Anställning

Beskrivning saknas!

Rättsfall15

MIG 2014:18: En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
AD 1997 nr 88: En präst med anställningsformen fullmakt har av stiftsstyrelsen förflyttats till annan tjänst med tillämpning av bestämmelser i 33 kap. 18 § kyrkolagen. Vid prövning av om förflyttningsbeslutet har giltig verkan för prästen uppkommer dels fråga om innehavet av fullmakt medför att stiftsstyrelsen saknat befogenhet att förflytta prästen, dels fråga huruvida synnerliga skäl förelegat för att genomföra åtgärden.
AD 1994 nr 109: Tvist om rätt för f.d. verkställande direktören A hos aktiebolaget B, vilken av B entledigats från befattningen som verkställande direktör, att av B erhålla avgångsvederlag enligt det anställningsavtal som gällt för befattningen som verkställande direktör. I målet är ostridigt att A inte har rätt till sådant avgångsvederlag för det fall att han, såsom B påstår, efter entledigandet ingått avtal med B:s moderbolag C om anställning som "Senior Vice President" hos C. Fråga huruvida sådant anställningsavtal kommit till stånd genom vad som efter entledigandet förekommit i förhållandet mellan A och C.
AD 2001 nr 42: Hos Televerket fanns när verket bolagiserades vissa arbetstagare som hade s.k. bottentjänster tillsatta med konstitutorial samt vid sidan av dessa tjänster statligt reglerade förordnandetjänster utan konstitutorial som de faktiskt utövade. Alla arbetstagare som accepterade att anta ett erbjudande om anställning i det nybildade bolaget Telia AB fick samtidigt säga upp sig från Televerket. Frågan i målet rör om några av de arbetstagare som hade konstitutorial och som när de accepterade anställning hos Telia AB begränsade sina uppsägningar så att dessa bara tog sikte på de tjänster som arbetstagarna innehade med förordnanden och således inte även gällde deras med konstitutorial tillsatta tjänster.
NJA 1982 s. 674: Arbetsdomstolen har i mål om uppsägning av anställning meddelat interimistiskt beslut om anställningens upphörande. Ansökan av den anställde om resning har upptagits till prövning.
NJA 2005 s. 661: Ett avskedande från en anställning skall beaktas vid straffmätningen även när brottet begåtts i anställningen.
MIG 2007:57: Vid bedömningen av om en utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning, får beviljas ett nytt uppehållstillstånd efter att anknytningen upphört har åberopad anställning och övrig verksamhet ansetts vara av alltför tillfällig karaktär för att i sig medföra att sådan särskild anknytning till Sverige som avses i 5 kap. 16 § utlänningslagen uppkommit. Däremot har sådan anknytning ansetts föreligga vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter som förevarit under den långa vistelsetiden i Sverige.
AD 2006 nr 16: Två arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist då arbetsgivaren lade ned sin verksamhet på orten. Under uppsägningstiden erbjöds, sökte och tillträdde arbetstagarna anställningar hos samma arbetsgivare men på en annan ort. Arbetstagarna hade tidigare, i enlighet med en överenskommelse i form av kollektivavtal, haft personliga lönetillägg. Fråga har uppkommit dels om överenskommelsen innebär att arbetstagarna har rätt att behålla sina personliga tillägg så länge de är oavbrutet anställda hos samma arbetsgivare, dels om arbetstagarna har erhållit nya anställningar eller har kvar sina gamla anställningar.
MIG 2014:10: En utlänning kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anställning trots att han eller hon är utvisad med återreseförbud. Vad, om något, som ska ske med avlägsnandebeslutet och återreseförbudet är en fråga som får bedömas mot bakgrund av att uppehållstillstånd beviljats.
NJA 1992 s. 631: Fråga om skådespelare som under en dag utfört arbete åt ett filmbolag varit att betrakta som arbetstagare vid tillämpning av lönegarantilagen.
AD 2011 nr 92: Ett avtal mellan en arbetstagare och dennes arbetsgivare om att arbetstagarens anställning mot viss ersättning skulle upphöra har förklarats ogiltigt med stöd av 30 § avtalslagen.
MIG 2012:21: En kvinna har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make i Sverige. Trots att hon skilts från mannen har hon beviljats fortsatt uppehållstillstånd av det skälet att hon, bl.a. genom egen företagsverksamhet, fått en särskild anknytning till Sverige.
NJA 1985 s. 360: A anförde besvär mot en skolstyrelses beslut att förordna B som innehavare av en tjänst som hemspråkslärare för vårterminen 1982. Regeringen fann att A hade bort ifrågakomma före B till tjänsten men avskrev ärendet eftersom tiden för anställningen hade löpt ut. Skolstyrelsens beslut har ansetts innefatta myndigbetsutövning enligt 3 kap 2 § skadeståndslagen. Fråga om kommunen begått fel eller försummelse i tillsättningsärendet som kunde grunda skadeståndsskyldighet.
NJA 1991 s. 714: Fråga vid tillämpning av lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs om en arbetstagare hade uppfyllt det i 11 § 2 st lagen (1982:80) om anställningsskydd uppställda kravet på sex månaders kvalifikationstid. Besvärsmål enligt lönegarantilagen har ansetts vara av dispositiv natur.
AD 2010 nr 14: En gravid kvinna A, som var anställd som lokalredaktör hos ett tidningsföretag, sökte en ledig anställning vid tidningens centralredaktion. Arbetsgivaren valde en annan sökande till arbetet. Fråga om arbetsgivaren därigenom har missgynnat A i strid mot 16 § föräldraledighetslagen. Uttalanden bl.a. om betydelsen i bevishänseende av det tidssamband som förelåg mellan A:s föräldraledighet och arbetsgivarens anställningsbeslut.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator