1 §  Grundläggande bestämmelser om studiestöd finns i studiestödslagen (1999:1395).

I denna förordning finns det närmare bestämmelser om studiestöd. Det finns bestämmelser om

• studiehjälp i 2 kap., - studiemedel i 3 kap., - återbetalning av studielån i 4 kap., - återkrav av studiestöd i 5 kap., - studiestöd i övrigt i 6 kap.

I enlighet med vad regeringen bestämmer kan ytterligare bestämmelser om studiestöd meddelas av Centrala studiestödsnämnden eller någon annan myndighet.

2 §  Regeringen bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd. Läroanstalterna och utbildningarna anges i bilagan till denna förordning.

Det finns särskilda bestämmelser om studier utomlands i 2 kap.15-17 §§ och 3 kap.20-25 §§.

Det finns särskilda bestämmelser om kompletterande utbildningar i förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar.

3 §  För utbildning i Sverige hos någon annan enskild utbildningsanordnare än en folkhögskola eller en fristående gymnasieskola meddelas beslut enligt 2 § första stycket efter ansökan av utbildningsanordnaren. Innan beslut fattas, ska de upplysningar och yttranden som behövs hämtas in från Statens skolverk, Statens skolinspektion eller Högskoleverket. Förordning (2008:734).

4 §  En ansökan enligt 3 § kan bifallas, om utbildningen kan ingå i en examen som utbildningsanordnaren får utfärda med stöd av lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina eller av regeringen bedöms motsvara en utbildning som kan ingå i en högskoleexamen.

En ansökan kan bifallas också i andra fall. Detta gäller dock bara om utbildningen

1. är ställd under statlig tillsyn,
2. uppfyller de krav på kvalitet som gäller för andra utbildningar på motsvarande nivå, där de studerande kan få studiestöd,
3. är värdefull från nationell synpunkt,
4. är avgiftsfri för de studerande eller förenad med avgifter som bedöms som skäliga, och
5. enligt åtagande av utbildningsanordnaren kan följas upp och utvärderas.

En ansökan kan bifallas bara om det finns anvisade medel.

5 §  Ett beslut om att studiestöd får lämnas till studerande hos en enskild utbildningsanordnare får begränsas till att avse en viss tid.

6 §  Regeringen kan besluta att studiestöd inte får lämnas till de studerande, om kraven enligt 4 § inte längre är uppfyllda.

7 §  Med läroanstalt avses i fortsättningen sådan läroanstalt eller utbildning som tas upp i bilagan till denna förordning, om inte något annat anges.

8 §  Med enskild utbildningsanordnare avses i denna förordning en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.

9 §  Med prisbasbelopp avses i denna förordning det prisbasbelopp som fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

10 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i 1 kap.4-6 §§studiestödslagen (1999:1395). Förordning (2006:862).

1 §  Studiehjälp får lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som anges i avdelning A i bilagan till denna förordning.

Det finns särskilda bestämmelser om studier utomlands i 15-17 §§. Förordning (2007:643).

2 §  Inackorderingstillägg får lämnas till studerande vid andra läroanstalter och utbildningar än sådana som enligt skollagen (1985:1100) ingår i det offentliga skolväsendet. Till en utlandssvensk studerande får dock inackorderingstillägg lämnas också för studier vid en läroanstalt eller utbildning som ingår i det offentliga skolväsendet.

Trots vad som anges i 1 § får inackorderingstillägg lämnas till en studerande som deltar i grundskoleutbildning i någon av årskurserna 7-9

1. om utbildningen genomförs vid en riksinternatskola, eller
2. om den studerande är utlandssvensk och utbildningen genomförs inom det offentliga skolväsendet eller vid en fristående grundskola som är godkänd för fullgörande av skolplikt.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vem som kan få inackorderingstillägg.

3 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tilllämpningen av bestämmelserna i 2 kap. 4 § andra och tredje styckena studiestödslagen (1999:1395) om studerande som inte är svenska medborgare. Förordning (2006:862).

4 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vad som skall anses vara studier på heltid. Centrala studiestödsnämnden får även meddela föreskrifter om undantag från bestämmelsen i 2 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395) om att studiehjälp får lämnas bara för heltidsstudier. Förordning (2006:862).

6 §  Ett läsår om 40 veckor skall anses omfatta nio månader. En hösttermin skall därvid anses omfatta fyra månader och en vårtermin fem månader, om inte Centrala studiestödsnämnden bestämmer något annat för en viss utbildning.

Ett läsår som är kortare eller längre än 40 veckor skall anses omfatta det antal hela tidsperioder om 15 dagar som Centrala studiestödsnämnden bestämmer. Nämnden får också bestämma om ett sådant läsårs längd och fördelning på höst- och vårterminer.

