1 §  Nämnden mot diskriminering ska pröva frågor om vitesföreläggande enligt 26 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Nämnden ska vidare pröva överklaganden enligt 33 § samma lag, 20 § lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och 19 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.

2 §  Nämnden mot diskriminering ska ge Ombudsmannen mot etnisk diskriminering råd i principiellt viktiga frågor om tillämpningen av lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och föreslå regeringen de författningsändringar eller andra åtgärder som är ägnade att motverka etnisk diskriminering.

3 §  Nämnden mot diskriminering leds av en nämnd.

4 §  Nämnden ska bestå av elva ledamöter. Bland ledamöterna ska både arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan samt berörda intressegrupper vara representerade. För varje ledamot ska det finnas en personlig ersättare.

5 §  Hos Nämnden mot diskriminering finns en sekreterare.

6 §  Nämnden är beslutför när ordföranden och minst sex andra ledamöter är närvarande, bland dem lika många för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.

7 §  Nämnden mot diskriminering får i arbetsordningen meddela närmare föreskrifter om grunderna för ledamöternas tjänstgöring och nämndens sammansättning.

Av 23 § framgår vad som gäller om nämndens sammansättning i vissa fall.

I övrigt bestäms nämndens sammansättning i ett visst ärende av ordföranden.

8 §  Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap.rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.

Om någon ledamot vid föredragningen av ett ärende anser att förhandling ska hållas, gäller den meningen som nämndens beslut.

9 §  Dagbok ska föras över ärendena och de handlingar som kommer in i dessa.

10 §  I kallelser till förhandlingar i ärenden om vitesförelägganden enligt 26 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska arbetsgivaren upplysas om att ärendet kan avgöras även om arbetsgivaren uteblir.

11 §  Om nämnden skjuter upp en påbörjad förhandling, ska förhandlingen återupptas så snart som möjligt. En ny förhandling behöver inte hållas på grund av ett sådant uppehåll.

12 §  Beslut som innebär att ärenden enligt 1 § avgörs på annat sätt än genom avskrivning ska sättas upp särskilt och skrivas under av ordföranden.

13 §  Förelägganden enligt 27 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt kallelser till förhandlingar ska delges. Detsamma gäller andra handlingar som arbetsgivaren eller någon annan ska få del av.

14 §  Ett vitesföreläggande får delges enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) bara om det finns skäl att anta att arbetsgivaren har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

15 §  En kopia av ett sådant beslut som avses i 12 § ska sändas till berörd ombudsman i vanligt brev samma dag som beslutet meddelades.

16 §  Nämnden mot diskriminering får besluta om ersättning av allmänna medel åt den som efter beslut av nämnden har gjort en utredning i ett ärende eller på kallelse har inställt sig för att höras inför nämnden. Sådan ersättning får dock inte beviljas en arbetsgivare eller en ombudsman.

17 §  Nämnden mot diskriminering får bevilja en arbetsgivare som har inställt sig till en förhandling ersättning av allmänna medel för kostnader för resa och uppehälle, om nämnden finner att sådan ersättning skäligen bör lämnas.

18 §  I fråga om ersättning enligt 16 och 17 §§ tillämpas förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. och kungörelsen (1973:261) om utbetalning av vissa ersättningar i mål eller ärende vid domstol, m.m.

19 §  Ledamöter i nämnden får inte vara underåriga eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

20 §  Ordföranden och ytterligare en ledamot i nämnden utses bland personer som inte företräder arbetsgivar- eller arbetstagarintressen.

Ordföranden ska vara jurist och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare.

21 §  Av de övriga ledamöterna i nämnden utses

• en efter förslag av Sveriges Kommuner och Landsting,
• en efter förslag av Arbetsgivarverket,
• en efter förslag av Landsorganisationen i Sverige,
• en efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation,
• en efter förslag av Sveriges Akademikers Centralorganisation,
• en efter förslag av Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter,
• en efter förslag av Handikappförbundens samarbetsorgan,
• en bland personer som kan anses företräda etniska eller religiösa minoriteter i Sverige, och
• en bland personer som kan anses företräda privata arbetsgivarintressen.

22 §  Vad som föreskrivs i 19-21 §§ om ordföranden och övriga ledamöter i nämnden gäller även vice ordföranden och övriga ledamöters ersättare.

23 §  I ärenden som prövas enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska den ledamot delta som utsetts bland personer som kan anses företräda etniska eller religiösa minoriteter i Sverige.

I ärenden som prövas enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder ska den ledamot delta som utsetts efter förslag av Handikappförbundens samarbetsorgan.

I ärenden som prövas enligt lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning ska den ledamot delta som utsetts efter förslag av Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.