1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om anvisningar för trafik och utmärkning på väg och i terräng genom

• vägmärken och tilläggstavlor,
• trafiksignaler,
• vägmarkeringar,
• andra anordningar för anvisningar för trafiken och tecken av vakt,
• säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg, samt
• tecken av polisman m.fl.

2 §  I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan. Andra beteckningar som används i förordningen har samma betydelse som i yrkestrafiklagen (1998:490), lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner.

3 §  Vägmärken och andra anordningar skall tillsammans med väg- och gatuutformningen och dess anpassning till väg- och gaturum ge trafikanten vägledning, styrning och information för en effektiv och säker trafik. Vägmärken och andra anordningar skall vara utformade och placerade samt i sådant skick att de kan upptäckas i tid och förstås av de trafikanter som de är avsedda för. De får inte sättas upp så att de innebär fara för eller onödigtvis hindrar trafikanter. Särskild hänsyn skall tas till barn, äldre och funktionshindrade.

4 §  Vägmärken och andra anordningar har den innebörd som framgår av denna förordning. De har den utformning, storlek och färgsättning som framgår av denna förordning eller av föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning.

Vägmärken och tilläggstavlor kan vara utförda med lysande vägmärkesbild. En symbol på en lysande vägmärkesbild kan då vara lysande vit på mörk botten. Bård, snedstreck och annan röd del av vägmärket är dock alltid lysande röd.

5 §  I andra fall än som anges i denna förordning eller i föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning får skyltar, anslag, dekaler eller liknande inte sättas upp på

1. ett vägmärke,
2. en annan anordning för anvisningar för trafiken,
3. en stolpe eller motsvarande som är avsedd att bära upp eller visa ett märke eller en anordning.

Stolpar eller motsvarande som bär upp vägmärken eller andra anordningar enligt denna förordning kan vara försedda med stolpmarkeringsanordningar.

6 §  Den som anges nedan ansvarar för att sådana anordningar och tecken för anvisning för trafiken som avses i 1 § sätts upp, tas bort, underhålls och utförs i den omfattning som anges för respektive plats.

1. På alla vägar Särskilda trafikregler enligt sådana föreskrifter som avses i 10 kap. 14 § trafikförordningen och som meddelats av kommunen.

7 §  Vid vägarbete eller liknande arbete, eller då säkerhetsanordning vid plankorsning är ur funktion, kan anvisningar för trafiken ges genom tecken av vakt. En sådan vakt är utrustad med särskilda kännetecken enligt 5 kap. 2 §. Den som enligt 6 § ansvarar för att anvisningar för trafiken sätts upp, tas bort och underhålls ansvarar även för att en vakt sätts ut.

I den militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) finns särskilda bestämmelser om utmärkning.

8 §  Banverket beslutar om märke A39, kryssmärke, och säkerhetsanordning vid en plankorsning i visst fall skall sättas upp eller tas bort.

Innan Banverket fattar beslut enligt första stycket skall verket samråda med den statliga väghållningsmyndigheten i den region där plankorsningen är belägen.

9 §  Väjningspliktsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken och anvisningsmärken får sättas upp endast för utmärkning av förbud, påbud eller någon annan trafikregel som följer av trafikförordningen (1998:1276), terrängkörningsförordningen (1978:594), väglagen (1971:948) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av bemyndiganden i dessa författningar.

Vägverket får meddela föreskrifter om att det inte behövs sådan föreskrift om förbud, påbud eller annan trafikregel som avses i första stycket för att ett visst väjningspliktsmärke, förbudsmärke, påbudsmärke eller anvisningsmärke skall få sättas upp.

Märkena får även användas för tillkännagivande enligt 3 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering, av markägares beslutade parkeringsförbud eller villkor för parkering.

10 §  Om en markägare enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering använder vägmärken skall markägarens namn och telefonnummer anges på en tilläggstavla. Om markägaren företräds av ett ombud får i stället dennes namn och telefonnummer anges.

