för sysselsättningen inom en eller flera regioner eller i övrigt har väsentlig betydelse från samhällsekono- misk synpunkt. Vidare fordras att lånet behövs för att trygga företagets fortsatta verksamhet (prop. 1977/78z79 s. 25).

Regeringen har hittills meddelat dispens i fråga om lån till nio företag. Införandet av dispensregeln får-ses mot bakgrund av de överväganden som gjordes i samband med att statsmakterna i slutet av 1970-talet beslutat om betydande arbetsmarknads- och regionalpolitiska stödåtgärder till vissa krisdrabbade branscher. Stöd lämnades bl. a. i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. För att lånen. som har uppgått till betydande belopp. skulle få avsedda redovisningstekniska och skattemässiga konse- kvenser hade krav framförts på att lånen vid inkomstbeskattningen skulle få behandlas på samma sätt som statsbidrag. Genom att ta upp lånen som intäkt kunde företagets soliditet påverkas positivt. vilket var av väsentlig betydelse för att stödet skulle få avsedd effekt. I BFN:s anvisningar beträffande redovisningen av statliga stöd föreskrivs att ett lån med villkorlig återbetal- ningsskyldighet för vilket dispens har meddelats får redovisas i företagets resultaträkning som intäkt då det erhålls.

På förslag av riksdagens näringsutskott har riksdagens revisorer utfört en granskning av hur det statliga lån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet som hösten 1977 lämnades till Uddeholms AB i realiteten utnyttjats. Bolaget har av regeringen fått dispens att ta upp länet som skattepliktig inkomst. Vid granskningen har berörts även de stöd av likartat slag som lämnats till bl. a. stålindustrin och stålgjutcriindustrin. Vidare har i samband med granskningen den skatte- och redovisningstekni— ska behandlingen av sådant statligt stöd till företag studerats. Resultatet av granskningen har revisorerna framlagt i en skrivelse till riksdagen (Förslag 1979/8():8). .

Skrivelsen har behandlats av näringsutskottet (NU 1979/80:76). Utskottet sammanfattar revisorernas överväganden på följande sätt:

Revisorerna betecknar det som besvärande att riksdagen. för att nå vissa eftersträvade syften. har beslutat om stödformer som ej går att förena med de beskattnings- och redovisningsmetoder som är vedertagna och att skattelag- stiftningen har tagits till hjälp för att få till stånd redovisningsförfaranden som från speciella synpunkter är eftersträvansvärda. De omsorger som från det

• Sida 52
•  Original

Prop. 1982/83z94 5 [X)

allmännas sida ägnas åt att befästa kravet på efterlevnad av skatte- och civilrättsliga bestämmelser kan. säger revisorerna, på ett sådant sätt olyckligt skadas; Särskilt påtalas att avsteget från vedertagna principer har bildat norm i det att villkorslån senare i betydande omfattning beviljats även företag inom specialstålindustrin samt statliga och privata företag inom andra branscher. Med hänvisning till speciella regler i dessa fall sätter revisorerna i fråga "om syftet med villkorslånen och svårigheten att finna internationellt godtagna statliga stödformer skall prioriteras så starkt att fastställda regler för bokföring och god redovisningssed får vika".

Granskningen har enligt revisorerna också visat att riksdagen, då frågan om villkorslånen prövades. knappast gavs erforderliga upplysningar om de effekter som beviljandet av lånen skulle få från beskattnings- och redovis— ningssynpunkt. Mot bakgrund härav gör revisorerna tre rekommendationer. För det första bör regering och riksdag framdeles i förslag som på föreliggande område kan få följder av sekundär art för näringslivet, t. ex. i fråga om beskattning av företag eller företagens redovisningsskyldighet, så långt det är möjligt även beakta de sekundära verkningarna. För det andra bör yttrande från bokföringsnämnden ha inhämtats innan en proposition som innhåller förslag till åtgärder påverkande redovisningen hos bokföringsskyl- dig läggs på riksdagens bord. Detta bör ha gjorts på ett så tidigt stadium av propositionsarbetet att hänsyn kan tas till nämndens rekommendationer vid utformning av förslaget. Bokföringsnämndens ställningstagande bör också redovisas i propositionen. För det tredje bör innebörden och karaktären av ett beviljat stöd anges så klart att en redovisningsmässigt korrekt notering av stödbeloppet görs hos den bokföringspliktigc mottagaren av stödet. —

Riksdagen biföll utskottets hemställan att delge regeringen de resultat som kommit fram vid granskningen och de allmänna synpunkter som revisorerna framfört med anledning av granskningen samt att som sin mening ge regeringen till känna vad revisorerna förordat om beaktande av sekundära verkningar. om hörande av BFN och om underlättande av korrekta noteringar i mottagarnas bokföring när nya stödformer införs (rskr 1979/80z4l7). '

Enligt kommittén. som instämmeri den kritik som riksdagsrevisorerna har framfört mot den redovisningsmässiga och skattemässiga behandlingen av villkorslånen. medför tillämpningen av dispensregeln sådana avsteg från allmänt vedertagna beskattningsprinciper att den inte bör kvarstå i KL. Kommittén har därför föreslagit att dispensregeln skall utgå. Om det i speciella fall uppkommer behov att vid statlig stödgivning använda stödfor- mer som förutsätter särskild reglering av stödets" redovisningsmässiga och skattemässiga behandling bör detta enligt kommittén beslutas av riksdagen i det särskilda fallet och eventuella regler meddelas i författning utanför KL. "

Kommitténs förslag att slopa dispensregeln har tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. Sveriges investeringsbank AB fram- håller dock att dispensregeln även haft positiva effekter genom att den underlättat rekonstruktionen av företag som råkat i kris. Banken beklagar därför att kommittén inte haft i uppdrag att överväga även vilka godtagbara "

• Sida 53
•  Original

Prop. 1982/83z94

'JI '.»)

möjligheter som kan tillskapas för att uppnå de fördelar som finns i den nuvarande regeln.

För egen del får jag anföra följande. Under slutet av 1970—talet drabbades vissa för sysselsättningen viktiga branscher av en allvarlig kris. Statsmakterna tvingades därvid att gripa in med olika stödåtgärder. Ett av de problem som då uppkom var att finna internationellt godtagbara stödformer. Lån med villkorlig äterbetalningsskyldighet ansågs vara en sådan godtagbar stödform. Upptagande av ett lån skulle dock försämra låntagarens soliditet och eventuellt tvinga denne att trädai likvidation. Tillkomsten av dispensregeln får ses främst mot denna bakgrund. Den har nämligen gjort det möjligt för låntagaren att redovisa länet som intäkt varigenom soliditeten har påverkats positivt. Dispensregeln strider emellertid. som kommittén har anfört. mot grundläggande skatterättsliga principer. Med hänsyn härtill och då de redovisningsmässiga problem som är förenade med lån med villkorlig återbetalningsskyldighet kan lösas på annat sätt än genom skatteregler förordar jag att dispensregeln slopas. Jag kommer att i det följande ( avsnitt 2.2 ) ta upp frågan om den redovisningsmässiga behandlingen av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.

2.1.7. Vissa kontrollfrågor

F. n. finns det inte någon allmän skyldighet för den som lämnat stöd till näringsidkare att underrätta skattemyndigheterna om stödets storlek och karaktär. Enligt en undersökning som kommittén har låtit verkställa medför- frånvaron av kontrolluppgifter som avser skattepliktiga stöd till näringsid- kare olikformig beskattning av stöden. Kommittén anser därför att det finns anledning att förutsätta en minskning av olikformigheten i taxeringen om en allmän kontrolluppgiftsskyldighet införs. Kommittén är medveten om att en sådan skyldighet medför nackdelar i form av merarbete för stödgivarna men vid en avvägning mellan fördelarna och nackdelarna har kommittén funnit att fördelarna överväger. Enligt kommitténs förslag skall det därför i taxeringslagen införas bestämmelser om att den som har lämnat stöd till näringsidkare är skyldig att avge kontrolluppgift om stödet.

Förslaget om uppgiftsskyldighet har godtagits eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanser. I några yttranden ifrågasätts dock om det är nödvändigt att införa en uppgiftsskyldighet.

För egen del får jag anföra följande. Den nuvarande frånvaron av uppgiftsskyldighet för den som har lämnat stöd till en näringsidkare kan få till följd att taxeringsnämnderna inte får vetskap om att ett stöd har utgått. Som kommitténs undersökning visai kan detta medföra att stödet behandlas felaktigt i skattehänseende. En ökad informationsplikt från stödgivarnas sida är därför ägnad att leda till rättvisare och mer likformiga taxeringar. Det är å andra sidan uppenbart att en utvidgning av uppgiftsskyldigheten kan åsamka åtskilligt merarbete för i första hand de myndigheter m. fl. som lämnar stöd.

• Sida 54
•  Original

(Jl .|_-_

Prop. 1982/83:94

Merarbetet bör dock minska betydligt om uppgifts'skyldigheten får fullgöras på valfritt sätt. t. ex. i form av en kopia av beslutet om stöd, och om uppgifterna inte behöver lämnas senast inom viss tid efter beslut om stöd utan får lämnas i ett sammanhang senast den 31 januari årligen i likhet med vad som i övrigt gäller för avlämnande av kontrolluppgifter. Mot bakgrund av det anförda anser jag i likhet med kommittén att fördelarna med en uppgifts- skyldighet överväger nackdelarna och att en uppgiftsskyldighet därför bör införas för stödgivare. Uppgiftsskyldigheten bör begränsas till de rättssub- jekt på vilka reglerna om beskattning av statliga stöd till en näringsidkare för näringsvcrksamheten skall gälla.

2.2. Statligt stöd och reglerna om "likvidation

2.2.1. Inledning

Som jag inledningsvis redovisat har bestämmelserna om tvångslikvidation enligt 13 kap. "2 & tredje stycket aktiebolagslagen (ABL) behandlats i en inom industridepartementet upprättad promemoria. [ promemorian föreslås att statligt stöd i form av lån och bidrag under vissa förutsättningar inte skall beaktas vid beräkning av ett aktiebolags egna kapital.

Utmärkande för aktiebolagsformen är att aktieägarna inte är personligen ' ansvariga för bolagets skulder. Detta betyder bl. a. att'en aktieägare som betalat sin aktie inte är skyldig att göra något ytterligare tillskott till bolaget. I stället kan aktiekapitalet sägas fungera som en säkerhet för borgenärernas fordringar. ABL innehåller därför olika regler för att säkerställa denna funktion. Det finns sålunda regler som — vid bolagets bildande eller nyemission — syftar till att garantera att det uppgivna kapitalet verkligen tillförs bolaget. Andra regler har tillkommit för att förhindra-att de av ägarna tillskjutna beloppen återbetalas till ägarna. Utrymmet för utdelning och lån till aktieägarna är exempelvis begränsat på olika sätt.

Ett aktiebolags egna kapital kan också minska eller helt försvinna på grund av att verksamheten går med förlust. Förlusten kommer till uttryck i bokföringen genom att värdet på bolagets tillgångar— t. ex. kundfordringar— sjunker eller genom att bolagets skulder — t. ex. till leverantörer — ökar. En följd av detta är att täckningen för det egna kapitalet minskar. Om den förlustbringande verksamheten får fortsätta kan aktiekapitalet gå helt förlorat. För att i denna siti1ation skydda ett" aktiebolags borgenärer innehåller ABL regler om att företaget måste träda i likvidation sedan _förlusterna överskridit en viss gräns. Tanken är att verksamheten skall stoppas medan tillgångarna ännu räcker till betalning av såväl skulderna som kostnaderna för likvidationen.

Regler om tvångslikvidation finnsi 13 kap. 2 5 ABL. l paragrafens första stycke föreskrivs att bolagets styrelse är skyldig att upprätta en särskild balansräkning, s. k. kontrollbalansräkning. så snart det finns skäl att anta att

• Sida 55
•  Original

Prop. 1982/83t94 55

det egna kapitalet understiger en tredjedel av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att bristen iiaktiekapitalet överstiger två tredjedelar skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. Om inte ordinarie stämma är nära förestående måste styrelsen sammankalla en extra stämma. För det fall att stämma-n inte beslutar om likvidation får bolaget respit till den ordinarie bolagsstämman under nästa räkenskapsår.

Den tid som står till bolagets förfogande kan användas för att skaffa nytt . kapital t. ex. genom tillskott från aktieägarna eller genom nyemission. Ett annat sätt att 'undvika tvångslikvidation är att sätta ned det registrerade aktiekapitalet och använda nedsättningsbeloppet för att täcka balanserad förlust. Det räcker att det egna kapitalet uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet för att likvidationstvånget skall vara undan- röjt.

Godkännes inte vid den-följande ordinarie stämman en kontrollbalans- räkning som visar att det egna kapitalet uppgår till minst hälften av det registrerade aktiekapitalet är — om stämman inte beslutar om likvidation — bolagets styrelse skyldig att ansöka om tvångslikvidation hos tingsrätten.

En kontrollbalansräkning upprättas enligt de regler som allmänt gäller för aktiebolagcns balansräkningar. Av 13 kap. 2 %$ tredje stycket ABL framgår dock att vissa modifikationer skall göras. Dessa avser att förhindra att ett bolag tvingas i'likvidation när det har reserver av sådan storlek att det i verkligheten inte föreligger någon ekonomisk grund för tvångslikvidation. I kontrollbalansräkningen skall därför till de enligt vanliga värderingsregler redovisade tillgångsvärdena läggas en post som motsvarar skillnaden mellan tillgångarnas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader och deras redovisade värde. Beträffande sådana anläggningstillgångar som- undergår fortlöpande värdeminskning tillåts — om tilläggsposten därigenom blir större — en ännu förmånligare värdering. nämligen anskaffningsvärdet minskat med erforderliga av- och nedskrivningar. Kontrollbalansräkningen skall ligga till grund .för såväl de två bolagsstämmornas bedömning av likvidationsskyldigheten som rättens prövning av samma fråga.

2.2.2. Allmänna utgångspunkter för en ändring av likvidationsreglerna

Av industridepartementets promemoria framgår att den föreslagna ändringen av likvidationsreglerna framför allt föranleds av bidragsskatte— kommitténs förslag beträffande den nuvarande dispensregeln i nionde stycket av anvisningarna till 19 # KL. Med stöd av denna dispensregel kan regeringen besluta att ett statligt lån med villkorlig återbetalningsskyldighet skall vara skattepliktigtoch att en eventuell återbetalning av länet skall vara avdragsgill. BFN har för sin del förklarat att ett lån. för vilket sådan dispens ' medgetts. även i redovisningshänseende skall behandlas som ett rent statsbidrag. Innebörden av detta är att lånet intäktsförs och därmed

• Sida 56
•  Original

Prop. 1982/83:94 ! 56

förbättrar företagets soliditet. Bidragsskattekommitte'n har föreslagit att dispensregeln upphävs. [ promemorian anförs att ett genomförande av kommitténs förslag torde leda till att villkorslånen i såväl skatte- som redovisningshänseende behandlas som lån. Lånet kommer därför att medföra att låntagarens soliditet försämras. En konsekvens av detta befaras kunna bli att — för de fall att låntagaren är ett aktiebolag — bolaget blir tvunget att träda i likvidation på grund av bestämmelserna i 13 kap. 25 ABL.

I promemorian framhålls att det av såväl näringspolitiska som sysselsätt- ningspolitiska skäl kan vara angeläget att staten lämnar stöd i syfte att förbättra soliditeten hos mottagaren och att undvika en hotande likvidations- skyldighet. Det framhålls också att detär rimligt att staten återfår utbetalda medel i de fall företaget går bra. Enligt promemorian föreligger det emellertid en risk för att syftet med stödet går förlorat om det skall medräknas som en skuld vid beräkning av det egna kapitalets storlek. För att undanröja denna risk föreslås att ABL:s likvidationsregler ändras. Förslaget innebär att statligt stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet inte alltid skall beaktas som skuld vid bedömningen av om likvidationsskyldighet föreligger eller inte.

I promemorian poängteras att den föreslagna ändringen bör genomföras endast om rättsläget inte försämras för övriga borgenärer. Med anledning av detta föreslås att två villkor måste vara uppfyllda för att hänsyn inte skall tas till lånet vid upprättande av kontrollbalansräkningen. En första förutsättning är att skyldigheten till återbetalning är kopplad till mottagarens resultatut- veckling eller liknande omständighet. För det andra krävs att lånet vid bolagets konkurs eller likvidation skall återbetalas först sedan alla övriga borgenärer har fått full betalning (efterställningsklausul).

Även statliga bidrag som är förenade med villkor av nu nämnt slag skall enligt promemorian omfattas av den föreslagna ändringen i likvidationsreg- lerna. '

Det i promemorian redovisade förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. BFN har dock av principiella skäl avstyrkt förslaget. Enligt BFN:s uppfattning bör villkoren för statliga stöd utformas på ett sådant sätt att gällande redovisningsprinciper och god redovisningssed kan tillämpas vid bokföringen av stöden. Lantbrukarnas riksförbund framhåller att det finns anledning att samordna förslaget i promemorian med industristödsutredningens (] 1979z17) förslag om en avveckling av den nuvarande industristödspolitiken.

Beträffande den föreslagna utformningen av lagtexten har vissa remissin- stanser haft en del synpunkter. Jag återkommer till detta längre fram.

För egen del får jag — efter samråd med chefen för justitiedepartementct — anföra följande. Enligt nuvarande regler i nionde stycket av anvisningarna till 195 KL kan ett villkorligt statligt lån efter dispens av regeringen behandlas som en skattepliktig intäkt för låntagaren. Ett av syftena med-

• Sida 57
•  Original

Prop. 1982/83z94

'Jl Xl

dispensregeln har varit att möjliggöra en förstärkning av stödmottagarens soliditet.

. Som jag har anfört i det föregående (avsnitt 2.1.6) får dispensregeln anses strida mot grundläggande skatterättsliga principer. Jag har därför föreslagit att dispensregeln upphävs. Ett slopande av dispensregeln kan emellertid — med nuvarande redovisningspraxis — leda till försämrad soliditet hos det företag som mottagit det villkorliga stödet. Med oförändrade regler i ABL om tvångslikvidation kan utbetalningen av stödet därmed få till konsekvens att företaget mäste träda i likvidatitm. trots att syftet med stödet ofta just varit att möjliggöra mottagarens överlevnad. Med hänsyn till stödets ändamål måste det betecknas som klart otillfredsställande om stödet får sådana konsekvenser. En likvidation leder i regel till att bolaget upplöses och att den verksamhet bolaget bedrivit läggs ned. Med hänsyn till likvidationens ingripande konsekvenser är det viktigt att förhindra att ett aktiebolag tvingas i likvidation i onödan. Jag anser därför.—i likhet med de flesta remissinstanser — att det är befogat att ändra ABL:s bestämmelser om likvidation. Mitt förslag innebär närmare bestämt att vissa typer av statligt stöd inte skall tas med bland skulderna vid upprättande av en kontrollbalansräkning. Jag övergår nu till att diskutera hur en sådan undantagsregel skall utformas.

2.2.3. Umiantagsregelns närmare utformning

Som framgått av vad jag tidigare anfört är det angeläget att skyddet för det bundna kapitalet i ett aktiebolag blir effektivt. Det är ofta den enda säkerhet "en borgenär har för sin fordran. Syftet med likvidationsreglerna i 13 kap. ?.s' ABL är just att skydda aktiebolagets fordringsägare mot att det egna kapitalet i bolaget urholkas. En förutsättning för en ändring av likvidations- - bestämmelserna är därför - som också framhållits i promemorian — att rättsläget för övriga borgenärer inte försämras.

För att ett statligt stöd skall kunna undantas vid bedömningen av om likvidationsskyldighet föreligger krävs enligt-promemörian för det första att återbetalningsskyldigheten är villkorad med hänsyn till stödnmttagarens resultatutveckling eller liknande omständighet. Utanför förslaget faller därmed sådana låneformer vars återbetalningsskyldighet är beroende av ett bestämt projekts resultat. Med hänvisning till BFN:s anvisningar uppges i promemorian att dessa lån inte utgör något större problem ur soliditets- eller likvidationssynpunkt. Enligt anvisningarna skall nämligen denna typ av villkorslån bokföras som en skuld och de utgifter som svarar mot lånet får aktiveras. Om länet efterskänks skall det efterskänkta beloppet tas upp som extraordinär intäkt. De balanserade utgifterna kostnadsförs samtidigt. I promemorian har inte heller lagts fram något förslag om hur avskrivningslån skall redovisas i en kontrollbalansräkning. _

Det föreslagna tillämpningsområdet har mött kritik av några remissinstan-

• Sida 58
•  Original

Prop. l982/83:94 . 58

ser. BFN har framhållit att övriga borgenärer inte får bli lidande på grund av att företaget återbetalar ett statligt villkorslån. Med hänsyn till detta bör — för att ett villkorligt stöd inte skall tas med i kontrollbalansräkningen — krävas att återbetalningsskyldigheten knyts till bolagets resultat och eventuellt också begränsas till årets resultat enligt en särskild definition. Nämnden anser även att uttrycket "eller liknande omständighet" är oklart och kan inbjuda till inte önskvärda analogitolkningar.

Svenska bankförcningen och Sveriges industriförbund har anfört att det är angeläget att lagtexten preciseras ytterligare. Den föreslagna anknytningen till resultatutvecklingen eller liknande omständighet anses oklar och befaras kunna leda till att undantagsbestämmelsen får en mera generell räckvidd än som torde vara avsedd. För att den villkorade skulden skall undantas i en kontrollbalansräkning bör enligt dessa remissinstanser återbetalning kunna påfordras endast ur fritt eget kapital.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har uppgett att uttalandet i promemorian om att de projektinriktade villkorslånen inte utgör något problem i nu aktuellt avseende inte överensstämmer med STU :s uppfattning. Endast om ett projektinriktat villkorslån svarar för en stor del av ett företags verksamhet är äterbetalningsskyldigheten kopplad till företagets resultatut- veckling. I andra fall knyts däremot återbetalningen normalt till projektets resultat. Av denna anledning anser STU att inte hellerprojektinriktade lån skall tas med i en kontrollbalansräkning.

För egen del vill jag anföra följande. Av största vikt är att de typer av statliga stöd som inte skall tas med i en kontrollbalansräkning går att klart avgränsa från "vanliga" skulder. Den avgörande faktorn för denna avgränsning bör enligt min mening vara förekomsten avs. k. efterställnings- klausul. dvs. ett avtal varigenom staten förklarat sig stå efter samtliga andra borgenärer för den händelse stödmottagaren försätts i konkurs eller träder i likvidation. Staten avstår således från betalning såvida inte de övriga borgenärerna blir till fullo tillgodosedda. Med en sådan efterställningsklau- sul inkräktar den villkorliga skulden inte på övriga borgenärers möjligheter till betalning vid en krissituation. Som föreslagits i promemorian bör således en första förutsättning för att en skuld skall få undantas i en kontr(.)llbalans- räkning vara att skulden är försedd med en efterställningsklausul.

