1 §  Denna förordning innehåller närmare föreskrifter för att förebygga att bilar orsakar skador på människors hälsa och i miljön genom utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen.

Beteckningar i denna förordning har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595).

2 §  Ett sådant avgasgodkännande som krävs för godkännande vid typ- eller registreringsbesiktning enligt fordonskungörelsen (1972:595) utfärdas för en motorfamilj om kraven på avgasrening i denna förordning är uppfyllda.

Med en motorfamilj avses en grupp av bilar vars motorer är av i huvudsak samma tekniska konstruktion eller, i fråga om bilar som avses i 8 § första stycket 3, en grupp av motorer som är av i huvudsak samma tekniska konstruktion. Förordning (1991:1166).

3 §  En bil som är utrustad med förbränningsmotor och som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1988 eller tidigare års modell får användas endast om den är försedd med,

1. vid bensin- eller motorgasdrift:
   1. effektiv anordning för att hindra att gaser tränger ut från motorns vevhus (sluten vevhusventilation),
   2. godtagbar anordning för att begränsa föroreningar i avgaserna,
2. vid dieseldrift: effektiv anordning för att hindra att tydligt färgade eller ogenomskinliga avgaser utvecklas annat än tillfälligt i samband med start eller växling.

Utan hinder av första stycket får en bil provköras, bogseras eller användas för liknande ändamål.

4 §  Bestämmelserna i 3 § första stycket gäller inte

1. bilar som tillhör staten och är tillverkade för militära ändamål,
2. bilar som används uteslutande inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat liknande inhägnat område.

Bestämmelserna i 3 § första stycket 1 b gäller inte

1. bilar vars motor har en cylindervolym under 0,8 liter eller, om cylindervolymen inte kan bestämmas, en effekt under 22 kilowatt,
2. bilar med en totalvikt över 2,5 ton.

5 §  En anordning som avses i 3 § första stycket 1 b skall anses vara godtagbar

1. i fråga om bil som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1976 t. o. m. 1988 års modell, om motorn vid prov i huvudsaklig överensstämmelse med det förfarande, som fastställts av vederbörande federala myndighet i Amerikas Förenta Stater för prov med lätta motorfordon av 1973 års modell, avger avgaser som, räknat för kilometer, innehåller högst 24,2 gram koloxid, högst 2,1 gram kolväten uppmätta som metan och högst 1,9 gram kväveoxider uppmätta som kvävedioxid och om anordningen uppfyller hållbarhetskrav som i huvudsak överensstämmer med de krav som fastställts i samma ordning som provningsförfarandet,
2. i fråga om bil som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1975 eller tidigare års modell, om motorn vid tomgång avger avgaser, vilkas halt av koloxid ej överstiger 4,5 volymprocent eller, om driftstörningar hos motorn förekommer vid detta värde, det lägsta värde däröver vid vilket sådana störningar ej förekommer.

5 a §  Utan hinder av 3--5 §§ gäller föreskrifterna i 6--9 §§ om avgasreningskrav för bilar av 1989 eller senare års modell även för bilar av 1976--1988 års modell som den 1 juli 1990 inte är registrerade i bilregistret. Förordning (1990:143).

6 §  En bil som är utrustad med förbränningsmotor och som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1989 eller senare års modell, får användas endast om den är försedd med

1. effektiv anordning för att hindra att gaser tränger ut från motorns vevhus (sluten vevhusventilation),
2. effektiv anordning för att begränsa föroreningar i avgaserna,
3. effektiv anordning för att förhindra utsläpp av bränsleångor,
4. vid dieseldrift: effektiv anordning för att hindra att tydligt färgade eller ogenomskinliga avgaser utvecklas annat än tillfälligt i samband med start eller växling.

Första stycket 1 gäller inte för bilar som avses i 8 § 3. Första stycket 3 gäller inte vid dieseldrift.

Utan hinder av första stycket får en bil provköras, bogseras eller användas för liknande ändamål. Förordning (1991:1166).

7 §  Bestämmelserna i 6 § gäller inte

1. bilar med en totalvikt av högst 3 500 kg som är konstruerade för en hastighet av högst 50 kilometer i timmen,
2. bilar med en totalvikt över 3 500 kg som drivs med annat bränsle än motorbrännolja eller som är konstruerade för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen,
3. bilar som tillhör staten och är tillverkade för militära ändamål,
4. bilar som uteslutande används inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat liknande inhägnat område. Förordning (1991:1166).

8 §  Anordningar som anges i 6 § första stycket 1--3 skall anses effektiva under följande förutsättningar:

1. Bilar med en totalvikt av högst 3 500 kg och en skillnad mellan totalvikt och tjänstevikt av högst 690 kg:
   1. Bilen avger vid prov avgaser som, räknat per kilometer, innehåller högst 2,1 gram koloxid, 0,25 gram kolväten uppmätta som metan, 0,62 gram kväveoxider uppmätta som kvävedioxid samt 0,124 gram partiklar.
   2. Avdunstningsförlusterna för kolväten uppgår per prov till högst 2,0 gram.
   3. Provet stämmer i huvudsak överens med det förfarande som fastställts av vederbörande federala myndighet i Amerikas Förenta Stater för prov med lätta motorfordon av 1987 års modell.
   4. Bilen uppfyller hållbarhetskrav som i huvudsak stämmer överens med de krav som fastställts i den ordning som anges i 1 c.
2. Bilar med en totalvikt av högst 3 500 kg och en större skillnad mellan totalvikt och tjänstevikt än 690 kg:
   1. Bilen avger vid prov avgaser som, räknat per kilometer, innehåller högst 6,2 gram koloxid, 0,5 gram kolväten uppmätta som metan, 1,1 gram kväveoxider uppmätta som kvävedioxid samt 0,162 gram partiklar.
   2. Avdunstningsförlusterna för kolväten uppgår per prov till högst 2,0 gram.
   3. Provet stämmer i huvudsak överens med det förfarande som fastställts av vederbörande federala myndighet i Amerikas Förenta Stater för prov med lätta motorfordon av 1990 års modell.
   4. Bilen uppfyller hållbarhetskrav som i huvudsak stämmer överens med de krav som fastställts i den ordning som anges i 2 c.
3. Bilar med en totalvikt över 3 500 kg:
   1. Bilens motor avger vid prov avgaser som, räknat per kilowattimme, innehåller högst 4,9 gram koloxid, 1,2 gram kolväten, 9,0 gram kväveoxider uppmätta som kvävedioxid och 0,4 gram partiklar.
   2. Provet stämmer i huvudsak överens med det förfarande som fastställts av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) för sådana prov.
   3. Motorn uppfyller hållbarhetskrav som i huvudsak stämmer överens med det förfarande som fastställts av vederbörande federala myndighet i Amerikas Förenta Stater för prov av dieselmotorer av 1991 års modell. Förordning (1991:1166).

8 a §  Vid indelningen av fordon enligt 8 § första stycket 1 och 2 skall beträffande bilar med särskild utrustning, såsom ambulanser och husbilar, den särskilda utrustningens vikt inte beaktas. Förordning (1989:318).

9 §  Bestämmelserna i 3--5 §§ skall tillämpas även på bilar av 1989 eller senare års modell i den mån de inte omfattas av 6--8 §§. Förordning (1989:318).

10 §  Utan hinder av 5 och 8 §§ skall vid registreringsbesiktning enligt 38 § fordonskungörelsen (1972:595) eller vid flygande inspektion eller kontrollbesiktning anordningar som avses i 3 § första stycket 1 b respektive 6 § första stycket 2 och 3 anses vara godtagbara, om anordningarna är i funktionsdugligt skick och följande krav är uppfyllda.

1. */k/ Bilar som omfattas av avgasreningskrav enligt 3--5 §§: */-k/
   1. Motorn i bil som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1976 t. o. m. 1984 års modell skall vid tomgång avge avgaser, vilkas halt av koloxid ej överstiger 4,5 volymprocent eller, om driftstörningar hos motorn förekommer vid detta värde, det lägsta värde däröver då inga sådana störningar förekommer.
   2. Motorn i bil som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1985 eller senare års modell skall vid tomgång avge avgaser, vilkas halt av koloxid ej överstiger 3,5 volymprocent.
2. */k/ Bilar som omfattas av avgasreningskrav enligt 6--8 §§: */-k/
   1. Motorn i bil som avses i 8 § första stycket 1 skall vid tomgång avge avgaser som högst innehåller 0,5 volymprocent koloxid och 100 miljondelar kolväten uppmätta som hexan per volymenhet.
   2. Motorn i bil som avses i 8 § första stycket 2 skall vid tomgång avge avgaser som högst innehåller 1,0 volymprocent koloxid och 200 miljondelar kolväten uppmätta som hexan per volymenhet. Förordning (1991:108).

11 §  Anordning som avses i 3 § första stycket 2 och 6 § första stycket 4 skall anses vara effektiv om följande krav är uppfyllda.

1. Bilar med en totalvikt över 3 500 kg som omfattas av avgasreningskrav enligt 6--9 §§:

Röktätheten vid mätning med instrument enligt filtersvärtningsmetoden uppgår till högst 1,5 enheter vid drift av överladdad motor med ett varvtal som överstiger sex tiondelar av det varvtal som motsvarar maximal motoreffekt, och 3,0 enheter i övriga fall.

1. Övriga bilar:

Röktätheten uppgår vid mätning med instrument enligt filtersvärtningsmetoden till högst 2,5 enheter i fråga om buss som är byggd för befordran av flera passagerare än 30 och 3,5 enheter i fråga om övriga bilar eller vid mätning med opacimeter till högst 30 enheter i fråga om buss som nyss nämnts och 45 enheter i fråga om övriga bilar. Förordning (1991:1166).

12 §  Ett sådant åtagande som avses i 6 § bilavgaslagen (1986:1386) skall innebära att tillverkaren gentemot bilägaren åtar sig ansvaret för att bilen blir satt i sådant skick att den kan lämnas utan anmärkning vid en kontrollbesiktning eller vid en flygande inspektion eller någon annan myndighetskontroll. Av åtagandet skall framgå bilägarens rättigheter enligt 6 § och 6 a §bilavgaslagen.

Åtagandet skall vidare innebära att

1. tillverkaren svarar för kostnaden för en sådan ny kontrollbesiktning av bilen som föranleds av anmärkningen mot avgasreningssystemet,
2. tillverkaren svarar för kostnader som föranleds av ett sådant körförbud för bilen som beror på omständighet för vilken han svarar.

I åtagandet får tillverkaren inte föreskriva som ett villkor att reservdelar av ett visst fabrikat måste användas. Förordning (1989:318).

13 §  Bilägaren är skyldig att

1. låta bilen genomgå den underhållsservice som behövs för att vidmakthålla funktionerna hos bilens utsläppsbegränsande anordningar,
2. vid bensindrift av bil av 1989 eller senare års modell använda sådan bensin som avses i 2 § förordningen (1985:838) om motorbensin,
3. vid utbyte av utsläppsbegränsande anordningar inte anskaffa nya delar som från miljösynpunkt är sämre än de delar som bilen var utrustad med när den var ny.

14 §  Med nybilskontroll avses kontroll av att nya bilar uppfyller kraven i fråga om avgasutsläpp och stämmer överens med de uppgifter som lämnats för avgasgodkännandet.

Om vid nybilskontroll bilar av en viss motorfamilj som har upptagits i typintyg eller godkänts vid första registreringsbesiktningen inte uppfyller de krav som avses i första stycket får avgasgodkännandet för motorfamiljen återkallas.

15 §  För att kontrollera om bilar som avses i 6 § första stycket inom en viss motorfamilj i väsentlig omfattning avviker från uppställda avgaskrav får så många representativa bilar som behövs väljas ut för provning. Om medelvärdet av utsläppen av något ämne från dessa bilar överstiger i 8 § första stycket angivet gränsvärde eller om det finns andra brister som är väsentliga i avgashänseende, får statens naturvårdsverk förelägga tillverkaren att vidta sådana åtgärder som avses i 16 §.