11 §  Om det finns skäl att märka ut ett förbud eller någon annan föreskrift eller att varna för eller upplysa om något förhållande som rör den som färdas i terräng, sker detta genom ett vägmärke.

I terrängkörningsförordningen (1978:594) finns bestämmelser om att Naturvårdverket i vissa fall får meddela föreskrifter om utmärkning i terräng.

1 §  Vägmärken delas in i

2 §  Vägmärken, symboler och tilläggstavlor har den betydelse som framgår av deras namn om inte annat särskilt anges.

Om det finns flera tilläggstavlor under ett vägmärke gäller anvisningen på var och en av dessa som en kompletterande anvisning till märket. Innehåller en tilläggstavla flera anvisningar gäller dessa gemensamt som en kompletterande anvisning till märket.

En tilläggstavla under två eller flera vägmärken som satts upp direkt över varandra avser samtliga dessa märken.

3 §  Vägmärken är uppsatta på höger sida av vägen, banan eller körfältet om inte annat framgår av denna förordning eller av föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning.

Förbudsmärken och påbudsmärken som är uppsatta över körbanan gäller endast det körfält som de har placerats över. Märke C31, hastighetsbegränsning, gäller dock i förekommande fall även vägrenen intill det körfält märket placerats över.

4 §  Varningsmärken varnar för en fara och upplyser om farans art. Varningsmärken är uppsatta på det avstånd från faran som gör dem mest effektiva såväl på dagen som på natten.

Om ett varningsmärke används för att ange en fara som sträcker sig över en längre vägsträcka är sträckans längd angiven på en tilläggstavla. Om det behövs kan märket vara upprepat på lämpliga avstånd.

5 §  Varningsmärken är följande.

6 §  Väjningspliktsmärken är följande och upplyser om väjningsregler.

7 §  En anvisning om förbud genom ett förbudsmärke gäller, om inte annat anges nedan eller i 8 §, från den plats där märket satts upp antingen till nästa korsning med annan väg än sådan som avses i 3 kap. 21 § andra stycket trafikförordningen (1998:1276) eller till den plats dessförinnan där ett motsvarande märke med tilläggstavla T11, utsträckning, med nedåtriktad pil eller ett slutmärke har satts upp.

Om ett förbud gäller även efter en vägkorsning är märket upprepat efter korsningen om inte annat sägs i 8 §. Gäller förbudet en längre vägsträcka, eller om det i övrigt är nödvändigt är märket upprepat på lämpliga avstånd, utom i de fall som avses i fjärde stycket.

Förberedande upplysning om förbud visas med tilläggstavla T2, avstånd, eller T12, riktning, om inte annat anges. Förberedande upplysning om förbud kan även vara infogat i ett lokaliseringsmärke.

Om ett förbudsmärke är uppsatt tillsammans med märke E5, tättbebyggt område, gäller anvisningen hela det tättbebyggda området, om inte annat anges för en viss väg eller vägsträcka. I sådana fall behöver förbudsmärket inte vara upprepat inom området. Ett förbudsmärke som avser trafik med fordon avser inte sådana trafikanter som anges i 1 kap. 4 § trafikförordningen, om inte annat anges på en tilläggstavla.

8 §  Förbudsmärken är följande.

9 §  En anvisning om påbud genom ett påbudsmärke gäller, om inte annat anges i 10 §, från den plats där märket satts upp antingen till nästa korsning med annan väg än sådan som avses i 3 kap. 21 § andra stycket trafikförordningen (1998:1276) eller till den plats dessförinnan där ett motsvarande märke med tilläggstavla T11, utsträckning, med nedåtriktad pil eller ett slutmärke har satts upp.

Förberedande upplysning om påbud visas med tilläggstavla T2, avstånd, eller T12, riktning, om inte annat anges. Förberedande upplysning om påbud kan även vara infogat i ett lokaliseringsmärke.

Påbudsmärken som anger att ett visst slag av trafik är påbjuden anger även förbud mot annan trafik, om inte annat är föreskrivet.

10 §  Påbudsmärken är följande.

11 §  Anvisningsmärken upplyser trafikanter om förhållanden som gäller för en viss plats eller för en viss väg eller vägsträcka.

En anvisning genom ett anvisningsmärke gäller, om inte annat anges i 12 §, från den plats där märket satts upp till den plats där ett slutmärke har satts upp.

12 §  Anvisningsmärken är följande.

E6 Tättbebyggt område upphör Ortnamnet kan vara infogat i märket.

13 §  Geografisk vägvisning för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100-499 skall ske enligt en vägvisningsplan som föreskrivs av Vägverket.

Vägverket föreskriver även en särskild vägvisningsplan för turistiskt intressanta mål m.m.

För numrerade trafikplatser upprättar Vägverket en förteckning över trafikplatsnummer.

För övriga allmänna vägar upprättas vägvisningsplanen av den statliga väghållningsmyndigheten.

Innan vägvisningsplanen föreskrivs eller upprättas skall berörda väghållare och de som särskilt berörs av planen få tillfälle att yttra sig.

14 §  Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17 §.

Blå botten med vit versal text och vita symboler längs och till allmän väg.

Grön botten med vit versal text och vita symboler längs och till motorväg och motortrafikled.

Gul botten, röd bård med svart versal och gemen text och svarta symboler längs och till enskild väg.

Vit botten med svart versal och gemen text och svarta symboler till inrättningar eller anläggningar.

Vit botten med svart versal text och svarta symboler till lokala mål i tätort.

Brun botten med vit versal och gemen text och vita symboler till mål av stort turistiskt intresse.

Orange botten med svart versal text och svarta symboler till mål vid tillfällig trafikomläggning.

Gul botten med grön versal och gemen text till tillfälliga arrangemang.

15 §  Inom områden såsom sjukhus, flygplatser, företagsområden eller motsvarande, kan vägvisning till interna mål vara utförd på annat sätt än vad som anges i denna förordning.

16 §  Anvisning om lämplig färdväg för ett visst fordonsslag eller vägvisning till vissa inrättningar och anläggningar kan ske genom att symboler enligt 28 § anges på lokaliseringsmärken.

17 §  Lokaliseringsmärken anger väg till ort, plats, inrättning, anläggning eller liknande, om inte annat anges. Lokaliseringsmärken är följande.

18 §  Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik används på gång- och cykelbanor. Märkena används även vid andra vägar om det finns särskilda skäl att upplysa om färdväg för gående eller cyklande.

19 §  En särskild anordnad cykelled är utmärkt med vägmärke F38, cykelled.

Lokaliseringsmärken som ingår i en särskilt anordnad cykelled kan ha annan färg och utformning än vad som anges i 20 §.

Märken med vit versal och gemen text och symboler på brun botten används endast vid vägvisning för turistiskt intressanta mål som avses i 25 §.

20 §  Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik är följande.

21 §  Lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar m.m. kan vara infogade i ett lokaliseringsmärke för vägvisning.

Namn på en inrättning kan vara infogat i märket.

22 §  Lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar m.m. är följande.

23 §  Lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar m.m. kan vara infogade i ett lokaliseringsmärke för vägvisning.

Namn på en anläggning kan vara infogat i märket.

24 §  Lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar m.m. är följande.

25 §  Lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta mål m.m. används för att ge upplysning om vägar eller platser av stort turistiskt intresse som upptagits i en vägvisningsplan för turistiskt intressanta mål som avses i 13 §.

26 §  Lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta mål m.m. är följande.

27 §  Upplysningsmärken är följande.

28 §  Följande symboler används på lokaliseringsmärken eller tilläggstavlor för att ange ett visst fordonsslag, en viss trafikantgrupp eller viss verksamhet.

29 §  Tilläggstavlor ger kompletterande anvisningar till vägmärken.

En tilläggstavla har samma bottenfärg och samma färg på bård och tecken som det vägmärke det används under, om inte annat anges i 30 §. En tillläggstavla under ett märke som anger förbud mot att parkera eller förbud mot att stanna eller parkera har dock gul bottenfärg med svarta tecken.

30 §  Tilläggstavlor är följande.

1 §  Trafiksignaler utgörs av

1. flerfärgssignaler,
2. kollektivtrafiksignaler,
3. körfältssignaler,
4. signaler vid korsning med järnväg eller spårväg,
5. signaler vid rörlig bro, utryckningsstation, flygfält, vägarbete, tunnlar eller liknande, och
6. signaler för påkallande av särskild försiktighet.

2 §  Flerfärgssignaler utgörs av fordonssignaler, cykelsignaler och gångsignaler. Fordonssignaler gäller för förare av fordon, cykelsignaler för cyklande och för förare av moped klass II och gångsignaler för gående. Finns både fordonssignaler och cykelsignaler gäller cykelsignaler framför fordonssignaler för cyklande och förare av moped klass II. På en tilläggstavla kan det vara angivet att en fordonssignal eller en cykelsignal även gäller för gående.

3 §  Fordonssignaler och cykelsignaler har tre ljusöppningar: en för rött, en för gult och en för grönt ljus. De nedre ljusöppningarna kan vara dubblerade. En cykelsignal är utmärkt med en vit cykelsymbol på blå botten och placerad ovanför den röda ljusöppningen.

4 §  Fordonssignaler och cykelsignaler är uppsatta på höger sida av vägen, banan eller körfältet i färdriktningen. Om det finns särskilda skäl kan en signal i stället vara uppsatt på vänster sida.

Där korsande trafik regleras är en fordonssignal upprepad omedelbart före, i eller efter korsningen. Signalen är då uppsatt på höger eller vänster sida om vägen i färdriktningen eller över körbanan.

5 §  En fordonssignal och en cykelsignal visar signalbilder i följande ordning: röd, röd+gul, grön, gul, röd. Om en signal är trafikstyrd kan den även visa signalbild grön omedelbart efter gul. I signaler vid en järnvägs- eller spårvägskorsning kan, när ett tåg eller en spårvagn nalkas, signalbild röd visas omedelbart efter röd+gul.

Signalbild blinkande gul visas endast i samband med driftsavbrott eller i övrigt när en anläggning tillfälligt är ur funktion under kortare tid.

6 §  Fordonssignaler och cykelsignaler visar följande signalbilder.

7 §  En gångsignal har två ljusöppningar: en för rött ljus som visar bilden av en stående person och en för grönt ljus som visar bilden av en gående person.

En gångsignal kan vara kombinerad med en akustisk signal med tickande ljud.

8 §  Gångsignaler visar följande signalbilder.

9 §  Kollektivtrafiksignaler gäller förare av fordon i linjetrafik och spårvagn. Om en signal är uppsatt vid ett körfält för fordon i linjetrafik m.fl. gäller den för alla som trafikerar körfältet.

10 §  En kollektivtrafiksignal har tre ljusöppningar för vitt ljus. I ljusöppningarna finns symboler. I den övre finns bokstaven S, i mitten ett vågrätt streck och i den undre ett lodrätt streck eller en pil. De nedre ljusöppningarna kan vara dubblerade.

11 §  En kollektivtrafiksignal skall visa signalbilder i följande ordning: S, S+vågrätt streck, lodrätt streck, vågrätt streck, S. Om en kollektivtrafiksignal är trafikstyrd kan den även visa signalbild lodrätt streck omedelbart efter vågrätt streck. En kollektivtrafiksignal vid en järnvägs- eller spårvägskorsning kan, när ett tåg eller en spårvagn nalkas, visa signalbild S omedelbart efter S+vågrätt streck.

12 §  Kollektivtrafiksignaler visar följande signalbilder.

13 §  En körfältssignal gäller förare av fordon i det körfält som signalen är uppsatt över.

14 §  En körfältssignal kan visa rött ljus i form av ett kryss, grönt ljus i form av en nedåtriktad pil och gult ljus i form av en diagonal nedåtriktad pil eller pilar. Förordning (2007:448).

15 §  Körfältssignaler visar följande signalbilder

16 §  Signaler vid korsning med järnväg eller spårväg består av ljussignal och ljudsignal med ringande ljud.

Ljussignalen består av två ljusöppningar på samma höjd som avger växelvis blinkande rött ljus och en skärm i form av en triangel med rundade hörn och med spetsen nedåt. Under de röda ljusöppningarna kan det finnas en cirkulär ljusöppning, från vilken det kan avges blinkande vitt ljus för att göra korsningen lättare att upptäcka. Skärmen kan vara försedd med vit bård.

17 §  Signaler vid plankorsning är uppsatta på en stolpe som bär upp märke A39, kryssmärke.

18 §  Signaler vid korsning med järnväg eller spårväg är följande.

19 §  Signaler vid rörlig bro, utryckningsstation, flygfält, vägarbete, tunnel eller liknande består av två ljusöppningar på samma höjd, som avger växelvis blinkande rött ljus, och en skärm. Skärmen kan vara försedd med vit bård.

Signalerna är uppsatta där vägen tillfälligt stängs av eller där det av andra skäl finns anledning att tillfälligt stoppa trafik.

20 §  Signalerna är följande.

21 §  Signaler för påkallande av särskild försiktighet är följande.

1 §  Vägmarkeringar delas in i

1. längsgående markeringar,
2. tvärgående markeringar, och
3. övriga markeringar.

2 §  Vägmarkeringar används för att reglera trafiken eller för att varna eller vägleda trafikanter, antingen separat eller tillsammans med vägmärken eller andra anordningar.

3 §  Vägmarkeringar är vita om inte annat anges. Vägmarkeringar kan vara förstärkta eller utförda med vägbanereflektorer eller motsvarande.

Vägmarkeringar kan vara utförda i gul färg om det vid ett tillfälligt behov, på grund av vägarbete eller motsvarande, finns anledning att utföra markeringar som gäller i stället för ordinarie markeringar.

4 §  Brutna linjer är följande.

5 §  Heldragna linjer används i stället för motsvarande brutna linjer när det av trafiksäkerhetsskäl inte är tillåtet att färdas över till motgående körfält, byta körfält eller färdas ut på vägren eller motsvarande. En cykelfältslinje kan dock inte vara heldragen.

Heldragna linjer får även användas för att ange gräns mellan banor. Förordning (2007:448).

6 §  Heldragna linjer är följande.

7 §  Heldragna och brutna linjer i kombination anger i stället för enbart mittlinje eller körfältslinje gränsen mellan körfält. Sådana linjer är följande.

8 §  Tvärgående markeringar är följande.

9 §  Övriga markeringar är följande.

1 §  Andra anordningar för anvisningar för trafiken är följande.

2 §  Tecken av vakt är följande.

1 §  Säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg är bommar och signaler som är uppsatta i de fall och på det sätt som anges i 2-4 §§.

2 §  Bommar kan finnas som hel- eller halvbom i korsning med en järnväg eller spårväg.

På en bom finns minst en lykta som visar rött blinkande ljus mot ankommande trafik när bommen fälls eller är fälld.

3 §  Ljussignal enligt 3 kap. 18 § kan finnas vid en plankorsning. Ljussignal behöver inte finnas om det inte behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.

4 §  Ljudsignal finns vid en plankorsning där ljussignal satts upp om det inte är olämpligt. Förekommer gående och cyklande i mer än undantagsfall finns dock alltid ljudsignal uppsatt.

1 §  För att ge anvisningar för trafiken skall en polisman använda tecken. Tecknen får användas även av en bilinspektör, vägtransportledare eller av någon annan person som av en myndighet förordnats att övervaka trafiken, ge anvisningar för denna eller utföra punktskattekontroll. Även andra hjälpmedel än dem som anges i 2 § får användas.

2 §  Tecken av polisman m.fl. är följande.