Enligt promemorian bör utöver kravet på efterställningsklausul fordras att skulden hänför sig till ett stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet. Jag delar denna uppfattning. Till skillnad mot vad som framförts i promemorian ' anser jag dock att det är olämpligt att som villkor för tillämpning av undantagsregeln föreskriva att återbetalningsskyldigheten är kopplad till bolagets resultatutveckling. Det kan nämligen förekomma att ett företags ekonomiska ställning är svag trots att resultatet utvecklas i positiv riktning. Med tillämpning av prmnemoriefi'ärslagct skulle det beskrivna företaget vara tvunget att återbetala lånet trots att skuldbeloppet inte behövde beaktas i en kontrollbalansräkning. Det är givet att en sådan kluven inställning till

• Sida 59
•  Original

Prop. 1982/83:94 59

skulden skulle innebära risker för övriga borgenärer. Enligt min mening bör därför. som några remissinstanser förordat. en skuld undantas vid upprät- tande av kontrolIbalansräkning endast om återbetalningsskyldigheten kan göras gällande bara när företagets ekonomiska ställning är godtagbar. Skyldighet att betala tillbaka stödbeloppet kan exempelvis inträda först när företagets ställning är sådan att utdelning är tillåten eller när det egna kapitalet på visst sätt överstiger samtliga skulder.

Jag föreslår mot bakgrund av det anförda att en skuld skall undantas vid upprättande av en kontrollbalansräkning endast under förutsättning att skulden är försedd med efterställningsklausul och hänför sig till ett statligt lån vars återbetalningsskyldighet är beroende av bolagets ekonomiska ställning. Av detta följer bl. a. att jag inte kan tillgodose önskemålen om att projektinriktade villkorslån skall omfattas av undantagsregeln.

Den föreslagna undantagsregeln skall enligt promemorian omfatta både statliga bidrag och lån. Jag ansluter mig till detta. Det är enligt min uppfattning naturligt att stödets innehåll och inte dess benämning skall avgöra hur det skall behandlas vid upprättande av en kontrollbalansräk- ning.

Som föreslagits i promemorian bör undantagsregeln omfatta inte bara stöd direkt från staten utan även stöd som lämnas via andra organ som fullgör uppgifter inom den statliga stödverksamheten. En skuld till exempelvis en regional utvecklingsfond bör således — om övriga villkor är uppfyllda — undantas vid beräkningen av det egna kapitalets storlek. Skulder till privata stiftelser och statliga bolag omfattas däremot inte av undantagsregeln. Med hänsyn bl. a. till att det torde vara mycket sällsynt med kommunala lån eller bidrag med efterställningsklausul anser jag att undantagsregeln inte heller bör gälla för deras del.

Några remissinstanser har tagit upp frågan om inte en särbehandling vid upprättande av kontrollbalansräkning är motiverad även i fråga om län eller tillskott med efterställningsvillkor från aktieägare eller leverantörer. Sveri- ges advokatsamfund har uppgett att aktieägartillskott som regel lämnas på villkor som liknar dem som föreslagits i promemorian. Samfundet har därför ifrågasatt om inte undantagsregeln bör omfatta även stöd från ägarnas sida.

För egen del kan jag först konstatera att aktieägartillskott normalt redovisas som en extraordinär intäkt i resultaträkningen. Någon skuldföring - av tillskottsbeloppet torde inte ske vare sig i den vanliga balansräkningen eller i kontrollbalansräkningen. Av detta följer att aktieägartillskotten inte torde utgöra något problem i nu aktuellt avseende.

När det gäller skulder med efterställningsklausul till leverantörer och andra privata borgenärer kan det i och för sig ligga något i tanken att dessa skulder skall undantas vid bedömningen av storleken av det egna kapitalet. Syftet med bestämmelserna om likvidationsskyldighet i 13 kap. 2 % ABL är emellertid att skydda aktiebolagets fordringsägare mot att det egna kapitalet

• Sida 60
•  Original

Prop. 1982/83z94 60 går förlorat. Det är angeläget att detta skydd är effektivt och inte urholkas med mindre mycket stafka skäl är för handen. Enligt min mening är behovet av särregler väsentligt mindre på den privata sidan samtidigt som risken för missförstånd och rättsförluster måste bedömas som större. Undantagsreg- lerna bör därför inte omfatta leverantörsskulder och andra skulder av privat natur.

Vad jag hittills anfört innebär sammanfattningsvis att skulder pågrund av statligt stöd under vissa förutsättningar skall undantas vid upprättande av en kontrollbalansräkning. Det är emellertid inte bara skuldföringen av kapital- beloppet som kan förorsaka en otillåten minskning av mottagarens egna kapital. Samma resultat kan uppkomma om de räntor. som hänför sig till stödet. inte betalas till stödgivaren utan skuldförs. [ avtalsvillkoren kan exempelvis stipuleras att den ränta som belöper på stödet inte behöver betalas förrän det år då stödmottagaren beslutar om utdelning och att obetalda räntebelopp skall läggas till kapitalskulden. En skuldföring av sådana räntebelopp kan försämra soliditeten på samma sätt som upptagande av nya lån. Räntebeloppen bör därför — förutsatt att efterställningsklausul m. m. föreliggerl— behandlas på samma sätt som den egentliga kapitalskulden i en kontrollbalansräkning. Någon uttrycklig bestämmelse om detta behövs inte.

2.3. Utvecklingsbolagens skatteförhållanden

Under senare deien av 1970-talet drabbades flera av landets basindustrier. bl. a. skogs- och stålindustrin. av en kraftig strukturomvandling. I samband därmed uppkom betydande sysselsättningsproblem på berörda orter-. De i strukturomvandlingcn inblandade företagen har i egenskap av den domine- rande arbetsgivaren i regionen vidtagit olika åtgärder för att lösa dessa problem.

Som ett exempel kan nämnas att Svenska Cellulosa AB som ett led i nedläggningen av Kramfors sulfitfabrik lämnat sysselsättningsfrämjande bidrag till ett flertal företag. Bidragen har förmedlats till företagen via den regionala utvecklingsfonden i Västernorrlands län. Beslut om fördelningen har fattats i samråd mellan representanter för utvecklingsfonden. Kramfors kommun. länsstyrelsen. Svenska Cellulosa AB och de fackliga organisatio- nerna.

En annan metod har använts i samband med att Stora Kopparbergs ' Bergslags AB:s. Gränges AB:s och Norrbottens Järnverk AB:s handelsståls- och gruvrörelser överläts till Svenskt Stål AB. Som ett led i att lösa de sysseIsättningsproblem som uppkom pågrund av denna ("överlåtelse har Stora Kopparbergs Bergslags AB och Gränges AB bildat var sitt s. k. utvecklings- bolag. Dala lnvest AB resp. Oxelöinvest AB. Dessa utvecklingsbolag skall bl. a. genom att lämna stöd i olika former främja tillkomsten av nya företag inom regionen och underlätta för befintliga företag att utveckla nya

• Sida 61
•  Original

Prop. 1982/83z94 61

produkter m. m. Verksamheterna i bolagen har finansierats bl. a. genom anslag från det företag som har bildat bolaget. i ' Om de lämnade anslagen direkt avsett tidigare anställda i företagen torde utbetalda belopp vara hänförligatill avdragsgilla driftkostnader. Enligt 29 ä 1 mom. KL får nämligen från bruttointäkten av rörelse avdrag göras för allt som är att anse som driftkostnad. Hit räknas bl. a. avlöningar. pensioner och andra kostnader för personal som är eller har varit anställd i rörelsen. I flera fall har emellertid medlen varit avsedda för allmänna sysselsättningsfräm- jande åtgärder. vilket torde innebära att även andra personer än tidigare anställda kan komma i åtnjutande av stödet. Huruvida detta medför att avdragsrätt anses utesluten eller om en huvudsaklighetsprineip eller eventu- ellt en proportionering skall tillämpas kan inte med säkerhet utläsas av nuvarande rättspraxis. I alla händelser torde det ofta föreligga betydande bevissvårighcter för företagen. En annan omständighet som påverkar bevisläget är om medlen skall förmedlas genom en fristående fond eller ett särskilt utvecklingsbolag. Det blir då svårt att följa medlen fram till den slutlige mottagaren.

I sin översyn av reglerna för stöd som i samband med strukturrationali- sering lämnas för att främja sysselsättningen har bidragsskattekommittén funnit att en uttrycklig regel bör införas om avdragsrätt för lämnat stöd. En allmän avdragsrätt för medel som ett företag betalar ut för sysselsättnings- främjande åtgärder i samband med strukturrationalisering har kommittén dock inte ansett böra komma i fråga. Alternativet att införa avdragsrätt för bidrag till ett utvecklingsbolag för sysselsättningsskapande verksamhet har vidare enligt kommitten den nackdelen att det-inte är möjligt att på ett tillfredsställande sätt ange vad som skall betecknas som ett "utvecklingsbo- lag". Det finns nämligen en rad sinsemellan mycket olika företag som går under denna beteckning. Vid övervägande av de olika omständigheter. som måste beaktas för att en avdragsrätt inte skall öppna möjligheter till oberättigade avdrag, har kommittén funnit att mycket talar-för att man bör knyta avdragsrätten till bidrag som lämnas till regionala utvecklingsfon- der.

Kommittén pekar påatt en utvecklingsfond enligt 2 5 normalstadgarna för regionala utvecklingsfonder aktivt'skall verka för fortsatt utveckling av länets näringsliv och ökade möjligheter till trygg sysselsättning på grundval av samhällets industri—. regional- och sysselsättningspolitik. I 3 & anges att det åligger en fond bl. a. att bevilja och förmedla lån och bidrag inte bara från staten, landstingskommunen eller kommun utan även från annan som ställer medel till förfogande.

En annan omständighet som talar för en anknytning till de regionala utvecklingsfonderna är enligt kommittén den samordning som har ägt rum inom den statliga stödverksamheten. I samband med inrättandet av samhällsägda utvecklingsbolag/investmentbolag har således understrukits att det är väsentligt att dessa bolag har ett nära samarbete med de regionala

• Sida 62
•  Original

Prop. l982/83:94 62

utt-'ecklingsfonderna (prop. l979/80:'125 s. 61). I ett betänkande av närings- utskottet med anledning av motioner om regionala utvecklingsbolag har vidare framhållits att finansieringen av de utvecklingsprojekt som utveck- lingsbolagen deltar i bör lösas i samverkan med t. ex. utvecklingsfonderna. banker. STU och länsstyrelserna (NU l979/80:57).

Kommittén har mot den nu redovisade bakgrunden föreslagit att ett bidrag. som ett företag i samband med strukturrationalisering lämnar till en regional utvecklingsfond för sysselsättningsfrämjande åtgärder, skall vara avdragsgillt vid taxeringen under förutsättning att bidraget lämnas utan villkor.

Även om avdragsregeln enligt kommittén således bör begränsas till att avse bidrag som lämnas till en regional utvecklingsfond kan det. framhåller kommittén. i det särskilda fallet finnas behovlav att diskretionärt pröva avdragsrätten när medel lämnas till t. ex. ett utvecklingsbolag. Kommittén har närmast tänkt på sådana fall där inrättandet av ett utvecklingsbolag ingår som ett led i en större uppgörelse. t. ex. av det slag som föregick bildandet av Svenskt Stål AB. Kommittén har därför föreslagit att regeringen efter ansökan skall kunna besluta att avdrag helt eller delvis skall få göras även för bidrag som i samband med strukturrationalisering lämnas till annan än regional utvecklingsfond för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Denna befogenhet för regeringen bör enligt kommittén övergångsvis kunna tillämpas även på bidrag som har lämnats före ikraftträdandet.

Kommitténs förslag om avdragsrätt för stöd som lämnas för att främja sysselsättningen har fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. En remissinstans anser dock att det bör understrykas att lagregleringen inte innebär någon egentlig vidgning av avdragsrätten utan endast ett förtydli- gande av denna i syfte att undvika processer inom detta område. Enligt en annan remissinstans finns det inte tillräckliga skäl att införa den särskilda dispensregeln.

För egen del anser jag i likhet med kommitten att en uttrycklig regel bör införas om avdragsrätt för bidrag som lämnas för att främja sysselsättningen. I syfte bl. a. att undvika risken för missbruk av avdragsrätten bör denna. som kommittén har föreslagit. avse bidrag som lämnas till regionala utvecklings- fonder. Däremot anser jag inte att det finns tillräckliga skäl att därutöver ge , regeringen rätt att medge avdragsrätt för bidrag som lämnas till andra än regionala utvecklingsfonder i sysselsättningsfrämjande syfte. En sådan dispensregel skulle ge upphov till tillämpningssvårigheter samtidigt som den skulle vara ägnad att minska företagens benägenhet att kanalisera anslagen över utvecklingsfonderna. I fråga om bidrag som före ikraftträdandet lämnas till t. ex. ett utvecklingsbolag mäste vidare beaktas bl. a. att förbudet mot retroaktiv lagstiftning gör det omöjligt att kombinera-en ny avdragsrätt för det bidragslämnande företaget med särskilda regler för utvecklingsbolagets beskattning. Jag lägger därför inte fram något förslag om en dispensre— gel.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1982/83z94 63

I likhet med kommittén anser jag att ett bidrag till en utvecklingsfond för att vara avdragsgillt skall lämnas utan villkor beträffande stödets användning etc. De förutsättningar i övrigt som enligt kommittén skall vara uppfyllda för avdragsrätt. dvs. att stödet skall ha lämnats i samband med strukturrationa— lisering för s_vsselsättningsfrämjande åtgärder, kan leda till svårigheter vid tillämpningen. Med hänsyn härtill och då utvecklingsfondernas ändamål är att utveckla länets näringsliv anser jag att dessa villkor kan undvaras.

Den omständigheten att avdragsregeln omfattar endast bidrag som lämnats till regionala utvecklingsfonder betyder inte att avdrag inte kan medges för stöd till sysselsättningsfrämjande åtgärderi andra fall. Avdrags- rätten för sådant stöd får avgöras på grundval av regeln i 29 ä 1 mom. KL enligt vilken avdrag medges för bl. a. kostnader för personal. som är eller har varit anställd i rörelsen.

2.4. Avsättning till internvinstkonto 2.4.1 Inledning

Nuvarande regler om avdrag för avsättning till internvinstkonto tillkom år 1964 (prop. 1964140. BevU |l964123. rskr 19641119. SFS l964:82). Reglerna innebär att ett svenskt moderföretag kan få uppskov med beskattningen av en vinst som hänför sig till försäljning av lagertillgångar till ett utländskt dotterbolag. Uppskovet medges på'det sättet att moderföretagct får avdrag för belopp som i räkenskaperna avsätts till internvinstkonto. Medgivet avdrag återförs till beskattning nästföljande beskattningsår. Vid sistnämnda be'skattningsårs utgång avgörs rätten till nytt avdrag på grundval av då rådande förhållanden.

Som jag inledningsvis nämnt har bidragsskattekommittén i sitt tidigare omnämnda delbetänkande (Ds B 198228) lagt fram förslag om ändringar i reglerna om avsättning till internvinstkonto.

Jag tar i det följande först upp frågan om avdrag för avsättning till internvinstkonto skall kunna medges även om försäljningen inte sker från ett moderföretag till dess dotterbolag. Därefter redogör jag för hur den avdragsgilla internvinsten bör beräknas.

2.4.2. Tillämpningsområder för avdragsgilla utsättningar till internvinstkon- to

En förutsättning för att en avsättning till internvinstkonto "skall vara avdragsgill är — som framgått av det nyss sagda — enligt nuvarande regler att avsättningen har föranletts av en försäljning från ett svenskt moderföretag till ett utländskt dotterbolag. Kommittén föreslår att tillämpningsområdet skall utvidgas. Förslaget innebär att avdrag skall medges generellt vid försäljning- ar inom en koncern såvida säljarföretaget är svenskt och det köpande

• Sida 64
•  Original

Prop. 1982/83:94 64

företaget utländskt. Som motivering för sitt förslag anför kommittén bl. a. att det måste anses strida mot själva grundtanken bakom koncernreglcrha att betrakta en vinst vid en försäljning mellan exempelvis två systerföretag som definitivt realiserad.

För att underlätta tillämpningen och kontrollen av internvinstavdragen bör enligt kommittén företagens uppgiftsskyldighet utökas. Kommittén f("äreslår att bestämmelserna i Zöå taxeringslagen kompletteras med en föreskrift om att ett företag skall lämna uppgift om gjord avsättning till internvinstkonto i sin självdeklaration.

Det helt övervägande antalet remissinstanser har tillstyrkt en utvidgning av avdragsrätten. Allmänna ombudet för mellankommunala mål (AO) avstyrker dock den föreslagna ändringen. Enligt AO leder kommitténs förslag till att ett ytterst svårkontrollcrbart område utvidgas. Företagen kan — anför AO — genom lämplig omstrukturering av sina koncerner eller genom omläggning av faktureringsrutiner komma i åtnjutande av reserveringsrätten redanmed nuvarande regler. Därtill kommer att avdraget för internvinstav- sättningar i de flesta fallen är av endast marginell betydelse vid sidan av lagerncdskrivning m. m. Enligt AO är slutligen den principiella grunden för reserveringsrätten diskutabel.

Även länsstyrelsen i Stockholms län har framfört principiella och kontrolltckniska.betänkligheter mot förslaget. Någon generell utvidgning av reglerna bör enligt länsstyrelsen inte komma till stånd. Länsstyrelsen har dock förståelse för att det för enstaka företag — som AB Volvo — kan te sig obilligt och dessutom handelspolitiskt olämpligt att en förändring i organi- sationen skall leda till försämringar i skattemässigt hänseende. Länsstyrelsen föreslår därför att en dispensmöjlighet öppnas.

För egen del vill jag anföra följande. Den principiella frågan i detta sammanhang är om en avsättning till internvinstkonto skall godtas i skattehänseende endast om vinsten uppkommer vid försäljning mellan ett moderföretag och dess dotterbolag eller om avsättningen skall vara avdragsgill även om vinst uppkommit vid försäljning mellan två andra ktmcernföretag. Enligt min mening talar starka skäl för att avdragsmöjlig- hcten bör gälla generellt inom en koncern. Från koncernens synpunkt måste nämligen en försäljningsvinst anses lika orealiserad om försäljningen skett mellan t. ex. två systerföretag som om moderföretagct varit säljaren. Jag delar därför kommitténs uppfattning att det materiellt sett är motiverat att slopa kravet på att det säljande företaget måste vara ett moderföretag i förhållande till det utländska företaget. Några avgörande praktiska eller kontrolltckniska invändningar mot en sådan utvidgning av tillämpningsom- rådet föreliggcr enligt min mening heller inte. Jag föreslår därför att avdrag för avsättning till internvinstkonto skall kunna komma i fråga i samtliga fall då det säljande och köpande företaget tillhör samma koncern. '

Om försäljningen inte sker mellan ett svenskt moderföretag och dess dotterbolag bör det — som kommittén föreslagit — fordras dels att det säljande

• Sida 65
•  Original

Prop. 1982/83:94 . 65

företaget ingår i en koncern med ett svenskt moderföretag. dels att köparen är ett utländskt företag inom samma koncern. Begreppet svenskt moderfö- retag omfattar inte bara svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar utan även exempelvis ett svenskt handelsbolag eller en svensk enskild näringsidkare som äger avgörande inflytande i ett eller flera aktiebolag. Avdrag för avsättning till internvinstkonto kan således medges exempelvis vid en försäljning mellan ett svenskt och ett utländskt aktiebolag vilkas aktier ägs av ett svenskt handelsbolag. Det finns dock anledning att anta att rätten till avdrag endast undantagsvis kommer att utnyttjas i andra fall än då såväl koncernens moderföretag som inblandade dotterföretag är aktiebolag.

Som villkor för avdragsrätt bör enligt kommittén liksom hittills gälla att ett belopp motsvarande avdraget sätts av till internvinstkonto. Jag ansluter mig till kommitténs uppfattning på denna punkt. För tydlighetens skull vill jag framhålla att avsättningen måste göras i det säljande företagets räkenskaper. Om internvinstförsäljningen skett mellan två systerföretag räcker det alltså inte med att internvinsten återfinns i moderföretagets årsredovisning eller i koncernrcdovisningen. Enligt min mening bör dock även koncernrcdovis- ningen vara av betydelse för avdragsberäkningen. Jag återkommer i nästa avsnitt till denna fråga.

Kommitténs förslag om utvidgad uppgiftsskyldighet har godtagits av praktiskt taget alla remissinstanser. Jag ansluter mig till kommitténs uppfattning och föreslår att 26.5 taxeringslagen kompletteras på det sätt kommittén förordat. '

2.4.3. At'dragets storlek

Kommittén anför att det — såvitt gäller beräkningen av avsättningen — inte föreligger någon direkt överensstämmelse mellan de nuvarande avdragsreg- lerna och de civilrättsliga reglerna. Skattemässigt medges sålunda f.n. avdrag för skillnaden mellan de sålda varornas försäljningspris och anskaff- ningskostnad. Detta innebär att avdraget blir högre än den egentliga internvinsten i de fall då säljarföretaget svarar för tull. frakt och övriga försäljningskostnader. Kommittén påpekar vidare att avdraget beräknas utan hänsynstagande till förekomsten av minoritetsdelägare i det eller de agerande dotterbolagen. Om moderbolaget äger endast 51 % av aktierna i det svenska och det utländska dotterbolaget blir koncernens internvinst vid en försäljning mellan dotterbolagen endast omkring 26 % av försäljnings- vinsten.

Kommittén har inte föreslagit att avdragsbeloppet skall reduceras i de fall då säljarföretaget belastas av försäljningskostnader eller då dotterföretaget inte är helägt. Den skattemässiga effekten av avsättningen till internvinst- konto är — anför kommittén — endast att företaget får ett tidsbegränsat uppskov med beskattningen i avvaktan på att de ifrågavarande lagertillgång-

• Sida 66
•  Original

Prop. 1982/83:94 (ut)

arna säljs till köpare utanför koncernen. Med hänsyn till detta möter det enligt kommittén inte några särskilda betänkligheter att behålla den nuvarande schablonregeln om att beräkningen av kontoavsättningen skall ske med utgångspunkt i varornas anskaffningskostnad. Kommittén framhål— ler vidare att ett beaktande av majoritetsförhållandena skulle högst avsevärt komplicera reglernas praktiska tillämpning.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller avstått från att kommentera vad kommittén anfört om internvinstens beräkning. Enligt RSV:s uppfatt- ning bör dock tull. frakt och andra försäljningskostnader beaktas likaväl som det förhållandet att ägarandelen kan understiga 100 %. Liknande synpunk- ter framförs av AO samt länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län. Föreningen Sveriges. taxeringsrevisorer föreslår att en begränsningsregel införs av innebörd att säljarföretagets avdragsgilla avsättning inte får överstiga vad som i koncernresultaträkningen upptagits som internvinst vid försäljningen av lagertillgångarna.

För egen del vill jag framhålla följande. Avdraget för avsättning till internvinstkonto medför ingen definitiv skattelättnad utan endast ett tidsbegränsat uppskov med beskattningen. Detta talar för att kravet på exakthet kan få ge vika för önskemålet om lättillämpade regler. Jag kan emellertid inte finna att ett hänsynstagande till försäljningskostnaderna utgör någon egentlig komplikation. Med hänsyn till detta och då det är omotiverat att medge högre avdrag än som motsvarar den verkliga internvinsten bör enligt min mening den avdragsgilla avsättningen maxime- ras till skillnaden mellan försäljningspriset och säljarens samtliga utgifter för de sålda varorna.

Ett beaktande av eventuella minoritetsposter i det eller de deltagande dotterföretagen anser jag däremot skulle i alltför hög grad försvåra tillämpningen av regelsystemet. Jag delar därför kommitténs uppfattning att det inte är nödvändigt att införa några särskilda begränsningsregler i detta avseende. Det är emellertid sakligt sett obefogat att medge avdrag med ett belopp som är större än vad som svarar mot den på koncernnivå gjorda reserveringen. Har exempelvis säljarföretaget satt av ett visst belopp till internvinstkonto bör inte hela beloppet vara avdragsgillt om en del av avsättningen återförts i koncernredovisningen. Jag föreslår därför att avdraget inte skall få överstiga den del av internvinsten enligt koncernrcdo- visningen som bclöper på den ifrågavarande försäljningen.

Overgångsbestämine/sema

Som huvudregel gäller att de nya reglerna om statligt stöd skall träda i kraft den 1 april 1983 och tillämpas fr. o. m. 1985 års taxering.

För att undvika retroaktiva effekter har föreskrivits att äldre bestämmelser skall tillämpas i fråga om näringsstöd som lämnats före ikraftträdandet. dvs. före den 1 april 1983. Detta innebär att ett bidrag kan behandlas enligt äldre bestämmelser trots att bidraget lämnas under ett beskattningsår som skall taxeras år 1985. Så blir exempelvis fallet om ett företag. vars räkenskapsår omfattar tiden den 1 januari 1983—den 30 juni 1984. mottar ett statsbidrag i februari 1983.

Äldre bestämmelser skall vidare tillämpas generellt i fråga om bidrag som lämnats under bcskattningsår för vilket taxering skett är "1.984 eller tidigare. Har t. ex. ett företag vid 1.984 års taxering beskattats för ett statligt stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet skall det inte beskattas ytterligare en gång om den anslagsbeviljande myndigheten vid ett senare tillfälle meddelar ett formellt beslut om eftergift. De nya bestämmelserna om beräkning av realisationsvinst kommer likaså att omfatta endast stöd som lämnats under beskattningsår som taxerats år 1985 eller senare.

De föreslagna reglerna om avdrag för avsättning till internvinstkonto innebär att kretsen av avdragsberättigade företag vidgas. Denna utvidgning bör tillämpas snarast möjligt. Förslaget innehåller emellertid också ändrade regler för beräkning av den avdragsgilla internvinstens storlek. Dessa regler kan tidigast börja tillämpas vid 1984 års taxering. Att vid ett och samma års taxering blanda gamla och "nya regler anser jag klart olämpligt. Jag föreslår därför att de nya reglerna om avdrag för avsättning till internvinstkonto skall tillämpas första gången vid 1984 års taxering. För ett företag vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderår innebär detta att reglerna skall tillämpas fr. o. m. bokslutet per den 31 december 1983.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (l947:577) om statlig förmögenhets- skatt

15 .5 lagen (1947:577) om statlig f("urmögcnhetsskatt finns bestämmelser om de skulder som får dras av vid förmögcnhetsberäkningen. Enligt tredje stycket får borgensförbindelser. för vilka betalningsskyldighet ännu inte inträtt, och andra villkorliga skulder inte dras av vid beräkningen.

Enligt mitt förslag till ändringar i anvisningarna till 19.5 KL skall till en näringsidkare för näringsverksamhetcn lämnat stöd med villkorlig återbetal-

• Sida 76
•  Original

Prop. 198_2/83:94 76

ningsskyldighet som inte utgör statsbidrag inte anses som skattepliktig inkomst vid inkomsttaxeringen. Eventuell intäktsrcdovisning sker först efter det att beslut om eftergift har fattats av den stödgivande myndigheten. Ej eftergiven del skall tas upp som skuld i balansräkningen. [ tredje stycket har införts en bestämmelse enligt vilken en sådan villkorlig skuld får dras av vid förmögenhetsberäkningen. om stödet har lämnats av staten eller givare som avses i åttonde stycket av nämnda anvisningar.

4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973z421) om särskilt forsknings- avdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

Det särskilda forskningsavdraget består av ett basavdrag och ett öknings- avdrag. Basavdraget beräknas på ett basunderlag. l 3 & anges hur basunder— laget skall beräknas. 1 underlaget ingar dels lönekostnader för anställda vars arbete till minst 25 % avser forsknings- och utvecklingsarbetc (FoU-arbete). dels belopp som den skattskyldige har lämnat i bidrag till FoU, dels ock kostnader för förvärv av FoU-resultat. Vid beräkningen av underlaget skall å andra sidan fränräknas vad den skattskyldige har erhållit i bidrag för FoU-arbete och intäkter på grund av avyttring eller upplåtelse av resultat av sådant arbete. Ett erhållet statsbidrag skall således påverka beräkningen. Enligt en särskild föreskrift skall dock f. n. ett statsbidrag inte beaktas om den skattskyldige — med hänsyn till resultatet av det arbete som bidraget har utgått för eller annan liknande omständighet — kan bli skyldig att betala tillbaka bidraget eller på annat sätt utge vederlag för detta. En sådan form av statligt stöd skall enligt mitt förslag till ändringar av anvisningarna till 19 å Kl- inte anses som statsbidrag. Föreskriften kan därför slopas.

Ofta efterges återbetalningsskyldigheten för den form av villkorade stöd som föreskriften avser. Av praktiska skäl bör en eftergift inte beaktas vid beräkningen av basunderlaget.

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Den redaktionella ändringen i punk! I tredje stycke! av (lm-'isningama till I 5 är föranledd av att anvisningarna till 19 & KL delats upp i punkterna ] och -7

.4-.

4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen ( l980:953) om särskilt investerings- avdrag för inventarieanskaffning

l 4 s*]j'ärdt' styrker har gjorts ändring av redaktionell natur på grund av uppdelningen av am'isningarna till 19 & KL i punkterna ] och 2.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1982/83:94 77

4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980z954) om särskilt investerings- avdrag för byggnadsarbeten m. m.

Den i 4.59 tredje stycket gjorda ändringen hänger samman med den redaktionella ändringen i anvisningarna till 19.5 KL.

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981 :1099) om särskilt investerings- avdrag vid redovisningen av mervärdeskatt

Ändringen i 2 # tredje stycket beror på den redaktionella ändringen i anvisningarna till l9å KL.

4.8 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen(1956z623)

26.5

Ändringen i första stycket 9 är av redaktionell art. Den nya lydelsen anknyter till den terminologi som nyligen införts i punkt 2 trettonde stycket av anvisningarna till 41 & KL.

Första stycket ll innehåller de nya reglerna om skyldighet att lämna uppgifter för bedömning av avdraget för avsättning till internvinstkonto. Uppgiftsskyldighet föreligger givetvis bara i de fall då avdrag kan komma i fråga. dvs. vid försäljning till ett utländskt dotterföretag inom koncernen. Det avdragsyrkande företaget skall lämna uppgift dels om hur det egna avdraget beräknas. dels i vad mån den egna avsättningen belöper på internvinsten enligt koncernredovisningen.

37.5

llmom. 9 finns de nya bestämmelserna om uppgiftsskyldighet för den som lämnat statligt stöd till en näringsidkare för dennes näringsverksamhet. Uppgiftsskyldigheten avser såväl utbetalade statsbidrag som eftergift av tidigare lämnade villkorliga lån.

Av 5 mom. framgår att bidragsgivaren — normalt en statlig myndighet — kan sända samtliga kontrolluppgifter avseende ett visst är i slutet av januari månad året därpå.

4.9 Förslaget till lag om upphävande av förordningen (l96l:528) om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden. m. m.

Av övergångsbestämmelsen framgår att nuvarande regler även i framtiden skall tillämpas på stöd som har beslutats före ikraftträdandet.

• Sida 78
•  Original

Prop. 1982/83194 78

4.10 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (l975:1385) 13 kap. 2 #

Paragrafen reglerar skyldigheten att träda i likvidation när en viss del av aktiekapitalet gått förlorad.

Ändringarna i tredje styckets första och andra meningar är av språklig natur. Av bestämmelserna framgår att tillgångarna kan värderas till högre belopp i en kontrolllmlansräkning än i en vanlig balansräkning.

I tredje styckets tredje nte/ring firms de nya bestämmelserna om att även passivsidan kan behöva justeras i en kontrollbalansräkning. Bestämmelserna innebär att hänsyn inte skall tas till skulder som hänför sig till statligt stöd av speciellt slag. Som förutsättning för att skulderna inte skall tas med i kontrollbalansräkningen gäller att fråga är om en skuld för vilken skyldig- heten till återbetalning är kopplad till bolagets ekonomiska ställning. Vidare krävs att låneavtalet är försett med en efterställningsklausul. dvs. ett medgivande från statens sida att lånet vid bolagets konkurs eller likvidation skall betalas först sedan övriga skulder till fullo betalats. _

Särbehandling av statliga skulder gäller oavsett om det villkorliga stödet betecknats som län eller bidrag. Som skuld räknas inte bara själva kapitalbeloppet utan också upplupen men ännu inte till betalning förfallen ränta. En förutsättning för detta är att den villkorliga äterbetalningsskyldig- heten och efterstälIningsklausulen även omfattar räntan.

De föreslagna ändringarna skall träda i kraft den 1 april 1983. Reglerna skall tillämpas även på statliga stöd som lämnats före ikraftträdant'let. Villkorslån för vilka dispens har erhållits enligt nuvarande bestämmelser i anvisningarna till 19 s' KL har behandlats som statsbidrag. Länen har alltså inte skuldförts. De nya skattereglerna för statliga stöd påverkar inte dessa läns skattemässiga eller rcdovisningsmässiga behandling. Av detta följer att den föreslagna undantagsregeln över huvud taget inte komtncr att omfatta de äldre villkorslånen. Det finns därför inte något behov av särskilda övergängbestämmclser i denna del.

Sammanfattning av betänkandet Förslag till ändringar i reglerna om avsättning till internvinstkonto (Ds B 1982:8)

År 1964 infördes i komrnunalskattelagen regler om avdrag för avsättning till s. k. internvinstkonto. Reglerna innebar i huvudsak ett lagfästande av tidigare praxis enligt vilken svenska exportft'iretag fick göra avdrag för internvinstreservering. om lagertillgångar kvarlåg-osålda vid beskattnings- årets utgång hos ett utländskt dotterbolag. som anlitats för försäljning. Avdraget skall i princip beräknas till skillnaden mellan det vid försäljningen till dotterbolaget tillämpade priset och moderbolagets anskaffningskostnad för samma tillgångar. Har värdet av tillgångarna nedsatts hos dotterbolaget skall avdraget i motsvarande mån minskas. Syftet med bestämmelserna är att beskattningen av dylik inte realiserad internvinst skall anstå i avvaktan på att varorna försåljs till utomstående.

För aktiebolagens del gäller bestämmelserna endast vid försäljning av varor från ett svenskt moderbolag till ett utländskt dotterbolag. Frågan om en utvidgning av bestämmelserna till att även gälla försäljningar från ett dotterbolag till ett annat dotterbolag i samma koncern (s. k. systerbolag) har aktualiserats i olika sammanhang. Önskemålen om en sådan utvidgning av tillämpningsområdet har framför allt motiverats med att det måste vara angeläget att man inte genom skattereglernas utformning motverkar en effektiv organisation inom de svenska exportföretagen. I sammanhanget påpekas att det givetvis i och för sig är möjligt att låta en försäljning gå via moderföretagct med avdragsrätt för detta. men en sådan organisatirm kan vara mindre effektiv eller av andra skäl olämplig.

AB Volvo åberopar i sin framställning att bolaget under senare tid genomfört eller planerat att genomföra förändringar i koncernens juridiska strukturi syfte att uppnå bättre styrning av verksamheten. Den rörelse som nu bedrivs i AB Volvo kommer därvid i stället att bedrivas i ett antal självständiga bolag. Förändringarna kommer emellertid att medföra väsent- ligt minskade möjligheter att göra skattemässigt avdragsgilla avsättningar till internvinstkonto. Med hänvisning bl. a. till aktiebolagslagens regler om koncernredovisning anser AB Volvo det rimligt att ett koncernbolag medges rätt att göra avsättning till internvinstkonto vid överlåtelse av tillgångar till ett annat koncernbolag. även om det mottagande bolaget inte är dotterbolag till det säljande bolaget men båda bolagen ingår i samma koncern.

För egen del finner kommittén att några bärande sakliga skäl inte kan anföras för att begränsa avdragsrätten till att gälla endast försäljningar från ett moderbolag till ett utländskt dotterbolag. Från koncernens synpunkt föreligger inte någon realiserad vinst om varor. som försålts från ett dotterbolag till ett annat dotterbolag. kvarligger osålda hos detta senare bolag. Enligt civilrättslig lagstiftning skall även en dylik internvinst elimineras i den för koncernen upprättade resultaträkningen.

• Sida 87
•  Original

Prop. 1982/83:94 . 87

Kommittén föreslår därför att reglerna om avsättning till internvinstkonto i anvisningspunkt 15 till 29 & KL blir tillämpliga även på försäljningar från ett dotterföretag till ett annat dotterföretag i samma koncern. Liksom f. n. avses den nya regeln endast gälla vid export (det köpande företaget skall alltså vara ett utländskt dotterföretag). Vidare uppställs det villkoret att båda företagen ingår i en koncern med svenskt moderföretag. Endast när moderföretaget är svenskt blir de svenska koncernreglerna tillämpliga och detta är av väsentlig betydelse för att avsättningarna i rimlig män skall kunna underkastas kontroll.

Gällande regler förutsätter att avsättningen till internvinstkonto gjorts i räkenskaperna. Detta får anses innebära krav på att den ifrågavarande posten kan särskiljas i redovisningen. Om avdrag åtnjutits för avsättning till internvinstkonto skall enligt uttrycklig föreskrift i anvisningspunkter] avsätt- ningen återföras till beskattning nästa beskattningsår. För att underlätta för taxeringsmyndigheterna att följa dessa avsättningar föreslår kommittén att i 265 taxeringslagen skall införas en bestämmelse om att uppgift rörande i räkenskaperna gjorda reserveringar till internvinstkonto skall lämnas i deklarationen.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1982/ 83:94 88

Bilaga 3

Bidragsskattekommitténs författningsförslag1

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Föreslagen lydelse

[ mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt. som har innehållits genom- skatteavdrag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalen- deråret enligt följande uppställning

Uppgiftsskyldig Vem uppgifter: skall Vad uppgiften skall

a VSC (1 VSE'

4 b. Den som be- Den som enligt be-

Bidragsbeloppet eller

slutat om sådant bi- slutet skall åtnjuta stö- det eftergivna lånebelop- drag eller sådan eftergift av utgivet företagsstöd (i form av län eller bidrag). som anges i åttonde eller tionde stycket av anvisningarna till 19 # kommunal-

skattelagen ( 1 9283 70).

det. pet. jämte uppgift om datum för utbetalning av bidraget eller beslutet om eftergift och stödets ända- mål.

1 Lagen omtryckt 19711399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z773. 3 Senaste lydelse l980:74.

• Sida 99
•  Original

Prop. 1982/83:94

U p p gi ftsskyld ig avse

4 c. Fond eller stiftelse som avses i 53 så" I mom. d) det. kommunalskatte- (1928:37()).

om fonden eller stif-

lagen

telsen lämnat stöd till näringsidkare för hans närings- verksamhet i form av bidrag eller be- slutat om eftergift av utgivet företagsstöd för vilket återbetal- ningssky[dig/teten varit villkorad på sätt anges i tionde stycket av anvis- ningarna till [9.6 kommuna/skattela-

gen ( I 928:3 70 ).

Nuvarande lydelse

5 mom.-1 Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punk- terna ]. 2. 3 b — 3 f eller 7 skall senast den 31 januari under taxe- ringsårct till inkomsttagaren över- sända uppgift med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

Denna lag träder i kraft den

3 Senaste lydelse 1978z316.

Vem uppgiften skall

Den som enligt be- slutet ska/l åtnjuta stö-

99 Vad uppgiften skall avse Bidragsbeloppet eller

det eftergivna stödbelop- pet. jämte uppgift om

' datum för utbetalning av bidraget eller beslutet om eftergift och stödets ända- mål.

Föreslagen lydelse

5 mom. Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punk- terna 1.2. 3 b—3 f.4 b. 4 c. eller7 skall senast den 31 januari under taxeringsåret till inkomsttagaren översända uppgift med de upplys- ningar som lämnas i kontrolluppgif- ten.

• Sida 100
•  Original

Prop. l982/83:94 '

Bidragsskattekommitténs författningsförslagl

Prop. i982/83:94 103

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt bokföringsmässiga grunder men utan räkenskapsavslutning medelst vinst- och förlustkonto. skall beträffande innehållet i självdeklaration i tillämpliga delar gälla även vad ovan sägs. '

Vid redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall gift skattskyldig uppge art och omfattning av sitt och makens arbete i förvärvskällan samt i övrigt lämna de uppgifter som erfordras för tillämpning av anvisningarna till 52.5 kommunalskattelagen (1928z370).

Vad i denna paragraf stadgas skall av livförsäkringsanstalt, såvitt angår försäkringsrörelse. iakttagas allenast i vad gäller uppgifter om huru värdesättningen å lager samt fordringar skett; härutöver skall iakttagas vad i 27,5 sägs om skyldighet att lämna där avsedda uppgifter.

Denna lag träder i kraft etc.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1982/ 83:94 - 104

Bilaga 4

Vissa frågor rörande statliga lån med villkorlig åter- betalningsskyldighet

Sammanfattningsvis anser SRF de framlagda förslagen väl underbyggda att ligga till grund för lagstiftning.

Svenska bankförcningen och Sveriges industriförbund:

Vi delar kommitténs uppfattning att 1973 års lagstiftningi princip innebär en riktig och ändamålsenlig skattemässig behandling av statsbidragen. Vi kan

• Sida 117
•  Original

Prop. 1982/83z94 117

också i allt väsentligt tillstyrka de föreslagna ändringarna i denna lagstiftning. vilka medför en anpassning av skattereglerna till företagsekonomiska principer och god redovisningssed. Detta gäller inte minst avgränsning mellan bidrag och lån. ett område där tillämpningen under senare år präglats av stor osäkerhet.

Lantbrukarnas skattedeIegation.'

Delegationen kan vitsorda att nuvarande regler medfört problem när det gäller att bedöma om viss stödåtgärd skall behandlas som bidrag eller som lån. Delegationen delar kommitténs uppfattning att skattereglerna bör anpassas efter de regler som gäller vid bokföringen. En sådan ordning skulle medföra klara och enhetliga regler och därmed underlätta rz'ittstillämpning- en. Delegationen tillstyrker därför att förslaget läggs till grund för lagstiftning.

Den nya lagstiftningen innebär relativt betydande förändringar. Det är viktigt att alla berörda företag informeras om den skattemässiga behandling- en av olika stödåtgärder. Enligt delegationens mening bör RSV utarbeta en broschyr i ämnet som kan utdelas till alla företag som erhåller statligt stöd.

En remissinstans. länsstyrelsen i Stockholms län, anser inte att den av kommittén föreslagna gränsdragningen mellan bidrag och län är lättilläm- pad. Länsstyrelsen anför:

Den kartläggning av olika former för statligt företagsstöd som kommittén genomfört visar att villkoren för dessa är mycket olika utformade och att det finns ett otal olika varianter på stödåtgärder. I betänkandet konstateras att bestämmelserna om beskattning av de direkta bidragen fungerar bra. Däremot råder oklarhet när det gäller gränsdragningen mellan bidrag och lån. Avgörande vid gränsdragningen måste vara klara villkor för utgivande av det aktuella stödet — inte huruvida det betecknas som län eller som bidrag. Man saknar i betänkandet förslag om tillräcklig samordning och enhetliga lättillämpade regler vid denna bedömning. Sådana regler skulle underlätta handläggningen för såväl skattemyndigheterna och bidragsgivarna som för bidragstagarna. .

Länsstyrelsen delar kommitténs åsikt att en klar gränsdragning mellan bidrag och lån måste göras och att man därvid bör sträva efter att den skattemässiga fördelningen på lån respektive bidrag överensstämmer med den bokföringsmässiga. (Bokföringen förutsättes ske enligt god rcdovis- ningssed och beträffande redovisningen av statsbidrag grundas på bokfö- ringsnämndens anvisningar avseende dessa stöd).

Enligt STU medför kommitténs förslag så stora redovisningsmässiga förändringar att förslaget inte bör genomföras om inte korrigerande åtgärder samtidigt vidtas. STU anför:

För STUs del innebär förslaget att ett helt nytt skattemässigt synsätt läggs på STU-anslag. Det innebär olika konsekvenser för anslagsmottagarna. Förslaget är till fördel för anslagsimittagare som utgörs av företag med etablerad. vinstgivande verksamhet. För denna kategori innebär förslaget.

• Sida 118
•  Original

Prop. 1982/83z94' ' ns

jämfört med nuvarande ordning. att en möjlighet till långsiktig skattekredit skapas. med påföljande likviditetsförbättring.

För små och medelstora företag som befinner sig i ett expansionsskede eller där STU-projektet är en väsentlig del i verksamheten har förslaget uppenbara nackdelar. Den allvarligaste nackdelen är den kraftiga negativa soliditetspåverkan med följande vidarefinansierings- och likvidationspro- blem som förslaget kan innebära. För ett företag i kraftig tillväxt är hög kreditkapacitet och förmågan att attrahera riskkapital livsviktig. Finansie- ringsfrågorna har också under senare tid upplevts som mer väsentliga av företagen. Situationen har försämrats för åtskilliga företag eftersom soliditet och lönsamhet har sjunkit till en otillfredsställande nivå.

