Beslut vid regeringssammanträde den 9 november 1995

Sammanfattning av uppdraget

Sedan tillkomsten av de första kontaktsekretariaten vid univer- sitet och högskolor har flera nya samverkansformer skapats mellan å ena sidan lärosäten och å andra sidan näringslivet och samhället i övrigt i syfte att vidareutveckla och kommersialisera forskningsresultat. En utredare skall undersöka om dessa samverkansformer är ändamålsenliga och tillräckliga för ett ökat nyttiggörande av forskningsresultaten vid universitet och högskolor. Uppdraget innefattar en översyn av lagstiftningen rörande rätten till uppfinningar som gjorts i tjänsten av personal vid läroanstalter.

Bakgrund

Sverige har länge tillhört de nationer som gör förhållandevis stora insatser på forskning och utveckling sett i relation till BNP. De statliga forskningssatsningarna görs främst inom högskolesystemet. Det är angeläget att resultat från forskningen inom högskolan kan föras ut till industri och övrigt näringsliv för att stärka konkurrenskraften och ge landets företag möjlighet att uppnå och vidmakthålla tekniska och miljömässiga försprång. Det är samtidigt viktigt att detta sker utan att högskolesystemets "kärnverksamhet" - utbildning och forskning - blir lidande.

Internationellt sett är antalet patentsökta uppfinningar som kommer fram ur det svenska forskningssystemet mycket lågt. En orsak är att det saknas incitament för universitet och högskolor att delta i och främja exploateringen av lärares uppfinningar. Därför har flera statligt finansierade organisationer och system inrättats vid högskolorna för att förbättra kontakterna med näringslivet och underlätta vidareutveckling och nyttiggörande av forskningsresultat:

• Kontaktsekretariat inrättades vid högskolorna under 1970-talet.
• Teknikparker bildades i början av 1980-talet vid flera hög- skolor.
• Teknikbrostiftelser inrättades år 1994 på sju högskoleorter. Stiftelserna arbetar bl.a. med patent- och licensieringsfrågor.
• Under år 1995 har holdingbolag bildats för att bedriva tjänste- produktion samt kommersialisera forskningsprojekt inom hög- skolans ram.

Dessutom delfinansierar staten ca 25 industriforskningsinstitut som arbetar med tekniköverföring till företag inom intressent- kretsen. Staten satsar också medel för tekniköverföring för små och medelstora företag via instituten i ett särskilt program.

En för Sverige helt ny samverkansform mellan högskola och näringsliv introducerades under år 1995. Den kallas kompetens- centra. Det förekommer även andra modeller för liknande syften.

Enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar är lärare i vid bemärkelse undantagna från de regler som ger arbetsgivaren rätt till en arbetstagares uppfinning för eventuell exploatering inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Detta kallas ofta lärarundantaget och motiverades vid införandet år 1949 bl.a. med att forskningens frihet skulle säkras. Den enskilde har emellertid många gånger inte ekonomiska resurser att skydda sina uppfinningar immaterialrättsligt genom patent nationellt och internationellt. Ibland saknas också intresse eller förmåga att ta de steg som fordras för en kommersiell exploa- tering. Därför publiceras de ofta och på ett sådant sätt att de är fria att utnyttja för var och en utan att nyttjaren behöver betala någon ersättning.

Forskarutbildningsutredningen (SOU 1977:63) och utredningen om frågor rörande rätten till arbetstagares uppfinningar (SOU 1980:42) prövade frågan huruvida lärarundantaget borde upphävas men fann båda att det skulle behållas. Som skäl angavs bl.a. att lärarnas rätt till sina uppfinningar var en betydelsefull faktor vid rekryteringen av forskare till högskolan och att ett upphävande av denna rätt skulle kunna leda till att skickliga forskare sökte sig från högskolan eller till att bisyssleverksamheten bland forskare ökade.

Utvecklingen under senare år med en ständigt och kraftigt hårdnande konkurrens inom olika sektorer av näringslivet har medfört att finansiärer av sektorsforskning, såväl privata som statliga, i ökad utsträckning kräver rätt att tillgodogöra sig resultaten av den forskning de finansierar.