6 a §  Om en studerande under ett läsår bedriver studier som ger rätt till studiehjälp under minst nio månader, får studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg lämnas för tio månader. Även om studiehjälp lämnas under kortare tid än nio månader under ett läsår får studiebidrag och extra tillägg lämnas för en månad utöver studietiden, om det finns särskilda skäl.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om när studiebidrag och extra tillägg enligt 2 kap. 6 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för annan tid än läsår. Förordning (2006:862).

7 §  Grundläggande bestämmelser om storleken av studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget finns i 2 kap.7 och 8 §§studiestödslagen (1999:1395).

8 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om inackorderingstilläggets storlek.

9 §  Extra tillägg lämnas enligt följande tabell.

Ekonomiskt underlag Belopp per månad mindre än 85 000 kronor 855 kronor 85 000-104 999 kronor 570 kronor 105 000-124 999 kronor 285 kronor

Bestämmelser om hur det ekonomiska underlaget skall beräknas finns i 10-14 §§.

10 §  Det ekonomiska underlaget utgörs av summan av

1. den studerandes och hans eller hennes föräldrars beräknade inkomster, och
2. en femtedel av den del av den studerandes och föräldrarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger 75 000 kronor.

För en studerande som är gift beräknas det ekonomiska underlaget utan hänsyn till föräldrarnas inkomst och förmögenhet.

Om det i annat fall finns synnerliga skäl, får det ekonomiska underlaget beräknas utan hänsyn till föräldrarnas inkomst och förmögenhet.

Det ekonomiska underlaget avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor. Förordning (2006:862).

11 §  Med förmögenhet avses i 10 § sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Vid beräkningen ska det dock bortses från privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och skulder med säkerhet i den egendomen. Förordning (2007:1396).

12 §  Vid beräkning av det ekonomiska underlaget avses med föräldrar

1. en förälder som har vårdnaden eller, i fråga om en studerande som har fyllt 18 år, senast har haft vårdnaden om den studerande, och
2. en förälder som är sambo med en sådan vårdnadshavare.

Med föräldrar jämställs den som är gift med sådan förälder till den studerande som ensam har eller, i fråga om studerande som fyllt 18 år, senast ensam har haft vårdnaden om den studerande. Förordning (2006:862).

13 §  Vid beräkning av det ekonomiska underlaget skall vad som sägs om en studerande som är gift tillämpas bara om äktenskapet har ingåtts senast under kalenderhalvåret närmast före det för vilket det extra tillägget skall lämnas.

Bestämmelserna om gifta studerande tillämpas även på en studerande som utan att vara gift lever tillsammans med en annan person, med vilken den studerande tidigare har varit gift eller med vilken den studerande gemensamt har eller har haft barn.

14 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om det ekonomiska underlaget.

15 §  Trots föreskrifterna i 2 kap. 9 § första stycket 1 och 2 studiestödslagen (1999:1395) får studiehjälp lämnas för studier vid en läroanstalt eller utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge, om

1. utbildningen är ställd under statlig tillsyn i det land där studierna bedrivs, och
2. studierna omfattar minst tre månaders heltidsundervisning.

Om det finns särskilda skäl, får studiehjälp lämnas även om utbildningen är kortare än tre månader.

16 §  Studiehjälp får lämnas för studier i ett land utanför Norden, om

1. den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste två åren, och
2. studierna omfattar minst tre månaders heltidsundervisning.

Trots villkoren i första stycket får studiehjälp lämnas till studerande vid de svenska utlandsskolorna i Bryssel, Fuengirola, London, Madrid, Nairobi och Paris, om de studerande på heltid tar del i undervisning som motsvarar ett nationellt program i den svenska gymnasieskolan.

Om det finns särskilda skäl, får studiehjälp lämnas även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda.

17 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om studiehjälp för studier utomlands.

18 §  I 19 och 20 §§ finns det bestämmelser om studiehjälp för tid då en studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I 19 § avses med

sjukperiod: tid då en studerande på grund av sjukdom oavbrutet har varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av ett kalenderhalvår då en studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret då den studerande skulle ha bedrivit studier om han eller hon inte hade blivit sjuk.

19 §  Studiehjälp får lämnas för en sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studiehjälp.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början får studiehjälp lämnas i form av extra tillägg och inackorderingstillägg bara om en ansökan om denna studiehjälp har kommit in till Centrala studiestödsnämnden dessförinnan. Om det finns synnerliga skäl, får studiehjälp lämnas även om en ansökan inte har kommit in före sjukperiodens början.

För det första kalenderhalvår då en studerande bedriver studier som ger rätt till studiehjälp får studiehjälp lämnas bara för en sådan sjukperiod som infaller efter det att den studerande har påbörjat studierna. Förordning (2003:500).

