Företagsrekonstruktion

Beskrivning saknas!

Rättsfall18

NJA 2019 s. 731: Ett beslut om offentligt ackord enligt lagen om företagsrekonstruktion upphör att gälla om gäldenären går i konkurs innan beslutet har fått laga kraft.
RH 1997:127: Fråga om förutsättning för fortsatt företagsrekonstruktion.
NJA 2018 s. 1038: Den s.k. medansvarsperiod som inträder när ett aktiebolags styrelse inte vidtar de åtgärder som sägs i 25 kap. 13–17 §§ aktie-bolagslagen avslutas inte genom beslut att bevilja bolaget företagsrekonstruktion.
RH 2012:32: Antagande av ett ackordsförslag var beroende av om rekonstruktörens anmärkning mot ett bolags fordran skulle godkännas eller inte. Hovrätten instämde i tingsrättens slut att anmärkningen skulle godtas och ackordet fastställas. Fråga om omfattningen av den prövning som rätten ska göra enligt 3 kap. 24 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.
NJA 2014 s. 537: Ackord i samband med företagsrekonstruktion. En borgenär har fått en fordring hos gäldenärsföretaget på grund av att företaget, efter det att rekonstruktionsförfarandet har inletts, underlät att fullfölja ett före förfarandet ingånget avtal. Fordringen har ansetts omfattad av ackordet.
RH 2009:63: Förordnande av tillsynsman vid företagsrekonstruktion.
RH 1998:17: Synnerliga skäl för fortsatt företagsrekonstruktion har inte ansetts föreligga.
NJA 2003 s. 128: Ett avtal om efterställning vid konkurs och likvidation har inte ansetts medföra efterställdhet också vid ackord.
AD 2019 nr 22: Sju arbetstagare anställda hos bolag i en mediekoncern träffade avtal med sina respektive arbetsgivarbolag om att deras anställningar skulle upphöra mot att arbetstagarna under en period - mellan åtta och 16 månader - skulle få månatliga betalningar motsvarande deras månadslön utan att vara skyldiga att arbeta. Bolagen beviljades därefter företagsrekonstruktion och det beslutades om offentliga ackord. Fråga om arbetstagarnas fordringar omfattades av ackorden eller om de har rätt till full betalning enligt avtalen.
RH 2009:89: Sedan ett bolag varit föremål för företagsrekonstruktion och lämnat ett ackordsförslag uppkommer fråga om det framkommit tillräckliga skäl att vägra att fastställa ackordet.
NJA 2008 s. 805: En företagsrekonstruktör har i gäldenärens efterföljande konkurs förklarat sig kvitta sitt anspråk på ersättning mot en redovisningsfordran som gäldenären haft mot rekonstruktören. Frågan om skäligheten av ersättningsanspråket har ansetts kunna prövas genom utdelningsklander. Även fråga om preskription enligt 18 kap. 9 § handelsbalken.
RH 1998:79: Bolag som överlåtit sin rörelse och inte längre aktivt utövar näringsverksamhet är inte att betrakta som näringsidkare och omfattas därför inte av lagen om företagsrekonstruktion.
NJA 2014 s. 389: Förmånsrätt enligt 10 § första stycket 4 förmånsrättslagen (1970:979) föreligger om en fordran grundar sig på ett avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke har ingått under rekonstruktionen, oavsett när fordran tjänats in eller om den kan göras gällande först sedan rekonstruktionen avslutats. Uppsägningslön har ansetts vara förenad med sådan förmånsrätt trots att uppsägningn skedde först sedan företagsrekonstruktionen hade avslutats.
RH 2011:53: Eftersom skälig anledning anta att syftet med en företagsrekonstruktion inte skulle kunna uppnås saknades - och då övriga förutsättningar för rekonstruktion var uppfyllda - beslutade hovrätten, med ändring av tingsrättens avgörande, att företagsrekonstruktion skulle inledas.
NJA 2009 s. 291: Får en konkursborgenär med en fordran som får göras gällande i konkursen kvitta mot en huvudfordran avseende återbetalning av förskott enligt ett leveransavtal som konkursgäldenären ingått med borgenären under den företagsrekonstruktion som föregått konkursen?
NJA 2020 s. 227: Företagsrekonstruktion. Ett anspråk på lönegarantiersättning måste framställas under den tid rekonstruktionen pågår för att rätt till ersättning ska föreligga. Rekonstruktören är behörig att fatta beslut i frågor om lönegaranti även efter det att företagsrekonstruktionen har upphört.
AD 2021 nr 31: Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev två arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. Inför uppsägningarna träffades en överenskommelse om att arbetstagarna under uppsägningstiden skulle vara arbetsbefriade, utan skyldighet att avräkna andra inkomster från uppsägningslönen, mot att de avstod från sin företrädesrätt till återanställning. Efter uppsägningarna träffades och fastställdes ett offentligt ackord. Viss del av uppsägningslönen betalades genom den statliga lönegarantin. Bolaget betalade återstående uppsägningslön och semesterersättning med tillämpning av det offentliga ackordet, dvs. med en reduktion enligt ackordet. Fråga om arbetstagarnas fordringar omfattades av ackorden eller om de har rätt till full betalning för sin uppsägningslön.
AD 2022 nr 44: Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev två arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har beträffande den ene arbetstagaren funnit att, eftersom denne kommit att utföra arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, dvs. ansökan om företagsrekonstruktion, ska hans lönefordran och fordran på intjänad arbetstidsförkortning till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av det offentliga ackordet i företagsrekonstruktionen. Vidare har Arbetsdomstolen uttalat sig i frågan om från vilken tidpunkt förmånsrätten ska beräknas vid tillämpning av 3 kap. 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

Legaldefinitioner18

1 kap. 1 § Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion
1 kap. 1 § Lag (2022:964) om företagsrekonstruktion
1 kap. 1 § Lag (2022:964) om företagsrekonstruktion

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator