1 §  I Regeringsrätten finns det regeringsråd, kanslichef, regeringsrättssekreterare och andra anställda. Det får också finnas en eller flera beredningschefer. Förordning (2008:305).

2 §  Regeringsrättens ordförande är administrativ chef för Regeringsrätten. Regeringsrättens ordförande ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att Regeringsrätten hushållar väl med statens medel. Förordning (2007:1085).

2 a §  Regeringsrättens ordförande är skyldig att vid Regeringsrätten genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2007:1085).

3 §  Vid Regeringsrätten finns ett kansli. Chef för kansliet är kanslichefen. Förordning (2008:305).

4 §  Regeringsrätten bestämmer det antal avdelningar som domstolen skall vara delad i samt delar in regeringsråden till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidsperiod. Den som är ordförande på en avdelning leder arbetet på avdelningen.

4 a §  I en arbetsordning ska Regeringsrätten meddela de föreskrifter som behövs om Regeringsrättens organisation och formerna för Regeringsrättens verksamhet.

Regeringsrätten får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden. Förordning (2007:1085).

5 §  Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515) tillämpas på Regeringsrätten:

6 § om allmänna uppgifter,

8 § om arbetsgivarpolitik,

19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och

21 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (2007:1085).

6 §  Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.

Regeringsrätten beslutar om riktlinjer för fördelning av målen på de organisatoriska enheterna. Förordning (2008:305).

7 §  För varje mål ska det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig beredningschef eller en ansvarig regeringsrättssekreterare.

Den närmare ansvarsfördelningen ska framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen ska ordnas så att ansvaret ska kunna utövas på ett effektivt sätt.

Regeringsrätten får besluta att beredningen av ett mål ska ledas av ett regeringsråd. I sådana fall ansvarar regeringsrådet för de åtgärder han eller hon beslutar om. Det regeringsråd som leder beredningen av ett mål deltar i handläggningen och avgörandet av målet. Förordning (2008:305).

7 a §  Ledamöterna i Regeringsrätten ska, när det behövs, lämna regeringsrättssekreterare råd för beredningen av målen. Förordning (2008:305).

8 §  Beredningschefs och regeringsrättssekreterares behörighet vid beredningen av målen ska framgå av arbetsordningen. Av arbetsordningen ska det också framgå vilka uppgifter som får delegeras till andra anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Förordning (2008:305).

9 §  Målen tas upp till beredning och föredragning i den ordning som de har kommit in, om inte omständigheterna motiverar en annan ordning.

Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål ska handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Förordning (2008:305).

10 §  Om ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål bör avgöras skyndsamt, ska en beredningschef eller en regeringsrättssekreterare genast anmäla detta för kanslichefen. Förordning (2008:305).

13 §  Administrativa ärenden avgörs av Regeringsrätten i plenum eller i kollegium, av Regeringsrättens ordförande, av kanslichefen eller på avdelning.

14 §  Plenum består vid handläggning av administrativa ärenden av regeringsråden och kanslichefen.

15 §  Kollegium består av Regeringsrättens ordförande, av tre andra regeringsråd som utses särskilt och av kanslichefen. Regeringsrättens ordförande är ordförande i kollegiet.

För varje annan ledamot än Regeringsrättens ordförande och kanslichefen skall det finnas en personlig ersättare, som träder in när ledamoten har förhinder.

De ledamöter som skall utses särskilt och ersättarna för dem utses för högst ett år i sänder.

16 §  En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt ärende bestäms av Regeringsrätten.

17 §  I plenum utses ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem. I plenum beslutas vidare om riktlinjer för avdelningarnas sammansättning, ledamöternas tjänstgöring och ordningen för handläggning av målen. I plenum avgörs dessutom de ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet eller Regeringsrättens ordförande.

I fråga om Regeringsrättens handläggning av ärenden enligt lagen (1979:368) om Lagrådet finns bestämmelser i den lagen.

18 §  I kollegium avgörs de ärenden som avser

1. viktigare frågor om Regeringsrättens organisation eller arbetsformer som inte ska avgöras i plenum,
2. riktlinjer för beredningen av målen och fördelningen av dessa på de organisatoriska enheterna samt för beredningschefs och regeringsrättssekreterares tjänstgöring,
3. förslag till Domstolsverket i fråga om anslagsframställningar,
4. anställning som beredningschef eller regeringsrättssekreterare för längre tid än sex månader i de fall kollegiet inte tidigare beslutat om anställningen eller den sammanlagda tiden överstiger sex år,
5. annat skiljande från anställningar och uppdrag än avskedande, och
6. frågor som Regeringsrättens ordförande hänskjuter till kollegiet.

Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, hänskjuta ärenden som avses i första stycket till plenum. Förordning (2008:305).

19 §  Ärenden som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning avgörs av Regeringsrättens ordförande, om de är av sådan vikt att ordföranden bör avgöra dem eller ordföranden av annat skäl har förbehållit sig beslutanderätten.

Regeringsrättens ordförande får hänskjuta ärenden till kollegiet. Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor och inte är sådana att de bör handläggas i kollegium får hänskjutas till plenum.

20 §  Övriga ärenden avgörs av kanslichefen.

I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får Regeringsrätten lämna över till någon annan anställd än kanslichefen att avgöra ärenden som inte är av sådan art att de bör avgöras av kanslichefen.

21 §  I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är Regeringsrätten beslutför, när minst hälften av dem som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga vara närvarande.

22 §  När Regeringsrättens ordförande är frånvarande får det varken fattas beslut som är av större vikt och kan anstå utan olägenhet eller utan ordförandens medgivande vidtas åtgärder som rubbar eller ändrar föreskrifter som Regeringsrätten har meddelat eller riktlinjer som Regeringsrätten har beslutat.

23 §  Regeringsrätten beslutar om föredragning i administrativa ärenden.

24 §  Regeringsråden anställs med fullmakt genom beslut av regeringen. Vid anställningsförfarandet tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).

Andra anställningar beslutas av Regeringsrätten.

25 §  Vid anställning av beredningschef och regeringsrättssekreterare tilllämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).

Beredningschef och regeringsrättssekreterare anställs för högst fyra år med möjlighet till förlängning med högst två år. Om det finns särskilda skäl, får anställningen förlängas med ytterligare högst två år.

Om anställningen ska upphöra vid anställningstidens utgång, gäller inte 30 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2008:305).

26 §  Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställning som kanslichef, beredningschef eller regeringsrättssekreterare.

Beredningschef och regeringsrättssekreterare ska vara lagfarna. Om kunskaper om ett särskilt rättsområde behövs får även den som inte är lagfaren anställas som regeringsrättssekreterare. Förordning (2008:305).

27 §  Ersättare för regeringsråd enligt 3 § tredje stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar förordnas av Regeringsrätten.

28 §  Regeringsrätten beslutar om ledighet för regeringsråd och övrig personal med de begränsningar som följer av särskilda föreskrifter om ledighet för icke ordinarie domare.

29 §  När Regeringsrättens ordförande är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, fullgörs uppgifterna som ordförande av den i anställningen äldste ordföranden på avdelning eller av det i anställningen äldsta regeringsråd som tjänstgör som ordförande på avdelning.

När den som är ordförande på en avdelning är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, leds arbetet på avdelningen av den i anställningen äldste ledamoten på avdelningen.

30 §  Domstolsverket utövar myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.

31 §  Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller kanslichef, beredningschef och regeringsrättssekreterare.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än regeringsråd, kanslichef, beredningschef eller regeringsrättssekreterare. Förordning (2008:305).

31 a §  En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:772).

32 §  Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av regeringen när det gäller ordföranden i Regeringsrätten. Förordning (2001:1021).

33 §  Regeringsrättens beslut i andra administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Beslut om indelningen av anställda på organisatorisk enhet, om att ett visst mål ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål får inte överklagas. Förordning (2008:305).