Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda ombildandet av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) till en ny myndighet för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Resurscentren vid dagens riksrekryterande specialskolor samt Tomtebodaskolans resurscenter skall inordnas i den nya myndigheten. Därmed upphör såväl Tomtebodaskolans resurscenter som dessa skolor att vara egna myndigheter. Till myndigheten skall också föras de statliga bidragen för landstingens hörselvårdskonsulenter, vissa kunskapscenter och datapedagogerna vid de regionala dataresurscentren, de s.k. REDAH-centren. Myndigheten, som skall ha en styrelse, skall svara för såväl stöd som utvecklingsverksamhet. Syftet med förändringen är bl.a. att bidra till ökad måluppfyllelse och flexibilitet i statens organisation för stöd i specialpedagogiska frågor samt förbättra samverkan mellan stat, kommun och landsting i frågor som rör barn och ungdom med funktionshinder.

Bakgrund

Den 3 november 1999 ställde riksdagen sig bakom regeringens bedömning i propositionen Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14) att en organisationskommitté bör ges i uppdrag att utveckla och lägga fram förslag om den konkreta utformningen av en förändrad organisation för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Den förändrade organisationen skall bidra till ökad samverkan mellan stat, kommun och landsting.

Principen att barn med funktionshinder så långt möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed, i likhet med andra barn och ungdomar, ha rätt att bo hemma med sina föräldrar, är en hörnsten i svensk handikappolitik. För att uppnå detta krävs olika och samordnade insatser. För att barn och ungdomar skall kunna bo hemma skall man t.ex. alltid överväga personlig assistent enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

För skolan gäller att kommunerna har ansvar för att erbjuda alla elever en skolsituation som är anpassad till deras förutsättningar. Målsättningen är att eleverna skall erbjudas utbildning i närheten av hemmet samt så långt möjligt inom ordinarie utbildningsorganisation. Förutsättningarna att stödja skolan i detta uppdrag varierar mellan kommunerna, bl.a. beroende på kommunernas storlek. Det krävs därför ett organiserat stöd i specialpedagogiska frågor till kommuner och övriga berörda huvudmän.

För att bättre nyttja den samlade resursen för stöd i specialpedagogiska frågor och därmed nå ökad måluppfyllelse skall statens insatser inom området samordnas i en myndighet med ett samlat ansvar för såväl stöd som utvecklingsverksamhet inom området.

Förändringen syftar också till att förbättra möjligheterna att på ett flexibelt sätt möta behoven av insatser för olika typer av funktionshinder samt att understödja en ökad samverkan mellan olika aktörer som har ansvar för och arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder. Bland annat av det senare skälet skall myndigheten ha en styrelse bestående av företrädare för stat, kommun och landsting.

Regeringen har i tilläggsdirektiv gett Kunskapslyftskommittén (dir. 1997:104) i uppdrag att kartlägga de hinder som finns för funktionshindrade inom vuxenutbildningen samt föreslå åtgärder för att förbättra deras situation. Kommittén har i sitt delbetänkande (SOU 1999:39) redovisat behov av specialpedagogiskt stöd. Kommittén skall slutligen redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2000.

En ny myndighet

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ombildas till en ny myndighet med ansvar för stöd i specialpedagogiska frågor. Resurscentren vid dagens riksrekryterande specialskolor samt Tomtebodaskolans resurscenter skall inordnas i den nya myndigheten. Därmed upphör såväl Tomtebodaskolans resurscenter som dessa skolor att vara egna myndigheter.

Den nya myndighetens verksamhet skall tillföras det statliga bidrag som i dag avsätts till landstingens hörselvårdskonsulenter. Vidare skall till myndighetens anslag föras de statliga bidragen till kunskapscentren för döva och hörselskadade, rörelsehindrade m.fl. samt för datapedagogerna vid REDAH-centren. Dessa bidrag finansieras i dag inom utgiftsområde 16 via anslaget A9 Särskilda insatser inom skolområdet, det s.k. SIS-anslaget.

Det ansvar som SIH i nuvarande organisation har för läromedelsproduktion skall initialt ingå i den nya myndighetens verksamhet. Detta kan dock komma att omprövas i ett senare skede.

