Dir. 2006:84

Förstärkt skydd för personer som utsätts för

Kommittédirektiv

Förstärkt skydd för personer som utsätts för

hot eller förföljelse

Dir.

2006:84

Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda vilka skyddsåtgärder

som är lämpligast för att förstärka skyddet för personer som

utsätts för hot eller förföljelse. Utredaren skall också överväga

om det finns ett behov av ett kompletterande ekonomiskt stöd i

vissa fall då personer utsätts för upprepade, allvarliga hot eller

annan allvarlig brottslighet i sådan omfattning att deras

livssituation påtagligt påverkas.

I uppdraget ingår bl.a. att

– belysa hur lagen om besöksförbud tillämpas och föreslå

förändringar som kan leda till en bättre och mer ändamålsenlig

användning av besöksförbud,

– överväga och lämna förslag på en rättslig lösning som medger

att besöksförbud kan kontrolleras med elektronisk övervakning,

– överväga och lämna förslag som syftar till att underlätta

vardagen för personer med skyddade personuppgifter och

överväga om dagens metoder för att skydda hotade och

förföljda personers personuppgifter är ändamålsenliga eller om

det finns behov av förändringar av det nuvarande regelverket,

– överväga om ett generellt tillämpligt sekretesskydd för

bostadsadresser m.m. hänförliga till hotade och förföljda

personer bör omfatta beteckningar på fastigheter och tomträtter,

– analysera straffbestämmelsernas tillämplighet vid upprepade

trakasserier och förföljelser (stalkning) och överväga om

2

lagstiftningen bör förändras för att förstärka skyddet mot sådana

beteenden,

– analysera vilka verktyg de brottsbekämpande myndigheterna

har för att bekämpa upprepade trakasserier och förföljelser och

överväga behovet av ytterligare åtgärder för att förebygga och

förhindra sådana samt förbättra stödet till offren för sådana

trakasserier och förföljelser.

Behovet av att förstärka skyddet

Många personer i Sverige blir någon gång i livet förföljda av

någon som hotar dem eller på annat sätt trakasserar dem, till

exempel genom ovälkomna besök, genom att ringa upprepade

gånger på telefon och genom att skicka brev eller e-post med

kränkande innehåll. Dessa kontakter uppfattas ofta som

störande, hotfulla, kränkande och skrämmande genom både sitt

innehåll och sin omfattning. Företeelsen benämns ibland

stalkning, från engelskans stalking, vilket närmast kan

översättas med förföljelse.

Det finns också människor i Sverige som lever under

ständiga och mycket allvarliga hot om angrepp mot sitt liv, sin

hälsa, frihet eller frid. Kvinnor som lever eller har levt

tillsammans med en man som systematiskt utsätter dem för

misshandel och andra övergrepp utgör en stor andel av denna

grupp. Många gånger utsätts också barn, både genom att de

själva blir direkta offer för våld och genom att de blir vittnen till

våld och andra övergrepp.

Att personer hotas och förföljs är ett allvarligt

samhällsproblem. Den psykiska ohälsa som skapas av hot och

förföljelse kan många gånger vara betydande. Regeringen anser

att det är ytterst angeläget att hotade och förföljda människor får

det skydd och den hjälp de behöver från samhället. Det är

samhällets uppgift att på bästa sätt skydda och hjälpa personer

som lever i rädsla på grund av hot och förföljelse. Olika former

av hot och förföljelse kräver olika åtgärder för att på bästa sätt

motverka dem.

Regeringen har under flera år vidtagit en mängd åtgärder för

att förbättra samhällets stöd och skydd för kvinnor som utsätts

3

för våld. Till exempel har nya regler i lagen (1988:688) om

besöksförbud införts för att förstärka möjligheterna att ge dessa

kvinnor skydd. Vidare har en ny straffbestämmelse införts om

grov kvinnofridskränkning och stora resurser satsats på kvinno-

och brottsofferjourer. Det viktiga arbetet med att skydda hotade

och förföljda människor måste fortsätta och regeringen avser nu

att genom flera olika åtgärder ytterligare förstärka skyddet.

Det finns mycket kvar att göra för att förstärka skyddet för

till exempel kvinnor och barn som trakasseras och förföljs eller

personer som hotas på grund av sitt ursprung, sin

trosbekännelse eller sin sexuella läggning. Ett första steg för att

förstärka utsatta personers skydd har tagits genom regeringens

proposition Personsäkerhet (prop. 2005/06:138, bet.

2005/06:JuU36, rskr. 2005/06:297) där det föreslås att särskilt

personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och

andra hotade personer. Som Personsäkerhetsutredningen har

konstaterat i betänkandet Ett nationellt program om

personsäkerhet (SOU 2004:1) är situationen speciell när det

gäller att skydda någon som vittnar i ett mål om grov eller

organiserad brottslighet. Det är emellertid också angeläget att

skydda andra grupper i samhället som i dag lever under hot om

våld eller andra former av förföljelse av en närstående eller

andra personer. Ett förstärkt skydd för dessa personer bör

kanske vara annorlunda utformat än när det handlar om att

bedriva ett särskilt personsäkerhetsarbete för att skydda

personer som lämnar uppgifter i samband med utredningar om

allvarlig brottslighet. Skyddet skall dock vara lika effektivt.

En hotad och förföljd person utsätts inte bara för mänskligt

lidande utan drabbas också ofta av ekonomiska problem. För att

förbättra livskvaliteten och vardagslivet för dessa personer

bedömer regeringen att det är angeläget att ta ett samlat grepp

som innefattar flera olika områden och frågeställningar. De

olika områdena och frågeställningarna hänger ihop med

varandra och bör utredas i ett sammanhang.

4

Besöksförbud kan göras mer effektivt

Lagen (1988:688) om besöksförbud tillkom som ett led i arbetet

med att begränsa mäns våld mot kvinnor. Det grundläggande

syftet med lagen är att förebygga brott, skapa trygghet för och

skydda personer som förföljs och trakasseras. I förarbetena till

lagen framgår det tydligt att en utgångspunkt för dess

tillämpning är kvinnor som utsatts för våld eller hot i ett

förhållande och där mannen fortsätter att trakassera och förfölja

kvinnan efter separationen från honom eller när han friges från

ett fängelsestraff (prop. 1987/88:137). Men besöksförbud kan

givetvis användas i andra fall, till exempel för en granne,

hyresvärd eller i en samkönad relation. Det är vanligast att

kvinnor ansöker om besöksförbud mot män som de har eller har

haft en nära relation med. Lagen har på senare år ändrats genom

att nya former av besöksförbud har tillkommit, nämligen

besöksförbud avseende gemensam bostad, utvidgat

besöksförbud och särskilt utvidgat besöksförbud.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har vid flera tillfällen

utvärderat användningen av lagen och dess effekter (se Brå-PM

1989:2, stencil 1995-05-02 och Rapport 2003:2). Brå har under

2004 på nytt fått regeringens uppdrag att under en treårsperiod

utvärdera lagen och dess användningsområde och effekter

(Ju2004/6171/KRIM). I juni 2005 presenterade Brå en

delrapport från det pågående uppdraget (Nya regler om

besöksförbud, Brå 2005). Uppdraget skall slutredovisas i mars

2007.

Brås utvärderingar har visat att det finns vissa brister i

arbetet med besöksförbud beträffande riskbedömningar,

uppföljning och information om besöksförbud till dem som

berörs av förbudet.

Rikspolisstyrelsen har på regeringens uppdrag, efter samråd

med Riksåklagaren, tagit fram riktlinjer för hot- och

riskbedömningar i ärenden om våld i nära relationer. Inom

ramen för uppdraget utarbetade Rikspolisstyrelsen även rutiner

och riktlinjer för polisens arbete med ärenden om besöksförbud.

Uppdraget resulterade i rekommendationer som skickades till

landets polismyndigheter under sommaren 2004 och som sedan

5

publicerades under titeln Polisiära hot- och riskbedömningar

(RPS-rapport, 2005:1).

Regeringen har tidigare övervägt att införa en ordning där

besöksförbud kan kontrolleras med hjälp av elektronisk

övervakning. I samband med de senaste ändringarna av lagen

om besöksförbud behandlade även regeringen frågan om

elektronisk övervakning av besöksförbud (se prop. 2002/03:70).

Regeringen konstaterade att det är angeläget med åtgärder som

kan leda till att besöksförbud efterlevs och som skapar ökad

trygghet för de personer som skall skyddas med sådana förbud.

Regeringen konstaterade vidare att elektronisk övervakning av

besöksförbud är en sådan åtgärd (prop. 2002/03:70 s. 64 f.).