20 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om att studieoförmåga på grund av sjukdom skall styrkas genom läkarintyg.

21 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om studerandes rätt enligt 2 kap. 10 § andra stycket studiestödslagen (1999:1395) till studiehjälp vid ledighet för tillfällig vård av barn och vid ledighet för närståendevård.

22 §  Studiehjälp får inte lämnas för tid då den studerande

1. får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, eller
2. tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Förordning (2007:821).

23 §  Om en studerandes uppehälle i annat fall än som anges i 22 § helt eller till väsentlig del bekostas av staten, en kommun eller ett landsting, får studiehjälp lämnas bara i form av studiebidrag och extra tillägg.

Om en studerande i fall som avses i första stycket också får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning, får inte någon form av studiehjälp lämnas. Till en studerande som får bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan får dock studiehjälp lämnas i form av studiebidrag och extra tillägg. Förordning (2002:1109).

24 §  Centrala studiestödsnämnden skall efter samråd med Kriminalvården meddela föreskrifter om studiehjälp till studerande som är föremål för kriminalvård inom eller utom anstalt. Förordning (2005:1023).

25 §  Om en studerande som har fått studiehjälp övergår till en annan läroanstalt eller avbryter sina studier, skall den till vilken studiehjälpen betalas ut enligt 33 § genast anmäla detta till den läroanstalt där den studerande närmast dessförinnan var inskriven. I fråga om studiehjälp för studier utomlands skall detta i stället anmälas till Centrala studiestödsnämnden.

26 §  Om det inträffar någon annan ändring av förhållandena än som avses i 25 § och ändringen har betydelse för rätten till studiehjälp eller studiehjälpens storlek, skall den till vilken studiehjälpen betalas ut enligt 33 § genast anmäla detta till Centrala studiestödsnämnden.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighet.

27 §  Den studerandes rätt till studiehjälp skall omprövas, när ändrade förhållanden föranleder det. Förhållanden som avses i 13 § skall beaktas bara om förändringen har inträffat senast före utgången av närmast föregående kalenderhalvår.

28 §  Studiehjälp i form av studiebidrag för studier i Sverige får lämnas utan ansökan.

Studiehjälp i form av studiebidrag för studier utomlands, inackorderingstillägg eller extra tillägg får lämnas bara efter ansökan.

29 §  En ansökan om studiehjälp skall vara undertecknad av den studerandes förmyndare eller, om den studerande är myndig, av den studerande själv. Om en förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats för den studerande, skall förvaltaren ha tecknat samtycke på ansökan, om det ingår i uppdraget.

Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare bestämmelser om ansökan.

30 §  I ett beslut om att bevilja studiehjälp, skall Centrala studiestödsnämnden lämna upplysningar om innehållet i 25 och 26 §§.

31 §  Studiehjälp får betalas ut bara om det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiehjälpen har beviljats.

32 §  Studiehjälp betalas ut månadsvis i efterskott.

Om det finns särskilda skäl, får studiehjälpen betalas ut på något annat sätt för viss studerande eller för de studerande vid en viss utbildning. Utbetalning får dock ske för högst ett kalenderhalvår i sänder.

33 §  Studiehjälp skall betalas ut till den studerandes föräldrar eller någon annan vårdnadshavare enligt samma grunder som tillämpas vid utbetalning av allmänt barnbidrag. Om den studerande är myndig, skall dock studiehjälpen betalas ut till honom eller henne själv. Om en förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats för den studerande, skall studiehjälpen betalas ut till förvaltaren, om det ingår i uppdraget.

Om det finns särskilda skäl, kan studiehjälp för en omyndig studerande betalas ut till en socialnämnd eller någon annan för att användas till den omyndiges utbildning och uppehälle.

34 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om utbetalning av studiehjälp.

1 §  Studiemedel får lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som anges i bilagan till denna förordning. För studier vid de läroanstalter och utbildningar som anges i avdelning A 1 och A 2 i bilagan får studiemedel dock lämnas först från och med det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år.

Centrala studiestödsnämnden får efter samråd med Folkbildningsrådet meddela närmare föreskrifter om vilka utbildningar på folkhögskola som ger rätt till studiemedel enligt avdelning A 1, A 2 respektive B 1 i bilagan.

Det finns särskilda bestämmelser om studier utomlands i 20-25 §§. Förordning (2001:361).

4 §  Vid studier på utbildning som bedrivs enligt högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) eller lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina motsvarar en och en halv högskolepoäng en veckas studier på heltid.

Vid studier i övrigt avses med vecka enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395) en hel kalendervecka.

Om studietiden inte är uttryckt i ett antal veckor och utbildningen inte pågår hela den första och den sista kalenderveckan, skall studietiden anses omfatta ytterligare en hel kalendervecka om studietiden under den första och den sista veckan sammanlagt uppgår till minst sju dagar.

Studiemedel får inte lämnas för mer än heltidsstudier.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av första-tredje styckena. Förordning (2006:990).

5 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tilllämpningen av 3 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395) om studiemedel med prövning av studieresultat.

6 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vad som skall anses vara studier på heltid respektive deltid, om detta inte framgår av någon annan författning eller den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.

Centrala studiestödsnämnden får efter samråd med Folkbildningsrådet meddela närmare föreskrifter om vilka studier på folkhögskola som vid tilllämpningen av 3 kap.8 och 10 §§studiestödslagen (1999:1395) skall anses ligga på grundskolenivå respektive gymnasienivå.

7 §  Om en studerande samtidigt bedriver studier enligt 3 kap. 8 § första och andra styckena studiestödslagen (1999:1395) eller enligt andra och tredje styckena i den paragrafen, skall studietiden fördelas i förhållande till omfattningen av studierna enligt respektive stycke.

8 §  Studietiden skall anses som en sammanhängande period enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395) även om den studerande har gjort ett avbrott i studierna under högst ett år på grund av sjukdom eller någon annan jämförbar oförutsedd händelse.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tilllämpningen av 3 kap. 9 § studiestödslagen om rätten till studielån från och med det kalenderår då den studerande fyller 45 år och om vad som skall avses med att genom återbetalning eller avskrivning inte längre ha studielån. Förordning (2005:619).

9 §  Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier vid en sådan läroanstalt eller utbildning som anges i avdelning A 1 i bilagan till denna förordning till studerande som

1. vid grundskoleutbildning: saknar slutbetyg eller motsvarande från grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning,
2. vid gymnasieutbildning: saknar slutbetyg eller motsvarande från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning, eller
3. repeterar eller kompletterar ämnen på grundskolenivå.

Trots första stycket får det högre bidragsbeloppet inte lämnas till en studerande som har genomfört högskolestudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande studier i utlandet.

Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel för respektive grupp av studerande som anges i första stycket. Det högre bidragsbeloppet lämnas i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2006:990).

10 §  Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier på högskolenivå på utbildning till specialpedagogexamen och på specialpedagogisk påbyggnadsutbildning till en sådan examen eller en motsvarande äldre examen.

Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel. Det högre bidragsbeloppet lämnas i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2006:990).

11 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om förtur till det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395).

11 a §  Tilläggsbidrag enligt 3 kap.13 a och 13 b §§studiestödslagen (1999:1395) får vid heltidsstudier lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör

1. 0,30 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
2. 0,19 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
3. 0,10 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2005:619).

11 b §  Tilläggsbidrag enligt 3 kap.13 a och 13 b §§studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör

1. 0,22 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
2. 0,14 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
3. 0,07 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2005:619).

11 c §  Tilläggsbidrag enligt 3 kap.13 a och 13 b §§studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör

1. 0,15 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
2. 0,09 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
3. 0,05 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2005:619).

11 d §  När båda vårdnadshavarna studerar och är folkbokförda på olika adresser skall tilläggsbidrag enligt 3 kap.13 a och 13 b §§studiestödslagen (1999:1395) lämnas till den som barnet är folkbokfört hos, om inte vårdnadshavarna kommer överens om att bidraget skall lämnas till den vårdnadshavare som barnet inte är folkbokfört hos.

Beslut enligt första stycket som innebär att tilläggsbidraget skall lämnas till den andre vårdnadshavaren skall endast avse kalenderveckor för vilka bidraget inte har betalats ut.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillläggsbidrag i de fall båda vårdnadshavarna studerar. Förordning (2005:619).

12 §  Tilläggslån enligt 3 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas till en studerande som under kalenderåret närmast före studiernas början har haft en inkomst som uppgått till minst 415 procent av det prisbasbelopp som gäller det år då studierna påbörjas. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av den studerandes överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet.

Tilläggslån får också lämnas till en studerande som sammanhängande uppburit föräldrapenning närmast före studiernas början och som närmast dessförinnan haft en sådan inkomst som anges i första stycket.

Tilläggslån får lämnas bara för studier vid en läroanstalt i Sverige. Förordning (2007:821).

13 §  För särskild utrustning eller studiemateriel får tilläggslån enligt 3 kap. 15 § studiestödslagen (1999:1395) lämnas bara till studerande vid en högskolas musikerprogram eller lärarutbildning med inriktning musik eller motsvarande utbildning för inköp till skälig kostnad av ett musikinstrument som är nödvändigt för genomförande av utbildningen.

Utöver vad som anges i första stycket får tilläggslån lämnas för merkostnader, om det finns särskilda skäl. Förordning (2002:1109).

