Inaktuell version

Konsumentköplag (1990:932)

(KKöpL)

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1990-09-06
Ändring införd
SFS 1990 i lydelse enligt SFS 2005:62
Upphäver
Konsumentköplag (1973:877)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

Konsumentköplagen (KKöpL, KKL) är en skyddslagstiftning och som sådan tvingande (se 3 §) till förmån för konsumenter när de köper av en näringsidkare. Om inte en av parterna är konsument så gäller istället Köplagen (KöpL).

En konsument kan vända sig till Konsumentverket, Kommunens konsumentvägledare eller Allmänna reklamationsnämden (ARN) för råd och vägledning.

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 §  Denna lag gäller köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument.

[S2]Lagen gäller även i fall då säljaren inte är en näringsidkare, om köpet förmedlas för säljaren av en näringsidkare. I sådana fall svarar både näringsidkaren och säljaren för säljarens skyldigheter enligt lagen.

[S3]Lagen gäller i tillämpliga delar även byte av lösa saker.

[S4]I denna paragraf avses med

[S5]konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

[S6]näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. Lag (2002:587).

Lösa saker är till exempel sådana varor som livsmedel, kläder, möbler och bilar. Lagen gäller inte vid köp av: elektrisk ström, aktier, obligationer, livförsäkringar, bostadsrätter eller fastigheter. Varan ska vara avsedd för enskilt ändamål, det behöver inte betyda att du ska använda den själv utan det kan exempelvis vara en gåva. Lagen gäller även vid byte, det kan tex vara när en bil lämnas som betalning utan annan ersättning i pengar. Enkelt kan man beskriva lösa saker enligt KKöpL som lätt flyttbara varor, även om köparen inte kan flytta dem ensam.

Prop. 2001/02:134: I paragrafen, som anger lagens tillämpningsområde, har den ändringen gjorts att de efterställda bestämningarna av näringsidkare och konsument (”i sin yrkesmässiga verksamhet” respektive ”huvudsakligen för enskilt bruk”) tagits bort. I stället har särskilda definitioner av begreppen tagits in i fjärde stycket, som är nytt. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.

Definitionerna av konsument och näringsidkare ...

  • NJA 2001 s. 155:Frågor om försäljning av en segelbåt var att bedöma enligt köplagen (1990:931) eller konsumentköplagen (1990:932) samt om båten var att anse som felaktig.

2 §  Lagen gäller även beställning av en vara som skall tillverkas. Om beställaren skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet, gäller därutöver 4 § första stycket samt 6 och 7 §§konsumenttjänstlagen (1985:716).

[S2]Lagen gäller inte avtal som innebär att den som skall leverera en vara även skall utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen av hans förpliktelse. Lag (2002:587).

Vid tillverkningsavtal gäller KKöpL oavsett vem av parterna som tillhandahåller materialet. Om konsumenten tillhandahåller en väsentelig del av materialet så gäller dessutom omsorgs- och avrådandeplikt enligt Konsumenttjänstlagen (4 § och 6 § KtjL).

Om köparen inte medverkar vid tillverkningsköpet uppstår så kallad medverkansbrist och det regleras i KöpL (analogt 50 § st 1, 51 § och 60 §).

Prop. 2001/02:134: I paragrafen regleras avgränsningen av konsumentköplagens tillämpningsområde i förhållande till avtal om tjänster och liknande. Frågorna har behandlats i avsnitt 5.2.5.

Första stycket, som behandlar prestationer som tar sikte på tillverkning av själva varan, har ändrats så att lagen är tillämplig på alla slag av avtal om tillhandahållande ...

Avtalsvillkor som avviker från lagen

3 §  Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för köparen är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.

[S2]Första stycket gäller inte vid köp av gas, som levereras i ledning, om de allmänna avtalsvillkor som tillämpas vid sådana leveranser har godkänts av Konsumentverket. Lag (2002:587).

Lagen är i huvudsak tvingande till köparens förmån. Det innebär att de rättigheter som lagen ger köparen kan inte inskränkas. Näringsidkaren kan alltså inte ge köparen sämre villkor än vad lagen föreskriver, men förmånligare avtalsvillkor gäller alltid. Exempelvis "öppet köp" regleras inte i KKöpL utan det är bättre villkor än vad lagen ger köparen.

Så kallade "tillgodokvitton" kan också lämnas vid byte av en felfri vara men inte vid reklamation, de regleras inte i KKöpL utan är frivilliga åtaganden från säljarens sida. Rekommendationen är att de ska vara giltiga i minst tre år. Om ingen tid är angiven så är det giltigt i tio år. På tillgodokvittot ska framgå: säljarens namn, firma och adress, att kvittot ställts till innehavaren (d.v.s den som visar upp det i butiken) hur länge det gäller och om tillgodokvittot kan lösas mot pengar eller om det måste bytas mot annan vara hos säljaren. Köparens risk med att godta tillgodokvitto är att om säljaren hinner gå i konkurs eller säljer till annan näringsidkare så har kunden bara en oprioriterad fordran i säljarens konkursbo eller en fordran hos den förste säljaren och vanligtvis blir det svårigheter att få kravet tillgodosett i sådana fall. Detsamma gäller "presentkort", som också bara är en oinlöst fordran hos säljaren och inte hos någon annan.

Prop. 2001/02:134: Paragrafen har i sak ändrats på så sätt att det tidigare andra stycket fått utgå. Skälen härför har berörts i avsnitt 5.2.1.

Varans avlämnande

Platsen för avlämnandet

4 §  Om inte annat följer av avtalet, skall varan hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe.

Som huvudregel ska varan hållas tillgänglig där säljaren har sitt affärsställe. Med affärsställe menas där näringsidkaren stadigvarande driver sin verksamhet. Konsumenten kan överenskomma med säljaren att varan ska avlämnas någon annanstans eller levereras.

Tiden för avlämnandet

5 §  Om det inte följer av avtalet att varan skall avlämnas vid en bestämd tidpunkt, efter anfordran eller utan uppskov, skall den avlämnas inom skälig tid från köpet.

[S2]Har köparen inte fått kredit, är säljaren inte skyldig att lämna ut varan förrän den betalas.

Huvudregeln för tidpunkten när varan ska avlämnas är inom rimlig tid från köpet. Varans art och beskaffenhet får ge ledning till vad som kan ses som rimlig tid. Vid konsumentköp avlämnas varan oftast direkt vid köpet. Konsumenten och säljaren kan avtala om annan tidpunkt för avlämnande, t.ex. vid bestämd tidpunkt, efter anfordran (då är det köparen som bestämmer) eller utan uppskov (genast, per omgående). Säljaren avlämnar varan när köparen betalar för den. Om köparen fått kredit så har säljaren avstått från sin rätt att hålla inne varan i avvaktan på betalning (se 36 §).

Avlämnandet

6 §  Varan är avlämnad när den har kommit i köparens besittning.

Att varan ska ha kommit i köparens besittning för att anses som avlämnad betyder att köparen ska ha tagit hand om varan. Om den t.ex lämnats i köparens brevlåda eller ställts på hans tomt är den i köparens besittning men om den lämnats utanför hans lägenhetsdörr är den inte avlämnad och därmed står säljaren för alla kostnader som kan uppkomma för att varan förstörs, kommer bort eller försämras (se vidare 8 §).

  • RH 2015:62:Fråga om vad som bör krävas för att en vara som finns hos tredje man ska anses avlämnad enligt 6 § konsumentköplagen.

Kostnaderna för varan

7 §  Om inte annat följer av avtalet, skall säljaren svara för transportkostnader och andra kostnader för varan som uppkommer före avlämnandet och som inte beror på att avlämnandet har försenats till följd av något förhållande på köparens sida.

Säljaren står för kostnaderna för varan, t.ex. lagring, omvård och transport som uppkommit innan avlämnadet till köparen.

Risken för varan

8 §  Om köparen bär risken för varan är han skyldig att betala varan även om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på säljaren.

