Sjuklön

Beskrivning saknas!

Rättsfall14

AD 1997 nr 94: Tolkning av kollektivavtalsbestämmelse om sjuklön. - Enligt avtalet om allmänna anställningsvillkor för anställda inom massa- och pappersindustrin skall arbetsgivaren fr.o.m. den femtonde dagen i sjukperioden utge sjuklön genom att sjukavdrag görs med 90 procent av den vanliga lönen. Tvist om innebörden av denna bestämmelse mot bakgrund av att arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön fr.o.m. den 1 januari 1997 har utsträckts till att gälla t.o.m. den tjuguåttonde dagen i sjukperioden. Är arbetsgivaren skyldig att utge sjuklön enligt avtalet utöver sjuklön enligt sjuklönelagen fr.o.m. den femtonde dagen i sjukperioden?
AD 2012 nr 24: Fråga om en programledare för ett radioprogram har utfört arbete som arbetstagare eller som uppdragstagare. Efter att ha funnit att arbetet utförts under sådana omständigheter att programledaren var att betrakta som arbetstagare fann Arbetsdomstolen att arbetsgivaren inte har haft rätt att tidsbegränsa anställningen i enlighet med en regel i journalistavtalet om s.k. programanställning.
AD 1994 nr 64: Fråga om beräkning av sjukön. Arbetstagare, som enligt schema fullgör beredskapstjänst 5-10 veckor per år, är sjuka under tid då de skulle fullgjort beredskapstjänst. Ersättare inkallas för att utföra övertidsarbete som annars skulle ha utförts av de sjuka arbetstagarna. Arbetsdomstolen finner att den övertidsersättning som utgått till ersättarna inte skall inräknas i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § sjuklönelagen.
AD 1996 nr 91: En arbetstagare beordrades att utföra övertidsarbete en söndag då arbetstagaren annars skulle ha varit ledig. Övertidsarbetet den dagen påbörjades men avbröts på grund av en skada som arbetstagaren tidigare ådragit sig. Fråga om söndagen eller den påföljande måndagen utgör karensdag enligt sjuklönelagen.
AD 1995 nr 88: I verkstadsavtalet finns bestämmelser om rätt till sjuklön. Enligt dessa skall en arbetare som är frånvarande på grund av sjukdom styrka sjukdomen med läkarintyg, vilket utvisar att arbetsoförmåga föreligger samt sjukperiodens längd för att arbetaren skall ha rätt till sjuklön. Arbetsgivaren kan, också enligt avtalet, anvisa särskild läkare att utfärda sådant läkarintyg.
AD 1994 nr 149: Enligt färjeavtalet skall arbetstagare för att erhålla sjukförmåner från arbetsgivaren undersökas och sjukskrivas av läkare som anvisats av arbetsgivaren. Fråga om arbetstagare som undersökts och sjukskrivits av en annan läkare har haft rätt till sjuklön för sin frånvaroperiod.
AD 2000 nr 12: En arbetstagare, som arbetar dagtid och bl.a. sysslar med truckkörning, har sjukanmält sig hos sin arbetsgivare och uppbär sjuklön. Under samma period deltar han på kvällstid i en betald truckförarutbildning hos en annan arbetsgivare. Med anledning härav - och på grund av sena ankomster i stor omfattning - blir han avskedad. Fråga om ogiltigförklaring av avskedandet.
AD 2003 nr 39: En arbetstagare, som arbetar med bl.a. lossningsarbete, är sjuk vid ett tillfälle då ett fartyg skulle lossas på tid som ersattes som övertidsarbete. Fråga om övertidsarbetet skulle beaktas vid beräkning av arbetstagarens sjuklön. Arbetsdomstolen finner inledningsvis att det åberopade kollektivavtalet inte innebär någon avvikelse från sjuklönelagens regler av betydelse för tvistefrågan. Vidare finner Arbetsdomstolen att övertidsarbetet i detta fall är så förutsägbart och återkommande att ersättningen måste anses vara en sådan normalt utgående förmån som skall ingå i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § sjuklönelagen.
AD 2014 nr 82: Efter att en arbetstagare skadat sig i arbetet har arbetsgivaren vidtagit rehabiliteringsåtgärder. När rehabiliteringen pågått i nästan tre års tid ansåg arbetsgivaren att arbetstagaren var arbetsför och avslutade rehabiliteringen. Samtidigt varslades arbetstagaren om uppsägning av personliga skäl. Uppsägningen verkställdes några veckor senare. Arbetsgivaren anförde som skäl för uppsägningen att rehabiliteringsskyldigheten var fullgjord, att omplaceringsmöjligheter saknades och att arbetstagaren inte kunnat utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Fråga om uppsägningen varit sakligt grundad. Även fråga om rätt till sjuklön för viss period.
AD 2013 nr 59: En arbetstagare var schemalagd för arbete varannan vecka och med tjänstgöringsfria dagar varannan vecka. Fråga huvudsakligen om huruvida karensdag kan infalla på en schemalagd tjänstgöringsfri dag enligt sjuklönelagen eller skärgårdsavtalet.
AD 1994 nr 62: Enligt ett mellan Fastighetsanställdas Förbund och Arbetsgivarorganisationen KAB ingånget kollektivavtal om tidlön för fastighetsarbete gäller bl.a. att arbetsgivaren har rätt att kräva s.k. förstadagsintyg och att anvisa läkare. Vidare innehåller avtalet en bestämmelse om att arbetsgivaren inte är skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren "ej styrkt att arbetsförmågan nedsatts med sjukintyg när sådant krävts". Fråga om en arbetstagare som av arbetsgivaren anvisats en läkare men som till styrkande av att frånvaro beror på sjukdom företer ett intyg från en annan läkare än den anvisade enligt kollektivavtalet har rätt till sjuklön.
AD 1994 nr 55: En arbetstagare beviljas tjänstledighet för att kunna bevista fotbolls- EM. En kort tid innan tjänstledigheten skall påbörjas skadar han sig och anmäler skadan för arbetsgivaren, som betalar ut sjuklön för den arbetsdag som återstår före tjänstledigheten men inte för tiden därefter. Frågan i målet gäller om arbetstagaren på grund av sin sjukanmälan har rätt till sjuklön även för den resterande del av tjänstledighetstiden då han alltjämt var sjuk.
RÅ 1998:38: Arbetsgivarens rätt till ersättning för kostnad för sjuklön enligt 16 § lagen (1991:1047) om sjuklön har inte ansetts omfatta på sjukperioden belöpande semesterlön och avtalade avgifter för försäkringar m.m.
HFD 2020:47: Fråga om rätt till sjukpenning när en arbetstagare byter anställning under en pågående sjukperiod.

Legaldefinitioner14

1 § Lag (1991:1047) om sjuklön

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator