Fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel, särskilt artikel 2.3, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 1126/2007 · förordning (EG) nr 565/2008 · förordning (EG) nr 629/2008 · förordning (EU) nr 105/2010 · förordning (EU) nr 165/2010 · förordning (EU) nr 420/2011 · förordning (EU) nr 835/2011 · förordning (EU) nr 1258/2011 · förordning (EU) nr 1259/2011 · förordning (EU) nr 219/2012 · förordning (EU) nr 594/2012 · förordning (EU) nr 1058/2012 · förordning (EU) nr 1067/2013 · förordning (EU) nr 212/2014 · förordning (EU) nr 362/2014 · förordning (EU) nr 488/2014 · förordning (EU) nr 696/2014 · förordning (EU) nr 1327/2014 · förordning (EU) 2015/704 · förordning (EU) 2015/1005 · förordning (EU) 2015/1006 · förordning (EU) 2015/1125 · förordning (EU) 2015/1137 · förordning (EU) 2015/1933 · förordning (EU) 2015/1940 · förordning (EU) 2016/239 · förordning (EU) 2017/1237 · förordning (EU) 2018/290 · förordning (EU) 2019/1870 · förordning (EU) 2019/1901 · förordning (EU) 2020/685 · förordning (EU) 2020/1255 · förordning (EU) 2020/1322 · förordning (EU) 2020/2040 · förordning (EU) 2021/1317 · förordning (EU) 2021/1323 · förordning (EU) 2021/1399 · förordning (EU) 2021/1408 · förordning (EU) 2021/2142 · förordning (EU) 2022/617 · förordning (EU) 2022/1364 · förordning (EU) 2022/1370 · förordning (EU) 2022/1393 · förordning (EU) 2022/2002 · förordning (EU) 2022/2388 · förordning (EU) 2023/465 · förordning (EU) 2023/915.

(1) Kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 av den 8 mars 2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel har genomgått omfattande ändringar vid ett flertal tillfällen. Gränsvärdena för vissa främmande ämnen bör ändras med hänsyn till ny information och utveckling inom Codex Alimentarius. Samtidigt bör texten förtydligas på lämpliga ställen. Förordning (EG) nr 466/2001 bör därför ersättas.

(2) För att skydda folkhälsan är det nödvändigt att hålla halten av främmande ämnen på en acceptabel toxikologisk nivå.

(3) Med tanke på de skillnader som finns mellan medlemsstaternas lagstiftning, och den risk för konkurrenssnedvridning som följer av detta, måste åtgärder för vissa främmande ämnen vidtas på gemenskapsnivå för att säkerställa en enhetlig marknad, samtidigt som proportionalitetsprincipen måste beaktas.

(4) Gränsvärdena bör sättas så låga som rimligtvis är möjligt med hjälp av god jordbruks-, fiske- och tillverkningssed och med hänsyn till den risk konsumtionen av livsmedlet medför. När det gäller främmande ämnen som anses vara genotoxiska och cancerframkallande eller i fall där befolkningen eller sårbara befolkningsgrupper för närvarande utsätts för en exponering som ligger nära eller överskrider gränsen för tolerabelt intag, bör gränsvärdet vara så lågt som rimligtvis är möjligt (ALARA). På detta sätt kan man se till att livsmedelsföretagen vidtar åtgärder för att i så hög grad som möjligt förebygga och minska kontamineringen för att skydda folkhälsan. Spädbarn och småbarn utgör en sårbar grupp och för att skydda deras hälsa är det är lämpligt att fastställa så låga gränsvärden som möjligt, vilka kan efterlevas genom strikt urval av råmaterial för tillverkning av livsmedel för spädbarn och småbarn. Detta strikta urval av råmaterial är också lämpligt för framställning av vissa särskilda livsmedel, såsom kli avsett för direkt konsumtion.

(5) För att gränsvärden skall kunna tillämpas på torkade, utspädda, bearbetade eller sammansatta produkter, för vilka särskilda gränsvärden på gemenskapsnivå inte har fastställts, bör livsmedelsföretagarna ange de särskilda faktorerna beträffande koncentration eller utspädning tillsammans med lämpliga försöksdata som ligger till grund för de föreslagna faktorerna.

(6) För att garantera ett effektivt skydd av folkhälsan får produkter som innehåller halter av främmande ämnen som överskrider gränsvärdena inte släppas ut på marknaden vare sig som sådana, blandade med andra livsmedel eller som ingrediens i livsmedel.

(7) Det är allmänt känt att halten av aflatoxiner i sändningar av jordnötter, nötter, torkad frukt och majs kan minskas genom sortering eller annan mekanisk behandling. För att minimera effekterna inom handeln kan högre halter av aflatoxin tillåtas för dessa produkter när de inte är avsedda för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel. I dessa fall bör gränsvärdena för aflatoxiner fastställas med hänsyn till hur effektivt ovannämnda behandlingar sänker aflatoxinhalten i jordnötter, nötter, torkad frukt och majs till värden som ligger under de gränsvärden som fastställts för produkter som är avsedda att konsumeras direkt eller ingå som ingrediens i livsmedel.

(8) För att möjliggöra effektiv tillämpning av gränsvärden för vissa främmande ämnen i vissa livsmedel bör lämpliga märkningsbestämmelser införas för dessa fall.

(9) På grund av klimatförhållandena i vissa medlemsstater är det svårt att se till att gränsvärdena inte överskrids för färsk sallat och färsk spenat. Dessa medlemsstater bör under begränsad tid få tillåta saluförande av färsk sallat och färsk spenat, med en nitrathalt som överskrider gränsvärdena, om den odlas i och är avsedd att konsumeras inom medlemsstatens territorium. Sallat- och spenatproducenter, i de medlemsstater som har givits sådana tillstånd, bör gradvis ändra sina odlingsmetoder och följa nationella riktlinjer för god jordbrukssed.

(10) Vissa fiskarter med ursprung i Östersjöområdet kan innehålla höga halter av dioxiner och dioxinlika PCB. En betydande andel av dessa fiskarter från Östersjöområdet kommer inte att underskrida gränsvärdena, och skulle således uteslutas från kosten. Det finns tecken på att det kan ha en negativ inverkan på hälsan i Östersjöområdet att utesluta fisk från kosten.

(11) Sverige och Finland har ett fungerande system som kan garantera att konsumenterna informeras fullständigt om de kostrekommendationer som syftar till att begränsa vissa sårbara befolkningsgruppers konsumtion av fisk från Östersjöområdet för att undvika eventuella hälsorisker. Därför bör Finland och Sverige beviljas undantag för att under begränsad tid släppa vissa fiskarter med ursprung i Östersjöområdet ut på marknaden, vilka är avsedda för konsumtion i territoriet och som innehåller högre halter av dioxiner och dioxinlika PCB än de som fastställs i denna förordning. Nödvändiga åtgärder måste vidtas för att garantera att fisk och fiskprodukter som överskrider gränsvärdet inte släpps ut på marknaden i andra medlemsstater. Varje år underrättar Finland och Sverige kommissionen om resultaten av föregående års övervakning av halter av dioxiner och dioxinlika PCB i fisk från Östersjöområdet och de åtgärder som vidtagits för att minska människors exponering för dioxiner och dioxinlika PCB från Östersjöområdet.

(12) För att garantera att gränsvärdena tillämpas på enhetligt sätt bör de behöriga myndigheterna följa samma kriterier för provtagning och analys överallt i gemenskapen. Det är även viktigt att analysresultaten rapporteras och tolkas lika. De åtgärder för provtagning och analys som föreskrivs i denna förordning förutsätter enhetliga bestämmelser om rapportering och tolkning.

(13) För vissa främmande ämnen bör medlemsstaterna och berörda parter övervaka och rapportera halterna och de framsteg som gjorts avseende tillämpningen av förebyggande åtgärder, så att kommissionen kan bedöma behovet av att ändra befintliga åtgärder eller anta nya åtgärder.

(14) Alla gränsvärden som antas på gemenskapsnivå kan vara föremål för översyn med hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg, liksom förbättringar i jordbruks-, fiske- och tillverkningsmetoderna.

(15) Kli och groddar får saluföras för direkt konsumtion och därför bör gränsvärden för deoxynivalenol och zearalenon i dessa varor fastställas.

(16) Codex Alimentarius har nyligen fastställt ett gränsvärde för bly i fisk, som godtogs av gemenskapen. Den nuvarande bestämmelsen för bly i fisk bör därför ändras i enlighet med detta.

(17) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung definieras livsmedel av animaliskt ursprung, och följaktligen bör punkterna som rör livsmedel av animaliskt ursprung ändras i vissa fall enligt den terminologi som används i den förordningen.

(18) Det bör föreskrivas att gränsvärdena för främmande ämnen inte gäller för livsmedel som lagenligt har släppts ut på marknaden inom gemenskapen före det datum då dessa gränsvärden skall börja tillämpas.

(19) När det gäller nitrat utgör grönsaker den huvudsakliga källan för människors intag av nitrat. Vetenskapliga kommittén för livsmedel angav i sitt yttrande av den 22 september 1995 att det totala nitratintaget normalt låg långt under det acceptabla dagliga intaget (ADI) på 3,65 mg/kg kroppsvikt. Den rekommenderade dock fortsatta ansträngningar för att minska nitratintaget via livsmedel och vatten.

(20) Eftersom klimatförhållandena i hög grad påverkar nitrathalten i vissa grönsaker, såsom sallat och spenat, bör olika gränsvärden för nitrat fastställas beroende på årstid.

(21) När det gäller aflatoxiner konstaterade vetenskapliga kommittén för livsmedel i sitt yttrande av den 23 september 1994 att aflatoxiner är genotoxiska och cancerframkallande. På grundval av detta yttrande är det lämpligt att begränsa både den totala mängden aflatoxiner i livsmedel (summan av aflatoxinerna B1, B2, G1 och G2) och mängden aflatoxin B1 separat, eftersom aflatoxin B1 utan tvekan är den giftigaste föreningen. När det gäller aflatoxin M1 i livsmedel för spädbarn och småbarn bör man överväga att eventuellt sänka gränsvärdet mot bakgrund av utvecklingen av analysmetoder.

(22) När det gäller ochratoxin A (OTA) antog vetenskapliga kommittén för livsmedel ett yttrande den 17 september 1998. En utredning har gjorts om intaget av OTA via kosten hos befolkningen inom gemenskapen, detta inom ramen för rådets direktiv 93/5/EEG av den 25 februari 1993 om hjälp till kommissionen och samarbete från medlemsstaternas sida vid den vetenskapliga granskningen av livsmedelsfrågor (SCOOP). På begäran av kommissionen antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet på grundval av nya vetenskapliga rön den 4 april 2006 ett uppdaterat vetenskapligt yttrande om ochratoxin A i livsmedel, och kom fram till ett tolerabelt veckointag (TWI) på 120 ng/kg kroppsvikt.

(23) På grundval av dessa yttranden bör man fastställa gränsvärden för spannmål, spannmålsprodukter, torkade vindruvor, rostat kaffe, vin, druvsaft samt barnmat för spädbarn och småbarn, vilka alla i betydande grad bidrar till människors allmänna exponering för OTA eller exponeringen av sårbara konsumentgrupper, såsom barn.

(24) Hur lämpligt det är att fastställa gränsvärden för OTA i livsmedel såsom torkad frukt med undantag av torkade vindruvor, kakao och kakaoprodukter, kryddor, köttprodukter, råkaffe, öl och lakrits, och att se över de nuvarande gränsvärdena, särskilt för OTA i torkade vindruvor och druvsaft kommer att beaktas mot bakgrund av det färska vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

(25) När det gäller patulin fastställde vetenskapliga kommittén för livsmedel vid sitt möte den 8 mars 2000 det preliminära högsta tolerabla dagliga intaget för patulin (PMTDI) till 0,4 μg/kg kroppsvikt.

(26) År 2001 genomfördes SCOOP-uppdraget Assessment of the dietary intake of patulin by the population of EU Member States inom ramen för direktiv 93/5/EEG.

(27) På grundval av den bedömningen och med hänsyn till det preliminära högsta tolerabla dagliga intaget för patulin bör gränsvärden fastställas för patulin i vissa livsmedel för att skydda konsumenter mot oacceptabel kontaminering. Dessa gränsvärden bör ses över, och vid behov sänkas med hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg och tillämpningen av kommissionens rekommendation 2003/598/EG av den 11 augusti 2003 om att förhindra och minska förekomsten av patulin i äppeljuice och äppeljuiceingredienser i andra drycker.

(28) Vetenskapliga kommittén för livsmedel har antagit en rad yttranden om fusariumtoxiner: om deoxynivalenol i december 1999 som fastställde ett tolerabelt dagligt intag (TDI) på 1 μg/kg kroppsvikt, om zearalenon i juni 2000 som fastställde ett tillfälligt tolerabelt dagligt intag på 0,2 μg/kg kroppsvikt, om fumonisiner i oktober 2000 (uppdaterat i april 2003) som fastställde ett tolerabelt dagligt intag (TDI) på 2 μg/kg kroppsvikt, om nivalenol i oktober 2000 som fastställde ett tillfälligt tolerabelt dagligt intag på 0,7 μg/kg kroppsvikt, om T-2-toxin och HT-2-toxin i maj 2001 som fastställde ett kombinerat, tillfälligt tolerabelt dagligt intag på 0,06 μg/kg kroppsvikt samt trikotecenerna som grupp i februari 2002.

(29) Inom ramen för direktiv 93/5/EG genomfördes SCOOP-uppdraget Collection of occurrence data on Fusarium toxins in food and assessment of dietary intake by the population of EU Member States som avslutades i september 2003.

(30) På grundval av de vetenskapliga yttrandena och bedömningen av intaget via kosten bör gränsvärden för deoxynivalenol, zearalenon och fumonisiner fastställas. När det gäller fumonisiner tyder dock resultaten av övervakningen av skördar på senare tid på att majs och majsprodukter kan vara starkt kontaminerade med fumonisiner, och det är lämpligt att vidta åtgärder för att undvika att majs och majsprodukter med sådana oacceptabelt höga kontamineringshalter kommer in i livsmedelskedjan.

(31) Uppskattningar av intaget tyder på att förekomsten av T-2- och HT-2-toxiner kan vara till skada för folkhälsan. Därför är det nödvändigt att utarbeta en tillförlitlig och känslig metod, samla in mera uppgifter om förekomsten och närmare undersöka och forska om de faktorer som har koppling till förekomsten av T-2 och HT-2-toxiner i spannmål och spannmålsprodukter, särskilt i havre och havreprodukter, och detta måste ges högsta prioritet.

(32) Eftersom 3-acetyldeoxynivalenol, 15-acetyldeoxynivalenol och fumonisin B3 uppträder samtidigt är det inte nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för dessa ämnen, eftersom åtgärder särskilt avseende deoxynivalenol och fumonisin B1 + B2 även skulle skydda människor från oaccetabel exponering för 3-acetyldeoxynivalenol, 15-acetyldeoxynivalenol och fumonisin B3. Det samma gäller nivalenol som i viss mån förekommer samtidigt med deoxynivalenol. Dessutom uppskattas människors exponering för nivalenol ligga betydligt under det tillfälliga ADI-värdet. När det gäller övriga trikotecener som behandlades i det ovan nämnda SCOOP-uppdraget (3-acetyldeoxynivalenol, 15-acetyldeoxynivalenol, fusarenon-X, T2-triol, diacetoxyscirpenol, neosolaniol, monoacetoxiscirpenol, verrucol) pekar de begränsade uppgifter som är tillgängliga på att dessa ämnen inte är allmänt förekommande och att halterna i allmänhet är låga.

(33) Klimatförhållandena under växtperioden, särskilt under blomningen, spelar stor roll för fusariumtoxinhalten. Med hjälp av goda jordbruksmetoder kan man dock minska riskfaktorerna till ett minimum och på så sätt hindra en del av angreppen av fusariumsvamp. I kommissionens rekommendation 2006/583/EG av den 17 augusti 2006 om förebyggande och begränsning av fusariumtoxiner i spannmål och spannmålsprodukter ingår allmänna principer för förebyggande och begränsning av kontaminering med fusariumtoxin (zearalenon, fumonisiner och trikotecener) i spannmål, och dessa bör tillämpas genom upprättandet av nationella riktlinjer grundade på dessa allmänna principer.

(34) Gränsvärden för fusariumtoxiner bör fastställas för obearbetad spannmål som släpps ut på marknaden för användning i första bearbetningsledet. Rensnings-, sorterings- och torkningsförfaranden anses inte vara en del av det första bearbetningsledet, eftersom själva sädeskärnan inte utsätts för fysisk behandling. Skalning anses utgöra en del av det första bearbetningsledet.

(35) Eftersom fusariumtoxiner i obearbetad spannmål i varierande grad avlägsnas genom rensning och bearbetning, är det lämpligt att fastställa gränsvärden för spannmålsprodukter för slutkonsumenten och för de viktigaste spannmålsbaserade livsmedelsingredienserna, så att man kan garantera en effektiv efterlevnad av lagstiftningen för skydd av folkhälsan.

(36) När det gäller majs känner man ännu inte exakt till alla faktorer som bidrar till att fusariumtoxiner bildas, och detta gäller särskilt zearalenon och fumonisiner B1 och B2. Därför beviljas en tidsfrist under vilken livsmedelsföretagarna i spannmålskedjan kan undersöka var dessa mykotoxiner bildas och kartlägga vilka åtgärder som bör vidtas för att i så stor utsträckning som möjligt hindra förekomsten av dessa toxiner. De gränsvärden som fastställs på grundval av de uppgifter man idag har tillgång till om förekomst föreslås träda i kraft 2007, om inga särskilda gränsvärden som bygger på nya uppgifter om förekomst och bildning fastställs dessförinnan.

(37) Eftersom kontamineringen av fusariumtoxiner i ris är låg, föreslås inga gränsvärden för ris eller risprodukter.

(38) Man bör överväga att göra en översyn av gränsvärdena för deoxynivalenol, zearalenon och fumonisin B1 och B2 och av om det är lämpligt att fastställa gränsvärden för T-2-toxin och HT-2-toxin i spannmål och spannmålsprodukter före den 1 juli 2008 mot bakgrund av vetenskapliga och tekniska framsteg som rör dessa toxiner i livsmedel.

(39) När det gäller bly antog vetenskapliga kommittén för livsmedel vid sitt möte den 19 juni 1992 ett yttrande som godtog det preliminära högsta tolerabla dagliga intag på 25 μg/kg som föreslogs av Världshälsoorganisationen 1986. Vetenskapliga kommittén för livsmedel kom i sitt yttrande fram till att den genomsnittliga blyhalten i livsmedel inte verkar vara oroande.

(40) Inom ramen för direktiv 93/5/EEG utfördes 2004 SCOOP-uppdraget 3.2.11 Assessment of the dietary exposure to arsenic, cadmium, lead and mercury of the population of the EU Member States. Med hänsyn till bedömningen och yttrandet från vetenskapliga kommittén för livsmedel är det lämpligt att vidta åtgärder för att minska förekomsten av bly i livsmedel så mycket som möjligt.

(41) När det gäller kadmium godtog vetenskapliga kommittén för livsmedel i sitt utlåtande av den 2 juni 1995 ett provisoriskt värde för tolererbart veckointag (PTWI) på 7 μg/kg kroppsvikt och rekommenderade större ansträngningar för att minska kadmiumexponering via kosten eftersom livsmedel utgör huvudkällan för människors kadmiumintag. En bedömning av exponering via kosten gjordes i SCOOP-uppdraget 3.2.11. Med hänsyn till den bedömningen och yttrandet från vetenskapliga kommittén för livsmedel är det lämpligt att vidta åtgärder för att minska förekomsten av kadmium i livsmedel så mycket som möjligt.

(42) När det gäller kvicksilver antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ett yttrande om kvicksilver och metylkvicksilver i livsmedel och godtog det preliminära högsta tolerabla dagliga intaget på 1,6 μg/kg kroppsvikt. Metylkvicksilver är den kemiska form som ger mest anledning till oro och kan utgöra upp till 90 % av det totala kvicksilvret i fisk och skaldjur. Med hänsyn till resultatet av SCOOP-uppdraget 3.2.11 drog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet slutsatsen att kvicksilverhalten i andra livsmedel än fisk och skaldjur är mindre ororande. De kvicksilverformer som förekommer i dessa andra livsmedel är huvudsakligen inte metylkvicksilver och anses därför vara mindre farliga.

(43) Ett lämpligt sätt att skydda sårbara befolkningsgrupper är, förutom att fastställda gränsvärden, riktade konsumentråd. Därför har ett meddelande om metylkvicksilver i fisk och fiskeprodukter lagts ut på Europeiska kommissionens webbplats för generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd. Även flera medlemsstater har offentliggjort råd om dessa frågor som är av vikt för befolkningen.

(44) När det gäller oorganiskt tenn drog vetenskapliga kommittén för livsmedel i sitt yttrande av den 12 december 2001 slutsatsen att halter av oorganiskt tenn på 150 mg/kg i drycker på burk och 250 mg/kg i andra livsmedel på burk kan orsaka irritation i magsäcken hos vissa personer.

(45) För att skydda folkhälsan från denna hälsorisk bör man fastställa gränsvärden för oorganiskt tenn i livsmedel och drycker på burk. Fram tills att uppgifter finns tillgängliga om hur känsliga spädbarn och småbarn är för oorganiskt tenn i livsmedel är det nödvändigt att i förebyggande syfte skydda hälsan hos denna sårbara befolkningsgrupp och fastställa gränsvärden.

(46) När det gäller 3-monoklorpropan-1,2-diol (3-MCPD) antog vetenskapliga kommittén för livsmedel vid sitt möte den 30 maj 2001 ett vetenskapligt yttrande om 3-MCPD i livsmedel, vilket innebar en uppdatering av dess yttrande av den 16 december 1994, på grundval av nya vetenskapliga rön, och fastställde ett tolerabelt dagligt intag på 0,2 μg/kg kroppsvikt för 3-MCPD.

(47) Inom ramen för direktiv 93/5/EEG genomförde SCOOP-uppdraget Collection and collation of data on levels of 3-MCPD and related substances in foodstuffs som avslutades i juni 2004. Intaget av 3-MCPD via kosten sker främst genom sojasås och produkter där sojasås ingår. Även vissa andra livsmedel som förtärs i stora mängder, såsom bröd och nudlar, bidrog i hög grad till intaget i vissa länder, främst eftersom dessa livsmedel konsumeras i stora mängder, inte för att halten av 3-MCPD i dem är hög.

(48) Följaktligen bör gränsvärden fastställas för 3-MCPD i hydrolyserat vegetabiliskt protein och sojasås med hänsyn till den risk konsumtionen av dessa livsmedel medför. Medlemsstaterna uppmanas att undersöka om andra livsmedel innehåller 3-MCPD för att det skall kunna avgöras om gränsvärden behöver fastställas för ytterligare livsmedel.

(49) När det gäller dioxiner och PCB antog vetenskapliga kommittén för livsmedel den 30 maj 2001 ett yttrande om dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel, vilket innebar en uppdatering av dess yttrande av den 22 november 2000, och i vilket man fastställde ett tolerabelt veckointag för dioxiner och dioxinlika PCB på 14 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt.

(50) Med ”dioxiner” avses i denna förordning en grupp om 75 polyklorerade dibenso-p-dioxinkongener (PCDD) och 135 polyklorerade dibensofurankongener (PCDF), av vilka 17 utgör ett problem i toxikologiskt hänseende. Polyklorerade bifenyler (PCB) omfattar 209 olika kongener som kan delas in i två grupper efter deras toxikologiska egenskaper. Tolv kongener uppvisar toxikologiska egenskaper som liknar dioxiners, vilket gör att de ofta kallas ”dioxinlika PCB”. De andra PCB har en annan toxikologisk profil och uppvisar inte dioxinlik toxicitet.

(51) Varje kongen av dioxin eller dioxinlika PCB uppvisar en annan grad av toxicitet. För att kunna sammanväga dessa olika kongeners toxicitet har begreppet toxisk ekvivalent (TEF) införts för att underlätta riskbedömning och kontroll. Detta innebär att analysresultaten från alla de individuella kongener av dioxin och dioxinlika PCB som utgör ett problem i toxikologiskt hänseende uttrycks i en kvantifierbar enhet, nämligen TCDD-ekvivalenter (TEQ).

(52) Exponeringsbedömningar, som tar hänsyn till SCOOP-uppdraget Assessment of dietary intake of dioxins and related PCBs by the population of EU Member States som avslutades i juni 2000, visar att en betydande del av gemenskapens befolkning får i sig mer än det tolerabla veckointaget via kosten.

(53) Ur toxikologisk synvinkel bör alla gränsvärden gälla både dioxiner och dioxinlika PCB, men 2001 fastställdes gränsvärden på gemenskapsnivå endast för dioxiner men inte för dioxinlika PCB, eftersom uppgifterna om förekomsten av dioxinlika PCB då var knapphändiga. Men sedan 2001 har man fått tillgång till flera uppgifter om dioxinlika PCB, och därför fastställdes 2006 gränsvärden för summan av dioxiner och dioxinlika PCB eftersom detta är det lämpligaste sättet ur toxikologisk synvinkel. För att åstadkomma en smidig övergång bör de nuvarande gränsvärdena för dioxiner fortsätta att gälla under en övergångsperiod jämte de nya fastställda halterna för summan av dioxiner och dioxinlika PCB. Livsmedel får under den övergångsperioden inte överskrida gränsvärdena för dioxiner och gränsvärdena för summan av dioxiner och dioxinlika PCB. Senast den 31 december 2008 kommer man att behandla frågan om att stryka de separata gränsvärdena för dioxiner.

(54) För att främja en förebyggande metod att minska dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel och foder fastställdes åtgärdsgränser i kommissionens rekommendation 2006/88/EG av den 6 februari 2006 om reduktion av dioxiner, furaner och PCB i foder och livsmedel. Dessa åtgärdsgränser ger myndigheter och aktörer möjlighet att lyfta fram de fall där det är lämpligt att identifiera en kontamineringskälla och att vidta åtgärder för att reducera eller eliminera denna. Eftersom källorna till dioxin och dioxinlika PCB inte är desamma, bestäms separata åtgärdsgränser för dioxiner å ena sidan och dioxinlika PCB å den andra. Denna proaktiva metod bör väljas för att aktivt minska förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB i foder och livsmedel och därför bör gränsvärdena ses över inom en viss tid i syfte att fastställa lägre gränsvärden. Av det skälet bör man senast den 31 december 2008 överväga att markant sänka gränsvärdena för summan av dioxiner och dioxinlika PCB.

(55) Inblandade aktörer bör vidta alla åtgärder för att eliminera dioxiner, furaner och dioxinlika PCB från marina oljor. Det markant lägre gränsvärdet som bör övervägas senast den 31 december 2008 skall baseras på de tekniska möjligheter som det effektivaste dekontamineringsförfarandet tillåter.

(56) När man fastställer gränsvärden för andra livsmedel senast den 31 december 2008, bör man särskilt beakta behovet av särskilda lägre gränsvärden för dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel som är avsedda för spädbarn och småbarn mot bakgrund av de uppgifter som framkommit genom 2005, 2006 och 2007 års program för övervakning av dioxin och dioxinlika PCB i livsmedel för spädbarn och småbarn.

(57) När det gäller polycykliska aromatiska kolväten drog vetenskapliga kommittén för livsmedel i sitt yttrande av den 4 december 2002 slutsatsen att en rad polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är genotoxiska och cancerframkallande. JEFCA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives), WHO:s och FAO:s gemensamma expertgrupp för livsmedelstillsatser, gjorde 2005 en riskbedömning av PAH och en uppskattning av exponeringsmarginaler för PAH som grund för råd om föreningar som är både genotoxiska och cancerframkallande.

(58) Enligt vetenskapliga kommittén för livsmedel kan bens(a)pyren användas som markör när det gäller förekomst och effekter av carcinogena polycykliska aromatiska kolväten i livsmedel, vilka även inbegriper bens(a)antracen, bens(b)fluoranten, bens(j)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(g,h,i)perylen, krysen, cyclopenta(c,d)pyren, dibens(a,h)antracen, dibenso(a,e)pyren, dibenso(a,h)pyren, dibenso(a,i)pyren, dibenso(a,l)pyren, inden(1,2,3-cd)pyren och 5-metylkrysen. Ytterligare analyser av de relativa proportionerna av dessa PAH i livsmedel skulle behövas som underlag för en framtida översyn av lämpligheten i att behålla benso(a)pyren som markör. På rekommendation av JECFA bör man dessutom analysera bens(c)fluoren.

(59) PAH kan kontaminera livsmedel under rökningsprocesser och under sådan upphettnings- och torkningsbearbetning som gör det möjligt för förbränningsprodukter att komma i direkt kontakt med livsmedlet. Dessutom kan miljöföroreningar leda till kontaminering med PAH, särskilt i fisk och fiskeriprodukter.

(60) Inom ramen för direktiv 93/5/EEG genomfördes 2004 det särskilda SCOOP-uppdraget ”Collection of occurrence data on PAH in food”. Höga halter påvisades i torkade frukter, olivolja av pressrester, rökt fisk, druvkärnsolja, rökta köttprodukter, färska musslor, kryddor, såser och smaksättningsmedel.

(61) För att skydda folkhälsan behövs gränsvärden för benso(a)pyren i vissa livsmedel som innehåller fetter och oljor och i livsmedel där röknings- och torkningsbearbetning kan förorsaka höga kontamineringsnivåer. Gränsvärden är också nödvändiga i livsmedel där miljöföroreningar kan leda till höga kontamineringsnivåer, särskilt i fisk och fiskeriprodukter, som förorsakats t.ex. av oljespill från fartyg.

(62) I vissa livsmedel, som t.ex. i torkad frukt och kosttillskott, har man funnit benso(a)pyren, men tillgängliga uppgifter är inte tillräckliga för att klargöra vilka nivåer som rimligtvis kan uppnås. Ytterligare undersökningar krävs för att klarlägga vilka nivåer som rimligtvis kan uppnås i dessa livsmedel. Fram till dess skall gränsvärden för benso(a)pyren i relevanta ingredienser gälla, som t.ex. i oljor och fetter som används i kosttillskott.

(63) Gränsvärdena för PAH och frågan om det är lämpligt att fastställa ett gränsvärde för PAH i kakaosmör bör ses över senast den 1 april 2007, med hänsyn till senaste vetenskapliga rön om förekomsten av bens(a)pyren och andra cancerframkallande PAH i livsmedel.

(64) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Allmänna bestämmelser

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915.

1. De livsmedel som förtecknas i bilagan skall inte släppas ut på marknaden om de innehåller en halt av ett främmande ämne som överskrider det fastställda gränsvärdet enligt bilagan.

2. De gränsvärden som anges i bilagan skall gälla den ätliga delen av de berörda livsmedlen om inte annat anges i bilagan.

Artikel2¶Torkade, utspädda, bearbetade och sammansatta produkter

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915.

1. När de gränsvärden som fastställs i bilagan tillämpas på livsmedel som är torkade, utspädda, bearbetade eller sammansatta av mer än en ingrediens, skall hänsyn tas till följande:

a) Förändringar i koncentrationen av det främmande ämnet på grund av torknings- eller utspädningsprocesser.

b) Förändringar i koncentrationen av det främmande ämnet på grund av bearbetning.

c) De relativa proportionerna av ingredienserna i produkten.

d) Den analytiska kvantifieringsgränsen.

2. Specifika koncentrations- eller utspädningsfaktorer för de berörda torknings-, utspädnings-, bearbetnings- och/eller blandningsprocesserna eller för berörda torkade, utspädda, bearbetade och/eller sammansatta produkter skall anges och motiveras av livsmedelsföretagaren när den behöriga myndigheten utför en offentlig kontroll.

Om livsmedelsföretagaren inte anger någon koncentrations- eller utspädningsfaktor eller om den behöriga myndigheten anser att faktorn är olämplig med tanke på den givna motiveringen, skall myndigheten själv fastställa faktorn på grundval av tillgängliga uppgifter och i syfte att uppnå bästa möjliga skyddsnivå för människors hälsa.

3. Punkterna 1 och 2 skall tillämpas såvida inga särskilda gemenskapsgränsvärden har fastställts för dessa torkade, utspädda, bearbetade eller sammansatta produkter.

4. Om gemenskapslagstiftningen inte föreskriver särskilda gränsvärden för livsmedel för spädbarn och småbarn får medlemsstaterna föreskriva strängare gränsvärden.

Artikel3¶Förbud mot användning, blandning och dekontaminering

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915.

1. Livsmedel vars halter av främmande ämnen överskrider de gränsvärden som anges i bilagan får inte användas som livsmedelsingredienser.

2. Livsmedel vars halter av främmande ämnen inte överskrider de gränsvärden som fastställs i bilagan får inte blandas med livsmedel vars halter överskrider dessa gränsvärden.

3. Livsmedel som skall sorteras eller på annat sätt behandlas mekaniskt för att minska kontamineringen får inte blandas med livsmedel som är avsedda för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel.

4. Livsmedel som innehåller främmande ämnen som förtecknas i avsnitt 2 i bilagan (Mykotoxiner) får inte avsiktligt dekontamineras genom kemisk behandling.

Artikel4¶Särskilda bestämmelser för jordnötter, andra oljeväxtfrön, trädnötter, torkad frukt, ris och majs

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915 och förordning (EU) nr 165/2010.

Jordnötter, andra oljeväxtfrön, trädnötter, torkad frukt, ris och majs vars aflatoxinhalter överskrider gränsvärdena enligt punkterna 2.1.5, 2.1.6, 2.1.7, 2.1.8, 2.1.10 och 2.1.11 i bilagan får släppas ut på marknaden, förutsatt att dessa livsmedel

a) inte är avsedda för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel,

b) inte innehåller högre aflatoxinhalter än respektive gränsvärden enligt punkterna 2.1.1, 2.1.2, 2.1.3, 2.1.4, 2.1.9 och 2.1.12 i bilagan,

c) genomgår sortering eller annan mekanisk behandling och att gränsvärdena enligt punkterna 2.1.5, 2.1.6, 2.1.7, 2.1.8, 2.1.10 och 2.1.11 i bilagan inte överskrids efter denna behandling, samt att behandlingen inte resulterar i andra skadliga restsubstanser,

d) har en märkning som klart anger hur de ska användas och innehåller uppgiften att ”produkten måste sorteras eller behandlas mekaniskt på annat sätt så att halten aflatoxiner minskas innan produkten används som livsmedel eller som ingrediens i livsmedel”. Denna uppgift ska anges på etiketten på varje enskild påse, kartong eller annan förpackning samt på det ursprungliga medföljande dokumentet. Identifikationskoden för partiet/sändningen ska märkas outplånligt på varje enskild påse, kartong eller annan förpackning i sändningen och på det ursprungliga medföljande dokumentet.

Artikel5¶Särskilda bestämmelser för jordnötter, andra oljeväxtfrön, produkter som framställts därav och spannmål

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915 och förordning (EU) nr 165/2010.

En tydlig märkning som anger avsett användningsområde ska finnas på etiketten på varje enskild påse, kartong eller annan förpackning samt på det ursprungliga medföljande dokumentet. Det medföljande dokumentet måste tydligt kunna kopplas till sändningen genom att sändningsidentifikationskoden anges på varje enskild påse, kartong eller annan förpackning i sändningen. Dessutom måste den affärsverksamhet som anges för sändningens mottagare på det medföljande dokumentet vara förenlig med avsett användningsområde.

Om det inte tydligt anges att sändningen är avsedd att användas som annat än livsmedel ska de gränsvärden som anges i punkterna 2.1.5 och 2.1.11 i bilagan gälla för alla jordnötter, andra oljeväxtfrön och produkter som framställts därav samt spannmål som släpps ut på marknaden.

När det gäller undantaget för jordnötter och andra oljeväxtfrön som ska krossas och tillämpningen av de gränsvärden som fastställs i punkt 2.1.1 i bilagan, gäller undantaget endast för sändningar med en tydlig märkning som anger deras användningsområde och innehåller uppgiften ”produkt avsedd att krossas för framställning av raffinerad vegetabilisk olja”. Denna uppgift ska anges på etiketten på varje enskild påse, kartong eller annan förpackning, och på det eller de ursprungliga medföljande dokumenten. Slutdestinationen måste vara en krossanläggning.

Artikel6¶Särskilda bestämmelser för sallat

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915.

Om sallat som odlas på täckt område (”skyddad sallat”) inte förses med märkning om detta, skall de gränsvärden som fastställs i bilagan för frilandsodlad sallat tillämpas.

Artikel7¶Undantag

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915, förordning (EU) nr 1259/2011, förordning (EU) nr 1258/2011 och förordning (EU) 2020/1255.

1. Genom undantag från artikel 1 får Belgien, Irland, Nederländerna och Förenade kungariket till och med den 31 december 2008 tillåta att färsk spenat som innehåller högre nitrathalter än de gränsvärden som anges i punkt 1.1 i bilagan släpps ut på marknaden om spenaten odlats i och är avsedd för konsumtion inom landet.

2. Genom undantag från artikel 1 får Irland och Förenade kungariket till och med den 31 december 2008 tillåta att färsk sallat som innehåller högre nitrathalter än de gränsvärden som anges i punkt 1.3 i bilagan släpps ut på marknaden om sallaten oavsett när den skördats under året har odlats i och är avsedd för konsumtion i landet.

3. Genom undantag från artikel 1 får Frankrike till och med den 31 december 2008 tillåta att färsk sallat som innehåller högre nitrathalter än de gränsvärden som anges i punkt 1.3 i bilagan släpps ut på marknaden om sallaten skördats under perioden från och med den 1 oktober till och med den 31 mars och har odlats i och är avsedd för konsumtion i landet.

4. Genom undantag från artikel 1 får Finland, Sverige och Lettland tillåta utsläppande på deras marknad av viltfångad lax (Salmo salar) och produkter därav med ursprung i Östersjöområdet som är avsedd för konsumtion inom deras territorier och som innehåller högre halter av dioxiner och/eller dioxinlika PCB och/eller icke dioxinlika PCB än de gränsvärden som anges i punkt 5.3 i bilagan, under förutsättning att de har inrättat ett system som garanterar att konsumenterna får fullständig information om de kostrekommendationer som ska begränsa särskilt utsatta befolkningsgruppers konsumtion av viltfångad lax från Östersjöområdet och produkter därav i syfte att undvika potentiella hälsorisker.

Finland, Sverige och Lettland ska fortsätta att tillämpa nödvändiga åtgärder för att garantera att viltfångad lax och produkter därav som inte uppfyller kraven i punkt 5.3 i bilagan inte saluförs i andra medlemsstater.

Finland, Sverige och Lettland ska varje år rapportera till kommissionen om de åtgärder de vidtagit för att på ett effektivt sätt informera de särskilt utsatta befolkningsgrupperna om kostrekommendationerna och se till att viltfångad lax och produkter därav som överskrider gränsvärdena inte saluförs i andra medlemsstater. De ska också lämna bevisning för att dessa åtgärder är effektiva.

5. Genom undantag från artikel 1 får Finland och Sverige tillåta utsläppande på deras marknad av viltfångad sill/strömming som är större än 17 cm (Clupea harengus), viltfångad röding (Salvelinus spp.), viltfångad flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) och viltfångad öring (Salmo trutta) samt produkter därav med ursprung i Östersjöområdet som är avsedd för konsumtion inom deras territorier och som innehåller högre halter av dioxiner och/eller dioxinlika PCB och/eller icke dioxinlika PCB än de gränsvärden som anges i punkt 5.3 i bilagan, under förutsättning att de har inrättat ett system som garanterar att konsumenterna får fullständig information om de kostrekommendationer som ska begränsa särskilt utsatta befolkningsgruppers konsumtion av viltfångad sill/strömming som är större än 17 cm, viltfångad röding, viltfångad flodnejonöga och viltfångad öring från Östersjöområdet samt produkter av sådan fisk i syfte att undvika potentiella hälsorisker.

Finland och Sverige ska fortsätta att tillämpa nödvändiga åtgärder för att garantera att viltfångad sill/strömming som är större än 17 cm, viltfångad röding, viltfångad flodnejonöga och viltfångad öring samt produkter därav som inte uppfyller kraven i punkt 5.3 i bilagan inte saluförs i andra medlemsstater.

Finland och Sverige ska varje år rapportera till kommissionen om de åtgärder de vidtagit för att på ett effektivt sätt informera de särskilt utsatta befolkningsgrupperna om kostrekommendationerna och se till att fisk och fiskprodukter som överskrider gränsvärden inte saluförs i andra medlemsstater. De ska också lämna bevisning för att dessa åtgärder är effektiva.

6. Genom undantag från artikel 1 får följande medlemsstater tillåta utsläppande på sina marknader av följande typer av traditionellt rökt kött och rökta köttprodukter som rökts inom deras territorier, som är avsedda för konsumtion inom deras territorier och som innehåller halter av PAH som är högre än de som anges i punkt 6.1.4 i bilagan, under förutsättning att dessa produkter följer de gränsvärden som var tillämpliga före den 1 september 2014, dvs. 5,0 μg/kg för bens(a)pyren och 30,0 μg/kg för summan av bens(a)pyren, bens(a)antracen, bens(b)fluoranten och krysen:

Irland, Spanien, Kroatien, Cypern, Polen och Portugal: traditionellt rökt kött och rökta köttprodukter.

Lettland: traditionellt rökt fläskkött, varmrökt kycklingkött, varmrökt korv och varmrökt viltkött.

Slovakien: saltat traditionellt rökt kött, traditionellt rökt bacon, traditionellt rökt korv (klobása), där ”traditionellt rökt” innebär att röken bildas genom att bränna trä (ved, träspån, träflis) i ett rökhus.

Finland: traditionellt varmrökt kött och varmrökta köttprodukter.

Sverige: kött och köttprodukter som rökts över glödande trä eller andra växtmaterial.

Dessa medlemsstater och berörda livsmedelsföretagare ska fortsätta att övervaka förekomsten av PAH i de typer av traditionellt rökt kött och rökta köttprodukter som avses i första stycket i denna punkt och se till att god praxis vid rökning genomförs där så är möjligt utan att produkterna förlorar sina typiska organoleptiska egenskaper.

7. Genom undantag från artikel 1 får följande medlemsstater tillåta utsläppande på sina marknader av följande typer av traditionellt rökt fisk och rökta fiskeriprodukter som rökts inom deras territorier, som är avsedda för konsumtion inom deras territorier och som innehåller halter av PAH som är högre än de som anges i punkt 6.1.5 i bilagan, under förutsättning att dessa produkter följer de gränsvärden som var tillämpliga före den 1 september 2014, dvs. 5,0 μg/kg för bens(a)pyren och 30,0 μg/kg för summan av bens(a)pyren, bens(a)antracen, bens(b)fluoranten och krysen:

Lettland: traditionellt varmrökt fisk.

Finland: traditionellt varmrökta små fiskar och fiskeriprodukter som framställs av små fiskar.

Sverige: fisk och fiskeriprodukter som rökts över glödande trä eller andra växtmaterial.

Dessa medlemsstater och berörda livsmedelsföretagare ska fortsätta att övervaka förekomsten av PAH i de typer av traditionellt rökt fisk och rökta fiskeriprodukter som avses i första stycket i denna punkt och se till att god praxis vid rökning genomförs där så är möjligt utan att produkterna förlorar sina typiska organoleptiska egenskaper.

Artikel8¶Provtagning och analys

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915.

Provtagning och analys för offentlig kontroll av de gränsvärden som fastställs i bilagan skall utföras i enlighet med kommissionens förordningar (EG) nr 1882/2006, (EG) nr 401/2006, (EG) nr 1883/2006 och kommissionens direktiv 2001/22/EG, 2004/16/EG och 2005/10/EG.

Artikel9¶Övervakning och rapportering

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915, förordning (EU) 2015/1940 och förordning (EU) 2021/1399.

1. Medlemsstaterna ska övervaka nitrathalterna i grönsaker som kan innehålla signifikanta halter, i synnerhet gröna bladgrönsaker, och regelbundet meddela resultaten till Efsa.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen rapportera en sammanfattning av de resultat från undersökningar avseende aflatoxiner som erhållits i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 884/2014, och de ska rapportera uppgifter om förekomsten av enskilda aflatoxiner till Efsa.

3. Medlemsstaterna och professionella intresseorganisationer ska årligen meddela kommissionen resultaten av utförda undersökningar och framsteg som gjorts avseende tillämpningen av förebyggande åtgärder i syfte att förhindra kontaminering med deoxynivalenol, zearalenon, fumonisin B1 och B2, T-2-toxin och HT-2-toxin. Kommissionen ska se till att medlemsstaterna får tillgång till dessa resultat. Uppgifter om förekomst ska rapporteras till Efsa.