14 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tilläggslån.

15 §  Om en studerande har en inkomst av den storleken att studiemedel inte alls får lämnas på grund av bestämmelserna om inkomstprövning i 3 kap.16-22 §§studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får inte heller tilläggsbidrag eller tilläggslån lämnas. Förordning (2005:619).

16 §  Om studiemedlen skall minskas enligt bestämmelserna i 3 kap. 18 § studiestödslagen (1999:1395), skall vad som anges i andra stycket tillämpas i fråga om studiemedel för studier på en utbildning som bedrivs enligt högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) eller lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Ett studieår om 40 veckor skall anses omfatta 20 veckor under höstterminen och 20 veckor under vårterminen. 20 veckors studier under en hösttermin skall i sin helhet anses pågå under det andra kalenderhalvåret även om en del av kurstiden är förlagd till januari månad följande kalenderhalvår. Studiemedlen skall minskas i förhållande till det belopp som enligt 3 kap. 11 § första stycket studiestödslagen får lämnas för 20 veckors studier.

17 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av bestämmelsen om inkomstberäkning i 3 kap. 19 § första stycket studiestödslagen (1999:1395).

En studerande som inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst i Sverige skall vid inkomstprövningen behandlas på ett likvärdigt sätt som studerande som taxeras i Sverige. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om beräkning av inkomst för sådana studerande.

18 §  Centrala studiestödsnämnden skall efter samråd med Kriminalvården meddela föreskrifter om studiemedel till studerande som är föremål för kriminalvård inom eller utom anstalt. Förordning (2005:1023).

19 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om beräkning av fribelopp och reducering enligt 3 kap.17 och 18 §§studiestödslagen (1999:1395) samt 3 kap. 16 § i denna förordning och om beräkning av veckobelopp enligt 3 kap.11-22 §§studiestödslagen.

20 §  För studier vid en utländsk läroanstalt utanför Sverige tillämpas bestämmelserna i 21-25 §§.

21 §  Studiemedel får lämnas för studier utomlands, om studierna bedrivs på heltid och pågår under minst 13 veckor. Om det finns särskilda skäl, får studiemedel lämnas även om studierna inte bedrivs på heltid.

Till en studerande som inte är svensk medborgare får studiemedel dock lämnas bara om han eller hon har påbörjat en högskoleutbildning vid en svensk läroanstalt och studierna utomlands kan tillgodoräknas helt som en del av den svenska utbildningen inom ramen för ett utbytesprogram. I sådant fall får studiemedel lämnas under högst ett år.

22 §  Studiemedel får lämnas för studier i Danmark, Finland, Island eller Norge, om

1. läroanstalten eller utbildningen är ställd under statlig tillsyn i det land där studierna bedrivs, och
2. studierna motsvarar eller är jämförbara med studier vid en läroanstalt eller utbildning som anges i bilagan till denna förordning.

23 §  Studiemedel får lämnas för studier på gymnasial eller eftergymnasial nivå i ett land utanför Norden, om

1. i fråga om gymnasial utbildning: motsvarande studier inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige, och Centrala studiestödsnämnden har beslutat att utbildningen kan anses ha en godtagbar standard,
2. i fråga om eftergymnasial utbildning: Högskoleverket har beslutat att utbildningen kan anses ha en godtagbar standard. Förordning (2005:619).

24 §  Studiemedel i form av studiebidrag får lämnas med belopp som anges i 3 kap. 12 § studiestödslagen (1999:1395) och 3 kap.11 a-11 c §§ denna förordning.

Studiemedel i form av studielån får lämnas med högst det belopp som Centrala studiestödsnämnden årligen fastställer med beaktande av levnadsomkostnaderna i varje land. Studielån får därutöver lämnas i form av tillläggslån för vissa merkostnader enligt 3 kap. 13 § i denna förordning. Förordning (2006:19).

25 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela ytterligare föreskrifter om rätt till studiemedel för studier utomlands och om beräkning och utbetalning av sådana studiemedel. Nämnden får därvid föreskriva att studiemedel inte får lämnas för en utbildning som inte ger rätt till studiemedel för studier i Sverige eller annars inte rimligen bör medföra rätt till studiemedel.

Centrala studiestödsnämnden får även meddela föreskrifter om undantag från det krav på bosättning som anges i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395). Förordning (2005:619).

26 §  I 27-32 §§ finns bestämmelser om studiemedel för tid då en studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I nämnda paragrafer avses med

sjukperiod: tid då en studerande på grund av sjukdom oavbrutet har varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av ett kalenderhalvår då en studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret då den studerande skulle ha bedrivit studier om han eller hon inte hade blivit sjuk.

Bestämmelserna om studiemedel under sjukdom gäller även vid studier utomlands enligt 21-25 §§. De frågor som enligt 28-32 §§ ankommer på Försäkringskassan skall dock handhas av Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2004:964).

27 §  Studiemedel får lämnas för en sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studiemedel.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början får studiemedel lämnas bara om en ansökan om studiemedel har kommit in till Centrala studiestödsnämnden dessförinnan. Om det finns synnerliga skäl, får studiemedel lämnas även om en ansökan inte har kommit in före sjukperiodens början.

För det första kalenderhalvår då en studerande bedriver studier som ger rätt till studiemedel får studiemedel lämnas bara för en sådan sjukperiod som infaller efter det att den studerande har påbörjat studierna.

28 §  Om en studerande på grund av sjukdom blir helt oförmögen att bedriva sina studier, skall han eller hon anmäla detta till Försäkringskassan. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som Försäkringskassan meddelar. Förordning (2004:964).

29 §  Studerande har rätt till studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del av den som har godkänts av Försäkringskassan.

Om Försäkringskassan finner att en studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall Försäkringskassan godkänna sjukperioden. Detta gäller dock inte om något annat följer av 30 eller 31 §. Förordning (2004:964).

30 §  Ett godkännande enligt 29 § får avse bara tid som infaller efter det att anmälan har gjorts enligt 28 §. Om den studerande har varit förhindrad att göra en anmälan eller om det finns något annat särskilt skäl, får godkännande avse även tid före anmälan.

Försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller en del av den, om den studerande

1. låter bli att, på begäran av Försäkringskassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och hindret för studierna,
2. under en sjukperiod reser till utlandet utan medgivande av Försäkringskassan,
3. har ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som den studerande har dömts för genom en dom som har vunnit laga kraft,
4. vägrar att genomgå undersökning av läkare eller låter bli att följa läkares föreskrift,
5. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift om förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om studiemedel för sjukperiod. Förordning (2004:964).

31 §  När omständigheterna motiverar det, får Försäkringskassan vägra att godkänna sjukperiod eller del av den, också om den studerande

1. vägrar att ta emot besök av en person som har Försäkringskassans uppdrag att reda ut studieförmågan eller behovet av en rehabiliteringsåtgärd,
2. låter bli att meddela Försäkringskassan sin vistelseadress, när han eller hon under en sjukperiod vistas annat än tillfälligt på någon annan adress än den som angetts till Försäkringskassan. Förordning (2004:964).

32 §  Om en studerande som har beviljats studiemedel på grund av sjukdom har varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller om det finns något annat särskilt skäl, skall Försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som Försäkringskassan meddelar, undersöka om det finns skäl att vidta någon åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på något annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan.

Om Försäkringskassan finner att åtgärd som avses i första stycket behövs, skall den underrätta den studerande om detta och se till att åtgärden vidtas. Om den studerande vägrar att underkasta sig åtgärden, kan Försäkringskassan besluta att inte godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse om Försäkringskassans beslut. I underrättelsen enligt första meningen skall den studerande erinras om att ett sådant beslut kan meddelas. Förordning (2004:964).

33 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om en studerandes rätt enligt 3 kap. 24 § andra stycket studiestödslagen (1999:1395) till studiemedel vid ledighet för tillfällig vård av barn och vid ledighet för närståendevård.

33 a §  Med studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land avses offentligt reglerade och finansierade ersättningar som lämnas till studerande och som utgör eller kan jämställas med sociala förmåner enligt EG-rätten.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som omfattas av första stycket. Förordning (2005:619).

34 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighet enligt 3 kap. 27 § studiestödslagen (1999:1395).

35 §  Den studerandes rätt till studiemedel skall omprövas, när ändrade förhållanden föranleder det.

I fråga om tid för vilken den studerande har fått studiemedel, finns vissa bestämmelser om ändring till den studerandes nackdel i 5 kap.studiestödslagen (1999:1395). I övrigt får i sådant fall ändring till den studerandes nackdel ske bara om följande två villkor är uppfyllda.

1. Beslutet om ändring meddelas före utgången av den tidsperiod som de utbetalda studiemedlen hänför sig till.
2. Ändringen kan verkställas genom avdrag på studiemedel som skall betalas ut senare under samma tidsperiod. Förordning (2002:1109).

36 §  En ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av den studerande. Om han eller hon är omyndig eller om förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats för honom eller henne, skall förmyndaren eller, om det ingår i uppdraget, förvaltaren ha tecknat samtycke på ansökan.

Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.

En ansökan skall kunna lämnas in till Centrala studiestödsnämnden när som helst under året. Ansökan skall i övrigt göras på det sätt som Centrala studiestödsnämnden bestämmer.

37 §  Studiemedel får beviljas för högst ett år i sänder och för högst fyra kalenderveckor före den kalendervecka då ansökan kom in till Centrala studiestödsnämnden. Nämnden får meddela närmare föreskrifter om detta.

38 §  Om studiemedel beviljas, skall beslutet utvisa storleken av bidraget, lånet och det sammanlagda studiemedelsbeloppet. Beslutet skall dessutom innehålla information om den studerandes skyldighet att till Centrala studiestödsnämnden anmäla ändrade förhållanden och om omprövningsreglerna i 35 §.

39 §  Utbetalning av studiemedel sker förskottsvis varje månad. Om det finns särskilda skäl, får utbetalning göras på något annat sätt.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om utbetalning av studiemedel.

1 §  Ränta skall inte beräknas på studielån för den tid då låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

2 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om ansökan om ny återbetalningstid enligt 4 kap. 6 § studiestödslagen (1999:1395).

2 a §  Ny återbetalningstid enligt 4 kap. 6 § studiestödslagen (1999:1395) får bestämmas även utan ansökan av låntagaren, om han eller hon har sådana sammanlagda lån som anges där. Detsamma skall gälla om återbetalningstiden har räknats om med stöd av 4 kap. 11 § 3 samma lag och krav på återbetalning därefter upphävts.

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om hur återbetalningstiden enligt första stycket skall beräknas. Förordning (2005:619).

3 §  Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år ska tillägg för förmögenhet göras till den inkomst som anges i 4 kap. 14 § första stycket studiestödslagen (1999:1395). Tillägg ska göras med 20 procent av den förmögenhet som överstiger 2,75 prisbasbelopp, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor.

Som låntagarens förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Vid beräkningen ska det dock bortses från privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och skulder med säkerhet i den egendomen. Förordning (2007:1396).

4 §  En låntagare som inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst eller förmögenhet i Sverige skall vid inkomst- och förmögenhetsprövningen behandlas på ett likvärdigt sätt som låntagare som taxeras i Sverige.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för beräkning av inkomst och förmögenhet för sådana låntagare.

5 §  Om ett belopp skall betalas i efterhand enligt 4 kap. 17 § andra stycket studiestödslagen (1999:1395), skall låntagaren också betala en tilläggsavgift med 6 procent av det beloppet.

6 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om nedsättning av årsbelopp.

7 §  Årsbelopp och administrativa avgifter enligt 4 kap.studiestödslagen (1999:1395) skall betalas inom den tid och på det sätt som Centrala studiestödsnämnden bestämmer.

Belopp som har betalats in skall i första hand räknas av på de administrativa avgifterna, i andra hand på den upplupna räntan och i sista hand på kapitalskulden.

8 §  Om årsbelopp inte har betalats senast fem dagar efter förfallodagen, får Centrala studiestödsnämnden skicka en påminnelse till den betalningsskyldige.

9 §  Studielån som har lämnats för studier i sådan utbildning som anges i avdelning A 1 eller A 3 i bilagan till denna förordning eller motsvarande utländsk utbildning kan skrivas av enligt 4 kap. 22 § studiestödslagen (1999:1395). I avdelning B 2 i bilagan anges vilka utbildningar som kan ingå i en högskoleexamen och därmed berättiga till avskrivning.

10 §  Om någon har fått studielån för en sjukperiod enligt bestämmelserna i 3 kap.26-32 §§ och de bestämmelser som anges där, gäller 11 och 12 §§ i fråga om återbetalningen.

11 §  Studielån som avser den del av en sjukperiod som följer efter en karenstid om 30 dagar skall betalas tillbaka bara i de fall som anges i 12 §.

I karenstiden får bara räknas in tid under sådan studietid som avses i 3 kap. 26 §.

Vid beräkningen av karenstiden skall två eller flera sjukperioder räknas som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade.

12 §  Om den studerande får sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall han eller hon för varje sjukdag som infaller efter karenstiden enligt 11 § betala tillbaka den del av studielånet som motsvarar sjukpenning över 25 kronor. Detsamma gäller om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt någon annan författning eller på grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall inte beaktas vid tillämpning av denna paragraf.

13 §  Centrala studiestödsnämnden ska bevaka statens fordran på årsbelopp, tilläggsavgift enligt 5 § samt expeditionsavgift och påminnelseavgift enligt 6 kap. 5 §. Förordning (2007:798).

1 §  Vid återkrav av studiemedel enligt 5 kap. 1 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) skall belopp under 300 kronor inte krävas tillbaka.

1 §  Vad som föreskrivs i denna förordning om studiestöd för tid då den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier skall gälla även för tid då den studerande är att anse som smittbärare enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare och på grund av beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) i andra fall än som avses i 3 kap.8 eller 10 §smittskyddslagen eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag är helt oförmögen att bedriva sina studier. Förordning (2006:862).

2 §  Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om återbetalning av studiestöd enligt 6 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395).

3 §  Föreskrifterna i 20 kap.10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpas i fråga om ärende enligt denna förordning som i första instans handläggs av Försäkringskassan.

Försäkringskassan får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning, om det gäller bestämmelser om åtgärder av Försäkringskassan. Förordning (2004:964).

4 §  Den som beviljas studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) skall betala en avgift för de administrativa kostnaderna (uppläggningsavgift). För lån som avser ett kalenderhalvår är uppläggningsavgiften 150 kronor.

5 §  Avgifter för administrativa kostnader skall tas ut för debitering av årsbelopp (expeditionsavgift) och vid påminnelse om förfallna årsbelopp (påminnelseavgift). Expeditionsavgiften är 100 kronor för varje årsbelopp som debiteras och påminnelseavgiften är 120 kronor för varje påminnelse.

6 §  Vid återkrav av studiestöd skall en avgift för administrativa kostnader tas ut (expeditionsavgift). Expeditionsavgiften är 100 kronor för varje kalenderår som återbetalning enligt återkravet pågår.

7 §  Avgifter enligt 4-6 §§ skall betalas inom den tid och på det sätt som Centrala studiestödsnämnden bestämmer.

8 §  Om ett belopp enligt denna förordning slutar på ett öretal, rundas det av till närmaste lägre krontal.

9 §  En läroanstalt skall lämna uppgift till Centrala studiestödsnämnden, om en studerande som har studiehjälp har övergått till en annan läroanstalt eller avbrutit sina studier.

Om Centrala studiestödsnämnden begär det, skall en läroanstalt också i övrigt till nämnden lämna uppgifter om en studerande som har tagits in i utbildning som ger rätt till studiehjälp.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om läroanstalters uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena.

10 §  Om Centrala studiestödsnämnden begär det, skall en läroanstalt till nämnden lämna uppgift om tid och omfattning för utbildningar vid läroanstalten som ger rätt till studiemedel.

Om Centrala studiestödsnämnden begär det, skall läroanstalten för en studerande som har ansökt om eller beviljats studiemedel till nämnden lämna uppgift om

1. utbildning, 2. studietid, 3. studiernas omfattning, 4. studieaktivitet, och 5. studieresultat.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om läroanstalters uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena.

11 §  En läroanstalt ska lämna sådana uppgifter som anges i 9 och 10 §§ till Överklagandenämnden för studiestöd, om nämnden begär det. Förordning (2008:734).

12 §  För tillämpningen av bestämmelserna i 2 kap. och föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. får Centrala studiestödsnämnden hämta in uppgifter från Försäkringskassan och andra myndigheter som kan lämna upplysningar om den studerandes eller föräldrarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Förordning (2004:964).

13 §  Försäkringskassan ska till Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd lämna uppgift om

1. sådan sjukperiod enligt 3 kap. 26 § som har godkänts av Försäkringskassan,
2. sådan sjukpenning eller ersättning som avses i 4 kap. 12 §,
3. aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning under ett arbetsmarknadspolitiskt program, och
4. sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Första stycket gäller dock bara om uppgifterna har betydelse för tillämpningen av studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Förordning (2007:821).

13 a §  Migrationsverket skall på begäran lämna Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd uppgift om en utlänning vistas i Sverige enligt utlänningslagen (2005:716). Uppgiftsskyldigheten avser

1. namn,
2. personnummer eller samordningsnummer,
3. medborgarskap,
4. tillstånd eller annat bevis om rätt att vistas i Sverige med angivande av vilken typ av tillstånd eller annat bevis som har beviljats eller utfärdats,
5. dag för beslut om tillstånd eller utfärdande av annat bevis om rätt att vistas i Sverige samt uppgift om hur länge tillståndet eller beviset gäller,
6. klassning av tillstånd eller annat bevis om rätt att vistas i Sverige enligt Migrationsverkets klassificeringssystem, och
7. upplysning om en person saknas.

Detta gäller dock bara om uppgifterna har betydelse för tillämpningen av 2 och 3 kap.studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Förordning (2006:862).

14 §  Ett beslut av Centrala studiestödsnämnden om studiestöd i ett ärende enligt studiestödslagen (1999:1395) eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Överklagandenämnden för studiestöd. Detta gäller dock inte beslut i ärenden om återbetalning av studielån. Av 6 kap. 10 § studiestödslagen framgår att sådana beslut i stället får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Centrala studiestödsnämndens eller Högskoleverkets beslut enligt 3 kap. 23 § i frågan om en utbildning kan anses ha en godtagbar standard får inte överklagas. Förordning (2001:361).