[S2]Risken för varan går över på köparen när varan avlämnas.

[S3]Om öppet köp har avtalats och varan avlämnats, bär köparen risken för varan till dess den lämnas tillbaka.

Att bära risken för varan innebär att man ansvarar för om varan förstörs, kommer bort, försämras eller minskas. Om varan har avlämnats till köparen så måste han betala den även om den har förstörts, om det inte beror på säljaren. Säljaren bär risken för varan tills den faktiskt avlämnats till köparen. Om köparen låter bli att hämta varan i rätt tid så bär köparen risken för att den försämras genom varans egen beskaffenhet t.ex frukt som ruttnar, däremot inte annat som händer med varan (se 20 § st 2). Om köparen har avtalat om öppet köp(se 3 §) och varan har avlämnats så bär köparen risken för varan tills den lämnats tillbaka till säljaren.

Säljarens dröjsmål

Vad som avses med dröjsmål

9 §  Dröjsmål på säljarens sida föreligger om varan inte avlämnas eller avlämnas för sent och detta inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida.

Om köparen inte får varan eller får den för sent och det inte beror på köparen så är säljaren i dröjsmål. Varan ska avlämnas inom skälig tid.

Påföljder vid dröjsmål

10 §  Vid dröjsmål på säljarens sida får köparen hålla inne betalningen enligt 11 §. Han får välja mellan att kräva att säljaren fullgör köpet enligt 12 § och att häva köpet enligt 13 §. Dessutom får köparen kräva skadestånd av säljaren enligt 14 §.

Köparens rättigheter vid säljarens dröjsmål med att avlämna varan regleras i 11-14 §§. Köparen kan hålla inne en del av betalningen, kräva att köpet fullgörs, häva köpet och kräva skadestånd.

Rätt att hålla inne betalningen

11 §  Köparen får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av dröjsmålet.

Köparen har rätt att hålla inne betalningen vid dröjsmål eller del av betalningen som säkerhet för eventuellt skadeståndsanspråk.

Rätt att kräva att säljaren fullgör köpet

12 §  Köparen får hålla fast vid köpet och kräva att säljaren fullgör köpet.

[S2]Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet. Om ett förhållande som nyss nämnts upphör inom rimlig tid, får köparen dock kräva att säljaren fullgör köpet.

[S3]Köparen förlorar rätten att kräva att säljaren fullgör köpet, om han väntar orimligt länge med att framställa kravet.

Köparen har rätt att kräva att säljaren fullgör köpet. Om det skulle kräva stora ekonomiska och fysiska uppoffringar från säljaren att fullgöra så kan han frånkomma sin plikt men det ska vara objektivt omöjligt, det får alltså inte vara något som beror på säljaren som person. Det kan t.ex vara en vara som är helt unik och den har förstörts.

Köparen måste meddela säljaren inom rimlig tid att han vill att säljaren fullgör köpet.

Rätt att häva köpet

13 §  Köparen får häva köpet, om säljarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för honom.

[S2]Har köparen förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och är den inte oskäligt kort, får köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren meddelar att han inte kommer att fullgöra köpet inom denna tid.

[S3]Har köparen utan att förelägga säljaren någon tilläggstid krävt fullgörelse av köpet, får köparen häva köpet om varan inte avlämnas inom en skälig tid efter det att kravet framställdes.

[S4]Avser köpet en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen efter dennes anvisningar eller önskemål och kan säljaren inte utan väsentlig förlust tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen häva köpet endast om syftet med köpet är väsentligen förfelat genom dröjsmålet och säljaren insåg eller borde ha insett detta.

Om dröjsmålet är av stor betydelse för köparen så kan han häva köpet. Till skillnad mot KöpL så krävs inte att säljaren har insikt om betydelsen för köparen utan en konsument kan häva ändå. Om köparen ger en bestämd tilläggstid och säljaren inte levererar inom den heller så kan köparen häva köpet.

Om köpet är av en vara som tillverkats särskilt för köparen så krävs dock att säljaren har insikt om att det är av stor betydelse för köparen. Det kan t.ex. vara en bröllopsklänning som avlämnas dagen efter bröllopet. Detta är definitivt för sent och betydelsen av att klänningen avlämnades i tid är uppenbar.

Rätt till skadestånd

14 §  Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

[S2]Beror dröjsmålet på någon som säljaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som säljaren har anlitat eller någon annan i tidigare säljled.

Köparen kan få skadestånd för alla skador som uppstått på grund av säljarens dröjsmål, både direkta och indirekta skador. Se 32 §.

Säljaren kan bli fri från skadeståndsansvar om det har legat utanför hans s.k kontrollansvar. För att det ska vara fallet så krävs:

  1. att det förelegat ett hinder,
  2. det har legat utanför säljarens kontroll,
  3. det ska ha varit oförutsett och säljaren ska inte ha förväntas räkna med hindret vid köpet
  4. och säljaren kunde inte skäligen ha undvikit eller övervunnit hindret genom aktivt ingripande.

Det är säljaren som ska kunna bevisa att alla fyra punkterna är uppfyllda och om han kan det så är han fri från skadeståndsskyldigheten. Hindret som skall ha uppkommit ska objektivt sett omöjliggöra leveransen. Det är inte tillräckligt att det försvårar eller ger säljaren ökade kostnader att leverera trots hindret. En rimlighetsbedömning kan dock göras för att bedöma vilka uppoffringar säljaren är skyldig att tåla. Hindret får inte heller ha orsakats inom säljarens kontrollområde, något som säljaren i det enskila fallet haft möjlighet att påverka. Det kan vara inom hans egen organisation eller bero på planering, övervakning eller liknande. Säljaren har även ansvar för personal och kontrakterade medarbetare.

Det är omtvistat om sådant som personalstrejk, brand och stöld faller inom säljarens kontrollansvar. Kunde säljaren skäligen förutse hindret vid köpet, oavsett om det ligger inom hans kontrollområde eller inte, så är han skadeståndsskyldig. Säljaren är alltså skyldig att hålla sig informerad om vilka risker som finns för att leveransen kan bli försenad.

Meddelande om hävning och skadestånd

15 §  Har varan avlämnats för sent, får köparen inte häva köpet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter det att han fick kännedom om avlämnandet meddelar säljaren att han häver köpet eller vill kräva skadestånd. Om köparen häver köpet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han dessutom vill kräva skadestånd.

[S2]Meddelande om hävning eller skadestånd kan, i fall som avses i 1 § andra stycket, i stället lämnas till näringsidkaren.

Köparen får inte häva eller kräva skadestånd om han inte inom rimlig tid reklamerar, d.v.s meddelar säljaren om att han vill häva.

Fel på varan

Vad som avses med fel

16 §  Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet. Den skall vara åtföljd av de anvisningar som behövs för dess installation, montering, användning, förvaring och skötsel.

[S2]Om inte annat följer av avtalet, skall varan

  1. vara ägnad för de ändamål för vilka varor av samma slag i allmänhet används,
  2. vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket köparen avsåg att varan skulle användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål,
  3. stämma överens med den beskrivning som säljaren har lämnat och ha de egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, och
  4. vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda varan.

[S3]Varan skall anses felaktig,

  1. om den avviker från vad som föreskrivs i första eller andra stycket,
  2. om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet eller,
  3. om varan i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Lag (2002:587).

Varan ska som huvudregel vara i avtalsenligt skick, det vill säga motsvara vad köparen och säljaren kommit överens om muntligt eller skriftligt annars är det ett fel på varan. Priset kan vara en indikator på vad köparen kan förvänta sig av varan. Köparen kan inte hävda fel som han kände till eller borde ha sett vid köpet. I denna paragraf räknas upp en del definitioner med vad som anses som fel i varan, den är inte uttömmande utan är exempel på fel, det kan finnas även andra fel. Själva varan och dess funktioner är sammantaget själva köpet och tillsammans med exempelvis priset, leveransen, marknadsföringen, produktdokumentationen ska det mostavara vad köpare och säljare kommit överens om.

Andra stycket, punkt 3, anger att varan inte ska på annat sätt avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta, här får omständigheterna och parternas inbördes förhållande vara vägledande. Om köparen haft obefogade förväntningar på köpet så kan det eventuellt regleras i AvtL, tex om avtalet kan strida mot god tro och heder eller om säljarens tystnad om varans kvalitet kan ses som svek.

Prop. 2001/02:134: Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna om varans egenskaper och utgör därför utgångspunkten för bedömningen av om en vara skall anses felaktig.

I första stycket har det tillägget gjorts att varan skall vara åtföljd också av de anvisningar som behövs för dess installation. Skälen härför har behandlats i avsnitt 5.3.5 och har sin grund i artikel 2.5 i direktivet.

I andra ...

  • NJA 2015 s. 233:Konsumentköp. Beviskrav och betydelsen av köparens undersökning.
  • NJA 2001 s. 155:Frågor om försäljning av en segelbåt var att bedöma enligt köplagen (1990:931) eller konsumentköplagen (1990:932) samt om båten var att anse som felaktig.

16 a §  Har säljaren som ett led i fullgörelsen av köpet åtagit sig att installera varan och har sådan installation utförts av säljaren eller av någon annan för dennes räkning, skall varan anses felaktig, om den på grund av brister i installationen avviker från vad som föreskrivs i 16 § första eller andra stycket eller i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Lag (2002:587).

Om säljaren har åtagit sig att installera varan anses varan felaktig om brister i installationen orsakar fel.

Prop. 2001/02:134: Paragrafen är ny och genomför artikel 2.5 i direktivet. I paragrafen regleras verkan av brister i säljarens installationsarbete. Regleringen innebär att själva varan skall anses felaktig om den på grund av brister i installationen avviker från vad som följer av avtalet eller från vad som fordras enligt lagens allmänna regler om varans beskaffenhet eller om den i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Det krävs dock att säljaren som ett led i fullgörelsen av köpet ...

17 §  Även om en vara har sålts i "befintligt skick" eller med ett liknande allmänt förbehåll, skall den anses felaktig, om den är i sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta.

[S2]När en begagnad vara har sålts på en auktion, där köpare har möjlighet att personligen närvara vid försäljningen, anses den såld i "befintligt skick". Vid tillämpning av första stycket skall hänsyn i så fall tas till utropspriset. Lag (2002:587).

Om en vara sålts i befintligt skick så kan den ändå vara felaktig om den är i sämre skick än vad köparen rimligtvis kunde räkna med. Vid bedömningen kan varans pris vara en riktlinje för varans kvalitet. Om varan är inköpt på auktion så utgår man från utropspriset vid bedömningen. Säljaren ansvarar även om varan är farlig (se 18 § punkt 2) eller om oriktiga uppgifter lämnats av säljaren (se 19 §).

Prop. 2001/02:134: I paragrafen har den ändringen gjorts att bestämningen i andra stycket av begreppet auktion har anpassats till användningen av detta begrepp i artikel 1.3 i direktivet. Frågan har behandlats i avsnitt 5.2.4.

  • NJA 2015 s. 233:Konsumentköp. Beviskrav och betydelsen av köparens undersökning.

18 §  Varan är felaktig, om den

  1. säljs i strid mot ett förbud som har meddelats med stöd av 27 eller 36 § produktsäkerhetslagen (2004:451) eller 17 § marknadsföringslagen (1995:450) eller mot ett annat försäljningsförbud som har meddelats i författning eller av en myndighet väsentligen i syfte att förebygga att den som använder varan drabbas av ohälsa eller olycksfall eller för att annars hindra användning av en vara som inte är tillförlitlig från säkerhetssynpunkt, eller
  2. är så bristfällig att dess användning medför påtaglig fara för liv eller hälsa. Lag (2004:458).

Om varan är behäftad med ett s. k. rådighetsfel så är det fel i varan. Köparen behöver inte häva om han inte vill utan kan begära reduktion av priset om han vill kvarstå vid köpet ändå.

19 §  Fel föreligger även om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet.

[S2]Varan skall vidare anses felaktig, om den inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som någon annan än säljaren, i tidigare säljled eller för säljarens räkning, har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet.

[S3]Första och andra styckena gäller inte, om säljaren visar att uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt eller att uppgifterna inte har inverkat på köpet. Andra stycket gäller inte heller, om säljaren visar att han varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.

[S4]Varan är felaktig också om säljaren har underlåtit att efter föreläggande enligt produktsäkerhetslagen (2004:451) lämna säkerhetsinformation om varan eller underlåtit att lämna sådan information om varans egenskaper eller användning som han enligt marknadsföringslagen (1995:450) har ålagts att lämna. Detsamma gäller om föreläggandet eller åläggandet har meddelats varans tillverkare eller någon annan som i tidigare säljled tagit befattning med varan och säljaren har känt till eller borde ha känt till underlåtenheten att fullgöra föreläggandet eller åläggandet. En förutsättning för att varan skall anses felaktig enligt detta stycke är dock att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet. Lag (2004:458).

Säljaren har ett ansvar för lämnade uppgifter vid marknadsföring av varan. Uppgifterna ska avse varans användning eller egenskaper, som har lämnats vid marknadsföring eller annars före köpet. Säljaren har även ett ansvar för vilka uppgifter som har lämnats av någon annan om säljaren kände till, eller borde ha känt till, de felaktiga uppgifterna. Det kan vara tex informationsbroschyrer från tillverkaren eller liknande. Anställda hos säljaren är inte "någon annan" utan är att se som säljaren själv, då de har ett fullmaktsförhållande, så samma gäller om de felaktiga uppgifterna om varan lämnas av en anställd.

Säljarens fråntas ansvar om han tydligt rättat sina felaktiga uppgifter i tid innan köpet eller om de felaktiga uppgifterna inte har inverkat på köpet, dvs köparen hade köpt varan ändå trots de felaktiga uppgifterna.

Prop. 2001/02:134: Paragrafen innehåller särskilda regler om fel för det fall köparen har förlitat sig på oriktiga uppgifter vid t.ex. marknadsföring av en vara. Reglerna kompletterar alltså felreglerna i 16 §. Ändringar har gjorts i första,

andra och tredje styckena och är huvudsakligen föranledda av artikel 2.4 i direktivet. Övervägandena finns i ...

  • NJA 2012 s. 725:Två personer har undertecknat ett kontrakt avseende ett kreditköp av en båt som skulle levereras av annan än säljaren. Enligt en på framsidan förtryckt bestämmelse godkände köparen leveransen av båten, och enligt de förtryckta bestämmelserna på baksidan förbehöll sig säljaren äganderätten till båten. Frågor om köparnas ansvar mot säljaren för leveransuppgiften, sedan det visat sig att båten inte hade levererats.
  • NJA 2001 s. 155:Frågor om försäljning av en segelbåt var att bedöma enligt köplagen (1990:931) eller konsumentköplagen (1990:932) samt om båten var att anse som felaktig.

20 §  Frågan om varan är felaktig skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när den avlämnas. Säljaren svarar för fel som har funnits vid denna tidpunkt, även om felet visar sig först senare.

[S2]Om köparen underlåter att i rätt tid hämta eller ta emot en vara som hålls tillgänglig för hans räkning, svarar säljaren dock inte för försämring som inträder därefter och som beror enbart på varans egen beskaffenhet.

[S3]Uppkommer en försämring av varan efter avlämnandet, skall varan anses felaktig om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott.

Fel i varan ska ha funnits vid avlämnadet, även om symtomen visar sig senare.

  • NJA 2013 s. 524:Konsumentköp. En vecka efter att en köpt dörr hade avlämnats hos köparen uppdagade denne, i samband med att dörren bars till huset och monterades, att dörren var skadad. Bevisbörda och beviskrav för att felet fanns vid avlämnandet.

20 a §  Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades skall anses ha funnits vid avlämnandet, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art.

[S2]Vid köp av byggnadsdelar som är avsedda att utgöra en huvudsaklig del av ett en- eller tvåbostadshus gäller vad som sägs i första stycket fel som visar sig inom två år efter avlämnandet. Lag (2004:553).

Detta är en presumtionsregel till köparens fördel och lättar på köparens beviskrav. Felet ska ha förelegat vid köpet (20 §) och om ett fel visar sig inom sex månader så anses det ha förelegat vid avlämnandet, om det inte är en vara som till sin beskaffenhet normalt försämras inom två månader t.ex. livsmedel.

Det räcker alltså att köparen visar att felet finns för att säljaren ska vara skyldig att vidta åtgärder om han inte kan bevisa att felet inte fanns vid avlämnadet. Detta kallas ibland felaktigt för sex månaders garanti, men det stämmer inte då garantier är ett frivilligt åtagande från säljaren eller någon i tidigare säljled och som är ett mer omfattande skydd då det ger rätt till påföljder även vid fel som uppkommit efter avlämnadet (21 §).

Prop. 2003/04:45: (Jfr 48 § konsumentköplagen i utredningens förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om när en vara skall anses felaktig och kompletterar 20 §. Det nya andra stycket innehåller en särskild bestämmelse om köp av vissa byggnadsdelar. Samtliga köp av byggnadsdelar omfattas av lagens allmänna regler. Frågan har behandlats i avsnitt 5.4. ...

Prop. 2001/02:134: Paragrafen är ny och genomför artikel 5.3 i direktivet. Frågan har behandlats i avsnitt 5.6.3. Bestämmelsen har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafen innehåller en presumtionsregel som tar sikte på frågan om ursprungligt fel. Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades skall anses ha funnits vid avlämnandet, om inte annat visas eller ...

  • NJA 2013 s. 524:Konsumentköp. En vecka efter att en köpt dörr hade avlämnats hos köparen uppdagade denne, i samband med att dörren bars till huset och monterades, att dörren var skadad. Bevisbörda och beviskrav för att felet fanns vid avlämnandet.

21 §  Har säljaren eller någon annan för hans räkning genom en garanti eller liknande utfästelse åtagit sig att under en viss tid svara för varan eller en del därav eller för en egenskap hos varan, skall fel anses föreligga, om varan under den angivna tiden försämras i det avseende som utfästelsen omfattar.

[S2]Första stycket gäller inte, om det görs sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något liknande förhållande på köparens sida.

Garanti är ett helt frivilligt åtagande och kan lämnas av säljaren själv eller av t.ex. tillverkaren. Oavsett när funktionaliteten i varan försämras under garantitiden så skyddas köparen. Han behöver inte bevisa att felet har funnits från början men det får heller inte bero på olyckshändelse, vanvård eller liknande som beskrivs i lagtexten. Om det skulle föreligga att felet beror på köparen så ska säljaren bevisa det.

Eftersom garantin är frivillig från säljarens sida så påverkas inte köparens rätt att åberopa KKöpL. Om vissa funktioner på varan har uteslutits ur garantiavtalet så har köparen alltid sina rättigheter genom KKöpL i alla fall.

  • NJA 2013 s. 524:Konsumentköp. En vecka efter att en köpt dörr hade avlämnats hos köparen uppdagade denne, i samband med att dörren bars till huset och monterades, att dörren var skadad. Bevisbörda och beviskrav för att felet fanns vid avlämnandet.

21 a §  Varan har ett rättsligt fel, om tredje man har äganderätt till varan eller har panträtt eller annan liknande rätt i den och det inte följer av avtalet att köparen skall överta varan med den begränsning som tredje mans rätt medför. Lag (2003:162).

Detta kallas för rättsligt fel och ger köparen rätt att åberopa påföljder enligt 22 a §. En köpare kan inte göra godtrosförvärv av stöldgods utan han kan reklamera varan och häva köpet.

Prop. 2002/03:17: (Jfr 21 a § i utredningens lagförslag.)

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som anger när en vara har ett s.k. rättsligt fel. Frågan har behandlats i avsnitt 9.

Definitionen av rättsligt fel i denna paragraf överensstämmer med motsvarande definition i 41 § köplagen (1990:931), även om den språkliga utformningen ...

Påföljder vid fel på varan

22 §  Är varan felaktig enligt 16-21 §§, får köparen enligt 23, 24 och 26-29 §§ kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet. Dessutom får han kräva skadestånd enligt 30-32 §§. Han får även hålla inne betalningen enligt 25 §. Lag (2003:162).

Köparen kan kräva olika påföljder vid fel i varan och då i första hand avhjälpande eller omleverans och i andra hand hävning eller prisavdrag. Avhjälpande och omleverans ska försätta kunden i samma läge som om han från början fått en felfri vara. Vid hävning ska köparen försättas i samma läge som om avtalet aldrig ingåtts och vid prisavdrag i samma läge som om han från början köpt en felaktig vara.

Prop. 2002/03:17: (Jfr 22 § i utredningens lagförslag.)

Bestämmelserna i denna paragraf gäller för s.k. faktiska fel (16–21 §§). Däremot gäller bestämmelserna inte för rättsliga fel. Av den anledningen görs ingen hänvisning till 21 a § utan endast till 16–21 §§. Det har ansetts lämpligast att ange påföljderna vid rättsligt fel i en särskild paragraf (22 a §).

  • NJA 2012 s. 725:Två personer har undertecknat ett kontrakt avseende ett kreditköp av en båt som skulle levereras av annan än säljaren. Enligt en på framsidan förtryckt bestämmelse godkände köparen leveransen av båten, och enligt de förtryckta bestämmelserna på baksidan förbehöll sig säljaren äganderätten till båten. Frågor om köparnas ansvar mot säljaren för leveransuppgiften, sedan det visat sig att båten inte hade levererats.

22 a §  Har varan ett rättsligt fel enligt 21 a §, får köparen enligt 23 § första och andra styckena samt enligt 24 och 26-29 §§ kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet. Dessutom får han kräva skadestånd enligt 30-32 §§. Han får även hålla inne betalningen enligt 25 §.

[S2]Utan hinder av 30 § första och andra styckena har köparen rätt till ersättning enligt 32 § för den skada han lider genom ett rättsligt fel som fanns vid köpet, om han varken kände till eller borde ha känt till felet.

[S3]Påföljder av ett rättsligt fel får även göras gällande, om tredje man påstår att han har en sådan rätt som avses i 21 a § och det finns sannolika skäl för påståendet. Lag (2003:162).

Prop. 2002/03:17: (Jfr 22 a § i utredningens lagförslag.)

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser som anger vad som gäller när en vara har ett rättsligt fel. Frågan har behandlats i avsnitt 9.

I första stycket anges de påföljder som en köpare har rätt att göra gällande vid rättsliga fel. Det är samma påföljder som köparen har rätt att göra gällande vid faktiska fel (jfr 22 §). Till skillnad ...

Reklamation

23 §  Köparen får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation). Meddelande som lämnas inom två månader efter det att köparen märkt felet skall alltid anses ha lämnats i rätt tid. I fall som avses i 1 § andra stycket kan meddelande om felet i stället lämnas till näringsidkaren.

[S2]Har någon annan än säljaren åtagit sig att för dennes räkning avhjälpa fel i en vara, kan reklamationen i stället göras hos honom.

[S3]Reklamerar köparen inte inom tre år från det att han har tagit emot varan, förlorar han rätten att åberopa felet, om inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse. Lag (2005:62).

Vill köparen åberopa sina rättigheter enligt KKöpL så är det viktigt att reklamation görs. Meddelandet ska lämnas till säljaren och det inom skälig tid. Om medelandet lämnas inom två månader efter det att köparen har upptäckt felet så är det inom skälig tid. Det rekommenderas att lämna meddelandet skriftligt på grund av att det är lättare att bevisa vid eventuell tvist, men muntligt är även det gällande trots att bevisläget för om det har lämnats och om det var inom skälig tid är betydligt svårare. Det är viktigt att tydligt beskriva felet och hur det yttrar sig i meddelandet.

Köparen har tre år på sig att reklamera ett fel från dagen man fick tillgång till varan. Reklamationen ska lämnas till säljaren. Om säljaren hänvisar till t.ex en tillverkare så kan köparen välja att vända sig direkt till tillverkaren om det är fördelaktigare för honom. Säljaren har en ovillkorlig plikt att ta emot reklamationen enligt denna lag. Om säljaren skulle ha upphört med verksamheten så har köparen en rättighet att reklamera direkt till någon i tidigare led (se vidare 46 §).

Medelandet med reklamationen sänds på mottagarens (säljaren) risk, och kan alltså åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram. Se 47 §.


Prop. 2004/05:13: Paragrafen innehåller bestämmelser om köparens skyldighet att reklamera om han vill åberopa att varan är felaktig. För att vara bevarad vid sin rätt att göra gällande fel i varan skall köparen till säljaren lämna meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet; dock att ett meddelande som lämnas inom två månader efter det att köparen märkt felet alltid anses ha lämnats i rätt tid. Ändringen i tredje stycket innebär att preskriptionstiden har förlängts till ...

Prop. 2001/02:134: Paragrafen innehåller regler om skyldighet för köparen att meddela säljaren att en vara är behäftad med fel, dvs. att reklamera. Första stycket har ändrats och därvid utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Frågan har behandlats i avsnitt 5.6.1.

Ändringen, som är föranledd av artikel 5.2 i direktivet, innebär att en reklamation som fullgörs inom två månader efter det att köparen märkt ...

  • NJA 2007 s. 962:Ett avtalsvillkor om att krav med anledning av en utförd s.k. överlåtelsebesiktning av fastighet preskriberades två år efter uppdragets avslutande har inte ansetts oskäligt mot beställaren, som var konsument. Tillika fråga om bestämmelsen, som kommit till uttryck först i själva besiktningsutlåtandet, utgjort avtalsinnehåll.
  • NJA 2015 s. 233:Konsumentköp. Beviskrav och betydelsen av köparens undersökning.
  • NJA 2008 s. 1158:Fråga om köpare av en fastighet har reklamerat fel i fastigheten inom skälig tid efter det att de märkt eller borde ha märkt felet.
  • RH 2019:21:Den omständigheten att ett flygbolag sedan talan väckts i tingsrätten medgett en passagerares krav på kompensation enligt förordning (EG) nr 261/2004 har inte ansetts hindra flygbolaget från att återta sitt medgivande och i stället motsätta sig passagerarens anspråk på den grunden att denne reklamerat för sent.
  • RH 2019:20:Den omständigheten att ett flygbolag tillbakavisat en passagerares krav på kompensation enligt förordning (EG) nr 261/2004 har inte ansetts hindra flygbolaget från att sedan talan väckts invända att passageraren reklamerat för sent.

24 §  Utan hinder av 23 § får köparen åberopa att varan är felaktig, om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder eller om felet är sådant som avses i 18 §.

Om säljaren har varit grovt vårdslös, handlat i strid mot tro och heder eller sålt en vara som är behäftad med förbud eller hinder enligt 18 § så gäller , med stöd av 2 § Preskriptionslag (1981:130[, en 10-årig preskriptionsfrist.

25 §  Köparen får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av att varan är felaktig.

Om varan är felaktig kan köparen hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar kraven som köparen har på säljaren. Det kan t.ex gälla kostnaden att få varan reparerad eller för krav på prisavdrag. En risk finns i att hålla inne med för mycket av betalningen, vilket medför att köparen hamnar i dröjsmål enligt 38-39 §§.

Avhjälpande och omleverans

26 §  Köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet eller företar omleverans, om detta kan ske utan oskälig kostnad för säljaren.

[S2]Vid bedömningen av om någon av påföljderna avhjälpande eller omleverans skulle medföra oskälig kostnad för säljaren skall särskild hänsyn tas till vilken betydelse felet har, vilket värde varan skulle ha haft om den varit felfri och om den andra påföljden skulle kunna fullgöras till väsentligt lägre kostnad för säljaren och utan väsentlig olägenhet för köparen.

[S3]Avhjälpande eller omleverans skall ske inom skälig tid efter det att köparen framställde sitt krav och utan kostnad eller väsentlig olägenhet för denne. Lag (2002:587).

Köparen har i första hand rätt att kräva reparation eller utbyte av varan. I båda fallen ska påföljden utföras utan kostnad för köparen. Alla reparationer ska utföras inom rimlig tid och utan väsentelig olägenhet för kunden. Omständigheter så som varans art och vilket ändamål köparen behöver varan till är vägledande för vad som ska anses som rimlig tid och väsentelig olägenhet. Säljaren kan inte avvärja köparens krav på avhjälpande med ett erbjudande om omleverans, om han inte först visar att avhjälpande är omöjligt eller oproportionellt. Inte heller kan köparens krav på omleverans med erbjudande om avhjälpande, om det inte visas att en omleverans är omöjligt eller oproportionellt. Proportionaliten ska ses som en jämförelse av kostnader mellan de olika påföljderna. Det är alltså förbehållet köparen att bestämma om erbjudandet om reparation eller utbyte av varan ska antas eller avvisas. Som regel brukar säljaren få maximalt två gånger på sig att reparera varan enligt fall hos ARN och Konsumentombudsmannen men det beror på om det för köparen är en väsentelig olägenhet, t.ex kanske kunden kan få ett låneexemplar under reparationstiden. Ett fel kan bli hävningsgrundande, dvs. väsentligt, om felet kvarstår efter två avhjälpningsförsök.

Prop. 2001/02:134: Paragrafen reglerar köparens rätt att vid fel kräva avhjälpande av felet eller omleverans. Första stycket har ändrats. Andra stycket är nytt. Ändringarna är påkallade av artikel 3.3 i direktivet och har behandlats i avsnitt 5.4.2. Paragrafen har utformats under delvis beaktande av Lagrådets förslag.

Ändringen i första stycket innebär att förbehållet att avhjälpande eller omleverans skall kunna ...

  • NJA 2018 s. 653:Entreprenad (ABT 94). Frågor om rätt till ersättning för avhjälpandekostnader.

27 §  Kräver köparen en annan påföljd än avhjälpande eller omleverans, har säljaren trots detta rätt att på egen bekostnad vidta sådan åtgärd, om han efter det att reklamation har kommit honom tillhanda utan uppskov erbjuder sig att göra detta samt åtgärden kan ske inom skälig tid därefter och utan kostnad eller väsentlig olägenhet för köparen.

[S2]Säljaren får ej åberopa att han inte har beretts tillfälle att avhjälpa felet eller företa omleverans, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande eller omleverans från säljarens sida. Lag (2005:62).

Säljaren har rätt att erbjuda reparation eller utbyte på eget initiativ istället för att godta hävning eller prisavdrag om han direkt därefter, när köparen reklamerar varan, erbjuder sig att göra detta.

Prop. 2004/05:13: Paragrafen reglerar säljarens rätt att avhjälpa fel i en vara. Ändringarna i första stycket har skett i syfte att jämka bestämmelsen till närmare överensstämmelse med konsumenttjänstlagens reglering (se 20 § konsumenttjänstlagen) av tidpunkten inom vilken ett erbjudande om avhjälpande skall lämnas och den tid inom vilken åtgärden skall ske. Justeringen torde endast ...

Prop. 2001/02:134: Paragrafen anger de förutsättningar under vilka säljaren har rätt att på eget initiativ avhjälpa fel i varan eller företa omleverans för att därigenom undvika andra följder på grund av felet. Artikel 3.3 i direktivet har föranlett ändringar i första stycket. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.2.

Om köparen kräver annan påföljd än avhjälpande eller omleverans, har säljaren trots detta – och på de villkor ...

  • NJA 2015 s. 233:Konsumentköp. Beviskrav och betydelsen av köparens undersökning.

Rätt till prisavdrag eller hävning

28 §  Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen eller inte kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen, får köparen kräva prisavdrag som svarar mot felet eller häva köpet enligt 29 §.

[S2]Köparen har vidare rätt till ersättning för vad det kostar att avhjälpa felet, till den del denna kostnad inte är oskäligt hög eller täcks genom att köparen erhåller ett prisavdrag.

[S3]Köparen har dock inte rätt till prisavdrag vid köp av begagnade varor på en auktion där köpare har möjlighet att personligen närvara vid försäljningen. Lag (2002:587).

Vid hävning ska köparen få pengarna tillbaka. Som huvudregel måste varan lämnas tillbaka väsenteligen oförändrad eller oförminskad. Gällende köparens bortfall av rätten till hävning se 45 §.

Köparen har rätt till ersättning för de utlägg han har haft på grund av reklamationen och han har även rätt till ersättning för förluster och betydande besvär som beror på fel eller dröjsmål.

Prop. 2001/02:134: Paragrafen anger under vilka förutsättningar som prisavdrag och hävning kommer i fråga som påföljder på grund av fel i varan. I första stycket har

ett tillägg gjorts av innebörd att prisavdrag och hävning kan tillgripas även i det fallet att avhjälpande eller omleverans inte kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen. Ändringen är föranledd av artikel ...

29 §  Köparen får häva köpet, om felet är av väsentlig betydelse för honom.

Den väsentliga betydelsen för köparen får avgöras i det specifika fallet.

Skadestånd

30 §  Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom att varan är felaktig, om inte säljaren visar att underlåtenheten att avlämna en felfri vara beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

[S2]Beror underlåtenheten att avlämna en felfri vara på någon som säljaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsamma gäller om felet beror på en leverantör som säljaren har anlitat eller någon annan i tidigare säljled.

[S3]Köparen har alltid rätt till ersättning om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt utfäst.

Köparen kan kräva skadestånd för skada, t.ex. utgifter för telefon, porto, bärgning av bil eller taxiresor. Det kan vara inkomstförlust eller ersättning för prisskillnad vid köp av en kompensationsvara (köp av likadan vara till ett högre pris, se 33 § om s.k. täckningsköp). Det kan även vara för förvaring av matvaror vid fel i frys, ej utnyttjade biljetter o.s.v.

Köparen måste visa att han verkligen har tillfogats en förlust på grund av säljarens avtalsbrott. Säljaren kan gå fri från skadeståndskrav om han kan visa att det låg utanför hans kontrollansvar (se 14 §), och att han inte rimligtvis kunde räkna med hindret, och inte heller kunnat undvika eller övervunnit följderna. Säljaren måste uppfylla alla dessa krav för att gå fri från skyldigheten.

Däremot kan inte köparen få ersättning för personskador, de ersätts enligt allmänna skadeståndsregler (se skadeståndslagen). För personskador som orsakats av en säkerhetsbrist i själva varan kan skadestånd istället utgå enligt produktansvarslagen.

31 §  Säljarens skadeståndsskyldighet enligt 30 § omfattar även skada som på grund av fel på den sålda varan uppkommer på annan egendom som tillhör köparen eller någon medlem i hans hushåll och egendomen är avsedd huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Lag (2005:62).

Köparen har rätt att även kräva skadestånd för följdskador på annan egendom som tillhör köparen eller medlem i hans hushåll, så kallad produktskada. Köparen måste påvisa ett naturligt orsakssamband mellan det ursprunliga felet och följdskadorna. Köparen får inte heller ha förvärrat skadorna genom att underlåta att vidta åtgärder för att begränsa skadan. Exempelvis genom att låta ett kylskåp stå och läcka och förstöra golvet (se 42 §).

För sakskador som orsakats av en säkerhetsbrist i själva varan kan skadestånd istället utgå enligt produktansvarslagen.

Prop. 2004/05:13: I paragrafen behandlas säljarens köprättsliga skadeståndsansvar med avseende på produktskador. Paragrafen har, utan att någon saklig ändring är avsedd, ändrats för att knyta an till lagens definition av ”konsument”. Frågan har behandlats i avsnitt 8.2.

Skadeståndets omfattning vid säljarens dröjsmål och vid fel på varan

32 §  Skadestånd på grund av säljarens dröjsmål eller fel på varan omfattar ersättning för utgifter, inkomstförlust, sådan prisskillnad som avses i 33 § samt annan förlust på grund av dröjsmålet eller felet.

[S2]Skadestånd enligt denna lag omfattar inte i andra fall än som avses i 31 § ersättning för förlust som köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda varan.

[S3]Säljaren och köparen kan träffa avtal om att ersättning enligt första eller andra stycket inte skall omfatta förlust i näringsverksamhet.

Prisskillnad

33 §  Har köpet hävts och köparen gjort ett täckningsköp till högre pris, omfattar skadeståndet ersättning för prisskillnaden mellan de båda köpen, om täckningsköpet gjorts med tillräcklig omsorg och inom skälig tid efter det att köpet hävdes. I annat fall omfattar, om gängse pris för en sådan vara som köpet avser vid tiden för hävningen överstiger priset enligt köpet, skadeståndet denna prisskillnad.

Köparen kan när han häver ett köp göra ett täckningsköp för att begränsa skadeverkningarna av säljarens avtalsbrott. I så fall ska om priset för täckningsköpet var rimligt mycket högre ersättas av säljaren. Täckningsköpet ska vara gjort med vederbörlig omsorg och inom skälig tid.

Jämkning av skadestånd

34 §  Om skyldigheten att utge skadestånd på grund av säljarens dröjsmål eller fel på varan skulle vara oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt. Härvid skall även beaktas föreliggande försäkringar och försäkringsmöjligheter på köparens sida, den skadeståndsskyldiges möjligheter att förutse och hindra skadan samt andra särskilda omständigheter.

Paragrafen ger en möjlighet att jämka skadestånd om det skulle vara oskäligt betungande för säljaren med hänsyn till hans ekonomiska förhållande. Här kan sådant som försäkringsersättningar eller t.o.m. möjligheten för köparen att ha en sådan försäkring vägas in i omständigheterna till säljarens förmån. Till omständigheterna i det specifika fallet ska man även ta hänsyn till säljarens möjligheter att proaktivt kunnat ha förhindrat den uppståndna skadan.

Priset m.m.

Vilket pris köparen skall betala

35 §  Om ett bestämt pris inte följer av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt.

Om köparen kommit överens med säljaren om ett bestämt pris för en vara så gäller det. Det ska vara möjligt att vid köpetillfället slå fast vilket pris som ska betalas, till exempel en viss köpesumma, ett visst belopp per kg etc, så att det exakta priset beror på kvantiteten. Om inte ett bestämt pris har avtalats så ska köparen betala vad som är skäligt. Hänsyn ska då tas till vilken slags vara det är, kvaliteten, ny eller begagnad, marknadspris och omständigheter i övrigt m.m.

  • NJA 2005 s. 205:En konsument har i tvist med en näringsidkare ansetts ha bevisbördan för uppgiften att ett avtal om entreprenad på löpande räkning innefattat ett s.k. takpris. (Jfr 2001 s. 177.) (Målet avgjort av Högsta domstolen i dess helhet och antecknad i Högsta domstolens minnesbok)

Tidpunkten för betalningen

36 §  Om tidpunkten för betalningen inte följer av avtalet skall köparen betala när säljaren kräver det, dock inte förrän varan hålls köparen till handa.

Om det inte följer av avtalet när köparen ska betala varan så ska köparen betala när säljaren kräver det, men inte före varan levererats till köparen och han har besittningsrätt.

  • NJA 2012 s. 725:Två personer har undertecknat ett kontrakt avseende ett kreditköp av en båt som skulle levereras av annan än säljaren. Enligt en på framsidan förtryckt bestämmelse godkände köparen leveransen av båten, och enligt de förtryckta bestämmelserna på baksidan förbehöll sig säljaren äganderätten till båten. Frågor om köparnas ansvar mot säljaren för leveransuppgiften, sedan det visat sig att båten inte hade levererats.
  • NJA 2018 s. 617:En köpare påstår sig ha lämnat kvar en köpt och betald vara i butiken medan butiken gör gällande att varan har lämnats ut. Frågor rörande bevisbörda och beviskrav.

Avbeställning

37 §  Om köparen avbeställer varan innan den har avlämnats, har säljaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning. I stället har han rätt till ersättning enligt 41 §.

Köparen har alltid rätt att avbeställa en vara innan den har levererats, utan att ange skäl, men säljaren har då rätt till ersättning. Säljaren kan kräva ersättning för kostnader han har haft för att ingå och fullfölja avtalet, fraktkostnader, och återställande av varan till ursprungligt skick samt eventuell ersättning för förlust för att affären inte blev av m.m.

Säljaren kan avtala före köpet att viss ersättning ska utgå vid avbeställning så länge inte ersättningen är oskäligt hög. Det behöver inte motsvara säljarens kostnader i det specifika fallet utan kan vara högre (ofta en procentsats eller förverkande av handpenning). Om avbeställningen görs innan säljaren accepterat köparens anbud så blir inte köparen ersättningsskyldig (se 41 § st 3).

Köparens dröjsmål

38 §  Dröjsmål på köparens sida föreligger om priset inte betalas i rätt tid och detta inte beror på säljaren eller något förhållande på dennes sida.

Köparen har betalat i rätt tid om betalningen kommit in på säljarens bankkonto senast på förfallodagen.

39 §  Vid dröjsmål på köparens sida får säljaren hålla inne varan enligt 5 §. Han får välja mellan att kräva att köparen betalar priset eller, enligt 40 §, häva köpet. Om säljaren häver köpet får han dessutom kräva skadestånd av köparen enligt 41 §.

Här ges en uppräkning av de påföljder en säljare kan göra gällande vid dröjsmål. Vid hävning på grund av dröjsmål kan köparen även kräva ersättning för kostnader som kan ha uppstått.

Hävning

40 §  Säljaren får häva köpet om köparens dröjsmål med betalningen utgör ett väsentligt avtalsbrott.

[S2]Har säljaren förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får köpet även hävas om köparen inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.

[S3]Har varan kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om han har förbehållit sig rätt till detta eller om köparen avvisar varan. Sedan priset i sin helhet har betalts, får säljaren inte häva köpet.

Om varan har avlämnats till köparen och den är i hans besittning, så kan inte säljaren häva köpet om han inte har förbehållit sig den rätten i avtalet, återtagandeförbehåll.

Om säljaren häver köpet före leveransen är säljaren inte längre skyldig att leverera varan och köparen inte skyldig att betala, dock kan viss ersättningsskyldighet kvarstå. Om säljaren häver köpet efter leveransen ska köparen få tillbaka betalningen inklusive ränta när han lämnar tillbaka varan. Om köparen har haft rimlig nytta av varan kan han vara skyldig att betala en rimlig ersättning för nyttan. Det kan t.ex. vara vid bilköp som nyttoavdrag kan bli aktuellt (se vidare 43-44 §§).

41 §  Häver säljaren köpet eller avbeställer köparen varan enligt 37 § har säljaren rätt till ersättning för

  1. särskilda kostnader som han har haft för att ingå och fullgöra avtalet till den del han inte kan tillgodogöra sig dessa på annat sätt,
  2. särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen, samt
  3. förlust i övrigt med ett belopp som är skäligt med hänsyn till priset för varan, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, omfattningen av nedlagt arbete och omständigheterna i övrigt.

[S2]Säljaren får förbehålla sig en på förhand bestämd ersättning vid hävning eller avbeställning, om den är skälig med hänsyn till vad som normalt kan antas tillkomma en säljare som ersättning enligt första stycket.

[S3]Säljaren har inte rätt till ersättning enligt första eller andra stycket om köparen avbeställer en vara innan säljaren har accepterat ett anbud som köparen har lämnat till säljaren. Säljaren har inte heller rätt till ersättning om köparen visar att dröjsmålet eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsförmedlingen eller annat liknande hinder som köparen inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Denna paragraf reglerar skadestånd vid hävning eller avbeställning, från båda parters sida. För exempel på skälighetsbedömning samt jämkning av skadestånd enligt andra stycket, se RH 1997:116.

Gemensamma bestämmelser

Begränsning av skadan

42 §  Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten.

Både köpare och säljare är skyldiga gentemot den andra parten att begränsa skadorna som kan uppstå på grund av dröjsmål eller fel i varan (gällande köparen se 31 §).

Verkningar av hävning och omleverans

43 §  Hävs köpet, bortfaller säljarens skyldighet att överlämna varan och köparens skyldighet att betala köpesumman.

[S2]I den mån köpet har fullgjorts får vardera parten kräva att motparten lämnar tillbaka vad han har tagit emot. Var och en får därvid hålla inne vad han har tagit emot till dess att den andre ger ut vad han skall lämna tillbaka samt betalar eller ställer godtagbar säkerhet för skadestånd och ränta som han kan vara skyldig att erlägga.

[S3]Om säljaren skall företa omleverans, får köparen hålla inne vad han har tagit emot till dess att omleverans sker.

Enligt principen "Zug um Zug" ska parternas prestationer bytas mot varandra samtidigt om inte annat avtalats. Annars ska godtagbar säkerhet ställas för eventuellt skadestånd och ränta som kan uppkomma på grund av dröjsmålet med att prestera samtidigt som den andra parten.

44 §  Hävs köpet, skall köparen ge ut den avkastning av varan som han har fått samt betala skälig ersättning, om han har haft annan nytta av varan.

[S2]Om säljaren skall lämna tillbaka betalningen, skall han betala ränta från den dag han tog emot betalningen.

Om köparen häver men han trots allt under den tiden han har haft varan i sin besittning, har haft någon sorts avkastning av varan eller rimlig nytta av varan kan han vara skyldig att betala en rimlig ersättning. Säljaren i sin tur ska betala ränta på pengarna som han ska betala tillbaka vid hävning, då ränta är den avkastning som getts till säljarens fördel.

Bortfall av rätt till hävning och omleverans

45 §  Köparen får häva köpet eller kräva omleverans endast om han kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad och oförminskad.

[S2]Rätten att häva köpet eller kräva omleverans går dock inte förlorad, om

  1. varan har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom sin egen beskaffenhet eller något annat förhållande som inte beror på köparen,
  2. varan har förstörts, försämrats eller minskat till följd av en åtgärd som har varit behövlig för att undersöka om varan är felfri,
  3. varan har använts av köparen för förutsatt bruk innan han insåg eller borde ha insett att det förelåg ett fel som ger honom rätt att häva köpet eller kräva omleverans.

[S3]Rätten att häva köpet eller kräva omleverans går inte heller förlorad, om köparen ersätter säljaren den minskning i varans värde som är en följd av att varan har försämrats eller minskat.

Köparen förlorar inte sin rätt till hävning eller omleverans om varan förstörts, kommit bort, försämrats eller förminskats på grund av varans art och det inte beror på något som köparen är vållande till, t.ex livsmedel som förstörs, kläder som inte tål att tvättas o.s.v. Inte heller förlorar köparen sin rätt till hävning om varan som ovan förstörts på något sätt om det var som en följd av en undersökning för att kontrollera varans felfrihet eller om varan har använts för det bruk den var avsedd för men ändå förstörts, t.ex en tvättmaskin eller en matberedare som använts en tid innan felet visade sig och den inte har den kvalitet som den hade vid köpet.

Köparen kan även ersätta säljaren för annan uppkommen värdeförminskning och kvarhåller på så sätt sin rätt till hävning av köpet.

Anspråk mot näringsidkare i tidigare säljled

46 §  Om säljaren är på obestånd, har upphört med sin näringsverksamhet eller inte kan anträffas, har köparen rätt att rikta anspråk på grund av fel på varan mot en näringsidkare i tidigare säljled som har överlåtit varan för vidareförsäljning.

[S2]Första stycket gäller endast i den utsträckning motsvarande anspråk på grund av felet hade kunnat göras gällande mot näringsidkaren i tidigare säljled av den som förvärvat varan från honom. Avtal som inskränker rätten att göra anspråk gällande får dock åberopas mot köparen endast om en sådan inskränkning med bindande verkan hade kunnat avtalas mellan denne och säljaren. Bristande reklamation i tidigare led är utan betydelse för köparens rätt.

[S3]Om köparen vill rikta anspråk enligt denna paragraf mot en näringsidkare i tidigare säljled, kan reklamation enligt 23 § göras hos denne eller hos säljaren. Har reklamation inte gjorts hos näringsidkaren i tidigare säljled, förlorar köparen sin rätt mot denne, om han inte underrättar näringsidkaren om sitt anspråk inom skälig tid efter det att han insett eller borde ha insett att han hade anledning att framställa anspråket.

Om säljaren t.ex. gått i konkurs, är på obestånd, har upphört med verksamheten, överlåtit rörelsen eller det är omöjligt att få tag på honom så kan köparen rikta sitt anspråk om fel på varan mot tidigare säljled t.ex en tillverkare eller grossist. Parten i tidigare led måste vara näringsidkare och säljaren skulle i sin tur kunnat ha riktat motsvarande krav. Om säljaren redan gjort upp med köparen i ett tidigare säljled, vilket är vanligt gällande tillverkare, så kan inte köparen rikta anspråk mot näste säljare. Säljaren i tidigare led har ju i sådant fall redan gjort rätt för sig.

I det fall säljaren hänvisar kunden, vid reklamation av varan, direkt till tillverkaren eller tidigare säljare så kan köparen välja om han tycker att det är förmånligare att vända sig direkt till den som kanske har den mesta kunskapen om varan. Köparen har alltid rätt att kräva att säljaren ombesörjer kontakten med t.ex tillverkare och dylikt. Ibland kan t.ex en reparation klaras av på kortare tid om varan direkt hamnar på det ställe där reparationen ska utföras.

Vissa meddelanden

47 §  Har ett meddelande som köparen skall lämna säljaren eller någon annan enligt 15, 23, 26 eller 46 § avsänts på ett ändamålsenligt sätt, får meddelandet åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram. Detsamma gäller ett sådant meddelande med föreläggande av tilläggstid som säljaren kan lämna köparen enligt 40 §.

Vanligtvis står avsändaren för risken att hans meddelande inte kommer fram i tid eller på rätt sätt. KKöpL gör vissa undantag härifrån om meddelandet har avsänts på ändamålsenligt sätt, t.ex. per post, telegram, telex. Undantaget innebär att köparen kan göra sina krav gällande om han kan visa att han avsänt det på ändamålsenligt sätt även om det förvanskas, försenas eller inte kommer fram. Trots detta kan köparen behöva sända ett nytt meddelande om det skulle behövas.

De meddelanden som går på säljarens risk är: Köparens krav på fullgörelse, hävning och skadestånd, reklamation vid fel på varan, krav på avhjälpande eller omleverans och anspråk på säljare i bakre säljled.

De meddelanden som går på köparens risk är: säljarens krav på betalning med tilläggstid.

Lagval

48 §  Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall tillämpas på avtalet gäller inte i fråga om köp enligt denna lag, om den lag som gäller med bortseende från villkoret är lagen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och den lagen ger köparen ett bättre skydd. Lag (2002:587).

Om säljaren eller köparen avtalar om annat lands lag, som är utanför EU, trots att KKöpL gäller för köpet, samt det landets lag har sämre villkor än KKöpL, så gäller inte det avtalsvillkoret.

Prop. 2001/02:134: Paragrafen, som har utformats efter förebild av bl.a. 13 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och 23 § distansavtalslagen, ger köparen skydd mot vissa s.k. lagvalsklausuler. Paragrafen genomför artikel 7.2 i direktivet. Frågan har behandlats i avsnitt 5.9.

Det är inte fråga om någon fullständig reglering av lagvalet. I ...

Förhållandet till säljarens borgenärer

49 §  Köp enligt denna lag gäller mot säljarens borgenärer i och med avtalet. När köp inte avser en bestämd vara, blir köpet dock inte gällande mot borgenärerna förrän åtgärd har vidtagits genom avskiljande eller märkning av varan, anteckning om varan i en bokföringshandling eller på något annat sätt så att det framgår att varan är avsedd för köparen. Lag (2002:587).

Om köparen kan visa upp ett giltigt köpeavtal så ingår inte varan i säljarens konkursbo. Det måste vara en bestämd vara eller i vart fall kunna individualiseras så man säkert kan säga vilken vara som köpeavtalet avser.

Före 1 juli 2002 så var köparens rätt skyddad först när varan avlämnats och var i köparens besittning. Om köparen t.ex köpt en båt och lämnat kvar den för förvaring hos säljaren och säljaren under tiden gick i konkurs så ingick båten i säljarens konkursbo trots att den var betald. Köparen fick bara en oprioriterad fordran i säljarens konkursbo och fick oftast varken båt eller pengar tillbaka.


Prop. 2001/02:134: I paragrafen, som är ny, regleras frågan om köparens skydd mot säljarens borgenärer. Övervägandena finns i avsnitt 6.

I första meningen anges att ett köp enligt konsumentköplagen gäller mot säljarens borgenärer i och med avtalet. Bestämmelsen innebär att det inte krävs att besittningen av varan övergår på köparen för att denne skall ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Konsumentköplag (1990:932)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
    Genom lagen upphävs konsumentköplagen (1973:877).
    I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:89
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1995:456) om ändring i konsumentköplagen (1990:932)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:267, Prop. 1994/95:123, Bet. 1994/95:LU16
    Omfattning
    ändr. 18, 19 §§
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (2002:587) om ändring i konsumentköplagen (1990:932)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
  2. I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:292, Prop. 2001/02:134, Bet. 2001/02:LU33
Omfattning
ändr. 1, 2, 3, 16, 17, 19, 23, 26, 27, 28 §§; nya 16 a, 20 a, 48, 49 §§, rubr närmast före 48, 49 §§
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2003:162) om ändring i konsumentköplagen (1990:932)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
  2. I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:122, Prop. 2002/03:17, Bet. 2002/03:LU11
Omfattning
ändr. 22 §; nya 21 a, 22 a §§
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2004:458) om ändring i konsumentköplagen (1990:932)

Förarbeten
Prop. 2003/04:121, Bet. 2003/04:LU29
Omfattning
ändr. 18, 19 §§
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:553) om ändring i konsumentköplagen (1990:932)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre föreskrifter tillämpas på avtal som har ingåtts dessförinnan.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:240, Prop. 2003/04:45, Bet. 2003/04:LU25
Omfattning
ändr. 20 a §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:62) om ändring i konsumentköplagen (1990:932)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.
  2. I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:161, Prop. 2004/05:13, Bet. 2004/05:LU5
Omfattning
ändr. 23, 27, 31 §§
Ikraftträder
2005-04-01

Lag (2008:492) om ändring i konsumentköplagen (1990:932)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:222, Prop. 2007/08:115, Bet. 2007/08:CU21
Omfattning
ändr. 18, 19 §§
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2014:11) om ändring i konsumentköplagen (1990:932)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:118, Prop. 2013/14:15, Bet. 2013/14:CU7
Omfattning
ändr. 5, 13, 43 §§
CELEX-nr
32011L0083
Ikraftträder
2014-06-13