1 §  Vägverket får meddela föreskrifter om

• att ett visst märke eller någon annan anordning får sättas upp endast efter medgivande av verket,
• undantag från bestämmelserna om utmärkning i 2 kap. 3 § första stycket,
• infogande i lokaliseringsmärken av varningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken, anvisningsmärken och andra lokaliseringsmärken utöver vad som anges i denna förordning,
• försöksverksamhet med avvikelse från förordningen, och
• tilläggstavlor med ett annat innehåll än det som anges i förordningen samt om avvikelser från vad som gäller om vägmärkenas färg. Verket får dock besluta om nya symboler endast om detta framgår av denna förordning.

Vägverket får även meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning, exempelvis föreskrifter om

• storlek och närmare utseende på vägmärken och andra anordningar som anges i denna förordning samt att vägmärken och andra anordningar eller det material som ingår i dem skall vara av en sådan typ som godkänts av verket eller av en annan myndighet, och
• under vilka förhållanden sådana anordningar för anvisningar för trafiken som avses i 1 kap. 1 § skall eller får sättas upp, tas bort, underhållas eller utföras samt hur detta skall eller får ske.

2 §  Innan Vägverket meddelar föreskrifter om märke A39, kryssmärke, anordning X8, plankorsningsskärm, och säkerhetsanordningar vid plankorsning skall verket samråda med Banverket.

3 §  Rikspolisstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om polismans tecken enligt denna förordning. Därvid får det föreskrivas vilka tecken som får användas av någon annan än polisman som förordnats ge anvisningar för trafik.

Innan Rikspolisstyrelsen meddelar föreskrifter enligt första stycket skall Rikspolisstyrelsen samråda med Vägverket.

4 §  Anordningar enligt denna förordning får inte sättas upp, underhållas eller tas bort av någon annan än den som enligt 1 kap. 6 § ansvarar för åtgärden eller av den som han eller hon anlitar. Sådana åtgärder får inte heller utföras på något annat sätt än som anges i denna förordning eller i föreskrifter som meddelats med stöd av den. Inte heller får någon sätta upp en anordning som kan förväxlas med eller har samma innebörd som en anordning enligt denna förordning.

Om det på grund av en trafikolycka, en skada på vägen eller av annan orsak uppstår förhållanden som kan medföra fara eller hinder för trafiken kan även någon annan sätta upp, ta bort och underhålla anordningar enligt denna förordning om det behövs för att tillgodose säkerheten. Detta gäller dock endast i de fall någon åtgärd från den som skall svara för åtgärden enligt 1 kap. 6 § inte kan avvaktas.

5 §  Kostnader för att tillverka, sätta upp, underhålla och ta bort anordningar enligt denna förordning skall betalas av den som enligt 1 kap. 6 § ansvarar för åtgärderna. Detta gäller dock inte i följande fall.

1. Kostnader för ett lokaliseringsmärke som sätts upp på begäran av någon annan än den som svarar för åtgärden enligt denna förordning betalas av den som begärt åtgärden.
2. Kostnader för anordningar som tillfälligt behövs vid ett tillfälligt arrangemang eller motsvarande betalas av den som svarar för arrangemanget.
3. Kostnader för anordningar i samband med ledningsdragning eller för annat intrång i vägen betalas av den som svarar för intrånget.
4. Kostnaden för vägmärke E22, busshållplats, vid en busshållplats för fordon i linjetrafik och skolskjuts betalas av den som driver linjetrafiken eller anordnar skolskjutsen.

1 §  Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 kap. 5 §, om det olovligt uppsatta medför att vägmärket eller anordningen inte kan upptäckas eller förstås.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8 kap. 4 § döms till böter.

2 §  Bryter någon mot 8 kap. 4 §, får kronofogdemyndigheten se till att rätttelse sker.

3 §  Beslut enligt denna förordning av en statlig väghållningsmyndighet eller av en kommunal myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen eller av en polismyndighet, får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Vägverket. Verkets beslut i ett överklagat ärende får inte överklagas.

Beslut av Banverket eller Naturvårdsverket enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. Detsamma gäller beslut som Vägverket har fattat som första instans.

De statliga väghållningsmyndigheterna får överklaga beslut enligt denna förordning av kommunala myndigheter som handhar väg- eller gatuhållningen, länsstyrelser eller polismyndigheter.