Målgrupp

Den nya myndigheten skall svara för stöd i specialpedagogiska frågor för funktionshindrade. Stödet skall huvudsakligen riktas till huvudmän med ansvar för förskoleverksamhet samt för utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och till motsvarande fristående skolor. Myndigheten skall dock även svara för vissa individuellt riktade insatser till enskilda barn och deras vårdnadshavare. Det gäller främst inom ramen för resurscentrens verksamhet. Med funktionshinder avses såväl fysiska funktionshinder som medicinskt, psykiskt eller neurologiskt betingade funktionsnedsättningar, liksom svåra läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Att myndighetens ansvar generellt skall omfatta insatser som berör förskoleverksamhet innebär en förändring. Med nuvarande organisation skall SIH erbjuda stöd för synskadade barn i förskoleåldern, däremot inte för förskolebarn med andra funktionshinder. Resurscentrens verksamhet riktas däremot redan nu mot såväl barn i förskoleåldern som barn och ungdomar i skolåldern. Förskolan har en så central roll för barn med funktionshinder att det är befogat med ett mer heltäckande uppdrag för denna målgrupp, dvs. att kommunerna erbjuds stöd i specialpedagogiska frågor även för förskoleverksamheten. Det är viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser även för barn som har andra funktionshinder än de som nås av stödet i dag.

Att alla skolhuvudmän skall omfattas av stödet innebär en vidgning av myndighetens ansvar genom att det skall avse även specialskolan. Detta gäller främst för behov som inte ligger inom specialskolans primära ansvarsområde, dvs. svårigheter som följer av andra funktionshinder än dövhet eller hörselskada. Enligt riksdagens beslut kommer specialskolan fr.o.m. den 1 juli 2000 att finnas för döva och hörselskadade barn och ungdomar.

Att insatserna skall avse också ungdomar i gymnasieskolan innebär formellt ingen förändring. Stödet för dessa elever behöver dock förstärkas. Detta gäller även för elever med flerfunktionshinder i särskolan.

Vad gäller vuxna studerande inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolan har Kunskapslyftskommittén i uppdrag att komma med förslag om stöd i specialpedagogiska frågor.

Verksamhetens inriktning

Vägledande för inriktningen av den nya myndigheten skall vara behovet av anpassning till förändrade behov hos elever med funktionshinder samt till kommunernas och andra huvudmäns behov av stöd. Detta ställer krav på en flexibel organisation av arbetet.

För barn och ungdomar med svåra och mer ovanliga funktionshinder kan stödet liksom i dag behöva ges utifrån enskildas behov. Stödet bör då riktas till hela arbetslaget kring barnet i förskolan eller eleven i skolan samt som huvudregel även till ansvarig specialpedagog och rektor. Detta i syfte att få så starkt genomslag av insatserna som möjligt. För elevgrupper med lättare eller mer vanligt förekommande svårigheter skall insatserna inriktas mot att sprida kunskap, exempelvis genom mer generell kompetensutveckling och informationsinsatser.

Myndighetens verksamhet skall vara förankrad i erfarenhets- och forskningsbaserad utvecklingsverksamhet främst inom området specialpedagogik. Myndigheten skall därför ta initiativ till, medverka i och driva sådan utvecklingsverksamhet. Detta är en förutsättning för att stödet till huvudmännen i specialpedagogiska frågor skall utvecklas kontinuerligt.

Verksamhetens förändrade inriktning kräver en varierad kompetens hos personalen. Specialpedagogisk kompetens skall självklart utgöra basen, men kommer i högre grad än i dag behöva kompletteras med kompetens inom andra verksamhetsfält. Utvecklingsverksamheten kan dessutom ställa krav på forsknings- eller utredarkompetens. Sådan kompetens kan både behöva byggas in i organisationen och knytas till den vid behov. Att förskolans behov av stöd ges ett utökat utrymme bör också komma att påverka personalens sammansättning.

Liksom med nuvarande myndighetsorganisation innebär den nya organisationen att det finns gränsytor till Statens skolverk. Det är viktigt att ansvarsfördelningen mellan myndigheterna görs tydlig samt att det finns etablerade samarbetsformer dem emellan. Skolverkets ansvar i förhållande till verksamheter som riktas till barn och ungdomar med funktionshinder skiljer sig inte från myndighetens övriga ansvar. Oklarheter i ansvarsfördelningen kan främst uppstå vad gäller utvecklingsverksamheten.

Ansvarsfördelning och organisation

Myndigheten skall ha en styrelse bestående av företrädare för stat, kommun och landsting. Syftet är att ge olika berörda huvudmän inflytande över myndighetens verksamhet samt att bidra till att öka kunskapen om verksamheten lokalt. Styrelsen skall besluta i verksamhetsfrågor av strategisk karaktär för myndigheten. Former skall etableras för samverkan med berörda organisationer, bl.a. handikapporganisationerna.

Myndighetens verksamhet skall bedrivas i fem regioner samt i fyra resurscenter med rikstäckande uppdrag. I avvaktan på den aviserade utredningen om statens engagemang inom läromedelsområdet skall även läromedelsframställning ingå. Ett kansli med lokalisering till Härnösand skall leda och samordna arbetet samt vissa nationella uppdrag, exempelvis internationell samverkan och utvecklingsfrågor inom området specialpedagogik. I kansliets uppdrag ingår också att samordna viss medelsfördelning, exempelvis av s.k. SIS-anslag.

Den regionala organisationen

I varje regionenhets grunduppdrag skall ingå att

• svara för rådgivning för enskilda barn och ungdomar som främst riktas till arbetslag, specialpedagoger, rektor och övrig personal samt viss rådgivning riktad till personal i lednings- eller specialistfunktioner på verksamhetsövergripande nivå och till beslutsfattare,
• samordna, arrangera och medverka i kompetensutveckling inom regionen,
• samordna insatser inom regionen, bl.a. genom att stödja bildandet av nätverk och söka samordnade lösningar,
• ta initiativ till, medverka i och driva utvecklingsinsatser samt förmedla resultat av forskning och utvecklingsarbete,
• sprida information till kommunerna och deras skolor, föräldrar, beslutsfattare m.fl. samt
• samverka med berörda aktörer, som kommuner, specialskolor, landstingens habilitering för barn och ungdom, den specialpedagogiska utbildningen inom lärarutbildningen, handikapporganisationer, m.fl.

Regionerna skall också kunna utföra vissa nationella uppdrag, exempelvis utvecklingsinsatser. De olika regionerna har redan i dag delvis olika tyngdpunkt i sin verksamhet, vilket bör kunna avspeglas i de nationella uppdragen.

Regionindelningen skall utformas med utgångspunkt i regionindelningen för de statliga specialskolorna för döva och hörselskadade. Verksamheten skall i varje region samordnas från en centralort, nämligen Umeå, Stockholm, Örebro, Göteborg och Malmö. Vid samtliga dessa orter finns någon form av specialpedagogisk utbildning inom högskolans lärarutbildning. Orterna har också en central roll i respektive hälso- och sjukvårdsregioner. Sammantaget ger detta förutsättningar för samordning inom verksamhetsområdet.

Varje region skall ha viss frihet att organisera sin verksamhet utifrån regionala förutsättningar. Exempelvis kan förutsättningarna i den norra regionen ställa krav på särskilda lösningar. Intentionerna bör dock vara att åstadkomma en bättre samordning av personalen än i dag.

Särskilda överväganden krävs bl.a. beträffande hur verksamheten vid de statligt finansierade kunskapscentren skall inordnas i den nya myndighetens regionala organisation. I stort sett alla kunskapscenter är förlagda till skolor med verksamhet för elever som tillhör kunskapscentrets målgrupp. Detta har fördelar. Exempelvis driver kunskapscentren för döva och hörselskadade undervisning i teckenspråk för hörande syskon till döva barn förlagd till specialskolan för döva och hörselskadade, vilket ger kontakt med den teckenspråkiga miljön där. Det innebär emellertid också att verksamheten riskerar att fjärma sig från den nya myndighetens övriga verksamhet, vilket kan göra att resurserna för den specifika målgruppen splittras, samt att samverkan mellan olika kompetenser försvåras. Liknande överväganden gäller även för datapedagogerna vid REDAH-centren.

Särskilda överväganden krävs också beträffande ansvarsfördelningen mellan främst myndighetens regionala organisation och landstingen. Det gäller särskilt stödet för synskadade förskolebarn. SIH ger i dag stöd för denna grupp inte bara till förskolan utan också till familjen. Stöd till individ och familj ges för andra grupper inom landstingens barn- och ungdomshabilitering eller motsvarande, som har både medicinsk, psykologisk, social och pedagogisk kompetens. En målsättning bör vara att insatserna inom den regionala organisationen skall riktas till huvudmännen och deras verksamheter.

Resurscentren

Resurscentren vid befintliga riksrekryterande specialskolor och Tomtebodaskolans resurscenter skall ingå i myndigheten. Därmed skall Ekeskolan, Hällsboskolan, Åsbackaskolan och Tomtebodaskolans resurscenter upphöra att vara egna myndigheter.

Vid Åsbackaskolan skall det förutom specialskola, liksom i dag, finnas ett resurscenter för döva och hörselskadade barn och ungdomar med utvecklingsstörning. Dessutom skall det inrättas ett resurscenter för dövblindfödda barn och ungdomar i anslutning till dagens resurscenter. Specialskoleverksamheten kommer att utgöra del av myndigheten för den statliga specialskolan medan resurscenterverksamheten kommer att utgöra del av myndigheten med ansvar för stöd i specialpedagogiska frågor. Detta ställer särskilda krav på flexibilitet och samordning.

Vid Hällsboskolan skall det, liksom i dag, finnas ett resurscenter för barn och ungdomar med grav språkstörning. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14) skall specialskolan vid Hällsboskolan avvecklas successivt fr.o.m. den 1 juli 2002. Det innebär att specialskola kan komma att drivas vid resurscentret under längst tio år fr.o.m. detta datum. Samtidigt som specialskolan successivt avvecklas skall resurscentret stärkas. Den specialskoleverksamhet som under en övergångsperiod skall bedrivas vid resurscentret skall utgöra en del av den nya myndigheten. Kompetens för barn och ungdomar med grav språkstörning skall dessutom byggas upp inom myndighetens regionala organisation.

Vid Ekeskolan och Tomtebodaskolan skall finnas ett gemensamt resurscenter för barn och ungdomar med synskada. Detta innebär en samordning av verksamheterna i dagens resurscenter för synskadade. Verksamheten skall bedrivas i Stockholm och Örebro. Även för Ekeskolan innebär riksdagens beslut att specialskolan skall avvecklas successivt och att resurscentret skall stärkas, dock redan fr.o.m. den 1 juli 2001. Den specialskoleverksamhet som under en övergångsperiod skall bedrivas vid resurscentret skall utgöra en del av den nya myndigheten.

Vid resurscentren för barn och ungdomar med synskada respektive grav språkstörning skall det finnas mindre skoldelar för visstidsplaceringar. Med sådan placering avses att en elev, som ett led i sin utbildning i hemkommunens skola, erbjuds insatser från resurscentrets sida som sträcker sig utöver vad som kan anses omfattas av sedvanliga utrednings- och träningsbesök. Dessa placeringar vid resurscentret kan efter överenskommelse och utifrån den enskilda elevens specialpedagogiska behov pågå en längre eller kortare tid och ibland vara av återkommande karaktär. De ingår därmed som ett led i det åtgärdsprogram som hemkommunens skola upprättat för eleven.

Läromedel för vissa funktionshindrade

Enligt regeringens proposition Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105) skall statens engagemang för produktion av läromedel och studiematerial för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i förskola, skola och vuxenutbildning utredas ytterligare. Utgångspunkt skall vara Funkiskommitténs (dir. 1995:134) respektive Kunskapslyftskommitténs (dir. 1995:67) överväganden och slutsatser. Direktiv till nämnda utredning bereds för närvarande.

I avvaktan på slutsatserna av den aviserade utredningen bör ansvaret för det statliga engagemanget inom läromedelsområdet ingå i den nya myndigheten med ansvar för stöd i specialpedagogiska frågor, liksom det hittills gjort inom nuvarande SIH. Läromedelsframställningen bör även fortsatt tydligt särskiljas i den nya myndigheten, vad avser verksamhet, organisation och ekonomi.

Vissa stiftelser under statlig förvaltning

Flera av de myndigheter som skall uppgå i den nya myndigheten förvaltar stiftelser. Exempelvis förvaltar Tomtebodaskolans resurscenter 19 stiftelser med ett sammanlagt kapital på drygt 50 miljoner kronor per den 1 januari 2000. Varje stiftelse är en självständig juridisk person.

Stödet för vuxenstuderande

Den offentligt finansierade vuxenutbildningen saknar statligt stöd i specialpedagogiska frågor, motsvarande det som finns för barn och ungdomar. Behovet av stöd torde dock vara i stort sett detsamma som för förskolan och skolan. Många kommuner är små och har därmed svårt att upprätthålla en heltäckande specialpedagogisk kompetens. Vuxenutbildningen bedrivs i en rad olika former och av många olika huvudmän, varför argumenten för ett samordnat stöd torde vara mycket starka.

Kunskapslyftskommittén har i sitt betänkande (SOU 1999:39) framhållit behovet av stöd i specialpedagogiska frågor för vuxna studerande. Kommittén kommer senast 1 april 2000 i sitt slutbetänkande att lägga förslag om bl.a. det specialpedagogiska stödet för vuxenstuderande inom den offentligt finansierade utbildningen för vuxna. Detta kan komma att innebära förslag om att utvidga den nya myndighetens uppdrag till att också omfatta vuxenutbildningen.

Regeringen avser att återkomma till frågan om stöd i specialpedagogiska frågor för vuxna när Kunskapslyftskommitténs förslag föreligger.

Uppdraget

Utredaren skall vidta de åtgärder som krävs för att ombilda SIH till en ny myndighet med ansvar för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Stödet skall riktas till huvudmän med ansvar för förskoleverksamhet samt för utbildning av barn och ungdom inom det offentliga skolväsendet och i motsvarande fristående skolor.

Utredaren skall vidta de förberedande åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna inrättas den 1 juli 2001. Myndighetens verksamhet skall rymmas inom dagens ekonomiska ramar, dvs. ramarna för SIH (inkl. landstingens hörselvårdskonsulenter) samt resurscentren vid dagens riksrekryterande specialskolor och Tomtebodaskolans resurscenter samt de statliga bidragen, i dag finansierade via det s.k. SIS-anslaget, till kunskapscentren för döva och hörselskadade, rörelsehindrade m.fl. samt datapedagogerna vid REDAH-centren.

Utredaren skall ta fram ett förslag till resursfördelning inom myndigheten samt en verksamhetsplan för myndigheten för andra halvåret 2001. Myndigheten bör förfoga över vissa fria medel för projektanställningar, konsultinsatser m.m., bl.a. för olika former av utvecklingsinsatser. Utredaren skall också lämna budgetunderlag för år 2002 enligt förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m.

Utredaren skall ge förslag till verksamhetsmål samt till erforderliga författningsändringar. Utredaren skall också lämna förslag till styrelsens sammansättning och till mandatperioder för ledamöterna samt med utgångspunkt i verksförordningen (1995:1322) lämna förslag till ledamöternas uppdrag.

Utredaren skall lämna förslag till myndighetens bemanning, organisation och arbetsformer. Förslagen skall bidra till att myndigheten präglas av effektivitet och flexibilitet, bl.a. i syfte att möta behovet av insatser för olika målgrupper i såväl förskola som skola samt att intensifiera insatserna i förhållande till gymnasieskolan och särskolan. I sammanhanget skall utredaren bedöma myndighetens behov av kompetens, bl.a. mot bakgrund av verksamhetens förändrade inriktning.

Utredaren skall föreslå fördelning av ansvar och befogenheter inom myndigheten, bl.a. mellan den regionala verksamheten och resurscentren liksom det centrala kansliet. Utredaren skall föreslå hur ett gemensamt resurscenter för synskadade kan bildas, som skall bedrivas i Stockholm och Örebro. Syftet är att ta till vara möjligheterna till samordning av verksamheten.

Utredaren skall dessutom lämna förslag till hur samverkan mellan specialskolan respektive resurscentrens verksamhet vid Åsbackaskolan kan stödjas. Utredaren skall också vidta nödvändiga åtgärder för att resurscentret för dövblindfödda barn och ungdomar i anslutning till Åsbackaskolan skall kunna inrättas. I dessa frågor, som avser läget efter den 1 juli 2001, skall utredaren samråda med den utredare som utarbetar förslag till en gemensam myndighet för den statliga specialskolan (dir. 1999:91). Efter den 1 juli 2000 skall samråd ske med den nya myndigheten för den statliga specialskolan. Utredaren skall även samråda med ovan nämnda utredare om hur ansvaret för Åsbackaskolans resurscenter skall lösas under perioden den 1 juli 2000 till den 1 juli 2001.

Utredaren skall särskilt analysera hur de statliga resurserna till landstingens hörselvårdskonsulenter, kunskapscentren samt datapedagogerna vid REDAH-centren bäst kan tas till vara i den nya myndigheten. Utredaren skall samråda med den utredare som utarbetar förslag till en gemensam myndighet för den statliga specialskolan om hur ansvaret för kunskapscentren för döva och hörselskadade skall lösas under perioden den 1 juli 2000 till den 1 juli 2001.

Utredaren skall lämna förslag till framtida ansvar och organisation för förvaltningen av de stiftelser som myndigheterna i dagens organisation har påtagit sig att förvalta.

Utredaren skall vidare föreslå ett nytt namn på myndigheten, som bör präglas av myndighetens förändrade uppdrag.

Utredaren skall tydliggöra ansvarsfördelningen mellan den nya myndigheten och övriga myndigheter, särskilt Statens skolverk, och vid behov uppmärksamma regeringen på gränsdragningsproblem. Utredaren bör också verka för en tydlig ansvarsfördelning mellan den nya myndigheten och landstingens ansvar för habilitering, och uppmärksamma regeringen på behov av åtgärder från regeringens sida. I detta sammanhang bör situationen avseende stödet till synskadade förskolebarn uppmärksammas särskilt.

Utredaren skall lämna förslag till former för samverkan med Skolverket, med den myndighet med ansvar för den statliga specialskolan som inrättas fr.o.m. den 1 juli 2000, med kommuner och landsting, med de specialpedagogiska utbildningarna samt med intresseorganisationerna.

Vid behov skall utredaren förbereda anpassning av myndighetens anslutning till det statliga redovisningssystemet samt göra justeringar av redovisningsplaner och sluta avtal för myndighetens verksamhet.

Utredaren skall fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten skall bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Det ankommer på utredaren att fatta beslut om bemanning liksom att även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.

Uppdragets genomförande och tidsplan

Utredaren skall samråda med SIH, resurscentren vid de riksrekryterande specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter, kunskapscentren för döva och hörselskadade, rörelsehindrade m.fl., Svenska Kommunförbundet samt Landstingsförbundet. Utredaren skall vidare samråda med den utredare som förbereder bildandet av en gemensam myndighet för den statliga specialskolans särskilda enheter - fr.o.m. den 1 juli 2000 med ifrågavarande myndighet - samt Skolverket, Ekonomistyrningsverket (ESV), Riksrevisionsverket (RRV) och Riksgäldskontoret. Utredaren skall också samråda med Socialstyrelsen i den del som rör gränsdragningen till landstingens habiliteringsverksamhet.

Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Även berörda intresseorganisationer skall hållas informerade och ges möjlighet att framföra sina synpunkter.

Utredaren skall senast den 1 januari 2001 lämna förslag till omfördelning mellan berörda anslag på statsbudgeten för andra halvåret 2001.

Senast den 1 mars 2001 skall utredaren lämna sina förslag, bl.a. avseende

• övergripande mål och förslag till instruktion,
• resursfördelning inom myndigheten och verksamhetsplan för andra halvåret 2001,
• erforderliga författningsändringar,
• fördelning av ansvar och befogenheter inom myndigheten,
• myndighetens bemanning, organisation och arbetsformer,
• former för samverkan med andra myndigheter,
• myndighetens namn och
• styrelsens sammansättning, mandatperioder samt omfattning av ledamöternas uppdrag.

En slutrapport skall lämnas senast den 30 juni 2001.

(Utbildningsdepartementet)