Regeringens sammanfattande bedömning var dock att

elektronisk kontroll av besöksförbud med den teknik som då

fanns att tillgå inte kunde bli effektiv med mindre än att den

som skulle övervakas var tvungen att underkastas så ingripande

inskränkningar att det inte framstod som acceptabelt.

Rikspolisstyrelsen har därefter fått i uppdrag att undersöka och

analysera olika tekniska lösningar som skall kunna användas för

elektronisk övervakning av besöksförbud (Ju2005/7159/KRIM).

Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006. Inom

ramen för uppdraget skall Rikspolisstyrelsen testa tekniska

lösningar och ge förslag på hur en organisation inom polisen

skall vara uppbyggd för att kunna ansvara för administration

och bevakning av elektronisk övervakning. Det är regeringens

ambition att de problem som har varit sammanlänkade med

teknikens begränsningar skall kunna undanröjas genom

uppdraget. Det finns därför anledning att nu ta initiativ till

förnyade överväganden när det finns förbättrade tekniska och

praktiska förutsättningar för elektronisk övervakning av

besöksförbud.

En viktig förutsättning för att arbetet med besöksförbud skall

fungera väl är att lagen om besöksförbud är utformad på ett

ändamålsenligt sätt. Lagen om besöksförbud har varit i kraft i

nästan 20 år. Mot bakgrund av detta och de brister som Brå har

funnit finns det anledning att överväga om det behövs några

förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att

förutsättningarna för tillämpningen är så goda som möjligt. Det

6

finns även anledning att överväga olika åtgärder som kan vidtas

för att antalet överträdelser av meddelade besöksförbud skall

minska. Elektronisk övervakning kan vara en sådan åtgärd. En

annan fråga som bör övervägas är vilken myndighet som skall

vara beslutsbehörig när det gäller besöksförbuden.

Skyddade personuppgifter – problem och åtgärder

I vissa fall utnyttjas adressuppgifter och liknande uppgifter för

att hota och förfölja en person. Olika åtgärder kan vidtas för att

skydda en person som är utsatt för personförföljelse. ”Skyddade

personuppgifter” är Skatteverkets samlingsrubrik för de olika

skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och

fingerade personuppgifter inom folkbokföringen.

En enskild som anser att dennes personuppgifter bör

omfattas av sekretess kan ansöka om att Skatteverket skall

införa en s.k. sekretessmarkering för dessa uppgifter i

folkbokföringen. En sådan markering utgör ingen slutlig

prövning av sekretessfrågan utan är bara en varningssignal om

att en noggrann sekretessprövning skall göras om de markerade

uppgifterna begärs ut.

I olika sammanhang har framkommit att myndigheter har

tolkat det faktum att ett sekretesskydd har fungerat under en

längre tid som att det inte längre finns behov av skydd, trots att

det i själva verket fortfarande gör det. Här bör närmare

undersökas i vilken omfattning detta sker och om det finns

behov av åtgärder för att undvika att sekretessmarkeringar tas

bort för tidigt.

Om en person flyttar och av särskilda skäl kan antas bli

utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat

sätt kan han eller hon medges att efter flytten vara folkbokförd

på den gamla folkbokföringsorten, s.k. kvarskrivning (16 §

folkbokföringslagen [1991:481]). Vid kvarskrivning anges i

folkbokföringsregistret personen som ”på församlingen

skriven” och som postadress anges adressen till det skattekontor

som har beviljat kvarskrivningen. Uppgifter om den

kvarskrivnes riktiga adress och uppehållsort omfattas av

sekretess enligt 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen.

7

Om en person riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet

som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet och personen

inte kan ges tillräckligt skydd genom kvarskrivning eller på

annat sätt, kan han eller hon medges att använda andra uppgifter

om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter).

Huvudregeln är att medgivandet gäller för obegränsad tid, men

det får även begränsas till viss tid. Medgivande att använda

fingerade personuppgifter får även omfatta familjemedlemmar

som personerna bor varaktigt tillsammans med (1 § lagen

[1991:483] om fingerade personuppgifter).

Personer som medgetts kvarskrivning upplever stora

praktiska problem i vardagslivet eftersom de inte kan avslöja

sin rätta adress. Svårigheterna innefattar alltifrån problem med

att få ett arbete och att starta ett eget företag till att barn till

personer som är kvarskrivna berövas möjligheten att leva ett

normalt liv, till exempel genom att de inte kan ta hem kamrater

och inte kan få ett lånekort på biblioteket. Här finns ett behov

av att överväga hur situationen för dessa personer, såväl vuxna

som barn, kan underlättas. Det bör särskilt utredas om

vardagslivet för personer med kvarskrivning skulle underlättas

om fingerade personuppgifter används i stället och om det bör

bli lättare att medges fingerade personuppgifter i stället för

kvarskrivning. Härvid måste givetvis beaktas de problem och

nackdelar som finns beträffande fingerade personuppgifter.

Även andra alternativ skall övervägas.

Sekretess – ett mer omfattande skydd?

Riksdagen har på regeringens förslag nyligen beslutat att det

skall införas en ny sekretessbestämmelse till skydd för förföljda

personer (prop. 2005/06:161, bet. 2005/06:KU35, rskr.

2005/06:336). Bestämmelsen skall träda i kraft den 1 oktober

2006. Bestämmelsen skall gälla inom hela den offentliga

förvaltningen för uppgifter om enskilds bostadsadress,

telefonnummer och andra liknande uppgifter som kan lämna

upplysning om var den enskilde bor eller som kan användas för

att komma i kontakt med den enskilde samt motsvarande

uppgifter om närstående till den enskilde, om det av särskild

8

anledning kan antas att den enskilde eller någon honom eller

henne närstående kan komma att utsättas för våld eller annat

allvarligt men om uppgiften röjs.

I den aktuella propositionen uttalade regeringen att eftersom

en uppgift om fastighetsbeteckning kan avslöja var den enskilde

bor är en fastighetsbeteckning i princip att jämställa med en

adressuppgift. Motsvarande resonemang kan föras om

tomträttsbeteckningar. Regeringen ansåg dock att det kan finnas

många fall då en sådan uppgift är offentlig enligt dagens

reglering och där den bör vara det även fortsättningsvis, till

exempel i mål om bättre rätt till fastighet. Regeringen uttryckte

vidare svårigheter att på föreliggande beredningsunderlag

avgöra i vilka fall det kan finnas skäl att låta en beteckning på

fastighet eller tomträtt omfattas av den nya bestämmelsens

tillämpningsområde. För att undvika att bestämmelsen skulle få

ett alltför vitt tillämpningsområde uttalade regeringen att ett

undantag för sådana uppgifter borde göras.

Här finns således ett behov av att gå vidare, närmare

analysera och överväga om, och i så fall i vilken utsträckning,

det nämnda sekretesskyddet bör omfatta även beteckningar på

fastigheter och tomträtter.

Övriga åtgärder mot upprepade trakasserier och förföljelser

I juni 2005 fick Brå i uppdrag av regeringen att ta fram ett

kunskapsunderlag avseende vissa typer av förföljelser

(stalkning). I uppdraget ingick att beskriva företeelsen och dess

omfattning samt lämna förslag till åtgärder i syfte att förebygga

och motverka förföljelse av detta slag. I februari 2006

presenterade Brå resultatet i rapporten Stalkning i Sverige.

Omfattning och åtgärder (Rapport 2006:3).

Studien visar att många människor i Sverige har varit utsatta

för upprepade trakasserier någon gång i sitt liv och att sådana

trakasserier kan vara mycket skrämmande och obehagliga för

dem som utsätts.

Två tredjedelar av offren har uppgett att de på något sätt är

bekanta med gärningsmannen. Kvinnor uppges vara mer utsatta

för våld i samband med trakasserierna och mer skrämda än

9

männen. Vanligaste motiven för trakasserierna är enligt de

utsatta personerna att den trakasserande personen vill återuppta

eller inleda ett förhållande.

Brås studie tyder på att upprepade trakasserier och

förföljelser döljer sig bakom många polisanmälningar om olaga

hot, ofredande och våld mot kvinnor. Enligt Brå är dock varken

lagstiftningen eller rättsväsendet riktigt väl anpassade för att

hantera sådana beteenden. Lagstiftningen tar i begränsad

utsträckning hänsyn till att det anmälda brottet är en del av ett

upprepat mönster av nedbrytande trakasserier. Brå pekar på

ändringar i strafflagstiftningen som kan göras för att höja

straffvärdet eller utvidga det kriminaliserade området

beträffande stalkning. Enligt Brå arbetar dessutom inte polisen

systematiskt för att undersöka om anmälan gäller ett upprepat,

pågående mönster av handlingar.