STU anser att det är väsentligt att statligt stöd kombineras med regler som möjliggör att stödet får avsedd effekt. Förutsättningarna kan därvid vara väsentligt olika för Olika företag. STU föreslår därför. för att ytterligare stimulera företag som får statligt villkorligt stöd för utvecklingsarbetc. att företagep ges möjlighet att välja om de vill betrakta stödet som län eller intäkt. De praktiska konsekvenserna av en sådan ordning är från statsfinan- siell synpunkt försumbar. och är inte heller till påtaglig nackdel vad gäller företagens relation med sin omgivning såsom borgenärer. skattemyndigheter, etc.

Det bör även beaktas att en större del. ca 75 %. av utbetalda villkorade stöd aldrig återbetalas. I dessa fall bokförs stödet som ett bidrag inom 10 år från projektets slutrapportcring. dvs: inom ca 15 år från utbetalningsdagar- na. Frågan om rätt beskattningsår och möjlighet till förlustutji'imning under hela 15-årsperioden blir därför av stor betydelse. Endast en mindre del av projekten lyckas och stödet återbetalas. Av motsvarande företag kommer dessutom inte alla att helt slutbetala stödet.

STU finner att bidragsskattekommitténs förslag medför så stora redovis- ningsmässiga förändringar att förslaget ej bör genomföras om inte korrige- rande ätgärder samtidigt vidtages. vilket också kommittén påpekat (s. 132). Likvidations- och soliditetsproblematiken. frågan om förlängd möjlighet till underskottsavdrag. samt om rätt beskattningsår måste vara lösta innan kommitténs förslag genomförs.

Statens industriverk framhåller att kommitténs förslag i vissa fall torde medföra besvärande konsekvenser för mottagare av s. k. produktutveck- lingslån. Sådana lån kunde tidigare beviljas 'av regionala utvecklingsfonder. Lånen har numera ersatts av en ny finansieringsform. benämnd utvecklings- kapital. lndustriverket anför:

lndustriverket avser sådana fall när enskilda personer (innovatörer) delfinansierat ett utvecklingsprojekt med produktutvecklingslån. Dessa personer torde relativt ofta ha svårt att för skattemyndigheterna förete kostnader som är avdragsgilla under det beskattningsår som ett lån avskrivcs. Syftet med införandet av dessa län har varit att genom samhälleligt risktagande stimulera produktförnyelse. Om enskilda personer för sitt uppehälle tvingats ta en viss andel av ett lån i anspråk för det egna arbetet, bör detta enligt industriverkets mening vid eventuell avskrivning av länet inte leda till några skattekonsekvenser för låntagaren. Kommittén har i för liten omfattning berört konsekvenserna av ovan berört slag och industriverket anser att dessa behövt en djupare analys.

• Sida 119
•  Original

Prop. 1982/83z94 1 19

Lantbrukarnas sk(uredelegation:

Enligt delegationens uppfattning bör den indirekta beskattningsmetoden även få tillämpas på inventarier. Det förhållandet att avskrivningstiden för inventarier är kort bör inte få hindra önskvärd inkomstutjämning genom extra avskrivning av inventarier. Problem kan eljest uppkomma framför allti fråga om byggnadsinventarier där det kan röra sig om betydande belopp. Delegationen kan inte se någon olägenhet att medge extra avskrivning. De berörda företagen kan i regel förutsättas redovisa invcntarievärden som vida överstiger den extra avskrivningen. '

Svenska blur/(föreningen och Sveriges industriförbund:

I fråga om stödlän som efterskänks föreslår konnnittén att bestämmelser införs som i princip innebär att samma regler skall tillämpas som när bidrag utgått. Dock görs den skillnaden att den s. k. indirekta metoden med reducering av avskrivningsunderlaget endast skall få tillämpas beträffande tillgångar för vilka plancnlig avskrivning tillämpas. Den kommer därmed inte att få användas i fråga om inventarier. Kommittén motiverar detta förslag med att avskrivningstiden för inventarier är så kort att något behov av en rätt till extra avskrivning inte föreligger i detta fall. Enligt vår mening bör den indirekta metoden få användas även vid räkenskapscnlig— och restvär- desavskrivning på inventarier. I annat fall kommer i viss utsträckning bidrag genom avskrivning av lån för invcntarieanskaffning att medföra inte avsedda beskattningscffekter: Vi vill tillägga att efterskänkta lån hittills i praktiken torde ha ansetts utgöra bidrag och därför behandlats enligt för bidragen gällande skatteregler. ' '

Problemen med att fördela stödbelopp mellan olika tillgångsslag tas också upp.

RSV:

RSV vill här också peka på att problem kan uppstå när ett statsbidrag ges som en klumpsumma. avsedd att täcka exempelvis kostnaden för uppföran- det av en rörelsebyggnad och de för rörelsen erforderliga inventarier som skall ingå i byggnaden. Fråga uppkommer då hur anskaffningskostnaden för byggnaden respektive inventarierna skall beräknas. Enligt RSV bör i ett sådant fall bidraget schablonmässigt fördelas på byggnaden respektive inventarierna. Fördelningen bör ske utifrån storleken på de kostnader som är hänförliga till de arbeten som bidraget har avsett.

Allmänna (')rnlmdel för mellunkmnmunala mål:

Kommittén föreslår (tionde stycket sista meningen av anvisningarna till 19 så kommunalskattelagen) att om skattskyldig inte kan visa vartill visst stöd använts det skall anses ha an 'ånts till direkt avdragsgilla utgifter. Bestäm-

• Sida 128
•  Original

Prop. 1982/83z94 . 128

melsen synes innebära att stödet då skall behandlas som en vanlig intäkt. Om bidraget lämnas för t. ex. uppförande av en anläggning, som skattemässigt skall behandlas delvis som byggnad. delvis som inventarium. kan fråga uppkomma hur bidraget skall proportioneras. Det bör slås fast i lagtext eller motivuttalande hur detta skall ske. En sådan proportioncringsregel synes lämpligen kunna tillämpas även i de fall att bidraget avser såväl omkostnader som byggnad och inventarier. Den i betänkandet föreslagna regeln skulle då endast bli subsidiär.

Lantbrukarnas Skattetlelegatittm:

Enligt sista meningen i tionde stycket av nyssnämnda anvisningar skall. om den skattskyldige inte kan visa vartill visst stöd använts, detta stöd hänföras till direkt avdragsgilla utgifter. Eftersom skatteeffekterna kan inträffa relativt lång tid från stödets utgivande kan vissa problem uppstå beträffande bevisningen av vad stödet använts till. Enligt delegationens uppfattning bör kraven på bevisning inte vara stora. Det bör vara tillräckligt att den skattskyldige gör sannolikt att stödet använts för investering i vissa avskrivningsbara tillgångar för att stödet skall anses hänförligt dit och att därför den indirekta bcskattningsmetoden skall få användas.

Kammarrätten i Stockholm framhåller att svårigheter kan uppkomma om beviskraven på den skattskyldige sätts för högt.

Sammanfattningsvis får styrelsen för samefonden anföra att bidragsskatte- kommitténs f('.')rslag rättsligt inte kan beröra samefonden.

Svenska samernas riksförbund:

] den uppräkning som lämnas å s. 108 över vissa stiftelser och fonder som bedriver sin stödverksamhet "helt eller delvis med statliga och/eller kommunala medel" anges bl. a. samefonden. Någon grund för att hänföra samefonden till denna kategori redovisas inte.

Mot denna bakgrund är det nödvändigt att klargöra vad samefonden är. Grunden för samefonden — och dess föregångare lappfonden jämte vissa dclfondcr— är. som det framhålls i propositionen l97lz51 med förslag till ny rennäringslag. m. m., "den kollektiva folkgruppsrätten".

Fondens nuvarande kapitalbehållning jämte årligen influtna medel genereras av att intrång görs i den samerna tillkomna rätten alternativt att upplåtelse lämnas någon att nyttja samerna tillkommande rättigheter exempelvis jakt och fiske. Som framgår av högsta domstolens avgörande 1965 s. 492 ingår de samiska rättigheterna inte i markägandet. Det skall anmärkas att det här redovisade inte på något sätt bygger på en förutsättning att samerna skulle behöva vara "ägare" till sina områden. utan utgår från det rättsläge som gällande rätt anses bygga på.

Mot här redovisad bakgrund är det direkt rättsstridigt att. som utredningen gör, hänföra samefonden till att helt eller delvis bedriva sin verksamhet med statliga medel. Den speciella del som tillförs samefonden från anslaget Bidrag till samisk kultur kanaliseras särskilt och utgår inte till någon del till näringsverksamhet utan är helt förbehållet kultur- och organisationsända- mål.

• Sida 134
•  Original

Prop. l982/83:94 . 134

Från en delvis annan utgångspunkt kan dessutom följande resonemang föras. Grunden för samefonden är alltså. som ovan redovisats. den kollektiva folkgruppsrättcn. Detta innebär att i princip halva ersättningen vid exempelvis en exploatering går till samefonden medan den andra går till den eller de direkt berörda samebyarna. Vad gäller beskattningssituationen hos samebyn är det helt klart att en allframtidsersättning för en markförlust är en sådan kapitalförlust som inte skall bli föremål för inkomstbeskattning. Med det resonemang utredningen bygger sin redovisning på skulle dock den del av ersättningen som kanaliseras via samefonden komma att bli föremål för inkomstbeskattning. Det finns exempel på att civilrättsliga respektive skattemässiga bedömningar kan skilja. Detta får dock inte leda till sådana uppenbara orättvisor som skulle bli följden om bidrag till sameby ur samefonden skulle bli föremål för inkomstbeskattning eller att motsvarande kostnader inte dras av alternativt att den indirekta metoden med reducering av avskrivningsunderlaget med bidragsbcloppet skulle komma till använd- ning.

Eftersom de frågor som sammanhänger med samefonden uppenbarligen inte blivit föremål för något närmare studium av utredningen är det nödvändigt att dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhet i vidare propo- sitionsarbete och på annat sätt. Ett fullföljande av utredningens resonemang skulle få till följd en raffinerad form av konfiskation av samerna tillkom- mande skadestånd för all framtid, m. m.

Den skattemässiga behandlingen av stöd från allmänningar tas upp i två yttranden.

A[Imänningsutredningen (Jo 1979:()4):

Enligt sina direktiv har allmännin'gsutredningen att göra en fullständig översyn av bl. a. den särskilda lagstiftningen rörande allmänningsskogarna i Norrland och Dalarna (SFS 1952:167). Med vissa undantag skall de associationer som dessa skogar tillhör jämlikt lag och reglementen fördela sina årliga nettoavkastningar i form av bidrag på delägare och andra i bygderna som söker bidrag för sin näringsverksamhet och då så gott som alltid till investeringar i denna. De ifrågavarande associationerna är på statsmakternas initiativ tillskapadc för länge sedan genom avvittring just för att utgöra ett ekonomiskt stöd åt befolkning och näringsliv i den berörda glesbygden. .

Under sitt arbete har allmänningsutredningen observerat att det hos mottagare av bidrag från allmänning liksom hos vissa skattemyndigheter råder tveksamhet om den indirekta metod vid beskattning som får tillämpas i fråga om statsbidrag - innebärande att ingen omedelbar beskattning inträder efter bidragsmottagandet utan att beskattningen sker så att underlaget för avskrivning av investering minskas med erhållna bidraget — också kan komma till användning då det gäller bidrag utdelade av allmänningsassocia- tion. Det är därför tillfredsställande att på s. 180 i det remitterade betänkandet uttalats: "Den indirekta metoden bör alltså enligt kommittén få tillämpas när bidrag från allmänningsskogarna använts för anskaffande av avskrivningslnira tillgångar."

Allmänningsntredningen föreslår dock att det citerade kommitteuttalan— det förtydligas så att det klart avser tillgångar i såväl fastighet som inventarier. Vidare förordar utredningen att detta i klarläggande syfte

• Sida 135
•  Original

Prop. 1982/83:94 135

återges i departementschefsanförandet i den kommande propositionen i anledning av betänkandet.

I detta sammanhang finner utredningen sig böra anmäla ytterligare ett beskattningsproblem vid allmänningars bidragsgivning.

Såsom anges på s. 1 14 i remitterade betänkandet anförde departements- chefen i propositioncn 1975148 bl. a.: "i vissa fall lämnar samfälligheter bidrag till enskilda jordbrukare. vilka bidrag avser att helt eller delvis täcka speciellt angivna kostnader. Jag syftar härvid på sådana bidrag som allmänningsskogar och liknande samfälligheter enligt sina stadgar utger till enskilda jordbrukare för vägar m.m. För sådana bidrag bör allmänna skatteregler gälla. Utgår bidrag enligt särskild föreskrift för att täcka enskild jordbrukares kostnad av angivet slag torde detta bidrag anses avdragsgillt för samfälligheten men skattepliktigt för mottagaren eftersom bidraget utgår för hans näring. Mottagaren är i sådant fall givetvis berättigad till avdrag för värdeminskning av anläggningen enligt sedvanliga regler. Nämnda bidrag och liknande utbetalningar är med andra ord inte att hänföra till utdelning- ar."

Med detta uttalande som grund har vissa skattemyndigheter gjort tolkningen att bidrag som av allmänning tilldelas ickedelägare ej är avdragsgilla för allmanmnt.sassoctattonen

För allmänningsutredningen framstår denna tolkning såsom orimlig. Som förut antytts har allmänningsskogarna avvittrats för att utgöra ett ekono- miskt stöd åt befolkning och näringsliv i de bygder/socknar där skogarna ligger och detta oavsett formellt delägarskap eller inte. (De formellt delaktiga har inte gjort någon prestation för att vinna delägarskapet och associationen har ingen rätt uttaxera från delägarna.) Gällande lag och av regeringen fastställda reglementen inriktar bidragsgivningen på såväl del- ägare med jordbruksfastighet som på bygden i stort. De sist åsyftade bidragen kan vara antingen individuella eller kollektiva. Systematiken i bidragsgivningen kan utläsas ur bilagda- schablonskiss. Normalt används minst 85 (.fi- av de årligen utgående totalbeloppen till bidrag för omedelbara, konkreta investeringar hos mottagarna.

Det redovisade tordc innefatta tillräckliga motiv för att inte göra någon åtskillnad i avdragshänseendc vid beskattningen av bidragsgivande allmän- ningar. Förutom att för allmänningarna bör gälla skattemässig likabehand- ling av de utbetalade bidragen oberoende av till vilken mottagarkategori de' går och att dubbelbeskattning. till den del det f. n. är fråga om, undviks är det av intresse för statsmakterna att allmänningarnas årliga avkastning avsedd för bidragsgivning inte beskärs utan att all avkastning får direkt stödja näringsliv och sysselsättning i den nu drabbade glesbygden.

Allmänningsutredningen förordar att föredragande departementschefen i samband med förslag till riksdagen i anledning av kommittébetänkandet också gör uttalande som klargör att alla bidrag från allmänningar till direkt eller indirekt stöd åt näringslivet och befolkningen inom kommunen — inkl. av enskilda bildade vägsamfälligheter i skogsbygderna — är avdragsgilla för allmänningen.

Lantbrukarnas skultedelegarimi:

Kommittén anser att skattereglerna om statligt företagsstöd även bör tillämpas på motsvarande stöd som utges av fristående organ såsom fonder

• Sida 136
•  Original

Prop. 1982/83:94 136

och stiftelser. Någon lagreglering härav har emellertid inte ansetts möjlig.

Delegationen delar kommitténs uppfattning och vill särskilt understryka det uttalande som kommittén gjort beträffande bidrag från allmänningssko- gar m. fl. samfälligheter. Kommittén anför (s. 180) att den indirekta beskattningsmetoden bör få tillämpas när bidrag av förevarande slag använts för anskaffande av avskrivningsbara tillgångar. Enligt delegationens uppfatt- ning bör departementschefen göra ett särskilt uttalande i frågan i den kommande propositionen.

Norrlandsfonden.'

Norrlandsfonden ifrågasätter införandet av kontrolluppgift i nyssnämnda avseenden. Förekomsten av kontrolluppgift påverkar icke den bokförings— mässiga redovisningen hos den som mottagit stöd. Stödet kan — kontroll— uppgift till trots — redovisas felaktigt.

Om kontrolluppgift anses nödvändig för aktuella stöd. synes samma behov finnas för övriga statliga stöd. t. ex. sysselsättningsstöd.

Sveriges adl'okatsamftmd:

Mot lydelsen i den av utredningen föreslagna ändringen i 37 å taxerings— lagen (1956:623) har samfundet ingen erinran. Dock ifrågasätts om ändringen som sådan verkligen erfordras och om den avsedda uppgiftsskyl- digheten är nödvändig.

_S'I'U:

STU anser i likhet med kommittén att begreppet utvecklingsbolag är för Vidsträckt för att medge en generell avdragsrätt för anslag till dem. STU

• Sida 140
•  Original

Prop. 1982/83z94 ' 140

instämmer därför i kommitténs förslag att avdragsrätt bör begränsas till bidrag till regional utvecklingsfond. samt efter ansökan i det särskilda fallet jämväl till annan än regional utvecklingsfond.

Statens industri verk .'

Slutligen. vad avser avdragsrätten för bidrag till regionala utvecklingsfon- der i samband med strukturrationaliscring. ställer sig industriverket positivt till kommitténs f("h'slag. Genom fondernas styrelsesammansättning. statlig kontroll etc. . garanteras de medel som fonderna handhar att komma till bästa användning. Utvecklingsfonden i Västernorrlands län har i sitt remissvar understrukit riktigheten i att denna konstruktion valts.

Regionala utvecklingsfonden i Västernorrlands län:

Som också framgår av utredningen har Svenska Cellulosa Aktiebolaget förmedlat sina sysselsättningsfrämjande bidrag till företag i Kramforsrcgio- nen via Utvecklingsfonden. Mot bakgrund av de fi.")rhällandevis goda resultat som kunnat uppnås tack vare bidragen. vill vi från Utvecklingsfondens sida. understryka vikten av att företag. som på detta sätt önskar bidra till att skapa ersättningssysselsättning. stimuleras härtill genom en utvidgad avdrags- rätt.

A rbelsmarknadsstyrelsen .'

Styrelsen har från de synpunkter som den har att beakta inte något att erinra mot dessa förslag. Vad kommitten har betecknat som strukturratio- nalisering förutsättes härvid innefatta alla sådana strukturella förändringar av sysselsättningen som kan tänkas utgöra skäl för företagen att lämna här åsyftade bidrag.

Länsstyrelsen i Kristianstads län:

Enligt sina direktiv skall kommitten föresla de ändringar eller komplette- ringar av gällande skatteregler. som är nödvändiga för att bringa klarhet i de s. k. utvecklingsbolagens skatteförhållanden. I direktiven hävdas vidare, att behov uppenbarligen föreligger av tydliga regler om hur bidrag till och från utvecklingsbolag skall beskattas. Kommitténs undersökningar visar emeller- tid. att någon entydig definition av begreppet utvecklingsbolag knappast kan uppställas. Sålunda torde endast ett par bolag i landet kunna inrymmas i den beskrivning av ett utvecklingsbolag. som givits i direktiven. Mot denna bakgrund har kommittén valt att föreslä att rätt till avdrag införs för bidrag. som under vissa villkor lämnas till regional utvecklingsfond.

Länsstyrelsen instämmer för sin del i kommitténs uppfattning. att goda skäl talar för att avdragsrätt införs för sådana kostnader för sysselsättnings- skapande åtgärder. som beskrivs i direktiven. Den av kommittén föreslagna lösningen inrymmer emellertid ett betydligt större antal åtgärder än de bidrag till utvecklingsbolag. som omtalas i direktiven. Med hänsyn till det mycket begränsade antalet utvecklingsbolag. som en lagstiftning enligt direktiven synes ha avsett att omfatta. torde avdragsfrägan kunna ha lösts med en regel innebärande. att regeringen efter ansökan kan medge. att

• Sida 141
•  Original

Prop. 1982/83z94 ' 141

avdrag får göras för vissa kostnader för sysselsättningsfrämjande åtgär- der.

Bortsett från det faktum. att den av kommittén föreslagna rätten till avdrag för vissa bidrag till utvecklingsfond går längre än vad som erfordras med hänsyn till direktiven. talar emellertid goda skäl för att avdragsrätt införs för bidrag. som lämnas till utvecklingsfond. Något villkor om att bidraget skall lämnas i samband med strukturrationalisering och användas för sysselsätt- ningsskapande åtgärder behöver emellertid inte uppställas. Om ett företag lämnar bidrag till utvecklingsfond. torde kunna antas att bidraget har sådant samband med den bedrivna verksamheten att avdrag kan motiveras. En sådan lösning medför också att taxeringsnämnderna befrias från uppgiften att avgöra om ett bidrag lämnas i samband med strukturrationalisering eller av annat skäl.

Länsstyrelsen tillstyrker därför förslaget att införa en ny anvisningspunkt 18 a till 29 & kommunalskattelagen. Dock bör avdrag medges för alla bidrag till utvecklingsfond under förutsättning att bidragen lämnas utan villkor.

Företagareförbundet SFR:

Den föreslagna nya punkten 18 a i anvisningarna till 29 å kommunalskatte- lagen uppfattar vi som en kodifiering av gällande rätt. Detta synes texten på s. 200—201 i betänkandet ge vid handen. Till undvikande av tvister om avdrag för bidrag. som lämnats innan den nya anvisningspunkten träder i kraft. vill vi dock förorda att bestämmelsen ges uttrycklig tillämpning på jämväl sådana bidrag.

Svenska hankföreningen och Sveriges industriförbund:

Kommittén föreslär också införandet av en lagstadgad rätt till avdrag för bidrag som i samband med strukturrationaliscring lämnas till regional utvecklingsfond samt en rätt för regeringen att förordna att bidrag av denna art som lämnas till annan än sådan fond skall vara avdragsgilla vid taxeringen. Enligt vår mening borde särskild lagstiftning inte erfordras för att bidrag av detta och liknande slag skall anses avdragsgilla vid taxeringen. För bedömningen av avdragsrätten borde generellt gälla en presumtion för att de ekonomiska åtaganden som ett företag gör är av betydelse för dess verksamhet. Endast där det är uppenbart att så inte är fallet borde avdrag vägras. Med en sådan bedömningsgrund skulle säväl här aktuella kostnader i samband med strukturrationalisering som t. ex. kostnader för miljö- och personalvård regelmässigt anses avdragsgilla.

Erfarenheten visar emellertid dess värre att risken för att avdrag inte medges för ifrågavarande kostnader är betydande. Kommitténs förslag till lagreglering av avdragsrätten bör därför genomföras. Samtidigt bör dock understrykas att lagregleringen inte innebär någon egentlig vidgning av avdragsrätten utan endast ett förtydligande av denna i syfte att undvika processer inom detta område.

Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer anser inte att en dispensregel skall införas. Föreningen anför:

En lagstiftning som innehåller regler med många undantag blir krånglig. I skattelagstiftningen sätts åtskilliga bestämmelser ur kraft genom dispensmöj-

• Sida 142
•  Original

Prop. DBZ/83:94 142

ligheter. Det är föreningens mening att lagreglerna i möjligaste mån utformas på ett sådant sätt att alla skattskyldiga direkt skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande. Undantagsregler och dispenser skall vara så få som möjligt. 1 det nu aktuella fallet synes tillräcklig anledning att införa en särskild dispensregel inte föreligga.

10 Lagtexten m. m.

Vid remissbehandlingen har gjorts en del påpekanden i fråga om den föreslagna lagtexten.

Kanmtarränen [Stockholm anser. i likhet med kommitten. att det knappast är nödvändigt att i KL införa en legal definition av begreppet statsbidrag. Kammarrätten anför vidare:

I sitt förslag till ändring av anvisningarna till 19 & Kl. använder kommittén begreppet "näringsidkare för hans näringsverksamhet" vilket finns i gällande lagtext. Uttalanden i direktiven och av kommittén synes ge vid handen att härvid med näringsidkare förstås utövare av varje slag av näringsvcrksamhet. oberoende. av i vilken form verksamheten bedrivs. Begreppet näringsidkare finns inte preciserat därutöver vare sig i samband med 1973 års lagstiftning eller i det föreliggande förslaget. Att begreppet bör tolkas restriktivt borde följa av att fråga är om tolkning av 1945 KL. Å andra sidan är termen näringsidkare inte ett begrepp som är etablerat i skatterätten i övrigt. Detta talar för att man för tolkningen skulle vara hänvisad till civilrättsliga regler. närmast bokföringslagen (1.976:135). där begreppet näringsidkare har en tämligen vidsträckt innebörd (jfr prop. 197511ll4 s. 203).

L.?töver tolkningsspörsmål av angivet. mer generellt slag ger begreppet näringsidkare anledning till frågor av mer konkret innebörd. Så kan t. ex. i många fall fi.")rcningar och samfå'illigheter inte betecknas som näringsidkare. Samfälligheter kan — även där organisationen i sig är en självständig juridisk person — beroende på omständigheterna taxeras antingen som självständiga skattesubjekt eller efter liknande regler som gäller för handelsbolag. [ det senare fallet skulle reglerna för näringsidkare bli tillämpliga. men i det förra inte. En liknande frågeställning ger sig till känna med avseende på aktiebolag. Ett rörelsedrivande sådant bolag skall. såvitt framgår av gjorda uttalanden. betraktas som näringsidkare i förevarande sammanhang. Fråga uppkommer då om detta också gäller den som i egenskap av ägare av och anställd företagsledare i bolaget har fått stöd av det allmänna för att driva f(frretagct på visst sätt eller i viss omfattning. Någon beskattning av bidraget kan i det fallet normalt inte förekomma med stöd av reglerna i anvisningarna till 19 & KL vare sig för bolaget eller för ägaren. Beroende på om ägaren/företagsledaren är att betrakta som näringsidkare eller inte kan emellertid en konkurrenssituation uppstå mellan skattefrihetsregcln i nyssnämnda atwisningspunkt och de allmänna reglerna i KL om beskattning av inkomster av tillfällig natur. t. ex. inkomst av tjänst.

RS V:

RSV vill i detta sammanhang ifrågasätta om inte åttonde stycket av anvisningarna till 19 & KL bör förtydligas. Villkoret att bidraget har använts för att bestrida en utgift. för vilken rätt till avdrag inte föreligger. kan uppfattas på så sätt att ett statsbidrag till den del det har utgått för eget arbete

• Sida 143
•  Original

Prop. 1982/83z94 143

är skattefritt. Det hör av formuleringen klart framgå att den utgift som åsyftas är 'en sådan utgift som inte endast i det enskilda fallet är icke-avdragsgill. utan även rent principiellt är av sådan natur. Förtydligandet bör göras även i tionde stycket av anvisningarna.

Sk ogsstv relsen :

På ett par punkter som även berör skogsbruket har det ansetts föreligga vissa oklarheter om tillämpningen av anvisningarna till KL vad avser den skattemässiga behandlingen av statsbidrag. En av punkterna är att det har påståtts föreligga en viss osäkerhet när det gälltatt fastställa avskrivnings- underlaget i de fall statsbidrag utgått för anskaffande av markanläggning. Kommittén påpekar att denna osäkerhet numera har undanröjts genom ändring i anvisningarna till KL (SFS 1981295).

Innebörden av ändringen är att statsbidraget i sin helhet anses belöpa på den avskrivningsbara delen av anskaffningsvärdet. Skogsstyrelsen har tidigare i år i sitt yttrande till industridepartementet över virkcsförsörjnings- utredningens betänkande (SOU 1981z81.) riktat invändningar mot den nya bestämmelsen (punkt 4. femte stycket av anvisningarna till 22 & KL"). Skogsstyrelsen påpekade att regelns utformning innebär orimliga konse- kvenser i första hand i de fall då hela anskaffningskostnaden får avskrivas (täckdikning) och att regeln dessutom strider mot anvisningarna till "19 & KL. Vidare ifrågasattes det om inte statsbidrag borde anses utgöra ett bidrag till anskaffningsvärdet i sin helhet även i de fall då inte hela anskaffnings 'ärdet är avskrivningsbart.

Det kan konstateras att det i den av regeringen nyligen lagda propositionen (l98l/82: 182) om ändrade regler för skogskonto m. m. föreslås att avdrag för årlig värdeminskning av skogsvägar skall beräknas till 10 % av hela anskaffningsvärdet. Någon ändring av den ovannämnda anvisningspunkten till 22 å Kl. föreslås dock inte. Departementschefen anför att den av skogsstyrelsen väckta frågan kommer att behandlas i samband med att ställning tas till bidragsskattekcnnmittens förslag.

Skogsstyrelsen vill därför ånyo peka på den bristande överensstämmelsen mellan åttonde stycket punkt b av anvisningarna till 19.5 Kl. och punkt 4 femte stycket av am'isningarna till 22 s KL och framhålla att det är angeläget att ändring sker.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

Kommittén påpekar att ovan nämnda reglers placering i anvisningarna till 195 KL är tveksam i systematiskt hänseende men avstår från att föreslå någon ändring i detta avseende. För att åstadkomma anknytning till aktuell förvärvskälla skulle eventuellt en hänvisning kunna tas in i anvisningarna till Zl och 28 ss KL- med följande lydelse: ”Statsbidrag utgör intäkt av jordbruksfastighet/rt'örclse i den utsträckning som anges i åttonde t. o. m. nionde st atwisningarna till 19 &?

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus [än:

En grundläggande princip för både de nuvarande och de föreslagna bestämmelserna är. att skattemässiga avdrag inte skall medges för kostnader som bestrids med bidragsmedel. Tekniskt sker detta genom att i princip kvittalbidraget mot vid taxeringen avdragsgilla kostnader. Enligt bestäm- melsernas ordalydelse är det användningen av stödmedlen som är z-tvgörande

• Sida 144
•  Original

Prop. DBZ/83:94 144

vid tillämpningen av beskattningsrcglerna. Från redovisningsmässig s_vn— punkt tordc man emellertid böra se ett företags tillgångar och kostnader som så att säga totalfinansierade av summan av upplånat kapital. eget kapital och intäkter. Någon "öronmärkning" av finansicringskällorna för olika använd- ning kan då inte ske. Detta synsätt kommer till uttryck bl.a. i den på rcdovisningsområdct gängse finansieringsanalysen (se t. ex. Föreningen Auktoriserade Revisorers rekommendationeri redtwisningsfrågor. nr 10 och Näringslivets Börskommittés "Utlåtande med vissa rekommendationer för de börsregistrerade företagens informationsgivning"). Redovisningsmässigt synes det således inte vara korrekt att hänföra en viss finansieringskälla. t. ex. statsbidrag. till en viss användning. Såsom angetts i utredningsdirek- tiven bör bestämmelserna om beskattning av företagsstöd anpassas till företagsekonomiska principer. Bestämmelserna bör därför ta sikte på ändamålet med stödet i stället för användningen. Detta torde inte medföra några praktiska förändringar. Även vid tillämpningen av nuvarande bestäm- melser med den nu kritiserade formuleringen. ligger det nämligen närmast till hands att utgå från just ändamålet. som stödgivaren angett. och sedan undersöka om investeringen — eller vad ändamålet nu avser — har genomförts.

På 5. 206 i betänkandet påpekas. att det endast i undantagsfall torde förekomma. att statsbidrag lämnas till näringsidkare för att täcka ej avdragsgilla kostnader. Stadgandet i första meningen i åttonde stycket av anvisningarna till 19 & KL sägs därför vara närmast av formell natur. Enligt länsstyrelsens mening bör stadgandet då placeras sist i stycket. Vidare bör det dubbeltydiga ordet "utgår" bytas ut mot "lämnas" el. dyl.

Sista satsen i andra meningen av punkten a) i åttonde stycket bör lyda " ...... . har den skattskyldige rätt att i stället få avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då bidraget tas upp som intäkt".

Tredje meningen av punkten a) bör formuleras i ledigare stil. förslagsvis ”Yrkande om detta skall göras i deklarationen för det beskattningsår då yrkande om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha framställts".

1 andra meningen i punkten a) har enligt kommitténs förslag ordet "upptages" ändrats till "tas upp". [ konsekvens med detta bör då också ordet "upptagits" i punktens fjärde mening och i fjärde meningen i tionde stycket ändras till "tagits upp".

Sista satsen i andra meningen av punkten b) i åttonde stycket bör förkortas till '" ...... . utgör skillnaden skattepliktig intäkt".

Enligt betänkandet s. 177 skall de föreslagna bestämmelserna om den skattemässiga behandlingen av efterskänkta stödbelopp vara tillämpliga även på "avskrivna” lånebelopp. Detta framgår emellertid inte av ordaly- delsen i förslaget till tionde stycket av anvisningarna. som innehåller de avsedda bestämmelserna. Inledningen till stycket bör därför formuleras om så att stycket blir tillämpligt på alla statliga företagsstöd. som inte redan vid lämnandet utgör statsbidrag och av denna anledning i stället skall behandlas enligt det föreslagna åttonde stycket.

• Sida 145
•  Original

Prop. 1982/83z94 145

]] [likvidationsreglerna

Den i industridepartementets promemoria föreslagna ändringen av aktiebolagslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran av kammarrätten i Stockholm. RSV. allmänna ombudet för mellankommuna/a mål. Skogssty- relsen. arbetsmark'nadsstvrelsen. länsstyrelserna i Kristianstads. Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. FAR, Företagareförbundet SFR, Svenska kommunförbundet. Svenska revisansamfumlet SRS. Svenska sparbanksför- eningen, Sveriges ackordscentral, Sveriges advokatsamfund. SHIO — Famil- jeföretagen, Sveriges redovisningskonsulters förbund. TOR samt Trädgårds- näringens riksförbund.

FA R :

Beskattningen av de företagsspccifika villkorslånen enligt kommunal- skattelagens dispensregel har lett till att lånen redovisats som intäkt. Detta redovisningssätt innebär ett avsteg från den grundläggande regeln att erhållet lån skall redovisas som en skuld. Som Bokföringsnämnden uttalat i sin anvisning om dessa låns redovisning är sådant lån "i realiteten att betrakta som bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet". Att det statliga stödet i de fall det är fråga om givits beteckningen "lån" i stället för "bidrag" synes närmast ha utrikeshandelspolitiska orsaker. Från FARs utgångspunkt finns det ej anledning att invända mot att staten i fortsättningen avstår från att använda den låneform. som sålunda innebär att sedvanlig skuldredovisning av lån frångås. även om det kan innebära svårigheter att finna former för stöd. som kan helt ersätta dessa lån. (Frågan om ersättande stödformer har endast i korthet berörts på s. 159—160 i bidragsskattekommitténs betänkan- de. Ds B 19817).

Av den remitterade promemorian framgår ej klart. huruvida den bygger på tanken att även företag som redan har beviljade "företagsspccifika villkorslån". för vilka regeringsdispens enligt särregeln erhållits, skulle övergå till att skuldredovisa dessa. FAR vill för sin del framhålla. att de förutsättningar varpå dessa låns redovisning bygger icke ändras genom att dispensmöjligheten i fortsättningen slopas för nya län. Det finns följaktligen ej anledning att ändra redan etablerad praxis i ifrågavarande företag. ej heller orsak för Bokföringsnämnden att ändra sin anvisning.

i den mån nya lån lämnas på likartade villkor efter ett avskaffande av dispensmöjligheten skall dessa däremot uppenbarligen skuldredovisas. Den i promemorian föreslagna ändringen av likvidationsbeståmmelserna i aktie— bolagslagen är därvid väl ägnad att undanröja risken av att bolag bedömes vara likvidationspliktiga trots att de erhållit ett statligt stöd. som bl. a. avsett att möjliggöra bolagets överlevnad och konstruerats i sådant syfte. Förslaget kan också vara ägnat att ytterligare klarlägga hur sådana äldre lån med regeringsdispens. vilka icke redovisas som skuld i de ordinarie årsbalansräk- ningarna. skall behandlas när fråga om likvidationsplikt uppkommer.

FAR vill därför tillstyrka förslaget om ändring av 13 kap. 25 aktiebo- lagslagen. Föreningen skulle dock finna det lämpligare om det föreslagna tillägget. som Föreningen utgår ifrån har tillämpning endast på ett mycket litet antal bolag. placeras i slutet av paragrafens tredje stycke i stället för i styckets början. före de regler som är tillämpliga i praktiskt taget varje beräkning av om ett bolag är likvidationspliktigt.

• Sida 146
•  Original

'Prop. 1982/83z94 146

FAR vill även fästa uppmärksamhet på redovisning och beskattning av upplupen ränta på företagsspccifika villkorslån. Vissa företag skuldför den ackumulerade räntan i balansräkningen. medan andra redovisar skulden endast inom linjen. Redovisningen i resultaträkningen varierar också. Skillnaden i behandling synes bl. a. bero på viss oklarhet beträffande den skattemässiga behandlingen. En skuldföring leder till oönskade effekter på sikt då den ackumulerade ränteskulden kan tära på det egna kapitalet. vilket inte varit avsikten med villkorslånet.

Svenska ret-'isorsamfimdet SRS:

Samfundet har i januari l982 lämnat remissyttrande över en inom industridepartementet upprättad promemoria (Ds I 198128) gällande översynen av det regionalpolitiska stödet till näringslivet. Vissa av de frågor som behandlas i nu föreliggande PM har varit föremål för belysning i den nämnda departementspromemorian. 1 nu föreliggande PM redovisas bl. a. problem som uppkommer om bidragskommitte'ns förslag om att villkorslå- nen inte skall behandlas som intäkt genomföres samt framhålles att stora problem för vissa mottagare av företagsspccifika villkorslån kan uppstå. Samfundet vill i sammanhanget understryka vikten av att regelsystemet) harmoniseras så att inte de skattemässiga och civilrättsliga reglerna går isär. Den föreslagna ändringen av 13 kap.. 2 .5 aktiebolagslagen tillstyrkes därför. .

För undvikande av tveksamhet angående behandlingen av lån av denna kategori är det enligt samfundets mening lämpligt. att det vid beviljandet av lånet klart anges hur det skall behandlas vid beräkningen av bolagets egna kapital enligt 13 kap. 12 & aktiebolagslagen.

LRF:

Genom den föreslagna ändringen i aktiebolagslagen uppnår man helt klart syftet att ett statligt stöd inte kommer att medföra en likvidatirmsplikt för företaget. Det är emellertid mera tveksamt om man uppnår det egentliga syftet med stödet. dvs. att förbättra företagets soliditet. eftersom villkorslå— net fortfarande kommer att inräknas i skulderna. Möjligen är detta inte av någon avgörande betydelse eftersom soliditetstalet inte säger allt om ett företag och i de fall ett företag har åtnjutit statligt stöd en särskild bedömning måste göras av dess ekonomiska ställning.

I samband med industristödsutredningens betänkande "Att avveckla en kortsiktig industristödspolitik" behandlades frågan om på vilket sätt staten bör engagera sig i statligt industristöd. Där framhölls att rekonstruktionen borde ske av aktiebolagen innan statligt stöd sätts in. Under förutsättning att dessa förslag accepteras så torde detta enligt LRFs bedömning innebära att företagsspecifika villkorslån som ges för att förbättra soliditeten i princip inte längre skall förekomma. Detta undanröjer sålunda behovet av att göra en förändring i aktiebolagslagen. LRF anser att det finns anledning att samordna resultatet av industristödsutredningens förslag med det föreliggan- de förslaget i promemorian.

STU anser att även skuld på grund av projektinriktat stöd skall undantas vid beräkningen av det egna kapitalets storlek. Styrelsen anför:

• Sida 147
•  Original

Prop. 1982/83:94 147

En stor och viktig del av STUs anslagsmottagare utgörs av små och medelstora företag. Aktiebolagsformcn är den huvudsakliga företagsform i vilken verksamheten bedrivs.

STU har genom åren konstaterat att ett hinder för dessa företag att snabbt utvecklas är för litet eget kapital och låg soliditet. det senare till stor del beroende på den skuldbörda som uppkommit under utvecklingsarbetet. Den genomsnittliga tiden för ett STU-projekt att nå fram till kommersialisering är 4.3 år. Därefter erfordras ytterligare stora insatser för produktionsanpass- ning. tillverkning och marknadsföring. Lågt eget kapital är Särskilt kritiskt för aktiebolag med utvecklingsprojekt som är stora i förhållande till den verksamheten. t. ex. bolag som startas för att exploatera ny teknik.

Förlusterna under utvecklings- och igångkörningstiden blir lätt större än vad som det egna kapitalet kan bära och bolaget blir likvidati(.>nspliktigt. Soliditeten har särskild betydelse för dessa företag och det finns-stor anledning att tillse att regler inte skapas som ytterligare försvårar utveck- lingsmöjlighcterna.

STU—stödet har hittills betraktats som ett statsbidrag. dvs. stödet har intäktsförts när det uppburits och därmed fått en positiv resultat- och soliditetspåverkan. 1 och med att skuldföring inte har skett har företagen klarat den långa utvecklingstiden utan att behöva komma i likvidationsplikt enligt aktielwlagslagen.

l promemorian konstateras att om ett företag redovisar ett statligt stöd som skuld minskas soliditeten. och bolaget riskerar att bli likvidationspliktigt. Uttalandet att detta inte utgör något större problem för de projektinriktade villkorslånen överensstämmer inte med STUs erfarenheter. För de fall där det projektinriktade stödet svarar för en stor del av ett företags verksamhet är återbetalningsförmågan naturligen kopplad till företagets resultatutveck- ling. liksom fallet är för-ft'.iretagsspecifikt stöd med återbetalningsskyldighet som är beroende av resultatutvecklingen. STU ifrågasätter därför om utredningens referensnmterial är representativt. STU finner stöd för sin uppfattning i Bidragsskattekommitténs betänkande (Ds B 1981zl7) (s. 130—132) som starkt poängterat sambanden med aktietmlagsreglerna. Reglerna för likvidationsskyldighet bör enligt STUs mening ses över i enlighet med bidragsskattekommittens förslag.

Det torde stå klart att det är angeläget att staten lämnar stöd med sådana regler att syftet med stödet uppnås. Att ett bolag kan tvingas i likvidation på grund av uppburet statligt utvecklingsstöd måste därför förebyggas. STU anser därför att även projektinriktat stöd skall behandlas så att vid bedömningen av om likvidationsplikt föreligger. företaget äger bortse från skuld på grund av uppburet stöd från STU.

Sveriges rulvokatsamfiuul tar upp frågan om särbehandling av riskkapital som lämnas även av andra än staten. Samfundet anför:

Samfundet kan tillstyrka att likvidationsregeln i 13 kap. 2 åå aktiebolagsla- gen ändras för att möjliggöra stödformer med riskvilligt kapital men anser att man i statens och näringslivets intresse samtidigt borde ta ställning till den rättsliga behandlingen av privat stöd med riskvilligt kapital.

En första fråga är om staten som föreslagits generellt skall avstå från att i likvidation och konkurs konkurrera med övriga oprioritcradc borgenärer. Detta innebär en förändring i förhållande till vad som nu gäller beträffande vissa typer av statliga lån och bidrag ochbeträffande vissa av de i betänkandet redovisade villkorslånen (NCB. AB Bofors-Kilsta. där det ena villkorslånet

• Sida 148
•  Original

Prop. 1982/83z94 148

t. o. rn. är prioriterat. och Svenska Rayon AB. där lånet visserligen satts efter skulderna i allmänhet men före ägarstödet).

Stöd med riskvilligt kapital lämnas ju även av andra än staten. Sålunda är det i första hand aktieägarna som brukar lämna stöd. Detta sker genom lån som eftersätts eller genom aktieägartillskott som stundom förenas med det villkoret att när bolaget har utdelningsbar vinst. sådant aktieägarstöd skall återbetalas som en skuld. Vidare förekommer det att stora leverantörer eller stundom kanske kunder har intresse av att stödja ett annat bolag med riskvilligt kapital och villkorligt efterger del av kundfordran eller för- skott. .

Det finns då anledning överväga huruvida statens fordran skall generellt sättas efter alla andra fordringar. Detta synes i vart fall inte vara befogat i relation till stöd av likartad karaktär som lämnas av aktieägaren. (Jämför villkorslånet till Svenska Rayon AB).

Företagsstöd från aktieägare och leverantörer med riskvilligt kapital som inte konkurrerar med borgenärernas fordringar förekommer i betydande omfattning särskilt inom industri och handelsföretag och i utlandsägda företag som inte kan stödjas med-koncernbidrag. Därför finns det anledning att överväga om inte en ändringi 13 kap. 2 & aktiebolagslagen borde omfatta också sådant stöd.

När förluster tärt på ett bolags eget kapital och stöd från aktieägare eller leverantörer för att undvika likvidation aktualiseras, försätts styrelse och företagsledning i ett svårt dilemma. Å ena sidan vill de inte ifrågasätta en "gynnares" ord. att erforderligt stöd skall lämnas. å andra sidan saknar de ett klart formellt stöd för att begära en skriftlig bekräftelse härpå. Om 13 kap. 2 & aktiebolagslagen innehöll en klar bestämmelse om att vid beräkningen av det egna kapitalets storlek hänsyn inte behövde tas till skriftligen utfäst stöd som i händelse av konkurs eller likvidation skall betalas först sedan övriga skulder till fullo betalts. skulle det innebära ett ökat tryck på aktieägaren att sanera balansräkningen i de former lagen föreskriver.

