Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall genomföra en genomgripande översyn av den svenska rymdverksamheten. Därvid skall målen för den statliga satsningen på såväl nationell som internationell rymdverksamhet analyseras. Som grund för detta skall ligga en omvärldsanalys, en analys av den nuvarande inriktningen samt en konsekvensanalys av eventuella förändringar i det statliga åtagandet. Utredningen skall genomföras så att den kan utgöra underlag för dels regeringens ställningstagande rörande rymdverksamheten för treårsperioden 1997-1999, dels ett planerat ministerrådsmöte inom European Space Agency, ESA, hösten 1995. Arbetet skall redovisas till regeringen senast den 31 maj 1995.

Bakgrund

Rymdverksamhet har i allt väsentligt drivits fram av den konkurrens som funnits mellan USA och f.d. Sovjetunionen om att ligga främst i den vetenskapliga och teknologiska utvecklingen. Detta har kommit att prägla även den europeiska rymdverksamhetens inriktning. Verksamheten inriktades mot stora spektakulära satsningar som innefattade bemannade rymdfärder. I dag har stormakternas konkurrens avlösts av samarbete och rymdverksamheten täcker ett brett spektrum av aktiviteter innefattande både grundforskning och tillämpningar, t.ex. satellitbaserade telekommunikationer och jordobservationer.

I syfte att utveckla en gemensam och oberoende rymdkapacitet i Europa bildades år 1964 European Space Research Organization (ESRO) som ett samarbetsorgan för rymdforskningen. År 1975 bildades den mer tillämpningsinriktade Euro-pean Space Agency (ESA) som efterföljare till ESRO. Inom ESA samverkar länderna i Europa kring gemensam forskning och utveckling inom rymdområdet. Totalt deltar 15 länder i ESA-samarbetet.

Sverige har deltagit i det europeiska rymdsamarbetet sedan starten år 1964 och även satsat på ett nationellt program. Sverige har i dag en stark rymdforskning, företag med avancerad rymdteknik inom vissa områden och en betydande rymdverksamhet i Kiruna.

De statliga resurserna till rymdverksamhet kanaliseras genom Rymdstyrelsen. Den huvudsakliga finansieringen sker från Näringsdepartementet som budgetåret 1993/94 anvisade sammanlagt 590 miljoner kronor till rymdverksamhet. Motsvarande belopp från Utbildningsdepartementet var 141 miljoner kronor.

Dessutom avsätts inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde årligen ca 50 miljoner kronor för internationella rymdaktiviteter, vilka kanaliseras via Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Telestyrelsen. Resultaten nyttiggörs inom flera olika samhällssektorer bl.a. miljövården, utbildningen, forskningen, jordbruket och näringslivet.

Rymdstyrelsen är ansvarig myndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten. Rymdstyrelsen skall bl.a. initiera forsknings- och utvecklingsarbete samt verka för att olika intressenters verksamhet på rymd- och fjärranalysområdet samordnas. Rymdstyrelsen fördelar också statligt stöd till rymdforskning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och fjärranalysverksamhet. Rymdstyrelsen ansvarar för det svenska deltagandet i ESA. Merparten av de statliga resurserna avser internationellt samarbete, främst inom ramen för ESA.

Riksdagen har i samband med olika forskningspolitiska beslut redovisat motiv och mål för den svenska rymdverksamheten. Dessa mål och motiv, som vid olika tidsperioder givits varierande tyngd, har i huvudsak varit av närings-, forsknings-, regional- och utrikespolitisk natur. De näringspolitiska målen och motiven är de som har betonats starkast.

I 1993 års proposition om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU 30, rskr. 1992/93:399) konstaterar regeringen att Rymdstyrelsens och rymdindustrins verksamhet genererar värdefulla effekter för samhället, företag och enskilda medborgare när det gäller att utnyttja rymdens resurser. Vidare anförs att rymdverksamhet skall ses som en sektor för uppbyggnad av samhällets infrastruktur för bl.a. telekommunikation, fjärranalys och olika övervakningssystem.

De näringspolitiska målen har preciserats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. År 1986 angavs i proposition om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet, m.m. (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305) att syftet med de näringspolitiska satsningarna var att genom utveckling av den avancerade rymdtekniken

• ge svenskt näringsliv förutsättningar att lönsamt konkurrera på framtida inhemska och utländska marknader för rymdprodukter och rymdtjänster,
• på andra områden ge svensk industri möjlighet att utnyttja de tekniska landvinningar som uppnås i rymdverksamheten,
• tillvarata de fördelar som de nordligaste delarna av landet erbjuder för rymdverksamhet.

I 1990 års proposition om forskning (prop. 1989/1990:90, bet. 1989/90:NU40, rskr. 1989/90:337) betonades rymdteknikens viktiga roll som pådrivare av högteknologisk utveckling. De ökade nationella satsningar som föreslogs i propositionen angavs möjliggöra en vidareutveckling av den svenska rymdindustrins höga kompetens. Som syfte angavs att kretsen av svenska företag verksamma inom rymdområdet borde breddas.

I 1993 års forskningsproposition presenterades de näringspolitiska verksamhetsmålen för Rymdstyrelsen. Dessa mål är att åstadkomma ökad

• konkurrenskraft
• teknikspridning
• Europasamverkan
• regional utveckling.

Ökad konkurrenskraft uppnås genom att svensk industri ges förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga rymdtjänster och rymdprodukter. Den ökade teknikspridningen skall ge positiva näringspolitiska effekter även utanför rymdindustrin. Ett ökat Europasamarbete förutsätter att Sverige är en attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet. Rymdverksamheten skall bidra till näringslivets utveckling i Kirunaregionen.

I 1986 års proposition om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet, m.m. fastslås att svenska forskare skall få möjlighet att utnyttja de speciella förhållanden som råder i rymden. Rymdverksamheten skall vidare ge svenska forskare möjlighet att delta i internationella samarbetsprojekt.

Inriktningen av rymdforskningen för innevarande planeringsperiod fattades våren 1993 av riksdagen enligt propositionen om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93: UbU 15, rskr. 1992/93:388).

Enligt propositionen år 1986 om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet, m.m. har den svenska rymdverksamheten en särskild betydelse för de nordligaste delarna av landet. Det slogs fast att Kiruna och Esrange även i framtiden skall spela en central roll i svensk och europeisk rymdverksamhet. Insatser förutsågs härför även inom rymd- utbildningen och rymdforskningen inom regionen. Bedömningen var att antalet sysselsatta inom rymdanknuten verksamhet i Kirunaområdet skulle öka.

Propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. (prop. 1987/88:86, bet. 1987/88:NU38, rskr. 1987/88:348) innebar åtgärder för att utveckla den tekniska nationella kompetensen vad gäller sondraketer och försök med kurser i fjärranalystillämpningar, allt i syfte att ytterligare konsolidera verksamheten och dess regionalpolitiska effekter.

I 1990 års beslut ansåg regeringen det viktigt att även fortsättningsvis satsa på utvecking av rymdverksamheten i Kiruna.

ESA:s medlemsländer har vid flera tillfällen understrukit att besluten på ministernivå om ESA:s program innebär en solidarisk europeisk uppslutning kring det långsiktiga målet att bygga upp en oberoende rymdkapacitet för framtida användning. Detta har vägt tungt vid statsmakternas ställningstagande till det svenska rymdprogrammets utveckling i 1990 års proposition om forskning. Sverige har som ESA-medlem anslutit sig till de Europapolitiska mål organisationen har. Detta innebär att Sverige har förbundit sig att delta i uppbyggnad och utveckling av en gemensam och oberoende rymdkapacitet för Europa inom såväl forskning som industri och tillämpningar.

Under de senaste åren har betydande politiska och ekonomiska förändringar som i hög grad berör rymdverksamheten ägt rum internationellt. Minskade militära spänningar har öppnat vägen för nya och ökade samarbetsmöjligheter för rymdverksamheten. Exempel är den planerade internationella rymdstationen, större rymdforskningsprojekt och fjärranalysens tillämpningar i ett globalt perspektiv.

På det europeiska planet har EU allt mer intresserat sig för rymdfrågorna och kan förväntas vilja ha en starkare roll i framtiden. En omstrukturering av rymdindustrin mot större konsortier och starkare specialisering pågår. Många länder har ett ansträngt budgetläge vilket innebär press på tillgängliga medel för rymdverksamhet. Detta har tagit sig uttryck i bl.a. en något minskande budget för ESA under kommande år.

Detta innebär sammantaget att den fortsatta utvecklingen för den internationella rymdverksamheten innehåller betydande inslag av osäkerhet.

Riksdagens revisorer har granskat vissa aspekter av den svenska rymdverksamheten. Revisorerna anförde i sitt förslag till riksdagen (1993/94:RR:4) att någon förutsättningslös prövning eller analys av rymdverksamhetens motiv och inriktning inte hade presenterats för riksdagen. Revisorernas slutsats var att målen för den rymdanknutna verksamheten borde bli föremål för en förutsättningslös och genomgripande översyn.

Näringsutskottet har i sin behandling av Riksdagens revisorers rapport (1993/94:NU15) anfört att det är viktigt att det sker ett klarläggande och en precisering av vilka typer av mål som den svenska rymdverksamheten är avsedd att tillgodose. Samtidigt anser utskottet att det är angeläget att det i Sverige kan bedrivas en rymdverksamhet av ungefär nuvarande omfattning. Riksdagen har ställt sig bakom utskottets förslag.

En särskild utredare bör analysera

• förändringar i omvärlden av betydelse för den svenska rymdverksamheten,
• den nuvarande inriktningen av svensk rymdverksamhet samt
• konsekvenser på kort och lång sikt av förändringar och besparingar i det statliga åtagandet i såväl nationell som internationell verksamhet.

Omvärldsanalysen bör bl.a. innefatta den ökande globaliseringen av rymdverksamheten, EU:s allt starkare intresse för rymdverksamhet, trenden mot allt större industrikonsortier, närmandet mellan civil och militär rymdverksamhet, konsekvensen av långa planeringshorisonter samt förändringar av projektens storlek. Analysen bör även omfatta det ökade samarbetet mellan rymdforskning och miljöforskning både avseende fjärranalys och klimatforskning samt mellan rymdforskning och meteorologi. Analysen bör också omfatta det svenska engagemanget i berörda internationella användarorganisationer, t.ex. Eumetsat.

Analysen av den svenska inriktningen på rymdverksamheten bör ha som utgångspunkt dels behovet av rymdforskning, dels relevansen för svensk industri. I det sammanhanget bör rollfördelningen mellan aktörerna i svensk rymdindustri belysas. En förutsättning bör vara att Sveriges deltagande i rymdverksamheter skall ske på ett kostnadseffektivt sätt och inom de områden där det finns speciellt goda förutsättningar för ett framgångsrikt användande av resultaten. Utredaren bör värdera förutsättningarna för en starkare koncentration och specialisering av de svenska insatserna. Vidare bör sambanden mellan rymdforskning och annan svensk forskning och utveckling belysas.

I konsekvensanalysen av eventuella ändringar i Sveriges åtaganden inom rymdverksamheten skall hänsyn tas till den långsiktighet som präglar verksamheten samt konsekvenser för rymdforskningens och svensk industris kompetens och konkurrenskraft och, vad gäller svenskt engagemang i ESA, även solidaritetsaspekten.

Det internationella rymdsamarbetet tar, på grund av den svenska kronans försvagning, i anspråk en allt större andel av de statliga resurserna till rymdverksamhet. Utredaren skall studera samspelet mellan det internationella samarbetet och den rymdanknutna verksamhet som bedrivs inom landet och ange konsekvenserna av att internationellt samarbete tar större resurser i anspråk på bekostnad av den nationella verksamheten.

Kiruna har en central roll i den svenska rymdverksamheten. Utredaren skall analysera utvecklingsmöjligheter på kort och lång sikt för den rymdanknutna verksamheten i Kiruna.

Med de tidigare nämnda analyserna som utgångspunkt skall utredaren genomföra en analys av de olika sinsemellan beroende motiv och mål som finns för statens satsningar på rymdverksamhet. Utredaren skall även ange vilka resultat som kan förväntas på kort och lång sikt av de statliga satsningarna och bedöma möjligheterna att uppnå ökat utnyttjande av rymdteknik till nytta för samhället. Effekterna på den del av svensk industri som direkt arbetar med rymdverksamhet bör anges.

Utredaren bör även analysera hur det nationella samarbetet mellan olika intressenter inom rymdverksamheten bedrivs. Förslag bör redovisas om utredaren ser behov av samarbetsorgan i policyfrågor m.m.

Utredaren skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

Utredningen skall genomföras så att den kan utgöra underlag för regeringens ställningstagande rörande rymdverksamheten för treårsperioden 1997-1999 samt för Sveriges deltagande i ett planerat ministerrådsmöte inom ESA under hösten 1995.

Arbetet skall slutredovisas till regeringen senast den 31 maj 1995.