4. Medlemsstaterna och berörda parter ska senast den 1 januari 2023 meddela kommissionen resultaten av utförda undersökningar och framsteg som gjorts avseende tillämpningen av förebyggande åtgärder i syfte att förhindra kontaminering med mjöldryga och mjöldrygealkaloider i råg och kvarnprodukter av råg och mjöldrygealkaloider i kvarnprodukter av korn-, vete-, spelt- och havrekärnor.

Medlemsstaterna och berörda parter ska regelbundet överlämna till Efsas databas uppgifter om förekomst av mjöldryga och mjöldrygealkaloider i råg och kvarnprodukter av råd och av mjöldrygealkaloider i kvarnprodukter av korn-, vete-, spelt- och havrekärnor.

5. Uppgifter som har samlats in av medlemsstaterna och professionella intresseorganisationer om förekomst av andra främmande ämnen än dem som avses i punkterna 1–4 får rapporteras till Efsa.

6. Uppgifter om förekomst ska lämnas till Efsa i Efsas format för inlämning av data som följer Efsas vägledning om standardiserad provbeskrivning (Standard Sample Description, SSD) för livsmedel och foder och Efsas ytterligare särskilda rapporteringskrav för särskilda främmande ämnen. Uppgifter om förekomst från professionella intresseorganisationer får lämnas till Efsa, om det är lämpligt, i ett enklare av Efsa angivet format.

Artikel10¶Upphävande

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915.

Förordning (EG) nr 466/2001 skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till denna förordning.

Artikel11¶Övergångsbestämmelser

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915, förordning (EU) nr 594/2012 och förordning (EG) nr 1126/2007.

Denna förordning ska inte tillämpas på produkter som släppts ut på marknaden före de datum som anges i leden a–f i enlighet med vid respektive tidpunkt gällande bestämmelser:

a) Den 1 juli 2006 för de gränsvärden för deoxynivalenol och zearalenon som fastställs i punkterna 2.4.1, 2.4.2., 2.4.4, 2.4.5, 2.4.6, 2.4.7, 2.5.1, 2.5.3, 2.5.5 och 2.5.7 i bilagan.

b) Den 1 oktober 2007 för de gränsvärden för deoxynivalenol och zearalenon som fastställs i punkterna 2.4.3, 2.4.8, 2.4.9, 2.5.2, 2.5.4, 2.5.6, 2.5.8, 2.5.9 och 2.5.10 i bilagan.

c) Den 1 oktober 2007 för de gränsvärden för fumonisin B1 och B2 som fastställs i punkt 2.6 i bilagan.

d) Den 4 november 2006 när det gäller de gränsvärden för summan av dioxiner och dioxinlika PCB som fastställs i avsnitt 5 i bilagan.

e) Den 1 januari 2012 för de gränsvärden för icke dioxinlika PCB som fastställs i avsnitt 5 i bilagan.

f) Den 1 januari 2015 för det gränsvärde för ochratoxin A i Capsicum spp. som fastställs i punkt 2.2.11 i bilagan.

Bevisbördan för när produkterna släpptes ut på marknaden skall åligga livsmedelsföretagaren.

Artikel12¶Ikraftträdande och tillämpning

Ändrad genom förordning (EU) 2023/915.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 mars 2007.

BILAGA

Gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel

1 Se sidan 25 i detta nummer av EUT.

2 EUT L 70, 9.3.2006, s. 12.

3 Se sidan 32 i detta nummer av EUT.

4 EGT L 77, 16.3.2001, s. 14. Direktivet ändrat genom direktiv 2005/4/EG (EUT L 19, 21.1.2005, s. 50).

5 EUT L 42, 13.2.2004, s. 16.

6 EUT L 34, 8.2.2005, s. 15.

7 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 884/2014 av den 13 augusti 2014 om införande av särskilda villkor för importen av vissa foder och livsmedel från vissa tredjeländer på grund av risken för kontaminering med aflatoxiner och om upphävande av förordning (EG) nr 1152/2009 (EUT L 242, 14.8.2014, s. 4).

8 http://www.efsa.europa.eu/en/datex/datexsubmitdata.htm

10 Gränsvärdet ska ses över före den 1 januari 2016 mot bakgrund av information om exponering för citrinin från andra livsmedel och uppdaterad information om citrininets toxicitet, särskilt när det gäller carcinogenicitet och genotoxicitet.

11 Gränsvärdet gäller halten av erukasyra, beräknat på den totala fettsyrahalten i fettkomponenten av livsmedel.

12 Provtagningen ska ske i överensstämmelse med punkt B i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 401/2006 (EUT L 70, 9.3.2006, s. 12). Analysen ska göras med mikroskop.

13 Summan av 12 mjöldrygealkaloider: ergokristin/ergokristinin, ergotamin/ergotaminin, ergokryptin/ergokryptinin, ergometrin/ergometrinin, ergosin/ergosinin, ergokornin/ergokorninin.

14 Lämpliga och nåbara gränsvärden som ger en hög hälsoskyddsnivå för människor ska övervägas för dessa relevanta livsmedelskategorier före den 1 juli 2017.

15 De tropanalkaloider som avses är atropin och skopolamin. Atropin är den racemiska blandningen av (–)-hyoscyamin och (+)-hyoscyamin där endast enantiomeren av (–)-hyoscyamin uppvisar antikolinergisk aktivitet. Eftersom det vid analys inte alltid går att skilja på enantiomererna av hyoscyamin fastställs gränsvärden för atropin och skopolamin.

16 Växtberedningar är beredningar som framställs av växter (botanicals) (hela eller delar av växter, sönderdelade eller sönderskurna) med hjälp av olika processer som pressning, extrahering, fraktionering, destillering, koncentrering, torkning och fermentering. I denna definition ingår finfördelade eller pulveriserade växter, växtdelar, alger, svampar, lavar, tinkturer, extrakt, eteriska oljor (andra än de vegetabiliska oljor som avses i punkt 6.1.1), pressad saft och bearbetade exsudat.

17 Gränsvärdet gäller inte för kosttillskott som innehåller vegetabiliska oljor. Vegetabiliska oljor som används som ingrediens i kosttillskott bör överensstämma med det gränsvärde som fastställs i punkt 6.1.1.

18 Enligt definitionen i del VIII i bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

19 Med småbarnsnäring avses mjölkbaserade drycker och liknande proteinbaserade produkter för småbarn. Dessa produkter omfattas inte av förordning (EU) nr 609/2013 (Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om småbarnsnäring (COM(2016) 0169 final) (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016DC0169&qid=1559628885154&from=EN)

20 För fiskolja, oljor från andra marina organismer och småbarnsnäring ska gränsvärdena tillämpas från och med den 1 januari 2021.

21 Gränsvärdena ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

22 Oljor och fetter som används som ingrediens i blandningen ska överensstämma med gränsvärdet för oljan och fettet. Därför får halten av summan av 3-monokloropropanediol (3-MCPD) och 3-MCPD-fettsyraestrar, uttryckt som 3-MCPD i blandningen, inte överstiga den halt som beräknats i enlighet med artikel 2.1. c i förordning (EG) nr 1881/2006. Om den behöriga myndigheten och livsmedelsföretagaren som inte producerat blandningen inte känner till den kvantitativa sammansättningen, får halten av summan av 3-MCPD och 3-MCPD-fettsyraestrar, uttryckt som 3-MCPD i blandningen, under inga omständigheter överstiga 2 500 μg/kg.

23 När produkten är en blandning av olika oljor eller fetter med samma eller olika botaniska ursprung gäller gränsvärdet blandningen. Oljor och fetter som används som ingrediens i blandningen ska överensstämma med gränsvärdet för oljan och fettet i punkt 4.3.1.

24 Gränsvärdet ska ses över med avseende på en sänkning inom två år från och med tillämpningsdatumet.

25 Avseende frukt, grönsaker och spannmål hänvisas det till de livsmedel som förtecknas i respektive kategori enligt definitionen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1). Detta innebär bl.a. att bovete (Fagopyrum spp.) ingår i ”spannmål” och att ”boveteprodukter” ingår i ”spannmålsprodukter”. Trädnötter omfattas inte av gränsvärdet för frukt.

26 Gränsvärdena gäller inte färsk spenat som skall bearbetas och som transporteras i bulk direkt från fältet till bearbetningsanläggningen.

27 Förtecknade livsmedel i denna kategori enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 av den 12 juni 2013 om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersättning för viktkontroll och om upphävande av rådets direktiv 92/52/EEG, kommissionens direktiv 96/8/EG, 1999/21/EG, 2006/125/EG och 2006/141/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG och kommissionens förordningar (EG) nr 41/2009 och (EG) nr 953/2009 (EUT L 181, 29.6.2013, s. 35).

28 Gränsvärdena gäller produkten när den är färdig att användas (saluförd som sådan eller efter utspädning enligt tillverkarens anvisningar).

29 Gränsvärdena gäller den ätliga delen av jordnötter och trädnötter. Om jordnötter och trädnötter med skal analyseras, ska man vid beräkningen av aflatoxinhalten anta att hela föroreningen finns i den ätliga delen, med undantag för paranötter.