I anslutning till utvecklingen av nya samverkansformer mellan forskare och forskningsfinansiärer ingås numera regelmässigt avtal som ger arbetsgivaren/forskningsfinansiären en förstahandsrätt att förvärva patenterbara uppfinningar. Så sker också utomlands. EU:s forskningsprogram har särskilda regler som ger deltagande universitet/högskolor och företag förstahandsrätten. Om de inte utnyttjar sin rätt går den i stället till Kommissionen.

För närvarande tillämpas således ett flertal olika villkor för rätten att tillgodogöra sig patenterbara forskningsresultat beroende på vem som finansierat forskningen och vilka avtal som ingåtts. En forskare måste därför kunna skilja på vilken forskning som finansierats av vem samt kunna hänföra sina kunskaper till olika finansieringskällor och därmed olika avtalsförhållanden. Kunskap och resultat från forskning finan- sierad med fakultetsanslag måste följaktligen kunna skiljas från kunskap och resultat från uppdragsforskning.

Dessa förhållanden skapar förvirring och osäkerhet hos parterna. Oklara spelregler bidrar sannolikt till att minska antalet forskningsuppfinningar som kan nyttiggöras industriellt eller i näringslivet i övrigt. Det bör övervägas om lärarundan- taget i lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar bör ersättas med klarare och mer entydiga regler för parterna som ansluter till internationell avtalspraxis. Ett sådant system får dock inte medföra att rekryteringen av forskare till högskolan försvåras eller att forskare söker sig bort därifrån.

Systemet får inte heller medföra att bisyssleverksamheten bland forskarna ökar. Tvärtom bör man överväga om nuvarande generösa regler om rätt för lärare att ha bisysslor som avser forsknings- eller utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde är förenliga med det nya systemet.

Samverkan mellan näringsliv och högskola kan försvåras av att företag kräver sekretess för vissa uppgifter som företaget avser att lämna under samverkan med högskolan. För högskolans del gäller ju tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip, om inte sekretess kan stödjas på en bestämmelse i sekretesslagen. Däremot gäller sekretess för området uppdragsforskning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Samverkan som inte innefattar uppdrag omfattas i regel inte av sekretessbestämmelser. Kraven på sekretess kan emellertid vara välmotiverade även vid en sådan samverkan. Det bör övervägas om en kompletterande regel behöver införas och - om så är fallet - hur den bör vara utformad.

Effektiviteten i de olika systemen för teknik-, kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan högskolan och å andra sidan näringslivet och samhället i övrigt behöver ökas. Detta får dock inte medföra att högskolans kärnverksamhet - utbildning och forskning - blir lidande.

En särskild utredare bör tillkallas för att kartlägga de insatser som görs för att öka nyttiggörandet av forskningsresultat. En viktig fråga är därvid hur det patenträttsliga skyddet för resultat av forskning i högskolesystemet hanteras. Effekterna av de insatser som nu görs skall redovisas och synpunkter inhämtas från berörda organ såsom högskolan och industrin.

Utredaren skall överväga om de system och resurser som skapats för samverkan näringsliv - högskola kan behöva förändras i någon riktning. Utredaren skall därför dels överväga om systemen överlappar varandra, vilket i så fall kan resultera i förslag om att något system bör avskaffas, dels överväga om något nytt system bör inrättas.

Utredaren skall översiktligt kartlägga de rättssystem för forskares/lärares rätt till uppfinningar som gäller i de större europeiska länderna och i USA. Särskild vikt skall läggas vid kartläggningen av incitamenten till att nyttiggöra patenterbara uppfinningar för såväl forskare som finansiär.

Utredaren bör se över det undantag som i dag gäller för lärare enligt 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar och lämna förslag till eventuella ändringar. Särskilt viktigt är att öka incitamenten för såväl lärare/forskare som högskola till att tillvarata forskningsuppfinningar och andra resultat som kan öka näringslivets konkurrenskraft. Om ändringar föreslås, skall även reglerna om rätt att inneha bisysslor övervägas.

Utredaren skall överväga behovet av nya sekretessregler eller ändringar i de nu gällande med anledning av utredningsresultatet. Särskilt bör uppmärksammas det fallet när ett företag och en högskola har forskningssamarbete utan att det rör sig om uppdragsforskning.

Utredaren skall samråda med kommittén för översyn av strukturen för forskningsfinansieringen.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 1996.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).