Nedskräpning

Beskrivning saknas!

Rättsfall6

MÖD 2004:2: Ansökan om utdömande av vite-----Undanröjande av miljödomstolens dom pga. rättegångsfel bestående i icke domför sammansättning i mål rörande utdömande av vite har inte ansetts nödvändigt eftersom felet inte kunde antas ha påverkat målets utgång och utan väsentlig olägenhet kunde avhjälpas i Miljööverdomstolen. I sak har Miljö- och byggnadsnämndens yrkande om utdömande av vite när en person inte hade följt ett föreläggande att antingen iståndsätta eller också riva en byggnad ogillats. Ett sådant föreläggande, grundat på 15 kap. 30 § miljöbalken, har inte ansetts lagligt. Även om det kan ifrågasättas om den kvarvarande konstruktionen längre skall anses som en byggnad i rättslig mening, är inte förfallet så långtgående att det är fråga om ett objekt på vilket nedskräpningsbestämmelsen är tillämplig.
RH 1995:97: Straffbar nedskräpning i samband med jordbruksverksamhet.
MÖD 2014:41: Utdömande av vite ----- Sedan ett skepp körts på grund i havet förelade miljönämnden skeppets ägare att vid äventyr av vite inom viss tid avlägsna skeppet från platsen och omhänderta det som avfall eller bärga det. Sedan tid för fullgörande gått ut ansökte nämnden hos mark- och miljödomstolen om utdömande av vitet. Mark- och miljödomstolen avslog ansökan på den grunden att skeppets ägare inte gjort sig skyldig till nedskräpning och att föreläggandet därför inte var lagligen grundat. Nämnden överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen som anförde följande. Av utredningen i målet framgår att skeppet efter grundstötningen har legat kvar på platsen, synlig för allmänheten, under flera års tid. Skeppet har vidare kommit att förfalla till en sådan grad att det får anses obrukbart och sakna värde. Mot bakgrund av detta och utifrån skeppsägarens egna uppgifter står det klart att skeppet är övergivet och kvarlämnat. Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning är det således fråga om en sådan nedskräpningssituation som avses i 15 kap. 30 § miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen fann mot denna bakgrund att vitesföreläggandet var lagligen grundat och undanröjde därför mark- och miljödomstolens dom och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för prövning av om förutsättningar i övrigt föreligger för att döma ut vitet.
NJA 1986 s. 546: Fråga om ansvar för nedskräpning när i samband med renskötsel hö har kvarlämnats i naturen. 23 § och 37 § 1 st 7 naturvårdslagen (1964:822).
NJA 1992 s. 126: Tiden för åtalspreskription när någon har skräpat ned i naturen räknas från det den nedskräpande handlingen fullbordades.
NJA 1983 s. 317: Fråga om tillämpning av bestämmelsen i 23 § naturvårdslagen (1964:822) om förbud mot nedskräpning.

Legaldefinitioner6

29 kap. 7 § Miljöbalk (1998:808)

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator