JK 2887-06-28

Inspektionens syfte och inriktning

Det övergripande syftet med inspektionen var att kontrollera att kraven på lagenlighet, rättssäkerhet och likhet inför lagen iakttas vid tingsrätten. Inspektionen omfattade i huvudsak följande frågor.

1. Granskning av tingsrättens handläggning i brottmål, tvistemål och ärenden.

2. Granskning av ordningen i tingsrättens akter samt tingsrättens sätt att sköta kommunicering av handlingar och delgivningsförfarande.

3. Hantering av offentlighets- och sekretessfrågor i bl.a. sexualbrottmål både under själva handläggningen och i rättens avgöranden.

4. Utformningen av domskälen i tvistemål och brottmål.

5. Formerna för att utse offentliga försvarare.

6. Hanteringen av konkursärenden.

7. Hanteringen av hemliga tvångsmedel. 

Inspektionens genomförande

Under sitt besök på tingsrätten gick Justitiekanslern igenom delar av tingsrättens avgöranden i tvistemål och brottmål under åren 2004 och 2005. Vidare granskade Justitiekanslern de akter från åren 2004 och 2005 där det hade väckts åtal för något sexualbrott eller där den tilltalade var under 18 år när åtal väcktes. Justitiekanslern granskade även akterna i de tio äldsta brottmålen, tvistemålen respektive ärendena. Slutligen granskades akterna i samtliga brottmål, tvistemål och tvistiga ärenden som hade inletts i september 2005. 

Justitiekanslern höll ett inledande samtal med lagmannen, en administratör och en domstolssekreterare. Därutöver samtalade Justitiekanslern med rådmän, tingsnotarier och domstolssekreterare. Inspektionen avslutades med att Justitiekanslern redogjorde för sina iakttagelser inför lagmannen och representanter för övriga personalkategorier. 

Samtal med lagmannen HN

Inspektionen inleddes med ett samtal med lagmannen HN. Vid samtalet deltog även administratören ACC och domstolssekreteraren UW. Vid samtalet framkom bl.a. följande beträffande tingsrätten och dess verksamhet. 

HN har varit lagman vid tingsrätten sedan år 2001. Det finns ett 30-tal anställda, varav sex ordinarie domare, två tingsfiskaler och åtta tingsnotarier. Varje domare har sin egen rotel och tingsrätten är indelad i rotelgrupper; främst för att underlätta utsättningen av s.k. tresitsar. Tingsfiskalerna har 60 procent lottning av inkommande mål och ärenden jämfört med rådmännen. Tingsrätten tillämpar de riktlinjer som Svea hovrätt har lämnat beträffande vilka mål som tingsfiskalerna lämpligen bör handlägga. Det innebär att fiskalerna inte handlägger s.k. ekomål, ungdomsmål, mål med enskilt åtal och brottmål med ett förväntat straffvärde som överstiger fängelse två år. Tingsfiskalerna har en rådman som handledare. 

Tingsrätten har en notarierotel på vilken en notarie under lagmannens tillsyn handlägger mål och ärenden som enligt tingsrättsinstruktionen får handläggas av en tingsnotarie. Ungefär hälften av domstolssekreterarna har genomgått en beredningssekreterarkurs. Dessa domstolssekreterare har fått delegation att handlägga och bereda brottmålen fram till huvudförhandling, dock med vissa undantag såsom att häktade mål alltid skall granskas av domaren. 

HN anser att tingsrätten har för höga balanser såvitt gäller tvistemål, vilket bl.a. har sin grund i att en rådmanstjänst drogs in år 2002 och att en rådman under de senaste åren har varit sjukskriven från och till. Detta, i kombination med en kraftig ökning av antalet inkomna brottmål, har lett till att tingsrätten har tvingats prioritera brottmål med särskilda tidsfrister på bl.a. tvistemålens bekostnad. 

Tingsrätten har under en längre tid fört en s.k. verksamhetsdialog med Domstolsverket, vilket ledde fram till att Domstolsverket i november 2005 frigjorde medel till ett s.k. balansavverkningsprojekt. Detta projekt drivs med hjälp av Domstolsverkets utvecklingsgrupp. Projektet har hittills fokuserat på följande fyra delaktiviteter.

1. Alla fallna tresitsförhandlingar har satts ut under år 2006.

2. Två pensionerade rådmän och en beredningsjurist har knutits till tingsrätten för att föra fram s.k. surdegar till ett slutligt avgörande.

3. Tingsrätten har tilldelats resurser för att kunna tidigareanställa en efterträdare till en av rådmännen som har gått i deltidspension och som kommer att gå i pension år 2008. Det innebär att tingsrätten kommer att ha möjlighet att ha en beredningschef som ansvarar för all skriftväxling i tvistemålen fram till muntlig förberedelse. Tingsfiskalerna skall dock på grund av utbildningsvärdet sköta skriftväxlingen på sina rotlar.

4. En arbetsgrupp kommer inom kort att tillsättas för att se över rutinerna när det gäller beredningen av brottmål. Ambitionen är bl.a. att fler domstolssekreterare skall handlägga och bereda brottmål.

 När det gäller förordnanden av offentliga försvarare försöker tingsrätten sprida dessa uppdrag bland de i domsagan verksamma advokaterna. När det särskilt begärs förordnas även advokater från Göteborgsområdet. De flesta rotlar tillämpar ett system med en lista på hur många förordnanden advokaterna har fått. 

De äldsta målen och ärendena 

a) De tio äldsta tvistemålen 

I enlighet med vad HN hade berättat kunde Justitiekanslern konstatera att tingsrätten har ett flertal äldre ännu inte avgjorda tvistemål. De tio äldsta tvistemålen anhängiggjordes vid tingsrätten under åren 1995-2001. 

Det äldsta tvistemålet – en tvist angående en panninstallation m.m. (mål nr T 562-95) – anhängiggjordes i maj 1995, dvs. för nu närmare elva år sedan. Justitiekanslern hade inte möjlighet att granska handläggningen eftersom akten för tillfället fanns hos en särskilt utsedd medlare. Likväl anser Justitiekanslern att tingsrätten inte kan undgå kritik för den utdragna handläggningen av målet. När ett mål har handlagts under elva år utan att ett slutligt avgörande har nåtts kan bestämmelsen i 42 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken om att rätten skall driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet inte rimligen anses vara uppfylld. 

Ett annat mål som Justitiekanslern särskilt noterade vid sin granskning var T 1595-00. Målet avser en tvist angående skadestånd enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Målet får i och för sig anses vara av vidlyftigt slag och innehåller ett flertal inte okomplicerade rättsfrågor. Vid granskningen framkom vidare att det under åren 2002-2005 hade anhängiggjorts ytterligare tre mål mellan samma parter med anknytning till den aktuella tvisten och att frågan om kumulation av dessa mål hade uppkommit. I målet har även frågan väckts om tingsrätten med stöd av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken skall göra en anmälan till Högsta domstolen om förening av målen vid Varbergs tingsrätt med ett antal mål vid Uppsala tingsrätt med samma kärande. 

HN förklarade att anledningen till att handläggningen i mål nr T 1595-00 inte har kunnat slutföras bl.a. är att målet är lottat på en rotel där rådmannen tidigare har varit sjukskriven och numera arbetar deltid. Sedan rådmannen anmält att han med hänsyn till sin deltidstjänst inte har den tid som behövs för att på ett fullgott sätt läsa in målet har HN åtagit sig att frigöra den aktuella rådmannen från handläggningen. En domare kommer snart att få målet lottat på sig. Därefter kommer ställning att tas till den fortsatta handläggningen av målet. En dialog har även förts med Uppsala tingsrätt i fråga om en eventuell anmälan till Högsta domstolen enligt 14 kap. 7 a § rättegångsbalken. Som Varbergs tingsrätt har uppfattat saken stödjer sig målen vid de båda tingsrätterna på väsentligen samma grund. Något slutligt besked om Uppsala tingsrätts inställning i denna fråga har han dock ännu inte fått. 

Även om de nu nämnda omständigheterna till viss del kan förklara den långa handläggningstiden är det Justitiekanslerns uppfattning att förberedelsen inte har drivits med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. I detta sammanhang bör särskilt påpekas att kärandens ombud vid ett flertal tillfällen under tiden oktober 2004 – februari 2006 har begärt att få besked om tingsrättens planering för den fortsatta handläggningen av målet. Käranden har även begärt att målet skall sättas ut till muntlig förberedelse. Trots det har tingsrätten ännu inte upprättat någon tidsplan eller på annat sätt fört målet mot ett snabbt avgörande. 

