Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser energihushållning m. m., propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken och propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten (i viss del) jämte motioner

NU 1978/79:60

Näringsutskottets betänkande 1978/79:60

med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser energihushållning m. m., propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken och propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten (i viss del) jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande tar utskottet upp

dels propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) såvitt gäller vissa anslag avseende energihushållning m. m.,

dels propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken, bilaga 1 (industridepartementet),

dels propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten, bilaga 1, såvitt gäller insatser på energiområdet,

dels - helt eller delvis - 22 motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:115,

dels - helt eller delvis - 39 under allmänna motionstiden väckta motioner rörande energipolitiken i allmänhet, folkomröstning om kärnkraft, utbyggnaden av kärnkraftverk, alternativa energikällor av olika slag, utnyttjande av naturgas, energiforskning, energisparande, eldistribution,

dels-i viss del-en motion som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten,

dels - i vissa delar - två motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen,

dels- i viss del - en motion som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:218 om lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m.

Propositionerna och motionerna redovisas i det följande. Därvid anges även förslag och yrkanden beträffande vilka utskottet - enligt vissa angivna principer (s. 30) - föreslår att behandlingen uppskjuts till riksmötet 1979/ 80.

1¶Riksdagen 1978179. 17 sami. Nr 60

NU 1978/79:60

2¶En översikt över var i betänkandet de olika motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga 5. Vissa motionsyrkandens behandling i andra betänkanden redovisas i bilaga 6.

Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (KU 1978/79:5 y) angående de valtekniska förutsättningarna för anordnande av folkomröstning om energipolitiken i samband med de allmänna valen hösten 1979 (bilaga I).

Statsrådet Carl Tham har inför utskottet lämnat upplysningar om den svenska regeringens åtgärder med anledning av det reaktorhaveri som i mars 1979 inträffade vid kärnkraftverket i Harrisburg, USA.

En orientering om den tekniska innebörden av reaktorhaveriet i Harrisburg har inför utskottet lämnats av företrädare för statens kärnkraftinspektion. Härvid gjordes en stenografisk uppteckning, som återges i betänkandet (bilaga 4). Vidare har företrädare för Centrala driftledningen lämnat information om elkraftssituationen i Sverige vid minskad eller inställd kärnkraftsproduktion.

Generaldirektör Jonas Norrby, statens vattenfallsverk, har också lämnat upplysningar i ärendet inför utskottet. Härvid överlämnades till utskottet en promemoria angående läget i kärnkraftsfrågan (bilaga 3).

Vidare har upplysningar i ärendet lämnats av företagsledningen för Studsvik Energiteknik AB, företagsledningen för Swedegas AB, företrädare för statens industriverk,

företrädare för länsstyrelsen i Västerbottens län, Västerbottens läns landsting och Västerbottens läns utvecklingsfond, företrädare för Bergs kommun och Ånge kommun, företrädare för Älvräddarnas samarbetsorganisation.

I anslutning härtill har skriftliga uppgifter och synpunkter ingivits.

Medborgarrättsrörelsen har tillställt utskottet en skrivelse beträffande folkomröstning i kärnkraftsfrågan.

Propositionen 1978/79:115

Huvudsakligt innehåll m. m.

I detta avsnitt presenteras det huvudsakliga innehållet i hela propositionen. De delar av propositionen som avser jordbruks-, bostads- och budgetdepartementens verksamhetsområden (bilagorna 2-4) har hänvisats till och behandlats av resp. jordbruksutskottet (JoU 1978/79:34), civilutskottet (CU 1978/79:37) och skatteutskottet (SkU 1978/79:44).

I propositionen läggs fram förslag till riktlinjer för energipolitiken fram till omkring år 1990.

Det betonas att god tillgång till energi ären grundläggande förutsättning för ekonomisk och social utveckling. Vidare framhålls att energipolitiken är ett

NU 1978/79:60

medel i strävandena att nå angelägna sociala mål, såsom ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, regional balans, social och ekonomisk utjämning och god miljö.

I propositionen framhålls att de närmaste årtiondena kommer att utgöra ett övergångsskede mot en kommande epok när uthålliga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan svarar för huvuddelen av vårt lands energiförsörjning och att inriktningen av energipolitiken under 1980-talet bör ges mot denna bakgrund.

Det framhålls att den centrala energipolitiska uppgiften för vårt land är att stegvis förbättra vårt försörjningsläge genom att minska det stora oljeberoendet.

Ett flertal åtgärder för att begränsa energianvändningen redovisas. Det betonas att energihushållningen måste planeras så att insatserna sätts in där de får störst effekt.

Förslag läggs fram om fortsatt stöd till energisparande åtgärder inom näringslivet m. m. Stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar för bättre energihushållning föreslås ökas.

Översyn av den prövning av industrins energihushållning som f. n. sker enligt 136 a § byggnadslagen aviseras. I detta sammanhang avses också frågan om en särskild energihushållningslag bli prövad.

I propositionen lämnas förslag till ändringar av stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. Syftet är att ge möjligheter att mer aktivt styra stödet till de åtgärder som är önskvärda från samhällets utgångspunkter. I anslutning härtill behandlas frågor om finansiering av stödet. Till kommunernas rådgivning föreslås ett ökat stöd under en treårig uppbyggnadsperiod. Vidare föreslås ökade satsningar på utveckling och införande av ny teknik för energihushållning. Beslut om lån och bidrag, inkl. utvecklingsstöd, föreslås kunna meddelas med sammanlagt drygt 2 000 milj. kr. under budgetåret 1979/80.

Förslag läggs fram om höjning av skatten på vissa oljeprodukter med 40 kr. per m3. Skatten på motoralkoholer föreslås bli sänkt. Ökning av energiskatten för mycket energikrävande industrier aviseras. Ökningen sker genom att nedsättningsgränsen höjs från 1,3 till 1,8 96 av produkternas försäljningsvärde. Utredning om beskattningen av energi redovisas.

Översyn av myndighetsorganisationen inkl. forskningsorganisationen inom energiområdet aviseras. Vattenfallsverkets framtida uppgifter och organisation avses också utredas i detta sammanhang.

Energianvändningsnivån beräknas bli 425-460 TWh år 1990. Det innebär att användningen av energi beräknas öka med 0,4-1,0 % per år fram till år 1990. Det framhålls att detta är en väsentligt lägre ökningstakt än vad andra industriländer räknar med.

I propositionen betonas att det är nödvändigt att energiförsörjningen dimensioneras så att det finns utrymme för en något snabbare industriell och ekonomisk utveckling än som i dag synes trolig. Det framhålls att

NU 1978/79:60

energitillförselsystemet bör planeras så att en användningsnivå kring den övre gränsen av det angivna intervallet skall kunna tillgodoses.

Omfattande insatser för att ersätta olja med andra energislag föreslås. Trots dessa åtgärder bedöms oljan under hela den aktuella perioden komma att lämna det största bidraget till landets energiförsörjning. Åtgärder i syfte att öka försörjningstryggheten på den svenska oljemarknaden aviseras. Den statliga kreditgarantin för investering i produktion och distribution av bl. a. olja föreslås få utökat användningsområde.

Flera förslag rörande oljans hälso- och miljöproblem förutskickas. Bl. a. aviseras ökade insatser för forskning om skadeverkningarna vid oljeförbränning och om åtgärder för att minska utsläppen av föroreningar.

De naturgasprojekt som aktualiserats under senare år bedöms medföra mycket begränsade fördelar i förhållande till de höga kostnaderna. Projekten avvisas i propositionen.

I propositionen framhålls att ökad kolanvändning erfordras för att minska oljeberoendet. Ett omfattande arbete för att lösa de miljöproblem som är förenade med koleldning och kolhantering aviseras.

Användning av torv för energiändamål bör enligt propositionen öka.

Vidare beräknas skogsavfall och biomassa få större betydelse för energiförsörjningen.

Ett brett program för att ta till vara solenergi för uppvärmningsändamål föreslås i propositionen. Sol 85, ett målinriktat solvärmeprogram, läggs fram.

Åtgärder för förbättrad långsiktig finansiering av fjärrvärmeutbyggnaden redovisas i propositionen. Generella restriktioner mot elvärme avvisas.

Förslag till lag om ändring i lagen om vissa rörledningar och förslag till lag om ändring i lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m. läggs fram. Ändringarna innebär att rörledningslagens koncessionskrav kommer att gälla också fjärrvärmeledningar av större omfattning.

Behovet av elkraft beräknas i propositionen komma att uppgå till 140-145 TWh år 1990.

Utbyggnaden av vattenkraft begränsas till 65 TWh. I propositionen föreslås utvidgad reglering av sjön Sädvajaure inom Pieljekaise nationalpark. Regleringen aktualiseras av utbyggnad av Sädva kraftstation.

Kärnkraftprogrammet bör enligt propositionen begränsas till tolv reaktorer. Någon utbyggnad därutöver bör inte komma i fråga. Ökade resurser till statens kärnkraftinspektion för insatser som höjer säkerheten i befintliga kärnkraftverk föreslås. Utredning om hur en eventuell uranutvinning skall kunna ske på ett miljösäkert sätt aviseras.

Därutöver föreslås i propositionen att i första hand kraftvärmeverk baserade på fasta bränslen byggs ut, främst under andra hälften av 1980-talet. Förbättrad finansiering av kraftvärmeverk redovisas.

Strukturomvandlingen inom eldistributionsområdet föreslås fortsätta. Stöd till restelektrifieringen föreslås utgå under en tioårsperiod.

NU 1978/79:60

5 Det treåriga energiforskningsprogram som antogs av riksdagen år 1978 föreslås fortsätta. Väsentligt ökade insatser beträffande användning av solvärme föreslås. Ökade insatser rörande ny miljövänlig teknik för utnyttjande av kol aviseras.

Planeringen inom energiområdet under 1980-talet föreslås inriktas efter de riktlinjer som läggs fram i propositionen. Det betonas att kriser i energitillförseln och betydande omställningsproblem kan bli aktuella. I propositionen framhålls att detta kan komma att medföra att riktlinjerna för energipolitiken får omprövas och ytterligare åtgärder vidtas.

Förslag

I propositionen bilaga 1 föreslås (s. 251) - efter föredragning av statsrådet Tham - att riksdagen

dels godkänner de riktlinjer för energipolitiken som har förordats i propositionen,

dels antager förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

2. lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.,

dels godkänner den i propositionen förordade utvidgningen av användningsområdet för statlig garanti för oljeutvinning m. m.

I bilaga 1 framläggs vidare förslag om vissa anslag för budgetåret 1979/80 m. m. Under angivna punkter föreslås följande:

E 2. Statens kärnk raft inspek t i on: Förv a 11 ningsk os tna - d e r (s. 252 f.)

att riksdagen bereds tillfälle att ta del av i propositionen ändrade beräkningar av utgifterna under anslaget Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader.

E 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskn i n g (s. 253 f.)

att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen har anförts om verksamheten under anslaget Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning.

E 5. E n e rg i bes pa r a n d e åtgärder inom näringslivet m . m . (s. 254-259)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1979/80 i enlighet med vad i propositionen anförts ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 25 000 000 kr. under budgetåret 1980/81 och högst

NU 1978/79:60

15 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

2. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.

E 6. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande s y f t e (s. 259-264) att riksdagen till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

E9. Medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration A B (s. 264)

att riksdagen till Medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration AB för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

01jeprospektering(s. 264 f.)

att riksdagen godkänner vad i propositionen har förordats om användningen av reservationsanslaget Oljeprospektering.

F 13. E ne rgi fo rs k n i ng (s. 266-291) att riksdagen

1. godkänner de ändrade riktlinjer för verksamheten inom programmet Energianvändning för bebyggelse, särskilt beträffande delprogrammet Solvärmesystem och energilagring m. m., sorn har förordats i propositionen,

2. godkänner de ändringar i övrigt av riktlinjerna för verksamheten inom Huvudprogram Energiforskning som har förordats i propositionen,

3. medger att regeringen träffar överenskommelse om ändring av avtalet om samarbete mellan Sverige och den europeiska atomenergigemenskapen inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1979/80, i enlighet med vad som har anförts i propositionen, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 250 000 000 kr. för budgetåret 1980/81, högst 200 000 000 kr. för budgetåret 1981/82 och högst 100 000 000 kr. för budgetåret 1982/83,

5. till Energiforskning förbudgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 283 000 000 kr.

I. F: 1. Kraftstationer m. m.(s. 292-326) att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån intill sammanlagt 5 813 000 000 kr., varav högst 160 000 000 kr. till eldistributionsföretag,

2. bemyndigar regeringen att till ett förvaltningsbolag överlåta de aktier i eldistributionsföretag som staten f. n. innehar eller senare kan komma att förvärva,

NU 1978/79:60

3. bemyndigar regeringen att ändra benämningen av tjänst som förrådsdirektör till materialdirektör,

4. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 1 830 000 000 kr.

Propositionen 1978/79:127

Huvudsakligt innehåll

I nu ifrågavarande avsnitt i propositionen (s. 20-23) föreslås olika insatser på energiområdet. Det framhålls att det skulle bidra till sysselsättningen i Norrbotten om vissa vattenkraftutbyggnader kan tidigareläggas. Två projekt anses därför böra genomföras snarast möjligt. Det gäller dels en utbyggnad av Sädva kraftstation i övre delen av Skellefteälven, dels en komplettering av Vietas kraftstation i Luleälven. Vidare aviseras att statens vattenfallsverk skall få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utföra s. k. effektutbyggnader i ett antal befintliga kraftstationer i Norrbotten.

I propositionen förordas även ökade insatser på torvområdet. Föredragande statsrådet understryker att det är angeläget av såväl energipolitiska som sysselsättningsskäl att torv produceras i Norrbotten. Särskilt statligt stöd bör utgå så att de merkostnader täcks som kan uppkomma för torvbaserad krafteller värmeproduktion jämfört med motsvarande oljebaserade alternativ enligt de bedömningar som nu kan göras.

Förslag

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga (s. 23), att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört beträffande vattenkraftsutbyggnader och utvinning av torv i Norrbottens län.

Propositionen 1978/79:100

Under här aktuella punkter i propositionen 1978/79:100 bilaga 17 föreslås följande:

E 2. Statens kärnkraftinspektion: För va 11 n i n gs k os t nad e r (s. 129-132)

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskn i n g (s. 133-135)

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

NU 1978/79:60

8 E 7. Främjande av landsbygdens elektrifiering (s. 137-139)

att riksdagen till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

E 8. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. (s. 140-143)

att riksdagen till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

F 14. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB(s. 192) att riksdagen till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 47 000 000 kr.

F 15. E ne rg i tek n is k forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB(s. 192) att riksdagen till Energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

V:15. Lån till p roc e s s u t v ec k I i n g i Ranstad (s. 210 f.)

att riksdagen till Lån till processutveckling i Ranstad för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 41 000 000 kr.

Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet under sistnämnda punkt har anfört om överföring av lån till processutveckling i Ranstad till Ranstads Skifferaktiebolag.

Motioner från allmänna motionstiden

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:211 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan i enlighet med i motionen angivna riktlinjer,

2. på tilläggsbudget förbudgetåret 1978/79 anvisar ett anslag på 100 000 kr. till Folkkampanjen mot atomkraft,

1978/79:232 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att en rådgivande folkomröstning i frågan om energipolitikens inriktning skall äga rum senast den 16 september 1979,

1978/79:288 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag i energifrågan i enlighet med i motionen framförda synpunkter,

2. begär att regeringen beslutar om svenskt utträde ur IEA och Euratom,

NU 1978/79:60

3. uttalar sig för en avveckling av den svenska kärnkraftsindustrin och att statens engagemang inom denna används för att fä fram alternativ produktion,

1978/79:334 av Rune Torwald (c) och Erik Johansson i Hållsta (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om initiativ till en svensk anläggning för metangasframställning ur avloppsvatten/slam,

1978/79:475 av Erik Glimnér (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om komplettering av Marvikens kraftverk med ett vindkraftverk,

1978/79:478 av Martin Olsson (c) och Margit Odelsparr (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till

1. riktlinjer och totalram för statligt stöd till landsbygdens elförsörjning fr. o. m. budgetåret 1979/80,

2. medelstilldelning för Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1979/80 i enlighet med föreslagna riktlinjer och föreslagen totalram,

1978/79:542 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt gäller hemställan (1) att riksdagen uttalar sig för ett skyndsamt statligt utvecklingsprogram för vätgasframställning, metod för effektiv vätgaslagring och framställning av en vätgasdriven bil,

1978/79:549 av Rolf Rämgård m. fl. (c, m), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening uttalar att stödverksamheten [till främjande av landsbygdens elektrifiering] bör fortsättas i nuvarande form tills de angelägna restelektrifieringarna genomförts och eldistributionens strukturrationalisering fortskridit så långt att de ca 50 svaga distributionsföretagen övertagits av kommunala eller andra lämpliga företag,

2. föreslår regeringen att till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 10 milj. kr. samt uttala att samma belopp skall utgå under de närmast följande fem åren,

1978/79:656 av Bernt Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär utredning och förslag beträffande framtida möjligheter att utnyttja Studsviks forskningsstation effektivt och till landets bästa,

2. hos regeringen begär åtgärder så att programansvariga organ inom statlig energi- och miljöforskning åläggs att inför varje utbyggnad av nya experimentella forskningsresurser pröva huruvida ett utnyttjande av Studsviks forskningsstation är möjligt och lämpligt oavsett huvudmannaskapet för den aktuella verksamheten,

3. hos regeringen begär inrättande av en särskild studsviksnämnd,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande Studsviks framtida roll inom energi- och miljöforskningen och

NU 1978/79:60

behovet av omprövning av organisation och resursanvändning inom energiområdet samt av huvudmannaskapet för forskningsstationen,

1978/79:762 av Birgitta Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en särskild, opartisk kommission tillsätts för en detaljerad undersökning av SKI:s remissförfarande i samband med yttrandet över KBS-projektet,

1978/79:808 av Erik Johansson i Hållstam. fl. (c), såvitt gäller hemställan - med motivering i motionen 1978/79:807 - (2) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag innebärande att i första hand lövvirke och avverkningsavfall i stor skala kommer till användning för energiändamål,

1978/79:1009 av Hans Gustafsson m. (1. (s), vari hemställs att riksdagen uttalar att regeringen låter tillsätta en utredning angående statliga åtgärder för att främja ett systematiskt omhändertagande av skogsflis samt stimulans till en ökad fliseldning enligt de i motionen angivna utgångspunkterna,

1978/79:1014 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt avser hemställan att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

2. att erforderligt belopp bör ställas till LKAB:s förfogande att omedelbart inleda exploateringen av uranfyndigheterna i Arjeplog-Arvidsjaurområdet,

3. att ett mineralforskningsinstitut med första uppgift att snabbt utveckla en totalutvinningsmetod av alunskifferns beståndsdelar bör upprättas med anknytning förslagsvis till tekniska högskolan i Luleå,

4. att LKAB eller ett särskilt för detta ändamål bildat helstatligt bolag skyndsamt bör inleda exploateringen av den svenska alunskiffern för uranoch oljeutvinning, utvinning av aluminium, vanadin, molybden, nickel, kobolt och andra värdefulla metaller samt konstgödselproduktion,

5. att uppdrag bör ges åt och medel ställas till förfogande för förslagsvis lantbruksuniversitet i Uppsala att för svenska förhållanden utveckla de metoder som används i vissa andra länder för återställande av marken vid s. k. rullande dagbrottsbrytning,

1978/79:1015 av Ingemar Hallenius m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att i ellagen (1902:71) införa uttryckliga bestämmelserom skyldighet för innehavare av områdeskoncession för eldistribution att på skäliga villkor mottaga inom området tillkommande producerad elkraft från anläggningar med tekniskt tillfredsställande utformning,

1978/79:1029 av Ulla Tillander (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående utnyttjande av naturgas som energikälla,

1978/79:1473 av Gunilla André (c) och Karl Boo (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av ellagen att

NU 1978/79:60

kommun i samband med utbjudande till försäljning av eldistributionsföretag inom sitt område erhåller förköpsrätt till företaget,

1978/79:1474 av Hugo Bergdahl (fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om bildandet av ett ”statens energiverk” samt de eventuella förutsättningarna för en lokalisering av detta till Västerås,

1978/79:1476 av Gösta Bohman m. fl. (m) - i viss del vari med hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79:1108 i avsnittet En säkrare energiförsörjning, hemställs att riksdagen uttalar att det vid utformningen av den framtida energipolitiken beaktas vad i motionen anförts,

1978/79:1484 av Karin Flodström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att stödverksamheten [till främjande av landsbygdens elektrifiering] bör fortsättas i nuvarande form tills de angelägna restelektrifieringarna genomförts,

2. att eldistributionens strukturrationalisering bör fortskrida tills de ca 50 svaga distributionsforetagen övertagits av kommunala eller andra lämpliga företag,

1978/79:1496 av Erik Johansson i Hållsta (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förbud för byggande av 800 kV ledningar i vårt land förrän fullständig klarhet råder om den icke-joniserande strålningens effekter på människor och djur,

1978/79:1497 av Filip Johansson (c) och Torsten Stridsman (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om [i motionen] angiven utredning [om ett energiföretag i Norrbotten] samt därefter förelägger riksdagen förslag i ärendet,

1978/79:1500 av Ove Karlsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag som garanterar kommunerna förköpsrätt till privata eldistributionsföretag,

1978/79:1502 av Sven Lindberg m. fl. (s) — i viss del -, vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att de åtgärder som erfordras för ett effektivt tillvaratagande av de naturresurser som finns i Norrland snarast sätts in,

1978/79:1516 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) — i viss del-, vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar vad som i motionen anförts beträffande åtgärder för skapande av sysselsättning i Jokkmokks kommun,

1978/79:1521 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till stöd åt kommuner som organiserar tillvaratagande av skogsavfall och inmonterar anläggningar för fliseldning,

NU 1978/79:60

1978/79:1529 av Sven Eric Åkerfeldt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att regeringen tillsammans med Svensk Metanolutveckling AB och [i motionen] berört företag [dvs. Karlholms AB] utreder förutsättningarna att uppfora en anläggning för metanolutvinning i Karlholm,

1978/79:1642 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan - med motivering i motionen 1978/79:1639 - (1) att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till program för alternativ energiproduktion och energibesparande åtgärder som ger 5 000 årsarbeten ytterligare inom verksamheten,

1978/79:1662 av Eivor Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. anhåller om att regeringen initierar försök i Norrbottens län med forskning och utveckling av energiproduktion i linje med vad som anförts i motionen,

2. anslår medel till 100-procentiga statsbidrag för forsknings- och utvecklingsarbete i fullskaleanläggningar inom Norrbotten,

3. hos regeringen anhåller om att en tidsplan upprättas för forsknings-, utvecklings- och produktionsskedena med sikte på att hushållningsåtgärder, utveckling och upptagande av produktion i fuli skala kan genomföras under perioden 1979-1995,

1978/79:1912 av Börje Hörnlund m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att 30 milj. kr. anvisas under en treårsperiod, utöver NE:s programansiag för innevarande treårsperiod, till utbyggnad av system för inhemsk bränsleförsörjning, som en försöksverksamhet i Västerbottens län i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. hos regeringen begär förslag om införande av en statlig prisgaranti för biobränsle i enlighet med vad som anförs i motionen,

1978/79:2000 av Gösta Andersson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett utbyggt ekonomiskt stöd för mindre vindkraftverk,

1978/79:2006 av Egon Jacobsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. begär att regeringen skyndsamt tillsätter en parlamentarisk kommitté för de svenska alunskiffrarna i enlighet med vad som förordas i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om

a. kommitténs arbetsuppgifter,

b. de svenska alunskiffrarnas betydelse för försörjningstrygghet, sysselsättning och ekonomi,

c. betydelsen av forskning för en god miljö,

d. den kommunala vetorätten,

NU 1978/79:60

1978/79:2007 av Olof Johansson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående avsättning till spärrat konto i riksbanken av medel avsedda för framtida hantering av utbränt kärnbränsle,

2. hos regeringen hemställer att kommittén med uppgift att utreda den organisatoriska och finansiella problematiken kring hantering av använt kärnbränsle m. m. får parlamentariskt inslag,

1978/79:2012 av Johan Olsson (c) och Fritz Börjesson (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av vår beredskap för försörjningen främst inom el-, olje- och dataområdena samt att förslag som innebär ökad trygghet och mindre sårbara utvecklingslinjer på området föreläggs riksdagen,

1978/79:2014 av Johan Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning med målsättning att i energisparande syfte minska de fasta och öka de rörliga avgifternas andel i eltaxorna,

1978/79:2016 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till stöd för fliseldning i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79:2021 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att snarast utreda möjligheterna att till Karlshamn lokalisera en LNG-anläggning,

1978/79:2023 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts så att de formella hinder som finns i gällande lagstiftning för inkoppling av lokala produktionsanläggningar på elnätet undanröjs,

1978/79:2026 av Ulla Tillander (c) och Bertil Fiskesjö (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en hetvattenledning från Barsebäck till Malmö och Lund inte skall byggas,

1978/79:2147 av Bengt Gustavsson m. fl. (s), såvitt gäller hemställan-med motivering i motionen 1978/79:2145 -(2) ali riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsslationen Studsvik.

NU 1978/79:60

14 Motioner med anledning av propositionen 1978/79:115

Av de motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/ 79:115 behandlas här följande:

1978/79:2210 av Nils Erik Wååg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att möjligheterna att inom landet framställa etanol utreds,

1978/79:2220 av Nils Hjorth m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för att trygga sysselsättningen när kärnkraflsbygget i Forsmark blir färdigt,

1978/79:2229 av Nils Hörberg (fp), såvitt avser hemställan att riksdagen

1. avvisar förslaget om fortsatt utbyggnad av fissionskraften,

2. hos regeringen begär

a) förslag till avvecklingsplan för fissionskraften,

c) förslag till åtgärder för omfattande satsning på energiproduktion via flis,

e) utredning om möjligheterna att utnyttja vindkraft på de två nya sätt som motionen skisserar,

1978/79:2248 av Birger Rosqvist (s) och Eric Rejdnell (fp), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommun som oförskyllt åsamkats kostnader genom oklarheten om den framtida energiutbyggnaden erhåller skälig ersättning härför,

1978/79:2317 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt avser hemställan att riksdagen uttalar sig för

1. att en utredning tillsätts för ett skyndsamt förstatligande av hela energisektorn utom den kommunala och den kooperativa,

2. att anslaget 4. Prototyper och demonstrationsanläggningar inom trädgårdsnäringen (under E 5) ökas med 10 milj. kr. för anläggning av solvärmda växthus och en handelsträdgårdsorganisation i stor skala i Tornedalen,

3. att Asea-Atom får i uppdrag att i samarbete med intresserad stadsförvaltning bygga ett kärnvärmeverk som demonstrationsanläggning,

4. att en anrikningsanläggning för uran planeras och uppförs,

1978/79:2357 av Gösta Bohman m. fl. (m), såvitt avser hemställan att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts

5. angående Svenska Petroleums verksamhet,

6. angående upphandling av olja för överstyrelsen för ekonomiskt försvar,

7. angående överläggningar mellan staten och oljeföretagen om samarbete bl. a. på raffineringens område,

NU 1978/79:60

1978/79:2359 av Ingegerd Troedsson (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att planeringen med att erbjuda de inom regionen bosatta annan sysselsättning påbörjas i god tid före nedtrappningen av kärnkraftverksbyggandet i Forsmark,

2. att utredning om överföring av värme från kärnkraftverket i Forsmark till Stockholms- och Uppsalaområdena påbörjas så tidigt att eventuella beslut kan tas i så god tid att arbetet kan igångsättas samtidigt med nedtrappningen av anläggningsarbetena i Forsmark,

1978/79:2405 av Fritz Börjesson (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att i det fortsatta utvecklingsarbetet för vindkraft ett försöksområde för uppförande av vindkraftverk upprättas på Öland,

1978/79:2406 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), såvitt avser hemställan

I. att riksdagen i avvaktan på utgången av folkomröstning i kärnkraftsfrågan beslutar uppskjuta behandlingen av propositionen 1978/79:115,

II. att riksdagen därest yrkandet ovan inte skulle vinna riksdagens bifall

1. Riktlinjer

godkänner de allmänna riktlinjer för energipolitiken som förordas i motionen,

2. Stålens och kommunernas ansvar

A. hos regeringen begär förslag angående förköpsrätt för kommunerna beträffande eldistributionsanläggningar,

B. hos regeringen begär förslag om att kommunerna också i förhållande till statens vattenfallsverk får förköpsrätt till distributionsanläggning som verket äger inom den egna kommunens område,

C. hos regeringen begär förslag om rätt för kommunerna att disponera stamlinjenätet,

D. hos regeringen begär förslag om rätt till anslutning till elnätet för lokal produktion,

E. ger regeringen till känna att den aviserade energihushållningslagen skall reglera taxe- och prissättning inom energisektorn från hushållningssynpunkt i enlighet med vad som anförts i motionen,

F. beslutar att kommunerna får förhandlingsrätt gentemot råkraftsleverantörerna,

G. avslår regeringens förslag om ett bemyndigande för regeringen att till ett förvaltningsbolag överlåta de aktier i eldistributionsföretag som staten f. n. innehar eller senare kommer att förvärva,

3. Sverige och det internationella energisamarbetet

A. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utökat nordiskt samarbete på energiområdet,

NU 1978/79:60

16 B. uttalar att Sverige i internationella organisationer tar initiativ till en internationell plan för reducering av fossila miljöutsläpp genom introduktion av ny förbrännings- och reningsteknik, hushållningsinsatser och successiv övergång till förnyelsebara och miljövänliga energikällor,

C. uttalar att Sverige i FN och andra organ bör verka för en internationell överenskommelse om stopp för upparbetning av använt kärnbränsle,

D. uttalar att Sverige inom FN och internationella samarbetsorganisationer på energi- och forskningsområdet bör verka för ett internationellt forskningsprogram för förnybara och miljövänliga energikällor med särskilda hänsyn till u-ländernas behov,

4. Åtgärder mot miljö-, hälso- och säkerhetsproblem på energiområdet

A. ger regeringen till känna att oljan med hänsyn till dess stora miljö- och hälsorisker successivt bör bytas ut mot solvärme, naturgas och inhemska förnybara bränslen,

B. uttalar att det nuvarande oacceptabelt stora oljeberoendet skall reduceras under 1980-talet, i enlighet med vad som anförts r motionen,

D. gör ett principuttalande om att kärnkraften med dess särskilda risker och olösta problem skall avvecklas,

E. uttalar sig mot användning av bridreaktorer,

F. hos regeringen begär förslag om en avvecklingsplan för kärnkraften,

G. uttalar att inga nya bindningar till kärnkraften får ske,

H. hos regeringen begär en omfattande plan för åtgärder mot alla säkerhetsproblem i hela kärnbränslecykeln i enlighet med vad som anförts,

5. Energihushållning

A. hos regeringen begär förslag till åtgärdsprogram för att uppnå målsättningen nolltillväxt inom energianvändningen under 1990-talet,

B. hos regeringen uttalar att statens vattenfallsverk skall åläggas att utforma sin verksamhet i enlighet med de energi- och elbalanser som riksdageVi uttalar sig för,

I. med anledning av uttalande i propositionen bilaga 1 om bidragen till näringslivets byggnader ger regeringen till känna att beräknade medel för energisparande i byggnader bör förbehållas denna sektor och inte överföras till andra ändamål,

L. beträffande alternativa energikällor och stödberättigade åtgärder ger regeringen till känna

1) att kraftigt ökade insatser måste göras för att snabbt kunna utnyttja alternativa energikällor vid uppvärmning av byggnader,

2) att tillgängliga resurser målmedvetet måste satsas på en sådan utveckling och att det är samhällsekonomiskt olämpligt att dessutom avsätta stora resurser för utnyttjande av den konventionella produktionsstrukturen med ökad bindning till stora centraliserade energikällor,

NU 1978/79:60

17 N. hos regeringen begär förslag om en plan för att genom energihushållningsåtgärder inom näringslivet spara 1 milj. ton olja, i enlighet med vad som anförts i motionen,

0. hos regeringen begär förslag om en plan för energihushållning inom transportsektorn,

6. Energitillförsel

A. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om de små oljebolagen,

B. uttalar sig för introduktion av naturgas i det svenska energisystemet,

C. bemyndigar regeringen att godkänna mellan Swedegas och Ruhrgas resp. Sonatrach tecknade avtal alternativt omförhandla tidpunkten för deras godkännande,

D. bemyndigar regeringen att godkänna svenska statsgarantier om 850 milj. kr. för finansieringen av Nordgat-ledningen,

E. bemyndigar regeringen att träffa överenskommelse angående transiteringsavgifter för naturgas genom Danmark,

F. uttalar sig för förhandlingar med berörda parterom lämplig organisation för att bedriva naturgasverksamheten kommersiellt,

G. hos regeringen begär att statens vattenfallsverk ges i uppdrag att förprojektera ett kolkraftverk i Slite på Gotland i 100 MW-klassen med tillämpning av miljömässigt bästa lösningar,

H. beslutar att ett kraftvärmeprogram genomförs under 1980-talet i enlighet med vad som anförts i motionen samt att därvid prioriteras anläggningarna i Luleå, Sundsvall, Botkyrka och torveldade kraftvärmeverk i Norrlands inland,

1. hos regeringen uttalar att kraftvärmeverket i Botkyrka kommun skall fullföljas med kol som ett alternativ vid sidan av olja, inhemska bränslen eller naturgas och att erforderliga investeringsmedel skall beviljas statens vattenfallsverk för detta,

J. beslutar att särskilt tillägg för energibesparande åtgärder inom näringslivet skall utgå även till kraftvärmeanläggningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

K. hos regeringen begär förslag till plan för omställning av oljeeldade kondenskraftverk till eldning med fasta bränslen,

L. bemyndigar regeringen att inom ramen för gällande bevarandebeslut inom den fysiska riksplaneringen medge statens vattenfallsverk att utnyttja överskottsmedel för vattenkraftsutbyggnaden i Norrbotten (s. k. icke lönsamma projekt),

O. hos regeringen begär förslag om uppförande av en försöks- och demonstrationsanläggning för tillverkning av metanol baserad på inhemska biobränslen i Hissmofors, Bergvik, Karlholm eller annan lämplig plats,

P. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om

2 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 60

NU 1978/79:60

vindkraftens utbyggnad,

Q. beslutaratt som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om vattenkraftens utbyggnad,

R. godkänner vad som i motionen i övrigt anförts angående förnybara energikällor,

7. Kärnkraft

A. beslutar att inga ytterligare anslag anvisas till reaktorerna 11 och 12 samt att inga statliga garantier eller utländska lån får tas upp för dessa reaktorer,

B. uttalar sig mot uranbrytning i Sverige,

C. uttalar sig för att Asea-Atom liksom Uddcomb inleder omställning till annan verksamhet,

D. beslutar att inga 800-kV-ledningar får byggas i avvaktan på att nu redovisade olösta säkerhets- och miljöproblem har bemästrats,

E. avslår regeringens förslag om ändring i lagen om vissa rörledningar,

8. Energiforskning

A. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om energiforskningens inriktning,

B. till energiforskning anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 84,5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 357 500 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. Vissa organisatoriska frågor

A. beslutar att ett särskilt förvaltningsbolag bildas för samtliga statens aktier avseende verksamhet på olje-, naturgas- och kolområdena, dvs. import,distribution, m. m. av fossila bränslen i enlighet med vad som anförts i motionen,

B. beslutar om särskilda utvecklingsbolag för utnyttjande av skogsavfall, torv, hushållsavfall, vindkraft och solenergi med uppgift att stödja utvecklingsprojekt och främja regionala och lokala initiativ,

C. hos regeringen begär förslag om erforderliga medel för ägarkapital i dessa utvecklingsbolag,

10. Glesbygdselektrifiering

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande glesbygdselektrifiering,

11. Organisation, finansiering ock styrmedel

A. avslår regeringens förslag om utvidgning av statens vattenfallsverks verksamhetsområde,

C. uttalar sig för att statens vattenfallsverk skall särredovisa ekonomin för atomkraft, vattenkraft och övrigt,

NU 1978/79:60

1978/79:2407 av Stig Genitz m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen uttalar att en utredning om alternativ användning av Ranstadverket tillsätts,

1978/79:2408 av Birgitta Hambraeus (c) och Karl Erik Olsson (c), såvitt avser hemställan (l)att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att informationen i motionen om sannolikheten forén stor olycka m. m. tas med i övervägandena inför folkomröstningskravet,

1978/79:2409 av Britta Hammarbacken m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande skifferbrytning, ”Secure”-reaktorer - små kärnvärmereaktorer - och 800 kV högspänningsledningar,

1978/79:2410 av Göthe Knutson (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att säkerställa den svenska oljeförsörjningen för kommande vintersäsong,

1978/79:2411 av Sture Korpås m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin åsikt uttalar att ledningar för överföring av hetvatten från Forsmark till Uppsala inte bör byggas eller projekteras,

1978/79:2412 av Martin Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att uranbrytning ej skall företas i Haverö i västra Medelpad,

1978/79:2413 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt avser hemställan (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande inriktningen av arbetet inom delegationen för energihushållning (delvis, nämligen i vad gäller samhällsekonomiska studier rörande energianvändningen),

1978/79:2414 av Magnus Persson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att närmare klargöra de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för om- och tillbyggnader av befintliga vattenkraftsanläggningar i Klarälvens vattensystem,

1978/79:2415 av Arne Pettersson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att kunna utveckla kunnandet om hantering och transporter av naturgas,

1978/79:2416 av Lennart Pettersson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen uttalar att en särskild delegation bör inrättas för att utarbeta förslag till styrmedel, förordningar och strategi för en övergång till alternativa motorbränslen,

1978/79:2419 av Rolf Rämgård m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att stödverksamheten bör fortsätta i nuvarande form tills de angelägna restelektrifieringarna genomförs,

NU 1978/79:60

2. till främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr. samt uttalar att samma belopp skall utgå under de närmast följande fem åren,

1978/79:2420 av Bengt Sjönell (c) och Ivar Nordberg (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det planerade kraftvärmeverket i Botkyrka,

1978/79:2422 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan att riksdagen

1. (delvis) med ändring av propositionen 1978/79:115 beslutar att

investeringar i fortsatt utbyggnad av atomkraft uppskjuts till dess en folkomröstning anordnats i frågan,

2. hos regeringen begär förslag om att ett statligt utvecklingsbolag för försök och utbyggnad av solvärme och vindkraft bildas,

3. uttalar sig för ett förstatligande av hela energisektorn,

5. hos regeringen begär förslag om en särskild koncessionsnämnd med uppgift att garantera en industriell utveckling som tillgodoser kraven beträffande hushållning med råvaror, energi och miljö,

7. beslutar att oljeförbrukningen 1990 bör inriktas mot det lägre av propositionens alternativ,

9. hos regeringen begär åtgärder för att en import av naturgas på den nivå som föreslagits av energikommissionen kommer till stånd,

10. uttalar att användningen av kol och inhemska fasta bränslen bör inriktas mot den nivå som anges i energikommissionens B-alternativ,

13. uttalar att satsningen på solvärme måste bli minst av den omfattning som föreslagits av energikommissionen,

14. hos regeringen begär en utredning som närmare klargör de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en ytterligare effektivisering av landets befintliga vattenkraftverk över 2 MW,

16. uttalar att satsningen på kraftvärme, baserad främst på fasta bränslen och på industriellt mottryck, bör inriktas på att uppnå en elproduktion av minst 22 TWh till år 1990,

17. uttalar att insatserna då det gäller vindkraften bör inriktas på att nå en produktion av minst 8 TWh elenergi till år 1990,

18. uttalar att ingen utbyggnad av elledningar och transformatorer för 800 kV spänning får ske,

19. beslutar att forskningsanslaget Åtgärder i transportsystemet höjs till 7 milj. kr. förbudgetåret 1979/80,

20. beslutar att 75 milj. kr. anslås till forskning och försöksverksamhet på solvärmeområdet under budgetåret 1979/80,

21. uttalar att inga medel under delprogrammet Energiproduktion får användas till forskning om skifferbrytning och uranproduktion,

22. beslutar att 75 milj. kr. anslås till forskning och försöksverksamhet om

NU 1978/79:60

vindenergi under budgetåret 1979/80,

23. beslutar att anslaget för forskning under delprogrammet Lättvattenreaktorer sätts till 10 milj. kr. för budgetåret 1979/80,

24. uttalar att någon forskning på briderområdet inte skall få förekomma,

25. a. beslutar att anslaget för fusionsforskning sätts till 7 milj. kr. för budgetåret 1979/80,

b. beslutar att Sverige skall utträda ur Euratom.

Motion med anledning av propositionen 1978/79:127

Följande motion som har väckts med anledning av propositionen 1978/ 79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten behandlas i detta betänkande:

1978/79:2224 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt avser hemställan att riksdagen

3. (delvis) hos regeringen begär snabb igångsättning av uranbrytning i Pleutajokk och exploatering av kalk- och marmorfyndigheten i Norvijaur,

5. hos regeringen begär skyndsamt förslag i syfte att låta Norrbotten bli försökslän för flisanvändning i stor skala.

Motioner med anledning av propositionen 1978/79:136

Följande motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen behandlas i detta betänkande:

1978/79:2473 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), såvitt avser hemställan (4) att riksdagen medgeratt det anslag som i propositionen 1978/79:115 upptas för energibesparande åtgärder inom näringslivet för budgetåret 1979/80 omfördelas, så att sammanlagt 10 000 000 kr. anslås till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen,

1978/79:2478 av Hans Wachtmeister m. fl. (m), såvitt avser hemställan (1) att riksdagen beslutar att statsbidrag för energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen skall, om de föreslagna 4 miljonerna visar sig otillräckliga, kunna utgå efter sedvanlig prövning ur anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet till ett belopp på ytterligare 2 milj. kr.

Motion med anledning av propositionen 1978/79:218

Följande motion som har väckts med anledning av propositionen 1978/ 79:218 om lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. behandlas i detta betänkande:

NU 1978/79:60

1978/79:2710 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen, för den händelse en folkomröstning kommertill stånd, uttalar sig för ett verkligt ja-alternativ som syftar till ett utnyttjande av vårt lands rika resurser för att frigöra landet från beroendet av importerad olja och tillgodose behovet av billig energi.

Utskottet

Inledning

Det är nu fyra år sedan riksdagen för första gången beslöt om allmänna riktlinjer för energipolitiken. Ett huvudsyfte var därvid att få till stånd en förbättrad energipolitisk planering, utvidgad till att i princip omfatta hela energiområdet och samordnad med annan samhällsplanering. Det gällde, slog man fast, att skapa en bred handlingsram inför framtida beslut. Denna skulle inriktas på olika tidsperspektiv, med år 1985 som riktpunkt för planeringen på medellång sikt. Förslag till huvuddragen i energihushållningen under 1980-talets senare del beräknades skola framläggas år 1978.

Ett väsentligt inslag i 1975 års energipolitiska beslut var att riksdagen fastställde ett mångsidigt och omfattande energiforskningsprogram för en period av tre år, med en ekonomisk ram av 360 milj. kr. Emot slutet av denna period antogs våren 1978 ett nytt energiforskningsprogram för tre år, t. o. m. budgetåret 1980/81, denna gång med 1 000 milj. kr. som totalram för statens ekonomiska engagemang. Det långsiktiga syftet med statens insatser på energiforskningens område har angivits vara att energiförsörjningssystemet skulle förändras mot återhållen energikonsumtion och tryggare energiförsörjning. Energibesparing är enligt 1975 års beslut ett viktigt energipolitiskt mål. Två senare riksdagsbeslut som markerar detta förhållande är antagandet av lagen (1977:439) om kommunal energiplanering våren 1977 och av en energisparplan för befintlig bebyggelse våren 1978. På energiförsörjningens område har stort intresse kommit att ägnas åt alternativa energikällor - särskilt inhemska och förnybara - som kan komplettera eller ersätta energikällor som nu utnyttjas.

Det energipolitiska beslutet år 1975 var i ett avseende starkt kontroversiellt. Det innefattade ett kärnkraftsprogram, enligt vilket Sverige år 1985 skulle ha tretton kärnkraftsaggregat. Bakom beslutet i denna del stod socialdemokraterna och moderata samlingspartiet. Enligt folkpartiets linje skulle kärnkraftsprogrammet inskränkas till de elva aggregat som det tidigare fanns beslut om. Centerpartiet ville hejda kärnkraftsutbyggnaden efter det femte aggregatet, dvs. det sista för vilket redan hade lämnats medgivande att det fick laddas med bränsle. Vänsterpartiet kommunisterna svarade förden mest

NU 1978/79:60

restriktiva linjen och godtog endast de fyra aggregat som var i drift. Oenigheten i kärnkraftsfrågan har fortsatt att prägla den energipolitiska debatten efter 1975 års beslut.

Den trepartiregering som trädde til! efter riksdagsvalet 1976 konstaterade i sin regeringsförklaring att kärnkraften är förenad med stora problem och risker, främst i vad gäller hanteringen av det använda bränslet och det högaktiva avfallet. Satsning på kärnkraft kan inte ske, uttalades det, om inte dessa risker bemästras på ett betryggande sätt. En åtgärd som denna regering ganska snart vidtog var att föreslå en lag enligt vilken frågor om hanteringen av använt kärnbränsle och högaktivt avfall skulle vara lösta innan ytterligare någon kärnreaktorfick tas i drift. Dennas, k. villkorslag-lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. - antogs av riksdagen med de tre regeringspartiernas röster. Socialdemokraterna betecknade den (NU 1976/77:23 s. 26) som onödig och skadlig. Frågan om tillstånd enligt villkorslagen har ännu inte slutligt prövats för någon av de reaktorer som är under uppförande. Regeringen har emellertid handlagt ansökningar om tillstånd att starta de två kärnkraftsblocken Ringhals 3 och Forsmark 1. Dessa ansökningar,som byggde på bl. a. projekt Kärnbränslesäkerhet (KBS)- angående slutförvaring av upparbetat högaktivt avfall - avslogs den 5 oktober 1978, varvid regeringen hänvisade sökandena till att genomföra viss kompletterande geologisk undersökning. Resultatet av denna föreligger numera. Regeringens tillämpning av villkorslagen har i år granskats av konstitutionsutskottet (KU 1978/79:30 s. 26, 217 f.).

Redan innan förslaget till villkorslag förelädes riksdagen tillkallade regeringen - i december 1976 — en energikommission, som skulle redovisa sina huvudresultat senast den 1 mars 1978 och slutföra sitt uppdrag till den 1 juli samma år. Energikommissionens huvuduppgift var att samla, utvärdera och redovisa material samt göra nödvändiga kompletterande studier som kunde tjäna som underlag för regeringens ställningstaganden och förslag till riksdagen om den svenska energipolitikens inriktning för tiden fram till omkring år 1990. Dessa förslag avsåg regeringen enligt direktiven att-såsom förutsatts vid 1975 års energipolitiska beslut - lägga fram för riksdagen år 1978. Energikommissionens redovisning skulle ha formen av alternativa energiprogram för den avsedda tiden. Av dessa skulle minst ett innebära att kärnkraften skulle successivt avvecklas fram till 1980-talets mitt. Energikommissionen redovisade - såsom närmare framgår av bilaga 1.1 till propositionen 1978/79:115 - fyra olika alternativ, varav två med två olika varianter. Ytterlighetsalternativen innebar för kärnkraftens del avveckling fram till omkring år 1985 (alternativ A) resp. något större utbyggnad under 1980-talet än enligt 1975 års beslut (alternativ D). Energikommissionen var oenig på väsentliga punkter, främst beträffande utnyttjande av kärnkraft. Trepartiregeringen avgick i oktober 1978 på grund av motsättningar i kärnkraftsfrågan. Med viss försening har den nya regeringen i mars 1979

NU 1978/79:60

framlagt den proposition om riktlinjer för energipolitiken som nu föreligger. Förslagen i propositionen bygger till väsentlig del på energikommissionens betänkanden.

