1 §  I Högsta förvaltningsdomstolen finns det justitieråd, kanslichef, justitiesekreterare och andra anställda. Det får också finnas en eller flera beredningschefer. Förordning (2010:1801).

2 §  Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är administrativ chef för domstolen. Han eller hon ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att domstolen hushållar väl med statens medel. Förordning (2010:1801).

2 a §  Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är skyldig att vid domstolen genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2010:1801).

3 §  Vid Högsta förvaltningsdomstolen finns ett kansli. Chef för kansliet är kanslichefen. Förordning (2010:1801).

4 §  Högsta förvaltningsdomstolen får besluta att domstolen ska vara indelad i avdelningar. Om Högsta förvaltningsdomstolen är indelad i avdelningar, delar domstolen för viss tidsperiod in justitieråden till tjänstgöring på avdelningarna. Den som är ordförande på en avdelning leder arbetet på avdelningen. Förordning (2010:1801).

4 a §  I en arbetsordning ska Högsta förvaltningsdomstolen meddela de föreskrifter som behövs om domstolens organisation och formerna för domstolens verksamhet.

Högsta förvaltningsdomstolen får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden. Förordning (2010:1801).

5 §  Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515) tillämpas på Högsta förvaltningsdomstolen:

6 § om allmänna uppgifter,

8 § om arbetsgivarpolitik,

19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och

21 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (2010:1801).

6 §  Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.

Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Förordning (2018:427).

7 §  För varje mål ska det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig beredningschef eller en ansvarig justitiesekreterare.

Den närmare ansvarsfördelningen ska framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen ska ordnas så att ansvaret ska kunna utövas på ett effektivt sätt.

Högsta förvaltningsdomstolen får besluta att beredningen av ett mål ska ledas av ett justitieråd. I sådana fall ansvarar justitierådet för de åtgärder han eller hon beslutar om. Det justitieråd som leder beredningen av ett mål deltar i handläggningen och avgörandet av målet. Förordning (2010:1801).

7 a §  Ledamöterna i Högsta förvaltningsdomstolen ska, när det behövs, lämna justitiesekreterare råd för beredningen av målen. Förordning (2010:1801).

8 §  En beredningschefs och en justitiesekreterares behörighet vid beredningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Av arbetsordningen ska det också framgå vilka uppgifter som får delegeras till någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Förordning (2017:547).

9 §  Målen tas upp till beredning och föredragning i den ordning som de har kommit in, om inte omständigheterna motiverar en annan ordning.

Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål ska handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Förordning (2008:305).

10 §  Om ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål bör avgöras skyndsamt, ska en beredningschef eller en justitiesekreterare genast anmäla detta för kanslichefen. Förordning (2010:1801).

13 §  Administrativa ärenden avgörs av Högsta förvaltningsdomstolen i plenum eller i kollegium, av domstolens ordförande, av kanslichefen eller, om domstolen är indelad i avdelningar, på avdelning. Förordning (2010:1801).

14 §  Plenum består vid handläggning av administrativa ärenden av justitieråden och kanslichefen. Förordning (2010:1801).

15 §  Kollegium består av Högsta förvaltningsdomstolens ordförande, av tre andra justitieråd som utses särskilt och av kanslichefen. Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är ordförande i kollegiet.

För varje annan ledamot än Högsta förvaltningsdomstolens ordförande och kanslichefen ska det finnas en personlig ersättare som träder in när ledamoten har förhinder.

De ledamöter som ska utses särskilt och ersättarna för dem utses för högst ett år i taget. Förordning (2010:1801).

16 §  En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt ärende bestäms av Högsta förvaltningsdomstolen. Förordning (2010:1801).

17 §  I plenum utses ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem. I plenum beslutas vidare om riktlinjer för ledamöternas tjänstgöring, ordningen för handläggning av målen och, om domstolen är indelad i avdelningar, avdelningarnas sammansättning. I plenum avgörs dessutom de ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet eller Högsta förvaltningsdomstolens ordförande.

I fråga om Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av ärenden enligt lagen (2003:333) om Lagrådet finns bestämmelser i den lagen. Förordning (2010:1801).

18 §  I kollegium avgörs de ärenden som avser

1. viktigare frågor om Högsta förvaltningsdomstolens organisation eller arbetsformer som inte ska avgöras i plenum,
2. riktlinjer för beredningen av målen och fördelningen av dessa på de organisatoriska enheterna samt för beredningschefs och justitiesekreterares tjänstgöring,
3. förslag till Domstolsverket i fråga om anslagsframställningar,
4. anställning som beredningschef eller justitiesekreterare för längre tid än sex månader i de fall kollegiet inte tidigare beslutat om anställningen eller den sammanlagda tiden överstiger sex år,
5. annat skiljande från anställningar och uppdrag än avskedande, och
6. frågor som Högsta förvaltningsdomstolens ordförande hänskjuter till kollegiet.

Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, hänskjuta ärenden som avses i första stycket till plenum. Förordning (2010:1801).

19 §  Ärenden som inte ska avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning avgörs av Högsta förvaltningsdomstolens ordförande, om de är av sådan vikt att ordföranden bör avgöra dem eller ordföranden av annat skäl har förbehållit sig beslutanderätten.

Högsta förvaltningsdomstolens ordförande får hänskjuta ärenden till kollegiet. Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor och inte är sådana att de bör handläggas i kollegium får hänskjutas till plenum. Förordning (2010:1801).

20 §  Andra ärenden än de som avses i 17–19 §§ avgörs av kanslichefen.

Högsta förvaltningsdomstolen får genom bestämmelser i arbetsordningen eller genom särskilda beslut lämna över till någon annan anställd än kanslichefen att avgöra ärenden som inte är av sådan art att de bör avgöras av kanslichefen. Under samma förutsättningar får sådana ärenden lämnas över till någon som är anställd vid en annan allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol, en hyresnämnd eller Rättshjälpsmyndigheten. Förordning (2017:547).

21 §  I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är Högsta förvaltningsdomstolen beslutför, när minst hälften av dem som ska delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga vara närvarande. Förordning (2010:1801).

22 §  När Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är frånvarande får det varken fattas beslut som är av större vikt och kan anstå utan olägenhet eller utan ordförandens medgivande vidtas åtgärder som rubbar eller ändrar föreskrifter som domstolen har meddelat eller riktlinjer som domstolen har beslutat. Förordning (2010:1801).

23 §  Högsta förvaltningsdomstolen beslutar om föredragning i administrativa ärenden. Förordning (2010:1801).

24 §  Bestämmelser om utnämning av justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.

Högsta förvaltningsdomstolen ska anmäla till Domstolsverket när det finns en ledig anställning som justitieråd som behöver tillsättas.

Andra anställningar beslutas av Högsta förvaltningsdomstolen. Förordning (2010:1801).

25 §  Vid anställning av beredningschefer och justitiesekreterare tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).

Beredningschefer och justitiesekreterare anställs för högst sex år. Om det finns särskilda skäl, får anställningen förlängas med ytterligare högst två år.

Om anställningen ska upphöra vid anställningstidens utgång, gäller inte 30 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2020:413).

26 §  Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställning som kanslichef, beredningschef eller justitiesekreterare.

Beredningschef och justitiesekreterare ska vara lagfarna. Om kunskaper om ett särskilt rättsområde behövs får även den som inte är lagfaren anställas som justitiesekreterare. Förordning (2010:1801).

27 §  Tillfälliga ledamöter enligt 3 § tredje stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar förordnas av Högsta förvaltningsdomstolen.

Vid tidsbegränsad anställning som tillfällig ledamot enligt 3 § tredje stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2023:773).

28 §  Högsta förvaltningsdomstolen beslutar om ledighet för justitieråd och övrig personal med de begränsningar som följer av särskilda föreskrifter om ledighet för icke ordinarie domare. Förordning (2010:1801).

29 §  När Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, fullgörs uppgifterna som ordförande av det i anställningen äldsta justitierådet. Om Högsta förvaltningsdomstolen är indelad i avdelningar, fullgörs uppgifterna i stället av den i anställningen äldste ordföranden på avdelning eller av det i anställningen äldsta justitieråd som tjänstgör som ordförande på avdelning.

När en ordförande på en avdelning är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, leds arbetet på avdelningen av det i anställningen äldsta justitierådet på avdelningen. Förordning (2010:1801).

30 §  Domstolsverket utövar myndighetens befogenhet enligt 4 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (2019:590).

31 §  Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller kanslichef, beredningschef och justitiesekreterare.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än justitieråd, kanslichef, beredningschef eller justitiesekreterare. Förordning (2010:1801).

31 a §  En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:772).

32 §  Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Domarnämnden när det gäller ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen.

Det finns också bestämmelser i kollektivavtal om skyldigheten för justitieråd att anmäla bisyssla. Vid tillämpningen av avtalsbestämmelserna om bisyssla är regeringen arbetsgivare för ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta förvaltningsdomstolen arbetsgivare för de övriga justitieråden. Förordning (2019:137).

33 §  Högsta förvaltningsdomstolens beslut i andra administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Beslut om indelningen av anställda på organisatorisk enhet, om att ett visst mål ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål får inte överklagas. Förordning (2010:1801).