1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om dels en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen, dels statsbidrag för att stimulera start av sådana utbildningar och utveckling av kvaliteten i dem. Förordningen gäller för utbildning som påbörjas under tiden 1 juli 2009- 30 juni 2025.

Med spetsutbildning enligt denna förordning avses en gymnasial utbildning som

1. innehåller gymnasiekurser med särskild fördjupning och breddning inom det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, utöver vad som får förekomma på det nationella program och den inriktning som närmast motsvarar spetsutbildningen, och
2. gör det möjligt för en elev att vid sidan av viss del av sina gymnasiestudier läsa kurser vid ett universitet eller en högskola. Förordning (2023:481).

2 §  En kommunal huvudman får beviljas att delta i försöksverksamheten genom att Statens skolverk beslutar att en utbildning ska vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän som har godkänts enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) får beviljas att delta i försöksverksamheten av Skolverket. Deltagande i försöksverksamheten får beviljas om huvudmannen

1. har ett etablerat samarbete med ett universitet eller en högskola som kan erbjuda kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och
2. kan erbjuda en spetsutbildning av god kvalitet som uppfyller kraven i denna förordning.

Skolverket får fatta beslut om deltagande i försöksverksamheten för högst 25 utbildningar. Skolverket ska sträva efter att utbildningarna är jämnt fördelade över landet. Vid varje utbildning som ingår i försöksverksamheten får varje år högst 30 elever påbörja spetsutbildningen. Av de utbildningar som ingår i försöksverksamheten ska högst 10 utbildningar avse matematik eller naturvetenskapliga ämnen, högst 10 utbildningar avse samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen och högst 5 utbildningar avse teknikvetenskapliga ämnen.

Skolverkets beslut enligt första stycket ska fattas efter samråd med Universitetskanslersämbetet. Förordning (2017:541).

3 §  Ansökan om att en utbildning ska vara riksrekryterande inom ramen för försöksverksamheten eller om att få delta i försöksverksamheten ska lämnas in till Statens skolverk första gången senast den 1 december 2008 och därefter senast den 15 september kalenderåret före det år utbildningen ska starta.

Skolverket får meddela föreskrifter om vilka uppgifter en ansökan ska innehålla och om vilka handlingar som ska ges in tillsammans med ansökan.

4 §  I gymnasieförordningen (2010:2039) finns ytterligare bestämmelser om gymnasieskolan som gäller för utbildningen i tillämpliga delar. Förordning (2011:522).

5 §  Huvudmannen får besluta att elevernas skolarbete ska förläggas på annat sätt än vad som gäller enligt 3 kap.1 och 3 §§gymnasieförordningen (2010:2039). Förordning (2011:522).

6 §  Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov som underlag för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot.

7 §  Utbildningen ska bedrivas som en särskild variant eller nationell inriktning inom ett nationellt program.

Utöver vad som får förekomma på det nationella program och den inriktning som närmast motsvarar spetsutbildningen, ska utbildningen innehålla gymnasiekurser med särskild fördjupning och breddning inom det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot.

Eget examensmål får inte finnas på utbildningar inom ramen för försöksverksamheten. Förordning (2010:233).

8 §  I en elevs examensbevis eller studiebevis ska det antecknas att eleven gått en utbildning inom ramen för försöksverksamheten med spetsutbildning. Till beviset ska det fogas en beskrivning av spetsutbildningens innehåll. Förordning (2011:522).

9 §  Om en kommun har antagit en elev på en riksrekryterande spetsutbildning har den kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun enligt följande.

Ersättning ska lämnas med det belopp som framgår för respektive program och i förekommande fall inriktning enligt de föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 13 kap. 9 § gymnasieförordningen (2010:2039).

Om 16 kap. 55 § första stycket skollagen (2010:800) inte kan tillämpas när det gäller det bidrag elevens hemkommun ska lämna till en fristående gymnasieskola, ska bidrag lämnas med det belopp som följer av andra stycket. Förordning (2014:1001).

9 a §  Statsbidrag får lämnas till en huvudman som deltar i försöksverksamheten.

Statsbidrag lämnas för ett bidragsår i sänder i den utsträckning det finns tillgång på medel. Bidragsåret börjar den 1 juli. Förordning (2023:481).

9 b §  Statsbidrag får inte lämnas för en utbildning som ersättning lämnas för på annat sätt. Bidrag får inte heller lämnas för en utbildning som bedrivs enligt förordningen (1992:395) om uppdragsutbildning inom skolväsendet. Förordning (2023:481).

9 c §  Ansökan om statsbidrag lämnas till Statens skolverk som prövar frågor om bidraget och betalar ut det.

Beviljat bidrag ska lämnas med ett belopp för varje elev som deltar i utbildningen den 15 oktober under bidragsåret.

I ett beslut om att bevilja bidrag ska sista dagen för redovisning enligt 9 d § andra stycket anges. Beslutet får förenas med villkor. Villkoren ska framgå av beslutet. Förordning (2023:481).

9 d §  Statens skolverk ska följa upp hur statsbidraget har använts.

Mottagaren av statsbidrag är skyldig att lämna sådan ekonomisk och annan redovisning till Skolverket som verket begär. Förordning (2023:481).

9 e §  Den som ansöker om eller har beviljats statsbidrag enligt denna förordning ska utan dröjsmål till Statens skolverk anmäla sådana ändrade förhållanden som kan påverka rätten till bidraget eller storleken på det. Förordning (2023:481).

9 f §  Mottagaren av statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig, om

1. bidraget har lämnats på felaktig grund eller med för högt belopp,
2. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål det har lämnats för,
3. den redovisning som avses i 9 d § andra stycket inte har lämnats, eller
4. mottagaren inte har följt villkor som framgår av beslutet om bidrag. Förordning (2023:481).

9 g §  Statens skolverk ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om någon är återbetalningsskyldig enligt 9 f §.

Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket helt eller delvis avstå från återkrav. Förordning (2023:481).

9 h §  På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk helt eller delvis avstå från krav på ränta. Förordning (2023:481).

9 i §  Statens skolverk ska besluta att ett beviljat statsbidrag helt eller delvis inte ska betalas ut om mottagaren av bidraget inte längre bedöms uppfylla villkoren för det eller om det finns grund för återbetalning enligt 9 f §. Beslutet gäller omedelbart. Förordning (2023:481).

10 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 9 i § får dock inte överklagas. Förordning (2023:481).

11 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Förordning (2023:481).