Motioner under allmänna motionstiden om folkomröstning i kärnkrafts/rågan

Trots att en särskild proposition om riktlinjer för energipolitiken hade aviserats, väcktes under allmänna motionstiden 1979 ett ansenligt antal motioner i olika energifrågor. Två av dessa motioner syftade till en folkomröstning om kärnkraftens roll i energiproduktionen. Centerpartiet föreslog i motionen 1978/79:232 att riksdagen skulle besluta att en rådgivande folkomröstning i frågan om energipolitikens inriktning skulle äga rum senast den 16 september 1979, dvs. den dag då allmänna val förrättas nästa gång. Vänsterpartiet kommunisterna yrkade i motionen 1978/79:211 på att riksdagen skulle hos regeringen begära förslag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan enligt riktlinjer som angavs i motionen. I sammanhanget önskade partiet också att Folkkampanjen mot atomkraft skulle få ett statsanslag av 100 000 kr. för det innevarande budgetåret.

Centerpartiets motivering för motionsyrkandet är i sina huvuddrag följande. Formerna för tillförsel, distribution och användning av energi påverkar starkt hela samhällets utformning. En fortgående koncentration av kraftproduktionen till större enheter förstärker övriga centraliseringstendenser i samhället. Det är viktigt att ha ett energisystem som lätt kan skyddas mot sabotage och terror och som därför inte inkräktar på individens fri- och rättigheter. Det råder stor enighet om behovet av att satsa på hushållningsåtgärder, energiforskning och utveckling av förnybara energikällor. Oljeförbrukningen måste minskas utan att nya ensidiga beroenden skapas. Ställningstagandet till kärnkraften bestämmer på ett avgörande sätt det framtida energisystemets utformning. Från energiförsörjningssynpunkt behövs inte ytterligare kärnkraftverk. Mot kärnkraften kan sex skäl anföras. Säkerhetsproblemen är inte lösta. Det finns ett samband mellan kärnkraft och atomvapen. Möjliga olyckor i anslutning till kärnkraften kan fä katastrofala följder. Kärnkraften formar ett centraliserat samhälle med minskat folkligt inflytande. Den kräver stark kontroll, även personkontroll. En fortsatt kämkraftsutbyggnad innebär ett stort ekonomiskt risktagande. Vidare är opinionen bland allmänheten splittrad. Svenska folket bör därför få möjlighet att ta ställning till ett energipolitiskt alternativ som innebär att inga ytterligare resurser disponeras för kämkraftsutbyggnad och att resurserna i stället utnyttjas för effektivare hushållning, övergång till förnybara energikällor och därmed på sikt ett samhälle utan kärnkraft.

Vänsterpartiet kommunisterna betonar i sin motivering likaledes att opinionen i kärnkraftsfrågan inte följer gängse partilinjer. En folkomröstning skulle ge ett mått på den verkliga opinionen. En positiv effekt av ett beslut om

NU 1978/79:60

folkomröstning skulle bli att kärnkraftsmotståndarnas underläge i förhållande till förespråkarna av kärnkraft skulle förändras till någorlunda jämvikt. Ekonomiska och andra förutsättningar för opinionsbildningen ägnas stor uppmärksamhet i motionen. Det framhålls att kärnkraftsmotståndarna våren 1978 har samlats i en ny organisation med vidgad bas. Folkkampanjen mot atomkraft. Den fråga som enligt vänsterpartiet kommunisterna bör ställas vid folkomröstningen är: "Skall vi ha kärnkraft som energikälla i Sverige för all framtid eller skall vi inte?” Denna direkta fråga skall besvaras medja eller nej. Ett ja skulle innebära fortsatt utbyggnad av kärnkraft med åtföljande uranbrytning, upparbetning etc. Ett nej skulle innebära stopp för fortsatt utbyggnad och avveckling av de aggregat som är i drift. Majoritetens svar skulle få avgörande betydelse för den framtida industristrukturen i landet, med låg eller högre förädlingsgrad, låg eller ökande sysselsättningsgrad som alternativa konsekvenser.

Det bör nämnas att folkomröstningsfrågan också - utan att något yrkande framställs - berörs i moderata samlingspartiets partimotion 1978/79:1108, vilken innehåller motivering till bl. a. den i detta betänkande behandlade motionen 1978/79:1476. Motionärerna ställer sig positiva till att en folkomröstning om den mera långsiktiga energipolitiken anordnas under den kommande mandatperioden. Utformningen skulle bli föremål för överläggningar mellan riksdagspartierna.

Överväganden och ställningstaganden i folkorn röstningsfrågan

Utskottet inledde behandlingen av de båda motionerna i folkomröstningsfrågan i början av februari. På förslag av förespråkare för motionen 1978/79:232 beslöt utskottet den 15 februari att hos konstitutionsutskottet anhålla om yttrande beträffande de valtekniska förutsättningarna för anordnande av rådgivande folkomröstning i samband med de allmänna valen den 16 september 1979. Konstitutionsutskottet avgav den 6 mars sitt yttrande KU 1978/79:5 y i ärendet (bilaga I). Av yttrandet framgår att det från valteknisk synpunkt med vissa givna förutsättningar är möjligt att genomföra en folkomröstning i samband med de allmänna valen i höst, om beslut härom fattas före riksmötets slut.

När näringsutskottet därefter den 13 mars återupptog behandlingen av motionerna i folkomröstningsfrågan hade regeringen föregående dag avlämnat propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken. Det rådde nu enighet inom utskottet om att folkomröstningsfrågan inte lämpligen kunde avskiljas som ett särskilt ärende utan borde behandlas inom ramen för frågan om energipolitiken i stort. I konsekvens härmed redovisar utskottet sitt ställningstagande till motionerna i detta betänkande.

Det kan i detta sammanhang noteras att en namninsamling för folkomröstning om kärnkraften igångsattes den 1 mars. Denna aktion. Kampanjen för folkomröstning, startades på initiativ av Folkkampanjen mot atomkraft,

NU 1978/79:60

som är ett samarbetsorgan för ett 30-tal organisationer - politiska och andra - som är emot kärnkraften. Kampanjen avbröts i början av april, tidigare än avsett, med motiveringen att det då stod klart att majoritet för en folkomröstning hade uppnåtts inom riksdagen. Bakgrunden härtill framgår av det följande.

Den 28 mars inträffade ett allvarligt reaktorhaveri vid ett amerikanskt kärnkraftverk, Three Milé Island i Harrisburg, Pennsylvania. Denna händelse väckte stor uppmärksamhet i andra länder, inte minst i Sverige. Inom näringsutskottet framställdes förslag om ett utskottsinitiativ av innebörd att riksdagen borde anmoda regeringen att omgående tillsätta en kommission med uppdrag att undersöka orsakerna till och följderna av reaktorolyckan i Harrisburg liksom följderna av ett ev. totalstopp vid svenska kärnkraftverk. Föreståndaren för statens kärnkraftinspektion Arne Hedgran lämnade inför utskottet - på dess inbjudan - en orientering om reaktorolyckans tekniska innebörd. Företrädare för centrala driftledningen informerade utskottet om elkraftssituationen i Sverige vid minskad eller inställd kärnkraftsproduktion. På utskottets hemställan lämnade statsrådet Carl Tham den 19 april inför utskottet upplysningar om den svenska regeringens åtgärder med anledning av reaktorolyckan. Mot bakgrund av dessa upplysningar konstaterade utskottet att det inte hade anledning att självt ta något initiativ i ämnet.

Den amerikanska reaktorolyckan blev en vändpunkt för den politiska bedömningen av folkomröstningsfrågan. Socialdemokratiska partiet meddelade den 4 april att det ville stödja förslaget om en folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Regeringen deklarerade samma uppfattning. I flera etapper har därefter hållits partiledaröverläggningar i saken. ”De fem riksdagspartierna” har enligt en kommuniké den 21 maj (bilaga 2)den dagen enats om en rådgivande folkomröstning rörande kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen.

I kommunikén erinras inledningsvis om de formella förutsättningarna för den avsedda folkomröstningen. Utförligare uppgifter härom Finns i konstitutionsutskottets yttrande till näringsutskottet (se bilaga 1). Sammanfattningsvis gäller att-enligt 8 kap. 4 § regeringsformen-beslut om anordnande av rådgivande folkomröstning skall fattas av riksdagen genom att den antar en särskild lag samt att - enligt motivuttalande - i lagen skall anges bl. a. de frågor som skall ställas och tidpunkten för folkomröstningen. Näringsutskottet vill nu tillägga att riksdagen den 22 maj 1979 har beslutat om en generell folkomröstningslag, som träder i kraft den 1 januari 1980. Denna lag innehåller erforderliga valtekniska lagföreskrifter rörande folkomröstning. Enligt 18 § i denna lag skall inför rådgivande folkomröstning i särskild lag anges den fråga som skall ställas till folket samt tidpunkten för folkomröstningen.

Av den nämnda kommunikén framgår att partierna inte har blivit eniga beträffande tidpunkten för den tilltänkta folkomröstningen. Centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna har föreslagit att folkomröstningen skall

NU 1978/79:60

äga rum på valdagen den 16 september 1979 eller senare under hösten. Socialdemokraterna, moderata samlingspartiet och folkpartiet anser däremot att folkomröstningen bör anordnas i mars 1980. Det är sålunda, konstateras i kommunikén, en majoritet inom riksdagen som förordar den senare linjen.

Ett annat kontroversiellt spörsmål har gällt tidpunkten för riksdagsbeslut om den lag som bl. a. skall ange frågornas slutliga formulering. Socialdemokraterna och folkpartiet har, under hänvisning till pågående utredningsarbete om bl. a. Harrisburgolyckan och den korta tid som återstår av det innevarande riksmötet, uttalat att riksdagen bör fatta beslut om den särskilda folkomröstningslagen hösten 1979. Centerpartiet, moderata samlingspartiet och vänsterpartiet kommunisterna har däremot hävdat att riksdagens beslut borde fattas redan i vår.

Beträffande frågornas formulering meddelas i kommunikén att centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna anser att ett alternativ bör innebära att inga nya kärnkraftsreaktorer får tas i drift, att de sex reaktorer som redan har tagits i drift skall avvecklas inom högst tio år och att ingen svensk uranbrytning skall förekomma. Övriga partier har inte erinrat mot att ett av alternativen utformas efter dessa riktlinjer. Det står klart, sägs det vidare i kommunikén, att regeringens framlagda energiproposition utgör grundval för ett annat alternativ. Det pågående utredningsarbetet kan emellertid påverka den slutliga utformningen av alternativen eller föranleda ytterligare alternativ. Det sistnämnda har framför allt framhållits av socialdemokraterna.

Slutligen berörs i kommunikén frågan om statliga bidrag till de kampanjkommittéer som kan komma att bildas. Partierna är eniga om att sådana bidrag bör ställas till förfogande och att de skall utgå med samma belopp till varje kommitté. Beslut om bidrag skall fattas i samband med att riksdagen beslutar om folkomröstningen.

Det mått av enighet i folkomröstningsfrågan som partiledarna enligt kommunikén har uppnått är ett viktigt politiskt faktum. Enligt utskottets mening bör riksdagen bekräfta denna relativa enighet genom ett uttalande tiil regeringen i vilket vissa förutsättningar för folkomröstningen anges. De motioner som har väckts i folkomröstningsfrågan påfordrar också ett ställningstagande från riksdagens sida, vilket bör ske i detta sammanhang.

Vad beträffar tidpunkten för folkomröstningen står mot varandra uppfattningen att omröstningen bör äga rum under hösten 1979 - ev. på valdagen den 16 september - och uppfattningen att den bör äga rum våren 1980, närmare bestämt i mars månad. Det kan konstateras att partiledaröverläggningarna har givit vid handen att det föreligger majoritet för den senare uppfattningen. Utskottet finner detta naturligt. Visserligen finns inte, vilket framgår av konstitutionsutskottets yttrande, något formellt hinder mot att en folkomröstning anordnas under hösten, under förutsättning att riksdagen i

NU 1978/79:60

vår antar en lag om folkomröstningen med angivande av frågor. Om folkomröstningen skulle äga rum i början av hösten skulle dock tiden för upplysnings- och propagandaverksamhet bli knapp och infalla i huvudsak under sommaren. Tidsåtgången för denna verksamhet kan inte gärna beräknas med utgångspunkt i fristen för ett extra val till riksdagen. Valrörelsen genomförs av de permanenta partiorganisationerna och grundas på deras kontinuerliga politiska arbete. Inför en folkomröstning krävs, som konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande, tid för uppbyggnad av en omfattande upplysningsorganisation liksom tid förde olika meningsriktningarnas opinionsbildande verksamhet.

Viktig grundläggande information om kärnkraftens säkerhetsfrågor kan väntas bli tillgänglig i höst. Statsrådet Carl Tham har nyligen tillkallat en expertkommitté - med universitetskansler Hans Löwbeer som ordförande - vilken senast den 1 november i år skall besvara frågan om det finns anledning att väsentligt omvärdera kärnkraftens risker. Kommittén skall enligt sina direktiv bl. a. samla in och utvärdera det svenska och internationella materialet om olyckan i Harrisburg samt utreda om ett liknande haveri kan inträffa i svenska kärnkraftverk. Den skall redovisa principerna för hur säkerhetssystemen i svenska och utländska kärnkraftverk är uppbyggda och hur säkerhetsanalyserna har utförts. Särskilt skall kommittén redovisa hur riskerna har beräknats för haverier som orsakats av flera av varandra oberoende felfunktioner i reaktorsystemet. Den skall också lämna förslag till åtgärder. Det är enligt utskottets mening uppenbarligen angeläget att utredningens slutsatser står till buds i god tid innan folkomröstningen skall äga rum.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett yrkande i motionen 1978/ 79:2408, som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:115. Motionärerna anknyter till energikommissionens slutbetänkande (SOU 1978:49)”Energi. Hälso-, miljö-och säkerhetsrisker” och till reaktorhaveriet i Harrisburg. De diskuterar kärnkraftens säkerhetsproblem och finnér det ”uppenbart att energiministern baserar sitt förslag till fortsatta investeringar i kärnkraftsutbyggnad på en felaktig tolkning av beslutsunderlag och på ett föråldrat material”. Mot denna bakgrund hemställer de att riksdagen skall ge regeringen till känna att informationen i motionen om sannolikheten för en stor olycka m. m. [bör] tas med i övervägandena inför folkomröstningskravet. Motionsyrkandet kan enligt sin ordalydelse anses bli tillgodosett genom att en folkomröstning, såsom nu planeras, kommer till stånd. Det påkallar då ingen särskild åtgärd av riksdagen och avstyrks därför av utskottet. Det synes emellertid ligga väl i linje med motionärernas ambitioner om man eftersträvar att den nyssnämnda utredningens resultat skall vara tillgängligt i god tid före folkomröstningen.

Utskottet tar fasta på uttalandet i kommunikén från partiledaröverläggningarna att folkomröstningen - enligt majoriteten - bör anordnas i mars 1980. Med hänsyn till vad ovan sagts om tillgång till information och om

NU 1978/79:60

behov av tid för upplysnings- och propagandaverksamhet vill utskottet dock inte utesluta att någon mindre förskjutning av tidpunkten för folkomröstningen kan komma att visa sig motiverad när slutlig ställning skall tas i procedurfrågorna.

Med hänsyn till vad här sagts om tidpunkten för folkomröstningen finner utskottet det godtagbart att riksdagens formella beslut om folkomröstningen inte fattas förrän i höst. Av kommunikén från partiledaröverläggningarna kan visserligen tyckas framgå att det inte borde ha varit omöjligt att redan i vår uppnå enighet om frågeformuleringen. Utskottet vill emellertid betona att det inte heller kan få vara de olika meningsriktningarnas ensak att formulera var sitt alternativ. Erfarenheterna av folkomröstningen i tjänstepensionsfrågan år 1957 torde ge vid handen att det är angeläget att frågorna formuleras så entydigt som möjligt och att det är önskvärt att största möjliga samstämmighet råder om den närmare innebörden av varje alternativ. Det behöver väl knappast framhållas att frågorna vid denna omröstning inte kan bli så klara och otvetydiga som var fallet vid förbudsomröstningen år 1922 och vid högertrafikomröstningen år 1955. Detta framgår redan av det alternativ från centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna som nämns i kommunikén. I vart fall uttalandet att ”ingen svensk uranbrytning skall förekomma” torde kräva närmare precisering om det i en framtid skall kunna tjäna som en i formellt avseende oomtvistad handlingsnorm.

Ytterligare en omständighet som talar för att frågeställningen måste övervägas ingående är att det inte utan risk för gensägelse kan hävdas att omröstningen bör begränsas till att gälla ett ja-alternativ och ett nejalternativ. I kommunikén anges som nämnts att framför allt socialdemokraterna har räknat med att det kan finnas skäl att uppställa ytterligare alternativ. Arbetarpartiet kommunisterna påyrkar i motionen 1978/79:2710 - som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:218 om lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m. - att riksdagen, för den händelse en folkomröstning kommer till stånd, skall uttala sig för ”ett verkligt ja-alternativ som syftar till ett utnyttjande av vårt lands rika resurser för att frigöra landet från beroendet av importerad olja och tillgodose behovet av billig energi”. Utskottet, som på grundval av vad i det föregående har sagts tar för givet att en folkomröstning kommer till stånd, vill icke tillstyrka ett sådant uttalande av riksdagen som motionärerna begär. Hur många alternativ som skall uppställas och hur de skall formuleras är ett spörsmål som i första hand bör besvaras vid de fortsatta överläggningarna mellan partierna.

Kommunikén tar som nämnts också upp frågan om statliga bidrag till kampanjkommittéer för de olika alternativen. Utskottet delar uppfattningen att sådana bidrag bör utgå och att beslut härom bör fattas i samband med att riksdagen fattar beslut om folkomröstningen.

Det i det föregående redovisade yrkandet i motionen 1978/79:211 om anslag under det innevarande budgetåret till Folkkampanjen mot atomkraft avstyrks av utskottet.

NU 1978/79:60

30 Uppskov med behandlingen av viss det av ärendet

Så snart det blivit klart att det skulle komma att anordnas folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen har utskottet tagit upp frågan om uppskov till riksmötet 1979/80 med behandlingen av propositionen 1978/79:115 jämte motioner i de delar som berör eller har nära samband med ämnet för folkomröstningen. 1 motionen 1978/79:2406 (c) framställs ett generellt yrkande om att riksdagen i avvaktan på utgången av folkomröstningen skall uppskjuta behandlingen av propositionen. Näringsutskottet har behandlat detta yrkande såvitt det hänför sig till den del av propositionen som har hänvisats till utskottet. Därvid har utskottet inte funnit skäl för uppskov i den utsträckning som motionärerna anger. Efter hörande av talmanskonferensen, som inte haft något att erinra, föreslår utskottet nu - under sista momentet i detta betänkandes hemställan - uppskov med behandlingen av vissa delar av propositionen och motionerna. Dessa delar är i första hand sådana som direkt eller indirekt berör utnyttjandet av kärnkraft. Utskottet har alltså i detta betänkande helt eller delvis förbigått dels de avsnitt i propositionen som gäller energipolitikens allmänna inriktning, Sverige och det internationella energisamarbetet, energibehovet i framtiden, energikällor och energiråvaror, kärnbränsle, storstadsområdenas värmeförsörjning, elvärme, fjärröverföring av hetvatten samt elförsörjning (med undantag av kraftöverföring och eldistribution), dels motionsyrkanden i motsvarande frågor.

Vissa frågor rörande kärnkraft

Innan utskottet går in på ämnet för detta betänkande, såsom det har avgränsats i närmast föregående avsnitt, tar utskottet upp två motioner som berör kärn kraftsfrågor.

Statens kärnkraftinspektion (SKI) avgav den 9 maj 1978 remissyttrande över den s. k. KBS-utredningen. Denna avser en metod för förvaring av radioaktivt avfall från kärnkraftverk och ligger till grund för de ansökningar som har ingivits om tillstånd enligt villkorslagen att tillföra bränsle till kärnreaktorerna Ringhals 3 och Forsmark 1. I motionen 1978/79:762 åberopas kritik som framförts mot SKI:s yttrande. Enligt en framställning - Sven Anérs bok Urladdning - som motionären hänvisar till skulle det vara stor risk för att regeringen genom yttrandet blivit vilseledd i sin ärendebehandling enligt villkorslagen. Motionären yrkar mot denna bakgrund att riksdagen hos regeringen skall begära att en särskild, opartisk kommission tillsätts för en detaljerad undersökning av SKI:s remissförfarande i samband med yttrandet över KBS-projektet.

Sven Anér har framfört sin kritik inte bara i den nämnda boken utan också i tre skrivelser till justitiekanslern (JK) under hösten 1978. Anér synes, säger JK i sitt beslut med anledning av klagomålen, med sina skrivelser vilja göra

NU 1978/79:60

gällande att SKI i sitt yttrande till industridepartementet mer eller mindre medvetet lämnat oriktiga uppgifter i vissa hänseenden. JK:s slutsats är att han vid sin genomgång av handlingarna inte funnit någon omständighet som tyder på att någon befattningshavare vid SKI vid sin handläggning av remissärendet gjort sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten.

Utskottet finner inte skäl att föreslå ett sådant förfarande som motionären påyrkar. Motionen 1978/79:762 avstyrks således.

Yrkandet i motionen 1978/79:1476 går, att döma av den motivering som lämnas i motionen 1978/79:1108 (s. 130 f.), ut på att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till en kärnkraftssäkerhetslag, som sammanfattar och ev. utvidgar de föreskrifter rörande kärnkraften som f. n. finns i atomenergilagen och villkorslagen. Sedan motionen väcktes har statsrådet Carl Tham tillkallat en kommitté - under ordförandeskap av generaldirektör Valfrid Paulsson - med uppdrag att utreda möjligheterna att samordna den nuvarande lagstiftningen på atomenergiområdet. Kommittén skall enligt sina direktiv (Dir. 1979:18) särskilt studera möjligheterna att föra samman den lagstiftning som i dag reglerar verksamheten på atomenergiområdet till en lag. Atomenergilagen och villkorslagen bör i vart fall föras samman i en lag, heter det i direktiven. Utredningen syftar alltså till en sådan reform av lagstiftningen på kärnkraftsområdet som motionärerna förespråkar. Något uttalande av riksdagen enligt yrkandet i motionen 1978/79:1476 är följaktligen inte motiverat.

Statens och kommunernas ansvar inom energiområdet

I ett särskilt avsnitt i propositionen 1978/79:115 (s. 40-48) lämnas en översiktlig redogörelse för statens och kommunernas ansvar inom energiområdet. Härvid berörs framför allt ansvarsfördelningen beträffande forskning och utveckling inom energiområdet, energihushållning samt bränsle-, värme- och elförsörjning. Det betonas bl. a. att statens vattenfallsverk svarar för närmare hälften av elproduktionen i Sverige. Vissa av dessa frågor kommer utskottet att närmare gå in på i den följande framställningen.

I detta sammanhang tar utskottet upp två motionsyrkanden som syftar till att hela energisektorn skall förstatligas. En långsiktig och beslutsam nationell energipolitik krävs i motionen 1978/79:2317 (apk). En förutsättning härför är enligt motionärerna att naturtillgångarna och produktionskrafterna i Sverige kontrolleras av folket och utnyttjas i dess intresse. Enligt ett yrkande i motionen bör därför riksdagen uttala sig för att en utredning skall tillsättas för ett skyndsamt förstatligande av hela energisektorn utom den kommunala och kooperativa. I motionen 1978/79:2422 (vpk) riktas skarp kritik mot regeringens energipolitiska förslag. Enligt motionärerna saknas i propositionen alla ambitioner att på ett avgörande sätt försöka lösa Sveriges långsiktiga energiproblem. De anför att det på längre sikt är ett omöjligt förhållande att produktion och distribution av energi skall handhas av privata företag med

NU 1978/79:60

vinstmaximering som avgörande drivkraft. Energin bör kontrolleras av samhället genom att såväl inhemska som utländska foretag på energiområdet förstatligas. Ett yrkande i motionen syftar till ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet vill erinra om att samhället -staten och kommunerna - svarar för ca 70 % av elproduktionen och har ett dominerande inflytande över eldistributionen. Vid tidigare tillfallen då likartade motionsyrkanden har behandlats har utskottet också framhållit att det samhälleliga inflytandet på detta område är mycket stort. Detta inflytande har förstärkts under de senaste åren. Bl. a. är staten ägare till eller delägare i vissa företag inom energiområdet. Utskottet finnér inte någon framställning till regeringen om ytterligare förstatligande inom energisektorn f. n. vara motiverad.

I motionen 1978/79:1474, som väckts under allmänna motionstiden, föreslås att frågan om inrättande av ett ”statens energiverk” skall utredas. Motionären anser att olika myndighetsinsatser på energiområdet behöver närmare samordnas för att ge mesta möjliga effekt. I utredningsuppdraget skulle även ingå att undersöka möjligheten att en eventuell energimyndighet lokaliseras till Västerås.

I propositionen erinras om att många olika myndigheter arbetar inom energiområdet och att vissa myndighetsuppgifter handläggs av kommittéer. Föredraganden aviserar att en särskild utredare kommer att tillkallas för att klarlägga vilka konsekvenser som förslagen i propositionen kan fl för myndighetsorganisationen på energiområdet. Utskottet konstaterar alltså att den fråga som motionären har aktualiserat är föremål för överväganden. Det är därför inte erforderligt för riksdagen att nu begära en utredning i ämnet.

Energihushållning

Användningen av energi har i Sverige mer än trefaldigats sedan år 1945. Ökningstakten har under efterkrigstiden fram till år 1973 genomsnittligt legat på ca 4,5 % per år. En viktig del av riksdagens energipolitiska beslut år 1975 var därför att energikonsumtionens ökning skulle begränsas till högst 2 % i genomsnitt under perioden 1973-1985. Det energipolitiska programmet inriktades på hushållning med energi och planering för såväl tillförseln som användningen av energi. Totalt uppgår energianvändningen f. n. till ca 400 TWh el- och värmeenergi per år. Härav svarar bränslen, främst oljeprodukter, för ca 80 % medan resten avser elenergi. Det mål som angavs i 1975 års beslut, beräknades motsvara en total slutlig energianvändning om ca 500 TWh och en total energitillförsel om ca 540 TWh år 1985. Industrins energianvändning beräknas inom ramen för tvåprocentsmålet årligen öka med ca 3 96 t. o. m. år 1985.

I propositionen (s. 83 f.) framhålls att energiförsörjningen kan komma att

NU 1978/79:60

bli problematisk på grund av knapphet på vissa energiråvaror, ökande priser och miljöproblem. Det är därför angeläget, uttalar föredraganden, att åstadkomma ett samhälle som hushållar med energi så mycket som möjligt. Följande riktlinjer anges. På lång sikt bör målet vara att nå en användningsnivå som går att klara med hjälp av uthålliga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Särskilda ansträngningar bör göras för att spara olja. Den energi som behövs bör tas fram med minsta möjliga samhällsekonomiska uppoffring. En fortlöpande avvägning bör därför ske mellan insatser för ökad tillförsel och för besparingar, mellan olika besparingsinsatser och mellan olika tillförselsystem. Energihushållningsprogrammet bör inriktas och utformas så att de resurser som satsas sätts in där de får störst effekt. Programmet bör medverka till att det blir möjligt att uppnå angelägna sociala mål, dvs. ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, regional balans samt social och ekonomisk utjämning och god miljö. Vidare bör sådana hushållningsåtgärder uppmuntras som gör det möjligt att skifta mellan olika energibärare nu eller i framtiden.

Olika styrmedel kan sättas in för att påverka energianvändningen. De består av dels direkt prispåverkande åtgärder, främst skatter och ekonomiskt stöd, dels regleringsåtgärder inkl. lagstiftning och normer, dels offentliga resursinsatser. Föredraganden understryker att energihushållningsprogrammet även i fortsättningen bör baseras främst på direkt prispåverkande åtgärder inkl. ekonomiskt stöd samt resursinsatser från det offentliga. Vidare framhåller han att kommunerna bl. a. inom ramen för lagen om kommunal energiplanering hare» stort ansvar föra» en sådan planering och sådana åtgärder kommer till stånd som leder till en god energihushållning.

Med sikte bl. a. på att kommunala insatser för en förbättrad energihushållning skall underlättas kommer enligt vad som anförs i propositionen behovet av en särskild energihushållningslag att utredas.

Utvecklingen inom området energihushållning och den allmänna inriktningen av hushållningsprogrammen på olika områden redovisas i propositionen. Utskottet behandlar här vissa av de principiellt inriktade synpunkterna i anslutning till motionsyrkanden.

Hushållningsprogrammets långsiktiga inriktning berörs i två motioner. Enligt ett yrkande i motionen 1978/79:2406 (c) bör riksdagen hos regeringen begära förslag till åtgärdsprogram för att uppnå nolltillväxt inom energianvändningen under 1990-talet. I motionen 1978/79:2413 (s) uttalas bl. a. att delegationen för energiforskning bör utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av en varaktig icke-tillväxt. Motionärerna yrkar att riksdagen skall göra en framställning till regeringen av denna innebörd.

I propositionen redovisas att energikommissionen ansett att det är angeläget att utreda förutsättningen för en varaktig icke-tillväxt i energianvändningen för a» ge underlag för värdering av konsekvenserna för bl. a. sysselsättning, produktivitet och handelsbalans. Föredraganden ansluter sig

3 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 60

NU 1978/79:60

till energikommissionens bedömning och förordar att programmet Allmänna energisystemstudier m. m. i energiforskningsprogrammet skall inrymma studier av effekter för samhället i stort av olika energianvändningsnivåer, inkl. en varaktig icke-tillväxt i energianvändningen. Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att syftet med det nämnda yrkandet i motionen 1978/79:2413 (s) är tillgodosett.

Vad avser det här aktuella förslaget i motionen 1978/79:2406 (c) finnér utskottet att det ligger väl i linje med vad som anförs i propositionen. Det råder allmän enighet om att en hög ambitionsnivå för energihushållningsprogrammet är angelägen. Enligt utskottets mening är det dock nödvändigt att konsekvenserna för samhället i olika avseenden av förändringar i energitillförseln ingående belyses innan ett åtgärdsprogram för icke-tillväxt kan läggas fram. Det är därför viktigt att de här angivna studierna bedrivs skyndsamt. Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet motionen i denna del.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett yrkande i motionen 1978/79:2422 (vpk) enligt vilket riksdagen bör begära förslag om en särskild koncessionsnämnd. Denna skulle ha till uppgift att garantera en industriell utveckling som tillgodoser kraven beträffande hushållning med råvaror, energi och miljö. Motionärerna anför att det ligger i samhällets intresse att styra den industriella utvecklingen i riktning mot en industriell struktursom hushållar med naturresurserna, är energisnål, ger meningsfull sysselsättning och är skonsam mot miljön. Detta kräver dock, anser de, ett särskilt samhällsorgan som kan styra utvecklingen - en koncessionsnämnd.

Utskottet vill erinra om att samhället redan nu har vissa styrmedel för det angivna syftet. Sedan år 1976 krävs enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385; 136 a § ändrad senast 1976:213) tillstånd av regeringen för lokalisering av sådan - närmare specificerad - industriell eller liknande verksamhet, som är av väsentlig betydelse för hushållningen med energi. Prövningen avser inte bara plats för utan också tillkomsten av verksamheten. Genom lagen (1977:439) om kommunal energiplanering har kommunerna bl. a. att i sin planering främja hushållningen med energi. Viktiga uppgifter i vad gäller planering och genomförande av energibesparande åtgärder i bebyggelsen åvilar kommunerna enligt den energisparplan för befintlig bebyggelse som riksdagen beslöt om år 1978. Resultatet av de i propositionen aviserade utredningarna om myndighetsorganisationen på energiområdet och om behovet av en energihushållningslag torde medföra att samhällets styrmedel på detta område förstärks. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionsyrkandet om en särskild koncessionsnämnd för energiområdet.

Utskottet tar härefter i anslutning till tre motionsyrkanden upp vissa synpunkter på energihushållningen inom industrin och transportsektorn. Frågor som rör regeringens medelsberäkning för hushållningsprogrammen behandlas i det följande i samband med de olika anslagspunkterna.

NU 1978/79:60

35 Sedan år 1974 lämnas ekonomiskt stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet. Stödet avser numera energibesparande åtgärder i byggnader, industriella processer samt vissa prototyper och demonstrationsanläggningar inom energiområdet. Riksdagen har anvisat sammanlagt 828 milj. kr. till detta ändamål. Härav har huvuddelen beräknats för åtgärder i företagens byggnader, processer m. m. Under perioden 1974-1978 har beslut fattats om bidrag på sammanlagt ca 478 milj. kr. Projekt som avser processer samt prototyper och demonstrationsanläggningar har fått ca 80 % av den totala bidragssumman. I propositionen anförs att den hittillsvarande stödverksamheten inom energihushållningsområdet bör utvärderas fortlöpande. Föredraganden uttalar att bidragen till ombyggnad av produktionsutrustning och byggnader inom näringslivet bör trappas ned. Han räknar med att statens industriverk i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 skall presentera en plan för den fortsatta verksamheten. Verket bör därvid lägga fram förslag till lämpliga åtgärder för energisparande både i näringslivets byggnader och i processer. Föredraganden anser även att det kan bli nödvändigt med en ökad satsning på prototypoch demonstrationsverksamhet allteftersom energiforskningsprogrammet fortskrider. För budgetåret 1979/80 förordas därför att stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar ökas kraftigt. Totalt beräknas enligt industriverkets förslag för detta ändamål 80 milj. kr. Till åtgärder i företagens byggnader, processer m. m. samt åtgärder rörande små vattenkraftverk beräknas 215 milj. kr. för nästa budgetår. Totalt föreslås för energibesparande åtgärder inom näringslivet ett anslag om 300 milj. kr.

Två yrkanden i motionen 1978/79:2406 (c) gäller energisparstödets utformning. Motionärerna anser att det finns stora möjligheter att spara energi inom företagen. Det är därför viktigt, anför de, att man på olika sätt sprider erfarenheter från den energisparande verksamheten och på så vis initierar projekt. Härför krävs dock en ordentlig plan. Motionärerna föreslår därför att riksdagen skall begära förslag om en treårsplan. Denna skall syfta till att genom energihushållningsåtgärder inom näringslivet spara 1 miljon ton olja. I motionen uttalas att denna planering skall ske inom en ram om 1 miljard kronor. Ytterligare ett yrkande isamma motion går ut på att riksdagen skall ge regeringen till känna att beräknade medel för energisparande i byggnader bör förbehållas denna sektor och inte överföras till andra ändamål.

Reglerna för energisparstödet innebär att statsbidrag utgår med högst 35 96 av godkända kostnader för åtgärder som syftar till bättre hushållning med energi eller användning av annat bränsle än olja inom bl. a. industriella processer och byggnader. I december 1978 beslöt riksdagen att tillfälligt öka stödet med ett särskilt bidrag om 15 96.1 propositionen redovisas (s. 256) att industriverket har för avsikt att i samband med en utvärdering av bidragsverksamheten överväga om bidragen behöver kompletteras med en lånemöjlighet. Som nämnts avser verket att till den 1 september i år presentera en plan för den fortsatta verksamheten och lägga fram förslag till olika åtgärder.

NU 1978/79:60

36 Utskottet utgår från att denna plan kommer att syfta till att ange en ram forde närmaste årens verksamhet och finner det angeläget att den utan dröjsmål kommer att omsättas i praktisk verksamhet.

Mot bakgrund av vad som anförs i propositionen räknar utskottet med att industriverket kommer att ta upp frågan om att de nuvarande bidragsreglerna skulle kompletteras med en möjlighet till lånefinansiering av vissa investeringar i energibesparande syfte. Utformningen av energisparstödet bör syfta till att finansieringen av energisparande åtgärder i industrins byggnader i princip bör vara likställd med energisparstödet till bostäder.

Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att göra de framställningar till regeringen som önskas i här berörda delar av motionen 1978/79:2406.

En viktig del av energihushållningsprogrammet är olika åtgärder för att påverka energianvändningen inom transportsektorn. Den har under perioden 1973-1978 ökat med i genomsnitt 2,5 % per år och låg år 1978 på ca 85 TWh. Ökningen, som helt avser bränsle, beror framförallt på ett stigande antal personbilar och på en utveckling mot tyngre bilar. Person- och lastbilar svarar tillsammans för ca 65 % av energianvändningen inom sektorn.

I propositionen erinras (s. 113) om det nära sambandet mellan energianvändning, behovet av transporter och utvecklingen av samhällsstrukturen i fråga om bebyggelse, industri och service. Föredraganden påpekar att en rad åtgärder har vidtagits för att begränsa ökningstakten i transportsektorns energianvändning. Han anser dock i likhet med energikommissionen att ytterligare hushållningsåtgärder bör vidtas. Insatser för att ta fram drivmedel som kan utgöra alternativ till olja är viktiga. Åtgärder för att begränsa energiåtgången för biltrafiken är, framhålls det, motiverade också av miljöoch hälsoskäl. Vidare uttalas att det är angeläget att bostäder och arbetsplatser kan lokaliseras så att transportarbetet för arbets- och serviceresor blir så litet som möjligt. En sådan planering bör dock inte inkräkta på möjligheterna att få till stånd en god boendemiljö. Vidare redovisas i propositionen att vissa förslag som syftar till energihushållning har lagts fram i propositionen 1978/79:99 med förslag om en ny trafikpolitik. Dessa omfattar bl. a. riktlinjer för nya personbilars specifika bränsleförbrukning, energisparprogram inom lastbilstrafiken och en fortsatt satsning på den kollektiva trafiken.

Dessa riktlinjer tas upp i motionen 1978/79:2406 (c). Motionärerna önskar att regeringen skall lägga fram förslag om en plan för hushållning inom transportsektorn. Bland de åtgärder som skulle ingå i en planering för transportsektorn nämns: ökad utbildning av och information till bilister, långtgående restriktioner mot privatbilism i de större tätorternas innerstadsområden, utbyggnad av de kollektiva trafiksystemen, skärpta normer för nytillverkade bilars bränsleförbrukning. Vidare sägs att användningen av andra bränslen än bensin och dieselbrännolja bör stimuleras och att forsknings- och utvecklingsarbetet med nya drivsystem bör intensifieras.

Utskottet konstaterar att det råder enighet om att alla möjligheter att

NU 1978/79:60

åstadkomma en mer effektiv hushållning med energi inom transportområdet bör tas till vara. En rad åtgärder har också vidtagits i detta syfte, och andra planeras. Med anledning av de synpunkter som förs fram i motionen vill utskottet erinra om insatserna inom energiforskningsprogrammet för att utveckla alternativa transportsystem och alternativa drivmedel, t. ex. metanol. De mycket stora ekonomiska åtaganden som under senare år har gjorts för att utveckla stirlingmotorn är också ett led i strävandena att minska transportsektorns oljeberoende. Det förslag om nedsättning av skatten på metanol som läggs fram i propositionen (bilaga 4) och som skatteutskottet behandlar i sitt betänkande 1978/79:44 gäller ytterligare en åtgärd för att stimulera till en större flexibilitet i användningen av drivmedel. Mot bakgrund av vad som anförts finner utskottet att de önskemål om olika åtgärder som motionärerna presenterar i allt väsentligt är tillgodosedda. En särskild framställning till regeringen enligt motionsyrkandet är därför inte påkallad.

Bränsleförsörjning

I propositionen redovisas nuläget i fråga om tillförseln av olika bränslen. Vidare lämnas riktlinjer för de fortsatta statliga insatserna. Utskottet behandlar här regeringens förslag beträffande samtliga bränsleslag med undantag av skiffer och kärnbränsle.

Utgångspunkten för statens agerande på oljeområdet är att oljan för lång tid kommer att svara för större delen av energitillförseln. Strävandena att minska oljeberoende: måste därför gå hand i hand med åtgärder för att säkra tillförseln av olja.

I propositionen lämnas en redogörelse för de statliga insatserna på oljeområdet (s. 134 f.). Härav framgår bl. a. att det statliga oljebolaget Svenska Petroleum AB i sin verksamhet på råoljeområdet har knutit kommersiella kontakter med oljeproducerande länder i form av råoljeavtal. Bolaget har vidare bedrivit en viss marknadsföring av oljeprodukter i Sverige. Denna syftar till att skapa underlag för verksamheten i råoljeledet.

Ett viktigt led i den statliga oljepolitiken är beredskapslagringen av olja. Enligt de riktlinjer som riksdagen lade fast år 1977 skall den statliga lagringen under perioden 1978-1984 successivt byggas upp till ca 9 miljoner m3. Hittills har ca 1,2 miljoner m3 lagrats in.

I propositionen pekas på vissa problem inom den svenska oljeindustrin och därmed för den svenska oljeförsörjningen. Bland de problem som tas upp är svagheten i råoljeförsörjningen. De svenska företagen har inte något eget engagemang i utvinning av olja och är till stor del hänvisade till inköp av råolja på den s. k. spotmarknaden eller från de internationella oljebolagen. Vidare har det hittillsvarande överskottet på raffineringskapacitet i Västeuropa fört med sig en svag lönsamhet inom raffinering. Detta har även haft till följd ett ökande beroende av spotmarknaden, framför allt Rotterdammark -

NU 1978/79:60

naden för färdiga produkter. Även en överkapacitet i distributionsledet bidrar till oljebranschens svårigheter. Mot denna bakgrund lämnas följande riktlinjer för den statliga oljepolitiken (s. 139 f.). Målet bör vara att i nära samverkan med oljeföretagen och andra parter på marknaden åstadkomma en ökad säkerhet i den svenska oljeförsörjningen på både kort och lång sikt. Strukturproblemen inom branschen måste angripas på bred front. Detta förutsätter en samverkan mellan staten och de olika marknadsparterna som bör grundas på en klar rollfördelning. Den statliga verksamheten bör inriktas främst på att skapa sådana allmänna villkor för oljeindustrin att denna kan uppfylla rimliga krav på trygghet i försörjningen. Statliga organ på företagsplanet är nödvändiga inslag i oljepolitiken. I propositionen lämnas även en redogörelse för de avtal om samverkan som i februari 1979 ingåtts mellan regeringen och vissa oljeföretag. Fem motionsyrkanden anknyter till detta avsnitt i propositionen.

Motionen 1978/79:2406 (c) tar upp det besvärliga läge som de fristående svenska oljebolagen f. n. befinner sig i. Detta har bl. a. lett till att de i viss utsträckning har utnyttjat sina beredskapslager. Motionärerna anser att dessa bolags verksamhet är ett viktigt komplement till de stora internationella oljebolagen. De efterlyser därför ett initiativ från regeringens sida för att komma till rätta med de mindre oljebolagens problem. Riksdagen föreslås göra ett uttalande av denna innebörd. Även i motionen 1978/79:2410 aktualiseras de små bolagens problem. Motionären hemställer att riksdagen skall begära att regeringen vidtar åtgärder i syfte att säkerställa den svenska oljeförsörjningen för kommande vintersäsong. Den svenska oljeförsörjningen är, säger motionären, beroende av oljeföretagens lagring. Det finns risk för att denna kommer att bli begränsad, vilket kan leda till en besvärlig krissituation under kommande vintersäsong.

Motionärerna har tagit upp ett viktigt problem. Den svenska oljemarknaden domineras av dotterbolag till de fem stora internationella oljebolagen. Dessa har en marknadsandel av 45 96, medan de två större svenskägda oljeföretagen AB Nynäs Petroleum och Oljekonsumenternas förbund (OK) svarar för ca 30 96 tillsammans. Ett antal oljeföretag och distributörer har drygt 25 96 av marknaden. I fråga om eldningsolja är dessa företags marknadsandel högre. De köper i huvudsak på spotmarknaden för färdiga produkter. Till följd av den politiska utvecklingen i Iran har det skett en mycket kraftig prishöjning på denna marknad. Den prisreglering som infördes i november 1978 beträffande oljeprodukter har medfört att de svenska oljeföretagen f. n. inte låter denna prishöjning slå igenom vid försäljningen i Sverige. Regeringen har den 5 maj i år tillsatt en delegation med uppgift att föreslå lösningar på problemen kring oljeförsörjningsläget och prisstabilisering. Den skall därför överlägga med oljeföretagen om bl. a. försörjningsläget och priserna på oljeprodukter. Delegationen harden 18 maj lämnat sitt förslag till åtgärder. I sin rapport framhåller delegationen att det internationella läget på oljeområdet visar en brist på råolja som utlöst snabbt

NU 1978/79:60

stigande priser. Sveriges stora oljeberoende gör vårt försörjningsläge särskilt utsatt. Speciellt när det gäller tunga eldningsoljor är både den löpande tillförseln och lagernivån mycket lägre än normalt. Behovet av att begränsa förbrukningen gäller dock alla oljeprodukter. Delegationen föreslår därför skärpt allmän hastighetsbegränsning för att nå en besparing av bensin redan under sommarhalvåret, då förbrukningen är som störst. Vidare föreslås att åtgärder omgående vidtas som begränsar förbrukningen av eldningsoljor inom all offentlig verksamhet. Beredskap bör dessutom vidtas för att kunna sätta in olika, mer kraftfulla besparingsåtgärder, t. ex. direkta ransoneringar, om problemen kvarstår i höst. Direkta besparingar räcker, enligt delegationens mening, inte för att klara oljeförsörjningen över den kommande vintern. Delegationen föreslår därför att det tillåtna högstpriset för eldningsolja 1 (villaolja) skall höjas med åtminstone 100 kr./m3. Samtidigt föreslås att högstprissystemet slopas för tunga eldningsoljor. Regeringen har samma dag beslutat att högstpriset på denna eldningsolja får ökas med 10 kr./m3. Beslutet gäller från den 19 maj 1979. Högstpriset på diesel- och lättdieseloljor får öka 10 öre per liter. Beslutet innebär vidare att prisregleringen på tjocka oljor upphör samt att den s. k. oljeavgiften skall höjas. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall tillföras medel för inköp av högst 1 miljon m3 råolja.

Syftet med de två nu ifrågavarande motionsyrkandena kan alltså sägas vara tillgodosett. Utskottet anser att läget på oljemarknaden inger oro i vad gäller både prisutvecklingen och tillförseln av olja. Det får förutsättas att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för att trygga försörjningen av oljeprodukter. De mindre oljeföretagens situation bör beaktas i detta sammanhang. Utskottet vill dock understryka vikten av att såväl oljeföretag som kommuner och andra storförbrukare söker trygga beredskapslagringen och uppnå en ökad försörjningstrygghet genom långsiktiga avtal med oljeproducenter. Utskottet delar regeringens uppfattning att det nuvarande beroendet av spotmarknadsköp bör begränsas.

Vissa synpunkter på överläggningarna om närmare samverkan mellan staten och oljeföretagen förs fram i motionen 1978/79:2357 (m). Motionärerna anser att en viss samverkan kan vara motiverad bl. a. för att säkra en bättre råoljetillförsel till de svenska raffinaderier som ej har egen sådan. De system som blir resultatet av dessa avtal bör inte låsa oljemarknadens struktur. Det får heller inte leda till statliga engagemang i form av statligt ägande eller omfattande subventioner. I motionen hemställs att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

De fyra avtal som regeringen har ingått med resp. AB Nynäs Petroleum, OK, Svenska BP AB och Texaco Oil AB avser bl. a. samverkan i fråga om långsiktig anskaffning av råolja och oljeprodukter, vissa utvecklingsfrågor samt raffinaderiverksamhet. Utformningen av avtalen överensstämmer i allt väsentligt med de synpunkter som motionärerna för fram. Huvudsyftet med avtalen är att oljeindustrin skall kunna uppfylla rimliga krav på trygghet i

NU 1978/79:60

oljeförsörjningen. Avtalen innebär inte att staten skall engagera sig i dessa bolag. Mot denna bakgrund finner utskottet inte anledning att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen enligt motionärernas yrkande.

I samma motion kritiseras Svenska Petroleums verksamhet. Det finns, säger motionärerna, skäl som talar för ett statligt bolag på oljeområdet. Svenska Petroleum har dock under senare år sökt utvidga sin verksamhet bl. a. genom att etablera sig i distributionsledet. Bolagets arbetsuppgifter kan enligt motionärerna inte motivera denna etablering. Riksdagen bör därför göra en framställning till regeringen om att bolagets roll på distributionssidan inskränks.

Utskottet vill erinra om att Svenska Petroleums verksamhet enligt propositionen bör inriktas främst mot områden där bolaget kan bidra till att förbättra försörjningstryggheten. Dess försäljning av oljeprodukter bör inriktas på storförbrukare, främst inom den statliga sektorn. I propositionen uttalas att det saknas skäl för en fortsatt utvidgning av bolagets detaljdistribution om bolaget kan få till stånd samverkan med andra branschföretag i marknadsledet. Utskottet finner att motionärernas önskemål i huvudsak är tillgodosedda. Ett särskilt uttalande till regeringen i detta ämne är inte påkallat.

Vidare uttalas i motionen 1978/79:2357 (m)att Svenska Petroleum icke bör få monopol på den upphandling av olja som sker via överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF).

I propositionen erinras om att Svenska Petroleum har en viss särställning på upphandlingsområdet genom förordningen (1976:664) om upphandling av oljeprodukter för statlig myndighet som ej hör till försvarsdepartementet. Föredraganden aviserar att denna förordning kommer att upphävas. ÖEF bör dock även i fortsättningen anlita bolaget vid upphandling för den statliga beredskapslagringen av råolja.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det statliga oljebolaget, som bl. a. skall bidra till försörjningstryggheten, bör svara för den statliga upphandlingen för beredskapslagringen. Det nu ifrågavarande motionsyrkandet avstyrks.

I propositionen redovisas att avtal träffats mellan de statliga och privata intressenterna i resp. Oljeprospektering AB (OPAB) och Petroswede AB om en förändring av organisationen på oljeprospekteringsområdet. Avtalen innebär att Svenska Petroleum förvärvar samtliga aktier i Petroswede. Detta bolags verksamhet skall i fortsättningen handhas av en ny statlig basorganisation för prospektering, Svenska Petroleum Exploration AB. Vidare skall OPAB uppdra åt den nya basorganisationen att mot ersättning fullfölja OPAB:s prospekteringsverksamhet. Omorganisationen syftar till att koncentrera resurserna och därmed förbättra förutsättningarna för en effektiv svensk prospekteringsinsats.

NU 1978/79:60

41 För att säkra en långsiktig tillgång till råolja på ekonomiskt förmånliga villkor beslutades år 1975 en statlig kreditgaranti på 2 000 milj. kr. Garantin får f. n. användas för finansiering av dels investeringar i utvinning, transport och lagring av olja, naturgas eller kol, dels förvärv av intresseandelar i olje-, gas- eller kolfyndigheter som står inför kommersiell exploatering eller där exploatering redan påbörjats. En förutsättning för att garantin skall få utnyttjas är att projektet bedöms som värdefullt från svensk försörjningssynpunkt. Regeringen förordar nu att garantins användningsområde utvidgas i två hänseenden. Garanti skall kunna ställas även vid finansiering av aktieförvärv i företag som är verksamma inom oljeutvinning eller naturgasoch kolproduktion. Vidare skall statsgaranti kunna ställas för leveranser till svenska företag av råolja. Ett villkor härför skall vara att leveranserna sker enligt långtidsavtal från en leverantör med egen utvinning och bedöms vara värdefulla från svensk försörjningssynpunkt.

Utskottet har intet att erinra mot vad som anförs och förordas i det nu berörda avsnittet i propositionen.

I propositionen (s. 147 f.) lämnas en ingående redovisning för möjligheterna att införa n a t u r g a s i Sverige. Två konkreta projekt, som har utarbetats av Swedegas AB, presenteras. 1 vartdera fallet har Swedegas med förbehåll för regeringens godkännande träffat avtal med en leverantör av naturgas. Det ena avtalet, som gäller det s. k. Sydgasprojektet, bygger på ett ramavtal som har träffats med det ledande tyska gasföretaget Ruhrgas AG. Avtalet, som gäller för 20 år från den 1 oktober 1982, avser leverans av 1,2 miljarder m3 naturgas om året till Sverige. Det innefattar även en överenskommelse om byggande av en samägd gasledning för transport av gasen genom Nordtyskland till den dansk-tyska gränsen. Leveransavtalet gäller i tretton år. Gaspriset är knutet till vissa oljeprisnoteringar i Nordvästeuropa. Det förutsätts att hela ledningen i Nordtyskland-en investering av 815 milj. kr. - skall finansieras med hjälp av en svensk statsgaranti. Ytterligare en förutsättning är att gasen från Ruhrgas kan transiteras över det planerade danska nätet. För den svenska delen av projektet som omfattar en sjöledning över Öresund och ett ledningssystem från Malmö till Halmstad beräknar Swedegas en investeringskostnad om 628 milj. kr. Härtill kommer 135 milj. kr. för konvertering av kundanläggningar från olja till gas. Antalet kunder beräknas bli ca 200, huvudsakligen industriföretag. De samhällsekonomiska kalkyler som Swedegas har lagt fram visar ett underskott för Sydgasprojektet av 855 milj. kr. Detta innebär en fördyring med 10 96 jämfört med motsvarande oljeanvändning. Rimliga förändringar i antaganden om oljeprisutvecklingen kan enligt Swedegas leda till att underskottet sjunker till ca 500 milj. kr. eller stiger till ca 1 500 milj. kr. Den företagsekonomiska kalkylen för projektet visar på ett större underskott än den samhällsekonomiska. Skillnaden uppskattas till ca 400 milj. kr. Stödbehovet kan alltså anges till lägst 900 milj. kr. och högst 1 900 milj. kr. räknat som nuvärde. Det andra projektet - Västgasprojektet - gäller import av kondenserad gas (liquified

NU 1978/79:60

natural gas, LNG) från Algeriet. Swedegas och det statliga algeriska bolaget Sonatrach har i oktober 1978 träffat ett avtal som galleri 20 år fr. o. m. år 1985. Leveranserna skall omfatta 1,7 miljarder m3 om året. Priset utgörs av ett grundpris som anpassas efter vissa europeiska oljenoteringar. Investeringskostnaderna beräknas till totalt ca 2 865 milj. kr. Marknaden för Västgasprojektet utgörs av ca 50 kunder, huvudsakligen värmeförbrukare och stora processindustrier. 1 den samhällsekonomiska kalkylen räknar Swedegas med ett intervall mellan ett överskott av 500 milj. kr. och ett underskott av 1 500 milj. kr. Enligt den företagsekonomiska kalkylen beräknas det kommersiella utfallet av Västgasprojektet bli ca 1 000 milj. kr. sämre än utfallet enligt den samhällsekonomiska kalkylen. Detta innebär behov av stöd för projektet med mellan 500 milj. kr. och 2 500 milj. kr. räknat som nuvärde.

Sammanlagt ger då båda projekten ett underskott av lägst 1 500 milj. kr. och högst 4 500 milj. kr.

Av propositionen framgår att naturgasen i Sverige skulle kunna ersätta en del oljeprodukter, till största delen tjockolja, i värme- och kraftvärmeverk och som industribränsle. Naturgastillförseln, om de två aktuella importprojekten för Syd- och Västsverige realiseras, motsvarar en oljemängd av sammanlagt ca 3 miljoner ton om året, vilket utgör ca en tiondel av den beräknade oljeanvändningen år 1985. Under förutsättning att ytterligare gasmängder kan kontrakteras skulle avsättningen av naturgas i Sverige kunna öka till ungefär det dubbla under andra hälften av 1980-talet genom fortsatt utbyggnad av ett gasnät i delar av Mellansverige.

I propositionen framhålls att för naturgasen talar dess goda miljöegenskaper, jämfört särskilt med olja och kol. Gasens egenskaper från säkerhetssynpunkt jämfört med övriga bränslealternativ är mer svårbedömbara.

De sannolikt betydande merkostnaderna för naturgasprojekten jämfört med fortsatt oljeanvändning bedöms dock inte uppvägas av miljöfördelarna. Naturgasimport betecknas som ofördelaktigare än oljeimport från försörjningssynpunkt. Föredraganden anser därför att det saknas tillräckliga motiv för ett samhällsstöd av den omfattning som krävs för att projekten skall kunna genomföras. Han håller dock möjligheten öppen att naturgasimporten kan komma att bli aktuell genom nya utbud av naturgas i Sveriges närhet, främst i Norden. I sådant fall får naturgasfrågan tas upp till förnyad prövning.

Det av regeringen föreslagna ställningstagandet till de båda naturgasprojekten medför att Swedegas uppgifter förändras. Enligt propositionen bör bolagets huvuduppgift i fortsättningen vara att följa utvecklingen på naturgasområdet i Norden och att bevaka de möjligheter till svensk naturgasimport som kan komma att uppstå i framtiden.

Regeringens ståndpunkt kritiseras i motionen 1978/79:2406 (c). Motionärerna anser att naturgas på kort sikt är det enda alternativ som i större utsträckning kan ersätta olja. Förutom de fördelar från miljövårdssynpunkt som naturgasen innebär anförs i motionen följande skäl för introduktion av

NU 1978/79:60

naturgas på den svenska marknaden. Oljeförbrukningen kan beräknas minska med ca 10 96. Försörjningstryggheten ökar genom att det svenska ledningsnätet ansluts till det centraleuropeiska naturgassystemet och genom att långtidskontrakt ingås. Det kan medföra positiva sysselsättningseffekter bl. a. för regioner som drabbats av varvskrisen. Ett nordiskt samarbete kan komma till stånd genom bl. a. möjligheter till internordiska gasleveranser. Naturgasen kommer på sikt även att vara ekonomiskt fördelaktig. Motionärerna hävdar att det vid en real årlig oljeprishöjning av ca 3,5 % enligt den samhällsekonomiska kalkylen uppstår ekonomisk balans för Sydgasprojektet efter åtta år. Båda projekten bör genomföras. Direktimport av LNG bör dock ses som ett komplement till den rörbundna gasen. En positiv följd av en satsning på LNG är att den skulle förbättra förutsättningarna för att de LNG-tankers som har tillverkats vid Kockums varv kan avsättas. 1 motionen hemställs att riksdagen skall dels uttala sig för introduktion av naturgas i Sverige, dels bemyndiga regeringen att godkänna de avtal som Swedegas har tecknat med Ruhrgas resp. Sonatrach. Som ett alternativ föreslås att regeringen får bemyndigande att förhandla om ändrad tidpunkt för godkännande av avtalen. Vidare föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att lämna statsgarantier om 850 milj. kr. för finansieringen av Nordgat-ledningen samt att träffa överenskommelse angående transiteringsavgifter för naturgas genom Danmark. Riksdagen bör, menar motionärerna, även uttala sig för att förhandlingar inleds med berörda parter om lämplig organisation för att bedriva naturgasverksamheten kommersiellt. Enligt ytterligare ett yrkande i motionen bör riksdagen besluta att ett särskilt förvaltningsbolag bildas för samtliga statens aktier avseende verksamheten på olje-, naturgas- och kolområdena, dvs. import och distribution m. m. av fossila bränslen. Motionärerna anser att det är olämpligt att de övergripande frågorna på företagsnivå handhas av ett företag som självt är verksamt på området, såsom fallet t. ex. är med Svenska Petroleum AB. Därför vill de att ett särskilt förvaltningsbolag - Svensk Bränsleimport AB - skall bildas. I motionen 1978/79:1029, väckt under allmänna motionstiden, önskas att riksdagen skall uttala att Sverige bör satsa på introduktion av naturgas, såväl förbunden naturgas som LNG.

I motionen 1978/79:2422 (vpk) föreslås att riksdagen skall begära att regeringen vidtar åtgärder för att åstadkomma import av naturgas på den nivå som energikommissionen har föreslagit.

Med anledning av de tre nämnda motionerna vill utskottet påpeka att regeringen - enligt vad utskottet erfarit - har tagit initiativ till fortsatta överläggningar med den danska regeringen om möjligheterna att knyta det av Swedegas planerade gasnätet i Sydsverige till det danska naturgassystemet. En sådan anknytning påverkar naturligtvis dimensioneringen av det danska rörgasnätet men bör kunna ske till rimlig kostnad och skulle kunna medge en stegvis introduktion av naturgas på den svenska marknaden.

Mot denna bakgrund anser utskottet det motiverat att pågående arbete

NU 1978/79:60

med forprojektering av ledningsnät och marknadsförberedelser i Sydsverige drivs vidare. Detta innebäratt AB Sydgas borges möjligheter att t. v. fortsätta verksamheten.

I den mån förhandlingarna mellan Sverige och Danmark visar att en överenskommelse om Nordgat-ledningen är av gemensamt intresse har utskottet inte något att invända mot att diskussioner återupptas med Ruhrgas AG om ett långsiktigt avtal. Utskottet förutsätter att den svenska regeringen medverkar till att dessa överläggningar i så fall kommer till stånd. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna som riksdagens mening.

Allmänt delar utskottet motionärernas uppfattning att naturgas kan utgöra ett värdefullt komplement till oljan under den omställningsperiod som förestår i vår energiförsörjning. En förutsättning får dock anses vara att gasen kan importeras på villkor som innebär en klar förbättring i säkerheten i tillförseln jämfört med den oljeimport som ersätts. Det finns anledning att ifrågasätta om de två nu aktuella naturgasprojekten uppfyller detta krav. Som framgår av propositionen kommer Västeuropa under 1980-och 1990-talen att för sin gasförsörjning bli alltmer beroende av import från utomeuropeiska länder, till stor del sådana länder som också är exportörer av olja. Störningar i oljeförsörjningen kommer, antingen de föranleds av producentländernas åtgärder eller av andra faktorer, med stor sannolikhet att leda till störningar också i försörjningen med naturgas. Vad avser LNG-import finns det onekligen betydande risker för tekniska störningar och små möjligheter att ersätta ett bortfall av ordinarie leveranser. I fråga om den ekonomiska bedömningen av naturgasimport framgår det av propositionen att en sådan import kommer att förutsätta ett stöd från staten i form av subventioner eller andra styråtgärder. Detta blir förhållandet vid fortsatt prishöjning - eftersom naturgaspriset är kopplat till oljepriset.

Trots de invändningar som kan resas mot de två aktuella gasprojekten anser utskottet att regeringen bör gå vidare i sina ansträngningar att få till stånd en import av naturgas. Härvid bör man eftersträva närförsörjning från sådana leverantörer som kan antas komma att fullgöra sina åtaganden även vid störningar på den internationella marknaden. För att de stora investeringar som en introduktion av naturgas kräver skall te sig försvarliga måste tillfredsställande garantier för långsiktig försörjning uppnås. Vidare bör utvecklingen av de framtida kostnaderna för att köpa gasen kunna överblickas.

1 detta sammanhang vill utskottet peka på det läge som har uppstått i Danmark genom den danska regeringens förslag om introduktion av naturgas från de danska fyndigheterna i Nordsjön. Dessa fyndigheter, som är betydligt mer omfattande än vad som tidigare har antagits, kommer att kunna lämna ett uthålligt bidrag till Danmarks energiförsörjning. På norskt kontinentalsockelområde finns också stora, hittills outnyttjade naturgastillgångar. Däremot saknas enligt utskottets mening anledning att fullfölja de förberedelser för import av LNG som bedrivs inom Västgas AB.

NU 1978/79:60

45 Riksdagen bör göra ett uttalande i enlighet med vad utskottet har anfört om import av naturgas.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna i de här aktuella delarna avstyrks.

I motionen 1978/79:2021 förordas att en LNG-terminal skall anläggas i Karlshamn. Som skäl härför anförs att Karlshamn har goda hamnförhållanden samt att Karlshamn är en lämplig utgångspunkt för rörledningar till flera län.

Utskottet anser att riksdagen i nuvarande skede inte har skäl göra någon framställning till regeringen enligt motionsyrkandet.

Om den svenska energiförsörjningen till någon del skall baseras på gas är det nödvändigt att bygga upp utbildning och forskning i gasteknologi, anförs i motionen 1978/79:2415. Verksamheten på detta område har enligt motionärerna varit mycket blygsam. De påpekar att viss forskning har bedrivits vid Lunds tekniska högskola (LTH). Vidare har Kockums varv byggt upp utvecklingsverksamhet rörande gastransporter. Motionärerna förordar att verksamheten vid LTH får stöd så att den kan byggas ut. Motionen går ut på att riksdagen skall uttala att regeringen bör vidta åtgärder för att utveckla kunskap om hantering och transporter av naturgas.

Om naturgas skall introduceras i Sverige är det, som motionärerna påpekar, nödvändigt att forsknings- och utvecklingsverksamheten inom gasteknologin förstärks. Det är då lämpligt att i första hand sådan verksamhet som redan nu pågår kan byggas ut. Utskottet förutsätter att ansvariga organ inom energiforskningsområdet uppmärksammar denna fråga. Ett särskilt uttalande från riksdagens sida finner utskottet inte påkallat.

I fråga om användning av torv och övriga inhemska bränslen är utgångspunkten för resonemangen och förslagen i propositionen (s. 162 f.) att man bör ta till vara alla möjligheter att bygga upp en mer flexibel energiförsörjning och få fram bränslen som kan ersätta olja. Föredraganden delar energikommissionens uppfattning att torv är en råvara som på sikt i inte oväsentlig omfattning skulle kunna bidra till landets energiförsörjning. Han siktar till att aktiva insatser skall göras för att utnyttja torven i energiförsörjningen. Den nyligen tillkallade delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja (Dir. 1979:2) skall bl. a. föreslå åtgärder för att införa torv i energiförsörjningen. Målet för torvutnyttjandet år 1990 är att det bör vara möjligt att då utvinna 2-4 miljoner ton torv, vilket motsvarar 5-10 TWh. Föredraganden pekar dock på de miljöproblem som en ökad användning av torv kan föra med sig.

I fråga om övriga inhemska bränslen är det på kort sikt främst aktuellt med ett ökat utnyttjande av skogsavfall. Verksamheten beträffande odlad energiskog och biomassa befinner sig f. n. på forsknings- och utvecklingsstadiet. Större försök med bl. a. integrerade energiskogsodlingssystem och olika slag av förbränningsteknik förbereds. Redan i dag utgör bark och annat skogsavfall samt massaindustrins lutar viktiga bränslen för skogsindustrins proces -

NU 1978/79:60

ser. Fliseldningsker nu i vissa fall med godtagbar lönsamhet. Hittills har dock möjligheterna att utnyttja skogsavfall som bränsle i större skala utanför skogsindustrin hämmats av olika organisatoriska och institutionella förhållanden. Skogsavfall och sådana lövvedskvaliteter som inte behövs för skogsindustrin är enligt propositionen en inhemsk och förnybar energikälla av sådan storlek att den på allvar bör ingå i planeringen av den framtida energiförsörjningen. Den bör kunna introduceras i större skala redan under 1980-talet med i huvudsak den teknik som nu är tillgänglig. I detta sammanhang framhåller dock föredraganden attén konkurrenssituation kan komma att uppstå, då skogsindustrins efterfrågan på skogsråvara har ökat under senare år, och att produktionskapaciteten f. n. överstiger råvarutillgången. Vissa nu icke använda kvaliteter lövvirke kan dock komma att tas i anspråk som processråvara.

Förslag som syftar till ökad användning av skogsavfall och flis förs fram i fem motioner. Hemställan i motionen 1978/79:1009 syftar till att regeringen skall tillsätta en utredning angående statliga åtgärder för att främja ett systematiskt omhändertagande av skogsflis samt stimulera till ökad fliseldning. Utredningen skall bl. a. göra en samlad utvärdering av erfarenheter från flisproduktion och fliseldning samt utarbeta förslag till statligt stöd. Även i motionen 1978/79:2016 önskas förslag till stöd för fliseldning. Motionärerna anser att samhällets stödåtgärder bör omfatta investeringsstöd, tryggad leveranssäkerhet genom samverkan med skogsägarrörelsen samt långsiktig prisgaranti i förhållande till olja och elenergi. Ett yrkande i motionen 1978/79:2229 är att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till åtgärder för omfattande satsning på energiproduktion via flis. Förslag till stöd åt kommuner som organiserar tillvaratagande av skogsavfall och inmonterar anläggningar för fliseldning begärs i motionen 1978/79:1521. Ett yrkande i motionen 1978/79:808 ligger nära de ovan nämnda. Förslag bör enligt motionärerna läggas fram om att lövvirke och avverkningsavfall i stor skala skall komma till användning för energiändamål.

Med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden vill utskottet peka på att en rad åtgärder av det slag som motionärerna efterlyser redan har vidtagits eller aviseras i propositionen. Statsbidrag till anläggning för annat bränsle än olja kan utgå från anslaget Energisparande åtgärder inom näringslivet. Statsbidrag har lämnats till några kommunala energiverk, bl. a. Bodens energiverk, för investeringar i fliseldade hetvattenpannor. Flera projekt som avser utnyttjande av skogsbränslen för uppvärmning får statligt stöd från industriverket och nämnden för energiproduktionsforskning. Det finns enligt propositionen behov av ytterligare insatser på detta område. Föredraganden uttalar att delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja bör undersöka förutsättningarna för att i demonstrationssyfte bygga några fjärrvärmeproducerande anläggningar som kan utnyttja skogsbränslen. Delegationen skall lämna förslag härtill samt till andra åtgärder som kan leda till en ökad användning av skogsavfall och lövved. Mot häi angiven bakgrund

NU 1978/79:60

konstaterar utskottet att syftet med motionsyrkandena i detta ämne i huvudsak är tillgodosett. Det finns inte anledning för riksdagen att göra någon särskild framställning till regeringen med anledning av dem. De nämnda motionsyrkandena avstyrks alltså.

I tre motioner förordas åtgärder av i huvudsak samma slag som i de ovan behandlade motionerna. De insatser som föreslås skall dock alla förläggas till Norrbottens län, och motiveringarna till förslagen är främst regionalpolitiska. Enligt hemställan i motionen 1978/79:1502 bör riksdagen hos regeringen anhålla att de åtgärder som erfordras för ett effektivt tillvaratagande av Norrlands naturresurser snarast sätts in. Motionärerna anser att samhället genom bl. a. olika stimulansåtgärder borde uppmuntra försök att ta till vara skogsavfall, klenvirke m. m. I motionen 1978/79:1662 förordas att regeringen skall initiera försök i Norrbottens län med forskning och utveckling av energiproduktion från bark, lutar, vedavfall och torv. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen skall anslå medel så att ett statsbidrag om 100 % kan lämnas för forsknings- och utvecklingsarbete i fullskaleanläggningar inom Norrbotten. Ytterligare ett yrkande syftar till att en tidsplan skall upprättas för forsknings-, utvecklings- och produktionsskedena med sikte på att hushållningsåtgärder, utveckling och upptagande av produktion i full skala kan genomföras under perioden 1979-1985. I motionen 1978/79:2224 hemställs att riksdagen skall begära att regeringen skyndsamt låter utarbeta förslag om att Norrbotten görs till försökslän för flisanvändning i stor skala. I detta sammanhang vill utskottet påpeka att ett motionsyrkande om en kraftig höjning av anslaget till nämnden för energiproduktionsforskning för stöd till insatser för flisanvändning i Västerbottens län behandlas i det följandefs. 66) i samband med energiforskningsprogrammet.

Vissa av de förslag till åtgärder för främjande av sysselsättningen i Norrbotten som läggs fram i propositionen 1978/79:127 ligger väl i linje med motionärernas önskemål. Den medelsram om 160 milj. kr. som föreslås ställas till regeringens förfogande skall bl. a. göra det möjligt att genomföra projekt rörande utvinning av torv samt uppförande av några torveldade kraftvärmeverk eller värmeverk. 1 propositionen framhålls att kapitalkostnader och andra driftkostnader än bränslekostnader är högre för torveldade än för oljeeldade anläggningar. Det betecknas som angeläget av såväl energipolitiska som sysselsättningspolitiska skäl att torv produceras i Norrbotten. Därför föreslås att ett särskilt statligt stöd till torvutvinning skall utgå. Detta stöd bör enligt propositionen utformas så att de merkostnader täcks som kan uppkomma för torvbaserad kraft- eller värmeproduktion jämfört med motsvarande oljebaserade alternativ. Kostnaderna härför skall belasta den föreslagna särskilda medelsramen, vilken numera har anvisats av riksdagen (AU 1978/79:33, rskr 1978/79:320). Vad avser synpunkterna och förslagen i motionerna i övrigt hänvisar utskottet till vad som anförts i det föregående. Utskottet anser alltså att riksdagen inte har anledning att göra någon särskild framställning till regeringen med anledning av de nu berörda

NU 1978/79:60

motionsyrkandena.

Vad som anförs i propositionen 1978/79:127 om utvinning av torv i Norrbottens län har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

1 motionen 1978/79:2406 föreslås att riksdagen skall besluta att särskilda utvecklingsbolag för utnyttjande av bl. a. skogsavfall, torv och hushållsavfall skall inrättas. Dessa utvecklingsbolag skall ha till uppgift att stödja utvecklingsprojekt och främja regionala och lokala initiativ. Riksdagen bör enligt motionen vidare hos regeringen begära förslag om erforderliga medel för ägarkapital i dessa bolag.

Motionärerna menar att den tekniska utvecklingen när det gäller att utnyttja biomassa för energiproduktion har kommit så långt att biomassan skulle väsentligt kunna bidra till energiförsörjningen. Härför krävs dock en aktiv exploateringsperiod, under vilken staten måste medverka med ekonomiskt och organisatoriskt stöd. Detta stöd skulle enligt motionärerna kunna ske genom att ett särskilt företag - förslagsvis benämnt Svensk Bio Energi AB - bildas. Detta företag skulle ansvara för ali statlig verksamhet i fråga om utnyttjande av biomassa, skogsavfall, lövvedsöverskott, torv, hushållsavfall och halm. Företaget skulle även bedriva utvecklingsverksamhet. Finansieringen av företaget bör enligt motionen ske genom gängse finansieringskällor, bl. a. olika statliga bidrag. Även den s. k. offertmetoden skall kunna utnyttjas. I första hand bör verksamheten förläggas till de fyra nordligaste länen. På ett tidigt stadium bör ett samarbete på länsnivå etableras. Förslaget att ett särskilt utvecklingsbolag för bioenergi skall inrättas ligger nära de synpunkter och önskemål som förs fram i den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:2427, vilken utskottet behandlar i betänkandet 1978/79:59. Enligt denna bör fem utvecklingsbolag inrättas. Ett av dessa skulle inriktas på energiteknik, framför allt då teknik för att utveckla alternativa bränslen och föra ut dem i praktisk tillämpning.

Utskottet anser att goda skäl talar för motionärernas förslag. Olika åtgärder har- som framgår av den föregående framställningen - vidtagits för att införa alternativa bränslen i energiproduktionen. Vid Studsvik Energiteknik AB bedrivs ett viktigt utvecklingsarbete för att få fram teknik för inhemska bränslen. Syftet med förslagen om inrättande av utvecklingsbolag har av utskottet inte uppfattats så, att dessa skulle överta ansvaret för nu pågående verksamheter. Avsikten är att man skall finna ändamålsenliga former för att så snabbt och effektivt som möjligt kunna föra ut resultat av forsknings- och utvecklingsarbete till kommersiellt utnyttjande. I detta sammanhang noterar utskottet att det i sitt tidigare betänkande NU 1978/79:59 har ställt sig positivt till att nationella utvecklingsbolag inrättas för områdena energi, miljövård och transportsystem. Utskottet har även förordat att 5 milj. kr. skall anvisas för vartdera av dessa bolag som aktiekapital. Med hänvisning till vad som anförts finner utskottet att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder för inrättande av utvecklingsbolag för energiområdet. Härvid bör särskild

NU 1978/79:60

uppmärksamhet ägnas åt förutsättningarna för att fl till stånd nära samverkan mellan statliga, kommunala och regionala organ samt privata intressenter. Bl. a. bör man tillvarata de speciella resurser som finns vid Studsvik Energiteknik AB. Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motionen 1978/79:2012. I denna hemställs om en översyn av försörjningsberedskapen inom el-, oljeoch dataområdena. Motionärerna vill vidare att riksdagen skall fl förslag som innebär ökad trygghet och mindre sårbara utvecklingslinjer inom dessa områden. De erinrar om följderna av vinterstormarna kring årsskiftet 1978-1979, bl. a. det omfattande elavbrottet. De drar slutsatsen att säkerheter i det svenska försörjningssystemet är överskattad. De menar att det finns anledning att införa skärpta krav på alternativa försörjningssystem. Utskottet vill erinra om att överstyrelsen för ekonomiskt försvar har ett övergripande ansvar för sådana beredskapsåtgärder som faller under det ekonomiska försvaret. Vidare skall sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom totalförsvaret bl. a. analysera svensk samhällsutveckling, näringslivsstrukturer, befolkningsförändringar, kommunikationer m. m. av betydelse för planeringen av totalförsvaret. Sekretariatet har inrättat tre särskilda referensgrupper för studierna. En av dessa grupper studerar samhällets sårbarhet inom ramen för studier av den svenska samhällsutvecklingen. Referensgruppen har år 1976 sammanställt en rapport om svensk samhällsutveckling och samhällets sårbarhet. En annan rapport behandlar datorerna och samhället. Enligt vad utskottet inhämtat avser referensgruppen att fortlöpande följa upp och bevaka sårbarhetsfrågorna. Mot denna bakgrund finner utskottet inte anledning för riksdagen att göra en framställning med anledning av motionen.

Olika åtgärder som erfordras för utveckling av alternativa drivmedel presenteras i ett särskilt avsnitt i propositionen (s. 171 f.). Inom Svensk Metanolutveckling AB bedrivs i samarbete med bl. a. AB Volvo ett forsknings- och utvecklingsarbete rörande produktion och distribution av syntetiska drivmedel i form av alkoholer eller i form av syntetisk bensin. Andra insatser syftar till att klarlägga förutsättningarna för att anpassa bensin- och dieselmotorer till alternativa drivmedel. För att introduktionen av metanol för drivmedelsmarknaden skall underlättas föreslår regeringen (bil. 4) att drivmedelsbeskattningen på metanol och andra motoralkoholer skall sänkas. Denna fråga behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1978/79:44. En rad åtgärder för att skapa förutsättningar för användning av alternativa drivmedel inom ramen för energiforskningsprogrammet aviseras. Inom programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel pågår f. n. förutom studier av förutsättningarna att utnyttja andra bränslen även studier av olika transportsystems energieffektivitet. Storskalig prov- och demonstrationsverksamhet med syntetbränsledrift i olika former bör, uttalas det i propositionen, komma till stånd snarast möjligt. Det pågår överlägg -

4¶Riksdagen 1978/79. 17 sami Nr 60

NU 1978/79:60

ningar om möjligheterna att utnyttja statliga verks bilparker för att dels genomföra driftprov, dels öka användningen av främst metanol. Föredraganden framhåller att det är mycket angeläget att verksamhet av detta slag kan komma i gång och ge ytterligare underlag för beslut i början av 1980-talet om införandet av syntetiska drivmedel.

Förslag som syftar till att en anläggning för metanolutveckling skall komma till stånd förs fram i två motioner. I motionen 1978/79:1529 föreslås • att regeringen tillsammans med Svensk Metanolutveckling och Karlholms AB - ett företag som tillhör Kooperativa förbundet - utreder förutsättningarna för att uppföra en anläggning för metanolutveckling i Karlholm i norra Uppland. 1 motionen 1978/79:2406 önskas förslag om uppförande av en försöks- och demonstrationsanläggning för tillverkning av metanol baserad på inhemska biobränslen i Hissmofors (Jämtland), Bergvik (Hälsingland), Karlholm eller annan lämplig plats. Utskottet anser att det är mycket angeläget att åtgärder av olika slag vidtas för att underlätta introduktionen och produktionen av syntetiska drivmedel. Enligt utskottets mening bör en anläggning för produktion av metanol därför snarast komma till stånd. Enligt vad utskottet inhämtat har Svensk Metanolutveckling utrett utformningen av en sådan anläggning. Regeringen bör i samarbete med bolaget låta utarbeta förslag till en anläggning för produktion av metanol. Något uttalande om förläggningen av en sådan anläggning är utskottet inte berett att göra.

I motionen 1978/79:2210 hemställs att riksdagen skall anhålla om att möjligheterna att inom landet framställa etanol skall utredas. Isin motivering anför motionärerna att etanol är användbart som motorbränsle och kan framställas genom förjäsning av råsocker och avfallsprodukter från sockerframställningen. Man borde därför undersöka möjligheterna att framställa etanol vid något sockerbruk där en nedläggning av produktionen planeras.

Som framgår av vad som anförts i det föregående pågår inom energiforskningsprogrammet ett betydande utvecklingsarbete för att få fram syntetiska drivmedel. En särskild utredning enligt motionsyrkandet är enligt utskottets mening inte påkallad. Utskottet avstyrker motionen.

Riksdagen skall enligt motionen 1978/79:542 uttala sig för ett skyndsamt statligt utvecklingsprogram för vätgasframställning, metod för effektiv vätgaslagring och framställning av en vätgasdriven bil. Utvecklingsarbete beträffande vätgasframställning och vätgaslagring pågår i viss utsträckning inom energiforskningsprogrammet. Forskning rörande väte som drivmedel hör till de långsiktigt motiverade insatserna. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

1 motionen 1978/79:2416 ifrågasätts om delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja kommer att kunna ge planeringen för introduktion av alternativa drivmedel den allsidiga och snabba behandling som är nödvändig. De frågor som det är delegationens huvuduppgift att behandla skiljer sig i väsentliga avseenden från de problem som berör

NU 1978/79:60

drivmedelssidan. Motionärerna föreslår att riksdagen skall uttala att en särskild delegation bör inrättas för att utarbeta förslag till styrmedel, förändringar och strategi för en övergång till alternativa drivmedel.

När det gäller framställningen av alternativa drivmedel har forsknings- och utvecklingsarbetet kommit långt. Utskottet delar motionärernas uppfattning att statsmakterna snarast bör få underlag för att ta ställning till vilka föreskrifter och andra styrmedel som de behöver för att kunna introducera och etablera alternativa drivmedel på marknaden.

Med hänsyn till att det är nödvändigt att minska det svenska samhällets oljberoende bör arbetet på att utarbeta underlag för erforderliga riktlinjer snarast komma i gång. Enligt direktiven för delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja ingår i delegationens uppgifter bl. a. att behandla frågor rörande styrmedel, föreskrifter och introduktionsstrategi för syntetiska drivmedel.

Avsikten är att delegationen skall arbeta med olika expertgrupper. Mot bakgrund av vad som anförts förutsätter utskottet att delegationen snarast inrättar en arbetsgrupp för drivmedelsfrågor. Utskottet räknar alltså med att delegationen skyndsamt tar itu med de frågor som sammanhänger med utveckling och införande av alternativa drivmedel inom transportsektorn.

Vad utskottet har anfört med anledning av motionen 1978/79:2416 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Värmeförsörjning

I propositionens avsnitt om värmeförsörjning (s. 181 f.) erinras om att uppvärmningssektorn svarar för ca 40 % av landets totala slutliga energianvändning. I detta sammanhang behandlas en rad olika frågor, bl. a. om utbyggnad av fjärrvärme och elvärme. Utskottet berör dock endast de delar av regeringens förslag som avser solvärmeprogrammet - Sol 85 - och värmepumpar.

Regeringen bedömer det som nödvändigt att genom olika åtgärder förbereda ett successivt ökat utnyttjande av solvärme. Detta skall ske genom det omfattande program-Sol 85-som föreslås för de närmaste åren (s. 201 f.). Syftet med programmet är att säkerställa att statsmakterna tiil mitten av 1980-talet skall ha en tillräcklig kunskaps- och erfarenhetsbas för att fatta de beslut som behövs för att göra solvärme till en betydelsefull del av energisystemet. Sol 85 skall omfatta insatser på följande områden: kraftigt ökade insatser på forskning, utveckling och experimentbyggande,

förbättrade kunskaper om solförhållanden i olika delar av Sverige, utnyttjande av solvärme i offentliga byggnader som ett medel för att introducera solvärmetekniken på marknaden, mer utrymme för solvärmeteknik i den statliga och kommunala utbild -

NU 1978/79:60

nings-, rådgivnings- och informationsverksamheten inom energiområdet, uppbyggnad av kompetens och resurser för teknisk provning av solvärmekomponenter och solvärmesystem, anpassning av byggnormer samt bidrags- och låneregler för att främja spridning av solvärmetekniken, kommunal planering för att underlätta införandet av solvärme i bebyggelse,

samordnande ansvar för solvärmeprogrammet hos delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja.

Medel för de olika insatserna inom Sol 85 avses utgå dels från statens råd för byggnadsforskning, dels från energiforskningsprogrammet. Totalt beräknas en medelsram om 67,5 milj. kr. för insatser i forskning, utveckling och experimentbyggande inom solvärmeområdet. Förbudgetåret 1980/81 förordas att anslagsramen ökas till sammanlagt 74 milj. kr. Härav avser 40 milj. kr. insatser för forskning och utveckling och 34 milj. kr. lån till experimentbyggande. Föredraganden framhåller att de flesta projekt inom Sol 85 är fleråriga och kräver en medelstilldelning på samma nivå i ytterligare minst tre år.

Denna kraftiga satsning är enligt propositionen nödvändig om det bidrag av solvärme till energiförsörjningen som energikommissionen har räknat med skall kunna uppnås. Enligt energikommissionen skulle solvärme år 1990 kunna ge 3 TWh. 1 propositionen beräknas bidraget till mellan 1 och 3 TWh. Denna beräkning kritiseras i två motioner. Centerpartiet uttalar i motionen 1978/79:2406 att det bör vara rimligt att i energibalansen räkna med 6 TWh för fjärrvärmda och enskilda energikällor. Motionärerna föreslår att riksdagen skall godkänna detta uttalande. Vänsterpartiet kommunisterna ställer sig bakom energikommissionens bedömning. I motionen 1978/79:2422 föreslår partiet att riksdagen skall uttala att satsningen på solvärme måste bli minst av den omfattning som föreslagits av energikommissionen.

Inledningsvis har utskottet redogjort för skälen till att regeringens riktlinjer i fråga om den totala energibalansen och de olika bränsleslagens del därav inte behandlas nu. Med hänvisning härtill avstyrks ifrågavarande motionsyrkanden.

I detta sammanhang behandlar utskottet även två yrkanden i motionen 1978/79:2406 (c), enligt vilka riksdagen bör göra ett särskilt uttalande till regeringen om alternativa energikällor. Innebörden skulle vara följande. Kraftigt ökade insatser måste göras för att alternativa energikällor snabbt skall kunna utnyttjas vid uppvärmning av byggnader. Tillgängliga resurser måste målmedvetet satsas på en sådan utveckling. Det är samhällsekonomiskt olämpligt att dessutom avsätta stora resurser för utnyttjande av den konventionella produktionsstrukturen med ökad bindning till stora centraliserade energikällor.

De satsningar på forskning och utveckling inom programmet Sol 85 som regeringen nu föreslår motsvarar enligt utskottets mening i allt väsentligt motionärernas önskemål. Programmet innefattar bl. a. industriellt utveck -

NU 1978/79:60

lingsarbete avseende komponenter och system för soluppvärmning samt insatser för planering och uppföljning av forskningsinriktat experimentbyggande.

Med hänsyn till vad som anförts Tinner utskottet inte att någon framställning till regeringen är motiverad.

I samma motion föreslår centerpartiet att riksdagen skall besluta att ett särskilt utvecklingsbolag för solenergi - i motionen benämnt Svensk Solenergi AB - skall inrättas. Detta bolag skall ha till uppgift att stödja och främja regionala och lokala initiativ. Motionärerna vill att regeringen skall lägga fram förslag om erforderliga medel till detta bolag. Vänsterpartiet kommunisterna för i motionen 1978/79:2422 fram ett likartat förslag. I denna motion hemställs nämligen att riksdagen skall begära förslag om att ett statligt utvecklingsbolag för försök och utbyggnad av solvärme och vindkraft skall bildas.

Utskottet har i det föregående tagit ställning till förslaget i motionen 1978/79:2406 (c) om inrättande av utvecklingsbolag för utnyttjande av alternativa bränslen. 1 överensstämmelse med sitt tidigare ställningstagande föreslår utskottet nu att riksdagen med anledning av de här aktuella motionsyrkandena uttalar att verksamheten inom utvecklingsbolaget på energiområdet även bör omfatta teknik för solvärme och vindkraft.

I propositionen erinras om att väsentliga energibesparingar kan uppnås om värmepumpar i ökad utsträckning används för uppvärmningsändamål. Med hänvisning härtill uttalar föredraganden att utvecklingen på värmepumpsområdet bör stimuleras. Ett omfattande arbete på detta område pågår inom energiforskningsprogrammet. Han hänvisar även till att solvärmeprogrammet innefattar att ökade resurser kommer att hänföras till utveckling av värmepumpsystem. Utskottet ansluter sig till den i propositionen angivna inriktningen av utvecklingsarbetet rörande värmepumpar. Härvid förutsätter utskottet att erforderliga resurser ställs till förfogande.

Elförsörjning

Av det avsnitt i propositionen som gäller elförsörjning behandlar utskottet endast den del som berör kraftöverföring och eldistribution (s. 242-250). Flera motionsyrkanden hänför sig till dessa områden. I dem aktualiseras främst frågor rörande glesbygdselektrifiering, eldistribution samt taxe- och prissättning inom elområdet.

Statligt stöd till landsbygdens ele k t r i fi e r i ng kan utgå dels som bidrag, dels som garantier för lån. Upprustningsstödet tar sikte enbart på upprustning av nedslitna och underdimensionerade landsbygdsnät i samband med att ekonomiskt svagare enheter uppgår i större och bärkraftigare distributionsföretag. Det beräknas att ca 100 000 fastigheter har fått tillgång till elström genom den statliga bidragsverksamheten. Hittills har 115

NU 1978/79:60

milj. kr. utgått i statsbidrag för detta ändamål. 108 milj. kr. har lämnats för bidrag till upprustning av nedslitna och underdimensionerade elnät. Industriverket beräknar att det skulle kosta ca 55 milj. kr. i 1976 års penningvärde att förse återstående oelektrifierade fastigheter med elström. De anspråk som kan ställas på statsbidrag uppskattas till ca 30 milj. kr. Vidare redovisas att en undersökning som industriverket utfört tyder på att ca 40-50 eldistributionsföretag arbetar under ekonomiskt ogynnsamma förhållanden. Detta beror främst på ett glest kundunderlag. Det finns därför risk för att dessa företag eftersätter underhåll och förnyelse av sina nät. Industriverket anför i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 att verket i dag saknar resurser att tillgodose erforderliga nätupprustningar i den utsträckning som behovet påkallar. Knappheten på medel har medfört att verket under budgetåret 1977/78 måst avslå bidragsansökningar motsvarande 30 milj. kr. Verket föreslår därför att statsmakterna beslutar om en ny medelsram på 60 milj. kr. för tre år fr. o. m. budgetåret 1979/80. Det önskar få bemyndigande att under 1979/80 bevilja bidrag för nyanläggning och upprustning av eldistributionsnät till ett belopp av 25 milj. kr. Vidare hemställer verket att anslaget Främjande av landsbygdens elektrifiering för kommande budgetår tillförs 8 milj. kr. för utbetalning av beviljade bidrag.

Det nuvarande stödprogrammet löper ut med budgetåret 1979/80. I propositionen anges vissa riktlinjer för den fortsatta stödverksamheten. Bidrag har hittills lämnats endast till elektrifiering av äldre helårsbebodda fastigheter i glesbygd. Bidragssystemet utvidgas nu till att omfatta, undantagsvis, även nyetableringar. Alla återstående oelektrifierade fastigheter kan inte förses med elström. I propositionen förordas att restelektrifieringen skall fortgå inom en ram av 2 å 3 milj. kr. per budgetår. För budgetåret 1979/80 föreslår regeringen i budgetpropositionen ett anslag av 7 milj. kr. I fråga om upprustningsstödet uttalas att de stora och bärkraftiga distributionsföretagen i fortsättningen aktivt bör medverka till en rationell utveckling på området. De bör bl. a. vara beredda att ta över olönsam och dålig distribution. Föredraganden anser att stödet i form av bidrag till upprustningar till större delen bör kunna ersättas med andra former av stödåtgärder, såsom statliga lån eller lånegarantier för upprustningskostnader.

Förslag om att stödverksamheten skall fortsätta i nuvarande form förs fram i fem motioner. I de i huvudsak likalydande motionerna 1978/79:549 och 1978/79:2419 begärs att riksdagen skall uttala att stödverksamheten bör fortsätta i nuvarande form tills de angelägna restelektrifieringarna har genomförts. Enligt hemställan i den förstnämnda motionen bör stödverksamheten fortsätta till dess eldistributionens strukturrationalisering fortskridit så långt att de ca 50 svaga distributionsföretagen har övertagits av kommunala eller andra lämpliga företag. Förslagen i motionerna 1978/79:478 och 1978/79:1484 överensstämmer i allt väsentligt med de ovan refererade i motionerna 1978/79:549 och 1978/79:2419. I dessa två senare motioner föreslås vidare att riksdagen för budgetåret 1979/80 skall anvisa 10 milj. kr.

NU 1978/79:60

och i samband därmed uttala att samma belopp bör utgå under de närmaste fem åren.

Enligt motionen 1978/79:2406 (c) bör regeringen utarbeta en femårsplan för elektrifiering av samtliga återstående fastigheter. Motionärerna beräknar att en sådan kan genomföras med en medelsram om 6 milj. kr. årligen. De anser också att upprustningsbidragen bör användas mer aktivt för att underlätta kommunernas möjligheter att ta över eldistributionen inom det egna området. De vill att försöksverksamhet med lokal elproduktion från lokala energikällor skall komma till stånd. Deras hemställan är att riksdagen skall göra en framställning enligt dessa uttalanden.

Utskottet vill erinra om att industriverket undersöker möjligheterna att för elektrifiering av avlägset liggande fastigheter använda bl. a. aggregat som bygger på stirlingprincipen, små vattenkraftstationer och små, icke nätanslutna vindkraftverk.

De principer för den fortsatta stödverksamheten som presenteras i propositionen kan enligt utskottets mening godtas. Utskottet vill peka på att de innebär att statliga bidrag till upprustning av nedslitna och oräntabla elnät i vissa speciella fall skall kunna utgå även framdeles. Så skall kunna ske i glesbygdsområden som saknar inslag av tätare bebyggelse och där huvudsakligen mindre, ekonomiskt svaga distributionsföretag är verksamma. Bidrag avses kunna utgå till svaga lokala och kommunala företag som har tagit över eller står i begrepp att ta över dåliga företag.

Utskottet tillstyrker de angivna riktlinjerna för statligt stöd till främjande av landsbygdens elektrifiering. Med hänsyn till det stora bidragsbehov som föreligger bör, enligt industriverkets förslag, anslaget tas upp med 8 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Förslag som syftar till införande av en ko m m u na 1 förköpsrätt vid försäljning av eldistributionsföretag förs fram i tre motioner. I motionerna 1978/79:1473,1978/79:1500 och 1978/79:2406 önskas förslag om förköpsrätt för kommunerna beträffande eldistributionsanläggningar. I den sistnämnda motionen yrkas även att förslag skall läggas fram om att kommunerna också i förhållande till vattenfallsverket får förköpsrätt till sådan distributionsanläggning som verket äger inom resp. kommuns eget område. Detta ökade kommunala inflytande motiveras enligt motionärerna av den nya situation som uppkommit genom riksdagens beslut om kommunal energiplanering.

Krav på ett ökat kommunalt inflytande på eldistributionen har, redovisas i propositionen, under senare tid framställts från olika håll. Bl. a. har Svenska kommunförbundet i två promemorior till regeringen anfört vissa synpunkter på hur det kommunala inflytandet bör utformas. Med hänsyn till att kommunerna under senare delen av 1970-talet har ålagts allt större ansvar för energiförsörjningen - såväl produktion som distribution - bör ett kommunalt huvudmannaskap enligt Kommunförbundet omfatta hela kommunområdet. Vidare bör kommunernas behov av ett avgörande medinflytande över

NU 1978/79:60

eldistributionen främst baseras på ägande. Förbundet hävdar att kommunernas möjligheter att praktiskt få inflytande när mindre foretag blir till salu alltjämt är lika begränsade som före år 1976. Detta beror dels på konkurrens mellan olika intressenter, dels på finansieringssvårigheter. Kommunerna borde därför få förköpsrätt. Kommunförbundets synpunkter tas upp i de ovan nämnda motionerna.

I propositionen avvisas tanken på införande av en kommunal förköpsrätt beträffande eldistributionsföretag. Föredraganden erinrar om att de riktlinjer för strukturrationaliseringen på eldistributionsområdet som riksdagen fastställde år 1976 innebär att kommunernas ställning stärktes. Detta skedde bl. a. genom att en bestämmelse togs in i ellagen (1902:71 s. 1) som innebär att möjligheterna att tillgodose lokala intressen särskilt skall beaktas vid prövning av ansökan om områdeskoncession. Enligt riktlinjerna skall även möjligheterna till taxeutjämning tas till vara. Detta innebär att distributionsområdena inte bör begränsas till att omfatta endast enskilda kommuner. Vidare kan koncessionsmyndigheten - industriverket - med stöd av lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning-redan på förvärvsstadiet göra den prövning som f. n. sker i samband med att ansökan om koncession prövas. En opartisk värderingsnämnd prövar frågan om värdering av anläggning så att priset blir rimligt från såväl köparens som säljarens synpunkt.

Mot denna bakgrund anförs i propositionen att koncessionsmyndigheten har erforderliga lagliga möjligheter att verka för en strukturomvandling enligt 1976 års riktlinjer, där även de kommunala intressena kan tillgodoses i önskvärd omfattning.

Utskottet ansluter sig till bedömningen i propositionen. Då utskottet vid tidigare tillfällen tagit ställning till motionsyrkanden med i huvudsak samma syfte har utskottet bl. a. framhållit att syftet med strukturomvandlingen är att tillgodose konsumenternas krav på driftsäkerhet, störningsberedskap, elkvalitet och service. Det är även viktigt att man uppmärksammar behovet av en rationell samordning mellan eldistributionen och den allmänna kommunala verksamhets- och samhällsplaneringen. Utskottet anser alltså inte att riksdagen bör göra någon särskild framställning till regeringen enligt motionsyrkandena.

Bestämmelser om skyldighet att motta elkraft från lokala elproducenter önskas i motionerna 1978/79:1015 och 1978/79:2406 (c). 1 den förstnämnda motionen hemställs att riksdagen skall besluta att i ellagen (1902:71 s. 1) införa uttryckliga bestämmelser om skyldighet för innehavare av områdeskoncession för eldistribution att på skäliga villkor motta inom området tillkommande elkraft från anläggningar med tekniskt tillfredsställande utformning. Enligt motionen 1978/79:2406 (c) bör riksdagen begära att regeringen lägger fram förslag om rätt till anslutning till elnätet för lokal produktion. Motionärerna anser att en sådan bestämmelse skulle bidraga till

NU 1978/79:60

att stärka det lokala inflytandet över såväl elproduktion som elkonsumtion.

Utskottet avvisade förra året (NU 1977/78:61) förslag av samma innebörd som de nu föreliggande. Därvid hänvisade utskottet till att Svenska elverksföreningen var i färd med att utarbeta rekommendationer till sina medlemsföretag om de ekonomiska villkoren för samköming mellan mindre produktionsanläggningar (mindre än 1500 kW) och eldistributörer. Under år 1978 har dessa rekommendationer utfärdats. De innebär i princip att kraftverksägare skall få en ersättning som motsvarar den kostnadsminskning den inmatade kraftproduktionen medför för eldistributören. Jämfört med tidigare förhållanden innebär detta väsentligt förbättrade villkor för ägarna av små kraftverk.

Förslaget i motionen 1978/79:2023 ligger mycket nära de ovan behandlade. Motionärerna yrkar på en utredning rörande de formella hinder som i gällande lagstiftning finns för inkoppling av lokala produktionsanläggningar på elnätet. De hävdar att man från såväl koncessionsinnehavarnas som myndigheternas sida åberopar denna lagstiftning som skäl för att inte ta emot överskottsproduktion av elenergi. Därför borde så snart som möjligt de juridiska hinder som ev. föreligger för inkoppling av lokala produktionsanläggningar på elnätet kartläggas och förslag som syftar till undanröjande av dessa hinder läggas fram.

I propositionen påpekas att ägare av små kraftverk i allmänhet har en svag ställning i förhållande till sin eldistributör. Vid den översyn av ellagen som aviseras skall därför även frågan om införande av skyldighet för eldistributör att ta emot elenergi från små kraftverk övervägas. Utskottet finnér inte anledning att föregripa resultatet av denna översyn och avstyrker därför motionerna.

1 motionen 1978/79:2406 (c) hemställs att riksdagen skall besluta om förhandlingsrätt för kommunerna gentemot råkraftleverantörerna. Motionärerna hävdaratt krav från kommunernas sida på förhandlingar ibland har uppfattats som inblandning i kraftföretagens prispolitik. Nuvarande förhållanden är icke acceptabla, menar motionärerna.

För att kommunernas ställning skall stärkas bör, har företrädare för motionärerna i utskottet förklarat, Kommunförbundet tillerkännas rätt att förhandla i taxe- och prisfrågor för enskild kommuns räkning.

Om så skulle befinnas nödvändigt bör, sägs i motionen, statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström ersättas med ett förhandlingsorgan med representation för staten, distributörerna, kommunerna och råkraftföretagen.

Vad avser motionärernas synpunkter på statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström vill utskottet erinra om att nämnden har att på anmälan av abonnent ta ställning till pris och övriga villkor för leverans av elström. Nämnden gör en skälighetsbedömning i det enskilda fallet. Dess beslut kan inte överklagas. Antalet hos nämnden anhängiggjorda ärenden uppgår till ca

NU 1978/79:60

15 om året. Antalet ärenden som går till förhandling i nämnden brukar uppgå till ca två eller tre om året. Bland nämndens ledamöter skall såväl förbrukarsom leverantörsintressen vara representerade.

Motionsyrkandet avstyrks därför med hänvisning till att kommunerna har förhandlingsrätt gentemot kraftleverantörerna. Flera kommuner är själva stora elproducenter.

Taxe- och prissättningen inom energisektorn tas upp i två motioner. Enligt ett yrkande i motionen 1978/79:2406 (c) bör riksdagen uttala att den aviserade energihushållningslagen skall reglera taxe- och prissättningen från energihushållningssynpunkt. I motionen 1978/79:2014 yrkas att riksdagen skall begära att regeringen tillsätter en utredning, vars uppgift skall vara att föreslå hur i energisparande syfte de fasta avgifternas andel i eltaxorna skall kunna minskas och de rörliga avgifternas del ökas.

Som utskottet tidigare nämnt är det regeringens avsikt att pröva frågan om behovet av en särskild energihushållningslag. 1 detta sammanhang är det naturligt att de problem som aktualiserats i motionerna närmare utreds. Utskottet finnér därför inte anledning att föreslå riksdagen att göra någon särskild framställning till regeringen med anledning av de nu nämnda motionsyrkandena.

I motionen 1978/79:2406 (c) hemställs att riksdagen skall begära förslag om rätt för kommunerna att disponera stamnätet. Motionärerna påpekar att stamnätet, som handhas av vattenfallsverket, i dag är förbehållet de stora k raft företagen och vissa kommuner. De anser att kommunerna bör ha tillgång till stamnätet i de fall då kommunen är producent av mottryckskraft.

Överföringsledningar med spänningar för 220 kV och 400 kV tillhör stamnätet. Det förvaltas till större delen av vattenfallsverket. Sedan år 1946 har verket enligt riksdagens beslut (prop. 1946:1 bilaga 5, SU 1946:54) ensamt haft rätt att bygga sådana ledningar. Rätten att överföra elkraft regleras f. n. genom ett avtal mellan vattenfallsverket och tolv kraftföretag. Förutom vattenfallsverket omfattar avtalet Avesta Järnverk, AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, Bålforsens Kraft AB, Graningeverken AB, Gränges AB, Gullspångs AB, Krångede AB, Stora Kopparbergs Bergslags AB, AB Svarthålsforsen (Stockholms Energiverks produktionsbolag), Sydkraft AB, Voxnans Kraft AB och Värmlandskraft AB.

Villkor för att få tillgång till stamnätet är, förutom att fastställda avgifter erläggs, att den kraft som skall överföras disponeras enligt ägande eller långfristigt avtal. Enligt gällande stamlinjeavtal måste transitör betala en inträdesavgift om ca 3-4 milj. kr. Härtill kommer dels en fast årsavgift av ca 1 milj. kr., dels vissa avgifter för överföring av elkraft. Årsavgiften och överföringsavgiften är beräknade enligt självkostnadsprincipen, dvs. de skall täcka vattenfallsverkets utgifter för byggande och drift av ledningsnätet.

Utskottet konstaterar att bland de företag som överför elkraft på stamnätet ingår flera kommuner som är stora kraftproducenter. Det är enligt utskottets

NU 1978/79:60

mening tvivelaktigt om de kommuner som inte har en betydande kraftproduktion har någon större fördel av att kunna överföra kraft på stamnätet. Utskottet avstyrker förslaget i motionen.

I propositionen redovisas även vattenfallsverkets planer för ett ö v e r f ö r - ingssystem för 800 kV spänning som skall förbinda vissa produktionsanläggningar med större konsumtionsområden i södra och mellersta Sverige. Vattenfallsverket har hos industriverket ansökt om koncession för en sådan ledning från Forsmarks kraftstation till Stockholmsregionen.

I fyra motioner kritiseras planerna på att bygga 800 kV-ledningar. I motionen 1978/79:1496 hemställs om förbud för byggande av 800 kVledningar innan fullständig klarhet råder om den icke-joniserande strålningens effekter på människor och djur. Enligt motionen 1978/79:2406 (c) bör riksdagen besluta att inga 800 kV-ledningar får byggas i avvaktan på att nu redovisade olösta säkerhets- och miljöproblem har bemästrats. I motionen 1978/79:2409 önskas ett uttalande om att vattenfallsverkets planerade utbyggnad av ett överföringssystem för 800 kV spänning för att förbinda produktionsanläggningar och större konsumtionsområden i södra och mellersta Sverige bör avbrytas i avvaktan på att miljöeffekterna av ledningen har klarlagts. Hemställan i motionen 1978/79:2422 (vpk) syftar till ett riksdagsuttalande att ingen utbyggnad av elledningar och transformatorer för 800 kV spänning får ske. Skälet till motionärernas avvisande inställning till 800 kV-ledningen är dels den direkta kopplingen till fortsatt kärnkraftsutbyggnad, dels risken för negativa hälso- och miljöeffekter.

Industriverket har avslutat beredningen av ärendet och har överlämnat ärendet till regeringen för beslut.

Statsrådet Carl Tham svarade den 4 maj på en interpellation (1978/79:159) av Pär Granstedt (c) om kraftledningar för 800 kV spänning. Statsrådet erinrade om sitt ställningstagande i energipropositionen, nämligen att det är nödvändigt med en ändamålsenlig utbyggnad av kraftöverföringssystemet. Detta gäller självfallet, sade statsrådet, även om kärnkraften snabbt avvecklas och ersätts med annan kraftproduktion. En utbyggnad av ett omfattande nät för 800 kV spänning är däremot inte behövlig. Med hänsyn till bl. a. knappa markresurser kan det dock bli aktuellt att i vissa fall bygga enstaka ledningar dimensionerade för 800 kV. Statsrådet menade att ledningar med så höga spänningar inte skall byggas om de medför sådana effekter som interpellanten fruktade. 1 interpellationssvaret redovisades att ett stort antal undersökningar har gjorts utomlands på såväl människor som djur vilka exponerats för starka elektriska fält. Resultaten av dessa är inte helt entydiga. Amerikanska och kanadensiska studier har inte visat på att några skadliga effekter uppstår. Undersökningar i Sovjetunionen tyder däremot på att stålverksarbetare som arbetat i starka elektriska fält har fått skador bl. a. på nerv- och cirkulationssystemen. De undersökningar som gjorts i Sverige ger inte belägg för att bestående skador drabbar dem som arbetar i starka elektriska fält. Utskottet vill erinra om att det aktuella ledningsnätet är avsett att konstrueras på ett

NU 1978/79:60

sådant sätt att fältstyrkan på marken blir densamma som för de 400 kV-ledningar som nu finns.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att industriverket har utrett det framtida behovet av kraftledningar för att tillgodose Stockholmsområdets behov av elenergi. Enligt denna utredning skulle den förväntade konsumtionsökningen medföra att ett antal nya kraftledningar måste byggas. Dessa måste vara klara att successivt tas i bruk fr. o. m. år 1983 för att nuvarande leveranssäkerhet skall kunna upprätthållas.

Bl. a. för att energihushållningen skall förbättras är det nödvändigt att kraftöverföringssystemet byggs ut på ett ändamålsenligt sätt. En möjlighet härvidlag är att minska överföringsforlusterna genom att gå över till ledningar med högre spänning eller kraftigare dimensionering. I fråga om den nu aktuella utbyggnaden är det viktigt att beakta Stockholmsområdets behov av en tryggad elförsörjning. Självfallet bör ledningar med så höga spänningar att de kan medföra negativa miljö- och hälsoeffekter inte komma till stånd. Utskottet utgår från att regeringen allsidigt prövar frågan. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Utskottet vill även erinra om att alternativet till ett kraftöverföringssystem för 800 kV är att bygga flera ledningsnät för 400 kV. Detta alternativ skulle komma att binda mycket stora markarealer.

Energibesparande åtgärder i näringslivet

Sedan år 1974 utgår statsanslag för energibesparande åtgärder i näringslivet. 1 det föregående har utskottet i samband med riktlinjer för energipolitiken behandlat olika förslag som anknyter till detta anslag. I detta sammanhang tar utskottet upp de motionsyrkanden som direkt tar sikte på medelsberäkningen.

Inom den i propositionen beräknade anslagsramen om 300 milj. kr. föreslås 4 milj. kr. för åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader och 1 milj. kr. för prototyper och demonstrationsanläggningarinom trädgårdsnäringen. Förslaget innebär en höjning med 1 milj. kr. Det är avsett att täcka det ökade medelsbehov som följer av den förändring av bidragsreglerna som föreslås i propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen. I tre motioner önskas en ytterligare ökning av bidraget. Denna skulle dock ske genom en omfördelning mellan olika stödåtgärder inom den totala ramen av 300 milj. kr. Längst går motionen 1978/79:2473, där det föreslås att sammanlagt 10 milj. kr. skall anslås till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. I motionen 1978/79:2478 hemställs att, om det i propositionen föreslagna beloppet av 4 milj. kr. visar sig otillräckligt, ytterligare 2 milj. kr. skall kunna utgå efter sedvanlig prövning. I båda motionerna påpekas att det finns ett stort behov av energibesparande investeringar i växthus. I huvudsak samma synpunkter förs fram i motionen 1978/79:2477. Motionärerna anser att för de

NU 1978/79:60

energibesparande åtgärder som bör vidtas inom trädgårdsnäringen erfordras ett betydligt större anslag än de 4 milj. kr. som beräknas i propositionen. Det är därför angeläget, menar de,att 10 milj. kr. kan utgå inom den totala ramen om 300 milj. kr. Yrkande härom ställs dock ej. 1 samband med att de ovan refererade motionsyrkandena liksom motionen 1978/79:2477 i viss del överlämnades till näringsutskottet för behandling uttalade jordbruksutskottet enhälligt att det från de synpunkter som jordbruksutskottet har att företräda syntes angeläget med en ökad statlig satsning på energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Näringsutskottet ansluter sig till jordbruksutskottets bedömning att stödet till åtgärder inom trädgårdsnäringen för byggnader bör öka. Därför tillstyrker näringsutskottet att anslaget energibesparande åtgärder inom näringslivet omfördelas enligt förslaget i motionen 1978/79:2473. Härigenom tillgodoses yrkandet i motionen 1978/ 79:2478 och motsvarande önskemål i motionen 1978/79:2477.

I motionen 1978/79:2317 begärs en ökning av anslaget med 10 milj. kr. Motionärerna önskar att ett stöd av denna omfattning skall lämnas för att en anläggning med solvärmda växthus och en handelsträdgårdsorganisation skall kunna byggas upp i Tornedalen. De hänvisar till positiva erfarenheter som gjorts vid en handelsträdgård i Tornedalen där växthusen uppvärms med solvärme. Utskottet avstyrkte (NU 1977/78:68) förra året ett likartat motionsyrkande och finner inte nu skäl att ändra uppfattning i frågan. Motionsyrkandet avstyrks alltså.

Riksdagen bör enligt motionen 1978/79:2406 (c) besluta att särskilt tillägg för energibesparande åtgärder inom näringslivet skall utgå även till kraftvärmeanläggningar. Motionärerna erinrar om att enligt riksdagens beslut i december 1978 ett särskilt bidrag om 15 % utöver det ordinarie bidraget om högst 35 % av godkända kostnader kan utgå till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet. Enligt bidragsbestämmelserna utgår detta extra tillägg för bl. a. uppförande av mottrycksanläggning. Ett krav är att huvuddelen av utrustningen skall beställas före den 1 juli 1979 och som regel levereras före den 1 juli 1980. Motionärerna önskar en förlängning av dessa tidsgränser så att tilläggsbidraget skall kunna utgå för utrustningar för kraftvärmeverk som beställs före den 1 juli 1981 med leverans före den 1 januari 1981.

Utskottet tillstyrkte för ett halvt år sedan enhälligt regeringens förslag (prop. 1978/79:46, NU 1978/79:13) om de ovan nämnda tidsgränserna för det förstärkta stödet för energibesparande åtgärder inom näringslivet. Utskottet finnér inte nu skäl att göra någon förändring i bidragsreglerna.

1 detta sammanhang tar utskottet även upp ett yrkande i motionen 1978/79:288(vpk)som syftar till att regeringen skall lägga fram förslag om att företagen skall åläggas att installera mottrycksanläggningar där detta bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamt. Förslaget ingår som ett led i vänsterpartiet kommunisternas program för att minska oljeförbrukningen. Motionärerna anser att åtgärderna i de fall då de är ekonomiskt lönsamma ej bör

NU 1978/79:60

subventioneras utan endast underlättas genom goda lånemöjligheter.

Samhället har redan nu vissa möjligheter att bedöma och planera de stora energianvändarnas energihushållning. Som tidigare nämnts krävs enligt 136 a § byggnadslagen tillstånd av regeringen för etablering av industriell eller liknande verksamhet av väsentlig betydelse för hushållningen med energi. Utskottet vill även peka på att det i propositionen förutskickas att en eventuell energihushållningslag bör utgöra grund för bl. a. de direkta initiativ som kan behöva tas för att t. ex. förmå en industri att utnyttja en viss teknik eller att samarbeta med en kommun beträffande spillvärmeutnyttjande. Frågan om behovet av en sådan lag skall enligt propositionen bli föremål för prövning. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Vad i övrigt anförts och föreslagits i propositionen under anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till medelsanvisning. I den mån det skulle uppstå behov av ytterligare medel för bidrag till angelägna projekt bör regeringen kunna återkomma med förslag om medelsanvisning på tilläggsbudget.

Vissa anslagsfrågor

I propositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår skall anvisa 5 milj. kr. till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte samt 7 milj. kr. till Svenska Petroleum Exploration AB. Förslagen tillstyrks.

I fråga om oljeprospektering meddelas i propositionen att av sammanlagt 40 milj. kr. som under budgetåren 1976/77 och 1977/78 har anvisats tili detta ändamål återstår 22 milj. kr. Regeringen föreslår att detta belopp ställs till Svenska Petroleums förfogande för att täcka bolagets kostnader i samband med förvärvet av aktier i det nybildade bolaget.

Enligt hemställan i propositionen skall riksdagen godkänna den förordade användningen av anslaget till oljeprospektering. Utskottet har i det föregående (s. 40 f.) uttalat sig för att en ny organisation för prospektering bildas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu ifrågavarande del.

Energiforskning

Det treårsprogram för forskning och utveckling på energiområdet som riksdagen fastlade år 1975 (prop. 1975:30, NU 1975:30) förlängdes våren 1978 på tre år. Enligt de allmänna mål för energiforskningsprogrammet som statsmakterna (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68, rskr 1977/78:341) har angivit skall detta bidra till att trygga energiförsörjningen och bevara handlingsfriheten. Det är därför viktigt att forskningen inriktas på att

NU 1978/79:60

inhemska och förnybara energikällor skall kunna användas. Vidare bör man söka fä fram metoder för att minska energianvändningen i samhället. Huvudprogrammet Energiforskning är indelat i sex program, av vilka några är uppdelade på delprogram.

Förslagen i propositionen bygger på dessa allmänna riktlinjer. Vissa förändringar föreslås dock. Dessa kommer utskottet att behandla i samband med resp. program. Allmänt uttalar föredraganden att energiforskningsprogrammet måste ha stor bredd, så att ett relativt stort antal utvecklingslinjer kan prövas och värderas. Verksamheten bör syfta till att ge statsmakterna underlag för att mot mitten av 1980-talet fatta beslut om vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som skall drivas vidare med sikte på införande av en viss teknik. Det är därför betydelsefullt att olika delprogram och programelement ingående utvärderas. Detta utgör enligt propositionen en viktig uppgift för delegationen för energiforskning (DFE).

De allmänna riktlinjerna för energiforskningsprogrammet tas upp i två motioner. 1 motionen 1978/79:1476 (m), som väcktes under allmänna motionstiden, föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande enligt de synpunkter som motionärerna för fram. Dessa synpunkter innebär i huvudsak att en omfattande satsning på olika s. k. förnybara energikällor bör ske. Motionärerna begär ingen förändring av nuvarande treårsprogram utan vill endast betona vissa angelägna inslag i vad riksdagen tidigare har beslutat om. Med hänvisning till vad som nyss anförts om energiforskningsprogrammets inriktning konstaterar utskottet att motionärernas önskemål kan sägas vara tillgodosedda. Motionen i ifrågavarande del avstyrks därför.

Förslagen i propositionen i fråga om olika delprogram inom huvudprogrammet Energiforskning kritiseras i motionen 1978/79:2406 (c). Utskottet behandlar dessa delar av motionen i anslutning till de olika delprogrammen. I fråga om den allmänna inriktningen uttalar motionärerna att anslaget till forskning om energihushållning och förnybara energikällor är ytterst blygsamt. De jämför denna satsning med stödet till forskning kring kärnenergin. Motionärerna föreslår ett utöver vad regeringen föreslår kraftigt ökat anslag till forskningsprogrammet.

Utskottet kan inte instämma i motionärernas svepande kritik av propositionens allmänna inriktning. De förslag rörande energiforskning som nu läggs fram har sin utgångspunkt i det forskningsprogram för de närmaste tre åren som riksdagen antog våren 1978. Den viktigaste förändringen i förhållande till 1978 års riktlinjer är att större resurser sätts in på forskning och utvecklingsarbete rörande solvärme-Sol 85. Denna förändring överensstämmer med motionärernas önskemål om en ökad satsning på förnybara energikällor. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:2406 (c) i denna del.

Programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel är indelat i två delprogram, Åtgärder i transportsystemet och Energianvändning i drivsystem. För nästa budgetår beräknas en medelsram

NU 1978/79:60

om 10,7 milj. kr., varav 2,7 milj. kr. är avsedda för det förstnämnda delprogrammet och 8 milj. kr. för det senare. 1 motionen 1978/79:2422 (vpk) föreslås en höjning av anslaget till åtgärder i transportsystemet med 4,3 milj. kr. till totalt 7 milj. kr. Motionärerna erinrar om att energikommissionen enhälligt uttalade sig för kraftfulla åtgärder mot storstadsbilismen. Det är viktigt, anser de, att utvecklingen inom transportområdet inriktas mot system med låga energibehov både när det gäller gods och när det gäller persontransporter. Utskottet finnér inte skäl att föreslå att medelsramen för forskning rörande åtgärder i transportsystemet skall ändras. Motionen i denna del avstyrks. 1 detta sammanhang vill utskottet även erinra om sitt tidigare uttalande i betänkandet 1978/79:59 att ett utvecklingsbolag inom transportområdet skall inrättas.

Programmet Energianvändning för bebyggelse föreslås i propositionen 11 en delvis ändrad inriktning. Programmet är nu indelat i fem delprogram: Effektivare energianvändning, Värmepumpar, Solvärmesystem och energilagring m. m., Planering, styrfaktorer, statistik och Brukarkrav. Insatserna inom programmet avser dels den direkta energianvändningen för bebyggelse av olika slag, dels energianvändningen för byggnads- och anläggningsverksamhet. Föredraganden framhåller att omprioriteringar inom programmet gör det möjligt att väsentligt öka insatserna för forskning och utveckling inom solvärmeområdet. Propositionen bygger på förslag som statens råd för byggnadsforskning har lagt fram.

De innebär i huvudsak att de delar av forskningsprogrammet som har karaktären av praktiskt inriktat utvecklingsarbete med nära anknytning till genomförandet av energisparplanen utgår ur energiforskningsprogrammet. I fortsättningen skall de finansieras från anslag under bostadsdepartementets område. Det gäller huvuddelen av delprogrammet Effektivare energianvändning samt hela delprogrammen Planering, styrfaktorer, statistik och Brukarkrav. I enlighet med de synpunkter som fördes fram vid riksdagsbehandlingen år 1978 (NU 1977/78:68) av energiforskningsprogrammet anmäls nu frågan om en förändring av ansvarsfördelningen och ansvarskonstruktionen för programmet samt frågan om tillskott till dessa av medel från byggforskningsfonden. Den hittills tillämpade ordningen med finansiering av en viss del av huvudprogrammet genom tillskott av avgiftsmedel från byggforskningsfonden skall upphöra. För de nu föreslagna insatserna för solvärmesystem och energilagring beräknas inom programmet energianvändning för bebyggelse 37,5 milj. kr. Totalt anges ett medelsbehov av 67,5 milj. kr. för programmet Sol 85. Härav svarar energiforskningsprogrammet för 37,5 milj. kr., medan medel för lån till forskningsinriktat experimentbyggande beräknas under bostadsdepartementets huvudtitel.

I motionen 1978/79:2406 (c) uttalas att det inte är motiverat att den ökade satsningen på solvärmeområdet finansieras genom att man skär ned anslagen till andra områden. Det är viktigt att också mer grundläggande forskning inom de ovan nämnda delprogrammen hålls uppe på hög nivå anser man.

NU 1978/79:60

65 Motionärerna föreslåratt 15 milj. kr. beräknas för delprogrammet Effektivare energianvändning, 4 milj. kr. för delprogrammen Planering, styrfaktorer, statistik och 3 milj. kr. för delprogrammet Brukarkrav.

Motionärerna utgår från antagandet att anslag till dessa forskningsområden skall upphöra. Så är icke förhållandet. De kommer fortsättningsvis att finansieras i oförändrad omfattning men från anslag under bostadsdepartementets huvudtitel. Utskottet finner sålunda att motionen 1978/ 79:2406 (c) i här berörd del är tillgodosedd och att alltså den förordade anslagshöjningen bör avslås. Utskottet noterar att civilutskottet i sitt betänkande 1978/79:37 behandlar frågor om byggnadsforskning, utveckling och experimentbyggande. Även i motionen 1978/79:2422 (vpk) önskas en höjning av anslaget, till 75 milj. kr.

Vad avser motionärernas kritik av målet för programmet Sol 85 vill utskottet påpeka att det inte föreligger någon motsättning mellan målet förde av regeringen föreslagna insatserna och motionärernas önskemål. Motionärerna har dock en mer positiv bedömning av möjligheterna att snabbt föra ut forskningsresultat i praktisk användning. I denna fråga anför byggforskningsrådet att tekniken i fråga om användning av solvärme visserligen är väl känd men att införandet av ny teknik dock tar mycket lång tid. Det förhållandet gäller i synnerhet om tekniken måste kopplas till byggnader.

Programmet Energiproduktion är indelat i åtta delprogram, nämligen Inhemska bränslen, Kol, Syntetiska drivmedel, Lättvattenreaktorer, Hetvattenteknik m. m., Vindenergi, Avancerad energiteknik och Fusionsenergi. Totalt föreslås för hela programmet 151,8 milj. kr. för det nu kommande budgetåret. För delprogrammet Inhemska bränslen beräknas 42,5 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Verksamheten är f. n. helt inriktad på biomassa, främst odlad energiskog och skogsavfall, samt torv. Föredraganden uttalar att i mån av behov även vissa forskningsinsatser rörande metoder för miljövänlig skifferbrytning bör kunna rymmas inom de ramar som har angivits fördelprogrammet. Behovet av forskningsinsatserna skall analyseras av den utredning som föredraganden avseratt tillsätta för att från miljövårdssynpunkt utvärdera den teknik för skifferbrytning som kan komma att användas i Sverige.

Två motioner tar upp denna utvidgning av verksamheten inom delprogrammet. I motionen 1978/79:2406 (c) avvisas en inskränkning av anslagen till forskning rörande biomassa och torv. Motionärerna förordar att skifferforskningen finansieras över det anslag för lån till processutveckling i Ranstad som finns upptaget i budgetpropositionen. Denna forskning skulle ingå i ett treårigt forskningsprojekt där miljöaspekterna särskilt beaktas. Riksdagen bör enligt motionärerna göra ett uttalande av denna innebörd.

Den forskning rörande skiffer som avses bli finansierad från delprogrammet Inhemska bränslen skall enligt vad utskottet inhämtat inriktas på miljövänlig brytningsteknik och återställningsteknik. I Ranstadsbolaget bedrivs främst forskning rörande processutveckling. Utskottet finner det

5 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 60

NU 1978/79:60

lämpligt att ett organ som är fristående från Ranstadsbolaget blir huvudman för denna forskning. Utskottet kan därför ställa sig bakom förslaget i propositionen. Motionen i denna del avstyrks.

1 motionen 1978/79:2422 (vpk) yrkas att riksdagen skall uttala att inga medel under delprogrammet Energiproduktion skall få användas till forskning om skifferbrytning och uranprodukter. Vad beträffar forskning om skifferbrytning avstyrker utskottet motionsyrkandet med hänvisning till vad som anförts ovan. Något bidrag till forskning avseende uranproduktion utgår inte från detta delprogram. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandet även i övrigt.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1978/79:334, enligt vilken regeringen bör ta initiativ till en svensk anläggning för framställning av metangas ur avloppsvatten eller slam. Motionärerna åberopar att en sådan anläggning f. n. uppförs i USA. De anser att det är angeläget att svenska forskare och tekniker får möjlighet att följa det amerikanska projektet. En liknande anläggning bör snarast byggas i Göteborgs- eller Stockholmsregionen, uttalas i motionen.

Inom energiforskningsprogrammet pågår viss verksamhet som avser metangasjäsning. Vidare har vissa utredningar gjorts beträffande framställning av metangas ur industriavfall resp. biomassa. Utskottet anser sig inte ha skäl att förorda särskilda insatser på grundval av motionsyrkandet.

I motionen 1978/79:1912 hemställsatt riksdagen skall begäraatt 30 milj. kr. skall anvisas under en treårsperiod till nämnden för energiproduktionsforskning (NE). Detta anslag skall utgå utöver NE:s programanslag för innevarande treårsperiod. Det är avsett för utbyggnad av försöksverksamheten i Västerbottens län med ett system för inhemsk bränsleförsörjning. Det i motionen föreslagna anslaget är avsett att täcka den merkostnad som det innebär att utveckla och introducera ny teknik. Motionärerna anser att en koncentrerad satsning i ett län även kan påskynda utvecklingen i andra län.

Utskottet har i sitt betänkande NU 1978/79:59 föreslagit att vissa nationella utvecklingsbolag skall inrättas, bland dem ett för energiområdet. I det föregående har utskottet uttalat sig för att regeringen skyndsamt skall vidta åtgärder för att det sistnämnda utvecklingsbolaget skall komma till stånd. I betänkandet NU 1978/79:59 har utskottet även förordat en försöksverksamhet med särskilda utvecklingsbolag lokaliserade till Jämtlands och Västerbottens län. Syftet med dessa bolag är att få till stånd ett mera aktivt samhälleligt deltagande även ägarmässigt i hela utvecklingsprocessen från idé till färdig produkt. Verksamheten skall samordnas med de regionala utvecklingsfonderna. 1 Västerbottens län pågår med stöd från bl. a. NE projekt för att utveckla lösningar och system för produktion av flis och torv. Några av dessa projekt har enligt vad utskottet erfarit kommit så långt att det finns goda förutsättningar för att de kan föras ut i praktisk tillämpning. Ett viktigt led i energipolitiken är att få fram bränslen som kan utgöra realistiska

NU 1978/79:60

alternativ till oljan. Det arbete i detta syfte som pågår i Västerbottens län bör därför stödjas. Utskottet anser att detta lämpligen bör ske via det särskilda utvecklingsbolaget i nära samarbete med länets utvecklingsfond och föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ger sitt stöd åt en sådan lösning. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionärernas yrkande att NE:s anslag skall höjas med 30 milj. kr.

Enligt ytterligare ett yrkande i motionen 1978/79:1912 bör regeringen lägga fram förslag om att en statlig prisgaranti för biobränsle skall införas. För att inhemskt bränsle skall kunna konkurrera prismässigt med olja krävs enligt motionärerna att under ett inledningsskede en statlig prisgaranti införs. Härigenom skulle konsumenterna garanteras ett pris på inhemskt bränsle som vid varje tillfälle skulle ligga något lägre än oljepriset. Den nyligen tillsatta utredningen om beskattningen av energi m. m. (Dir. 1979:25) skall bl. a. undersöka möjligheten att utforma skatten så att den främjar användning av sådana energikällor och energiråvaror som ersätter olja. Ett viktigt spörsmål är enligt direktiven att få klarlagt i vad mån utnyttjandet av nya energikällor, t. ex. sol, torv, vind och biomassa liksom andra bränslen som ersätter olja, kräver ekonomiskt stöd som bör kopplas till energibeskattningen. Med hänvisning till vad som anförs i utredningsdirektiven räknar utskottet med att motionärernas synpunkter kommer att beaktas i utredningsarbetet. Det finns därför inte skäl för riksdagen att göra en framställning till regeringen enligt motionsyrkandet.

Delprogrammet Lättvattenreaktorer omfattar viss forskning av långsiktig karaktär rörande lättvattenreaktorers säkerhet. Enligt propositionen är verksamheten inom programmet av stor betydelse för att vidmakthålla svensk kompetens när det gäller kärnkraftens säkerhets- och strålskyddsfrågor. En fortsatt satsning inom detta område förutsätter att verksamheten bibehålls på samma nivå och med samma inriktning som under innevarande budgetår. För delprogrammet beräknas ett medelsbehov av 15 milj. kr. för nästa budgetår. I motionen 1978/79:2422 (vpk) uttalas att frågor som rör lättvattenreaktorernas säkerhet och avfallshantering måste lösas. Däremot bör inte någon ytterligare forskning i utvecklande syfte få förekomma. Motionärerna föreslår därför att anslaget till delprogrammet Lättvattenreaktorer beräknas till 10 milj. kr. förbudgetåret 1979/80. Ett yrkande i motionen 1978/79:2406 (c) går ut på att riksdagen skall uttala att forskning rörande lättvattenreaktorer eller modifierade lättvattensystem bör upphöra. Motionärerna anser att NE inte bör vara ansvarigt organ för övrig forskning på området. Säkerhetsmyndigheterna-statens kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut - bör fördela forskningsanslag till säkerhetsinriktad forskning rörande lättvattenreaktorerna. NE:s anslag för detta delprogram bör beräknas till 1 milj. kr. Detta anslag skall göra det möjligt att följa den internationella utvecklingen på området.

Förslagen i motionerna går ut på genomgripande ändringar i det treåriga forskningsprogram som riksdagen antog våren 1978. Dessa ändringar finnér

NU 1978/79:60

utskottet inte anledning att tillstyrka. Vad beträffar medelsramen för delprogrammet Lättvattenreaktorer godtar utskottet vad som föreslås i propositionen. Detta innebär att utskottet tillstyrker medelsberäkningen i propositionen.

Från delprogrammet Hetvattenteknik m. m. stöds forskning rörande bl. a. utnyttjande av geotermisk energi samt distribution och lagring av het- eller varmvatten föruppvärmningsändamål. I propositionen beräknas 7,3 milj. kr. för nästa budgetår fördetta delprogram. I motionen 1978/79:2406(c) uttalas att forskningen och prospekteringen inom för geotermisk energi intressanta områden bör få möjligheter att fortsätta. Motionärerna anser att ett forskningsprojekt vid Chalmers tekniska högskola bör erhålla ett bidrag om 3,5 milj. kr. De förordar därför att anslaget till delprogrammet höjs till totalt 10,8 milj. kr.

Utskottet anser det anslag för forskning rörande hetvattenteknik m. m. som föreslås i propositionen vara till fyllest.

För delprogrammet Vindenergi föreslås i propositionen ett anslag om 36 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Verksamheten bör, uttalar föredraganden, inriktas på att två fullskaliga försöksaggregat skall uppföras och utvärderas. Härigenom skapas till mitten av 1980-talet underlag för vidare bedömningar rörande vindkraften. Av propositionen framgår att de nu beräknade kostnaderna för delprogrammet ligger väsentligt över den kalkyl som låg till grund för ställningstagandena till forskningsprogrammet år 1978 och att medel kommer att behövas för verksamheten under delprogrammet även efter budgetåret 1980/81. Föredraganden tar dock inte nu ställning till denna fråga.

1 motionen 1978/79:2422 (vpk) föreslås att anslaget höjs till totalt 75 milj. kr. för nästa budgetår. Motionärerna tvivlar på att det anslag som beräknas i propositionen kommer att räcka till förde två försöksanläggningar i full skala som NE har föreslagit. Även i motionen 1978/79:2406 (c) förordas en mycket kraftig satsning på utveckling av vindkraft. Motionärerna anser att tre prototyper som representerar skilda tekniska lösningar bör uppföras. Härigenom skulle ett brett tekniskt beslutsunderlag utarbetas. Motionärerna accepterar inte att det nuvarande vindkraftprogrammet försenas. De anser därför att anslaget bör beräknas till 60 milj. kr. Denna anslagshöjning skulle göra det möjligt att uppföra de två första prototyperna i planerad takt. Vidare blir det möjligt att komplettera programmet med ett utvecklings- och försöksaggregat för sjöbaserade vindkraftverk samt med forskning och utveckling av små prototyper av vindkraftverk.

Det första försöksaggregatet levererades i september 1977 och den första fasen i provverksamheten pågick till våren 1978. Offerter på fullskaleprototyper enligt NE:s beställning våren 1978 har i november 1978 lämnats in av fem företag. Priset är ca 50 milj. kr. per prototyp inkl. kringutrustning och provdrift. I den utvärdering av verksamheten hittills som delegationen för energiforskning har låtit utföra (Ds I 1979:4) konstateras bl. a. att kraftsy -

NU 1978/79:60

stemstudier och relevanta vindstudier snarast bör genomföras. Det finns annars risk för att hårdvaruarbetena, som till stor del utförs av företag, alltför mycket kommer att dominera över de andra nödvändiga delarna av vindkraftprogrammet, vilka handhas av bl. a. akademiska institutioner och statens meteorologiska och hydrologiska institut. Utskottet vill påpeka att delegationen i skrivelse till regeringen har anfört att tills vidare endast en prototyp bör upphandlas. Utskottet anser i likhet med regeringen att omfattningen av detta projekt inte nu bör ändras.

Ett utbyggt ekonomiskt stöd för mindre vindkraftverk önskas i motionen 1978/79:2000. Motionärerna anser att goda skäl talar för att samhället väsentligt skall öka de ekonomiska insatserna för att snabbt få i gång produktion av mindre vindkraftverk. Motionärernas förslag syftar främst till att produktion och marknadsföring av vindkraftverk skall få stöd. Utskottet har i det föregående uttalat sig för att ett utvecklingsbolag för energiområdet skall komma till stånd. Ett stöd av det slag motionärerna önskat bör lämpligen lämnas genom ett sådant utvecklingsbolag. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

I motionen 1978/79:2229 föreslås två forskningsprojekt rörande vindenergi. Det ena projektet avser undersökning om uppförande av vindkraftverk på havsplattformar. I det andra projektet skulle undersökas om och hur vindkraft kan utnyttjas för tryckluftsproduktion. Motionären önskar att en särskild utredning skall tillsättas för dessa frågor. Enligt vad utskottet inhämtat ingår vissa studier av sjöbaserade vindkraftsaggregat i NE:s nuvarande planer. Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att göra någon särskild framställning till regeringen i detta ämne.

Två motioner tar upp valet av plats för uppförande av ett fullskaleaggregat. I motionen 1978/79:2405 föreslås att riksdagen skal! besluta att i det fortsatta utredningsarbetet för vindkraft ett försöksområde upprättas på Öland. Utskottet har vid två tidigare tillfällen (NU 1976/77:24, NU 1977/78:68) avstyrkt motionsyrkanden med samma syfte som det nu föreliggande. Utskottet hänvisade förra året till att en omfattande utredning om förutsättningarna för anläggning av vindkraftverk i olika geografiska regioner pågick i vattenfallsverkets regi. Utskottet utgick från att undersökningen även skulle innefatta möjligheterna att förlägga ett vindkraftverk till Öland.

De första aggregaten i full skala är avsedda att uppföras på Gotland och Skånekusten. I valen mellan olika platser för anläggningar av vindkraftaggregat måste hänsyn tas till risk för konflikter med andra planintressen. Utskottet finner inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen.

I motionen 1978/79:475 önskas att riksdagen skall uttala sig för att Marvikens kraftverk skall kompletteras med ett vindkraftverk. Motionären hävdaratt förutsättningarna för ett vindkraftverk är lika goda i Marviken som på andra platser i landet. Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att ta bestämd ställning till var vindkraftverk skall förläggas.

NU 1978/79:60

70 För delprogrammet Avancerad energiteknik beräknas en medelsram om 15 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Från detta delprogram stöds - i enlighet med de riktlinjer som fastlagts - forskning om andra reaktorsystem än lättvattenreaktorer. Huvuddelen av de forskningsinsatser som får stöd från detta anslag avser energilagring, vätgas, avancerad energiomvandling och akvatisk energi. Forskningen rörande avancerade reaktorsystem och alternativa kärnbränslecykler syftar i första hand till bevakning av den internationella utvecklingen inom området.

I motionen 1978/79:2406 (c) önskas att riksdagen skall uttala att den treårsram som fastlades år 1978 bör följas, att resurserna bör inriktas för forskning kring förnybara energikällor och att anslaget bör beräknas till 17 milj. kr.

Enligt utskottets mening motsvarar delprogrammets inriktning i allt väsentligt motionärernas önskemål. Ett särskilt uttalande av riksdagen är därför inte motiverat. Vad beträffar medelsramen godtar utskottet vad som föreslås i propositionen.

Ett yrkande i motionen 1978/79:2422 (vpk) syftar till att riksdagen skall uttala att ingen forskning på briderområdet skall få förekomma. Även i motionen 1978/79:2406 uttalas att forskning och utveckling rörande briderteknik inte bör tillåtas. Utskottet vill erinra om att forskningsinsatserna i fråga om avancerade reaktorsystem främst syftar till att följa den internationella utvecklingen på området. Utskottet som finner att sådan forskning inte bör förekomma anser inte att riksdagen har skäl att göra ett sådant uttalande som motionärerna önskar.

Från delprogrammet Fusionsenergi finansieras bl. a. kostnaderna för Sveriges medverkan i den Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) forskningsprogram. För nästa budgetår föreslås ett anslag av 22 milj. kr. Detta förslag avvisas i motionen 1978/79:2422 (vpk). Motionärerna anser att Sverige bör utträda ur Euratom. De föreslår därför att anslaget till fusionsforskning dras ned och beräknas till 7 milj. kr. för nästa budgetår. Utskottet avvisade våren 1978 ett likartat motionsyrkande (NU 1978/79:68). Utskottet finnér inte skäl att nu ändra uppfattning. 1 sammanhanget vill utskottet påpeka att Sverige icke är medlem i Euratom utan samarbetar med organisationen på basis av ett särskilt avtal. Såvitt gäller anslag för fusionsforskning tillstyrker utskottet propositionen.

I propositionen redovisas att en förändring av Sveriges avtal med Euratom har aktualiserats. Denna förändring gäller avtalets föreskrifter om informationsutbyte, personalutbyte och rättvis spridning av beställningar. Enligt samarbetsavtalet får detta informationsflöde i princip bara omfatta de avtalsslutande parterna samt företag och personer som verkar inom Sverige och gemenskapen. Möjligheten till en vidgning av samarbetet utöver kretsen Euratom-Sverige berörs inte i avtalet. 1 propositionen begärs nu att riksdagen skall medge att regeringen träffar en sådan överenskommelse att samarbetsavtalets föreskrifter om informationsutbyte, personalutbyte och rättvis

NU 1978/79:60

tillämpning av beställningar kan tillämpas även i förhållande till annan part som ansluter sig till Euratoms fusionsforskningsprogram. Utskottet tillstyrker att riksdagen medger regeringen att träffa en sådan överenskommelse.

De medel som erfordras för energiforskning beräknas för nästa budgetår till 287 milj. kr. I propositionen föreslås att av denna totala medelsram 283 milj. kr. skall tas upp under anslaget energiforskning. Återstående 4 milj. kr. avses utgå från anslaget kommittéer m. m.

Förslagen i motionerna 1978/79:2406 (c) och 1978/79:2422 (vpk) avser höjningar utöver regeringens förslag. Yrkandena i den förra motionen torde innebära att anslaget höjs med 74,5 milj. kr. till totalt 367,5 milj. kr. Förslagen i motionen 1978/79:2422 innebär höjning av anslaget om 31 milj. kr. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslaget med det av regeringen begärda beloppet. 1 den mån riksdagens bifall till motionsyrkanden som har behandlats i det föregående medför krav på ytterligare medel under budgetåret 1979/80 torde det få ankomma på regeringen att föreslå att dessa anvisas på tilläggsbudget. Utskottet tillstyrker förslaget om bemyndigande för regeringen att göra vissa långsiktiga ekonomiska åtaganden i samband med energiforskningsprogrammet.

I propositionen redovisas att statens kärnkraftinspektion har anmält ett ökat medelsbehov såväl för förvaltningskostnader som för säkerhetsforskning. Föredraganden anför att kärnkraftinspektionen för nästa budgetår bör få disponera ytterligare medel utöver vad som har beräknats i budgetpropositionen. Dessa medel skall användas forén ökad satsning på sådana åtgärder som leder till att säkerheten i befintliga kärnkraftsblock kan höjas. Kärnkraftinspektionens kostnader täcks genom avgifter. Anslagsbeloppet 1 000 kr. kvarstår därför oförändrat. Förslagen i propositionen har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt yttrande.