Vad gäller övriga äldre tvistemål som Justitiekanslern har granskat kan konstateras att skriftväxlingen många gånger har pågått under lång tid utan att tingsrätten har vidtagit någon adekvat åtgärd för att föra målen fram till huvudförhandling. Tingsrätten synes inte heller fullt ut ha utnyttjat de möjligheter som rättegångsbalken erbjuder för att korta ned handläggningstiden genom bl.a. utfärdande av s.k. stupstocksförelägganden enligt 42 kap. 15 § rättegångsbalken eller upprättande av en tidsplan enligt 42 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken. Justitiekanslern vill särskilt påpeka att huvudregeln enligt det sistnämnda lagrummet är att en tidsplan skall upprättas. I samtliga de äldre tvistemål som Justitiekanslern har granskat torde det ha funnits skäl för tingsrätten att upprätta en sådan plan. 

Vid granskningen framgick också att tingsrätten i några fall inte hade fullgjort sin skyldighet att enligt 42 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken verka för att tvistefrågorna blir klarlagda. Justitiekanslern konstaterar också att det i vissa av målen hade varit till fördel för utredningen om tingsrätten hade upprättat en sådan förteckning som avses i 42 kap. 14 § första stycket rättegångsbalken. 

Justitiekanslern noterar dock att tingsrätten på eget initiativ har fört en dialog med Domstolsverket som har mynnat ut i en särskild handlingsplan för att minska målbalanserna vid tingsrätten. Det är positivt att tingsrätten nu har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problematiken kring de äldre tvistemålen. 

b) De tio äldsta brottmålen 

De tio äldsta brottmålen anhängiggjordes vid tingsrätten under åren 2000-2003. I allt väsentligt synes tidsutdräkten kunna förklaras av delgivningsproblem. 

Efter genomgången av akterna i dessa mål kan Justitiekanslern konstatera att tingsrätten har fullgoda rutiner för delgivning av stämningar och kallelser till huvudförhandling. Sålunda har tingsrätten i flera av de aktuella målen beslutat om hämtning till huvudförhandling och personefterlysning. Tingsrätten kan inte lastas för att de aktuella brottmålen ännu inte har avgjorts. 

Sammanfattningsvis föranleder Justitiekanslerns granskning av de aktuella målen inte några anmärkningar eller andra synpunkter. 

c) De tio äldsta ärendena 

Samtliga de tio äldsta ännu inte avslutade ärendena är från år 2005. Åtta av dessa ärenden avser dödande av förkommen handling. De övriga två ärendena avser adoptioner. 

Justitiekanslerns granskning av dessa ärenden föranleder inte några anmärkningar eller andra synpunkter än att handläggningen synes vara rättssäker och föredömligt snabb. 

Sexualbrottmålen

Justitiekanslern granskade de akter från åren 2004 och 2005 där det hade väckts åtal för något sexualbrott. Justitiekanslern konstaterar att tingsrätten har hanterat sekretessfrågorna i dessa mål på ett i alla avseenden tillfredsställande sätt. Såvitt framkom har tingsrätten förordnat om sekretess i domen när det har varit befogat. Sekretessförordnandena har även utformats i enlighet med gällande lagstiftning. 

Justitiekanslern gör dock den randanmärkningen att det av anteckningarna respektive protokollen från huvudförhandlingen i ett antal mål som hade hållits inom stängda dörrar inte framgick om förhandlingen åter hade förklarats offentlig innan den hade avslutats (mål nr B 729-04, B 2147-04, B 2096-04, B 1159-05 och B 1287-05). 

Ungdomsmålen 

Justitiekanslern granskade även s.k. ungdomsmål som hade kommit in till tingsrätten åren 2004 och 2005 där den tilltalade var under 18 år när åtal väcktes. 

Justitiekanslern kunde vid sin granskning av dessa mål konstatera att tingsrätten håller de tidsfrister som gäller för denna typ av mål. Många av målen hade avgjorts inom en vecka från det att stämningsansökan hade kommit in till tingsrätten, vilket får anses som en mycket snabb handläggningstid. 