Villkorliga aktieägartillskott lämnas också som regel på villkor mycket likartade dem som nu beskrivs i förslaget till nytt tredje stycke i 13 kap. 2 ä aktiebolagslagen. Det är därför enligt samfundets mening svårt att se att det finns något bärande skäl för olika behandling av dylikt stöd från statens respektive från ägarens sida. Om även ägarens stöd kunde behandlas i samma paragraf kunde också samtidigt behandlas frågan om prioriteten mellan sådant stöd och statens stöd.

Norrlandsfonden ifrågasätter om den föreslagna ändringen är erforderlig. Fonden anför:

Det kan väl ifrågasättas. om en ändring av aktiebolagslagen är erforderlig på sätt som föreslagits för att beräkna det egna kapitalets storlek — kontrollera om likvidationsplikt föreligger. l promemorian behandlas lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Även om dessa lån redovisas såsom län, är de dock icke en verklig skuld förrän bolagets resultat medger återbetalning eller att andra särskilda förhållanden som föranleder återbe- talning har inträtt. [ en tänkt likvidationspliktssituation är därför s.k. villkorslån icke återbetalningspliktiga och således icke heller skuld. En borgenär kan icke hos gäldenär få bättre villkor vid likvidationsplikt än förut.

• Sida 149
•  Original

Prop. l982/83:94 ' 149

Norrlandsfondens uttalande avser ieke eventuella juridiska formella skäl för en ändring av ifrågavarande paragraf i aktiebolagslagen.

BFN, som avstyrker förslaget. anför:

Det är BFN:s uppfattning att villkoren för statlig stödverksamhet bör utformas på ett sådant sätt att gällande redovisningsprinciper och god redovisningssed kan tillämpas vid bokföringen av desamma. Mot bakgrund härav avstyrker nämnden av principiella skäl promemorians förslag till komplettering av 13 kap. 25 aktiebolagslagen. ABL.

Finner emellertid departementet ändå det vara nödvändigt komplettera likvidationsbestämmelserna i ABL på sätt som föreslås i industrideparte- mentets promemoria bör det enligt BFN:s mening klart framgå av motivuttalanden och lagtext att det är fråga om en specialregel som bara skall tillämpas i undantagsfall och att övriga borgenärer inte får bli lidande på grund av återbetalningar på villkorslån.

Iden föreslagna lagtexten talas om "beroende av bolagets resultatutveck- ling". En positiv resultatutveckling innebär inte nödvändigtvis att ett bolag har råd med återbetalning: tidigare ekonomisk situation kan lägga hinder i vägen. om man vill att bolaget skall överleva på sikt. Möjligheten till - återbetalning bör med hänsyn till övriga borgenärer snarare knytas till "bolagets resultat" och måhända också begränsas till årets resultat (eller del därav) enligt särskild definition. t. ex. resultat före bokslutsdispositioner men efter skatt.

Uttrycket "eller liknande omständighet" är också oklart och kan inbjuda till icke önskvärda analogitolkningar i andra situationer och bör därför utgå. '

Nämnden ser det som besvärande att behöva belasta en allmängiltig lagtext med alltför detaljerade instruktioner vad avser en undantagsregel och vill därför föreslå att departementet överväger en begränsad utbyggnad av lagtexten med hänvisning till god redovisningssed och i stället fylligare motivuttalanden.

Även Svenska bankförcningen och Sveriges industriförbund har principiel- la invändningar mot förslaget. Dessa remissinstanser anför:

I princip bör ändringar inte företas i civilrättslig lagstiftning för att möjliggöra för staten att lämna stöd till företag utan att likvidationsreglerna skall bli tillämpliga. Enligt vår mening borde i stället villkoren för den här aktuella stödgivningen utformas på så sätt att gällande redovisningsmässiga principer kan åberopas och således ingen lagändring skulle behövas.

Vi är emellertid medvetna om. såsom också framhålls i promemorian. att hinder av olika skäl kan finnas att i vissa fall formulera villkoren så att någon likvidationsskyldighet inte skulle uppträda. Med hänsyn härtill anser vi att en ändring i aktiebolagslagen kan vara motiverad. eftersom annars syftet med stödåtgärderna skulle förfelas.

En ändring av lagtexten på föreslaget sätt innebär emellertid att en i aktiebolagsrätten bärande. viktig princip rörande skyddet för det egna kapitalet rubbas. Detta reser frågan vad som över huvud taget skall inräknas bland ett företags skulder och om det finns skäl att någon viss skuld inte skall medtas vid en likvidationsberäkning. Det finns anledning att i detta sammanhang peka på det förhållandet att vid kreditgivning med s. k. negativ klausul bland skulderna "inte räknas in sådana skulder som är efterställda.

• Sida 150
•  Original

Prop. 1982/83:94 150

dvs. vilka inte skall betalas förrän övriga borgenärer gottgjorts. Detta leder enligt vår mening till att det borde övervägas. om det finns anledning att låta också annan kreditgivare än staten undvika likvidationsskyldighet hos låntagaren genom ett efterställningsvillkor. Enligt vår mening borde ett sådant vidare syfte med den ifrågavarande bestämmelsen självfallet vara att de nu gällande reglerna för beräkning av det egna kapitalets storlek i samband med en likvidationsprövning bör kunna rubbas endast i klart angivna undantagsfall.

Om en bestämmelse av i promemorian föreslagen innebörd — trots de principiella invändningar som kan resas däremot — skall införas. är det angeläget att ytterligare precisera lagtexten. Det. är således enligt vår uppfattning felaktigt att ange att återbetalningen till staten är beroende av bolagets resultatutveckling. Villkoret för fullgörandet av betalningsskyldig- heten måste knytas till att återbetalning endast får ske ur tillgängligt fritt eget kapital. En hänvisning såsom föreslagits till bolagets resultatutveckling eller liknande Omständighet medför dessutom i sin oklarhet risk för att undan- tagsbestämmelsen får en mer generell räckvidd än som torde ha avsetts.

• Sida 151
•  Original

Prop. 1982/83:94 I51 Bilaga 6

Sammanställning av remissyttranden över bidrags- skattekommitténs betänkande (Ds B 1982z8) Förslag till ändringar i reglerna om avsättning till internvinst- konto

sammanfattning

Enligt regeringens direktiv ( 198237) till samtliga kommittéer och utredare inom skatteområdet bör förenklingar och effektiveringar av kontrollarbetct särskilt beaktas. Kommitténs förslag leder till att ett ytterst svårkontroller- bart område utvidgas. Med hänsyn härtill och till att företagen genom lämplig omstrukturering av sina koncerner eller genom omläggning av fakturerings- rutiner kan komma i åtnjutande av reserveringsrätten redan med nuvarande regler samt till att reserveringsrätten i de flesta fallen kan vara endast av marginell betydelse vid sidan av lagernedskrivning m. m. ifrågasätter jag den föreslagna lagändringen. llärtill kommer att den principiella grunden för . reserveringsrätten är diskutabel.

1 Har här utelämnats.

• Sida 154
•  Original

Prop. 1982/83z94 154

RSl

RSV har vid två tidigare tillfällen yttrat sig i frågan om en utvidgad avdragsrätt för intcrnvinstkontoavsättningar. Företagsskatteberedningen ansåg i sitt slutbetänkande att någon utökning av den zwdragsberättigade kretsen inte skulle ske. RSV anförde i sitt remissvar att det från materiella utgångspunkter inte fanns några avgörande hinder mot att låta även andra koneernföretag än moderföretagct omfattas av avdragsrätten. Samtidigt framhöll dock RSV att ytterligare kontrollresurser kunde komma att krävas om avsättningarna blev mer utbredda. Därvid nämndes särskilt att även kontroll av det utländska bolagets räkenskaper kunde vara erforderlig. Administrativa skäl talade dock enligt RSV:s mening för beredningens förslag. .

AB Volvo har därefter i en framställning till budgetdepartementet föreslagit att andra koncernfifnetag än moderbolag genom dispens skall kunna medges avdrag för avsättningar till interm'instkonto. Remissyttrande över framställningen inhämtades bl. a. från RSV som ansåg att de skäl som Volvo anfört för en utvidgad avdragsrätt var sakligt motiverade. RSV motsatte sig därför inte att dispensregeln infördes. l remissvaret erinrades dock om vad RSV tidigare anfört om kontrollaspekterna.

AB Volvos framställning var föranledd av en planerad organisationsft'jr- ändring. Under senare år har flera större koncerner omorganiserats varvid både tillverkning och försäljning överförts till dotterbolag. Kvar i moderbo- laget ligger därefter endast koncernledning och koncerngemensamma funktioner. Med nuvarande regler medges inte avdrag för avsättning till internvinstkonto vid försäljning mellan systerbolag. Avdragsrätten är således beroende av hur koncernen organisatoriskt är uppbyggd.

De skäl som anförts mot en utvidgad avdragsrätt är att en ökning av kontrollproblemen kan befaras. Som påpekats i betänkandet blir dock den kontroll som taxeringsmyndigheterna har att utföra av i princip samma slag antingen det är ett moderbolag eller ett dotterbolag som skall kontrolleras. Kommittén anser att den utbyggnad av de civilrättsliga reglerna för kcmcernredovisning som skett under senare år garanterar ett bättre uppgiftsunderlag än det som stod till buds under den tidigare aktiebolagsla- gens tid. Skyldighct att i årsredwisningen lämna koncernredovjsning och förteckning över dotterbolag finns dock endast för moderbolag. Vid granskning av dotterbolags deklarationer vid den årliga taxeringen har taxeringsnämnderna således inte någon överblick över koncernen. vilket kan anföras som ett skäl mot den föreslagna utvidgningen av avdragsrätten. Det omfattande underlag som upprättas inom företagen vid beräkning av internvinst medför emellertid att det i praktiken endast i undantagsfall förekommer någon kontroll av avsättningarna vid deklarationsgranskning- en. Kontrollen sker i stället vid taxeringsrevisioner.

Av rättviseskäl är det önskvärt att även bolag i koncerner med annan organisation än den traditionella får möjlighet till avdrag för avsättning till internvinstkonto. RSV tillstyrker därför att den föreslagna utvidgningen av reglerna i punkt 15 av anvisningarna till 29 & kommunalskattelagen genom- förs. Därvid har beaktats att k(_>ntrollbehovet visserligen ökar kvantitativt men att kontrollproblemen inte torde bli av annan art än för närvarande.

• Sida 155
•  Original

'Jl 'Jl

Prop. 1982/83z94

Kammarrätten i Stockholm:

Det är angeläget att utformningen av skattereglerna inte i onödan motverkar en rationell organisation av svenska företag. Den nuvarande regleringen kan som AB Volvo har påtalat—onekligen verka i sådan riktning. Detta talar för att en ändring sker i enlighet med vad kommittén har föreslagit. ' '

Mot den föreslagna utvidgningen har ibland anförts att vinsten för ett säljande dotterföretags del är definitiv och att det därför skulle vara principiellt felaktigt att medge ett sådant företag rätt till avdrag för avsättning till internvinstkonto. Det står emellertid bäst i överensstz'immelse med grundtankarna bakom koncernreglerna att inte betrakta en koncernvinst som definitiv förrän försäljning sker till utomstående. Kammarrätten ansluter sig alltså i denna del till kommitténs uppfattning (bet. s. 43).

Allmänt sett är det önskvärt att skattelagstiftningen och de civilrättsliga bestämmelserna. särskilt när det gäller redovisning. i så stor utsträckning som möjligt stämmer överens. Detta skulle tala för att den aktuella reformen inte endast görs tillämplig i exportsammanhang utan även vid internförsälj- ning till ett inhemskt dotter- eller syskonföretag. Därmed skulle man emellertid gå utöver syftet med 1964 års reform. Lika med kommitten (bet. s. 41) anser kammarrätten därför att frågan om en sådan utvidgning inte bör tas upp i förevarande sammanhang.

En förutsättning för en ändring i enlighet med förslaget bör vara att den varken underlättar skattetlykt eller kräver väsentligt ökade resurser för en effektiv kontroll. En reform torde visserligen medföra att antalet fall då avsättning får ske ökar. I och med att enligt förslaget uppgift om gjorda reserveringar till internvinstkonto skall lämnas i säljarbolagets deklaration samt att. i enlighet med gällande rätt. avsättningen skall återföras till beskattning påföljande år då en ny bedömning sker. föreligger emellertid enligt kammarrättens mening inte några egentliga risker i de aktuella hänseendena. I samma riktning verkar reglerna om koncernredovisning i 1975 års aktiebolagslag i förening med det förhållandet att moderft'aretagct skall vara svenskt. Något skäl att från kontrollsynpunkt avvisa kommitténs förslag föreligger därför inte.

Om förslaget genomförs kommer det att innebära att den förmän som tillerkänns företag inom svenska koncerner inte kommer utlandsägda svenska dotterft'tiretag till del. Det kan ifrågasättas om inte detta resultat rimmar mindre väl med de principer om lika behandling som har kommit till uttryck i många dubbelbeskattningsavtal men det ligger i linje med den ståndpunkt som har intagits i svensk lagstiftning i andra sammanhang och får därför godtas.

Kammarrätten i Göteborg:

Rätten till avdrag för avsättning till internvinstkonto förutsätter redan enligt gällande rätt bl. a. att den skattskyldige förebringar tillfi'irlitlig utredning om hur det utländska bolaget redovisat de lagertillgångar internvinsten avser. Eftersom avsättningen dessutom skall återföras till beskattning påföljande år kan den föreslagna utvidgningen inte anses medföra att kravet på kontrollmöjligheter mot skatteflykt åsidosätts även om en viss ökning av antalet avsättningar skulle ske. Ej heller kan förslaget befaras medföra ytterligare skatteprocesser eftersom skattefrågan endast innebär en förskjutning av beskattningen med ett år.

• Sida 156
•  Original

Prop. 1982/83z94 156

Lr'insstvrelst'n [ Malmö/tas län:

Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att några bärande sakliga skäl inte kan anföras för att begränsa rätten till avdrag för avsättning till interm'instkonto till att gälla endast f("irsäljningar från ett moderföretag till ett utländskt dotterbolag. Svenskt koncernbolag med inhemskt moderföre- tag bör ha samma rätt till avsättning vid försäljning till utländskt systerbolag. Att bestämmelser om systerbolags rätt till avsättning inte infördes i kommunalskattelagen redan är 1964. då reglerna om internvinstkonto genomfördes för moderföretag. synes ha berott på ett förbiseende (Jfr Mattsson. Svensk Skattetidning. år 1974. sid. 407). Det är befogat att nu rätta misstaget i 1964 års lagstiftning.

BFN:

BFN finner att kommitténs överväganden och förslag vad avser avsättning till internvinstkonto i allt väsentligt har sin utgångspunkt i gällande redovisningsregler och god redovisningssed såsom dessa komtner till uttryck i bokföringslagen och i associationsrätten.

BFN tillstyrker sålunda kmnmitte'ns förslag till ändring om avsättning till internvinstkonto.

Såsom framhälles i betänkandet förutsätter gällande regler att avsättning- en till intertwinstkonto gjorts i räkenskaperna. Nämnden vill i det sammanhanget peka på att enligt god redovisningssed förändringar i avsättningen till internvinstkonto tas upp såsom bokslutsdisposition i resultaträkningen och den balanserade avsättningen såsom obcskattad reserv i balansräkningen.

KF finner kommitténs förslag mycket vi'ilmotiverat och tillstyrker att det snarast läggs till grund för lagstiftning. Sveriges Industriförhzmd framhåller att de yrkanden som förbundet tidigare framfört i frågan i huvudsak tillgodoses genom utredningens förslag.

Länsstyrelserna i Västernorrlands samt Göteborgs och Bohus län. Före- ningen Auktoriserade revisorer FA R. Föreningen Sveri ges taxeringsrevisort'r. Svenska revisorsmnfunclet SRS och Föreningen Sveriges redovisningskonsul- ters förbund tillstyrker. som tidigare nämnts. den föreslagna utvidg- ningen.

3 lnternvinstens beräkning

Kommittén berör i betänkandet två frågor som gäller beräkningen av intertwinstens storlek. nämligen dels har det säljande bolagets anskaffnings- kostnad skall bcräknas. dels betydelsen av att det utländska dotterbolaget inte är helägt. Kommittén anser att kontozwsättningen liksom f.n. bör beräknas med utgångspunkt i varornas anskaffningskostru'rd och att minori- tetsposten i dotterföretaget inte behöver beaktas.

Flertalet remissinstanser har anslutit sig till eller avstått från att kommen- tera kommitténs ställningstaganden beträffande internvinstens beräkning och fi'örekomsten av minoritetsdelägare i dotterbolaget. Några remissinstan- ser har emellertid haft en från komtnittén avvikande uppfattning.

• Sida 157
•  Original

Prop. 1982/83z94 - 157

RS V:

i betänkandet berörs även två förslag angående beräkningen av intern- vinstens storlek. Det ena förslaget. som ursprungligen fanns i företagsskat- teberedningens slutbetänkande. avser en ändring i anvisningstexten av ordet '”anskaffningskostnad" till "kostnad". Avsikten med ändringen är att inte ett Större belopp än den hos det säljande företaget redovisade vinsten skall kunna reserveras.

Med anledning av detta förslag har kommittén anfört att även om de civilrättsliga reglerna om internvinst utgör bakgrunden till den skattemässiga rätten till internvinstreservering föreligger inte någon direkt överensstäm- melse mellan de civilrättsliga och skatterättsliga reglerna. Med hänsyn härtill anser kommittén att det inte bör möta några särskilda betänkligheter att behålla den nuvarande regeln där internvinsten beräknas med utgångspunkt från varornas anskaffningskostnad.

l anskaffningskostnaden för varor ingår enligt gängse företagsekonomisk terminologi inte exempelvis tull. frakt och övriga försäljningskostnader. Detta innebär att den i kommunalskattelagen definierade internvinsten påverkas av om säljaren eller köparen påtar sig dessa kostnader. dvs. av valet av transportklausul. Om moderbolaget levererat varorna fritt dottc rbolagets ort erhålles anrag för avsättning till internvinstkonto för både vinst och försäljningskostnader. I själva verket medger reglerna avdrag även i fall när någon internvinst inte redovisas. t. ex. när priset sätts till summan av anskaffnings- och försäljningskostnader. RSV anser inte att avdrag skall ske vid taxeringen för mer än redovisad internvinst utan föreslår att lagtexten ändras i enlighet med företagsskatteberedningens förslag.

Det andra förslaget. som lämnats av länsstyrelsen i Stockholms län vid remissbehandlingen av AB Volvos framställning. avser avdragcts storlek när det utländska bolaget inte är helägt. När koneernredovisningar upprättas elimineras endast internvinster motSvarande ägarandelen i koneernföretag. Vid taxeringen medges avdrag för hela internvinsten oavsett om dotterbo- laget är helägt eller inte. Länsstyrelsen har föreslagit att avdraget skall proportioneras i förhållande till ägarandelen.

När det gäller internvinstreservering för försäljningar till bolag som inte är helägda är det teoretiskt riktiga förfaringssättet att reservering sker endast i proportion till moderbolagets ägarandel. dä övriga delägare i köparbolaget står risken för resten av internvinsten. Om minoritetsintrcssen finns i flera led kan moderbolagets ägarandel i t. ex. dotterdotterbolag avsevärt under- stiga 50 (52. Nu 'arande schablonregel är således i vissa fall anmärkningsvärt gynnsam. l betänkandet har anförts att en ändring av reglerna på denna punkt skulle avsevärt komplicera den praktiska tillämpningen. I jämförelse med övriga beräkningar och avstämningar som erfordras vid internvinstav- sättningar är dock den räkneopcration. varigenom ägarandelen beräknas. förhållandevis enkel. RSV anser därför inte att de praktiska problemen hindrar att internvinstavsättningen beräknas med hänsynstagande till storleken av koncernens andel i förlustrisken för ej realiserad vinst.

AO:

Vad beträffar vinstberäkningen får jag anföra. Kommittén framhåller (s. 47) att de civilrättsliga och skatterättsliga reglerna tillgodoser skilda syften. Därefter sägs att det i skattehänseende "inte är fråga om att fastställa storleken av en verklig vinst". Fråga skulle således vara om en allmän

• Sida 158
•  Original

Prop. 1982/83z94 : 158

skattekreditskapande reserv för exportföretagen. Kommitténs påstående är anmärkningsvärt sett mot bakgrund av företagsskattebercdningens omfat- tande överväganden om hur skattekreditbildningen i företagen skulle gå till och dess samtidigt framförda förslag att — närmast som ett förtydligande — ändra ordvalet i lagtexten. Att det från redovisningstekniska och civilrätts- liga utgångspunkter är endast den "verkliga" vinsten (dvs. vinst efter bl. a. försäljningskostnader) vid försäljning till koncernbolag som skall elimineras i koncernrcdovisningen torde det inte råda någon diskussion om. Internvinst som begrepp är "skillnaden mellan balansvärde och koncernsjälvkostnads- pris på varulager för återfi.')rsäljning” (Hansen. Handbok i redovisning. Stockholm 1971. s. 432).

Att hänsynstagande till lägre ägande än 100 9? skulle innebära en komplikation är ovedersägligt. Den är dock helt obetydlig i förhållande till beräkningen av själva vinsten och. kontrollen därav. Dessutom torde beräkningen ändå utföras av företagen i samband med upprättandet av koncernbokslutet. Det bör framhållas att kommitténs förslag innebär att skillnaden mellan reserveringsrätt och andel i internvinst kan bli ännu större än i dag. Om både det svenska och det utländska dotterbolaget innehas till endast 51 "& av det getnensamma moderbolaget kommer nämligen endast ca 26 €”?- av internvinsten att belöpa på koncernen. För att förhindra rescrvav- sättning vid alltför utspädd ägargemenskap vill jag ifrågasätta om inte — i vart fall vid affärer mellan systerbolag — det gemensamma moderbolaget bör äga mera än 90 % av aktierna. Man skulle då ansluta till den gränsdragning som i bcskattningshånseende gäller för vissa andra specialbestämmelser för företag som ingår i koncern. Över huvud taget måste det anses olämpligt att vid intäktsberäkningen använda ett så pass oprecist begrepp-50111 koncern. Enligt såväl aktiebolagslagen som lagen (198021103) om årsredovisning m. m. i vissa företag kan koncernförhallande faktiskt föreligga utan gemensamhet i ägandet. l-Iuvudregeln i dessa lagar tar för övrigt sikte på röstetalsdominans som är helt ovidkommande för beräkning av på koncer— nen belöpande andel av internvinst. '

Om förslaget ändå leder till lagstiftning bör bestämmelserna utformas så att de blir entydiga. Risk finns annars för att tillämpningen utvecklar sig mot en sådan snårighet som föranledde precisering av de tidigare så diffusa bestämmelserna om kommissionärstt'iretag (43 s* 2 mom. kommunalskatte— lagen). Dct bör framgå att reserveringen skall avse den verkliga vinsten. dvs. samtliga kostnader skall i princip beaktas. I stället för mångtydiga begrepp som moderföretag. dt_)tterföretag. koncern osv. bör anges vid vilken grad av gemensanthet i ägandet bestämmelserna får tillämpas. Vid lägre ägande än 00 (På—- bör — om avsättning alls skall få ske — reduktion av internvinsten göras på samma sätt som vid upprättande av koneernredovisning.