I detta sammanhang tar utskottet upp vissa förslag i budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 17). Under punkten E 8 föreslås ett anslag om 1 000 kr. för hantering av radioaktivt avfall. För verksamheten vid anläggningen i Ranstad föreslås en medelsram av 41 milj. kr. för nästa budgetår. Ranstadsanläggningen har nyligen överlåtits till Ranstad Skiffer AB, som har bildats av AB Svensk Alunskifferutveckling (ASA), Studsviks Energiteknik AB och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Bolaget skall förbereda en utvinning av alunskifferfyndigheterna inom Billingenområdet. I budgetpropositionen redovisas att LKAB har hemställt att de lån om sammanlagt 24 milj. kr. som har lämnats till LKAB för processutveckling i Ranstad nu skall föras över till Ranstad Skiffer AB. Föredraganden uttalar att han finner det riktigt att Skifferbolaget får överta detta lån. Utskottet har ingen erinran mot att så sker.

NU 1978/79:60

72 Studsvik Energiteknik AB

Verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB skall enligt de riktlinjei som riksdagen slog fast våren 1978 (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68) koncentreras till områdena kärnenergi och kärnteknisk serviceverksamhet, bränsle och värmeteknik samt långsiktig forskning m. m. Riktlinjerna innebär att bolagets forsknings- och utvecklingsverksamhet vidgas utöver det kärntekniska området och till viss del inriktas mot den icke-nukleära energitekniken.

1 budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 17 s. 187 f.) beräknas ett anslag om 47 milj. kr. för det kommande budgetåret. Detta överensstämmer med bolagets anslagsframställning. Sedermera har bolaget anmält att den pågående omstruktureringen ställer stora krav på investeringar och att kapitalbehovet under de närmaste åren bedöms bli betydande.

I budgetpropositionen uttalas att den angivna ramen för statens bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB alltjämt bör gälla. Det påpekas att omorienteringen av företagets verksamhet bl. a. innebär en ekonomisk press på företaget. Det är därför, anför föredraganden, angeläget att bolaget inte nu engagerar sig i riskfylld verksamhet av begränsad betydelse för Studsviks huvudsakliga uppgifter. Av bl. a. sysselsättningsskäl kan det i vissa fall vara lämpligt att bolaget i begränsad skala tar upp verksamhet med litet inslag av utvecklingsarbete. Staten skall enligt ett konsortialavtal från år 1978 mellan staten och ASEA bl. a. verka för att resurserna i Studsvik kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på atomenergiområdet. Detta avtal gäller till utgången av år 1979.

Stödet utgår som ett särskilt anslag för energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB. Staten och de privata intressenterna bidrar med hälften var av kostnaderna för det arbete som utförs vid Studsvik. Med hänvisning till att förhandlingar mellan staten och ASEA om former och villkor för fortsatt samarbete kommer att inledas förklarar sig föredraganden inte beredd att nu beräkna medel fördetta ändamål efter 1979 års utgång. Ett anslag om 6 milj. kr. föreslås för budgetåret 1979/80.

Studsviks situation kommenteras i två motioner. I motionen 1978/79:656 uttalas att det, även om vissa resurser i Studsvik kan och bör utnyttjas kommersiellt, finns anledning att ifrågasätta om forskningsstationen i längden kan drivas på kommersiella villkor. Vidare påtalar motionären att programansvaret för den statliga forskningen inom de områden där Studsvik har speciella förutsättningar - energi- och miljöteknik - är mycket splittrat. Det torde stå klart, säger motionären, att en samordning och rationalisering blir nödvändig då den nuvarande treårsplanen för forskningen löper ut. Han hemställer därför att riksdagen skall begära utredning och förslag beträffande möjligheterna i framtiden att utnyttja Studsviks forskningsstation effektivt. Vidare förordar han att riksdagen skall begära åtgärder så att programansvariga organ inom statlig energi- och miljöforskning åläggs att inför varje

NU 1978/79:60

utbyggnad av nya experimentella forskningsresurser pröva om det är lämpligt och möjligt att utnyttja Studsviks forskningsstation. Ytterligare ett yrkande syftar till att en särskild Studsviksnämnd skall inrättas. Riksdagen föreslås också i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom synpunkter i motionen om Studsviks framtida roll inom energi- och miljöforskningen och behovet av omprövning av organisation och resursanvändning inom energiområdet samt av huvudmannaskapet för forskningsstationen. Vad gäller den sistnämnda frågan diskuterar motionären om det är lämpligt att det kommersiellt arbetande Studsviksbolaget är huvudman för forskningsstationen.

I motionen 1978/79:2147 önskas att riksdagen skall uttala sig för att de forskningsresurser som finns vid Studsvik skall utnyttjas effektivt och vidareutvecklas.

Otvivelaktigt är läget för Studsvik Energiteknik AB mycket besvärligt. Bolaget genomför en omorientering av sin verksamhet, vilket innebär vissa påfrestningar bl. a. av personalpolitisk art. Genom att statsmakternas intentioner för den fortsatta inriktningen av energipolitiken inte klarlagts uppstår vissa svårigheter att vidmakthålla de resurser som nu finns vid bolaget. Detta gäller på det kärntekniska området framför allt säkerhetsfrågor, strålskydd och avfallshantering. Härför krävs enligt bolaget att medel för nödvändiga investeringar ställs till förfogande. Vidare måste anslag för kollektivforskningen beviljas även för tiden efter 1979 års utgång. Ett annat akut problem för bolaget är frågan om kapitaltillskott. Bolaget önskar fl möjlighet att disponera och generera eget riskkapital för att säkra att ny teknik snarast möjligt kan föras fram till exploatering. Utskottet har förståelse för bolagets synpunkter. Studsvik är en viktig resurs i samhällets satsning på energiteknisk forskning och utveckling. I propositionen 1978/79:115 påpekas i flera avsnitt den uppgift som Studsviksbolaget har i strävandena att utveckla ny teknik när det gäller förnybara bränslen och metoderna för hantering av kol. Utskottet förutsätter därför att regeringen snarast tar initiativ till åtgärder för att säkra att verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB kan vidmakthållas på en hög teknisk nivå. 1 det föregående har utskottet uttalat sig för att utvecklingsbolag inrättas bl. a. för energiområdet och för transportteknik. Utskottet förutsätter att Studsviksbolaget tillförsäkras möjligheter till nära samarbete med det utvecklingsbolag som kan komma att inrättas för energiområdet. Det är viktigt att tillgängliga resurser i fråga om såväl utveckling som organisation utnyttjas så effektivt som möjligt. Vad utskottet har anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med förslagen i motionerna 1978/79:656 och 1978/79:2147. Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att göra en särskild framställning till regeringen i ämnet.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen i fråga om bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB och i fråga om energiteknisk forskning och utveckling vid bolaget.

NU 1978/79:60

74 Statens vattenfallsverk

1 propositionen diskuteras inriktningen av vattenfallsverkets forskningsoch utvecklingsarbete och vissa riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Regeringen biträder ett förslag som verket har lagt fram om att ett förvaltningsbolag skall bildas för att äga och förvalta statens aktier i eldistributionsföretag. Förvaltningsbolagets uppgifter avses bli begränsade till att förvalta verkets intressen i de bolag som redan har bildats av verket, självständigt eiler i förening med andra intressenter. Vattenfallsverket bedriver f. n. forskning och utvecklingsarbete både i egen regi och i samverkan med andra myndigheter, företag och organisationer. I propositionen uttalas att det är viktigt och angeläget att verket ägnar stor uppmärksamhet åt utvecklings- och experimentverksamhet i syfte att utnyttja tekniker för energiutvinning. En kraftfull utvecklingsverksamhet anses motiverad inte endast av energipolitiska skäl utan även av sysselsättangspolitiska skäl. Under de närmaste åren kan man räkna med att byggnadsverksamheten inom vattenkrafts- och kärnkraftsområdena kommer att gå ned. Det finns risk för att sysselsättningen inom de byggande avdelningarna minskar med över 2 000 personer om inte verkets anläggningsverksamhet vidgas till nya områden. Föredraganden understryker att det är viktigt att man i så god tid som möjligt närmare klargör inom vilka områden och under vilka former verkets resurser skall utnyttjas. Vidare är det väsentligt att finna en för de anställda tillfredsställande form för den omställningsprocess som vattenfallsverket av allt att döma står inför. Föredraganden anser att ett intensifierat arbete bör genomföras för att utröna om det finns nya verksamheter inom energiområdet inom vilka verket kan göra betydelsefulla insatser.

Den utvidgning av vattenfallsverkets uppgifter som förutskickas i propositionen avvisas i motionen 1978/79:2406 (c). Någon närmare motivering härför lämnas inte. Av motionen kan dock utläsas att centerpartiet anser att en grundläggande princip för verksamheten inom vattenfallsverket bör vara att verket skall vara ett huvudsakligen kraftproducerande företag. Detta skulle innebära att aktiviteter som gäller utveckling av förnybara bränslen om möjligt bör spridas ut på flera organ.

Utskottet vill understryka betydelsen av att arbetet med att utveckla förnybara bränslen och föra ut dem i praktisk användning får effektivt stöd. Det är viktigt att insatser på olika områden uppmuntras. Om tillgängliga resurser huvudsakligen koncentreras till ett organ riskerar man att inte få önskvärd bredd i verksamheten. Utskottet har i det föregående uttalat sig för att ett utvecklingsbolag för energiområdet skall inrättas; Vissa av de utvecklingsprojekt som vattenfallsverket nu ansvarar för kan ävenledes komma att handhas av ett sådant bolag. Verket bör främst inrikta sin verksamhet på de områden inom energiproduktionen där det besitter särskild sakkunskap. Detta innebär dock inte att verket skall vara förhindrat att gå in

NU 1978/79:60

på nya verksamhetsområden. En viss omorientering är motiverad bl. a. av sysselsättningsskäl. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I motionen 1978/79:2406 (c) yrkas också avslag på regeringens begäran om bemyndigande att till det förvaltningsbolag som vattenfallsverket avser att bilda överlåta de aktier i eldistributionsföretag som staten f. n. innehar. Bemyndigandet skulle även omfatta de aktier som staten senare kan komma att förvärva. Förslaget syftar till att kommunernas ställning på eldistributionsområdet skall stärkas.

Utskottet har ingenting att erinra mot förslaget i propositionen. Inrättandet av ett förvaltningsbolag innebär inte, framhåller föredraganden, att de enskilda distributionsbolagen skall upphöra att vara självständiga juridiska personer. Utskottet vill betona att förvaltningsbolagets tillkomst inte får innebära att det lokala inflytandet över bolagen äventyras i jämförelse med nuläget. En väsentlig synpunkt är att förvaltningsbolag^ kan främja en ändamålsenlig utformning av de berörda distributionsområdena och härigenom bidra till att taxenivån för elström utjämnas. Utskottet avstyrker sålunda det nu berörda yrkandet i motionen 1978/79:2406 (c).

Enligt motionen 1978/79:2406 (c) bör riksdagen uttala sig för att vattenfallsverket skall särredovisa ekonomin för atomkraft, vattenkraft och övrigt. Av verkets driftstat framgår att såväl intäkterna som utgifterna för verksamheten huvudsakligen är sådana som inte direkt kan hänföras till viss typ av produktionsanläggning. Enligt vad utskottet inhämtat har riksrevisionsverket vid revisionsgenomgång av vattenfallsverket framfört önskemål om en uppdelning av vattenfallsverkets intäkter på olika ”rörelsegrenar” - produktionsverksamhet, stamnätsöverföring, distribution. Riksrevisionsverket har inte begärt en särskild uppdelning av intäkter och rörelsekostnader på skilda verksamhetsgrenar.

Utskottet anser sig inte ha anledning att föreslå riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som begärs i det nu nämnda motionsyrkandet.

För vattenfallsverkets utbyggnadsprogram och dess medelsbehov i övrigt föreslås i propositionen en investeringsram av 1 836 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Härav beräknas 359,8 milj. kr. för vattenkraftsanläggningar, 659,3 milj. kr. för kärnkraftsanläggningar och kärnbränsle, 48,3 milj. kr. för övriga värmekraftsanläggningar och 680 milj. kr. för investeringar i distributionsanläggningar. För övriga ändamål, till vilka hör bl. a. kompletteringar och utbyggnad av små vattenkraftverk, beräknas 88,6 milj. kr.

Vidare föreslås en ram om sammanlagt 5 813 milj. kr. för vattenfallsverkets borgensåtaganden. Detta innebär att borgensramen ökas med 1 500 milj. kr. i förhållande till den nu gällande. Skälet härtill är enligt propositionen det behov av borgensteckning som förutses med anledning av Forsmarks Kraftgrupp AB:s upplåning. Vattenfallsverket har räknat med att under kommande budgetår borgen kommer att behöva tecknas för lån om

NU 1978/79:60

ytterligare 1 050 milj. kr. till Forsmarks Kraftgrupp AB. Härav beräknas 600 milj. kr. för att finansiera blocken 1 och 2 i Forsmarks kraftstation och 450 milj. kr. för att finansiera block 3. Verket har förutsatt att staten ersätter vissa kostnader för block 1 i Forsmark under den tid laddning av blocket försenas på grund av prövning enligt villkorslagen (1977:140). Utbyggnaden av Forsmarks kraftstation bör enligt propositionen fullföljas. Enligt den tidsplan som verket har redovisat beräknas blocket bli klart att tas i drift under hösten 1984.

Centerpartiet föreslår i motionen 1978/79:2406 att riksdagen skall besluta att inga ytterligare anslag skall anvisas till reaktorerna 11 och 12 i det kärnkraftsprogram som ingick i 1975 års energipolitiska beslut och att inga statliga garantier får lämnas för dessa reaktorer. Inte heller skall några utländska lån få tas upp för ändamålet. Förbudet skall gälla reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3. Motionärerna menar att riksdagen bör fatta ett principbeslut om avveckling av kärnkraften och att en plan för successiv avveckling av befintliga reaktorer bör upprättas.

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att uppskjuta behandlingen av samtliga frågor som rör fortsatt kärnkraftsutbyggnad i Sverige till dess folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen har ägt rum. Härav följer att investeringar i fortsatt utbyggnad av kärn kraftsanläggningar bör begränsas. Med hänsyn till att anläggningsarbetena på blocken Forsmark 2 och Ringhals 4 beräknas vara färdiga under vintern 1979-1980 kommer den inskränkning som är aktuell att enbart gälla block 3 i Forsmarks kraftstation. Det är dock enligt utskottets mening viktigt att full handlingsfrihet bevaras i avvaktan på resultatet av folkomröstningen. Begränsningar av utbyggnaden bör inte ske på ett sådant sätt att de kan äventyra ett genomförande av Forsmark 3-projektet. Blocket Forsmark 3 bör därför byggas vidare men i reducerad takt och omfattning som garanterar sysselsättning för dem som nu har anställning vid anläggningsarbetena. Enligt den hittills gällande tidsplanen kommer arbetsstyrkan vid blocket att öka kraftigt under budgetåret 1979/80 dels genom att arbetskraft successivt förs över från blocken 1 och 2, dels genom extern rekrytering. Att de som successivt friställs från blocken 1 och 2 under denna period bereds arbete vid block 3 finner utskottet naturligt av hänsyn både till den berörda arbetskraften och till kravet på att projektet skall kunna fullföljas. Extern rekrytering av anläggningsarbetare under budgetåret 1979/80 bör i princip undvikas.

Den reducerade byggnadstakt vid Forsmark 3 som utskottet förordar förutsätter att en överenskommelse kan träffas mellan delägarna i Forsmarks Kraftgrupp AB. Utskottet utgår från att förhandlingar härom kommer till stånd. Att utbyggnadsplanerna ändras påverkar bl. a. förutsättningarna för utbyggnadens finansiering genom att räntor på redan nedlagt kapital måste betalas under en längre tid. Vidare kan merkostnader uppstå hos leverantörerna genom att arbetet inte kan fullföljas enligt ingångna kontrakt.

Finansieringen av utbyggnaden av block 3 sker dels genom tillskott av

NU 1978/79:60

kapital från delägarna, dels genom upplåning på kapitalmarknaden. I propositionen har under investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för budgetåret 1979/80 beräknats 179 milj. kr. för delägartillskott från vattenfallsverket till Forsmarks Kraftgrupp AB för finansiering av block 3. 1 den föreslagna ramen för statliga borgensåtaganden har 450 milj. kr. motiverats med det beräknade behovet av upplåning på kapitalmarknaden avseende finansieringen av block 3. Med hänsyn till svårigheten att bedöma konsekvenserna av den av utskottet förordade neddragningen av arbetsinsatserna rörande block 3 såvitt avser anslags- och lånebehov under budgetåret 1979/80 förordar utskottet att riksdagen beslutar om anslag och borgensram i enlighet med regeringens beräkningar och förslag i avvaktan på att regeringen återkommer med en redovisning av resultatet av de nämnda förhandlingarna.

Inför utskottet har generaldirektören för vattenfallsverket Jonas Norrby framfört synpunkter på ersättnings- och finansieringsfrågor beträffande Forsmarksbolaget. Den fortsatta finansieringen av anläggningen är ett akut problem för bolaget. Utskottet finner det angeläget att frågan om ersättning för ev. förluster, bl. a. de som kan uppstå genom att reaktorernas idrifttagande fördröjs, snarast klarläggs. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför bemyndiga regeringen att under viss förutsättning medge vattenfallsverket att inom ramen för de medel som under investeringsanslaget beräknas för Forsmark 3 temporärt lämna delägartillskott i större utsträckning än som svarar mot verkets andel av aktiekapitalet. Förutsättningen skall vara att regeringen, efter det att förhandlingar har förts med Mellansvensk Kraftgrupp AB, finnér det vara ändamålsenligt att träffa en överenskommelse om neddragen utbyggnadstakt under budgetåret 1979/80.

Vad avser redan färdiga kärnkraftblock räknar utskottet med att ersättningsfrågan kommer att lösas enligt de riktlinjer som dras upp i propositionen 1978/79:218 om lag om förbud mot att under viss tid tillföra reaktorer kärnbränsle m. m. Denna proposition behandlar utskottet i sitt betänkande NU 1978/79:62. Vad utskottet anfört om den fortsatta utbyggnaden av block 3 i Forsmark bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker alltså det nu berörda yrkandet i motionen 1978/79:2406 (c).

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 1978/79:2007, som har väckts under allmänna motionstiden. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande om att de kärnkraftsproducerande företagen skall åläggas att på ett spärrat konto i riksbanken avsätta medel för framtida hantering av utbränt kärnbränsle. Ytterligare ett yrkande i motionen syftar till att den utredning om kärnkraftens radioaktiva avfall, organisations- och fmansieringsfrågor(Dir. 1978:102)som regeringen beslöt om i november 1978 skall få parlamentarisk representation.

Förutsättningarna för denna utredning är i korthet följande. Landshövding Bertil Löfberg är särskild utredare och har en grupp sakkunniga till sitt

NU 1978/79:60

förfogande. Enligt direktiven skall utredaren kartlägga de organisatoriska och finansiella former som hittills har utvecklats i Sverige när det gäller hantering av radioaktivt avfall. Med utgångspunkt i dessa skall han lämna förslag till en samlad framtida lösning av organisations- och finansieringsfrågorna. Utredningsarbetet - som skall redovisas senast den 1 oktober 1979 - skall bedrivas med utgångspunkt i att det ankommer på det företag eller den institution där det radioaktiva avfallet uppstår att svara för omhändertagandet av avfallet. Det långsiktiga ansvaret för det radioaktiva avfallet skall emellertid åvila staten. Utredaren skall lämna förslag till hur hanteringen av aktivt avfall och använt kärnbränsle skall fördelas mellan staten och kraftindustrin. Han skall vidare föreslå ett system för finansiering av framtida utgifter för denna hantering och för slutförvaringen. Det understryks i direktiven att finansieringen måste ordnas så, att det säkerställs att medel kommer att finnas tillgängliga under hela den tidsperiod över vilken utgifterna kommer att sträcka sig. Avgifterna bör enligt direktiven tillföras en särskild statlig fond. Utredaren skall därför studera uppläggningen av andra statliga fonder och föreslå ett fondsystem för kärnkraftens restkostnader. I avvaktan på slutligt bestämmande av kostnaderna skall viss återlåningsrätt kunna övervägas för den verksamhet som samhället ålägger kraftföretagen.

Vad beträffar motionärernas önskemål om parlamentarisk representation i utredningen anser utskottet, bl. a. med hänsyn till att utredaren enligt direktiven bör redovisa resultatet av utredningsarbetet senast den 1 oktober i år, inte att riksdagen bör göra någon framställning till regeringen enligt motionsyrkandet.

När det gäller motionärernas förslag om fondering av medel för finansiering av hantering av utbränt kärnbränsle framgår det av uppdraget åt utredaren att denna fråga skall beaktas.

Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet bör avvaktas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen även i denna del.

Förslag om utbyggnad av kraftvärmeanläggningar förs fram i tre motioner. I två av dessa, 1978/79:288 och 1978/79:2406 (c), förordas en väsentlig satsning från samhällets sida för att stödja de kommuner som planerar att bygga sådana anläggningar. Motionen 1978/79:2420 tar upp och redovisar ingående ett speciellt projekt, nämligen det kraftvärmeverk som vattenfallsverket i samarbete med Södertörns Fjärrvärme AB planerar att uppföra i Botkyrka kommun. Även i motionen 1978/79:2406 (c) berörs detta projekt. I båda motionerna kritiseras regeringens och ansvariga myndigheters handläggning av och beslut i ärendet. Enligt motionen 1978/79:2406 (c) bör riksdagen uttala att kraftvärmeverket i Botkyrka kommun skall fullföljas med kol som ett alternativ vid sidan av olja, inhemska bränslen eller naturgas och att vattenfallsverket skall anvisas erforderliga investeringsmedel härför. I motionen 1978/79:2420 önskas ett uttalande om att frågan om tillstånd att uppföra kraftvärmeverket snarast bör prövas på nytt. Detta är enligt motionärerna motiverat då vattenfallsverket och Södertörns Fjärrvärme AB

NU 1978/79:60

nu planerar även för eldning med fasta bränslen. Om intressenterna i projektet inger en förnyad ansökan härom är det viktigt att denna upptas till behandling omgående, säger motionärerna.

En undersökning som vattenfallsverket har gjort av möjligheterna att utföra anläggningen så att den i framtiden skulle kunna eldas med fasta bränslen visade att endast kol då skulle kunna komma i fråga.

I propositionen (s. 321) redovisas skälen till att regeringen har avslagit ansökan om tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen för uppförande av den planerade oljeeldade anläggningen vid Fittja. Som skäl anges bl. a. att möjligheterna att inom överskådlig framtid försörja södra Stockholmsregionen med värme på annat sätt än från oljebaserade anläggningar skulle bortfalla om kraftvärmeverket skulle byggas för oljeeldning. Regeringen har gett industriverket i uppdrag att i samråd med vattenfallsverket, de berörda kommunerna och Stockholms läns landsting utreda regionens värmeförsörjning och föreslå lösningar som leder till ett minskat oljeberoende. Avsikten är att utredningen skall lägga fram sitt förslag till den 1 juli 1979. Ett syfte med utredningen är att söka ange gemensamma och samordnade lösningar för Stockholmsregionens värmeförsörjning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är mycket angeläget att stöd på olika sätt ges åt utbyggnaden av kraftvärmeverk. Härvid bör man eftersträva att nya verk byggs så att de även kan eldas med andra bränslen än olja. Utskottet förväntar sig att regeringen tar initiativ som stimulerar planering och genomförande av sådan utbyggnad.

Förslag om utbyggnader i befintliga vattenkraftstationer förs fram i tre motioner. Enligt motionen 1978/79:2406 (c) bör det nuvarande stora elkraftsöverskottet medge en kraftigare satsning på effektiviseringar av vattenkraftsanläggningar än vad eljest skulle vara fallet. Motionärerna anser att vattenfallsverket systematiskt bör höja verkningsgraden i äldre turbiner samt verka för en bättre samreglering av kraftstationer i redan utbyggda älvar. Effektivisering av detta slag bör fullföljas under 1980-talet för att dels öka sysselsättningen inom verket, dels göra det möjligt att undanta vissa omtvistade projekt från utbyggnad.

Motionen 1978/79:2414 tar upp frågan om effekti visering av befintliga vattenkraftsanläggningar i en speciell älv, Klaräven. Motionärerna anser att förutsättningarna för att väsentligt öka elkraftsproduktionen och effektivisera befintliga vattenkraftsanläggningar i Klarälven är mycket goda. Härigenom skulle man kunna undvika utbyggnad av kontroversiella älvsträckor, bland vilka särskilt nämns Strängsforsen i övre Klarälven.

Av propositionen att döma synes regeringen ha förbisett möjligheten att öka eltillgången genom effektivisering av befintliga stora vattenkraftverk, anförs i motionen 1978/79:2422 (vpk). Motionärerna hävdar att de tekniska och ekonomiska möjligheterna att effektivisera befintliga vattenkraftverk är mycket betydande. De förordar att en utredning skall tillsättas för att klargöra de tekniska och ekonomiska möjligheterna för en ytterligare effektivisering

NU 1978/79:60

av befintliga vattenkraftverk över 2 MW. Utredningsuppdraget skulle även omfatta förslag om former för effektiviseringen.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden understryka att det är synnerligen angeläget att man eftersträvar ett effektivare utnyttjande av vattenkraften i redan exploaterade älvar. Härom råder inga delade meningar. Föredraganden aviserar i propositionen att vattenfallsverket skall få i uppdrag att utreda och snarast lägga fram förslag om åtgärder som syftar till bättre utnyttjande av befintliga anläggningar och till kompletteringar i förlustminskande och energibesparande syfte. Som exempel härpå nämns bl. a. åtgärder som åstadkommer minskade fallförluster i vattenkraftsstationer, förstärkning av stamnät och regionala nät och utbyte av äldre transformatorer. 1 propositionen 1978/79:127 förordas bland andra åtgärder som skall främja sysselsättningen i Norrbotten tidigareläggning av vissa vattenkraftsutbyggnader. Vidare diskuteras möjligheten att utföra s. k. effektutbyggnader i ett antal befintliga vattenkraftsstationer i Norrbotten. Utskottet går närmare in på dessa frågor i den följande framställningen.

Med hänvisning till vad som anförts förutsätter utskottet att möjligheterna till en effektivisering av befintliga vattenkraftsanläggningar noga följs av vattenfallsverket och regeringen. Motionärernas önskemål torde därmed i allt väsentligt vara tillgodosedda. Att en särskild utredning tillsätts enligt förslaget i motionen 1978/79:2422 finnér utskottet inte motiverat. Utskottet noterar att frågan om det i motionen särskilt nämnda utbyggnadsprojektet Strängsforsen har behandlats av civilutskottet i betänkandet CU 1977/ 78:9.

I detta sammanhang tar utskottet upp tre förslag som syftar till att trygga sysselsättningen inom vattenfallsverket.

Situationen vid anläggningen i Forsmark berörs i motionerna 1978/79:2220 och 1978/79:2359. Enligt den förra motionen bör riksdagen göra ett uttalande om att vissa av motionärerna förordade åtgärder bör vidtas för att trygga sysselsättningen i Östhammars kommun när anläggningsarbetena har slutförts. Följande åtgärder föreslås: statligt stöd för fullföljande av ett planerat industriområde i Hargshamn,

ytterligare prövning av möjligheterna att bygga ett bergrum i Hargshamn för lagring av olja, statligt stöd för uppförande av industrilokaler i Östhammars kommun, utredning och förslag om en anläggning för överföring av fjärrvärme från Forsmarks kraftstation till Stockholm och Uppsala.

Riksdagen bör, föreslås i motionen 1978/79:2359, begära att regeringen påbörjar planering för att erbjuda dem som är bosatta inom Forsmarksregionen annan sysselsättning i god tid före nedtrappningen av kärnkraftsbyggandet i Forsmark. I motionen 1978/79:2248 yrkas att riksdagen skall göra ett uttalande om att ”kommun som oförskyllt åsamkats kostnader genom oklarheten om den framtida energiutbyggnaden erhåller skälig ersättning härför”. Motionärerna erinrarom att Oskarshamns kommun har planerat och

NU 1978/79:60

inriktat sitt bostadsbyggande bl. a. för att kunna tillgodose behovet av bostäder för anläggningspersonalen vid kärnkraftsblocket Oskarshamn 3. Genom att arbetet på anläggningen har uppskjutits har följden för kommunen blivit att ett stort antal lägenheter nu står tomma.

Enligt utskottets mening är det ett viktigt problem som motionärerna har tagit upp. Det har fått ökad aktualitet genom att ett definitivt ställningstagande av statsmakterna till kärnkraftens roll i det svenska energisystemet har skjutits upp i avvaktan på folkomröstning. Om resultatet av folkomröstningen skulle bli en avveckling av kärnkraften kommer samtliga kommuner med kärnkraftsanläggningar att utan egen förskyllan ställas inför en mycket besvärlig situation. Utskottet anser därför att regeringen snarast bör ta initiativ för att utarbeta ett åtgärdsprogram för berörda kommuner. Riksdagen bör göra ett uttalande härom.

Vad avser de konkreta förslagen i motionen 1978/79:2220 vill utskottet påpeka att regeringen den 1 mars i år har beviljat statsbidrag för anläggning av ett industriområde i Hargshamn. De av motionären föreslagna projekten har även berörts i ett interpellationssvar den 26 mars. I sitt svar på en interpellation (1978/79:157) av Nils Hjorth (s) redovisade handelsminister Hadar Cars att regeringen funnit att en lokalisering av ett beredskapslager av olja till Hargshamn är klart olämplig från försvarssynpunkt. Vidare anförde handelsministern att regeringen beviljat statsbidrag för anläggning av industriområdet till 75 % av lönekostnaderna och 30 % av övriga kostnader. Den normala procentsatsen för övriga kostnader för kommunala beredskapsarbeten i denna kommun är 20 %.

Utskottet finner inte att riksdagen har anledning att göra något sådant uttalande som begärs i motionen.

Följderna för Norrbottens län och speciellt Jokkmokks kommun av den väsentliga nedgång i vattenfallsverkets anläggningsverksamhet som kan förväntas på 1980-talet berörs i tre motioner. I motionen 1978/79:1516, som väcktes under allmänna motionstiden, anförs att den pågående successiva avvecklingen av vattenkraftsutbyggnaden inom Jokkmokks kommun kan komma att äventyra kommunens möjligheter att överleva som självständig kommun. Snabba och kraftfulla insatser av såväl kortsiktig som långsiktig karaktär är enligt motionärerna nödvändiga. Bland de åtgärder som nämns är projektering av Tjäkovarats kraftstation samt en utbyggnad av Vietas kraftstation. Motionärerna påpekar att Jokkmokks kommun är en av landets stora elproducenter. För att det skall skapas ekonomiska förutsättningar bör en tillräckligt stor del av vattenfallsverkets vinstmedel avsättas t. ex. som en fond. Dessa fondmedel skulle användas för att dels motverka nedgången i kommunens ekonomi, dels bekosta sysselsättningsskapande åtgärder. Avsättningen av vinstmedel är avsedd att vara en temporär åtgärd. Däremot anser motionärerna att kommunen fortlöpande bör garanteras en andel av de vinstmedel som uppkommer vid en utbyggnad av Tjäkovarats kraftstation. Detta skulle kunna ske genom att vattenfallsverket och kommunen bildar ett

6 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 60

NU 1978/79:60

gemensamt kraftbolag. Ett yrkande i motionen 1978/79:2406 (c) går ut på att regeringen skall bemyndigas att inom ramen för gällande bevarandebeslut inom den fysiska riksplaneringen medge vattenfallsverket att utnyttja överskottsmedel för vattenkraftsutbyggnaden i Norrbotten. Motionärerna torde avse stöd till utbyggnader som är motiverade av sysselsättningsskäl men som inte är kraftekonomiskt motiverade.

Utskottet tar först upp förslagen om bidrag till vattenkraftsutbyggnader som inte är kraftekonomiskt motiverade. Frågan om vattenkraftsutbyggnadernas samhällsekonomiska roll berörs i propositionen. Det redovisas att vattenfallsverket har utrett vilka statliga vattenkraftsutbyggnader som kan tänkas komma till utförande under 1980-talet. Föredraganden konstaterar att för så gott som samtliga dessa projekt gäller att de f. n. inte kan genomföras på strikt kraftekonomiska grunder. Med hänsyn till de strukturproblem som en alltför snabb nedtrappning av vattenkraftsutbyggnaderna kan komma att medföra för vissa orter i Norrland bör enligt föredraganden en del utbyggnader komma till stånd tidigare än vad som skulle bli fallet om enbart de kraftekonomiska förutsättningarna skulle vara avgörande. Härvid blir det dock nödvändigt att statliga medel skjuts till för att täcka den andel av kostnaderna för utbyggnaderna som inte kan förräntas i kraftsystemet. Som exempel på sådana utbyggnader nämns bl. a. planerad tunnel vid Vietas kraftstation samt vissa effektutbyggnader i Lule älv och Skellefte älv. Regeringen häri propositionen 1978/79:127 uttalat sig för att kompletteringen av Vietas kraftstation med en ny tilloppstunnel skall genomföras snarast möjligt. En förutsättning härför är givetvis att utbyggnaden är tillåtlig enligt vattenlagen. För att denna tidigareläggning skall komma till stånd erfordras att ett särskilt medelstillskott anvisasöver statsbudgeten. I fråga om de övriga utbyggnadsprojekten uttalas att det f. n. saknas underlag för ett ställningstagande. Det aviseras att vattenfallsverket skall få i uppdrag att närmare belysa frågan.

Med hänvisning till vad som anförts konstaterar utskottet att vissa icke kraftekonomiskt lönsamma utbyggnader redan nu utförs av sysselsättningsskäl. Utskottet anser dock att ytterligare utbyggnader bör komma till stånd i första hand på orter med struktur- och sysselsättningsproblem. En förutsättning är givetvis att projekten bedöms vara tillåtliga enligt vattenlagen. Sådana samhällsekonomiskt motiverade utbyggnader kommer att medföra behov av särskilda medelstillskott. Dessa bör anvisas över statsbudgeten. Utskottet noterar att den bidragsform föra» finansiera en statlig investering - nämligen att vederbörande affärsverk inte inlevererar sitt överskott - som förordas i motionen 1978/79:2406 (c) är föga ändamålsenlig. Ett sådant system har inte tillämpats sedan 1911 års budgetreform. Vad utskottet anfört om ytterligare utbyggnader av vattenkraftsanläggningar bör ges regeringen till känna som riksdagens mening.

Vad avser de förslag som direkt tar sikte på Jokkmokks kommun delar utskottet motionärernas uppfattning att kraftfulla åtgärder är nödvändiga. Under drygt 20 års tid har en stor del av den i kommunen befintliga

NU 1978/79:60

arbetskraften varit engagerad i utbyggnaden av vattenkraften i Lule älv. Nedtrappningen av vattenfallsverkets verksamhet medför svåra omställningsproblem. Det är nödvändigt att en industriell utveckling kommer till stånd i kommunen. Enligt utskottets mening bör regeringen därför snarast i en allsidig utredning undersöka möjligheterna att lokalisera näringsverksamhet till Jokkmokk. Medel i erforderlig omfattning bör ställas till utredningens förfogande bl. a. för att denna skall kunna initiera viss försöksverksamhet. Utredningen bör bl. a. pröva de förslag som motionärerna fört fram och då även möjligheten att bilda ett särskilt bolag med staten som ägare.

I motionen 1978/79:1497 uttalas att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för och uppbyggnaden av ett energiföretag i Norrbotten. Detta bolag skulle enligt motionärerna tillföras resurser genom att vattenfallsverket skulle avstå från de av verkets anläggningar som ligger i Norrbotten. Vidare tänker sig motionärerna att länets industriföretag skulle erhålla elkraft till ett pris som motsvarar den verkliga produktionskostnaden. Detta skulle vara ett effektivt stöd till den industriella verksamheten i Norrbotten.

Utskottet finner inte skäl att föreslå riksdagen att göra den av motionärerna begärda framställningen till regeringen.

Vad som i övrigt anförs och föreslås i propositionen i denna del har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande folkomröstning om energipolitikens inriktning att riksdagen

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1978/79:211 yrkandet 1 i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt utskottets hemställan under a,

cjavslår motionen 1978/79:232,

d) avslår motionen 1978/79:2408 yrkandet 1 i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt utskottets hemställan under a,

e) avslår motionen 1978/79:2710 yrkandet 2,

2. beträffande anslag till Folkkampanjen mot atomkraft att riksdagen avslår motionen 1978/79:211 yrkandet 2,

3. beträffande kommission for undersökning av visst ärendes behandling inom statens kärnkraftinspektion

att riksdagen avslår motionen 1978/79:762,

4. beträffande lagstiftningen på kärnkraftsområdet

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1476 i ifrågavarande del.

NU 1978/79:60

5. beträffande förstatligande av energisektorn att riksdagen avslår

a) motionen 1978/79:2317 yrkandet 1,

b) motionen 1978/79:2422 yrkandet 3,

6. beträffande utredning om myndighetsorganisationen på energiområdet att

riksdagen avslår motionen 1978/79:1474,

7. beträffande utredning om en varaktig icke-tillväxt i energianvändningen att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2413 yrkandet 4 i nu ifrågavarande del,

8. beträffande ätgärdsprogram för icke-tillväxt inom energianvändningen att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet II 5 A,

9. beträffande särskild koncessionsnämnd

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2422 yrkandet 5,

10. beträffande plan för energihushällningsätgärder m. m.

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandena II 51 och II 5 N,

11. beträffande plan för energihushållning inom transportsektorn att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet II 5 O,

12. beträffande riktlinjer för energihushållning inom industrin, i bostäder, service m. m. och inom transportsektorn

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

13. beträffande de mindre oljeföretagens situation m. m. att riksdagen avslår

a) motionen 1978/79:2406 yrkandet II 6 A,

b) motionen 1978/79:2410,

14. beträffande samarbete mellan staten och oljeföretagen att riksdagen avslår motionen 1978/79:2357 yrkandet 7,

15. beträffande Svenska Petroleum AB:s verksamhet

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2357 yrkandet 5,

16. beträffande upphandling av olja för överstyrelsen tor ekonomiskt forsvar

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2357 yrkandet 6, beträffande statlig garanti tor oljeutvinning att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del godkänner den i propositionen föreslagna utvidgningen av användningsområdet för statlig garanti för oljeutvinning m. m.,

18. beträffande riktlinjer för försörjning med olja

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i

NU 1978/79:60

ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna riktlin -

räffande import av naturgas, m. m. att riksdagen

dels med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del och med avslag på

a) motionen 1978/79:1029,

b) motionen 1978/79:2406 yrkandena II 6 B - II 6 F,

c) motionen 1978/79:2422 yrkandet 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet II 9 A,

20. beträffande lokalisering av en LNG-terminal till Karlshamn att riksdagen avslår motionen 1978/79:2021,

21. beträffande./ö/s/cwrtgs- och utvecklingsarbete rörande naturgas att riksdagen avslår motionen 1978/79:2415,

22. beträffande åtgärder för att utnyttja torv, skogsavfall och flis att riksdagen avslår

a) motionen 1978/79:808 yrkandet 2,

b) motionen 1978/79:1009,

c) motionen 1978/79:1521,

d) motionen 1978/79:2016,

e) motionen 1978/79:2229 yrkandet 2 c,

23. beträffande åtgärder för att stödja insatser i Norrbottens län ifråga om inhemska bränslen

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:127 moment 4.4 i ifrågavarande del och med avslag på

a) motionen 1978/79:1502 i ifrågavarande del,

b) motionen 1978/79:1662,

c) motionen 1978/79:2224 yrkandet 5,

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande utvecklingsbolag för utnyttjande av skogsavfall, torv och hushållsavfall

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2406 yrkandena II9 B och II9 C, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. beträffande översyn av försörjningsberedskapen inom el-, olje- och dataområdena

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2012,

26. beträffande anläggning för tillverkning av metanol

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1529 och motionen 1978/79:2406 yrkandet II 6 O som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1978/79:60

27. beträffande framställning av etanol

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2210,

28. beträffande utvecklingsprogram för framställning av vätgas som drivmedel, m. m.

att riksdagen avslår motionen 1978/79:542 yrkandet 1,

29. beträffande en särskild delegation för alternativa drivmedel

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2416 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. beträffande riktlinjer i fråga om bränsleförsörjning

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna riktlinjer för energipolitiken i vad avser följande bränslen: kol, torv, skogsavfall, m. m. och odlad biomassa, hushållsavfall och alternativa drivmedel,

31. beträffande utnyttjande av solvärme

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del och med avslag på

a) motionen 1978/79:2406 yrkandet II 6 R,

b) motionen 1978/79:2422 yrkandet 13 godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

32. beträffande alternativa energikällor vid uppvärmning av byggnader att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet II 5 L,

33. beträffande utvecklingsbolag för solvärme och vindkraft

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2406 yrkandena II 9 B och II 9 C, båda i ifrågavarande del, och motionen 1978/79:2422 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen tili känna vad utskottet anfört,

34. beträffande utveckling av värmepumpar

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

35. beträffande riktlinjer för främjande av landsbygdens elektrifiering att

riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:478, motionen 1978/79:549 yrkandet 1, motionen 1978/79:1484, motionen 1978/79:2406 yrkandet II 10 och motionen 1978/ 79:2419 yrkandet 1 godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

36. beträffande anslag till landsbygdens elektrifiering

riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 17 i vad avser anslaget E 7, motionen 1978/79:549 yrkandet 2 och motionen 1978/79:2419 yrkandet 2 till Främjande av

NU 1978/79:60

landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

37. beträffande kommunernas förköpsrätt till eldistributionsföretag att riksdagen avslår motionen 1978/79:1473, motionen 1978/ 79:1500 och motionen 1978/79:2406 yrkandena II 2 A och II 2 B,

38. beträffande skyldighet för eldistributör att mottaga elkraft att riksdagen avslår

a) motionen 1978/79:1015 och motionen 1978/79:2406 yrkandet II 2 D,

b) motionen 1978/79:2023,

39. beträffande kommunernas förhandlingsrätt i e/distributionsfrågor att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet II 2 F,

40. beträffande utredning om taxe- och prissättning inom energisektorn att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2014 och motionen 1978/79:2406 yrkandet II 2 E,

41. beträffande kommunernas rätt att disponera stamnätet

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet II 2 C,

42. beträffande byggande av 800 kV ledningar

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:1496, motionen 1978/79:2406 yrkandet II7 D, motionen 1978/ 79:2409 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2422 yrkandet 18 godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

43. beträffande riktlinjer för energipolitiken i vad avser kraftöverföring och eldistribution

att riksdagen godkänner de i propositionen 1978/79:115 bilaga 1 avsnittet 10.8 angivna riktlinjerna i den mån dessa inte omfattas av utskottets hemställan under 35-42,

44. beträffande energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader att

riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget E 5 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2478 yrkandet 1 samt med bifall till motionen 1978/79:2473 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort om en omfördelning inom det anvisade anslagsbeloppet,

45. beträffande bidrag till en experimentell handelsträdgårdsanläggning i Tornedalen

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2317 yrkandet 2,

46. beträffande ökat stöd till kraftvärmeanläggningar

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet II 6 J,

47. beträffande åläggande för företag alt installera mottryekskraft

NU 1978/79:60

att riksdagen avslår motionen 1978/79:288 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

48. beträffande anslag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget E 5, i den mån propositionen inte i denna del omfattas av utskottets hemställan under 44,

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1979/80 i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfort ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtagande om högst 25 000 000 kr. under budgetåret 1980/81 och högst 15 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

b) till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.,

49. beträffande vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget E 6 till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

50. beträffande medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration AB

att riksdagen till Medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration AB för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.,

51. beträffande oljeprospektering

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om användningen av reservationsanslaget Oljeprospektering,

52. beträffande vissa uttalanden om program för energiforskningen att riksdagen avslår

a) motionen 1978/79:1476 i ifrågavarande del,

b) motionen 1978/79:2406 yrkandet II8 A i ifrågavarande del,

53. beträffande forskning rörande energianvändningen för transporter och sam färdsel

att riksdagen med bifall till propostionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2422 yrkandet 19 godkänner i

NU 1978/79:60

propositionen angivna riktlinjer,

54. beträffande forskning rörande energianvändning för bebyggelse att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 1 och med avslag på motionen 1978/79:2406 yrkandena II 8 A och II 8 B, båda i ifrågavarande del, och motionen 1978/79:2422 yrkandet 20 godkänner i propositionen angivna ändrade riktlinjer,

55. beträffande forskning rörande skiffer

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2406 yrkandena II 8 A och II 8 B, båda i ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

56. beträffande stöd i\\\forskning om skifferbrytning och uranproduktion att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2422 yrkandet 21

57. beträffande framställning av metangas

att riksdagen avslår motionen 1978/79:334,

58. beträffande försöksverksamhet med inhemsk bränsleförsörjning i Västerbottens län

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1912 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. beträffande prisgaranti för biobränsle

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1912 yrkandet 2,

60. beträffande forskning rörande lättvattenreaktorer

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2422 yrkandet 23 och motionen 1978/79:2406 yrkandena II 8 A och II 8 B, båda i ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

61. beträffande forskning rörande hetvattenteknik m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2406 yrkandena II 8 A och II 8 B, båda i ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

62. beträffande forskning rörande vindenergi att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2406 yrkandena II 6 P och II 8 B i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2422 yrkandet 22 godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

NU 1978/79:60

b) avslår motionen 1978/79:2000,

c) avslår motionen 1978/79:2229 yrkandet 2e,

63. beträffande vindkraftverk till Öland

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2405,

64. beträffande för lagun ing av ett vindkraftverk till Marviken att riksdagen avslår motionen 1978/79:475,

65. beträffande forskning om avancerad energiteknik att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2406 yrkandena II 8 A och II 8 B, båda i ifrågavarande del, godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

b) avslår motionen 1978/79:2422 yrkandet 24,

66. beträffande forskning rörande fusionsenergi

att riksdagen med bifall till propositonen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2422 yrkandet 25 b godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

67. beträffande ändring av avtalet mellan Sverige och Euratom

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 3 medgeratt regeringen träffar överenskommelse om ändring av avtalet om samarbete mellan Sverige och den europeiska atomenergigemenskapen inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,

68. beträffande riktlinjer i övrigt för Huvudprogram Energiforskning att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna ändringar av riktlinjerna för verksamheten inom Fluvudprogram Energiforskning i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan under 52 och 53 samt 55-66,

69. beträffande anslag till energiforskning

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 momenten 4 och 5

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1979/80, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 250 000 000 kr. för budgetåret 1980/81, högst 200 000 000 kr. förbudgetåret 1981/82 och högst 100 000 000 kr. för budgetåret 1982/83,

b) till Energiforskning för budgetåret 1979/80 under fjortonde

NU 1978/79:60

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 283 000 000 kr.,

70. beträffande anslag lill stålens kärnkraftinspektion

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 i vad avser anslagen E 2 och E 3 anvisar

a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhets/örskning för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

71. beträffande ändrade beräkningar för utgifter för statens kärnkraftinspektion att

riksdagen med anledning av vad som anförs i propositionen 1978/79:115 bilaga 15 under punkterna E2 och E3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

72. beträffande anslag till åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 i vad avser anslaget E 8 till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. förbudgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

73. beträffande lån till processutveckling i Ranstad att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 i vad avser anslaget V:15 såvitt gäller medelsanvisning till Lån till processutveckling i Ranstad för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 41 000 000 kr.,

b) med anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 17 i vad avser anslaget V:15 i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

74. beträffande inriktning av verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:656 och motionen 1978/79:2147 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

75. beträffande bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten F14 till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB förbudgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 47 000 000 kr.,

76. beträffande anslag till energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB

NU 1978/79:60

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten F 15 till Energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

77. beträffande utvidgning av vattenfallsverkets verksamhet

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget I.F: 1 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2406 yrkandet II 11 A som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

78. beträffande bemyndigande att överlåta statens aktier i eldistributionsföretag att

riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget I.F: 1 moment 2 och med avslag på motionen 1978/79:2406 yrkandet II 2 G bemyndigar regeringen att till ett förvaltningsbolag överlåta de aktier i eldistributionsföretag som staten f. n. innehar eller senare kan komma att förvärva,

79. beträffande benämningen av viss tjänst

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget I.F: 1 moment 3 bemyndigar regeringen att ändra benämningen av tjänst som förrådsdirektör till materialdirektör,

80. beträffande vattenfallsverkets redovisningsprinciper

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet II 11 C,

81. beträffande anslag till kraftstationer m. m. samt vissa borgensåtaganden att

riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget I.F: 1 momenten 1 och 4 och med avslag på motionen 1978/79:2406 yrkandet II 7 A

a) till Kraftstationer m. m. förbudgetåret 1979/80 under statens affärsverksfonder anvisar ett investeringsanslag av 1 830 000 000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån intill sammanlagt 5 813 000000 kr., varav högst 160 000 000 kr. till eldistributionsföretag,

82. beträffande parlamentarisk representation i kommittén för kärnkraftens radioaktiva avfall

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2007 yrkandet 2,

83. beträffande finansiering av hantering av utbränt kärnbränsle att riksdagen avslår motionen 1978/79:2007 yrkandet 1,

84. beträffande stöd till utbyggnad av kraftvärmeanläggningar

att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2406 yrkandet II 6 I och motionen 1978/79:2420 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1978/79:60

85. beträffande utbyggnader av befintliga vattenkraftanläggningar att riksdagen avslår

a) motionen 1978/79:2406 yrkandet II 6 Q,

b) motionen 1978/79:2414,

c) motionen 1978/79:2422 yrkandet 14,

86. beträffande sysselsättningen inom vattenfallsverket

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2220, motionen 1978/79:2359 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2248 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om initiativ för att utarbeta ett åtgärdsprogram för kommuner med kärnkraftsanläggningar,

87. beträffande tidigareläggning av vattenkraftsutbyggnader

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:127 moment 4.4 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1516 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2406 yrkandet II 6 L som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ytterligare vattenkraftsutbyggnader på orter med strukturoch sysselsättningsproblem,

88. beträffande inrättande av ett energibolag i Norrbotten att riksdagen avslår motionen 1978/79:1497,

89. beträffande uppskov med behandlingen av vissa ärenden att riksdagen

a) beslutar att till riksmötet 1979/80 uppskjuta behandlingen av

dels propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken bilaga 1 i vad avser de riktlinjer som inte har behandlats i det föregående ävensom lagförslagen, dels följande motioner i angiven del, nämligen 1978/79:288 yrkandet 1 (delvis) samt yrkandena 2 och 3, 1978/79:1014 yrkandena 2-5,

1978/79:1476, i den mån den inte har behandlats i det föregående,

1978/79:1642 yrkandet 1,

1978/79:2006 yrkandena 1 och 2,

1978/79:2026,

1978/79:2224 yrkandet 3, i den mån motionen inte i denna del har behandlats i näringsutskottets betänkande 1978/79:41, 1978/79:2229 yrkandena 1 och 2 a,

1978/79:2317 yrkandena 3 och 4,

1978/79:2359 yrkandet 2,

1978/79:2406 yrkandena I, II 3 A-II 3 D, II 4 A, II 4 B, II 4 D—II 4 H, 115 B, II 6 G, 116 H, II 6 K, II 7 B, II 7 C och II 7 E,

1978/79:2407,

NU 1978/79:60

1978/79:2409, i den mån den inte har behandlats i det föregående,

1978/79:2411,

1978/79:2412,

1978/79:2422 yrkandena 1, 7, 10, 16 och 17,

b)avslår motionen 1978/79:2406 yrkandet I i den mån motionen

inte i denna del tillgodoses enligt utskottets hemställan under

a.