Justitiekanslern kunde inte heller i övrigt finna något fall där tingsrätten hade handlagt denna typ av mål i strid med bestämmelserna i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, rättegångsbalken eller sekretesslagen. 

Sammantaget konstaterar Justitiekanslern att ungdomsmålen vid tingsrätten synes handläggas på ett föredömligt sätt. 

Mål och ärenden som kom in till tingsrätten i september 2005

Justitiekanslern granskade de mål och tvistiga ärenden – även konkursärenden – som anhängiggjordes vid tingsrätten i september 2005. Ordningen i de granskade akterna var mycket god och tingsrätten hade utfärdat stämning utan dröjsmål i brottmålen och i tvistemålen. Flertalet av målen och ärendena var slutligt avgjorda vid inspektionstillfället. De mål i vilka det skulle hållas förhandling var med något enstaka undantag redan utsatta till muntlig förberedelse eller till huvudförhandling. 

Handläggningen av de granskade målen och ärendena uppfyller väl de krav som kan ställas på verksamheten. 

Förordnande av offentliga försvarare

Utöver de upplysningar som HN lämnade vid det inledande samtalet kunde Justitiekanslern genom samtal med domstolssekreteraren UW konstatera att förordnandet av offentliga försvarare sköts på ett tillfredsställande sätt vid tingsrätten. 

Hanteringen av konkursärenden

Vid samtal med rådmannen DDJ framkom bl.a. följande. Alla konkursansökningar lämnas in till en domare för kontroll av att de formella bestämmelserna i konkurslagen är uppfyllda. Tingsnotarierna prövar konkursansökningar som gäldenären har gjort själv och sådana där staten är sökande. Övriga konkursansökningar prövas av DDJ och de två tingsfiskalerna, varvid han själv är ordförande vid hälften av konkursförhandlingarna medan tingsfiskalerna delar på övriga förhandlingar. Tingsnotarierna är ordförande vid edgångssammanträdena, men det händer att DDJ eller någon av tingsfiskalerna är ordförande vid sådana sammanträden som bedöms vara komplicerade. Tingsnotarierna har informerats om att de bör rådfråga en ordinarie domare eller en tingsfiskal om de är det minsta tveksamma till hur de skall handlägga ett konkursärende. Förslag på beslut om fastställande av utdelning i en konkurs och bestämmande av arvodet till konkursförvaltaren upprättas av en domstolssekreterare och i mera komplicerade fall av en tingsnotarie. 

Fördelning av förvaltarförordnandena sker efter samråd med tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall, varvid tingsrätten håller sig till en lista över konkursförvaltarna i domsagan. Om det inte särskilt begärs förordnar tingsrätten inte konkursförvaltare som är verksamma utanför domsagan. 

Genom vad som framkom vid inspektionen bedömer Justitiekanslern att tingsrätten synes handlägga konkursärenden väl. 

Utformningen av domskälen i brottmål och tvistemål

Justitiekanslern studerade utformningen av domskälen i ett antal tvistemåls- och brottmålsdomar som hade meddelats under åren 2004 och 2005. Domarna är välmotiverade och klara. 

Hemliga tvångsmedel

Justitiekanslern granskade ärenden angående s.k. hemliga tvångsmedel från åren 2004 och 2005. Tingsrättens handläggning av dessa ärenden föranleder inte några synpunkter från Justitiekanslerns sida. 

Övriga iakttagelser

Tingsnotarierna och domstolssekreterarna erbjuds goda möjligheter att delta i externa utbildningar. Det är särskilt positivt att tingsrätten uppmuntrar domstolssekreterarna att vidareutveckla sig genom att bl.a. erbjuda möjligheter att delta i beredningssekreterarutbildning. 

Vad gäller utbildningen av tingsnotarierna synes denna ske på ett i alla avseenden mycket bra sätt. Såvitt framkom vid inspektionen får tingsnotarierna successivt under tjänstgöringen möjlighet att prova på att skriva utkast till domar, vara ordförande vid muntliga förberedelser och själva fatta beslut i enklare mål och ärenden. Handledningen av tingsnotarierna och tingsfiskalerna tycks fungera väl. 

Vid inspektionen kunde Justitiekanslern konstatera att vittnesstödet är väl utvecklat och väl fungerande.

 Slutligen noterar Justitiekanslern att stämningen på arbetsplatsen synes vara mycket god.