Länsstyrelsen [ Stockho/nm län:

Som förslaget är utformat sträcker sig dock avsättningsrätten längre än vad som är befogat. Länsstyrelsen påpekade redan i det förra yttrandet att försäljning till ett dotterbolag som ägs till endast 51 % ger full avdragsrätt trots att vinstelimineringett enligt koncernreglerna förutsätter en proportio- nering. Vidare bör ånyo erinras om företagsskattcbcredningens påpekande på sin tid att "'anskaffningskostnad" i stället för "kostnad" som beräknings- grund ger möjlighet till för hög avsättning. Kommittén avfärdar kt'msekven- ser av det slaget med att det i skattehänseende — till skillnad från i civilrättsligt

• Sida 159
•  Original

Prop. 1982/83z94 ' 159

hänseende — inte är fråga om att fastställa storleken av en verklig vinst och att det dessutom endast är fråga om ett tidsmässigt begränsat uppskov med beskattningen. Man godtar således att reglerna leder till konsolidering. Länsstyrelsen anser det principiellt felaktigt. .

Vill man nå överensstämmelse med de civilrättsliga reglerna. vilket är grundtanken med reserveringsmöjligheten. borde det kravet ställas att dotterbolaget skall vara helägt. eller. i enlighet med andra koncernregler på skatteområdet. ägt till 90 %.

Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Länsstyrelsen anser. att det är felaktigt att moderföretagct skall få avdrag för hela internvinsten när dotterbolaget inte är helägt. Reserveringen bör endast få omfatta den del av vinsten som tnotsvarar moderföretagets andel i dotterbolagets aktiekapital. Den förlustrisk som kan anses ligga i den vid bokslutstillfällct ännu inte realiserade vinsten på koncernförsäljningen drabbar moderföretaget oinskränkt endast om dotterbolaget är helägt. l annat fall fördelas förlustrisken mellan moderföretag och minoritetsägare i förhållande till aktieinnehzn'en. Äger ett moderföretag endast 51 'i'-'r- av aktierna i det utländska dotterbolaget kan moderföretaget sålunda endast drabbas av något mer än hälften av -en förlust på försäljningen till dmterbolaget. Vinsten är till 49 % definitiv redan det beskattningsår då internförsäljningen äger rum. Därför kan det inte anses riktigt att moderfö- retagct genom avsättning till internvinstkonto skall erhålla uppskov med beskattningen av hela internvinsten tills lagertillgångarna försålts till köpare utanför koncernen.

Föreningen Sveriges 'l'axeringsrevf.s'ort'r:

I fråga om delägda kt'mcernbolag behöver enligt de civilrättsliga reglerna som internvinst i koncernresultaträkningen inte avräknas mer än vad som av denna vinst belöper på det aktuella bolaget. De skattemässiga reglerna torde dock medföra att avsättning till internvinstkonto får göras för hela internvinsten. Då så sker måste därför två delvis skilda underlag tas fram för beräkning av internvinsten. Enligt föreningens mening måste det underlätta för såväl företagen och deras revisorer som skattemyndigheterna om samma underlag kan användas. Sä synes lämpligast kunna åstadkommas genom atti kommunalskattclagen införs en begränsningsregel beträffande avsättning för internvinst i icke helägda koncernbolag. Föreningen föreslar däran att i p. lS av anvisningarna till 29 & KL föreskrivs att avsättningen inte får överstiga vad som i koneernresultaträkningen upptagits som internvinst vid överlåtel- sen av ifrågavarande lagertillgångar.

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

325

l m 0 m.I Till i n t ä kt av tjänst hänföras:

avlöning. arvode. traktamente. sportler och annan förmån i pen- ningar. bostad eller annat. som utgått för tjänsten:

pension och i den mån icke annat följer av vad nedan i 2 mom. stadgas livränta. som utgått på grund av sjuk-. olycksfalls- eller skadeförsäk— ring eller annorledes än på grund av försäkring— dock. såvitt fråga är om sådan livränta till följd av personska- da som icke avses i 2 mom.. endast livränta eller del därav som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll — ävensom ersättning. som i annan form än livränta utgått på grund av sjuk- eller olycksfallsför- säkring. tagen i samband med tjänst — dock icke ersättning. som avser sjukvårds- eller läkarekostnader — samt undantagsförmåner. periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som i 31.5 avses samt engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt anvisning- arna till 19 ä.

1 mo m. Till intäkt av tjänst hänföras: _

avlöning. arvode. traktamente. sportler och annan förmån i pen- ningar. bostad eller annat. som utgått för tjänsten;

pension och i den mån icke annat följer av vad nedan i 2 mom. stadgas livränta. som utgått på grund av sjuk-. olycksfalls- eller skadeförsäk- ring eller annorledes än på grund av försäkring — dock. såvitt fråga är om sådan livränta till följd av personska-

. da som icke avses i 2 mom.. endast

livränta eller del därav som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll — ävensom ersättning. som i annan form än livränta utgått på grund av sjuk- eller olycksfallsför- säkring. tagen i samband med tjänst — dock icke ersättning. som avser sjukvårds- eller läkarekostnader _ samt undantagsförmåner. periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som i 31å avses samt engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt punkt 1 av anvisningarna till 19 å. -

Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts — såsom vinstandel. återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp —

1 Senaste lydelse 1977:41.

• Sida 162
•  Original

Prop. 1982/83z94 ' 162

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vilket utgått på grund av pensit'msförsäkring eller sådan .sjuk- eller olycksfallsförsäkring. som tagits i samband med tjänst.

Sådan ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare och som bestämmes med hänsyn även till andra omständigheter än den försäkrades levnadsålder och anställningstid räknas endast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare angives i punkt 11 av anvisningarna. Motsvarande gäller i fråga om sådan avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektiv avgångsbidrags- försäkring utbetalas av staten till arbetstagare. Även avgångsersättning som utbetalas till arbetstagare som omfattas av s. k. trygghetsavtal räknas endast delvis som intäkt av tjänst på det sätt som angives i punkt 11 av anvisningarna.

] lar tjänsteinnehavare såsom löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt. att garantibelopp för fastigheten skall enligt 47 & upptagas som skattepliktig inkomst för honom. skall dock intäkt. vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från fastigheten. räknas såsom intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet.

Anvisningar till 19 53

(första — sjunde styckena)

Socialhjälp. begravningshjälp samt underhåll. som lämnats fånge eller patient å hospital. m.m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlems- avgifter.

Med skadeståndsförsäkring för- stås försäkring. enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfalls- skydd o.d.).

Ersättning till följd av personska- da som utgår i annan form än perio- disk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skatte- pliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersätt- ning för framtida förlust av skatte- pliktig inkomst. skall dock 40 pro- cent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skatt- skyldig två eller flera sådana en- gångsbelopp till följd av samma per-

3 Senaste lydelse 1981:1203.

]. Socialhjälp. begravningshjälp samt underhåll. som lämnats fånge

'eller patient å hospital. m.m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlems- avgifter.

Med skadeståndsförsäkring för- stås försäkring. enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfalls- skydd o.d.).

Ersättning till följd av personska- da som utgår i annan form än perio- disk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skatte- pliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser iIdcnna lag.

om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersätt- ning för framtida förlust av skatte— pliktig inkomst. skall dock 40pro-' cent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skatt- skyldig två eller flera sådana en- gångsbelopp till följd av samma per-

• Sida 163
•  Original

Prop. 1982/83z94

Nuvarande lydelse

sonskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångs- belopp under beskattningsåret får emellertid — i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962381) om allmän försäkring. llärvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav. som utgår till följd av person- skada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 s" 1 mom.. mot engångsbe- lopp. gälla bestämmelserna i föregå- ende stycke beträffande sådant en- gångsbelopp. Utbytes annan livrän- ta eller del därav. som utgör skatte- pliktigintäktenligt 32 ä 1 mom.. mot engångsbelopp. skall hela engångs- beloppet upptagas såsom skatteplik- tig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig in- täkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 å andra eller tredje stycket lagen (1962z38l) om allmän försäk- ring ägcr uppbära arbetstagaren till_ kommande ersättning från allmän försäkringskassa. är skattepliktig in- täkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättningi anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst. dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren ' icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning.

163

Föreslagen [vr/else

sonskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångs- belopp under beskattningsåret får emellertid —.i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (19621381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav. som utgår till följd av person- skada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 s 1 mom.. mot engångsbe- lopp. gälla bestämmelserna i föregå- ende stycke beträffande sådant en- gångsbelopp. Utbytes annan livrän- ta eller del därav. som utgör skatte- pliktigintäktenligt 32 ä 1 mom.. mot engångsbelopp. skall hela engångs- beloppet upptagas såsom skatteplik- tig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig in- täkt. '

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall. då denne på grund av 3 kap. 16 å andra eller tredje stycket lagen (19622381) om allmän försäk- ring äger uppbära arbetstagaren till- kommande ersättning från allmän försäkringskassa. är skattepliktig in- täkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ' ersättningi anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst. dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning.

• Sida 164
•  Original

Prop. 1982/83:94

Nuvarande lydelse

som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall. då arbetsgi- varen står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsska- deförsäkring. räknas till skatteplik- tig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun. som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade be- stämmelser. i samband med utbild- ning eller omskolning. till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag lik- ställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmark- nadskungörelsen (1966:368) och flyttningsstöd enligt förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt före- ligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (19601603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

(tionde — tolfte styckena)

Skatteplikt föreligger icke för en— gångsbidrag som utgår i samband med arbetsplaeering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhän— dertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag. som stiftelsen Dag Ham- marskjölds Minnesfond till fullföl- jande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46% 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för

164

Föreslagen lydelse '

som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall. då arbetsgi- varen står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsska- deförsäkring. räknas till skatteplik- tig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun. som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade be- stämmelser. i samband med utbild- ning eller omskolning.- till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag lik- ställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmark- nadskungörelsen (1966:368) och flyttningsstöd enligt ft.")rordningen (1979:632) om regionalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt före- ligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (19601603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

Omställningshidrag enligt arbets- markmzdskungörelsen (196636sz ) och kontant arbelsnmrknaclsstöd ut- gör skattepliktig intäkt.

Skatteplikt föreligger icke för en- gångsbidrag som utgår i samband med arbetsplaeering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhän- dertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag. som stiftelsen Dag Ham- marskjölds Minnesfond till fullföl- jande av sitt ändamål utgivcr för mottagarens utbildning.

Enligt 46 :$ 2 mom. första stycket , 4) föreligger viss rätt till avdrag för

• Sida 165
•  Original

Prop. 1982/83:94

Nuvarande lydelse

bidrag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

(åttonde stycket)

Statsbidrag. som utgår till närings- idkare för hans näringsverksamhet. är icke skattepliktig inkomst. om bidraget använts för att bestrida kost- nad för vilken rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har bidra- get använts för att bestrida sådan kostnadi verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen. utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är den kostnad för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall upptagas som intäkt. får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för kostnaden vid taxeringen för det år då bidraget upptages som intäkt. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende det beskatt- ningsår då yrkande om avdraget eljest enligt denna lag först skolat framställas. Äterbetalas bidrag. sotn upptagits som intäkt. får den skatt- skyldige göra avdrag för det återbe- talade beloppet. Har bidraget an- vänts för att anskaffa tillgång. för vilken anskaff/tingskostnaden får av- drages genom årliga värdeminsk- ningsavdrag. skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom an- skaffningskostnad .anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget. Är bidraget större än det tareringsmässiga restvärdet för tillgången. skall ett belopp motsva-

165

Föreslagen lydelse

bidrag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

2. Med statsbidrag avses statligt stöd utan återbetalningsskyldighet som tillfaller en näringsidkare för näringsverksam/men. Med statsbi- drag avses också stöd som behöver betalas åter endast om näringsidka- ren inte uppfyller de villkor som har uppställts eller inte följer de föreskrif- ter som har meddelats vid beviljandet av stödet.

Ett statsbidrag är inte skattepliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. I övrigt gäller vad nedan sägs i tred- je—fernte styckena.

Har bidraget använts för sådan utg/ft i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen. utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidiga- re beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt. får den skattskyldige i ställetgöra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då bidraget tas upp som intäkt. Yrkan- de om detta skall göras i deklaratio- nenför det beskattningsår då yrkan- de om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha framställts. Åter- betalas ett bidrag. som har tagits upp som intäkt. får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång. för vilken anskaffningsvärdet får dras av ge- nom årliga värdeminskningsavdrag. skall vid beräkning av värdeminsk- ningsavdrag såsom anskaffningsvär- de anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. ] fråga om andra markanläggningar än Iäekdiken. skogsvägar och sådana som anskaffats av n_vttjtuut'erättsha-

• Sida 166
•  Original

Prop. l982/83z94

Nuvarande lydelse

rande skillnaden utgöra skattepliktig intäkt för mmtagaren. Äterbetalas statsbidrag. som påverkat beräk- ningen av anskaff/tingskastnaden i nu avsett hänseende. får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som återbetalats. dock med högst det belopp varmed beräkningen påverkats. [ den män statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt. får den skatt- skyldige vid återbetalningen tillgo- doföra sig avdrag för den del som sålunda utgjort skattepliktig intäkt. Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager). utgör bidraget skattepliktig , intäkt, men skall å andra sidan vid tillämpning av 41 å och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden täckts av bi- draget icke medräknas vid värdesätt- ningen av tillgångarna. Äterbetalas statsbidrag. som använts för anskaf- fande av lagertillgångar. får den skattskyldige göra avdrag för det titerbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses ökat med det återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger motsvarande tillämpning för statsbidrag i form av amorteringshitt län (avskrivningslån). Ontstt'illnings- bidrag enligt arbetsmarknadskungö- relsen (19.66.1368) och kontant arbets- marknadsstöd utgör skattepliktig in- täkt. (nionde stycket) . Stöd som staten lämnar till företag i form av lån. för vilket återbetalnings-

skyldigheten är beroende av företa- '

gets framtida resultatutveckling eller annan liknande omständighet, skall inte anses som skattepliktig inkomst. Regeringen kan dock. om synnerliga skäl därtill föreligga. på ansökan av företaget besluta att lånebeloppet skall anses utgöra skattepliktig intäkt [ företagets näringsverksamhet. I beslutet skall anges om länet i sin

1 66

Föreslagen lydelse

vare skall dock såsom anskaffnings- värde anses den verkliga tttgiften för anläggningen ntinskad med fvra tred- jedelar av bidraget. Är bidraget stör- re än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skillnaden skatte- pliktig intäkt. Äterbetalas ett statsbi- . drag, som har påverkat beräkningen av anskaf/itingsvärdet i nu avsett hänseende. får tillgångens avskriv- ningsunderlag ökas med vad som ltar äterbetalats. dock med högst det belopp varmed beräkningen ltar påverkats. I den mån ett statsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt. får den skattskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

l—lar bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för om- sättning eller fi'irbrukning (lager) skall vid tillämpning av 41s' och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaff- ningsvärdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Äterbetalas ett stats- bidrag. som har använts för anskaf- fande av lagertillgångar. skall till— gångarnas anskaffningsvärde anses lta ökat med det återbetalade belop- pet.

Skall ett statsbidrag. som har upp- burits ett visst beskattningsår. använ- das för avsett t'indatnälfömt ett senare beskattningsår skall på yrkande av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i tredje—femte styck- ena uppskjutas till taxeringen för det senare beskattningsåret.

Efterges återbetalningsskyldighe- ten ltelt eller delvis för statligt stöd med villkorlig titer'betttlningsskyldig- het som inte utgör statsbidrag gäller,

• Sida 167
•  Original

Prop. 1982/83:94

Nuvarande lydelse

hellurtskall utgöra skattepliktig intäkt under det beskattningsår dä länet ställes till företagets förfogande eller om utbetalat lånebelopp skall utgöra skattepliktig intäkt under beskatt- ningsår till vilket utbetalningen är hänförlig. Äterbetalas län, "som [ enlig/tet med beslutet upptagits såsom skattepliktig intäkt. fär företaget göra avdrag för det äterbetalade belop- pet.

167

"Föreslagen lydelse

såvida stödet ltar lämnats till . en näringsidkare för dennes närings- vcrksamhet. följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skatteplik- tig inkontst om stödet ltar använts för en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av ärliga värdeminskningsav- drag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit avdragsgill anting- en direkt säsom omkostnad eller i form av ärliga vt'irdeminskningsav- drag skall det eftergivna beloppet utgöra skattepliktig intäkt. Harstödet använts för att anskaffa en tillgång. för vilken anskaffningsvärdet dras av genom ärliga värdemirtskningsav- drag, får den skattskyldige vid tax- eringen för det är då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskrivning. göra ett extra värdeminskningsavdrag mot- svarande det eftergivna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skattskyldige inte visa vad ett visst skuldbelopp ltar använts till. skall det anses ha använts till' direkt avdragsgilla kostnader.

Bestämmelserna i första -_ sjunde styckena skall gälla även i fråga om stöd till en näringsidkare för närings- verksamheten som lämnas av kortt- muner. skattskyldiga som avses i53 5 ] mom. första stycket d) och allmän- ningsskogar enligt lagen ( ] 952.167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

till 22 ä

4.3 Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en jordbruksfastig- het. vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan. dras — om annat inte följer av punkt 1 — av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges. om inte annat följer av andra eller sjätte stycket. endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för är räknat av anskaffnings- värdet av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för är räknat av tre " fjärdedelar av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock

3 Senaste lydelse 198'2323.

• Sida 168
•  Original

Prop. 1982/83z94 168

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det är då anläggningen anskaf- fades. .

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast. såsom röjning, schaktning eller rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. Till markanläggning hänförs också körplan. parkeringsplats e.d.. täckdike. öppet dike. invall- nings- och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg eller brunn. Till anskaffningsvärdet för markanläggning, hänförs även värdet av en markan- läggning som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 5 utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I anskaffningsvärdet fär inräknas utgifter för iständsättande och omläggning av ett förut anlagt täckdike. I täckdike inbegrips-täckt avlopp i direkt anslutning till ett täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet härmed hänförs till markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng som är belägen utanför djurstall. urinbrunn eller liknande anordning eller ledning för vatten. avlopp. elektrisk ström. gas eller annat. Till markinventarier hänförs ocksä stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning. Anskaff- ningsvärdet för en ledning som är avsedd för säväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänfi'iras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e.d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning skall som anskaffningsvärde för markanläggningcn anses den verkli- ga utgiften för markanläggningcn minskad med fyra tredjedelar av det ianspråktagna beloppet.

Har en investeringsfond e.d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av andra markanlägg- ningar än täckdiken. skogsvägar eller sådana sotn anskaffats av nyttjande- rätts/zavare skall som anskaffnings- värde för nmrkanläggningen anses den verkliga utgiften för markan- läggningcn minskad med fyra tredje- delar av det ianspråktagna beloppet. Avser anskaffningen ett täckdike. en skogsväg eller har anläggningen anskaffats av en nyttjanderättshava- re, skall som anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften för anläggningen minskad med det ian- språktagna beloppet.

Övergär en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fäng, får den nye ägaren göra de värdeminskningszwdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne

• Sida 169
•  Original

Prop. 1982/83z94 169 '

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

fortfarande hade ägt fastigheten.—Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion. som avses i 28 ä 3 mom.

Övergär en fastighet till en ny ägare genotn köp. byte eller därmed jämförligt fång. får överlåtaren det är då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten på jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastighe- ten.

till 29 å

15.4 Har bolag eller förening sålt lagertillgångar till utländskt dotter- bolag för vidare försäljningli obear- betat eller bearbetat skick å utländsk marknad och kvarligga sådana till- gångar osålda hos dotterbolaget vid utgången av beskattningsåret för moderföretaget. mä avdrag åtnjutas för i räkenskaperna gjord avsättning till internvinstkonto. Avdraget må icke överstiga skillnaden mellan, å ena sidan. det vid försäljningen till dotterbolaget tillämpade priset för kvarliggande lagertillgångar, i före- kommande fall minskat med belopp. varmed värdet av dessa nedsatts hos, dotterbolaget. samt. ä andra sidan, moderföretagets anskaffningskost- nad för samma tillgångar. Har avdrag ätnjutits för avsättning till internvinstkonto. skall insättningen dterföras till beskattning nästföljande beskattningsår; vid detta års utgång skall frågan om avdrag för förnyad avsättning prövas med hänsyn till dd rådande förhållanden.

Vad ovan sägs skall äga motsva- rande tillämpning beträffande en- skild rt'jrelseidkare. som försält lager- tillgångar till av honom ägt utländskt bolag.

4 Senaste lydelse 1964:82.

15. Har ett svenskt moderföretag sålt lagertillgångar till ett utländskt dotterföretag för vidare fi'irsäljning i obearbetat eller bearbetat skick på utländsk marknad och kvarligger sådana tillgångar osålda hos dotter- företaget vid utgången av beskatt- ningsåret för moderföretaget, med- ges avdrag för avsättning till intern- vinstkonto. Sådant avdrag medges även när ett svenskt dotterföretag. som ingår i en koncern med ett svenskt moderföretag. sålt lagertill- gångar till ett utländskt företag inom koncernen. A vdragetfår inte öve rsti- ga skillnaden mellan å ena sidan det vid försäljningen tilllämpade priset för kvarliggande lagertillgångar. i f("irekommande fall minskat med belopp varmed värdet av dessa ned- satts hos det utländska företaget. samt å andra sidan säljarföretagets utgifter för samma tillgångar.

Avdraget får inte överstiga den avsättning till internvinstkonto som säljarftiiretaget gjort i sina räkenska- per och inte heller (len del av intern- vinsten enligt koncernredovisningen som belöper på avsättningen i frä- ga.

Som moderfc'iretag räknas moder- bolag. moderförening eller sådant moderföretag som avses i lagen (19801 103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Avdrag för avsättning till intern- vinstkonto skall återföras till beskatt- ning nästföljande beskattningsår.

• Sida 170
•  Original

Prop. 1982/83:94

Nuvarande lydelse

171)

Föreslagen lydelse

18 a. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor länmas till regional utvecklingsfoml som avses i förord- ningen (1978:504) om överft'irande av vissa uppgifter från företagare ör- ening till regional utvecklingsfond.

till 36 år

1.5 Vid beräkning av realisations- vinst upptages såsom intäkt vad som erhållits för den avyttrade egen- domen med avdrag för försäljnings- provision och liknande kostnader. Avdrag får — med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter som gälla enligt punkt 2 nedan — ske för alla omkostnader för egendomen (om- kostnadsbeloppet). således för er- lagd köpeskilling jämte inköpsprovi- sion. stämpelskatt o.d. (ingångsvär- det) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen (ft")rbätt- ringskostnad) m.m. Vidare får vid vinstberäkningen den skattskyldige åtnjuta avdrag för under beskatt- ningsåret utbetalda förvaltningskost- nader och räntor. därest dessa ej böra hänföras till annan förvärvskäl- la.

1. Vid beräkning av realisations- vinst skall såsom intäkt tas upp vad som erhållits för den avyttrade egen- domen med avdrag för försäljnings- provision och liknande kostnader. Avdrag får — med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter som gäl- ler enligt punkterna 2 a—Z c nedan — ske för alla omkostnader för egen- domen (lomkostnadsbeloppet). såle- des för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision. stämpelskatt o.d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egen- domen (förbättringskostnad') m.m. ] omkostnadsbeloppet får inte inräk- nas. kostnader för vilka erhållits bidrag från staten eller kommuner eller stöd som avses i punkt.? första eller åttonde stycket av än visningarna till 19 så". Vid vinstberäkningen får den skattskyldige göra avdrag för för- valtningskostnader och räntor under beskattningsåret. om dessa inte bör hänföras till annan förvärvskälla.

Denna lag träderi kraft den 1 april 1983 och skall. om annat inte följer av 1 — 3 nedan. tillämpas första gången vid 1985. års taxering.

1. I fråga om stöd till näringsidkare för deras näringsvcrksamhet skall. såvida stödet lämnats före ikraftträdandet eller under beskattningsår för vilket taxering skett är 1984 eller tidigare. alltjämt tillämpas äldre bestäm- melser.

Föreslagen lydelse

5 &:

Skuld. som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse. skall upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen ränta. '

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och dårå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen. även som av kapitalvärdet av förpliktelse. vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva undantagsförmåner. pension. annan livränta eller därmed jämförlig avgift,. skall vadi 4 & stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämp- Nuvarande lydelse

ning.

Borgensförbindelse. för vilken be- '

talningsskyldighct ännu ej inträtt, så ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen. liksom ej heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och där- med jämförliga skulder. Avdrag medgives för värdet av sådan garan- tiavsättning för vilken avdrag medgi-

Borgensförbindelse. för vilken be- talningsskyldighet ännu ej inträtt. så ock annan villkorlig'skuld får ej avdragas vid beräkningen. liksom ej heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och där- med jämförliga skulder. Avdrag medgives dock dels för värdet av sådan garantiavsättning för vilken avdrag medgives vid inkomsttaxe-

ves vid inkomsttaxeringen. ' ringen, dels för skuld (utseende sådant villkorligt stöd som avses i punkt 2 sjunde stycket av anvisning- arna tt'll 19.6 kammunalskattelagen (l928.'370).

Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet. som enligt 3 ä 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsbe- räkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedan- nämnda slag. nämligen dels debiterad preliminär skatt. som påförts den skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är. eller för något föregående är. dels slutlig skatt. som påförts den skattskyldige på grund av taxering under förstnämnda är eller under något föregående år. dels ock tillkommande skatt. varå den skattskyldige erhållit debetsedel under förstnämnda är eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen (1973349).

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 april 1983 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859. 3 Senaste lydelse 19801959.

• Sida 172
•  Original

Prop. 1982/83z94

Föreslagen lydelse

4 ä'

Särskilt investeringsavdrag medges inte för följande inventarier. nämli- gen . 1) inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år. 2) begagnade inventarier. 3) sådana motordrivna fordon och släpfordon som avses i vägtrafikkungö- relsen ( 1972:603 ).

4) fartyg. "luftfartyg och järnvägsvagnar samt containrar och liknande anordningar för befordran av gods. -

5) föremål avsedda för utsmyckning. 6) inventarier för vilka anskaffningsvärdet under beskattningsåret inte har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Bestämmelserna i första stycket 3) gäller inte släpvagn som dras av traktor eller motorredskap och som används endast på sätt som anges i vägtrafik- skattelagen (1973:601') i fråga om traktor klass 11.

För inventarier. som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap. medges särskilt investeringsavdrag endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har påbörjats efter den 31 oktober 1980.

Nuvarande lydelse

Särskilt investeringsavdrag beräk- nas inte för sådan del av anskaff— ningsvärdet av inventarier för vilken utgått statsbidrag som avses i åttonde stycket av anvisningarna till 195 kommunalskattelagen (19281370). Särskilt investeringsavdrag beräknas inte heller för sådan del av anskaff- ningsvärdet för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) som insätt- ning på tillfälligt vinstkonto eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investerings- fond eller motsvarande äldre författ- ning har tagits i anspråk.

Särskilt investeringsavdrag beräk- nas inte för sådan del av anskaff- ningsvärdet av inventarier för vilken utgått stöd som avses i punktZ första eller åttonde stycket av anvisningar- na till 19 & komtnunalskattelagen (1928z370). Särskilt investeringsav- drag bcräknas inte heller för sådan del av anskaffningsvärdet för vilken vinstfond enligt lagen ( 1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investerings- fond eller motsvarande äldro författ- ning har tagits i anspråk.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1983 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

1 Senaste lydelse 198lz304.

• Sida 176
•  Original

Prop. 1982/83:94

Föreslagen lydelse 37 ä 1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A- skatt. som har innehallits genom skatteavdrag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalen- deråret enligt följande. uppställning.

Uppgi ftsskyl dig

9. Den som har läm- nat stöd som skall behandlas enligt reg- lerna i punkt 2 av anvisningarna till 19 sq kommitnalskattelagen (I928:370) om be' skattning av statligt stöd till en näringsid' kare för näringsverkf samheten.

Vent uppgiften skall avse

Den som enligt be- slutet ska/l åtnjuta stö- det.

3 Lydelse enligt prop. 198383211.

Vad uppgiften skall avse

Bidraget eller det eftergivna stödbelop- pet. jämte uppgift om datum för utbetalning- en av bidraget eller beslutet om eftergift och stödets ändamål.

• Sida 180
•  Original

Prop. 1982/83z94 '

Nuvarande lydelse

5 m 0 m .4 Den som har att avläm- na kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna -l. 2. 3 b—3 f eller 7 skall senast den 31 januari under tax- eringsåret till inkomsttagaren över- sända uppgift med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

1 80

Föreslagen lydelse

3 m 0 m . Den som har att avläm-

.na kontrolluppgift enligt 1 mom.

punkterna 1 , 2. 3 b—3 f. 7 eller 9 skall senast den 31 januari under taxe- ringsåret till inkomsttagaren över- sända uppgift med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1983 och til1ämpas såvitt gäller 26 å ' första gången vid 1984 års taxering och såvitt gäller 37 å första gängen vid 1985 års taxering.

4 Senaste lydelse 1978:316.

• Sida 181
•  Original

Prop. l982/83:94 181

Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1982-12-29

Närvarande: f. d. regeringsrådet Paulsson. regeringsrådet Delin. justitierå- det Bengtsson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträdc den 18 november 1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepartemcptet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:37t')). "2. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

3. lag om ändring i lagen (1973:421) om' särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt.

4. lag om ändring i lagen (1951 :763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

5. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning.

6. lag om ändring i lagen (198():954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m..

7. lag om ändring i lagen (198111099) om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt.

8. lag om ändring i taxeringslagen ( 1956:623 ).

9. lag om upphävande av förordningen (1961:528) om skattefrihet för bidrag från nlorrlandsfonden. m. m..

10. lag om ändring i aktiebolagslagen(197511385).

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsasscssorcrna Leif Wallestam och Eva 'Lagebrant-Nordquist samt kammarrättsfiskalcn Claes- Göran Carlsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Lagen om ändring i kommunalskattelagen

Anvisningarna till 19 .5

1 första stycket av den nya punkt 2 har upptagits en definition av begreppet statsbidrag. Bestämmelsen är så utformad att den får generell giltighet för hela kommunalskattelagens område och indirekt även på andra författning- ar. vilkas terminologi anknyter till kommunalskattelagen. Allmänt sett torde

• Sida 184
•  Original

Prop. l982/83z94 184

försiktighet böra iakttas med att för en definition av detta slag begagna ett allmänt använt ord. som i vanligt språkbruk har en betydligt mera vidsträckt innebörd. Det må i sammanhanget hänvisas exempelvis till sådana bidrag från staten. som enligt punkt 1 sjunde stycket av de föreslagna anvisningarna utgår till andra än näringsidkare: att även sådant bidrag utgör statsbidrag i vanlig mening torde vara klart. llärtill kommer att. även om den föreslagna bestämmelsen skulle gå att förena med nuvarande författningar. det kan tänkas vid en kommande lagstiftning uppstå komplikationer av att begreppet på detta sätt inskränkts. Något angeläget behov att ge en allmän definition på statsbidragsbegreppet synes inte föreligga. Lagrådet anser därför att definitionen bör begränsas till att avse sådant stöd från staten. som regleras i de nu aktuella bestämmelserna.

Vad angår första stycket andra meningen i den föreslagna punkt 2. där vissa villkorade statsbidrag berörs. ges i den speciella motiveringen till bestämmelsen exempel på sådana statsbidrag som avses i denna mening. Här nämns till en början stöd enligt förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt stöd. De villkor som anges i förordningens 23 å— återgivna i motiveringen — är emellertid delvis av annat slag än dem som anges i första stycket andra meningen av den föreslagna bestämmelsen. Såväl'punkt 4 som punkt 5 i 23 5 omfattar sålunda enligt sin lydelse också förhållanden som ligger utanför vad näringsidkaren kan påverka; inträffar sådana händelser. kan det inte anses att näringsidkaren underlåtit att uppfylla ett villkor eller att följa en föreskrift. Detsamma kan sägas om vissa motsvarande villkor enligt de författningar som i övrigt nämns i sammanhanget —— förordningen (1982z702) om etableringsstöd till vissa jordbrukare m. m.. förordningen (1981:660) om lån till rationaliscringsinvestcringar inom konfektionsindustrin och förord- ningen (1981 :409) om statligt stöd till dagstidningar. — Av sådana skäl synes det erforderligt att göra ett tillägg i lagtexten så att denna täcker även fall av nu åsyftade slag. Lagrådet förordar att punkt 2 första stycket får följande lydelse:

"I denna punkt behandlas frågan om skatteplikt för statligt stöd som utan återbetalningsskyldighet tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Sådant stöd kallas här statsbidrag. Med statsbidrag avses också stöd ------ av stödet eller om annars någon oförutsedd händelse inträffar som rubbar förutsättningarna för stödet."

Det torde underlätta redigeringen av lagtexten. om sjunde och åttonde styckena i förevarande punkt bryts ut och betecknas punkt 3 respektive 4. I första stycket av punkt 3 bör då — med hänsyn till ändringen i punkt 2 första stycket -— efter ordet "statsbidrag" inskjutas "enligt punkt 2”. och i punkt 4 bör orden ”första — sjunde styckena" utbytas mot "punkterna 2 och 3".

Godtas vad lagrådet sålunda föreslagit torde efter ordet "statsbidrag" i sjunde stycket av punkt "3 och det föreslagna femte stycket av punkt 4 anvisningarna till 22 &. fjärde stycket av punkt "2 a anvisningarna till 25 & samt sjätte stycket av punkt 7 och femte stycket av punkt 16 anvisningarna till 29 å

• Sida 185
•  Original

Prop. l982/83z94 ' 185

böra tilläggas "enligt punkt 2 av anvisningarna till 19 5 En annan lösning. som i och för sig framstår som naturligare. är att låta bestämmelsen om statsbidrag utgå ur de angivna lagrummen. eftersom motsvarande regel redan framgår av anvisningarna till 19 å.

An visningarna till 22 .'

Här hänvisas till vad lagrådet anfört vid anvisningarna till 19 &.

Anvisningarna till 25 35

Här hänvisas till vad lagrådet anfört vid anvisningarna till 19 &.

Ån visningarna till 29 55

Beträffande punkterna 7 och 16 hänvisas till vad lagrådet anfört vid anvisningarna till 19 5.

Vad angår punkt 15 ger den föreslagna formuleringen av första stycket andra meningen inte ett tillfredsställande uttryck för den avsedda innebör- den. Lagrådet föreslär att meningen formuleras på följande sätt: "Motsva- rande gäller för ett svenskt dotterföretag. som ingår i en koncern med ett svenskt moderföretag. om dotterföretaget sålt lagertillgångar till ett utländskt företag inom koncernen.”

Itredjc stycket av punkt 1.5 talas om "moderbolag” och "moderförening". Vad som avses är de begrepp som används i aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar; moderföretag som utgörs av bolag eller föreningar av annat slag omfattas av hänvisningen till lagen om årsredovis- ning m. m. i vissa företag. Definitionen blir mera exakt om efter "moder— bolag" inskjuts "enligt aktielu'nagslagen (1975: 1385)" och efter "moderför- cning" inskjuts "enligt lagen (1951z308) om ekonomiska föreningar".

A n visningarna till 36 5

I första stycket sista meningen av punkt 1 talas om "kostnader för vilka erhållits bidrag" etc. Formuleringen omfattar också fall då kostnaden endast delvis täcks med bidraget eller stödet. vilket inte kan ha varit avsett. I fråga om sådant stöd. som avses i åttonde stycket av den föreslagna punkt 2 av anvisningarna till 19 å kommunalskattelagen. torde avsikten vara att stödet skall avräknas endast om det av mottagaren skall behandlas enligt reglerna Om statsbidrag enligt första—sjätte styckena av nämnda anvisningspunkt. Detta har inte kommit till uttryck i lagtexten. Lagrådet förordar — under hänvisning också till vad som föreslagits beträffande anvisningarna till 19 5— att berörda mening i anvisningarna till 365 får följande lydelse:

"[ omkostnadsbeloppct får inte inräknas kostnader som täcks genom

• Sida 186
•  Original

Prop. 1982/83:94 ' 186

statsbidrag som avses i punkt 2 av anvisningarna till 195. bidrag varå bestämmelserna där enligt punkt 4 av nämnda anvisningar skall tillämpas eller annat bidrag från staten eller kommun."

Lagen om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt

Bestämmelsen i sista meningen av 5 & tredje stycket täcker enligt ordalagen inte skuld avseende sådant stöd från annan än staten som omtalas i punkt 2 åttonde stycket av förslaget till anvisningar till 19 åkommunalskattc- lagen. Lagrådet förordar att — med beaktande av lagrådets förslag till ändring i nämnda punkt — meningen får följande lydelse: "Avdrag medgives —— — — för skuld avseende sådant villkorligt stöd varå vid eftergift av återbetalnings- skyldigheten skall tillämpas bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 19 % kommunalskattelagen(.1928z370)."

Lagen om ändring i lagen om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

Med den föreslagna ändringen i 3 & uppkommer risk för missförståndet att uttrycket "bidrag" i första stycket andra meningen skulle inbegripa också . andra stödformer än där åsyftas. Även om termen "statsbidrag" i anvisning- arna till 19.5 kommunalskattelagen skulle reserveras för stöd utan återbe- talningsskyldighet. torde en användning av samma term i förevarande lagrum inte kunna missförstås. Lagrådet förordar att bestämmelsen behålls oförändrad.

Lagen om ändring i lagen om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning

Med hänsyn till vad lagrådet föreslagit i det föregående förordas att första meningen i 45 fjärde stycket ges följande lydelse:

"Särskilt investeringsavdrag beräknas inte för sådan del av anskaffnings- värdet av inventarier för vilken utgått statsbidrag som avses i punkt 2 av anvisningarna till 195 kommunalskattelagen(1928370) eller bidrag varå bestämmelserna där enligt punkt 4 av nämnda anvisningar skall tilläm- pas.

Lagen om ändring i lagen om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.

Med hänsyn till vad lagrådet föreslagit i det föregående förordas att första meningen i 45 tredje stycket ges följande lydelse:

"Särskilt investeringsavdrag beräknas inte för sådan del av utgifterna för vilken utgått statsbidrag som avses i punkt 2 av anvisningarna till 19.5

• Sida 187
•  Original

Prop. l982/83z94 . 187

kommunalskattelagen(1928z370) eller bidrag varå bestämmelserna där enligt punkt 4 av nämnda anvisningar skall tillämpas.”

Lagen om ändring i lagen om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt

Med hänsyn till vad lagrådet föreslagit i det föregående förordas att första meningen i 2 % tredje stycket ges följande lydelse:

"Avdrag medges inte för sådan del av anskaffningsvärdet av inventarier för vilken utgår statsbidrag som avses i punkt 2 av anvisningarna till 19 % kommunalskattelagen eller bidrag varå bestämmelserna där enligt punkt 4 av nämnda anvisningar skall tillämpas."

Lagen om ändring i taxeringslagen

Med hänsyn till vad lagrådet föreslagit i det föregående förordas att i 1 mom. 9 av 37 å orden "skall behandlas ————— för näringsverksamhetcn" utbyts mot "avses i punkt 2—4 av anvisningarna till 19 & kommunalskattela- gen ( 1928z370l)". Vidare föreslår lagrådet att i tydlighetens intresse föremålet för uppgiften anges på följande sätt: "Utbetalat belopp som skall behandlas enligt punkt 2 av nämnda anvisningar eller belopp som eftergivits, jämte uppgift om datum för utbetalningen eller eftergiften och stödets ända- mål." '

Lagen om upphävande av förordningen om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. m.

Övergångsbestämmelsen torde böra utformas i överensstämmelse med punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändringi kommunalskatte- lagen.

!

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

• Sida 188
•  Original

Prop. 1982/83:94 ' 138 -

Utdrag FINANSDEPA RTEM ENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-01-26

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt. Sigurdsen, Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Rainer. Boström. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg, Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändrade regler för beskattning av näringsbidrag, m. m.

Prop. 1982/83:94 191

"moderförening" i tredje stycket av sist nämnda anvisningspunkt blir mera exakt om hänvisningen sker till aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar.

För egen del anser jag att den i remissen föreslagna lydelsen av nämnda stycke knappast kan föranleda någon tvekan om begreppens innebörd. Jag anser därför att någon ändring i denna del inte är påkallad. I anvisnings- punkten bör dock den redaktionella ändringen göras att första och andra styckena sammanförs till .ett stycke.

1 första stycket sista meningen av punkt 1 av anvisningarna till 36 å i det remitterade förslaget föreskrivs att i omkostnadsbeloppet inte får inräknas kostnader för vilka erhållits bidrag från staten eller kommuner eller stöd som avses i punkt 2 första eller åttonde stycket av anvisningarna till 19 &. Enligt lagrådet omfattar formuleringen också fall då kostnaden endast delvis täcks med bidraget eller stödet. vilket inte kan ha varit avsett. [ fråga om sådant stöd som avses i åttonde stycket av den föreslagna punkt 2 av anvisningarna till 19 & torde enligt lagrådet. avsikten vidare vara att stödet skall avräknas endast om det av mottagaren skall behandlas enligt första — sjätte styckena av nämnda anvisningspunkt. Lagrådet anser att detta inte har kommit till klart uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår därför att denna omformuleras.

För egen del anser jag visserligen att det redan av det remitterade förslaget framgår att endast kostnader som täcks genom bidrag från bl. a. staten inte skall inräknas i omkostnadsbeloppet. I tydlighetens intresse kan dock detta. som lagrådet anfört. uttryckligen anges. Under hänvisning till vad jag anfört beträffande anvisningarna till 19 & bör vidare uttrycket "stöd som avses i punkt 2 första eller åttonde stycket av anvisningarna till 19 &" ersättas med ordet näringsbidrag. _

Enligt övergångsbestämmelserna i det remitterade förslaget skall den nya punkten, 18 a. av anvisningarna till 29 & tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Anvisningspunkten innehåller en regel om avdragsrätt för bidrag till regionala utvecklingsfonder. Enligt min mening bör dock denna regel kunna tillämpas så snart som möjligt. Jag föreslår därför att regeln skall tillämpas redan fr. o. rn. 1984 års taxering.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig för- mögenhetsskatt

Jag biträder i huvudsak lagrådets förslag till ändrad utformning av 5 & tredje stycket.

• Sida 192
•  Original

Prop. 1982/83:94 192

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

Det särskilda forskningsavdraget består av ett basavdrag och ett öknings- avdrag. Basavdraget beräknas på ett basunderlag. I 3. så anges hur basunder- laget skall beräknas. Vid beräkningen skall enligt första stycket andra meningen beaktas bl. a. bidrag som den skattskyldige erhållit för forsknings- och utvecklingsarbetc. Enligt en särskild bestämmelse skall dock f. n. ett ' statsbidrag inte beaktas om den skattskyldige — med hänsyn till resultatet av det arbete som bidraget har utgått för eller annan liknande omständighet — kan bli skyldig att betala tillbaka bidraget eller på annat sätt utge vederlag för detta. ]. remissen har föreslagits att denna bestämmelse slopas.

Enligt lagrådet bör bestämmelsen behållas oförändrad. eftersom det annars uppkommer risk för missförståndet att uttrycket "bidrag" i andra meningen skulle inbegripa också andra stödformer än där åsyftas.

Med hänsyn till mitt förslag att i kommunalskattelagen ersätta beteckning— en statsbidrag med beteckningen näringsbidrag bör ifrågavarande bestäm- melse inte behållas. Jag förordar i stället att det uttryckligen anges att vid beräkningen av underlaget skall beaktas näringsbidrag enligt punkt 2 av anvisningarna till ws kommunalskattelagen och annat bidrag för forsk- nings- och utvecklingsarbete. Av denna formulering framgår att stöd med villkorlig återbetalningsskyldighct som inte utgör näringsbidrag inte skall beaktas vid beräkningen.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen(1956z623)

Jag biträder i huvudsak lagrådets lörslag till ändrad utformning av 37 s 1 mom. 9. Jag föreslår vidare att en redaktionell ändring görs i 26 ? första stycket 11).

Förslaget till lag om upphävande av förordningen (1961:528) om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. m.

Jag biträder lagrådets förslag att övcrgångsbestämmelsen bör utformas i överensstämmelse med punkt 1 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i kommunalskattelagen .

Övriga lagförslag

lagrådet har mot bakgrund av vad som anförts om definitionen av begreppet statsbidrag i kommunalskattelagen förordat omformuleringar av 4 55 fjäi'de stycket förslaget till lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning. 4 s tredje stycket förslaget till lag om ändring i lagen (198llz954) om särskilt investeringsavdrag för

• Sida 193
•  Original

Prop. 1982/83:94 .- ' 193

byggnadsarbeten m. m. och 2 åltredje stycket förslaget till lag om ändring i lagen (1981 : 1099) om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt.

[ det föregående har jag föreslagit att beteckningen statsbidrag i kommunalskattelagen ersätts med beteckningen näringsbidrag. Detta med- för följdändringar i de av lagrådet angivna lagrummen.