Stockholm den 28 maj 1979

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c) (mom. 3-89), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s)(mom. 13-21,31 -89), Fritz Börjesson (c) (mom. 1-12,19-89), Arne Blomkvist (s)(mom. 1-18,86-89),Sven Andersson i Örebro (fp)(mom. 1^4,19-21, 31-89), Nils Erik Wååg (s)(mom. 1-4,19-21, 31-89), Birgitta Hambraeus (c), Ingvar Carlsson (s)(mom. 5-85), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s) (mom. 1-4, 19-21, 31-89), Karl-Anders Petersson (c) (mom. 13-18), Ivar Högström (s) (mom. 5-18, 22-30), Rune Ångström (fp) (mom. 5-85), Ingegärd Oskarsson (c) (mom. 1, 2), Lennart Pettersson (s) (mom. 5-12, 22-30), Karl-Erik Häll (s) (mom. 5-85), Rune Jonsson i Husum (s) (mom. 13-18), Olof Johansson (c). Rune Johansson i Ljungby (s). Bertil Dahlén (fp) (mom. 13-18) och Hugo Bergdahl (fp) (mom. 1-12, 22-30, 86-89).

Reservationer

1. beträffande folkomröstning om energipolitikens inriktning (mom. 1) av Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus, Ingegärd Oskarsson och Olof Johansson (alla

c) som anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 27 med ”Det mått” och slutar på s. 29 med ”om folkomröstningen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först ta upp frågan om det energipolitiska områdets lämplighet för folkomröstning. Såsom framhålls i motionen 1978/79:232 är energisystemets utformning av synnerligen väsentlig betydelse för samhällsstrukturen i stort. Det är också uppenbart att kärnkraften har en speciell och avgörande inverkan på energisystemets utformning.

En fortsatt utbyggnad av kärnkraften medför bl. a. att nya ekonomiska resurser binds för detta ändamål. Vårt land skulle härigenom bli alltmer elberoende och samtidigt med detta mera utlandsberoende. Ett ökat oberoende förutsätter att hela kärnbränslecykeln etableras inom landet, dvs.

NU 1978/79:60

uranbrytning, anrikning, kärnkraftsanläggningar, ev. upparbetning av använt bränsle samt förvaring av avfallet. De mycket omfattande investeringar m. m. som fordras härför skulle givetvis på ett dramatiskt sätt låsa fast oss i kärnkraftsberoendet och minska resursutrymmet både för satsningar på inhemska alternativa energikällor och för hushållning och andra utvecklingsmöjligheter.

Utskottet önskar också erinra om de speciella risker och säkerhetsproblem som är förknippade med kärnkraften. Olyckor inom hela kärnbränslecykeln, inte minst i kärnkraftsanläggningar, kan få en katastrofal omfattning både i tid och rum. Enligt ENA:s analyser är riskerna för en stor olycka inte oväsentliga. Frågorna rörande det högaktiva avfallets förvaring, så att det kan hållas avskilt från allt liv i tusentals år, är inte lösta. Riskerna för kärnvapenspridning i samband med kärnkraften är stora och uppenbara. Till skydd mot terrorism, sabotage o. d. och för att övriga risker skall bemästras kräver kärnkraften en stark övervakning och kontroll, inte bara av anläggningar utan också i person- och personalhänseende. Det bör även erinras om att kärnkraften till följd av produktionen i stora centraliserade anläggningar kräver omfattande distributionssystem med högspänning och medför ett centraliserat, tekniskt mycket komplicerat, samhälle med minskade möjligheter till folkligt inflytande på utvecklingen. En fortsatt kärnkraftsutbyggnad innebär vidare ett stort ekonomiskt risktagande. Hushållning med energi, t. ex., är samhällsekonomiskt långt lönsammare än ytterligare kärnkraft. Likaså innebär ytterligare resurser till kärnkraften också ett hinder för en avveckling av oljeberoendet genom övergång till förnybara energikällor. Härtill kommer givetvis den osäkerhet som råder beträffande kärnkraftens totala ekonomi. De slutliga kostnaderna för åldersproblem i anläggningar, nedmontering och oskadliggörande av använda reaktorer, avfallshantering m. m. är helt enkelt inte kända.

Enligt utskottets mening är spörsmålet om kärnkraftens framtida roll i energipolitiken av sådan genomgripande betydelse att den bör göras till föremål för rådgivande folkomröstning. Ett särskilt skäl härför är frågans stora betydelse för individen och för kommande generationer. Dessutom föreligger skilda expertbedömningar i frågan. En folkomröstning kommer att föregås av en omfattande och genomträngande belysning som underlättar för medborgarna att ta ställning till ett energipolitiskt vägval.

I fråga om behovet av en folkomröstning vill utskottet först erinra om att frågan om kärnkraften varit kontroversiell i en lång följd av år, vilket kommit till uttryck inom näringsutskottet liksom vid riksdagsbehandlingarna m. m. Sålunda motsatte sig centerpartiets företrädare såväl i utskottet som i riksdagen fortsatt satsning på kärnkraft redan år 1973. Detta ställningstagande har därefter under de följande åren fullföljts av partiets företrädare både vid ställningstaganden inom utskottet och vid omröstningar i riksdagen.

I den regeringsförklaring som lämnades av trepartiregeringen hösten 1976

NU 1978/79:60

fastes särskilt avseende vid energipolitiken. Det erinrades sålunda om att kärnkraften är förenad med stora problem och risker, och det ställdes krav på att kärnkraftsaggregat inte skulle få tas i drift om det inte visats att en helt säker slutlig förvaring av det högaktiva avfallet kan ske. En beredskapsplan för avveckling av kärnkraften skulle vidare upprättas och sättas i kraft om säkerhetsproblemen inte kunde lösas. Vidare skulle enligt regeringsförklaringen klarläggas möjligheten att om opinionen fortfarande var starkt splittrad företa en rådgivande folkomröstning.

Utskottet önskar erinra om att opinionen alltjämt är splittrad i fråga om kärnkraftens roll i energipolitiken. Bl. a. visar olika opinionsundersökningar utförda vid skilda tidpunkter att det bland anhängare till partier som i riksdagen befrämjat kärnkraftens utbyggnad finns ett mycket starkt inslag av motståndare till kärnkraften. Det har därigenom klarlagts att riksdagens sammansättning inte är representativ för folkmeningen i denna ytterst väsentliga fråga. Utskottet delar således uppfattningen att en rådgivande folkomröstning bör komma till stånd.

I fråga om lämplig tidpunkt för en folkomröstning i kärnkraftsfrågan är det givetvis angeläget att den nuvarande oklarheten om den framtida energipolitikens inriktning undanröjs så snart som möjligt. Omröstningen bör därför genomföras utan onödigt dröjsmål. I motionen 1978/79:232 anförs att folkomröstningen bör genomföras senast i samband med de allmänna valen den 16 sept. 1979. Detta har emellertid omöjliggjorts av utskottsmajoritetens senkomna omprövning av folkomröstningsförslaget. 1 detta sammanhang vill utskottet också erinra om den namninsamling som förekommit till förmån för en folkomröstning rörande kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen. Namninsamlingen, som genomfördes helt på grundval av ideella insatser och under en tid av en dryg månad resulterade i omkring 525 000 namnunderskrifter, avbröts sedan det i princip stod klart att majoritet av riksdagen uppnåtts för en folkomröstning. Det har dock beräknats att antalet namnunderskrifter skulle ha fördubblats om insamlingsarbetet enligt de ursprungliga intentionerna pågått ytterligare en månad. I samband med överlämnande av namnlistan och meddelande av antalet underskrifter till riksdagens talman underströk företrädarna för insamlingskampanjen vikten av att riksdagen under våren fattar de för omröstningens genomförande erforderliga besluten.

1 fråga om innehållet i folkomröstningsfrågorna är det enligt utskottets mening angeläget med sådana formuleringar och preciseringar som dels klargör de principiella skiljelinjerna, dels täcker sådana energipolitiska alternativ som är realistiska och genomförbara så att omröstningsresultatet kan respekteras och fullföljas av statsmakterna. Utskottet finner det vidare från demokratisk synpunkt självklart att det bör ankomma på företrädare för de meningsriktningar som stödjer ett omröstningsalternativ att svara för dess innebörd.

Utskottet har inhämtat att företrädare för olika ideella organisationer och

NU 1978/79:60

sammanslutningar, som genom opinionsbildning arbetat för att stoppa kärnkraftsutbyggnaden och avveckla kärnkraften, samfällt formulerat ett omröstningsalternativ. Detta alternativ har även presenterats vid de särskilda partiledaröverläggningar rörande folkomröstningen som förekommit under maj månad.

Alternativet i fråga innebär att en plan för avveckling av all kärnkraft inom högst tio år och en hushållningsplan för minskat oljeberoende skall genomföras på grundval av fortsatt och intensifierad energibesparing och kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Alternativet innebär vidare att omedelbart stopp genomförs för fortsatt utbyggnad och idrifttagning av kärnkraftverk och att ingen uranbrytning skall tillåtas i vårt land. För de reaktorer som kommer att vara i drift under viss tid skall skärpta säkerhetskrav gälla. Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, skall självfallet en omedelbar avstängning ske av samtliga kärnkraftsreaktorer. ! alternativet ingår också att arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras och att export av reaktorer och reaktorteknologi upphör samt att sysselsättningen ökas genom alternativ energiproduktion, ökat nyttjande av inhemska råvaror och effektivare energihushållning i produktionen.

På grundval av det sålunda formulerade alternativet har centerpartiets företrädare i utskottet angett att en av frågorna i folkomröstningen lämpligen bör formuleras så att den som önskar ett omedelbart stopp för utbyggnad och idrifttagning av kärnreaktorer för energiutvinning, en avveckling av all kärnkraft inom högst tio år samt att ingen uranbrytning tillåts röstar nej.

Under utskottets behandling av ärendet har inte anförts erinran mot att ett alternativ i omröstningen utformas i enlighet med vad sålunda anförs.

Företrädare för moderata samlingspartiet, folkpartiet och socialdemokraterna har framhållit att ett alternativ i folkomröstningen bör grundas på den framlagda energipropositionen 1978/79:115. Man har emellertid inte varit beredd att närmare precisera detta alternativ på sätt som är erforderligt vid en folkomröstning.

Från socialdemokratiskt håll har även framhållits att ytterligare alternativ bör kunna komma i fråga i folkomröstningen, t. ex. därest vissa analyser och utredningar föranleder att en mycket snabb eller omedelbar avveckling måste ske av all kärnkraft. Härtill har företrädarna för moderata samlingspartiet och för folkpartiet framhållit att om akuta säkerhetsrisker o. d. befinns vara så överhängande innebär även det på propositionen grundade alternativet att en omedelbar avstängning kan ske. Utskottet vill till denna del endast påpeka att den omedelbara eller särskilt skyndsamma avveckling som här synes vara i fråga till fullo täcks av det ovan angivna nej-alternativet.

I fråga om upplysningsverksamhet inför folkomröstningen önskar utskottet särskilt framhålla angelägenheten av att denna blir så omfattande och ingående som möjligt. Folkomröstningsfrågorna kräver på grund av sin komplexitet en omfattande debatt och genomlysning.

7 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 60

NU 1978/79:60

98 Enligt utskottets mening bör liksom vid tidigare folkomröstning statliga medel utgå till upplysningsverksamhet. Dessa medel bör utgå i lika omfattning till de olika alternativen i folkomröstningen. Utskottet anser sig kunna utgå från att det vid den nu aktuella folkomröstningen liksom vid de tidigare omröstningarna kommer att bildas kampanjkommittéer som kommer att leda upplysningsverksamhet rörande alternativens innebörd. Det bör ankomma på dessa kampanjkommittéer att svara för de tilldelade statliga medlens användning.

Utskottet önskar också erinra om de högst olika ekonomiska möjligheterna som gäller i detta sammanhang. Kärnkraftsförespråkarna kan sålunda påräkna att vissa finansiella och industriella intressen kommer att ställa omfattande ekonomiska och personella resurser till förfogande i syfte att påverka opinionen och väljarna inför en folkomröstning. Några finansiella eller ekonomiska intressen som på motsvarande sätt kan påräknas stödja ett nej-alternativ finns inte. Dessa olika förutsättningar är inför en folkomröstning från allmän demokratisk synpunkt beklagliga. Någon möjlighet att åstadkomma likhet i detta avseende föreligger inte. Utskottet anser dock att ett förhållandevis generöst statligt stöd till vart och ett av omröstningsalternativen haren viss utjämnande effekt. Medel härför bör anvisas på särskilt anslag.

Medel bör vidare avsättas för folkomröstningens tekniska genomförande och för upplysningsverksamhet rörande själva genomförandet. Dessa uppgifter torde liksom vid allmänna val kunna anförtros riksskatteverket såsom central valmyndighet. Medel för att täcka ifrågavarande kostnader bör upptas på särskilt anslag.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de riksdagsbeslut som erfordras för en folkomröstning rörande kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen bör avse dels antagande av lag rörande folkomröstningen, dels anvisande av medel till upplysningsverksamhet och till administrationen av omröstningen. Utskottet konstaterar även att förutsättningar för sådana beslut föreligger utom i ett avseende. Såsom utskottet framhållit ovan, bör företrädare för de olika omröstningsalternativen ange innehållet i dessa. 1 fråga om ett alternativ, det s. k. nej-alternativet, har erforderliga formuleringar och preciseringar angivits av företrädarna för detta alternativ. Motsvarande formuleringar och preciseringar har emellertid inte presterats för något annat alternativ. Av detta skäl är utskottet förhindrat att föreslå riksdagen fatta ovan angivna beslut.

Utskottet anser det djupt beklagligt att företrädarna för de partier och intressen som inte kan ansluta sig till nej-alternativet uppenbarligen varit ur stånd att nu precisera och formulera alternativ för en folkomröstning. Kravet på en folkomröstning rörande kärnkraftens roll inom energiförsörjningen bärs upp och stöds av en stark folkopinion. Sedan riksdagens samtliga partier under våren tillkännagivit att de avser att medverka till en sådan folkomröstning framstår det som en utmaning mot denna folkopinion att underlåta

NU 1978/79:60

de preciseringar som fordras för omröstningens snara genomförande.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett yrkande i motionen 1978/ 79:2408, som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:115. Motionärerna anknyter till energikommissionens slutbetänkande (SOU 1978:49)”Energi. Hälso-, miljö- och säkerhetsrisker” och till reaktorhaveriet i Harrisburg. De diskuterar kärnkraftens säkerhetsproblem och finner det ”uppenbart att energiministern baserar sitt förslag till fortsatta investeringar i kärnkraftsutbyggnad på en felaktig tolkning av beslutsunderlag och på ett föråldrat material”. Mot denna bakgrund hemställer de att riksdagen skall ge regeringen till känna att informationen i motionen om sannolikheten för en stor olycka m. m. [bör] tas med i övervägandena inför folkomröstningskravet. Motionsyrkandet kan enligt sin ordalydelse anses bli tillgodosett genom att en folkomröstning, såsom nu planeras, kommer till stånd. Det påkallar då ingen särskild åtgärd av riksdagen och avstyrks därför av utskottet.

Arbetarpartiet kommunisterna påyrkar i motionen 1978/79:2710-som har väckts med anledning av propositonen 1978/79:218 om lagom förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m. - att riksdagen, för den händelse en folkomröstning kommer till stånd, skall uttala sig för "ett verkligt ja-alternativ sorn syftar till ett utnyttjande av vårt lands rika resurser för att frigöra landet från beroendet av importerad olja och tillgodose behovet av billig energi”. Utskottet, som på grundval av vad i det föregående har sagts tar för givet att en folkomröstning kommer till stånd, vill icke tillstyrka ett sådant uttalande av riksdagen som motionärerna begär. Hur många alternativ som skall uppställas och hur de skall formuleras är ett spörsmål som i första hand bör besvaras vid de fortsatta överläggningarna mellan partierna.

2. beträffande åtgärdsprogramföricke-lillväxt inom energianvändningen (mom. 8) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Vad avser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det förslag som läggs fram i motionen 1978/79:2406 är enligt utskottets mening väl motiverat.

Det räcker inte med att så som regeringen förordar låta DFE utreda ett sådant alternativ. Det gäller att snarast möjligt vidta åtgärder för att åstadkomma en förändrad inriktning av energipolitiken. I det långsiktiga perspektivet måste energiförsörjningen tillgodoses genom utnyttjande av de förnyelsebara energikällorna och genom en effektivare hushållning med tillgängliga resurser. Det är därför nödvändigt att regeringen snarast låter utarbeta ett program för olika åtgärder i syfte att uppnå nolltillväxt under 1990-talet.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet

NU 1978/79:60

100 II 5 A som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande de mindre oljeföretagens situation m. m. (mom. 13) av Bengt Sjönell, Birgitta Hambraeus, Karl-Anders Petersson och Olof Johansson (alla

c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med "Syftet med” och slutar med "bör begränsas" bort ha följande lydelse:

Läget på oljemarknaden inger oro både i vad gäller prisutvecklingen och i vad gäller tillförseln av olja. Det får förutsättas att regeringen omgående vidtar erforderliga åtgärder för att trygga försörjningen med oljeprodukter. Det är viktigt att såväl oljeföretag som kommuner och andra storförbrukare söker trygga beredskapslagringen och uppnå en ökad försörjningstrygghet genom långsiktiga avtal med oljeproducenter. Det nuvarande beroendet av spotmarknadsköp bör i viss mån begränsas. I detta sammanhang vill utskottet understryka att regeringen bör beakta de mindre oljebolagens utsatta situation. Dessa bolags verksamhet är ett viktigt komplement till de stora internationella oljebolagens. De haren väsentlig uppgift för bränsleförsörjningen. Deras kunskaper och erfarenhet av bl. a. kolhantering och inhemska bränslen innebär att de kan komma att fylla en viktig funktion även i ett samhälle med förändrad produktionsstruktur. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1978/79:2406 och 1978/79:2410 bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet II 6 A och motionen 1978/79:2410 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande upphandling av olja för överstyrelsen för ekonomiskt försvar (mom. 16) av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det inte motiverat att Svenska Petroleum AB skall ha monopol när det gäller leveranser av olja för den statliga beredskapslagringen. Det finns risk för att en sådan monopolställning leder till att staten får betala högre priser för oljeleveranser än vad som skulle ha varit förhållandet vid en fri upphandling. Detta skulle komma att strida mot principerna för den statliga upphandlingen enligt upphandlingsförordningen.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2357 yrkan -

NU 1978/79:60

det 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande import av naturgas m. m. (mom. 19) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 44 med ”Allmänt delar” och slutar på s. 45 med ”delarna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sverige bör satsa på en introduktion av naturgas. En energipolitik som syftar till att öka försörjningstryggheten måste söka sig fram efter skilda vägar. En satsning på nya energikällor - såväl inhemska som importerade - kan innebära att försörjningssituationen förbättras genom en ökad riskspridning. De importalternativ till oljan som finns tillgängliga är kol och gas. Kol har ungefär samma negativa effekter på miljön som olja, medan däremot gasen har stora miljöfördelar jämfört med de två andra bränslena. En satsning på kol i större skala nu innan dess miljöproblem kan bemästras innebären risktagning. För att vårt land skall gardera sig på detta område börén introduktion av naturgas främjas, så att kolintroduktionen kan förskjutas i tiden så länge miljöproblemen inte kan klaras av på ett tillfredsställande sätt.

Enligt utskottets uppfattning kan leveranser av naturgas från avlägset belägna områden balanseras av närförsörjning från Nordsjön eller kontinenten. Genom en kombination av rörtransporterad gas samt flytande naturgas hittransporterad på tankfartyg kan en tillfredsställande leveranstrygghet uppnås. 1 avvaktan på att förhandlingarna mellan Sverige och Danmark slutförs bör det avtal som slutits mellan Swedegas och Sonatrach omförhandlas så att dess giltighet förlängs. Det finns inte någon anledning att avvisa det slutna avtalet, eftersom det kan utgöra ett bra komplement till en uppgörelse om rörtransporterad gas från Danmark eller kontinenten via Danmark.

Den samhällsekonomiska kalkyl som redovisats för den aktuella naturgasintroduktionen visar att underskott kan uppkomma. Den ekonomiska kalkylen varierar dock beroende på vilka antaganden som görs om det framtida olje- och gaspriset. Därtill bör anmärkas att de betydande miljömässiga fördelarna med naturgas inte har tagits in i de gjorda kalkylerna. Dessutom är beräkningarna starkt beroende av vilken olja som ersätts med naturgas. Det gäller både kvalitetsmässigt och med hänsyn till på vilken marknad som oljan inköps.

Utskottet tillstyrker således att regeringen bemyndigas att omförhandla kontraktet mellan Swedegas och Sonatrach i avvaktan på de dansk-svenska förhandlingarnas slutförande. De förberedelser som bedrivs inom Västgas AB i Sverige för import av flytande naturgas (LNG) bör således fortsätta. Därmed får motionen 1978/79:2406 (c) anses besvarad. Härmed tillgodoses även i allt väsentligt önskemålen i motionerna 1978/79:1029 och 1978/ 79:2422.

NU 1978/79:60

102 Utskottet anser även att ett särskilt bolag bör bildas för att leda all den verksamhet i statlig regi som avser fossila bränslen m. m. Härigenom kan man undvika att företag som har att bevaka egna intressen på vissa områden kan få väsentligt inflytande över verksamheten inom sitt område. Under förvaltningsbolaget bör dotterbolag för olika områden inrättas. Utskottet förordar därför att regeringen snarast undersöker möjligheterna att inrätta ett sådant förvaltningsbolag och lägger fram förslag härom.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. att riksdagen

dels med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del och med anledning av

a) motionen 1978/79:1029,

b) motionen 1978/79:2406 yrkandena II 6 B-II 6 F,

c) motionen 1978/79:2422 yrkandet 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dets med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet II 9 A som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande lokalisering av en LNG-termina! till Karlshamn (mom. 20) av Bengt Sjönell, Birgitta Hambraeus, Karl-Anders Petersson och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”enligt motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Frågan om förläggning av en LNG-terminal till Karlshamn bör enligt utskottets uppfattning undersökas vidare i den fortsatta planeringen för införande av naturgas i Sverige. Utskottet förordar att riksdagen gör en framställning till regeringen härom.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2021 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande utvecklingsbolag.för utnyttjande av skogsavfall, torv och hushållsavfall (mom. 24) av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m)som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 48 med ”Utskottet anser” och slutar på s. 49 med ”angiven innebörd” bort ha följande lydelse:

I en reservation (nr 15) till näringsutskottets betänkande NU 1978/79:59 har förslagen om inrättande av utvecklingsbolag för bl. a. områdena energi och transportsystem på goda grunder avvisats. Det sägs där att syftet med förslagen är behjärtansvärt men att det inte kan anses föreligga behov av

NU 1978/79:60

ytterligare en form av utvecklingsstöd. Det uttalandet är tillämpligt även i detta fall. På energiområdet finns det redan nu flera foretag - helt eller delvis statsägda - som sysslar med utvecklingsarbete. Så bedrivs ett viktigt utvecklingsarbete för att få fram inhemska bränslen vid Studsvik Energiteknik AB. Statens vattenfallsverk gör stora insatser bl. a. för att utveckla teknik för vindkraftverk. Utskottet anser att insatserna för att utveckla ny teknik bör i görligaste mån samordnas, så att tillgängliga resurser -såväl finansiella som organisatoriska och forskningsmässiga-kan utnyttjas så effektivt som möjligt.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandena II 9 B och II 9 C, båda i ifrågavarande del,

8. beträffande alternativa energikällor vid uppvärmning av byggnader (mom. 32) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 52 med ”De satsningar” och slutar på s. 53 med ”är motiverad” bort ha följande lydelse:

Det program för forskning och utveckling på solvärmeområdet - Sol 85 - som regeringen nu föreslår är ett steg framåt. De förordade insatserna är värdefulla men kan knappast sägas vara till fyllest om solvärmen snabbt skall kunna överta betydande delar av energiförsörjningen. Det är också nödvändigt att resurser samtidigt satsas på en utveckling av alternativa bränslen. Energipolitiken bör inriktas på att utveckla ett energiförsörjningssystem som bygger på solvärme och ett flertal olika inhemska bränslen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är rimligt att, såsom nu sker, stora resurser sätts av för en ensidig satsning på utbyggnad av kärnkraften.

dels att utskottet under 32 bort hemställa

32. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet II 5 L som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande utvecklingsbolag för solvärme och vindkraft (mom. 33) av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”och vindkraft" bort ha följande lydelse:

Såsom har anförts i det föregående bör riksdagen avvisa förslaget om att ett särskilt utvecklingsbolag skall bildas för energiområdet. Riksdagen bör då givetvis inte göra något uttalande i fråga om ett sådant bolags verksamhet på vindkrafts- och solvärmeområdena.

NU 1978/79:60

dels att utskottet under 33 bort hemställa

33. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406 yrkandena II 9 B och II 9 C, båda i ifrågavarande del,och motionen 1978/79:2422 yrkandet 2,

10. beträffande riktlinjerförfrämjande av landsbygdens elektrifiering (mom. 35) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”De principer” och slutar med ”dåliga foretag” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera de riktlinjer som föredraganden drar upp för glesbygdselektrifieringen. Enligt utskottets mening bör regeringen snarast lägga fram en plan för hur elektrifiering av samtliga återstående oelektrifierade fastigheter skall kunna genomföras på fem år. Försöksverksamhet med utnyttjande av lokala energikällor bör också komma till stånd. Vidare bör upprustningsbidragen till distributionsanläggningar aktivt utnyttjas för att underlätta kommunernas möjligheter att i ökad omfattning ta över eldistributionen inom det egna området.

Även i fortsättningen bör bidrag utgå till ett antal glesbygdsområden och till sådana svaga distributionsföretag som inte utan bidrag kan ta över och rusta upp glesbygdsföretag.

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35. att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del och med anledning av motionen 1978/79:478, motionen 1978/79:549 yrkandet 1, motionen 1978/79:1484, motionen 1978/79:2406 yrkandet II 10 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2419 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om landsbygdens elektrifiering,

11. beträffande anslag till landsbygdens elektrifiering (mom. 36) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”budgetåret 1979/80” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett väsentligt högre belopp än det som föreslås i propositionen bör utgå för detta ändamål. I enlighet med förslaget i motionerna 1978/79:549 och 1978/79:2419 bör ett anslag om 10 milj. kr. beräknas för nästa budgetår.

dels att utskottet under 36 bort hemställa

36. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 17 i vad avser anslaget E 7 och med bifall till motionen 1978/79:549 yrkandet 2 och motionen 1978/79:2419 yrkandet 2

NU 1978/79:60

till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

12. beträffande kommunernas förköpsrätt till eldistributionsföretag (mom. 37) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”enligt motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att eldistributionen bör ses som en väsentlig del av den kommunala energiplaneringen. En väg att stärka det kommunala inflytandet över eldistributionen är att tillförsäkra kommunerna förköpsrätt till eldistributionsföretag inom den egna kommunens område. Detta överensstämmer väl med de synpunkter som Svenska kommunförbundet har fört fram vid olika tillfällen. En sådan förköpsrätt utesluter inte möjligheter till samarbete över kommungränserna bl. a. för att genomföra en utjämning av eltaxorna mellan kommuner.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1473, motionen 1978/79:1500, motionen 1978/79:2406 yrkandena II 2 A och 11 2 B som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande skyldighet för eldistributör att mottaga elkraft (mom. 38) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”1 propositionen” och slutar med ”därför motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter att förslag om skyldighet för distributör att ta emot elkraft kommer att föreläggas riksdagen så snart den i det föregående nämnda översynen av ellagen har slutförts i berörda hänseenden.

dels att utskottet under 38 bort hemställa

38. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1015 och med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet II2 D och motionen 1978/79:2023 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1978/79:60

14. beträffande kommunernasförhandlingsrätt i eldistributionsfrågor(mom. 39) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "Motionsyrkandet avstyrks" och slutar med "stora elproducenter” bort ha följande lydelse:

Syftet med förslaget är att stärka kommunernas ställning i vad avser eldistributionen. Som läget nu är befinner sig de kommuner som är beroende av råkraftsleveranser från kraftföretag i underläge vid förhandlingar om råkraftspriser.

Utskottet anser därför att den nuvarande förhandlingen i det enskilda fallet mellan kommun och berört kraftföretag bör kompletteras med förhandlingsrätt på riksnivå mellan Svenska kommunförbundet och lämplig samorganisation för kraftföretagen, alternativt vattenfallsverket som ledande företag på elområdet.

dels att utskottet under 39 bort hemställa

39. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet II 2 F som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

15. beträffande utredning om t axe- och prissättning inom energisektorn (mom. 40)av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "Som utskottet” och slutar med "nämnda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att alla möjligheter att begränsa ökningen av elkonsumtionen bör tas till vara. Ett styrmedel är då taxe- och prissättningen. En åtgärd som skulle kunna ge abonnenterna stimulans till att spara elström är att öka de rörliga avgifternas relativa andel, i första hand beträffande lågspänningstarifferna. Utskottet förutsätter att dessa frågor kommer att beaktas vid utformningen av den i propositionen aviserade energihushållningslagen.

dels att utskottet under 40 bort hemställa

40. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2014 och motionen 1978/79:2406 yrkandet II 2 E som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1978/79:60

16. beträffande kommunernas rätt au disponera stamnätet (mom. 41) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på som börjar på s. 58 med ”Utskottet konstaterar” och slutar på s. 59 med ”i motionen" bort ha Följande lydelse:

Enligt utskottets mening aktualiserar motionärerna en viktig fråga. En omfattande utbyggnad av kraftvärme i kommunerna kommer att medföra ett behov att föra över elström mellan olika kommuner och kraftföretag. I de fall då kommunerna producerar elström i mottrycksverk bör de även ha rätt att överföra elkraft över stamnätet. Riksdagen bör alltså göra ett uttalande härom.

dets att utskottet under 41 bort hemställa

41. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet II 2 C som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande byggande av800 k Vledningar(mom. 42) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Bl. a. för” och slutar med ”utskottet motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det är motiverat att vattenfallsverket nu får tillstånd att bygga ett överföringssystem för 800 kV-spänning. I en situation där svenska folket i en folkomröstning uttalat sig för en avveckling av kärnkraften behövs ej ett distributionssystem med denna höga spänning.

Det råder viss osäkerhet om de effekter på miljön som ett ledningsnät med så hög spänning som 800 kV kan medföra. Vissa forskningsresultat tyder på att de kan innebära risk för skador på människor och djur.

Den nu aktuella ledningen är avsedd att förse Stockholmsregionen med elkraft från kärnkraftverket i Forsmark. Om det planerade kraftöverföringssystemet byggs ut innebär det enligt utskottets mening att energiplaneringen inriktas mot en höjning av elförbrukningen.

dels att utskottet under 42 bort hemställa

42. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i ifrågavarande del samt motionen 1978/79:1496, motionen 1978/79:2406 yrkandet II 7 D, motionen 1978/ 79:2409 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2422 yrkandet 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1978/79:60

18. beträffande ökat stöd till kraftvärmeanläggningar (mom. 46) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 61 som börjar med ”Utskottet tillstyrkte” och slutar med ”i bidragsreglerna” bort ha följande lydelse:

Den ändring i bidragsreglerna som förordas i motionen 1978/79:2406 är enligt utskottets mening väl motiverad. Det är viktigt att utbyggnaden av kraftvärmeverken lår ett väsentligt stöd från samhällets sida utöver finansieringsinsatserna.

Utskottet tillstyrker alltså motionen i vad avser stöd till kraftvärmeverk.

dels att utskottet under 46 bort hemställa

46. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet 11 6 J som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande vissa uttalanden om prog ra inför energiforskningen (mom. 52) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas kritiska syn på förändringen av energiforskningsprogrammets allmänna inriktning. Visserligen föreslås ett ökat stöd för utveckling av metoderatt ta till vara solvärme. En alltför stor del av de totala forskningsresurserna för energiområdet tas dock fortfarande i anspråk av forskning och utvecklingsarbete rörande kärnkraften. Det stöd som lämnas till forskning om energihushållning och förnybara energikällor är enligt utskottets mening otillräckligt.

dels att utskottet under 52 bort hemställa 52. a) (= utskottet),

b) med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet II 8 A i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande forskning rörande skiffer (mom. 55) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 65 med ”Den forskning” och slutar på s. 66 med ”del avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser liksom motionärerna att regeringens förslag om en utvidgning av detta delprogram inte bör accepteras. Forskningsinsatser

NU 1978/79:60

rörande metoder för en miljövänlig skifferbrytning bör finansieras över anslaget för lån till processutveckling i Ranstad. Därmed avvisar utskottet de inskränkningar som föreslås i propositionen för forskning angående biomassa och torv.

dels att utskottet under 55 bort hemställa

55. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandena II 8 A och II 8 B, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. beträffande framställning av metangas (mom. 57) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Inom energiforskningsprogrammet” och slutar med ”av motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att enerigiforskningsprogrammet har stor bredd, så att möjligheterna att utveckla olika nya energikällor tas till vara. Motionärernas uppslag att en anläggning för framställning av metangas skall uppföras i Sverige är värt att studeras närmare. Regeringen bör dra försorg om att så sker.

dels att utskottet under 57 bort hemställa

57. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:334 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande forskning rörande lättvattenreaktorer (mom. 60) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 67 med ”Förslagen i” och slutar på s. 68 med "i propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att forskningen rörande lättvattenreaktorer i huvudsak bör upphöra. Endast sådan forskning på detta område som avser säkerhets- och avfallsfrågor bör stödjas. Forskningsanslag för detta ändamål bör fördelas genom de myndigheter som ansvarar för kämsäkerhetsforskning och inte som nu är fallet genom NE. Anslaget till delprogrammet Lättvattenreaktorer bör därför minskas med 14 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Till delprogrammet bör anvisas ett anslag om 1 milj. kr. avsett för att den internationella utvecklingen på området skall kunna följas.

NU 1978/79:60

dels att utskottet under 60 bort hemställa

60. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2422 yrkandet 23 samt med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandena II 8 A och II 8 B, båda i ifrågavarande del,som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande forskning rörande hetvattenteknik m. m. (mom. 61) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”till fyllest” bort ha Följande lydelse:

Utskottet anser att anslaget till delprogrammet Hetvattenteknik m. m. bör höjas enligt Förslaget i motionen 1978/79:2406 (c). Denna ökning med 3,5 milj. kr. bör göra det möjligt att fortsätta den forskning och prospektering inom för geotermisk energi intressanta områden som f. n. bedrivs vid Chalmers tekniska högskola.

dels att utskottet under 61 bort hemställa

61. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandena II 8 A och II 8 B, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande forskning rörande vindenergi (mom. 62)av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 68 med ”Det första” och slutar på s. 69 med ”bör ändras” bort ha följande lydelse:

En kraftig satsning på delprogrammet Vindenergi är väl motiverad. Verksamheten inom delprogrammet bör inriktas på uppförande av tre aggregat i full skala (ca 2 MW). Det är viktigt att dessa aggregat så långt som möjligt representerar principiellt skilda tekniska lösningar.

Det nuvarande vindkraftprogrammet bör kompletteras med ett sjöbaserat försöksaggregat. Vidare bör resurser ställas till förfogande för forskning och utveckling av små vindkraftverk. Utskottet finner att ett anslag om 60 milj. kr. bör beräknas för delprogrammet Vindenergi.

dels att utskottet under 62 bort hemställa

62. a) med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2422 yrkandet 22 samt med bifall till motionen 1978/ 79:2406 yrkandet II 6 P och yrkandet II 8 B i ifrågavarande del

NU 1978/79:60

lil

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet),

25. beträffande vindkraftverk till Öland (mom. 63) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Det forsta” och slutar med ”av motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för att vindkraftsprogrammet skall utvidgas till att omfatta uppförande av tre försöksaggregat i full skala.

Vid val av lämplig placering för dessa vindkraftaggregat förutsätter utskottet att man noga undersöker möjligheterna att ett av dem kan förläggas till Ölandskusten.

dels att utskottet under 63 bort hemställa

63. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2405 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande forskning om avancerad energiteknik (mom. 65) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse: Utskottet delar den uppfattning om medelsramen för och inriktningen av delprogrammet Avancerad energiteknik som framförs i motionen 1978/ 79:2406 (c). Utskottet föreslår sålunda att anslaget om 17 milj. kr. beräknas för budgetåret 1979/80 och att detta belopp helt disponeras för forskning rörande förnybara energikällor.

dels att utskottet under 65 bort hemställa 65. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget F 13 moment 2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandena II 8 A och II 8 B, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet),

27. beträffande utvidgning av vattenfallsverkets verksamhet (mom. 77) av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 74 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 75 med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

NU 1978/79:60

112 Det är enligt utskottets mening utomordentligt viktigt att insatser på olika områden för att utveckla förnybara energikällor och föra ut dem i praktisk användning (år effektivt stöd. Den verksamhet som vatten falls verket på detta område nu bedriver spelar därför en viktig roll. Vissa av förslagen i propositionen innebär att ökade krav kommer att ställas på initiativ eller medverkan från vattenfallsverkets sida. Det gäller bl. a. uppförande av koleldade och torveldade anläggningar och utveckling av miljövänlig teknik för kolanvändning. Utskottet anser att vattenfallsverkets erfarenhet och kunskaper på energiområdet är en betydelsefull resurs på det energipolitiska området. Verket bör därför inte enbart koncentrera sin verksamhet till de konventionella energikällorna utan även ägna stor uppmärksamhet åt utvecklings- och experimentverksamhet i syfte att utnyttja olika slags teknik för energiutvinning. En kraftfull utvecklingsverksamhet är motiverad inte enbart av energipolitiska utan också av sysselsättningspolitiska skäl. Utskottet anser att vattenfallsverket bör driva nuvarande utvecklingsprojekt vidare och dessutom överväga om det finns nya verksamheter på energiområdet inom vilka verket kan göra betydelsefulla insatser. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:2406.

dels att utskottet under 77 bort hemställa

77. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget I. F: 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2406 yrkandet II 11 A som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande bemyndigande att överlåta statens aktier i eldistributionsföretag (mom. 78) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 75 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”motionen 1978/79:2406 (c)” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser liksom motionärerna att förslaget i propositionen bör avvisas. Som utskottet tidigare påpekat bör eldistributionen ses som en väsentlig del av den kommunala energiplaneringen. Inrättande av ett förvaltningsbolag skulle enligt utskottets mening innebära att det lokala inflytandet över de enskilda distributionsföretagen kraftigt minskas.

dels att utskottet under 78 bort hemställa

78. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet II 2 G avslår propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget I. F:1 moment 2,

NU 1978/79:60

29. beträffande vattenfallsverkets redovisningsprinciper (mom. 80) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 75 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”nämnda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning att vattenfallsverket i sin driftstat bör söka dela upp intäkter och rörelsekostnader på olika slag av kraftproduktion - atomkraft, vattenkraft och övrigt. Riksdagen bör göra ett uttalande härom.

dels att utskottet under 80 bort hemställa

80. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2406 yrkandet II 11C som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

30. beträffande anslag lill kraftstationer m. m. samt vissa borgensåtaganden (mom. 81) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 76 med ”Utskottet har” och slutar på s. 77 med ”motionen 1978/79:2406 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att uppskjuta behandlingen av samtliga frågor som rör fortsatt kärnkraftsutbyggnad i Sverige till dess en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen har ägt rum. I avvaktan på att folkomröstningen har genomförts får enligt utskottets mening inga ytterligare medel användas för fortsatt utbyggnad av reaktorerna 11 (Forsmark 3) och 12 (Oskarshamn 3). Idrifttagningen av de redan färdigställda reaktorerna är beroende av prövning enligt villkorslagen. I sitt utlåtande till regeringen över kraftindustrins förslag till slutförvaring av det högaktiva avfallet har statens kärnkraftinspektion inte besvarat regeringens fråga huruvida det är visat att villkorslagens krav i detta hänseende har uppfyllts.

Vid Forsmark 3, som är beroende av statliga investeringsmedel, måste verksamheten avvecklas. Alltså får inga ytterligare medel anslås för fortsatt byggande vid Forsmark 3. Ej heller får enligt utskottets mening statsgarantier eller utlandslån medges för reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3.

En fortsatt byggnadsverksamhet vid dessa anläggningar skulle innebära en allt kraftigare bindning till användning av kärnenergi och ianspråktagande av stora resurser. Riksdagens uttalande år 1975 om att handlingsfrihet för framtiden bör eftersträvas inom energiområdet skulle därigenom bli alltmer illusoriskt.

Utskottet förutsätter att vattenfallsverket fullföljer regeringens uppdrag att

8 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 60

NU 1978/79:60

efter överenskommelse inom Forsmarks Kraftgrupp AB avbryta sådan komponenttillverkning som är specifik för Forsmark 3 och därmed saknar alternativ användning. De komponenter som tillverkats skall därför kunna avyttras.

De eventuella kostnader en avveckling av verksamheten vid Forsmark 3 innebär bör regeringen redovisa i propositionen om tilläggsbudget för budgetåret 1979/80.

Utskottets ställningstagande innebär att i propositionen beräknade medel för kärnkraftanläggningar och kärnbränsle bör reduceras med de belopp som beräknats för block 3 vid Forsmarks kraftstation. Detta innebär att anslaget kan minskas med 179 milj. kr. Utskottet förutsätter att borgen inte tecknas för blocket F 3. Vattenfallsverket har för detta ändamål beräknat ett belopp om 450 milj. kr. Borgensramen bör alltså minskas med detta belopp.

De ekonomiska resurser som frigörs vid en avveckling av verksamheten vid Forsmark 3 bör överföras till alternativa projekt av betydelse för den framtida energiförsörjningen. Härigenom torde även sysselsättningstillfällen skapas för personal inom vattenfallsverket.

dels att utskottet under 81 bort hemställa

81. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:115 bilaga 1 i vad avser anslaget I. F: 1 momenten 1 och 4 och med bifall till motionen 1978/79:2406 yrkandet II 7 A

a) till Kraftstationer m. m. förbudgetåret 1979/80 under statens aflarsverksfonder anvisar ett investeringsanslag av 1 651 000 000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån intill sammanlagt 5 363 000 000 kr., varav högst 160 000 000 kr. till eldistributionsföretag,

31. beträffande finansiering av hantering av utbränt kärnbränsle (mom. 83) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Motionärerna har tagit upp en viktig fråga. Utskottet delar deras uppfattning att ett krav för avdragsrätt bör vara att de avsatta medlen fonderas på spärrat konto i riksbanken.

dels att utskottet under 83 bort hemställa

83. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2007 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1978/79:60

32. beträffande inrättande av ett energibolag i Norrbotten (mom. 88) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”till regeringen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det motiverat att frågan om förutsättningarna för att ett enrgiföretag kan byggas upp i Norrboten utreds i enlighet med motionärernas förslag.

dels att utskottet under 88 bort hemställa

88. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1497 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

Särskilda yttranden

1. beträ Hände folkomröstning om energipolitikens allmänna inriktning (mom. 1) av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m):

Moderata samlingspartiet står i allt väsentligt bakom den energipolitik som presenteras i regeringens energipolitiska proposition. Det hade, enligt vår mening, varit till betydande fordel för vårt land om denna politik hade lagts fast av vårriksdagen. Vår energiförsörjning på såväl kort som längre sikt är i dag hotad på ett sätt som riskerar att medföra svåra konsekvenser för vår samhällsutveckling.

Genom socialdemokraternas helomvändning i frågan om folkomröstning om energipolitiken har energifrågan hamnat i ett nytt politiskt läge. Någon riksdagsmajoritet för ett beslut våren 1979 om den energipolitik som regeringen föreslagit fanns icke längre. Regeringen anslöt sig dessutom omedelbart till den förändrade socialdemokratiska politiken.

