1 §  För att främja utvecklingen av främst små och medelstora företag kan den regionala utvecklingsfonden inom varje län på företagsekonomiska grunder delta i finansieringen av sådana företag enligt denna förordning. Fonden skall därvid beakta bland annat de regional- och sysselsättningspolitiska mål som staten ställer upp samt vikten av att de anställda tillförsäkras en tillfredsställande arbetsmiljö. Förordning (1984:556).

2 §  Den regionala utvecklingsfonden får delta i finansiering av verksamhet, som enligt den systematik som tillämpas den 1 juli 1982 i Svensk Näringsgrensindelning (SNI) huvudsakligen är att hänföra till

1. jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (SNI 1), såvitt gäller sådan verksamhet inom jordbrukets binäringar som inte omfattas av särskilt stöd till jordbruket eller trädgårdsnäringen,
2. andra gruvor och mineralbrott (SNI 29),
3. tillverkningsindustri (SNI 3),
4. byggnadshantverk (SNI 502), i den mån verksamheten är inriktad på tillverkningsindustrin,
5. produktionsvaruinriktad partihandel (SNI 611),
6. handelsförmedling av produktionsvaror (SNI 6141),
7. hotell-, pensionats- och campingverksamhet (SNI 632), i den mån verksamheten är inriktad huvudsakligen på turism,
8. uppdragsverksamhet (SNI 832), i den mån verksamheten är inriktad på tillverkningsindustrin, eller
9. på tillverkningsindustrin inriktad verksamhet inom renings-, renhållnings- och rengöringsverksamhet (SNI 92), reparation av motorfordon (SNI 9513) eller tvätteriverksamhet (SNI 952).

I första hand bör finansiering avse tillverkande företag.

Om särskilda skäl finns, får fonden finansiera sammanslutningar av utövare av sådan verksamhet som avses i första stycket eller andra företag eller näringsidkare än som omfattas av första stycket. Finansiering kan också gälla de särskilda ändamål som anges i 11 § andra stycket och 31 § tredje stycket. Förordning (1984:556).

3 §  Fonden skall i första hand finansiera företag som har högst 200 arbetstagare och som inte ingår i någon koncern med mer än 200 arbetstagare. Förordning (1984:556).

4 §  Utvecklingsfondens finansieringsformer är

1. rörelselån,
2. garanti för lån (lånegaranti),
3. garanti för bankgaranti,
4. utvecklingskapital i form av utvecklingslån eller utvecklingsbidrag.

För lån med lånegaranti (garantilån) svarar fonden som egen skuld till dess lånet har återbetalats. I fråga om garanti för bankgaranti svarar fonden gentemot banken som för egen förpliktelse.

Summan av utestående kapitalskulder på de av varje fond garanterade lånen och fondens förpliktelser på grund av garantier för bankgarantier får uppgå till sammanlagt högst 25 procent av fondens eget kapital enligt senast fastställda och av revisorerna godkända balansräkning. Förordning (1984:556).

5 §  Finansieringsformerna kan kombineras inbördes och med andra former av statlig finansiering. Utvecklingsfonden får dock inte delta i finansieringen, om för samma ändamål tas i anspråk lokaliseringsstöd enligt förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt stöd eller motsvarande äldre bestämmelser eller stöd enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd. Förordning (1984:556).

6 §  Finansiering får endast avse verksamhet som har eller bedöms kunna få tillfredsställande lönsamhet. Förordning (1984:556).

7 §  Utvecklingsfonden får inte medverka i finansiering, som kan ske på den allmänna kreditmarknaden under normala marknadsmässiga villkor.

Fondens insats får inte vara större än som med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter fordras för att syftet med den skall nås. Förordning (1984:556).

8 §  För finansiering från utvecklingsfonderna gäller vidare de särskilda villkor som anges för varje finansieringsform. Beslut om finansiering skall förenas med de ytterligare villkor om användning av medlen, insyn och annat som behövs med hänsyn till syftet med fondens insats eller av annan anledning. Förordning (1984:556).

9 §  På rörelselån och utvecklingslån skall betalas ränta från dagen för utbetalningen efter en räntesats som bestäms med beaktande av det allmänna ränteläget och förutsättningarna i varje särskilt fall.

Räntesatsen får bestämmas till olika nivåer under skilda delar av lånets löptid, om detta bedöms lämpligt med hänsyn till företagets förutsättningar. Det sammanlagda räntebeloppet får dock inte härigenom göras lägre än om samma räntesats gällt hela löptiden.

Om särskilda skäl föranleder det, får räntans storlek göras beroende av företagets vinst. Förordning (1984:556).

10 §  Ett lån kan sägas upp till omedelbar betalning om

1. låntagaren genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter har föranlett att lånet beviljades,
2. lånet utan tillstånd använts för något annat ändamål än som avsetts,
3. låntagaren försummar att erlägga föreskriven ränta eller avbetalning inom 14 dagar från förfallodagen,
4. någon väsentlig del av verksamheten läggs ned eller någon väsentlig ändring direkt eller indirekt sker i äganderätten eller förfoganderätten till rörelsen eller däri ingående tillgångar av betydelse för verksamheten,
5. låntagaren i annat fall bryter mot villkor eller föreskrift som gäller för lånet,
6. ställd säkerhet väsentligt försämras, eller
7. annat förhållande inträffar som medför att låntagaren med hänsyn till syftet med lånet uppenbarligen inte längre bör få ha kvar lånet.

En upplysning om bestämmelserna i första stycket skall tas in i den skuldförbindelse som utfärdas för lånet.

11 §  Rörelselån får lämnas för anskaffning av anläggnings- eller omsättningstillgångar eller för främjande av rörelsens utveckling på annat sätt.

Om det finns synnerliga skäl, får rörelselån ges för aktieförvärv eller liknande ändamål, om detta väsentligen underlättar eller möjliggör verksamhet som är finansieringsberättigad enligt 2 §.

Rörelselån får inte beviljas, om någon annan finansieringsform är tillgänglig på rimliga villkor. Förordning (1984:556).

12 §  Rörelselån får beviljas en och samma låntagare med högst så stort belopp att fondens sammanlagda engagemang i form av sådana lån jämte utestående garantier enligt denna förordning uppgår till tre miljoner kronor.

Om det finns särskilda skäl, får efter samråd med statens industriverk i varje särskilt fall rörelselån beviljas med högre belopp. Förordning (1984:556).

13 §  För rörelselån skall ställas den säkerhet som kan fordras med hänsyn till låntagarens ekonomiska ställning och behov av rimlig ekonomisk rörelsefrihet samt till övriga omständigheter.

Om det inte finns särskilda skäl, skall full eller begränsad borgen ställas av den som direkt eller indirekt har ett väsentligt ägarinflytande över företaget. Behovet av sådan borgen skall bedömas med hänsyn till storleken av ägarnas kapitalinsats, andra säkerheter och övriga omständigheter.

Om det finns särskilda skäl, får rörelselån lämnas utan säkerhet eller ges sämre förmånsrätt än andra borgenärers fordringar. Sådana lån får dock inte utan särskilda skäl och föregående samråd med statens industriverk för en och samma låntagare överstiga sammanlagt 500 000 kronor eller 50 procent av företagets eget kapital.

14 §  Rörelselån skall betalas åter inom viss tid enligt en plan som fastställs när lånet beviljas. Återbetalningsvillkor skall bestämmas med hänsyn till syftet med lånet, låntagarens ekonomiska ställning och övriga omständigheter. Återbetalning skall dock påbörjas inom högst tre eller, vid nyetablering, fem år och avslutas inom högst 20 år från dagen för första utbetalningen.

15 §  Lånegaranti får lämnas för lån till de ändamål och under de förutsättningar som gäller för rörelselån enligt 11 §.

16 §  Lånegaranti får lämnas för lån i svensk eller utländsk valuta i kreditinrättningar som fonden godkänner.

17 §  Lånegaranti får beviljas en och samma låntagare med högst så stort belopp att fondens sammanlagda engagemang i form av rörelselån och utestående garantier enligt denna förordning uppgår till tre miljoner kronor.

Om det finns särskilda skäl, får efter samråd med statens industriverk i varje särskilt fall lånegaranti lämnas med högre belopp. Förordning (1984:556).

18 §  Lånegaranti får lämnas endast om villkoren för lånet av fonden bedöms som skäliga med hänsyn till syftet med lånet, låntagarens ekonomiska ställning och övriga omständigheter. Förordning (1985:628).

19 §  Återbetalning skall ske enligt fastställd plan och påbörjas inom högst tre eller, vid nyetablering, fem år och avslutas inom högst 20 år från dagen för första utbetalningen. Förordning (1985:628).

20 §  Ett villkor för lånegaranti är att det för garantilånet ställs säkerhet i samma omfattning som gäller i fråga om rörelselån enligt 13 §. Säkerheten för lånet skall gälla även för garantin.

21 §  Lånegaranti lämnas endast om låneförbindelsen för garantilånet innehåller villkor att lånet kan sägas upp till omedelbar återbetalning, om

1. låntagaren genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter har föranlett att garantin beviljades,
2. lånemedlen utan tillstånd använts för något annat ändamål än som avsetts,
3. låntagaren försummar att erlägga föreskriven ränta eller avbetalning inom 14 dagar från förfallodagen,
4. någon väsentlig del av verksamheten läggs ned eller någon väsentlig ändring direkt eller indirekt sker i äganderätten eller förfoganderätten till rörelsen eller däri ingående tillgångar av betydelse för verksamheten,
5. låntagaren i annat fall bryter mot de villkor eller föreskrifter som gäller för garantin,
6. ställd säkerhet försämras väsentligt,
7. i övrigt sådant förhållande inträffar att låntagaren med hänsyn till syftet med lånet uppenbarligen inte längre bör få ha kvar garantin.

22 §  Som villkor för lånegaranti gäller att långivaren förvaltar lånet under bankmässiga former och därvid beaktar den regionala utvecklingsfondens intresse som garantigivare. Långivaren skall utan dröjsmål underrätta fonden om varje förhållande som kan utgöra anledning till uppsägning av lånet eller som eljest medför risk att garantin måste infrias. När fråga av betydelse för fondens betalningsansvar på grund av garantiåtagande uppkommer, skall långivaren inhämta anvisningar hos fonden.

23 §  Till täckning av fondens kostnader för garantigivningen och dess förluster på grund av infriade garantiåtaganden skall långivaren till fonden betala en årlig avgift. Avgiften, som skall utgöra lägst en procent av utestående belopp, fastställs av fonden. Förordning (1984:1051).

24 §  Underlåter långivaren att efter anmodan från den regionala utvecklingsfonden utan dröjsmål säga upp lånet eller att, sedan uppsägning har skett, vidta begärda åtgärder för lånets indrivning, upphör lånegarantin att gälla tre månader efter det att långivaren erhöll anmaningen.

25 §  Beslut om lånegaranti får ändras eller upphävas, om långivaren inte iakttar villkor som anges i 22 eller 23 § eller som föreskrivits i beslutet.

26 §  Den regionala utvecklingsfonden får medge att garantilån får övertas av annan kreditinrättning än den som har beviljat lånet. Garantin gäller i förhållande till den nye långivaren från tidpunkten för ansökan om övertagandet. En sådan ansökan skall innehålla förklaring från den som övertar lånet, att detta sker på de villkor som gäller enligt denna förordning.

27 §  Garanti får lämnas för bankgaranti för en ekonomisk förpliktelse inom verksamhet som är stödberättigad enligt 2 §. Bankgarantin skall vara begränsad till ett visst belopp.

Till täckning av fondens kostnader för garantigivningen och dess förluster på grund av infriade garantiåtaganden skall den kreditinrättning som beviljar bankgarantin till fonden betala en årlig avgift. Avgiften, som skall utgöra lägst en procent av utestående belopp, fastställs av fonden. Förordning (1984:1051).

28 §  Som villkor för garanti från fonden gäller att den kreditinrättning som beviljar bankgarantin beaktar den regionala utvecklingsfondens intresse som garantigivare och inhämtar anvisningar från fonden, när frågor av betydelse för fondens betalningsansvar på grund av garantiåtagandet uppkommer. Förordning (1983:742).

29 §  Beslut om garanti för bankgaranti får ändras eller upphävas om kreditinrättningen inte iakttar villkor som anges i 27 § andra stycket eller 28 §.

30 §  I övrigt tillämpas i fråga om garanti för bankgaranti bestämmelserna om lånegaranti i 15, 17, 20 och 26 §§. Därvid skall vad som sägs om lånegaranti avse garanti för bankgaranti, lån avse bankgaranti och långivare avse den kreditinrättning som lämnat bankgarantin. Förordning (1983:742).

31 §  Utvecklingskapital får lämnas som utvecklingslån eller utvecklingsbidrag för att stödja utveckling och marknadsföring av nya produkter, processer eller system för industriell produktion eller marknadsföring av tidigare utvecklade produkter, processer eller system av sådant slag.

Utvecklingskapital får även lämnas för andra väl avgränsade projekt som syftar till att utveckla företaget och som är förenade med så stor risk att projektet bedöms inte bli genomfört utan finansiering med utvecklingskapital.

Om det finns särskilda skäl, får utvecklingskapital lämnas till mottagare som inte själv utövar eller ämnar utöva någon verksamhet som anges i 2 §, om projektets resultat kan antas komma till användning i sådan verksamhet.

32 §  Utvecklingskapital får beviljas en och samma mottagare med högst så stort belopp att summan av fondens sammanlagda engagemang i form av utvecklingslån och under de senaste fem åren beviljade utvecklingsbidrag uppgår till tre miljoner kronor.

Om det finns särskilda skäl, får efter samråd med statens industriverk i varje särskilt fall utvecklingskapital lämnas med högre belopp. Förordning (1984:556).

33 §  Utvecklingskapital får beviljas till högst 50 procent av den beräknade kostnaden för det projekt som finansieringen avser. Om det finns synnerliga skäl, får efter samråd med statens industriverk i varje särskilt fall finansiering ske med belopp motsvarande högst 65 procent av den beräknade kostnaden. Förordning (1984:556).

34 §  För utvecklingskapital behöver inte ställas särskild säkerhet.

35 §  Utvecklingsbidrag skall ges med förbehåll att mottagaren förbinder sig att, om projektets resultat kan utnyttjas lönsamt, utge ersättning till fonden i form av ett engångsbelopp eller i form av royalty eller annan löpande avgift. Villkoren för sådan ersättning skall bestämmas med hänsyn till bland annat projektets risk och beräknade ekonomiska utfall. Grunderna för lönsamhetsbedömningen bör bestämmas då bidraget beviljas.

36 §  Utvecklingsbidrag får krävas åter helt eller delvis, om

1. bidraget har utbetalats till följd av att mottagaren har lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter,
2. bidraget har använts på ett sätt som uppenbarligen strider mot syftet med detta eller
3. mottagaren i väsentlig mån åsidosätter någon bestämmelse eller något villkor som gäller för bidraget.

Beslut som innebär att bidraget helt eller delvis skall återbetalas enligt denna paragraf får inte meddelas sedan tio år förflutit från det bidraget helt utbetalats.

En upplysning om bestämmelserna i denna paragraf skall tas in i beslutet om bidrag. Förordning (1984:556).

37 §  För utvecklingslån skall lånetid, återbetalningsvillkor och övriga villkor bestämmas då lånet beviljas. Därvid skall hänsyn tas till bland annat projektets risk och beräknade ekonomiska utfall.

Anstånd med räntebetalning får lämnas, varvid upplupen ränta läggs till lånebeloppet.

38 §  För utvecklingslån kan återbetalningsskyldigheten helt eller delvis efterges, om låntagaren visar att förutsättningar uppenbarligen saknas att utnyttja projektets resultat lönsamt. Grunderna för lönsamhetsbedömningen bör bestämmas då lånet beviljas. Förordning (1984:556).

39 §  Ansökan om finansiering från utvecklingsfonden skall vara skriftlig. Sökanden skall lämna de uppgifter som fonden finner nödvändiga för att pröva ansökningen. Till ansökan om garanti skall fogas förklaring från den kreditinrättning som lämnar garantilånet eller bankgarantin att denna, om garanti lämnas, är beredd att utbetala lånet eller lämna bankgarantin enligt de villkor som gäller enligt denna förordning.

Innan den regionala utvecklingsfonden avgör ett ärende som rör anskaffning av anläggningstillgångar eller andra investeringar i tillverkningsprocessen, skall berörda arbetstagarorganisationer ha beretts tillfälle att yttra sig över den planerade åtgärden från arbetsmiljösynpunkt. Förordning (1984:556).

40 §  Beslut om finansiering skall innehålla uppgift om beviljat belopp eller garantins omfattning, de villkor som är förenade med finansieringen och ordningen för utbetalning.

Då en ansökan om utvecklingskapital har slutligt prövats, skall avskrift av beslutet jämte projektbeskrivning tillställas styrelsen för teknisk utveckling, såvida projektet rör teknisk utveckling. Förordning (1984:556).

41 §  Rörelselån eller utvecklingslån får ej utbetalas förrän låntagaren har lämnat skuldförbindelse, ställt säkerhet, om sådan är föreskriven, och uppfyllt övriga villkor för utbetalning.

Utgörs säkerheten av inteckning eller panträtt i fastighet eller tomträtt, skall låntagaren före utbetalningen lämna gravationsbevis och bevis om brandförsäkring av den pantförskrivna egendomen. Om lånet eller en del därav inte har lyfts inom tid som har angetts i lånebeslutet, kan låntagaren förklaras förlustig rätten till den innestående delen av lånet.

Beslut om lånegaranti upphör att gälla, om låneförbindelse ej har tecknats inom nio månader från dagen för beslutet. Motsvarande gäller beslut om garanti för bankgaranti, om bankgarantin ej har tecknats inom sådan tid. Fonden får för visst fall medge att tiden förlängs.

42 §  Fonden skall följa verksamheten vid företag som har erhållit stöd och därvid utöva tillsyn över att föreskrivna villkor iakttas.

43 §  Fonden skall vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av lämnat stöd. Om det är påkallat, skall fonden därvid vidta åtgärder för att möjliggöra verksamhetens fortbestånd.

Innan fonden vidtar åtgärd enligt första stycket, som ej har ringa betydelse, skall samråd ske med länsstyrelsen.

44 §  Statens industriverk skall utöva tillsyn över utvecklingsfondernas verksamhet enligt denna förordning. Förordning (1983:742).