1 §  Sjöfartsstöd lämnas enligt denna förordning till arbetsgivare för skatt på sjöinkomst och för arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.

När det gäller sjömän anställda för arbete ombord på fartyg som bedriver regelbunden persontransport mellan hamnar i Europeiska gemenskapen lämnas sjöfartsstöd endast i fråga om medborgare i Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detsamma gäller sjömän anställda på ro- ro-passagerarfartyg. Med ro-ro-passagerarfartyg avses detsamma som anges i artikel 2 a i rådets direktiv 1999/35/EG av den 29 april 1999 om ett system med obligatoriska besiktningar för en säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG.

Beslut om sjöfartsstöd fattas av Rederinämnden. Förordning (2007:657).

2 §  Sjöfartsstöd lämnas till fysiska och juridiska personer samt till partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade last- och passagerarfartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten. Fartygen får inte vara registrerade i något annat register än det svenska.

Sjöfartsstöd lämnas endast till den som ställer utbildningsplatser ombord till förfogande enligt Sjöfartsverkets anvisningar och som har tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift. Förordning (2007:657).

3 §  Om det finns synnerliga skäl får Rederinämnden bifalla en ansökan om sjöfartsstöd även om kravet som ställs i 2 § om att fartyget huvudsakligen skall användas i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten inte är uppfyllt.

Om nämnden bedömer att beredskapsskäl skall läggas till grund för ett beslut om att bevilja stöd enligt första stycket, skall nämnden först samråda med Sjöfartsverket. Förordning (2007:657).

5 §  Sjöfartsstöd lämnas för sjömän med ett belopp som motsvarar det skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483) som arbetsgivaren gjort på sjöinkomster samt kostnader för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap.socialavgiftslagen (2000:980) och allmän löneavgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift på dessa inkomster.

6 §  En arbetsgivare som önskar sjöfartsstöd under ett år skall senast den 1 november året dessförinnan till Rederinämnden komma in med en ansökan om att förklaras vara berättigad till sjöfartsstöd under det kommande kalenderåret. Om det finns särskilda skäl, får en ansökan ges in vid en senare tidpunkt.

Rederinämndens beslut att förklara en arbetsgivare berättigad till sjöfartsstöd skall förenas med en skyldighet för arbetsgivaren att omgående anmäla förändringar som kan påverka rätten till stöd. Ett beslut skall omprövas vid ändrade förhållanden.

7 §  I en ansökan enligt 6 § skall sökanden ange vilka fartyg ansökan omfattar och hur många utbildningsplatser som kan erbjudas på de fartyg ansökan avser. Sökanden skall också ange vilka försäkringar som gäller för fartygen och driften av dessa. Rederinämnden får begära de ytterligare uppgifter av sökanden som behövs för prövning av ansökan.

Nämnden skall årligen ta ut en avgift på 4 000 kronor för varje fartyg som omfattas av ansökan.

Om ansökan är ofullständig eller om sökanden inte betalar ansökningsavgift skall Rederinämnden förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökan annars inte tas upp till prövning. Om sökanden inte avhjälper bristen inom föreskriven tid skall ansökan avvisas, dock bara om bristen är så väsentlig att ansökan inte kan ligga till grund för prövning av ärendet eller om sökanden inte har betalat ansökningsavgift.

8 §  Efter en förklaring enligt 6 § beslutas sjöfartsstöd, efter särskild ansökan, per kalendermånad. Den särskilda ansökan om sjöfartsstöd skall ha kommit in till Rederinämnden senast sju dagar innan stödet skall krediteras arbetsgivarens skattekonto enligt 10 § andra stycket. Rederinämnden skall fatta ett preliminärt beslut om det sjöfartsstöd som skall tillgodoföras under månaden.

Sjöfartsstöd får beviljas även om ansökan kommer senare än den tid som anges i första stycket. En ansökan skall dock senast ha kommit in inom tre månader efter den månad som stödet avser.

9 §  Senast inom sju dagar efter det att stödet krediterats arbetsgivarens skattekonto enligt 10 § andra stycket skall denne komma in med underlag för slutligt fastställande av stödbelopp. Underlaget skall innehålla uppgifter om

1. den tid som arbetsgivaren bemannat fartyget,
2. kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner, det skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483) som arbetsgivaren gjort samt de avgifter som arbetsgivaren är skyldig att betala enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
3. antal avlönade dagar.

Underlaget skall vara undertecknat av arbetsgivaren samt vara granskat och godkänt av en auktoriserad eller godkänd revisor.

Om underlaget inte lämnas in inom den tid som anges i första stycket förlorar arbetsgivaren rätt till stödbeloppet, om inte Rederinämnden medger annan tid för att ge in underlaget.

10 §  Sjöfartsstöd tillgodoförs arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för arbetsgivaren enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483). Rederinämnden skall lämna Skatteverket de uppgifter som behövs för krediteringen.

Stödet krediteras arbetsgivarens skattekonto den 12 i den månad då preliminärt beslut om stöd fattas enligt 8 §, med undantag för januari då stödet i stället krediteras den 17.

Om det stödbelopp som slutligt fastställs enligt 9 § är högre än det belopp som fastställts genom det preliminära beslutet skall mellanskillnaden krediteras arbetsgivarens skattekonto i den därpå följande månaden vid de datum som anges i andra stycket. Förordning (2003:1031).

11 §  Om någon har fått sjöfartsstöd på felaktiga grunder, inte kommer in med underlag enligt 9 § eller om stöd av annan anledning har betalats ut med för högt belopp skall det som mottagaren fått för mycket betalas tillbaka. Det belopp som skall återbetalas får dras av från stödbelopp som den återbetalningsskyldige därefter har rätt till.

Om det finns särskilda skäl får Rederinämnden helt eller delvis befria den som tagit emot stödet från återbetalningsskyldigheten.

12 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Rederinämndens preliminära beslut om sjöfartsstöd enligt 8 § får inte överklagas. Förordning (2007:657).

13 §  Skatteverket skall, på begäran av Rederinämnden, lämna ut sådant underlag som är av betydelse för tillämpningen av denna förordning. Förordning (2003:1031).

14 §  Rederinämnden får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.