Moderata samlingspartiet har vid flera tidigare tillfallen uttalat sig principiellt positivt till tanken på en folkomröstning i energifrågan. En sådan omröstning borde emellertid, enligt vår mening, huvudsakligen röra energipolitikens mera långsiktiga inriktning och därför äga rum vid en tidpunkt då förutsättningarna för ett verkligt val mellan långsiktiga strategier för vår energiförsörjning föreligger. Den rådgivande folkomröstning som riksdagspartierna den 21 maj träffat överenskommelse om äravsedd att hållas i mars 1980.1 allt väsentligt kommer folkomröstningen att handla om vilken energipolitik som skall bedrivas i Sverige under 1980-talet. Det blir ett val mellan ett bibehållande av de resurser som satsats på utbyggnaden av fyra kärnkraftverk i Sverige eller en avveckling av dessa parallellt med en snabb introduktion av andra konventionella energislag och då huvudsakligen kol. Vi vet ännu inte tillräckligt mycket om de möjligheter som olika s. k. förnyelsebara energikällor medför på längre sikt, men vi vet tillräckligt mycket för att kunna säga att de ej kan vara ett realistiskt alternativ till kärnkraften i det kortare tidsperspektiv som den nu aktuella folkomröstning -

NU 1978/79:60

en kommer att omfatta. Ett beslut om avveckling av kärnkraften under en tioårsperiod kommer självfallet att ställa utomordentligt stora krav på vår samhällsekonomi och leda till kännbara uppoffringar inom snart sagt varje samhällssektor. Till detta kommer att den accelererade satsning på kol som kommer att framtvingas med all sannolikhet kommer att ta resurser från den långsiktiga satsning på olika förnyelsebara energikällor, som annars hade varit möjlig, och leda till bindningar till ett energiförsörjningssystem som i ett längre perspektiv framstår som icke önskvärt.

Enligt moderata samlingspartiets mening hade det varit till stor fördel, om klarhet om folkomröstningens frågor kunnat vinnas redan före höstens riksdagsval. Alternativen hade då varit kända, och de misstankar som kan förekomma om nya positionsändringar när väl valdagen har passerat kunde ha tillbakavisats.

Under hänvisning till den pågående utvärderingen av kärnkraftsolyckan vid Harrisburg i USA har emellertid socialdemokraterna, med stöd av folkpartiet, motsatt sig en sådan precisering av folkomröstningsalternativen. I stället kommer frågealternativen nu att beslutas av riksdagen först i december 1979, vilket enligt vår mening ger en alltför kort tid av föreberedelser inför folkomröstningen i mars 1980.

Skulle den pågående utvärderingen av Harrisburgolyckan ge ett sådant resultat att de värderingar av kärnkraftens säkerhetsfrågor som hitintills gjorts drastiskt måste revideras, hamnar självfallet frågan om kärnkraftens roll i vår energiförsörjning i ett helt nytt läge. Då torde en kärnkraftsavveckling bli nödvändig att genomföra, och någon folkomröstning torde knappast behövas för att fatta beslut härom.

2. beträffande anslag till Folkkampanjen mot atomkraft (mom. 2) av Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus, Ingegärd Oskarsson och Olof Johansson (alla

c):

Liksom utskottet i övrigt avstyrker vi förslaget att Folkkampanjen mot atomkraft skulle fä bidrag i form av ett särskilt anslag på statsbudgeten. I partimotionen 1978/79:2716 - med anledning av propositionen 1978/79:218 om lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m. - föreslår centerpartiet emellertid att Folkkampanjen mot atomkraft via anslaget Materialbidrag m. m. för energistudiecirklar skall få ett belopp av 200 000 kr., dvs. dubbelt så mycket som enligt det nu aktuella motionsyrkandet. Det förslaget kommer partiets representanter att yrka bifall till i samband med behandlingen av den nämnda propositionen (NU 1978/ 79:62).

3. beträffande Svenska Petroleum AB:s verksamhet (mom. 15) av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m):

Beträffande Svenska Petroleum AB uttalas det i propositionen att det saknas skäl för en fortsatt utvidgning av dess detaljdistribution av oljepro -

NU 1978/79:60

dukter om bolaget kan fä till stånd samverkan med andra branschföretag. Detta uttalande tillgodoser som utskottet anför i huvudsak önskemålet i moderata samlingspartiets motion 1978/79:257 om att bolagets roll på distributionssidan bör inskränkas. Vi vill dock i detta sammanhang uttala att Svenska Petroleum AB inte bör utvidga sin verksamhet till att avse andra avnämare än den offentliga sektorn och andra storförbrukare.

4. beträffande åtgärder för att utnyttja torv, skogsavfall och flis (mom. 22) av Nils Erik Wååg (s):

Om kärnkraftsutnyttjande skall kunna undvikas och olja inte blir obegränsat tillgänglig är det nödvändigt att utnyttja vattenkraft och inhemska bränslen som ersättnng. Många lägger stor vikt vid fliseldning som en möjlighet.

Eldning med flis är, inte heller den, helt fri från föroreningar. Ett ökat utsläpp av koldioxid kan på lång sikt bl. a. inverka på klimatet. Även andra luftföroreningar kan tänkas, beroende på olika biämnen i veden exempelvis.

Än allvarligare är emel lertid frågan om tillgången på flis i framtiden. Det är inte möjligt att driva uttaget av också flis ur skogen hur långt som helst om en erforderlig mullbildning skall ske där. Den långfibriga veden från barrträd räcker med en betryggande återväxt inte till för vår pappersmasseindustri. En ökad användning av kortfibrig massa av lövträ kan förutses vid sidan av en vidgad återanvändning av papper.

Om oljan blir avsevärt dyrare eller tryter kommer träkemin att utvecklas - liksom sannolikt kol- och torvkemin. Med den utbyggnad som svensk industri i detta läge kan antas ha kan tillgången på flis-även med en utökad odling av energiskogar så långt miljöhänsyn medger - förutses bli för låg och priset bli för högt.

Mot denna bakgrund anser jag att det finns skäl att varna för en stor utbyggnad av fliseldning, i synnerhet om den sker med långsiktiga investeringar. Den allmänna debatten förefaller mig överdrivet optimistisk på denna punkt.

5. beträffande utvidgning av vattenfallsverkets verksamhet (mom. 77) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c):

I propositionen anges att vattenfallsverket bör spela en roll inte bara som statlig elproducent och eldistributör på kommersiell basis utan också som en viktig statlig resurs för att direkt i energisystemet utveckla och introducera den teknik som krävs för att de energipolitiska intentionerna skall infrias. Samtidigt föreslås vidgade uppgifter för verket på konkreta områden. Dessutom aviseras att en särskild utredare skall undersöka förutsättningarna för att verkets resurser kan utnyttjas inom delvis nya verksamhetsområden. Vi anser att det är en allvarlig brist att man i propositionen inte analyserar de motstridande intressen som kan finnas mellan hushållning å ena sidan samt

NU 1978/79:60

tillförsel och produktion å den andra. Inte heller diskuteras där hur konkurrensen mellan olika energikällor inom samma organisatoriska ram kommer att fungera. Enligt vår uppfattning bör kommunerna få en ledande roll på eldistributionsområdet. Vi ställer oss därför tveksamma till att ett särskilt förvaltningsbolag inom vattenfallsverket på distributionsområdet bildas. Vattenfallsverkets verksamhet bör koncentreras till områden där verk traditionellt har den bästa kompetensen, dvs. främst elproduktionsområdet. Det innebär på vissa sektorer möjligheter till utökade arbetsuppgifter med direkta positiva konsekvenser för sysselsättningen inom verket. Sådana möjligheter ger bl. a. det av centern föreslagna kraftvärmeprogrammet.

6. beträffande utbyggnad av kraftvärmeverk (mom. 84) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c):

Vi anser att det är angeläget med en ytterligare utbyggnad av kraftvärmeverk. Detta bör ske i enlighet med det program som centerpartiet har lagt fram i motionen 1978/79:2406. Vi vill understryka att i planeringen och genomförandet av detta program bör anläggningarna i Botkyrka, Luleå och Sundsvall samt de torv- och flisbaserade kraftvärmeverken i Norrlands inland prioriteras.

NU 1978/79:60 (KU 1978/79:5 y)

119 Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande 1978/79:5 y

angående de valtekniska förutsättningarna för anordnande av folkomröstning om energipolitiken i samband med de allmänna valen hösten 1979

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har mot bakgrund av yrkandet i motionen 1978/79:232 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)ont att en rådgivande folkomröstning i frågan om energipolitikens inriktning skall äga rum senast den 16 september 1979 anhållit om konstitutionsutskottets yttrande beträffande de valtekniska förutsättningarna för en sådan åtgärd vid nämnda tidpunkt.

Gällande regler ni. m.

1 regeringsformens kapitel om den s. k. normgivningsmakten - RF 8 kap. - stadgas i 4 § att föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket meddelas genom lag. 1 motiven till detta stadgande anförs att för att en folkomröstning skall kunna anordnas krävs att riksdagen har tagit ställning bl. a. till utformningen av den fråga som skall ställas till medborgarna. Vidare uttalas att det är naturligt att uppställa krav på lagform för sådana generella föreskrifter om folkomröstning som gäller frågor av samma slag som de spörsmål som regleras i vallagen, dvs. rätten att delta i folkomröstning, förfarandet vid röstning, sammanräkning av röster etc. Grundlagsstadgandet avser såväl bestämmelser som hänför sig till en viss folkomröstning som föreskrifter av mera generell natur (se prop. 1973:90 s. 303).

Några generella regler om förfarandet vid folkomröstning i hela riket finns inte. Frågan övervägs f. n. inom justitiedepartementet i samband med prövning av räitighetsskvddsutredningens betänkande - Förstärkt skydd för fri- och rättigheter (SOU 1978:34). Proposition med anledning av detta betänkande har aviserats lill den 30 mars 1979.

1 sammanhanget bör erinras om att extra val till riksdagen skall hållas inom tre månader efter det regeringen förordnat härom (RF 3 kap. 4 §). Grundlagberedningen föreslog en tidsgräns om endast två månader. I denna fråga uttalade föredragande departementschefen följande i grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 249).

Vad beredningen har föreslagit i denna paragraf har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Också jag ansluter mig i det väsentliga till förslaget. Det är endast i fråga om tidsgränsen för extra val som en omprövning synes motiverad.

NU 1978/79:60 (KU 1978/79:5 y)

120 Enligt beräkningar av riksskatteverket, som är central valmyndighet, innebär bered ningens förslagen förkortning av tiden för förberedelse av extra val med upp till tre veckor i jämförelse med den lid som för närvarande skulle stå till buds. Beredningen har föreslagit förkortade tider vid extra val för utsändande av röstkort samt för post- och utlandsröstning (SOU 1972:16 s. 12). Riksskatteverket, som i sitt remissyttrande utgår från de av beredningen föreslagna fristerna för valförberedelser, bedömer det under vissa i yttrandet angivna förutsättningar visserligen som möjligt att genomföra ett extra val inom två månader. Verket anser emellertid att den tillgängliga tiden blir ytterligt knapp. Bl. a. kommer endast en mycket kort tid att vara tillgänglig för nomineringar inom partierna.

Redan riksskatteverkets beräkningar inger starkt tvivel om det lämpliga i att bestämma fristen för extra val till endast två månader. Tidsramarna för olika led i valförberedelserna får enligt min mening inte pressas så att några marginaler inte finns. En rimlig tid för nomineringar mäste stå till buds. Till vad jag nu har sagt kommer att riksdagen nyligen vid sin behandling av förslag till ny vallag (KU 1972:49, rskr 1972:269) har beslutat frister för val förberedelserna, som är inte oväsentligt längre än de som beredningen räknade med. Förlängningen gäller bl. a. tiden för leverans av valsedlar till partierna, tiden för poströstning och för röstning hos utlandsmyndighet samt tiden för utsändande av röstkort. Mot denna bakgrund föreslår jag att perioden mellan beslut om extra val och valet förlängs till tre månader. Tiden arén maximifrist.som alltså inte behöver utnyttjas lill fullo. Jag vill framhålla att en fördel med en längre frist är att möjligheterna därigenom ökaratt finna en valdag som är gynnsam med tanke på valdeltagandet.

Som känt har rådgivande folkomröstningar i hela riket tidigare anordnats vid tre tillfällen i Sverige, nämligen 1922 om rusdrvcksförbud, 1955 angående högertrafik och 1957 om allmän tilläggspension. De två förstnämnda folkomröstningarna avsåg val mellan två alternativ och den tredje tre sådana. Det kan erinras om att frågan om folkomröstningen 1955 om övergång till högertrafik förelädes riksdagen i en proposition i början av mars detta år. Riksdagen fattade sitt beslut den 20 maj och folkomröstningen ägde rum den 16 oktober samma år. Folkomröstningen 1957 i tjänstepensionsfrågan föreslogs i en proposition i början av maj detta år. Riksdagsbeslutet fattades den 27 maj och folkomröstningen genomfördes den 13 oktober samma år. Riksdagsbesluten vid dessa folkomröstningar vilade på den förutsättningen att staten medverkade till att medborgarna fick en allsidig information angående de uppställda frågorna. För detta ändamål anslogs medel för upplysningsverksamheten, som vid båda tillfällena ombesörjdes av särskilda kommittéer - folkomröstningsnämnder.

Konstitutionsutskottet har inhämtat yttrande från den centrala valmyndigheten - riksskatteverket (RSV) - angående de administrativa förutsättningarna för att genomföra en rådgivande folkomröstning i samband med 1979 års allmänna val. RSV:s synpunkter i frågan har upptagits i en inom verkets valsektion upprättad promemoria som i sin helhet bifogas utskottets yttrande (bilaga). Beslut i ärendet har inom RSV lättats av stf. generaldirektören Eric Hallman.

NU 1978/79:60 (KU 1978/79:5 y)

121 Utskottet

RSV:s promemoria har utarbetats med följande förutsättningar som grund, nämligen att riksdagsbeslut angående folkomröstning fattas senast i slutet av maj 1979, att folkomröstningen skall äga rum i anslutning lill 1979 års allmänna val dvs. den 16 september 1979, att rösträttsvillkoren anknyts till vad som gäller vid de allmänna valen - riksdagsval eller kommunalval, att för folkomröstningen krävs högst tre olika valsedlar samt att starka informationsinsatser från statens sida vidtas.

1 promemorian anförs sammanfattningsvis att det är möjligt alt med de antagna förutsättningarna anordna och genomföra en folkomröstning vid den angivna tidpunkten. Vissa påpekanden görs. Framför allt röstningen ombord på fartyg redan den 23 juli 1979 kan enligt promemorian förorsaka problem. Det gäller särskilt anskaffning och distribution av röstsedlar för omröstningen. Vidare blir det enligt promemorian nödvändigt att rekrytera och utbilda fler valförrättare för den preliminära sammanräkningen än för närvarande liksom att länsstyrelserna måste ges ökade personalresurser för den slutliga sammanräkningen. Stora informationsinsatser måste även göras både beträffande väljarna och dem sorn medverkar i valadministrationen. I promemorian anmärks att samråd i ärendet ej skett med postverket som har det närmaste ansvaret för en stor del av mottagningen och vidaredistributionen av poströsterna. Vid 1976 års val uppgick poströsterna till ca 1,2 miljoner av totalt drygt 5,5 miljoner röstande.

Utskottet får forsin del anföra följande. Som anförs i RSV:s promemoria är det med de givna förutsättningarna ur valteknisk synpunkt möjligt att genomföra en folkomröstning i samband med de allmänna valen i höst om beslut härom fattas före riksmötets slut. Med hänvisning till vad som framhålls i promemorian om röstning ombord på fartyg, erforderliga informationsinsatser till dem som medverkar i valadministrationen samt den omfattande poströstningen är del självfallet av vikt att ett eventuellt riksdagsbeslut i frågan föreligger så tidigt som möjligt under riksmötet. Främst från informationssynpunkt är detta av betydelse. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att grundlagen förutsätter att ett extra val till riksdagen skall genomföras senast inom tre månader efter det regeringen förordnat därom. Vid en folkomröstning i samband med valet i höst måste i allmänhet fyra val förberedas och genomföras.

Förden händelse riksdagen skulle fatta ett beslut om folkomröstning utgår utskottet ifrån att i likhet med vad sorn var fallet i samband med folkomröstningarna 1955 och 1957 stora insatser görs från statens sida i fråga om information till allmänheten om folkomröstningens syfte och innebörd För detta ändamål krävs förutom erforderliga ekonomiska anslag tid för uppbyggnad av en omfattande upplysningsorganisation. Det är naturligtvis också av stor vikt att tid och möjlighet ges för olika grupperingar att verka i folkomröstningsfrågan.

NU 1978/79:60 (KU 1978/79:5 y)

billigt konstitutionsutskottet får det ankomma på näringsutskottet att närmare bedöma vilka insatser ur informationssynpunkt m. m. som skulle krävas från det allmännas sida vid ett beslut om folkomröstning i den aktuella frågan. Som redan anförts har konstitutionsutskottet ur valteknisk synpunkt inte funnit hinder möta mot en folkomröstning med de angivna förutsättningarna.

Stockholm den 6 mars '979

På konstitutionsutskottets viignar KARI. BOO

Särvarande: Karl Boo (c). Hilding Johansson (s), Anders Björck (m). Holger Mossberg (s). Bertil Fiskesjö (c). Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), SvenErik Nordin (c). Ove Karlsson (s). Lars Schött (m). Hans Guslafsson (s). Stig Genitz (c). Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c) och Wivi-Anne

Cederqvist (s).

NU 1978/79:60 (KU 1978/79:5 y)

123 Bilaga (till bilaga 1)

Riksskatteverket PM

Valsektionen 1979-02-21

Avdelningsdirektör B Carlsson, KS

Förutsättningar ni. ni. för att anordna och genomföra en rådgivande folkomröstning (8 kap. 4 § RF) samtidigt med de allmänna valen 1979

1¶Inledning

Med ledning av uppgifter som konstitutionsutskottet under hand har lämnat, föreligger följande antagna förutsättningar För valsektionens överväganden: -

Riksdagsbeslut erhålls senast i slutet av maj 1979.

- Rösträttsvilikoren anknyts till vad som gäller vid de allmänna valen (3 kap. 2§ RF, 2 kap. 3 S kommunallagen, jämförda med 4 kap. 2 § och 11 § vallagen), dvs. att andra behörighetsvillkor än de i RF och kommunallagen angivna inte kommer i fråga.

- Högst tre olika valsedlar torde behövas.

- Starka informationsinsatser måste ingå.

2¶Överväganden

2.1¶A Ilma ni

Folkomröstningen bör genomföras i nära anslutning till regelsystemet i vallagen (jfr lagen 1957:348 om folkomröstning i pensionsfrågan). Det Förutsätts således exempelvis

- att valdistrikt blir omröstningsdistrikt

- att de kommunala valnämnderna får motsvarande uppgifter i fråga om folkomröstningen som beträffande allmänna val

- att de av valnämnden utsedda valförrättarna även skall vara omröstningsförrättare -

att poströstningsförfarandet får tillämpas

- att röstsedlar tillhandahålls genom RSVs Försorg.

2.2¶Rösträtt och röstlängd

Om riksdagsbeslutet erhålls under maj 1979 är det absolut nödvändigt att rösträtten vid folkomröstning avgörs på grund av en röstlängd (3 kap. 2 § andra stycket RF).

Samma röstlängd som vid riksdags- och kommunalval måste användas och villkoren för rösträtt överensstämma med vad som gäller vid dessa val. Anknytning kan ske till rösträttsvilikoren antingen för val till riksdagen och/ eller till villkoren för val till landsting och kommunfullmäktige.

NU 1978/79:60 (KU 1978/79:5 y)

124 I röstlängden finns en orubricerad kolumn som kan användas för att markera vilka som deltagit i folkomröstningen.

Röstlängden skall vara upprättad den 15 juni. Det finns inga möjligheter att påverka innehållet i eller utseendet av röstlängden utöver vallagens föreskrifter.

Vad gäller röstning utomlands (bl. a. svenska medborgare som inte är bosatta i riket och sorn efter ansökan upptagits i särskild röstlängd) kan vissa administrativa problem uppstå som behandlas under punkt 2.5 nedan.

2.J Röstkort

Röstkorten framställs i samband med utskrift av röstlängd och skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Röstkortet skall innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade, bl. a. om tid och plats för röstning.

Formulär till röstkort för 1979 års val har fastställts och blanketterna trycks före maj 1979. Enligt valsektionens preliminära bedömning finns det på grund av utrymmesbrist mycket begränsade möjligheter att med dator på röstkorten tillföra särskilda uppgifter om folkomröstningen till ledning för dem som skall delta i omröstningen.

Det torde dock bli möjligt att via andra informationskanaler upplysa allmänheten om att - trots röstkortets lydelse - rösträtt även finns i folkomröstningen. Information bör sålunda kunna utformas enligt principen attoni man har rätt att rösta vid riksdags- och/eller kommunala val så får man även delta i folkomröstningen.

2.4¶Röst mottagningsställen

Mottagning av röstsedlar avseende omröstningen bör naturligtvis få äga rum i vallokal och på postkontor.

Röstmottagning sker emellertid vid allmänna val även hos utlandsmyndigheter och på fartyg. Dessa senare röstmottagningar sker 1979 fr. o. m. 23 augusti respektive 23 juli.

Redan den 23 juli 1979 måste således "omröstningsmaterial” finnas på fartygen för att omröstning skall kunna genomföras vid samma tidpunkter som de allmänna valen. Detta kan som i det följande utvecklas bli svårt att genomföra.

2.5¶Röslningsknvert och röstsedlar

Det förutsätts att samma sorts kuvert som används vid de allmänna valen även skall gälla vid en folkomröstning.

Dessa kuvert lagerhålls i en sådan upplaga att distribution till fartyg och utlandsmyndigheter kan ske i nära anslutning till riksdagsbeslutet. Det bör således finnas goda möjligheter att dessa kuvert kan nå fartygen och utlandsmyndigheterna i tid före omröstningen.

Även i övrigt torde en ökad anskaffning och distribution av valkuvert till valnämnder, postkontor m. fl. kunna genomföras utan större svårigheter.

Beträffande röstsedlar är problemen något annorlunda. Frågan är avhängig antalet olika röstsedlar och deras beskaffenhet.

Om det för omröstningen är tillräckligt med en röstsedel av vitt papper

NU 1978/79:60 (KU 1978/79:5 y)

torde möjligheterna vara goda att i tid förse fartyg och utlandsmyndigheter med röstsedlar.

Är det däremot nödvändigt att använda mer än en röstsedel och/eller annat än vitt papper kan inte garanteras att röstsedlarna kan nå fartygen och utlandsmyndigheterna i tid. Det är således betydligt enklare att anskaffa röstsedlar av vitt papper än av övriga färger.

Används vitt papper måste emellertid röstsedel förses med lämplig tryckeller färgmarkering i hörnen för röstningskontrollen eftersom valsedlarna till kommunfullmäktigvalen trycks på vitt papper utan särskild markering (jfr 6 kap. 2 § och 7 kap. 8 § vallagen). Även sådant tillförande av särskild markering på vitt papper kan naturligtvis påverka anskaffningstiden.

Som upplysning kan nämnas att distributionen till fartygen av bl. a. valsedlar för 1979 års val är planerad alt äga rum månadsskiftet april/maj.

Anskaffning och distribution av röstsedlar till postkontor och vallokaler torde kunna utföras i tid oavsett röstsedelns färg och eventuella markeringar. Med anledning av den korta tid som skulle stå till förfogande torde dock anskaffningen bli relativt dyrbar i förhållande till vanliga valsedelsbeställningar.

2.6¶Information m. m. till valförrättare och allmänheten

Utbildning av valnämnderna för bl. a. vidareutbildning av valförrättare inför 1979 års val äger rum huvudsakligen under maj månad och avslutas i början av juni. Under andra hälften av mars producerar valsektionen grundmaterial (kassett-TV-filmer) för denna utbildning.

Utbildningsinsatsen är således nästan avslutad när ett eventuellt riksdagsbeslut skulle fattas om folkomröstning. Det är inte realistiskt att en kompletterande information enligt konferensmodell kan hinna genomföras. Anvisningar till valforrättarna om och hur röstavgivning och röstmottagning skall utföras får således lämnas som särskild skriftlig information.

RSVs anvisningar till valforrättarna för röstmottagning m. m. för de allmänna valen publiceras i ”Handledning för valförrättare”. Denna handledning blir klar redan under april 1979 vilket gör att kompletterande information måste lämnas om förfarandet vid omröstningen. En viss rättsosäkerhet kan givetvis befaras av detta. Handledningen utgör den egentliga informationen till de på valdagen särskilt utsedda valforrättarna, vars antal uppgår till ca 50 000.

Informationen till allmänheten torde kunna utföras på ett tillfredsställande sätt men får antas medföra avsevärda kostnader.

2.7¶Övrigt

Den 16 september genomförs enligt nuvarande ordning tre val samtidigt. Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning väljarna upplever detta som besvärligt. Antal ogiltiga valsedlar var vid 1976 års val mellan 3 och 4 % av samtliga. Att förfarandet vid tidigare val fungerat tillfredsställande torde bl. a. bero på det ambitiösa arbete valnämnder och valförrättare utför.

Då det gäller valförrättarnas arbete kommer detta naturligtvis att försvåras om omröstningen utförs samtidigt med de allmänna valen. Valfunktionärernas arbete under valdagen inleds redan före 08.00 på morgonen och avslutas i allmänhet inte förrän omkring 24 .00, i vissa fall långt senare. En

NU 1978/79:60 (KU 1978/79:5 y)

folkomröstning samtidigt med de allmänna valen skulle givetvis medföra ett ganska betydande merarbete för valförrättarna. Förutom upplysningar till väljaren tillkommer ytterligare avprickning i röstlängd och ett extra valkuvert att efter kontroll tas emot och läggas ner i särskild valurna.

Det mest betydande merarbetet infaller dock vid den preliminära rösträkningen efter det att röstningen avslutats. Förutom att resultatet av riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigval skall räknas fram och rapporteras, måste således även röstsedlarna avseende omröstningen behandlas. Efter avslutad rösträkning tillkommer ett utökat valmaterial att försegla och distribuera till valnämnden.

Omröstningsförfarandet kan antas genomsnittligt medföra en ökad arbetsbörda för valdistrikten med inemot en fjärdedel. För röstmottagningen, t. ex. för att undvika köbildning, torde det i allmänhet inte bli nödvändigt med personalförstärkning annat än undantagsvis. Arbetet sedan röstmottagningen avslutats sker emellertid under stark tidspress och av en naturligen uttröttad pesonal. För att förebygga förseningar och misstag torde därför valdistriktens personal mera generellt komma att behöva utökas vid sammanräkningen efter valens avslutande.

Även länsstyrelsernas slutliga sammanräkning sker under stark tidspress. Speciellt gäller detta sammanräkningen för riksdagsvalet.

Om länsstyrelserna skall utföra den slutliga sammanräkningen för omröstningen - såsom skedde 1957 - måste dessa således ges ökade personalresurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna utföra sina uppgifter.

3¶Sammanfattning

Valsektionen anser det - med angivna reservationer-vara möjligt att med antagna förutsättningar anordna och genomföra en folkomröstning samtidigt med de allmänna valen den 16 september 1979.

Framför allt röstningen ombord på fartygen redan den 23 juli 1979 kan förorsaka problem. Det gäller särskilt anskaffning och distribution av röstsedlar för omröstningen.

Vidare blir det nödvändigt att rekrytera och utbilda fler valförrättare förden preliminära sammanräkningen än för närvarande liksom att länsstyrelserna måste ges ökade personalresurser för den slutliga sammanräkningen. Stora informationsinsatser måste även göras både beträffande väljarna och dem som medverkar i valadministrationen.

Beträffande den senare må anmärkas att samråd i ärendet ej skett med postverket som har det närmaste ansvaret för en stor del av mottagningen och vidaredistribution av rösterna (vid 1976 års val uppgick poströsterna till ca 1,2 miljoner av totalt drygt 5,5 miljoner röstande).

NU 1978/79:60

127 Bilaga 2

1979-05-21

Kommuniké från partiledaröverläggningarna i folkomröstningsfrågan

De fem riksdagspartierna har i dag enats om en rådgivande folkomröstning rörande kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen.

Enligt gällande grundlag skall riksdagen fatta beslut om anordnande av rådgivande folkomröstning genom antagande av en särskild lag. 1 denna skall anges bl. a. de frågor som skall ställas samt tidpunkten för folkomröstningen.

Centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna har föreslagit att folkomröstningen bör äga rum på valdagen 1979 eller senare under hösten. Socialdemokraterna, moderata samlingspartiet och folkpartiet anser att folkomröstningen böranordnas i mars 1980. En majoritet i riksdagen förordar således att folkomröstningen anordnas i mars 1980.

Den slutliga formuleringen av frågorna samt fastställande av dagen för folkomröstningen skall ske i samband med riksdagsbeslut om den särskilda folkomröstningslagen. Socialdemokraterna och folkpartiet har, under hänvisning till pågående utredningsarbete om bl. a. Harrisburgolyckan och den korta tid som återstår av innevarande riksmöte, framhållit att nästa riksmöte bör besluta om den särskilda folkomröstningslagen hösten 1979. Centerpartiet, moderata samlingspartiet och vänsterpartiet kommunisterna har hävdat att riksdagens beslut bör fattas redan i vår.

Centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna anser att ett alternativ bör innebära att inga nya kärnkraftsreaktorer får tas i drift och att de sex reaktorer som redan tagits i drift skall avvecklas inom högst 10 år. Dessa partier anser därjämte att deras alternativ innefattar att ingen svensk uranbrytning skall förekomma.

Övriga partier har inte erinrat mot att ett av alternativen utformas efter dessa riktlinjer.

Likaså står det klart att regeringens framlagda energiproposition utgör grundval för ett annat alternativ.

Det pågående utredningsarbetet kan emellertid påverka den slutliga utformningen av alternativen eller, vilket framför allt framhållits av socialdemokraterna, föranleda ytterligare alternativ.

Partierna är eniga om att statliga bidrag bör utgå till de kampanjkommittéer som kan komma att bildas för de olika alternativen. Bidragen skall utgå med samma belopp till varje kommitté. Beslut om bidraget fattas i samband med att riksdagen beslutar om folkomröstningen.

NU 1978/79:60

128 Bilaga 3

1979-04-25

PM ang. läget i kärnkraftfrågan

Förutsättningar: Folkomröstning äger rum våren 1980 och gäller antingen ja till 12 kärnkraftblock

eller nej, innebärande avveckling av all kärnkraft inom viss tid. Före folkomröstningen får inga nya kärnkraftblock laddas.

Ringhals 3-4 och Forsmark 1-2 Ny tidsplan

Positivt besked om idrifttagning förutsattes kunna erhållas tidigast 1980-

04. Ett block i vardera Ringhals och Forsmark bör då kunna laddas fem månader senare och kommersiell drift kan påräknas från 1981-04. Härvid har förutsatts att befarad avgång bland driftpersonalen ej blir värre än att ett block i vardera anläggningen kan bemannas.

Rekrytering och utbildning av kompletterande driftpersonal kan påbörjas först när positivt laddningsbesked erhållits. Det kan innebära att det andra blocket i resp. kraftstation inte kan laddas förrän tidigast två år efter beslutet, dvs. kommersiell drift tidigast 1982-11.

Leveranskontrakten

Redan tidigare har idrifttagningen av Ringhals 3 måst uppskjutas på grund av prövningen enligt villkorslagen. Det torde vara omöjligt att på rimliga ekonomiska villkor nu på nytt skjuta upp idrifttagningen och samtidigt behålla leverantörerna vid sina ursprungliga skyldigheter. Vi måste därför räkna med att nu avsluta kontrakten med leverantörerna och ta över blocket utan att ha genomfört idrifttagning och provdrift. Vi har därmed ingen garanti för att anläggningen fungerar oklanderligt eller att vi får ut den kontraktsmässiga effekten. Komponentgarantierna kommer successivt att löpa ut och torde ha upphört helt vid idrifttagningen. De kostnadsmässiga konsekvenserna av ovan beskrivna utveckling kan ej uppskattas nu, men kan möjligen klarläggas genom förhandlingar med leverantörerna, när positivt laddningsbesked föreligger. Situationen för Forsmark 1 är i princip densamma, men något gynnsammare, eftersom leverantörskontrakten där är ett år yngre.

För Ringhals 4 och Forsmark 2 torde förutsättningarna att förlänga kontraktens giltighet vara gynnsammare. Uppskattade kostnader härför har medräknats i det följande.

För samtliga block måste överenskommelse träffas med huvudleverantörerna att de inom bestämd tid efter besked kan ställa upp med kvalificerad personal för idrifttagningen. Om idrifttagningen hade kunnat ske som

NU 1978/79:60

planerat, hade leverantörerna utnyttjat personal som deltagit i de föreberedande proven och som är speciellt intränad på och familjär med resp. anläggning. Denna personal kommer nu att skringras och vi kan inte räkna på att den kan återkomma senare. Motsvarande problem gäller även för specialister från vissa underleverantörer och för en del av anställda inom Vattenfall, som specialutbildats för idrifttagningsarbetet. Kommande idrifttagning kommer alltså att ske med delvis ny personal, vilket försvårar, förlänger och fördyrar idrifttagningen.

Ett annat osäkerhetsmoment är ovissheten om hur en längre tids konservering inverkar på anläggningens framtida funktion och driftsäkerhet. Erfarenheter härav saknas.

På grund av ovan berörda förhållanden avser vi att kasta om startordningen mellan blocken så att Ringhals 4 kommer före Ringhals 3 och Forsmark 2 före Forsmark 1. Nedan anges tidigaste möjliga tidpunkter för kommersiell idrifttagning jämfört med hittills gällande planer.

R4 R3 F2 Fl

Hittillsvarande plan 80-07 79-11 80-07 80-01

Tidsplan enligt denna PM 81-04 82-11 81-04 82-11

Försening i månader 9 36 9 34

I medeltal för de fyra blocken uppgår förseningen till 22 månader.

Kostnader

Under de 22 månader som de fyra blocken i medeltal försenas uppskattas de fasta kostnaderna (ränta, förslitning, bränsleränta, personal) till ca 3 400 Mkr. Härtill kommer merkostnader för

- ersättning till leverantörerna på grund av förlängd projekttid

- förlorad garantitid

- annullering av anrikningstjänster

I den mån dessa kostnader har kunnat bedömas, har de uppskattats till ca 300 Mkr. Såsom tidigare framhållits, måste man emellertid räkna med ytterligare belopp som f. n. ej kan uppskattas. Sammanlagt kan alltså ägarnas kostnader under ”väntetiden” anges till ca 3 700 Mkr + ett f. n. icke uppskattningsbart belopp. Det är alltså de kostnader, som ägarna drabbas av, vare sig anläggningarna producerar energi eller ej, och som på något sätt måste finansieras.

Om man å andra sidan ser till de uteblivna intäkterna av kraftförsäljningen under den aktuella perioden, får man ett mått på den ekonomiska konsekvensen av förseningen. Värdet av den kraftproduktion, som faller bort på grund av förseningen, beror av vattentillgång, elförbrukning i landet, import/exportförhållanden, oljepris m. m. under perioden ifråga. En beräkning grundad på ”normalförhållanden” har givit till resultat ett värde av ca 1 500 Mkr. Med rimliga variationer i förutsättningarna torde värdet kunna variera mellan 1 000 och 2 500 Mkr. Det verkliga värdet kan fastställas först i

NU 1978/79:60

efterhand. Även i detta fall bör ovan angivna merkostnader på minst 300 Mkr adderas för att de ekonomiska konsekvenserna av förseningen ska bli korrekt angivna. Med här tillämpat synsätt blir alltså de ekonomiska konsekvenserna 1 300 å 2 800 Mkr + ett f. n. icke uppskattningsbart belopp.

Anm.

Det bör noteras att värdet av kraftproduktionen under perioden ifråga är lägre än kostnaderna. Det beror till en del på att investeringsbesluten togs vid en tidpunkt, då man räknade med en högre förbrukningsprognos och att det icke varit ekonomiskt motiverat att under byggnadstiden fördröja projektet. Delvis är det också en normal företeelse att man räknar med reducerad produktion i kärnkraftverk under de första åren. Vad gäller de här aktuella kärnkraftblocken kan man räkna med att normal lönsamhet uppnås snabbt.

Ytterligare en aspekt på frågan är hur förseningen påverkar landets behov av att importera olja. Förseningen av kärnkraftblockens idrifttagning leder till en ökad oljeförbrukning av sammanlagt ca 5 Mton. Vid ett oljepris av 600 kr/ton motsvarar detta ett importvärde av ca 3 miljarder kronor.

Forsmark 3

Det ursprungliga investeringsbeslutet innebar kommersiell idrifttagning 1982-10. 1 samband med att statsmakterna under 1977-78 drog ned investeringsmedlen, senarelades idrifttagningstidpunkten två år till 1984-10. En senareläggning med två år bedömdes vara vad som maximalt var möjligt för att fortfarande få projektet att hänga ihop. Det har redan visat sig, att senareläggningen innebär större svårigheter än vad som kunde förutses. Såväl Asea-Atom som Stal-Laval har aviserat stora merkostnader, som går utöver de reviderade leveranskontraktens ram. Båda företagen anser sig ändå ha rätt att kräva ersättning med hänvisning till de extraordinära förhållandena.

Investeringarna per 1 juli 1979 beräknas uppgå till ca 910 Mkr. Under budgetåret 1979/80 beräknas investeringen bli ca 770 Mkr. Totalt beräknas projektet kräva 5 600 Mkr (framtida investeringar angivna i prisnivå juli 1978).

F. n. är ca 350 ”anläggare” sysselsatta med F3 på arbetsplatsen i Forsmark. Motsvarande antal för Fl+F2ärca 540. Fram till juli 1980 beräknas F3 öka till 1 100, medan F1+F2 skulle minska till ca 220. Av den planerade upptrappningen för F3 med ca 750 personer överförs ca 320 från block 1 och 2, medan 430 rekryteras externt. Man står just nu infören kraftig ökning, arbetsstyrkan vid block 3 beräknas redan under våren 1979 öka till ca 620 personer.

Nedläggning nu

Om beslut fattas nu att projektet skall läggas ned, torde kostnaderna härför överstiga 2 000 Mkr (någon säker beräkning föreligger ej och kan ej

NU 1978/79:60

åstadkommas utan omfattande förhandlingar). Drygt 650 ”anläggare” friställs under 1979/80.

Nedläggning om ett år

Om projektet t. v. bedrivs i planerad takt och folkomröstningen ger till resultat, att utbyggnaden skall avbrytas, beräknas avvecklingskostnaden öka med högst 800 Mkr, dvs. till ca 2 800 Mkr. Arbetsstyrkan vid avvecklingsbeslutet beräknas överstiga 1 000 personer.

Reducerad byggtakt

Om man skulle vilja reducera byggtakten i avvaktan på folkomröstningen, ligger det nära till hands att i första hand anpassa byggnadsarbetena till den arbetsstyrka som nu finns vid F3 utökad med den personal, som successivt frigöres från Fl och F2. En sådan åtgärd torde försena idrifttagningen med inemot ett år. Investeringskostnaden under 1979/80 borde kunna reduceras med 100-200 Mkr, dvs. från 770 Mkr till 570 å 670 Mkr. Om man beslutar att fullfölja projektet, bedömes totalkostnaden öka med ca 1 000 Mkr, varav 600 Mkr i räntor.

Alternativet ”reducerad byggtakt” kan sägas innebära vissa allmänna fördelar i den uppkomna situationen (bibehållen handlingsfrihet, mindre kapital uppbundet före folkomröstningen och lättare personalsituation), men samtidigt ökas svårigheterna att fullfölja projektet på ett tillfredsställande sätt. Inte minst utgör Asea-Atoms möjligheter att fullfölja sitt åtagande ett frågetecken som måste klarläggas. För FKA ter det sig orimligt att bära de merkostnader, som en ytterligare senareläggning skulle innebära.

Ersättningar och finansiering

Det är angeläget att ersättningsfrågan gentemot Forsmarksbolaget blir klarlagd. Behandlingen av motsvarande frågor rörande Ringhals behöver också klarläggas för att Vattenfalls tariffnivå för den närmaste tiden skall kunna fastställas.

För Forsmarksbolaget är finansieringsfrågan akut. Fram till 1980-07-01 behöver ca 2 500 Mkr finansieras. Därav utgör ca 650 Mkr driftutgifter för Fl, som planerats finansieras med driftintäkter, som skulle ha erhållits om Fl tagits i drift. Ca 1 850 Mkr är investeringsmedel, varav ca 770 Mkr avser F3. Behovet är baserat på 1978 års kalkyl. Förutsättningarna för upptagande av lån på öppna marknaden torde inte vara gynnsamma under rådande ovissa förhållanden. Det är angeläget att lånemöjligheterna blir klarlagda snarast möjligt.

NU 1978/79:60

132 Ev. avveckling av kärnkraften

Om alla kärnkraftblock omedelbart stoppas, kommer risk för kraftbrist att föreligga redan driftåret 1979/80 med åtföljande behov av ransoneringsåtgärder. Bristen växer snabbt under kommande år. Behovet av oljeimport blir under medianårsförhållanden ca 7.5 Mm3 redan driftåret 1979/80 och det växer till över 10 Mm3 driftåret 1982/83. Den möjliga kraftproduktionen fördyras i medeltal 3 000 Mkrår 1979/80 och fördyringen växer till över 5 000 Mkr år 1982/83. Härtill kommer de förluster för samhället som nödvändig ransonering utgör.

Med sex kärnkraftblock i drift blir behovet av oljeimport ca 2 Mm3 under driftåret 1979/80 och det växer till drygt 5 Mm3 driftåret 1982/83. Risk för kraftbrist uppträder först driftåret 1982/83, om en kraftimport på 4 TWh kan erhållas från grannländerna och om erforderlig olja kan inköpas.

Folkomröstningen förutsättes omfatta ett nej-alternativ med avvecklingav kärnkraften. Det är nödvändigt att alternativet baseras på realistiska förutsättningar ifråga om avvecklingen. Man kan befara att det kommer att bli svårigheter att bemanna kärnkraftverken, om folkomröstningen resulterar i ett nej. Sannolikt blir det också svårigheter att upprätthålla önskad kvalitet på drift- och underhållsarbetet, vilket får återverkningar på säkerheten. De praktiska möjligheterna att producera kärnkraft efter ett nej i folkomröstningen är således svårbedömda. Det synes angeläget att denna fråga blir föremål för särskild utredning, innan alternativen för folkomröstningen utformas.

Stockholm den 25 april 1979

J.V. NORRBY

NU 1978/79:60

133 Bilaga 4

Hearing - vid näringsutskottets sammanträde den 10 april 1979 - med företrädare för statens kärnkraftinspektion

Närvarande: institutets föreståndare Arne Hedgran och byråingenjör Ambjörn Lindskog.

Ingvar Svanberg: Vi skall nu fl tillfälle att lyssna till professor Arne Hedgran, som skall berätta om denna reaktorolycka, som diskuteras så mycket. Det förs så mycket löst resonemang lekmän emellan. Vi är glada över att fl en auktoritativ uppläggning av frågan. Var så god.

Arne Hedgran: Jag är bara litet rädd för att detta kan bli spänd förväntans upplösning i intet. Vi är från vår sida försiktiga. Vi vill inte gå ut och säga för mycket nu. Det är väldigt viktigt att poängtera att vid sådana här haveritillfällen är nästan alltid de första förklaringarna felaktiga. Det skall man utgå från. Det dröjer lång tid innan man kan dra slutsatser, men vi förstår det intresse som finns.

Jag skall be att fl inleda med en kort redogörelse för hur vi ser på frågan och sedan får vi ägna huvuddelen av tiden åt att svara på frågor. Det är svårt för mig att veta vad ni är intresserade av.

Får jag börja med att säga: Man vet f. n. inte hur stor den politiska och opinionsmässiga betydelsen av denna händelse är, och jag har ingenting att säga om det.

När det sedan gäller att bedöma de säkerhetsmässiga erfarenheterna och vad de betyder kan man dela in dem i några olika fack. Vad beträffar det faktiska utfallet av händelsen är det klart så långt att den inverkan på människor och omgivning som man befarade skulle kunna inträffa har blivit mycket blygsam. Jag vill inte beröra den saken närmare.

För att sedan gå in på det som rör själva anläggningen kan jag bara säga att frågan är öppen när och om den tas i drift igen. Jag tror inte att man kan fl svar på den frågan förrän om åtskilliga månader, när man kommit in i anläggningen och ser hur bränslet ser ut och om själva reaktortanken har skadats. Då är vi inne på de svåra frågorna, nämligen att konstatera på vilket sätt händelsen påverkar våra bedömningar av kärnkraftens säkerhet.

Vi ser fram emot vad som antagligen blir en av de mest ingående haveriutredningar som någonsin gjorts i industrisamhället. Den kommer att ske i USA och den kommer att ta många månader. Vi skall vara litet ödmjuka i Sverige innan vi drar för snabba slutsatser av det ena eller andra slaget. När jag nu säger några saker vill jag betona att det bara är ideer. På detta stadium kan det inte vara mer.

En bakgrund till bedömningen av sådana här fel är den s. k. Rasmussenutredningen, som fltt en del orättvis kritik. Här får Rasmussen en viss

NU 1978/79:60

upprättelse. Olyckan är nästan som ett skolexempel på vad han förutsett. Det började med en sådan här relativt enkel driftstörning och sedan gjordes ett antal felaktigheter - man hade fel information från instrumenten och man upptäckte olika saker. Tillsammans ledde detta till en situation som inte är förutsedd i de haverianalyser som man har gjort för anläggningar, och man blev tvungen att improvisera. Det allvarliga skeendet är precis som man förutsett, en överhettning av bränslet är alltid en fara vid kärnkraftverk. Vill man förenkla kan man säga att det finns ett bud: Uranbränsle skall alltid finnas i strömmande vatten. Är det kravet uppfyllt är reaktorn säker, är det inte uppfyllt är reaktorn osäker.

Det är två stora anläggningar i ett kärnkraftverk, dels en reaktor som värmer vatten, dels en turbinanläggning som tar över energin. Ett problem är samspelet mellan dessa två stora anläggningar, och det är det som har krånglat i detta fall. Så långt tror jag att man kan säga att det är enkelt. Sedan kommer man in på alla möjliga detaljer som vi hos oss i och för sig följer noga för att få en kronologi på händelserna. Det kommer att dröja länge innan man kan bedöma vad som är väsentligt och inte. Här ingår något komponentfel i något steg och ett par felhandlingar från personalen - men det är inte fråga om vad vi brukar kalla den mänskliga faktorn, utan man har handlat fel efter moget övervägande därför att man har fått felaktig information från anläggningen. Det finns ytterligare några saker som tyder på att det här varför liten information till operatören. Det är vad vi nu tror, men igen - vi vet inte vilken slutsatsen kommer att bli.

En fråga som naturligtvis kommer att vara kontroversiell kommer att vara: Är detta någonting oväntat eller inte? Man kan visa med hjälp av sådana utredningar som exempelvis Rasmussenutredningen att denna typ av händelser inte kan vara så sällsynt. Det är härdsmältan som är sällsynt. Då återstår problemet: Var det här nära eller inte nära härdsmälta? Det kan inte vi säga i dag. Vi kan inte ens antyda svaret på frågan. Frågan om detta ger anledning till en annan bedömning än tidigare av kärnkraftsäkerheten är öppen och kommer att vara det ett bra tag. Däremot kan man säga att med säkerhet kommer denna händelse att ha stort inflytande på det faktiska säkerhetsarbetet av den typ som kärnkraftinspektionen utför och som ni stöder med forskningsmedel och på annat sätt. Enligt vår bedömning är det viktigaste inom kärnkraftstekniken i dag att få återföring av erfarenheter.