30 Livsmedel som förtecknas i denna kategori enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 226, 25.6.2004, s. 22).

31 Gränsvärdet gäller torrsubstansen. Torrsubstanshalten bestäms enligt förordning (EG) nr 401/2006.

32 Livsmedel som förtecknas i denna kategori enligt definitionen i kommissionens direktiv 2006/141/EG (EUT L 401, 30.12.2006, s. 1).

33 Livsmedel förtecknade i denna kategori enligt definitionen i kommissionens direktiv 1999/21/EG av den 25 mars 1999 om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (EGT L 91, 7.4.1999, s. 29).

34 När det gäller mjölk och mjölkprodukter avser gränsvärdet produkter som är färdiga att användas (saluförda som sådana eller efter utspädning enligt tillverkarens anvisningar), och när det gäller andra produkter än mjölk och mjölkprodukter avser gränsvärdet torrsubstansen. Torrsubstanshalten fastställs enligt förordning (EG) nr 401/2006.

35 Vin och mousserande vin enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

36 Gränsvärdet gäller för produkter från och med 2005 års skörd.

37 Förtecknade livsmedel i denna kategori enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14). Gränsvärdet för OTA för dessa drycker beror på andelen vin och/eller druvmust i den färdiga produkten.

38 Livsmedel som förtecknas i denna kategori enligt definitionen i rådets direktiv 2001/112/EG av den 20 december 2001 om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel (EGT L 10, 12.1.2002, s. 58).

39 Livsmedel som förtecknas i denna kategori enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på spritdrycker (EGT L 160, 12.6.1989, s. 1), senast ändrad genom Protokoll om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen.

40 Spädbarn och småbarn enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 av den 12 juni 2013 om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersättning för viktkontroll och om upphävande av rådets direktiv 92/52/EEG, kommissionens direktiv 96/8/EG, 1999/21/EG, 2006/125/EG och 2006/141/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG och kommissionens förordningar (EG) nr 41/2009 och (EG) nr 953/2009 (EUT L 181, 29.6.2013, s. 35).

41 Vid tillämpningen av gränsvärden för deoxynivalenol, zearalenon och T-2- och HT-2-toxin enligt vad som fastställs i punkterna 2.4, 2.5 och 2.7, ingår inte ris i ”spannmål” eller risprodukter i ”spannmålsprodukter”.

42 Gränsvärdet gäller för obearbetad spannmål som släpps ut på marknaden före det första bearbetningsledet. I integrerade produktions- och bearbetningssystem är gränsvärdet tillämpligt i produktionskedjan före det första bearbetningsledet. Integrerade produktions- och bearbetningssystem avser system där alla inkommande satser rensas, sorteras och bearbetas i samma anläggning. Torknings- och rensningsförfaranden, inklusive sorteringsförfaranden (färgsortering i tillämpliga fall) och skalningsförfaranden anses inte vara en del av ”första bearbetningsledet” eftersom hela kornet förblir intakt. Skalning är rensning av spannmål genom att man borstar eller skrubbar kraftigt, i kombination med avlägsnande av damm (t.ex. aspiration). Vid skalning av spannmål som innehåller mjöldryga behövs ett rensningssteg före skalningen.

43 Gränsvärdet gäller för spannmål, som skördas och övertas, från och med saluföringsåret 2005/06, enligt kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 av den 19 april 2000 om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (EGT L 100, 20.4.2000, s. 31), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1068/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 65).

44 Gränsvärdet ska tillämpas från och med den 1 oktober 2007.

45 Till denna kategori hör även liknande produkter med annan benämning såsom semolina.

46 Pasta (torr) avser pasta med en vattenhalt på ca 12 %.

47 Gränsvärdet skall tillämpas från och med den 1 oktober 2007.

48 Fisk som förtecknas i denna kategori, utom fisklever som omfattas av KN-nummer 03027000 enligt kategori a i förteckningen i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EGT L 17, 21.1.2000, s. 22), senast ändrad genom akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33). För torkade, utspädda, bearbetade och/eller sammansatta livsmedel gäller artikel 2.1 och 2.2.

49 När hela fisken är avsedd att ätas skall gränsvärdet gälla för hela fisken.

50 Livsmedel som i förekommande fall omfattas av kategorierna c och i i förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1) (arter anges i respektive post). För torkade, utspädda, bearbetade och/eller sammansatta livsmedel gäller artikel 2.1 och 2.2. I fråga om Pecten maximus gäller gränsvärdet endast adduktormuskeln och gonad.

51 Gränsvärdet gäller för frukten eller grönsaken efter det att den tvättats och den ätbara delen avskiljts.

52 Gränsvärdet gäller för produkter från och med 2001 års skörd.

53 Gränsvärdet gäller produkten som den säljs.

54 Gränsvärdet gäller för flytande produkter med en torrsubstanshalt på 40 %, vilket motsvarar sett gränsvärde på 50 μg/kg i torrsubstansen. Gränsvärdet behöver anpassas proportionellt efter produkternas torrsubstanshalt.

55 Dioxiner (summan av polyklorerade dibenso-para-dioxiner [PCDD] och polyklorerade dibensofuraner [PCDF], uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen [WHO] med användning av det av WHO fastställda TEF [toxic equivalency factors]), och dioxinlika PCB (summan av polyklorerade bifenyler, uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen [WHO] med användning av de av WHO fastställda TEF). WHO-TEF för bedömning av risker för människor på grundval av slutsatserna från WHO:s expertmöte om ett internationellt program för kemikaliesäkerhet (IPCS), som hölls i Genève i juni 2005 (Martin van den Berg et al., ”The 2005 World Health Organization Re-evaluation of Human and Mammalian Toxic Equivalency Factors for Dioxins and Dioxin-like Compounds”. Toxicological Sciences 93(2), 223–241 (2006)) Kongen TEF-värde Dibenso-p-dioxiner (PCDD) 2,3,7,8-TCDD 1 1,2,3,7,8-PeCDD 1 1,2,3,4,7,8-HxCDD 0,1 1,2,3,6,7,8-HxCDD 0,1 1,2,3,7,8,9-HxCDD 0,1 1,2,3,4,6,7,8-HpCDD 0,01 OCDD 0,0003 Dibensofuraner (PCDF:er) 2,3,7,8-TCDF 0,1 1,2,3,7,8-PeCDF 0,03 2,3,4,7,8-PeCDF 0,3 1,2,3,4,7,8-HxCDF 0,1 1,2,3,6,7,8-HxCDF 0,1 1,2,3,7,8,9-HxCDF 0,1 2,3,4,6,7,8-HxCDF 0,1 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 0,01 1,2,3,4,7,8,9-HpCDF 0,01 OCDF 0,0003 Dioxinlika PCB Non-orto PCB + Mono-orto PCB Non-orto PCB PCB 77 0,0001 PCB 81 0,0003 PCB 126 0,1 PCB 169 0,03 Mono-orto PCB PCB 105 0,00003 PCB 114 0,00003 PCB 118 0,00003 PCB 123 0,00003 PCB 156 0,00003 PCB 157 0,00003 PCB 167 0,00003 PCB 189 0,00003 Förkortningar: T = tetra; Pe = penta; Hx = hexa; Hp = hepta; O = okta; CDD = klordibensodioxin; CDF = klordibensofuran; CB = klorbifenyl.

56 Övre koncentrationer: övre koncentrationer beräknas med antagandet att alla halter av de olika kongener som ligger under kvantifieringsgränsen är lika med kvantifieringsgränsen.

57 De fettbaserade gränsvärdena gäller inte livsmedel som innehåller < 2 % fett. För livsmedel som innehåller mindre än 2 % fett gäller det gränsvärde som motsvarar det produktbaserade gränsvärdet för livsmedel som innehåller 2 % fett, beräknat från det fettbaserade gränsvärdet i enlighet med följande formel: Produktbaserat gränsvärde för ett livsmedel som innehåller mindre än 2 % fett = fettbaserat gränsvärde för samma livsmedel × 0,02.

58 Livsmedel som förtecknas i denna kategori enligt kategorierna a, b, c, e och f i förteckningen i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 104/2000, utom sådan fisklever som avses i 5.11.

59 Bens(a)pyren, som gränsvärden anges för, används som markör när det gäller förekomst och effekter av carcinogena polycykliska aromatiska kolväten. Dessa regler innebär därför full harmonisering när det gäller polycykliska aromatiska kolväten i de förtecknade livsmedlen i medlemsstaterna.

60 Förtecknade livsmedel i denna kategori enligt definitionerna i kategorierna b, c och i i förteckningen i bilaga I till förordning (EU) nr 1379/2013.

61 Undantaget gäller endast majs där det är uppenbart, genom t.ex. märkning eller destination att det är avsedd endast för våtmalning (stärkelseproduktion).

62 När det gäller fisklever på burk gäller gränsvärdet för allt ätbart innehåll i burken.

63 Gränsvärdet ska tillämpas på kosttillskottet som det saluförs.

64 Oljeväxtfrön enligt KN-nummer 1201, 1202, 1203, 1204, 1205, 1206 och 1207 samt produkter framställda därav enligt KN-nummer 1208; melonfrön omfattas av KN-nummer ex120799.

65 Om produkter framställda därav eller bearbetade produkter framställs/bearbetas uteslutande eller nästan uteslutande från berörda trädnötter gäller de gränsvärden som fastställts för motsvarande trädnötter även för de framställda/bearbetade produkterna. I andra fall gäller artikel 2.1 och 2.2 för de framställda/bearbetade produkterna.

66 Gränsvärdet gäller för det rena och outspädda extraktet, där 1 kg extrakt utvinns från 3 till 4 kg lakritsrot.

67 Gränsvärdet för bladgrönsaker gäller inte färska örter (som omfattas av nr 0256000 i bilaga I till förordning (EG) nr 396/2005).

68 Muskelkött från bihang och mage. Denna definition utesluter ryggskölden på skaldjur. I fråga om krabbor och liknande skaldjur (Brachyura och Anomura), muskelkött från bihang.

69 Nedre koncentrationsgränser beräknas med antagandet att alla halter av de fyra ämnen som ligger under kvantifieringsgränsen är noll.

70 Kött och köttprodukter som har genomgått en värmebehandling som eventuellt kan leda till att PAH bildas, dvs. endast halstring och grillning.

71 För konserverade produkter ska analysen genomföras på hela konservburkens innehåll. När det gäller gränsvärdet för hela den sammansatta produkten ska artikel 2.1 c och 2.2 tillämpas.

72 Gränsvärdet gäller inte för livsmedel för vilka det kan bevisas att en melaminhalt på mer än 2,5 mg/kg beror på tillåten användning av cyromazin som insekticid. Halten av melamin får inte överstiga halten av cyromazin.

73 I fråga om de specifika kakao- och chokladvarorna gäller definitionerna i punkt A.2, A.3 och A.4 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/36/EG av den 23 juni 2000 om kakao- och chokladvaror avsedda som livsmedel (EGT L 197, 3.8.2000, s. 19).

74 Summan av As(III) och As(V).

75 Ris, råris, slipat ris och ångbehandlat ris enligt Codexstandard 198-1995.

76 Gränsvärdet gäller djuret som det säljs utan inälvor.

77 I fråga om potatis gäller gränsvärdet skalad potatis.

78 Obearbetade produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

79 Utsläppande på marknaden och slutkonsument enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

80 Med den behöriga myndighetens godkännande gäller gränsvärdet inte senapsolja som produceras och konsumeras lokalt.

81 Med småbarnsnäring avses mjölkbaserade drycker och liknande proteinbaserade produkter för småbarn. Dessa produkter omfattas inte av förordning (EU) nr 609/2013 (Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om småbarnsnäring (COM(2016) 0169 final) (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016DC0169&qid=1559628885154&from=EN).

82 Framställning av drycker avser användningen av finmalda pulver som ska röras om till drycker.

83 Enligt definitionen i del II i bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

84 Gränsvärdena gäller inte för trädnötter eller oljeväxtfrön som ska krossas eller användas till raffinering, förutsatt att de resterande pressade trädnötterna eller oljeväxtfröna inte släpps ut på marknaden som livsmedel. Om de resterande pressade trädnötterna eller oljeväxtfröna släpps ut på marknaden som livsmedel gäller gränsvärdena, med beaktande av artikel 2.1 och 2.2 i denna förordning.

85 Gränsvärdena gäller inte för spannmål som används som malt vid framställning av öl eller destillat, förutsatt att den resterande malten inte släpps ut på marknaden som livsmedel. Om den resterande malten släpps ut på marknaden som livsmedel gäller gränsvärdena, med beaktande av artikel 2.1 och 2.2 i denna förordning.

86 De tropanalkaloider som avses är atropin och skopolamin.

87 Gränsvärdet för mjöldrygealkaloider gäller den lägre summan av följande 12 mjöldrygealkaloider: ergokornin/ergokorninin, ergokristin/ergokristinin, ergokryptin/ergokryptinin (α- och β-form), ergometrin/ergometrinin, ergosin/ergosinin och ergotamin/ergotaminin Vid den lägre summan har varje icke-kvantifierbar epimers bidrag fastställts till noll.

88 Gränsvärdet gäller den lägre summan av följande 21 pyrrolizidinalkaloider: Intermedin/lykopsamin, intermedin-N-oxid/lykopsamin-N-oxid. Senecionin/senecivernin, senecionin-N-oxid/senecivernin-N-oxid. Senecifyllin, senecifyllin-N-oxid. Retrorsin, retrorsin-N-oxid. Echimidin, echimidin-N-oxid. Lasiokarpin, lasiokarpin-N-oxid. Senkirkin. Europin, europin-N-oxid. Heliotrin och heliotrin-N-oxid. Gränsvärdet gäller också den lägre summan av ytterligare följande 14 pyrrolizidinalkaloider som elueras samtidigt med en eller flera av de ovan identifierade 21 pyrrolizidinalkaloiderna, vid användning av vissa för närvarande använda analysmetoder: Indicin, echinatin, rinderin (möjlig samtidig eluering med lykopsamin/intermedin). Indicin-N-oxid, echinatin-N-oxid, rinderin-N-oxid (möjlig samtidig eluering med lykopsamin-N-oxid/intermedin-N-oxid). Integerrimin (möjlig samtidig eluering med senecivernin och senecionin). Integerrimin-N-oxid (möjlig samtidig eluering med senecivernin-N-oxid och senecionin-N-oxid). Heliosupin (möjlig samtidig eluering med echimidin). Heliosupin-N-oxid (möjlig samtidig eluering med echimidin-N-oxid). Spartioidin (möjlig samtidig eluering med senecifyllin). Spartioidin-N-oxid (möjlig samtidig eluering med senecifyllin-N-oxid). Usaramin (möjlig samtidig eluering med retrorsin). Usaramin-N-oxid (möjlig samtidig eluering med retrorsin-N-oxid). Pyrrolizidinalkaloider som kan identifieras individuellt och separat med de använda analysmetoderna ska kvantifieras och inkluderas i summan.

89 Utan att det påverkar tillämpningen av mer restriktiva nationella bestämmelser i vissa medlemsstater om utsläppande på marknaden av växter som innehåller pyrrolizidinalkaloider.

90 Termerna örtte (torkad produkt) och te (Camellia sinensis) (torkad produkt) gäller örtte (torkad produkt) från blommor, blad och örter, rötter och andra delar av växten (i påse eller i bulk)/te (Camellia sinensis) (torkad produkt) från torkade blad, stjälkar och blommor (i påse eller i bulk) som används för framställning av örtte (flytande produkt)/te (flytande produkt), örtte/te, lösligt. När det gäller pulveriserat teextrakt ska en koncentrationsfaktor på 4 tillämpas.

91 Smaksatt te är te med aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1334/2008 av den 16 december 2008 om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper för användning i och på livsmedel (EUT L 354, 31.12.2008, s. 34). När det gäller te med frukt och andra örter är artikel 2 i förordning (EG) nr 1881/2006 tillämplig.

92 Gränsvärdet gäller summan av morfin och kodein, där faktorn 0,2 tillämpas på kodeinhalten. Gränsvärdet gäller därför summan av morfin + 0,2 kodein.

93 Bageriprodukter omfattar även konsumtionsfärdiga snacks som innehåller mjöl.

94 Den livsmedelsföretagare som levererar vallmofröna till den livsmedelsföretagare som producerar bageriprodukterna ska tillhandahålla nödvändiga uppgifter för att producenten av bageriprodukterna ska kunna släppa ut produkter som överensstämmer med gränsvärdet på marknaden. Dessa uppgifter ska i förekommande fall omfatta analytiska uppgifter.

95 Gränsvärdet gäller inte för obearbetade hela, malda, krossade eller hackade linfrön eller obearbetade hela, malda, krossade eller hackade bittermandlar som släpps ut på marknaden för slutkonsumenter i små mängder där varningen ”Ska endast användas för matlagning och bakning. Får ej konsumeras råa!” finns med i etikettens huvudsakliga synfält (med den teckenstorlek som anges i artikel 13.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, EUT L 304, 22.11.2011, s. 18). Obearbetade hela, malda, krossade eller hackade linfrön med den varningen ska överensstämma med det gränsvärde som fastställs i 8.3.1.

96 Gränsvärdet avser summan av delta-9-tetrahydrokannabinol (Δ9-THC) och delta-9-tetrahydrokannabinolsyra (Δ9-THCA), uttryckt som Δ9-THC. Faktorn 0,877 tillämpas på värdet för Δ9-THCA, och gränsvärdet avser summan av Δ9-THC + 0,877 x Δ9-THCA (vid separat bestämning och kvantifiering av Δ9-THC och Δ9-THCA).

97 Produkter framställda/bearbetade av hampfrön är produkter som framställs/bearbetas uteslutande av hampfrön.

98 Gränsvärdet gäller summan av raka och grenade stereoisomerer, oavsett om de är kromatografiskt separerade eller inte.

99 För summan av PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS beräknas nedre koncentrationsgränser med antagandet att alla halter som ligger under kvantifieringsgränsen är noll.