1 §  Skatteverket kan utfärda ett identitetskort på ansökan av en person som har fyllt 13 år och som är folkbokförd i landet enligt folkbokföringslagen (1991:481).

2 §  Den som ansöker om ett identitetskort ska inställa sig personligen hos Skatteverket.

3 §  Ansökan ska göras skriftligen och undertecknas av sökanden i närvaro av den person som tar emot den. Kravet på att ansökan ska undertecknas gäller inte den som inte kan skriva sitt namn.

Sökanden är skyldig att i samband med ansökan

1. låta Skatteverket ta en bild i digitalt format av sökandens ansikte eller, om det finns synnerliga skäl, ge in ett välliknande fotografi,
2. styrka sin identitet och övriga personuppgifter, och
3. ge in ett skriftligt medgivande från vårdnadshavare, om sökanden är under arton år och det inte finns synnerliga skäl att ändå utfärda ett identitetskort.

Om ett identitetskort tidigare har utfärdats för sökanden enligt denna förordning och detta inte har förstörts, förkommit eller makulerats, ska kortet, om det fortfarande är giltigt, ges in för makulering i samband med ansökan. Detta gäller inte om särskilda skäl föranleder annat.

3 a §  Om sökanden har uppehållstillstånd i Sverige ska han eller hon, om inte särskilda skäl talar mot det, anses ha styrkt sin identitet om de uppgifter som lämnas i ansökan om identitetskort stämmer överens med vad som har registrerats i fråga om uppehållstillståndet när det gäller sådana uppgifter som avses i 6 b § andra stycket förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Sökanden ska ange om han eller hon vill styrka identiteten på detta sätt. Förordning (2010:749).

4 §  Ett identitetskort ska utfärdas med en giltighetstid av högst fem år.

5 §  Ett identitetskort ska lämnas ut till sökanden personligen.

6 §  En ansökan om ett identitetskort ska avslås om förutsättningarna i 1 § inte är uppfyllda eller det som anges i 2 eller 3 § inte har iakttagits och sökanden inte har följt en uppmaning att avhjälpa bristen.

7 §  Skatteverket ska återkalla ett identitetskort om

1. hinder mot bifall till ansökan förelåg vid tiden för identitetskortets utfärdande och hindret består,
2. någon väsentlig uppgift som framgår av identitetskortet är felaktig eller inte längre gäller, eller
3. någon annan än den som identitetskortet är utställt på förfogar över kortet.

8 §  Om ett identitetskort har återkallats, är kortinnehavaren eller den som annars förfogar över kortet skyldig att på begäran av Skatteverket överlämna kortet till verket.

Om ett identitetskort, som enligt första stycket ska överlämnas till Skatteverket, finns hos eller uppvisas för verket, kan kortet tas om hand av verket. Finns identitetskortet hos en annan myndighet, ska det på begäran av Skatteverket överlämnas till verket.

9 §  Skatteverket ska med hjälp av automatiserad behandling föra en databas med en samling uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Skatteverket är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som verket utför med anledning av denna förordning.

10 §  Databasen får tillföras sådana uppgifter från Skatteverkets folkbokföringsdatabas som anges i 12 § första stycket.

11 §  Databasen ska ha till ändamål att ge information om sådana uppgifter som behövs i verksamhet hos Skatteverket för utfärdande av identitetskort.

12 §  Databasen ska innehålla uppgifter om

1. sökandens fullständiga namn, personnummer, födelsetid, längd och kön,
2. dag för utfärdandet av identitetskortet, kortnummer och giltighetstid,
3. sökandens namnteckning eller, i förekommande fall, anteckning om anledningen till att sådan saknas, och kopia av den ansiktsbild som identitetskortet har försetts med,
4. hur sökanden har styrkt sin identitet,
5. beslut om att ansökan har avslagits och skälen för detta beslut, och
6. att identitetskortet har förlustanmälts eller återkallats och vad som har utgjort skäl för beslutet om återkallelse.

En handling som har kommit in eller upprättats i ett ärende om identitetskort får behandlas i databasen. En handling som har kommit in i ett ärende får innehålla känsliga personuppgifter som anges i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) och uppgifter om lagöverträdelser m.m. som anges i 21 § samma lag. En handling som har upprättats i ett ärende får innehålla sådana uppgifter om de är nödvändiga för ärendets handläggning.

13 §  Uppgifter och handlingar i databasen ska gallras senast ett år efter det att giltighetstiden för ett identitetskort har gått ut. Om ansökan om identitetskort har avslagits ska uppgifterna och handlingarna i databasen gallras senast ett år efter det att avslagsbeslutet har vunnit laga kraft.

Riksarkivet får, efter samråd med Skatteverket, meddela föreskrifter om att uppgifter och handlingar som ska gallras enligt första stycket får bevaras under längre tid. Förordning (2011:11).

14 §  Ansiktsbilden enligt 3 § andra stycket 1 och 12 § första stycket 3 får inte användas vid sökning med hjälp av automatiserad behandling.

15 §  Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna förordning.

16 §  Uppgift om ett identitetskorts giltighet får lämnas ut genom direktåtkomst.

16 a §  Migrationsverket ska på begäran av Skatteverket lämna de uppgifter som anges i 6 b § förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen och som behövs för handläggning av ansökan om identitetskort. Förordning (2010:749).

17 §  Skatteverket ska makulera ett identitetskort som har återkallats. Makulering ska också ske när innehavaren ansöker om ett nytt identitetskort eller, om innehavaren har behov av det tidigare identitetskortet under handläggningstiden, när det nya kortet lämnas ut.

18 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.

19 §  Beslut enligt denna förordning gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

20 §  Skatteverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

21 §  För prövning av ansökan enligt denna förordning ska sökanden betala en ansökningsavgift om 400 kr. Avgiften ska vara betald när ansökan ges in. Om så inte har skett gäller bestämmelserna i 11 § avgiftsförordningen (1992:191) i tillämpliga delar. För prövning av ansökan gäller i övrigt bestämmelserna i 12–14 §§avgiftsförordningen.