Det behöver inte vara den här typen av haverier, det vill jag betona, utan även mindre driftstörningar av olika slag bör analyseras med utgångspunkt i deras potentiella risker. Vi kan nå längre på det sättet än vi kan genom hypotetiska analyser. Den biten har man arbetat så länge med - under decennier-att man har svårt att komma längre på det rent teoretiska planet. Det är i stället på det praktiska teknologiplanet som man skall arbeta nu.

En slutsats - kanske litet grand i motsats till det intryck man har fått från tidningar och annat - är att olyckan bekräftar en ståndpunkt som vi hade redan tidigare, nämligen att det är hela kedjan av åtgärder som är väsentlig:

NU 1978/79:60

135 Bra konstruktion, gott uppförande, god utbildning, bra kontroll, duktig och tränad personal både på operatörssidan och när det gäller underhållet. Det är helheten som är det väsentliga. Förmodligen kommer utredningen att visa att en olycka händer bara om det är felaktigheter på flera av dessa punkter. Det räcker inte med bara ett fel. Därför måste vi angripa frågan på det breda planet.

Herr ordförande! Jag vet inte om det tillåts mig, eftersom det är första och sista gången jag talar inför detta forum, att som föreståndare för kärnkraftsinspektionen göra några reflektioner beträffande säkerhet och politik.

Ingvar Svanberg: Ja.

Arne Hedgran: Jag har för mindel inte några som helst politiskaåsikter i dessa frågor, men jag har noterat att väldiga problem uppstår när en teknisk fråga blir mycket intensivt politiserad. Det är viktigt för oss som svarar för tekniken att vi så långt vi kan och är mäktiga gör objektiva tekniska bedömningar, att vi talar ut oberoende av vilka effekter det får i olika lägen. Det är en punkt som är viktig i detta sammanhang, och det kan vara ett problem. Jag vill naturligtvis först markera att de här frågorna är politiska. Det är politiska beslut som skall fattas: Om vi skall ha kärnkraft och i vilken omfattning. Sedan är det förvaltningsmyndigheterna som skall verkställa besluten.

Det är en fråga som bekymrar oss mycket, nämligen just den effekt som oklarheten får för våra kärnkraftverk nu - framförallt för organisationen och för underhållspersonalen - och som knappast kan leda till annat än minskad kvalitet på dessa anläggningar. Tyvärr är det så. Men det är svårt att med hjälp av några ad hoc-åtgärder av forsknings- eller annat slag kompensera den biten. Det är ingen kritik i det jag säger, men det är viktigt att fl det sagt för oss som inte är part i det hela.

Den andra biten är: Om man vill ha optimal säkerhet - och det är vår ambition att sträva efter det - vill man också ha så raka beslut som möjligt. Skall det vara sex kärnkraftverk, tio eller tolv? Vad som helst ur vår synpunkt, men vi vill ha någonting att hålla i och inte denna väldiga oklarhet, som faktiskt har nackdelar för hela vår verksamhet.

Till slut vill jag beröra en punkt som det kanske är onödigt att nämna här men som har spelat roll i massmedia. Man har diskuterat att kärnkraftinspektionen skulle vara positiv till kärnkraft och därigenom inte vara tillförlitlig. Jag vill göra helt klart att en förvaltning som kärnkraftinspektionen fattar beslut som är klart tekniska, inom ramen för politiska beslut. Således bör den frågan aldrig komma upp. Men tyvärr har vissa frågor fått en sådan handläggning mellan regering och myndighet att man fått intryck i vart fall i massmedia att kärnkraftinspektionen haft att fatta beslut om ja eller nej till kärnkraft. Det är givetvis svårt för oss att frigöra oss från det intrycket. Det är allvarligt för inspektionen och dess tjänstemän att vi på detta sätt blivit utsatta för misstanken att agera i andra frågor än de vi är behöriga i.

NU 1978/79:60

136 Ingvar Svanberg: Kritiken mot oss som kollektiv ser vi gärna att vi får. De partipolitiska vinklingarna får vi själva sköta.

Rune Angström: Det finns två typer av reaktorer här i landet, dels kokvattenreaktorerna, dels tryckvattenreaktorerna. Min forsta fråga i samband med det är - och då tänker jag på de olika systemen, nämligen att kokvattenreaktorn driver turbinerna direkt och tryckvattenreaktorn driver dem s. a. s. indirekt och är inne i ett slutet system: Finns det nu några utvärderingar av vilken typ av reaktorer som har haft de minsta driftstörningarna? Jag avser inte bara störningar av den här aktuella storleksordningen utan rent allmänt: Finns det någon statistik på var man haft de största driftstörningarna?

Arne Hedgran: Det är svårt att svara på den frågan. Det finns statistik på tillgängligheten, och jag tror att man om man ser på världsstatistiken finner att tryckvattenreaktorn har den bästa statistiken, men de ligger ganska nära varandra. Det är svårt att dra slutsatser. Framfor allt får man ha klart för sig att den främsta anledningen till driftstörningar som regel kommer från turbinen. Den statistik vi har i detta fall klassificerar dem efter olika reaktorer. Det kan vara olika turbintillverkare som lyckas mer eller mindre bra. Jag tror att svaret är: Flittills har tryckvattenreaktorerna haft bättre tillgänglighet. Det har varit en av anledningarna till att de har vunnit kommersiellt om man ser på världsmarknaden.

Bengt Sjönell: Den engelske premiärministern Callaghan har gått ut med anledning av den amerikanska olyckan och sagt att sådana här olyckor är helt uteslutna när det gäller den typ av reaktorer som man häri England. Är det ett överdrivet påstående?

Arne Hedgran: Nej, det är så olika typer i detta fall. Ingenting av det som har hänt i USA har relevans för engelska forhållanden. Däremot kan jag möjligen nämna att engelsmännen för en diskussion om att eventuellt inköpa och starta en Westinghouseanläggning.

Men jag håller helt med Callaghan.

Bengt Sjönell: Har den engelska typen av anläggning inte andra svagheter? Arne

Hedgran: Självfallet. Allt har sina svagheter, men den här olyckan har ingen relevans för England.

Rune Ångström: Jag vill fortsätta på den tekniska biten ett ögonblick. Kan det göras jämförelser mellan olika reaktorer? Om en driftstörning inträffar, är det då inte svårare att komma åt i det slutna systemet vid tryckvattenreaktorn än i

NU 1978/79:60

kok vattenreaktorn? Jag tänker just på det förhållandet att systemet är slutet och att det i själva principen borde ligga en svårighet i att vidta åtgärder.

Arne Hedgran: Får jag komplettera och säga att det här med tillgänglighet är en ekonomisk fråga, som bör ställas till kraftföretagen och som inte vi kan svara på.

Rune Ångström: Det är inte närmast det jag avser, utan hur det är ur säkerhetssynpunkt.

Arne Hedgran: Jag tror att man då kan svara: Det är svårt att göra övergripande säkerhetsvärderingar mellan olika typer och med något större grad av säkerhet säga att den ena är bättre än den andra. Den händelsen som inträffat nu är relevant för tryckvattenreaktorer - den hade att göra med samspelet mellan turbinen och reaktorn - men generellt kan man inte svara på frågan. Det är litet grand av en modefråga, och en tid framåt kommer tryckvattenreaktorn att ha litet underläge mot kokvattenreaktorn. - Men jag skulle inte vilja fästa för mycket vikt vid det.

Birgitta Hambraeus: Strålskyddsinstitutets chef Bo Lindell undrade för en del år sedan i miljövårdsberedningen - när det gällde sannolikhetsberäkning för stora olyckor - hur stor sannolikheten är för att man glömmer bort någon faktor ur sannolikhetsberäkningarna varigenom de teoretiska beräkningarna kunde vara osäkra. Du sade att detta är skolboksexempel på vad Rasmussen har räknat med. Detta blir litet egendomligt för mig. För det första har jag aldrig hört talas om att en gasbubbla kan bli en risk. Man har varit mycket mån om att tala om att ett kärnkraftverk rent fysiskt inte kan explodera som en atombomb. Det gäller naturligtvis fortfarande. Det kan alltså inte bli någon fissionsexplosion. Men tydligen är det möjligt att det kan bli en annan sorts explosion och inte bara en smälta.

Min första fråga är: Har man räknat med gasbubblan i sannolikhetsberäkningarna? Har man räknat med den här sortens kombination av skeenden - att instrumenten skulle bli skadade, att det skulle ge upphov till felaktiga beslut på grund av att man inte visste vad som hände inne i reaktorn? Har man räknat med detta i sannolikhetskalkylen?

Min andra fråga är: Man säger att detta blev en mycket liten olycka i praktiken. Tar man då med de långsiktiga konsekvenserna? Det kommer att bli mycket svårt att härleda eventuella olycksfall om tio år till det som hänt nu. Om man lyckas med det beror på statistiken, biologiska studier osv. Tar du, när du säger att detta var ett litet olycksfall, med de långsiktiga konsekvenserna?

Min tredje fråga är: Detta var ett mycket långt utdraget förlopp. Man hade tid att tänka efter. Är ett snabbt förlopp fysiskt möjligt?

Min fjärde fråga är: Det pågår nu en planläggning för beredskap för stora

NU 1978/79:60

olyckor i Sverige. Det har förut ansetts vara onödigt, olyckor har ansetts så osannolika att man inte behövde planlägga för dem. Vill du berätta om den planläggningen, vilka som är med i den, dess tidsschema, evakueringsplaner beträffande Malmö, Köpenhamn osv.

Sedan vill jag ställa en fråga när det gäller Ringhals 2: I strålskyddsinstitutets styrelse har vi haft frågor på remiss från er och tagit egna initiativ när det gäller den dåliga mineralullsisoleringen. Om det blev något brott på någon kylledning så att ånga frigjordes, skulle isoleringen kunna ramla ner och täppa till ventilen i botten och på så sätt hindra kylning? Vill du bekräfta detta? Det är såvitt jag förstår ganska häpnadsväckande att man har kunnat köra Ringhals 2 med i praktiken ett mycket osäkert kylsystem. Skulle något ha hänt skulle inget nödkylningssystem ha fungerat.

Finns det ofullständigheter av den storleksgraden också i aggregaten i Oskarshamn och Barsebäck, som vi inte har fått reda på ännu? Är det där ofullständigheter i aggregaten som skulle kunna kasta dessa sannolikhetskalkyler över ända?

Arne Hedgran: Jag börjar med att svara på frågan om sannolikhetsberäkningarna, rent teoretiskt. Jag betonar att kärnkraftsinspektionen på samma sätt som tydligen Bo Lindell gjort har markerat att man måste iaktta försiktighet. Det finns med i den rapport som vi ingav till industridepartementet för något år sedan. Där har vi sagt att man måste vara försiktig när det gäller att sätta stor tillit till teoretiska beräkningar. De beräkningar som varit vägledande för handledandet har alltid varit ofullständiga i förhållande till verkligheten. Sedan undrar du om det finns skillnader mellan oss på den punkten. När jag talade om Rasmussenutredningen och skolexempel menade jag inte sannolikheten utan inledningsskedet. Det hela inleddes med en driftstörning, någonting som han påstår är det vanligaste vid uppkomsten av allvarliga haverier. Det är också det långsamma förloppet som är det vanligaste enligt hans sätt att se. Däremot är gasbubblan inte med i hans kalkyler. Det skedde en överhettning av bränsle som gick längre än vad som uppenbarligen ingår i haverianalyserna. Däremot är detta med väte ingenting nytt. Alla våra kokarreaktorer har kväve i inneslutningen just av det skälet. Att man inte har det i tryckvattenreaktorerna beror på att det är osannolikt att man där skall få en explosion. Det är långtifrån den gränsen här om man jämför med Harrisburg.

Du frågade om de långsiktiga effekterna. Jag kan bara säga som jag tidigare sade att dessa troligen är av mycket liten betydelse, men jag vet för litet om strålningen för att uttala mig med säkerhet. Vad jag sade var att det uppenbarligen inte är där som huvudproblematiken ligger. De utsläpp som finns mäts i doser där man i och för sig även tar hänsyn till det långsiktiga förloppet. Nu råkar det vara så i detta fall - eftersom anläggningen har varit i drift bara några månader-att det finns mycket litet långlivad radioaktivitet i

NU 1978/79:60

den. Det är kanske ett svar på frågan.

Nästa fråga: Kan det vara snabba förlopp? Ja, självfallet. Det kan ske olika slag av bristningar som går snabbt. Men igen: Det här var haveri nr 2. Det förra var Brown Ferry. Båda var mycket långsammare än man tidigare hade antagit. Detta tyder på att det är riktigt vad som sägs, att det är mer sannolikt med ett långsamt förlopp än man tidigare hade väntat sig. Om det sedan är en fordel eller en nackdel är en annan sak.

När det gäller de stora olyckorna kan man bara säga att det är inom beredskapsnämnden för atomolyckor, inom strålskyddsinstitutet, som man nu gör en planering. Såvitt jag vet kommer de första förslagen om några veckor. Kärnkraftinspektionen är också med i gruppen, men det hela sker under strålskyddsinstitutets ansvar.

Beträffande Ringhals 2 kan jag säga att det arbete med isolering som pågår innebär en förbättring av ofullständigheter som inte har uppmärksammats från början och först uppmärksammades i kokarreaktorerna. Där var det lättare att gardera sig, eftersom det finns möjligheter rent byggnadstekniskt att göra större silar etc. Det finns större risk för felisolering för tryckare än kokare. Där har man löst det på det sättet att man har silar, så att man inte täpper till rörledningar och annat.

Birgitta Hambraeus: Det innebär alltså att man uppenbarligen kört Ringhals 2 utan att ha några nödsystem som fungerar!

Arne Hedgran: Det är en våldsam överdrift. Vad vi är ute och jagar hela tiden är förbättringar! Det finns svagheter, som vi jobbar med. Det finns ingenting som säger att detta inte skulle fungera, men det finns en risk för igensättning vid viss typer av brott, som skulle kunna inträffa. Det har uppmärksammats, och det är det man arbetar med.

Det är inte det enda fallet - låt mig säga det klart. Vi föreslår i en skrivelse till industridepartementet en rad åtgärder av säkerhetsförbättrande karaktär. Det är en verksamhet som vi bedriver hela tiden - och detta är en av de viktigaste verksamheterna.

Vi tror, som jag sade tidigare, i och för sig att de värdefullaste åtgärderna är de som direkt baseras på faktiska erfarenheter- i en del fall kommer förslagen fram efter säkerhetsforskning. När det gäller tätningen kommer erfarenheterna delvis från Marvikenprojektet.

Karl-Anders Petersson: Jag har också funderat på om den inverkan på människor och omgivning som du sade var mycket blygsam kanske berodde på att reaktorn bara har varit i drift under tre månader. Hur snart kan man bestämt säga hur lång utvärderingstid det behövs för att kunna bedöma vilken inverkan det här haveriet kan ha på omgivningen?

Sedan en annan fråga, som gäller härdsmälta. Vi fick reda på att vi inte vet hur nära man var en härdsmälta. Jag vill fråga, som en ren spekulation: Vad

NU 1978/79:60

hade hänt om det hade gått till härdsmälta? Det egendomliga var att vi fick information från olika experter som hade helt olika syn på vilken effekt det skulle bli av härdsmälta. Det förvånar mig att man hade så olika uppfattning.

Arne Hedgran: De här dosmätningarna i omgivningarna är en av de saker som blir snabbast klar - inom några veckor eller någonting sådant. Då får man en uppgift om vad som faktiskt släppts ut av aktivitet av olika slag. Det tycks ha varit mest ädelgaser. Värderingen blir en biologisk-medicinsk fråga och sker efter vissa regler, som i sin tur kan diskuteras. Det är Sveriges strålskyddsinstitut som har den bästa expertisen när det gäller att bedöma dessa frågor. De faktiska mätningarna av den aktivitet som finns bör man snabbt vara klar med.

När det sedan gäller härdsmälta vet jag inte om jag förstår frågan riktigt. Vad som föreföll mig som den stora oklarheten då jag följde det hela på TV-skärmen var de stora olikheterna i bedömning mellan den amerikanska kärnkraftinspektionen NRC och kraftföretaget. Det gällde frågan hur pass nära man var en farlig situation, hur pass nära en härdsmälta. Vi kommer att få veta inom några månader vem som hade rätt. Det är inte mycket att spekulera i innan dess. Det ligger nära till hands att myndigheten lade sig klart på den försiktiga sidan för att inte bli utsatt för kritik från något håll. Men detta är min egen bedömning.

Karl-Anders Petersson: Min fråga gällde dels detta, dels spekulationen vad som kommer att hända med omgivningen om man verkligen får en härdsmälta. Här stod det också olika uppgifter mot varandra.

Arne Hedgran: Detta undersöktes mycket noga inom energikommissionen och dess haverigrupp. Det finns två varianter: Antingen tar den byggnad man har det hela inneslutet i hand om härdsmältan. Då blir det inte någon större katastrof för omgivningen - det är visserligen alltid en väldigt allvarlig situation när härdsmälta inträffar, men i sådant fall blir den ändå begränsad. Den andra är att det sker explosioner eller på annat sätt blir övertryck i inneslutningen, så att det hela brister och den. mycket stora aktivitet som finns släpps ut. Då uppstår en katastrofsituation, vars omfattning blir beroende av vilka meteorologiska omständigheter osv. som föreligger. Men en allvarlig komplikation är om det blir en långlivad aktivitet på stora markområden. Det är ett problem att bedöma användningen av dessa markområden efteråt. Detta är ganska väl utrett genom de rapporter som finns.

Rune Johansson i Ljungby: Jag skulle vilja börja med att ta upp frågan om informationen.

1. På vilket sätt har ni hittills fått in uppgifter om Harrisburg-olyckan?

2. Hur kommer ni att följa upp det i det fortsatta informationsutbytet?

NU 1978/79:60

3. Vad kan man dra för lärdomar rent psykologiskt av det informationsutbud vi fick omedelbart efter olyckan? - Jag ser det som en utomordentligt viktig fråga, kanske mest ägnad att uppmärksammas av vår kommission för psykologiskt forsvar. Det har ett väsentligt intresse också i detta sammanhang.

Sedan har jag en fråga som anknyter till den tekniska diskussionen. Jag skulle vilja ställa den så: Finns det något som ger anledning att ifrågasätta inneslutningen, höljet? Den uppgift vi fick i föredragningen var att det är vattenströmningen som är avgörande. Man kan då fråga: Förefaller det av de uppgifter ni hittills har fått som om några risker fanns för själva inneslutningen? Arne

Hedgran: Den information vi hittills fått har vi i huvudsak fått från vår amerikanska systermyndighet, som vi har avtal med. Men vi har också en mycket kompetent kraft som teknisk attaché i Washington. Han har tidigare arbetat med svenska Westinghouse och bl. a. sysslat med tryckvattenreaktorer. De två källorna har vi för information.

På frågan hur vi tänker fortsätta kan jag svara: Vi har fått i uppdrag från industridepartementet att göra en snabbedömning av denna olycka, och vi kommer att skicka en liten delegation tillsammans med strålskyddsinstitutet -och efter samtal i vår också tillsammans med våra danska vänner-till NRC och till Harrisburg för att få så god information vi kan få på detta stadium.

När det sedan gäller den tredje frågan kan jag bara för egen del bekräfta: Jag tror också att det är utomordentligt viktigt hur informationen sker. Jag har inte klart för mig hur man skall angripa det. Men vi fick ett intryck av att det varén förvirring i USA på den punkten mellan myndigheter, guvernören och alla som hade med saken att göra. Man frågar sig om i ett sådant läge faktiskt de s. k. ansvariga myndigheterna har situationen under kontroll eller om det helt enkelt blir massmedia och andra som tar över och ger information om evakuering och allt annat. Det är en väldigt svår fråga, och jag vet inte om det ligger på kärnkraftinspektionen eller någon annan att sköta detta. Min personliga åsikt är: Det skulle vara utomordentligt värdefullt om någon samhällsvetare, massmediaforskare eller liknande tittade på denna händelse.

\

Rane Johansson i Ljungby: Nämnden för psykologiskt försvar ligger väl närmast till.

Arne Hedgran: När det gäller inneslutningen kan jag säga följande: Jag kan anknyta till att bränslet hela tiden skall vara i strömmande vatten. Under någon timmes tid var det i detta fall inte i strömmande vatten. Det blev en överhettning och bränslet skadades. Detta medförde att väte bildades, man fick gasbubblan och de olika problemen. Inneslutningen runt reaktorn höll

NU 1978/79:60

alltså och har varit tillräckligt tät. En del av de utsläpp som skett berodde på att man pumpade ut vatten. Jag vill - utan att ett ögonblick göra reklam för svenska förhållanden - säga: När man ser på situationen i Amerika och jämför den med i varje fall flertalet av våra svenska förläggningsplatser drar man en lättnadens suck. Läget här är enormt mycket bättre. Barsebäck har visserligen en egen problematik genom närheten till Danmark. Men våra kärnkraftverk är placerade vid havet, medan Harrisburg ligger vid en flod där en miljon människor tar sitt dricksvatten. Vid minsta misstanke fick man inte släppa ut vatten. I ett svenskt fall skulle detta inte bli något problem,eftersom vi har hav och det är fråga om mycket små aktiviteter. Jag tror att det också i andra fall är så. Det förvånar mig något att man inte när man jämför kärnkraftverk i Sverige med Schweiz, Västtyskland, Holland och andra beaktar den väldiga skillnaden ur säkerhetssynpunkt när det gäller förläggningen - framför allt när det gäller t. ex. Forsmark, som är Europas bästa förläggningsplats. Därför måste haverier där te sig oerhört mycket enklare att hantera än i det täta Västeuropa.

Karl-Anders Petersson: Jag vill ställa en följdfråga till Rune Johanssons. Finns det någon bestämmelse om hur man behandlar informationen vid en eventuell reaktorolycka här i Sverige? Om exempelvis Barsebäck skulle komma i samma läge, är det då informationschefen för Sydkraft som skall ge informationen eller finns i förväg sagt att det är någon ansvarig myndighet som skall lämna informationen?

Arne Hedgran: Detta finns med i beredskapsplanerna. Det är beaktat. Men hur pass effektivt det blir i verkligheten vet jag inte.

Bengt Sjönell: Jag kanske delvis redan har fått svar på den fråga som jag tänkte ställa. Men det är möjligt att det går att utvidga tankegången. Det gäller gasbubblan. Bl. a. Birgitta Hambraeus och jag satt i energikommissionen. Ingen av oss kan påminna oss att vi i den utomordentligt utförliga redovisning av analysen som säkerhetsgruppen gjorde riktade någon uppmärksamhet mot det där med gasbubblan. Det antyddes på något undanskymt ställe. I själva verket blev gasbubblan en primär sensation i detta sammanhang! Den förhindrade åtgärder av nödvändigt slag.

Jag vill fråga: Den här gasbubblan uppstod på grund av olika komponenter i händelseförloppet. Är det tänkbart att en sådan gasbubbla kan uppstå på grund av andra komponenter i ett annat händelseförlopp? Det måste vara en oerhört svårhanterlig historia om det händer sådana här saker och man inte kan komma åt att kyla av påbörjad upphettning. Varför har man inte ägnat gasbubbleproblematiken - om jag får använda det uttrycket - någon större uppmärksamhet tidigare?

Den andra frågan kanske vi får svar på om några veckor: Har det läckt ut så pass mycket aktivitet att det kan tänkas påverka de näraliggande jordområdena såvitt avser odling?

NU 1978/79:60

143 Arne Hedgran: Svaret på den andra frågan tror jag kommer att bli nej. Vi får det svaret om några veckor.

Gasbubblan är också litet svår att diskutera. Det finns faktiskt en del idet vi har i våra papper som antyder att gasbubblan till stor del är en massmediaföreteelse. Däremot har vätgas funnits som ett problem. Vätgas är i och för sig ingenting nytt. Om härdnedkylningen inte fungerar får man för stor upphettning av härden - det var problemet. Man fick överhettning av härden. Normalt skall en sådan här händelse inte framkalla annat än avställning. Nu gick det snett, och man fick överhettning, och då får man en metallvattenreaktion, som ger väte. Det är en historia som våra härdkonsulter känner till. Källström räknar hela tiden med detta. Det som här inträffade - att vätgasen lade sig i toppen och förhindrade kylning - fanns inte med i de amerikanska antagandena av vad som kan ske. Däremot har jag en notering från min kollega, som säger att diskussionerna fördes i början på 1970-talet i Sverige om att detta kunde inträffa vid småbrott.

Ambjörn Lindskog: Vi sade att det bara talats om stora brott, men man har fört diskussioner om små brott också. Det har gällt just uppkomsten av ångblåsa, så att man får friläggning av härden. Men det är ingenting nytt.

Bengt Sjönell: Kan det uppkomma igen utifrån andra utgångspunkter?

Arne Hedgran: Problemet ligger just i överhettning av bränsle. Så länge man kan ha bränslet i strömmande vatten blir det ingen överhettning. Om överhettning inträffar kan man komma till alla nivåer - ända fram till härdsmälta. En av dessa är ett mellanläge, där det blir metall-vattenreaktion, så att vätgas bildas.

Rune Ångström: Jag vill knyta an till informationen - informationen till kärnkraftinspektionen när det inträffar incidenter runt om i världen.

Min första fråga är följande: Det har skett två olyckor i USA tidigare. Den ena var Brown Ferry-olyckan i mars 1975 med det omtalade stearinljuset, den andra var händelsen i Femi 1 utanför Detroit. Vad har ni fått för informationer i fråga om dessa tillbud?

En följdfråga: Hur är det här reglerat avtalsvis? Ni har ett avtal med USA om att få informationer från dem. Är det avtalet slutet via den kommersiella uppgörelsen vid inköp av vissa reaktorer eller är det ett statligt avtal om utbyte i detta fall via de tekniska attachéerna? Hur brett är det här informationsutbytet med andra länder i Västeuropa? Har man möjlighet att följa vad som händer i Östeuropa? Sker det ett spontant utbyte? Östeuropa är i hög grad ett kärn kraftsområde, i varje fall ett blivande sådant. Vad spelar IAEA för roll i detta sammanhang? Har ni nytta av IAEA och den information som ges därifrån?

NU 1978/79:60

144 Arne Hedgran: När det gäller USA finns formellt avtal direkt mellan myndigheterna, dvs. kärnkraftinspektionen och NRC om informationsutbyte. Det fungerar bra. Man kan möjligen säga att vad som händer i USA inte är något informationsproblem, eftersom allt där är offentligt och sådana här saker utreds vid kongressförhör etc. Där får man all information. Problemet är egentligen att läsa all den information man får.

När det gäller andra länder har vi inga sådana formella avtal, men det sker informationsutbyte inom OECD - inom NEA finns kontakt mellan myndigheterna. De sammanträder varje år, och möjlighet finns att under året få sådana här mer informella upplysningar. Jag tycker att det är ganska bra.

Ambjörn Lindskog: Vid det senaste OECD-mötet diskuterade man också obligatorisk rapportering mellan medlemsländerna, inrättande av ett system för snabb information vid incidenter.

Arne Hedgran: Östeuropa är ett problem. Den information vi får kommer genom personliga kontakter inom IAEA. Där deltar även Östeuropa. På den vägen kan man få information, men någon annan informationskanal känner inte jag till.

Får jag sedan svara på frågorna om de två olyckorna. Detroit-olyckan skedde så tidigt som på 1950-talet, och den är alltså historisk. Brown Ferry-olyckan är ett exempel som antagligen visar hur mycket nytta man kan dra av en sådan här historia. Vid en jämförelse med Brown Ferry kan sägas att vi här i Sverige var i ett lyckligt läge. Vi hade väsentligt bättre regler för brandskydd i våra kärnkraftverk. Vi visste om att vi hade bättre normer, och vi var överraskade över att amerikanarna nonchalerade en sådan sak. När händelsen inträffade fanns ingen anledning att vidta drastiska åtgärder på svensk sida. Vi har gjort det sedan. Nivån på kraven höjdes så fantastiskt att vi har fått vidta åtgärder sedan. Brown Ferry-händelsen hade varit helt otänkbar i Sverige av två tre olika skäl.

Olof Johansson: Det första konstaterandet var att det var fråga om komponentfel plus felhandling i den meningen att de människor som hade att hantera dessa saker antingen var felaktigt eller otillräckligt informerade. Det leder till ett par följdfrågor:

1. Är det korrekt att säga att det fanns problem att avläsa konsekvenserna av vidtagna åtgärder under den här tiden? Vet man någonting om dessa än så länge?

2. Kan det här leda till att vi kommer att få problem att veta vad som verkligen hände?

3. Sedan talas i rapporten återkommande om förmodad vätgasexplosion. Jag noterar att professor Hedgran snarast säger att det var långtifrån inneslutningsbrott. Går det att säga i dag om det förekommit vätgasexplosion eller inte? Och har det förekommit, vet man i så fall hur långt från gränsen för

NU 1978/79:60

inneslutningsbrott man befunnit sig? Har man kunnat mäta det?

4. Hur påverkas - svaret på den frågan kan vara allmänt kunskapsberikande - en reaktor av den här typen av en sådan här olyckssekvens med hänsyn till drifttiden, alltså mängden klyvningsprodukter i reaktorn? Den hade ju varit i drift ungefär 3 månader.

Arne Hedgran: Jag kan börja med att svara beträffande klyvningsprodukterna och aktiviteten. Det är lätt att räkna ut den effekten. I korthet kan man säga att de aktiviteter som spelat roll här-jod etc. - har varit mättade. Redan efter 3-4 veckor är de kortlivade aktiviteterna mättade. Om det är riktigt som det har sagts har det bara varit de kortlivade aktiviteterna som har kommit ut. Här fanns inte strontium och cesium. När det gäller den potentiella risken är det en väldig skillnad.

Olof Johansson: Hade processen som sådan påverkats inne i reaktorn?

Arne Hedgran: Nej, inte mycket, därför att värmenivån påverkas nästan endast av kortlivade aktiviteter, men de långlivade är farliga ur radiologisk synpunkt när de blir utspridda. De ger mer aktivitet, men de påverkar inte värmen. Vad jag talade om var den stora farliga vätgasexplosionen, som skulle ha kunnat inträffa. Man var uppe i två atmosfärer, och det uppstår explosionsrisk vid sex.

Ambjörn Lindskog: Det förekom endast en lokal explosion efter ca 10 timmar, och endast 2 bar uppmättes, dvs. två atmosfärers tryck.

Arne Hedgran: Att man vetom eller tror på det beror på vilken indikation man har på en explosion. Det här varén liten lokal sak. Det kan samlas vätgas i en liten ficka någonstans. Först på ett senare stadium har man kunnat föreställa sig så mycket vätgas att det blir en verklig explosion.

Så till frågan om informationen:

Jag är ganska övertygad om att man kommer att kunna utreda haveriet i detalj. Man kan ju lyckas utreda fiygplanshaveriermed bara en liten svart låda till hjälp, och här har man datorer av olika slag. Allesammans har skrivare på sig, och det är ett fantastiskt arbete att följa alla dessa procedurer. Jag tror alltså att det kommer att lyckas.

En sak till som jag tydligen glömde: I detta scenario finns av allt att döma ett klart regelbrott som personalen gjorde, nämligen att man gjorde tre avstängningar som inte fick ske. Personalen har inte fått tillräcklig information från de instrument som funnits. De har kanske handlat rätt med utgångspunkt i den information de haft, men det har inte varit den rätta informationen. Men detta är spekulationer, och det hela måste klarläggas i framtiden.

10 Riksdagen 1978/79. 17 samt. Nr 60

NU 1978/79:60

146 Olof Johansson: För det första: Det finns delade uppfattningar också i svenska massmedia angående Ringhals 2. Den ena gången sades att SKI beslutat att det skulle stängas av, den andra gången inte. Frågan är: Vad är det som beslutats? Är det någonting i det beslut SKI tagit som det finns anledning att ändra på med hänsyn till den kunskap vi har om händelserna i USA? Är det någonting som påverkas av detta enligt er uppfattning? Är några förändringar av beslutet planerade? För det andra: Informationsflödet har varit minst sagt splittrat. Känner ni till tillräckligt mycket för att veta om -NRC och kraftbolaget har haft samma tillgång till information på platsen, eller har det varit möjligt för dem att spärra ut förandra på något sätt? Hur ser den svenska situationen ut i motsvarande fall, det som Karl-Anders Petersson frågade om? Kan t. ex. en informationssekreterare på ett kraftbolag ta över informationen och göra bilden splittrad för allmänheten är ju det en sak som gör att slaget är förlorat redan innan man börjar - därför att allmänheten alltid kommer att få motstridiga upplysningar från myndigheter och dem som är intresserade av att hålla nere informationen.

Arne Hedgran: Den där problematiken med NRC och kraftbolaget i USA vågar jag inte uttala mig om. Det förefaller ha varit svårigheter - på vilket sätt skall vi försöka ta reda på. Vi vet att det finns ett stort mått av misstänksamhet från båda sidor mellan NRC och kraftföretaget. Det är en besvärlig situation. Man får inte gå för långt åt något håll. Min personliga uppfattning är att man har gått för långt i USA och försöker sätta krokben för varandra. I ett läge som detta är det mycket värdefullt att försöka samverka. Jag har svårt att se att det inte skulle ligga i allas intresse att samarbeta. Enligt de beredskapsplaner som finns skall man göra det i Sverige. Man kommer aldrig ifrån att man är beroende av en rad informationer från själva anläggningen i det här skedet.

Ambjörn Lindskog: President Carter beslöt vid sitt besök att all information skulle utgå från NRC. Han satte alltså munkavle på kraftbolaget.

Arne Hedgran: Beträffande Ringhals 2 skedde följande efter händelsen i USA: Eftersom det är en tryckvattenreaktor i drift i Sverige tog vi omedelbart upp den till diskussion. Vi är fullt medvetna om att informationen från USA är bristfällig, men vi tog ändå upp det hela och ställde ett antal rätt allmänt formulerade krav, som fortfarande står sig - därför att vi visste om att händelsen hade att göra med informationen till driftpersonalen. Det var i och för sig de frågor som vi redan tidigare hade diskuterat, och det är inga dramatiska nya saker. Vi hade skäl att ställa de kraven omgående. Ingenting har inträffat sedan som ändrat det läget. Vattenfall arbetar nu tillsammans med Westinghouse på de problemen.

NU 1978/79:60

147 Olof Johansson: Blir det ett idrifttagningstillstånd utan att ni säger okay en gång till, eller hur blir det?

Arne Hedgran: Den här anläggningen var avstängd, och vi har krävt att vissa åtgärder skall vara genomförda och godkända av SK1 innan anläggningen får tas i drift igen.

Birgina Hambraeus: Om bränsleelementen skadas och deformeras så att man inte kan köra ned dem i styrstavama, kan man då stänga av reaktorn, och i så fall på vilket sätt?

Arne Hedgran: Risken för detta är närmast obefintlig. Att stänga reaktorn tar ca 10 sekunder. Bränsleelementen är säkert deformerade i detta fall, men det tar timmar innan det hinner ske. En avstängning kan ske med en gång.

Birgitta Hambraeus: Men om de skulle deformeras, vad sker då? Finns det då ingen möjlighet att stoppa anläggningen?

Arne Hedgran: Då har man fortfarande andra möjligheter.

Ambjörn Lindskog: Men framför allt hinner de aldrig deformeras!

Birgitta Hambraeus: Men det är väl under förutsättning att man får rätt signaler?

Ambjörn Lindskog: Det går automatiskt. Man har dessutom två system. Jag tror alltså inte att man kan räkna med det fallet.

Fritz Börjesson: Jag kom bara att tänka på en sak. I fredags fick vi en bok i våra fack med Simpevarps kärnkraftverk och en fiskargubbe på första sidan.

Jag läste på andra eller tredje sidan: Det är lika omöjligt att det skall ske en kedjereaktion i en uranreaktor som att säga att det händer i tuggummi eller i saltade gurkor. Den var tydligen utgiven av kärnkraftindustrin - och nyutkommen. Vad skall man säga om en sådan bok?

Ingvar Svanberg: Man kan säga att förlaget hade maximal otur, som gav ut denna bok just när den här händelsen inträffat.

Arne Hedgran: Vi skriver inte så i dag. Vi på kärnkraftinspektionen har aldrig sagt att en olycka inte skulle kunna inträffa. Men man kan aldrig hindra andra från att skriva sådant.

Rune Angström: Jag skulle vilja fråga en sak till. Här nämndes president Carters besök vid anläggningen i Harrisburg. I samband med det framkom

NU 1978/79:60

också att han tidigare hade beslutat att det skulle vara en federal - statlig - representant som skulle kontrollera vid alla kärnkraftanläggningar. Det hade inte följts i detta fall. Finns det någon kommentar till det, och vilket värde skulle en svensk motsvarighet ha? Har det någon betydelse för oss?

Arne Hedgran: I Amerika, i England och Canada harsäkerhetsmyndigheterna beslutat om s. k. residential inspectors, inspektörer på platsen vid kärnkraftverken. Vi har diskuterat detta i vår styrelse för några år sedan och försökt väga för- och nackdelar mot varandra. Vi kom till slutsatsen att det inte var bra för Sveriges del. Det har fördelar och nackdelar, sorn sagt. Till nackdelarna hör att en inspektör som finns på ett verk år efter år snart kom mer att känna sig som en del av organisationen. Vi har alltså möjlighet på centralt håll att så att säga indoktrinera honom.

Men vi kan ompröva frågan. Vi kanske får diskutera den igen någon gång. Efter moget övervägande i vår styrelse kom vi dock fram till att det inte var någonting som Sverige har glädje av.

Rune Ångström: Det finns alltså ingen anledning att ompröva detta?

Arne Hedgran: Nej, jag tycker inte det. Vi har inspektörer som tilldelats var sitt kärnkraftverk. De bor i Stockholm och de tar kontakt med inspektionen. Vi kanske skall sörja för tätare inspektionsintervall. Nu sker inspektionerna en gång per månad, det kanske behövs två gånger per månad. Jag tror för min del att nackdelarna med inspektörer på platsen överväger fördelarna.

Ingvar Svanberg: Vi tackar professor Hedgran för upplysningarna. Det är nyttigt att vi får reda på vad som hänt. Vi tackar alltså för detta och hoppas på fortsatt bekantskap.

NU 1978/79:60

Översikt över motionernas behandling

149 Bilaga 5

Motion Utskottets Utskottets Reservation

1978/79: yttrande hemställan nr

s. (på s. 83 f.)

211: 1

1 (s. 94)

1 (s. 94)

288: 1

61 (del)

47, 89

uppskov

uppskov

21 (s, 109)

10 (s. 104)

542: 1

549: 1

10 (s. 104)

11 (s. 104)

808: 2

1014: 2

uppskov

uppskov

uppskov

uppskov

13 (s. 105)

5 (s. 101)

12 (s. 105)

31, 63, uppskov

4, 52, 89

10 (s. 104)

17 (s. 107)

32 (s. 115)

12 (s, 105)

1516 (del)

1642: 1

uppskov

1912: 1

2006: 1

uppskov

uppskov

2007: 1

31 (s. 115)

15 (s. 106)

6 (s. 102)

13 (s. 105)

uppskov

. 89

2147: 2

27 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 60

NU 1978/79:60

150 Motion

Utskottets

Utskottets

Reservation

1978/79:

yttrande

s.

hemställan (på s. 83 f.)

nr

2224: 3

uppskov

2229: 1

uppskov

2a

uppskov

c

e

2317: 1

uppskov

uppskov

2357: 5

4 (s. 100)

2359: 1

uppskov

25 (s. 111)

2406: I

uppskov

uppskov

89 II.2. A

12 (s. 104)

B

12 (s. 104)

C

16 (s. 107)

D

13 (s. 105)

E

15 (s. 106)

F

14 (s. 106)

G

28 (s. 112)

3. A

'

B

C

D

4. A

B

■uppskov

■89

D

E

F

G

H

5. A

2 (s. 99)

B

uppskov

89 I

10 L

1)

8 (s. 103)

2)

8 (s. 103)

N

6. A

3 (s. 100)

B

'

1 C

D

►43

r19

► 5 (s. 101)

E

F

j

G

uppskov

89 NU 1978/79:60

151 Motion

1978/79:

Utskottets

yttrande

s.

Utskottets hemställan (på s. 83 f.)

Reservation

nr

2406: II.6. H

uppskov

89 I

84 J

18 (s. 107)

K

uppskov

89 L

26 P

24 (s. 110)

Q

85 R

7. A

30 (s. 113)

B

uppskov

89 C

uppskov

89 D

17 (s. 107)

E

uppskov

8. A

63, 64, 65, 67,

52, 54, 55, 60, 61,

19 (s. 108), 20 (s. 108),

69, 70

22 (s. 109), 23 (s. 110), 26 (s. lil)

B

64, 65, 67, 69,

54, 55, 60, 61, 62,

22 (s. 109), 23 (s. 110),

24 (s. 110), 26 (s. lil)

9. A

5 (s. 101)

B

48, 53

24, 33

7 (s. 102), 9 (s. 103)

C

48, 53

24, 33

7 (s. 102), 9 (s. 103)

10.

10 (s. 104)

11. A

27 (s. lil)

C

29 (s. 113)

uppskov

2408: 1

1 (s. 94)

59, uppskov

42, 89

17 (s. 107)

3 (s. 100)

uppskov

uppskov

2413: 4 (delvis)

2419: 1

10 (s. 104)

11 (s. 104)

2422: 1

uppskov

9 (s. 103)

uppskov

5 (s. 101)

uppskov

uppskov

uppskov

17 (s. 107)

54 NU 1978/79:60

152 Motion Utskottets Utskottets Reservation

1978/79: yttrande hemställan nr

s. (på s. 83 f.)

2422: 21

24 (s. 110)

22 (s. 109)

25 a b

2473: 4

2478: 1

2710: 2

1 (s. 94)

NU 1978/79:60 153

Bilaga 6

Översikt över motionsyrkanden som behandlas i andra utskottsbetänkanden

Motion NU SkU JoU CU

1978/79:

yrk. 2 och 3:

uppskov

yrk. 1: bet. 34

yrk. 1: bet. 4!

delvis: bet. 41

yrk. 2: bet. 47,

yrk.3: bet. 48,

yrk. 4: bet. 59,

yrk. 5: bet. 31

yrk. 1, 3 och 4:

bet. 59

yrk. 1: bet. 43,

yrk. 2: bet. 42,

yrk. 3 (delvis):

bet. 41,

yrk. 4: AU bet.

delvis: bet. 37

yrk. 2 b och 2 d: bet. 37

yrk. 6: bet. 44 yrk. 5: uppskov yrk. 7: bet. 37

yrk. 8 och 9: yrk. 1-4: bet. 37

bet. 44

yrk. 11 B: yrk. 4 C, 5 C-5 H,

bet. 44 5 J,5 K, 5 L3-L8,

5 M, 6 M och 6 N: bet. 37 (i viss del)

2408 yrk. 2: bet. 34

2413 yrk. 5: bet. 44 yrk. 1-3,4 (delvis):

bet. 37

2422 yrk. 6: bet. 44 yrk. 8: bet. 34, yrk. 4, 11 och 12:

yrk. 15: upp- bet. 37

skov

2473 yrk. 1-3, 5-8:

bet. 29

2478 yrk. 2-5: bet. 29

NU 1978/79:60 154

Innehållsförteckning

s.

Ärendet 1

Propositionen 1978/79:115

Huvudsakligt innehåll m. m 2

Förslag 5

Propositionen 1978/79:127

Huvudsakligt innehåll 7

Förslag 7

Propositionen 1978/79:100 7

Motioner frän allmänna motionstiden 8

Motioner med anledning av propositionen 1978/79:115 14

Motion med anledning av propositionen 1978/79:127 21

Motioner med anledning av propositionen 1978/79:136 21

Motion med anledning av propositionen 1978/79:218 21

Utskottet

Inledning 22

Motioner under allmänna motionstiden om folkomröstning i kärn kraftsfrågan

24 Överväganden och ställningstaganden i folkomröstningsfrågan 25

Uppskov med behandlingen av viss del av ärendet 30

Vissa frågor rörande kärnkraft 30

Statens och kommunernas ansvar inom energiområdet 31

Energihushållning 32

Bränsleförsörjning 37

Värmeförsörjning 51

Elförsörjning 53

Energibesparande åtgärder i näringslivet 60

Vissa anslagsfrågor 62

Energiforskning 62

Studsvik Energiteknik AB 72

Statens vattenfallsverk 74

Hemställan 83

NU 1978/79:60 155

Reservationer s.

1. Folkomröstning om energipolitikens inriktning (c) 94

2. Åtgärdsprogram för icke-tillväxt inom energianvändningen (c) . 99

3. De mindre oljeföretagens situation m. m. (c) 100

4. Upphandling av olja för överstyrelsen för ekonomiskt försvar

(m) 100

5. Import av naturgas m. m. (c) 101

6. Lokalisering av en LNG-terminal till Karlshamn (c) 102

7. Utvecklingsbolag för utnyttjande av skogsavfall, torv och

hushållsavfall (m) 102

8. Alternativa energikällor vid uppvärmning av byggnader (c).... 102

9. Utvecklingsbolag för solvärme och vindkraft (m) 103

10. Riktlinjer för främjande av landsbygdens elektrifiering (c) 104

11. Anslag till landsbygdens elektrifiering (c) 104

12. Kommunernas förköpsrätt till eldistributionsföretag (c) 105

13. Skyldighet för eldistributör att mottaga elkraft (c) 105

14. Kommunernas förhandlingsrätt i eldistributionsfrågor (c) 106

15. Utredning om taxe- och prissättning inom energisektorn (c) ... 106

16. Kommunernas rätt att disponera stamnätet (c) 107

17. Byggande av 800 kV ledningar (c) 107

18. Ökat stöd till kraftvärmeanläggningar (c) 108

19. Vissa uttalanden om program för energiforskningen (c) 108

20. Forskning rörande skiffer (c) 108

21. Framställning av metangas (c) 109

22. Forskning rörande lättvattenreaktorer (c) 109

23. Forskning rörande hetvattenteknik m. m. (c) 110

24. Forskning rörande vindenergi (c) 110

25. Vindkraftverk till Öland (c) lil

26. Forskning om avancerad energiteknik (c) lil

27. Utvidgning av vattenfallsverkets verksamhet (m) lil

28. Bemyndigande att överlåta statens aktier i eldistributionsföretag

(c) 112

29. Vattenfallsverkets redovisningsprinciper (c) 113

30. Anslag till kraftstationer m. m. samt vissa borgensåtaganden (c) 113

31. Finansiering av hantering av utbränt kärnbränsle (c) 114

32. Inrättande av ett energibolag i Norrbotten (c) 115

Särskilda yttranden

1. Folkomröstning om energipolitikens allmänna inriktning (m) .. 115

2. Anslag till Folkkampanjen mot atomkraft (c) 116

3. Svenska Petroleum AB:s verksamhet (m) 116

4. Åtgärder för att utnyttja torv, skogsavfall och flis (1 s) 117

5. Utvidgning av vattenfallsverkets verksamhet (c) 117

6. Utbyggnad av kraftvärmeverk (c) 117

NU 1978/79:60

s.

Bilagor

1. Konstitutionsutskottets yttrande 1978/79:5 y angående de valtek niska

förutsättningarna för anordnande av folkomröstning om energipolitiken i samband med de allmänna valen hösten 1979 119

2. Kommuniké från partiledaröverläggningarna i folkomröstnings frågan

3. PM av generaldirektör Jonas Norrby, statens vattenfallsverk,

angående läget i kärnkraftfrågan 128

4. Hearing - vid näringsutskottets sammanträde den 10 april 1979 -

med företrädare för statens kärnkraftinspektion 133

5. Översikt över motionernas behandling 149

6. Översikt över motionsyrkanden som behandlas i andra utskotts betänkanden

152 GOTAB 62240 Stockholm 1979