16 §  I fall som avses i 15 § är tillverkaren skyldig att i skälig omfattning vidta sådana åtgärder beträffande samtliga bristfälliga bilar inom motorfamiljen att kraven uppfylls. Detta skall ske utan kostnader för den enskilde bilägaren.

Sådan skyldighet som avses i första stycket gäller inte:

1. bilar som avses i 8 § 1 och som vid provningstillfället är mer än fem år gamla eller har körts mer än 80 000 kilometer,
2. bilar som avses i 8 § 2 och som vid provningstillfället är mer än elva år gamla eller har körts mer än 200 000 kilometer,
3. motorer i bilar som avses i 8 § 3 och som vid provningstillfället är mer än åtta år gamla eller som
   1. är konstruerade för en körsträcka av högst 200 000 kilometer och har körts mer än 200 000 kilometer,
   2. är konstruerade för en körsträcka mellan 200 000 kilometer och 500 000 kilometer och har körts mer än 350 000 kilometer,
   3. är konstruerade för en körsträcka över 500 000 kilometer och har körts mer än 500 000 kilometer.

Ålder och körsträcka skall räknas från den tidpunkt då bilarna upptogs i typintyg eller godkändes vid den första registreringsbesiktningen. Förordning (1991:1166).

17 §  Efter anmaning från statens naturvårdsverk är tillverkaren skyldig att visa att han underrättat samtliga berörda, i bilregistret antecknade bilägare om föreläggandet att avhjälpa bristerna.

18 §  Kontrollavgift enligt 9 § bilavgaslagen (1986:1386) skall tas ut av tillverkaren med 75 kronor för varje nyregistrerad bil som är utrustad med förbränningsmotor och som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1989 eller senare års modell. Avgift tas inte ut i fall som avses i 7 §. Förordning (1988:1062).

18 a §  Betalning av kontrollavgift skall ske efter beslut av statens naturvårdsverk. Betalningen tas emot och redovisas av naturvårdsverket.

Om det finns särskilda skäl, får naturvårdsverket besluta att kontrollavgift skall nedsättas eller efterskänkas. Förordning (1988:1062).

19 §  Statens naturvårdsverk får meddela de ytterligare föreskrifter om bilars beskaffenhet, utrustning och funktion som behövs för att bilarna skall uppfylla de krav som följer av denna förordning.

20 §  Om det är av ringa betydelse från miljöskyddssynpunkt får statens naturvårdsverk föreskriva om avsteg eller för det enskilda fallet medge undantag från föreskrifterna i denna förordning.

Det finns dock särskilda bestämmelser om undantag från 3 § första stycket och 6 § första stycket för bilar som införts för att användas tillfälligt här i landet.

När naturvårdsverket meddelar undantag enligt första stycket skall en dispensavgift enligt 10 § bilavgaslagen (1986:1386) tas ut enligt en taxa som fastställs av naturvårdsverket efter samråd med riksrevisionsverket.

21 §  Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av bilavgaslagen (1986:1386) och denna förordning meddelas av staten s v staten naturvårdsverk efter samråd med trafiksäkerhetsverket.

22 §  Statens naturvårdsverk skall utöva tillsynen över efterlevnaden av bilavgaslagen (1986:1386) och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

23 §  Beslut av Aktiebolaget Svensk Bilprovning i fråga om avgasgodkännande får överklagas hos statens naturvårdsverk.

Naturvårdsverkets beslut i fråga om föreläggande enligt 15 § får överklagas hos koncessionsnämnden för miljöskydd. Koncessionsnämndens beslut får överklagas hos regeringen. Naturvårdsverkets beslut i övrigt enligt denna förordning får överklagas hos regeringen.

24 §  Statens naturvårdsverk får förordna att beslut om betalning av kontrollavgift eller dispensavgift skall gälla omedelbart även om det överklagas. Sådant beslut får verkställas enligt utsökningsbalken. Förordning (1988:1062).