Av Brås rapport framgår att ett stort antal personer varje år

blir utsatta för upprepade trakasserier och förföljelser. Många

av dem som drabbas känner rädsla och obehag och skadas såväl

psykiskt som fysiskt av förföljelsen. Förföljelserna eller

trakasserierna upplevs ofta som både skrämmande och

obehagliga och omöjliggör i vissa fall en normal livsföring.

Kränkningen av offrets integritet är i vissa fall betydande. I

riksdagen har vid ett par tillfällen motioner väckts i frågan om

behov av en förändrad lagstiftning om upprepade trakasserier

och förföljelser.

Mot denna bakgrund finns skäl att se över skyddet för offer

för upprepade trakasserier och förföljelser och utreda om

ytterligare åtgärder kan behöva vidtas för att motverka detta.

Behovet av ekonomiskt stöd

I propositionen Stöd till brottsoffer (prop. 2000/01:79) uttalade

regeringen att det kan anses rimligt att samhället i speciella fall

ger ekonomisk hjälp till den som på grund av förföljelse eller

risk för allvarlig brottslighet tvingas hemlighålla sitt namn och

sin adress och därigenom drabbas av extraordinära kostnader.

Vidare uttalade regeringen att ersättning kan vara lika

motiverad exempelvis vid kvarskrivning som då någon fått

10

medgivande att använda fingerade personuppgifter. Något

förslag lämnades dock inte. Regeringen konstaterade att det är

viktigt att frågan om ersättning till dem som är i behov av skydd

behandlas uttömmande och i ett sammanhang.

I delbetänkandet av Personsäkerhetsutredningen, Nationell

handlingsplan mot våld i nära relationer (SOU 2002:71),

föreslogs bl.a. ändringar i skadeståndslagen och

brottsskadelagen som innebär att den som begår brott som

innefattar våld eller hot eller annat allvarligt angrepp mot en

närstående eller tidigare närstående skall ersätta målsägandens

kostnader för åtgärder som behövs för att skydda sig mot

ytterligare sådan brottslighet. Målsäganden skall, enligt

förslaget, kunna få brottsskadeersättning för motsvarande

kostnader. Som exempel anges byte av lås. Flera

remissinstanser har påpekat att detta torde följa redan av

gällande regler. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

I slutbetänkandet av Personsäkerhetsutredningen (SOU

2004:1) föreslås inte bara bestämmelser om att särskilt

personsäkerhetsarbete skall få bedrivas för särskilt hotade

personer. I betänkandet föreslås också att ekonomisk ersättning

bör kunna lämnas till de personer som omfattas av det nya

personsäkerhetsprogrammet. Men även andra personer som

riskerar att utsättas för brottslighet som riktar sig mot liv, hälsa,

frihet eller frid föreslås få rätt till sådan ersättning. Som

exempel anges personer utsatta för mycket allvarligt våld i en

nära relation.

Riksdagen har på regeringens förslag nyligen beslutat att

staten skall kunna betala ut ersättning till den som omfattas av

personsäkerhetsåtgärder, t.ex. hotade vittnen (prop.

2005/06:138, bet. 2005/06:JuU36, rskr. 2005/06:297).

Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli i år. Bestämmelsen

innebär dock inte att även till exempel kvinnor utsatta för våld i

en nära relation, som inte omfattas av särskilt

personsäkerhetsarbete, skall omfattas av möjligheten till

ekonomisk ersättning. I propositionen anges att frågan om

huruvida ersättning även skall kunna lämnas till hotade

personer som inte är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete

bereds vidare inom Regeringskansliet.

11

Den som utsätts för hot och förföljelse kan drabbas av svåra

ekonomiska påfrestningar. Det kan till exempel vara svårt att

utföra normalt arbete för den som måste hålla sig gömd och den

som tvingas lämna sitt hem kan behöva ordna ny bostad.

Genom socialförsäkringssystemen har många människor

som inte kan arbeta av olika skäl möjlighet till ersättning. I sista

hand finns rätt till försörjningsstöd från socialnämnden. För

skador som orsakas genom brott kan det vidare finnas rätt till

brottsskadeersättning. Det kan dock finnas behov av att

komplettera det ekonomiska stöd som lämnas till hotade och

förföljda personer, i de fall dessa utsätts för upprepade,

allvarliga hot eller annan allvarlig brottslighet i sådan

omfattning att deras livssituation påtagligt påverkas.

Det är lämpligt att frågan om ersättning behandlas inom

ramen för en utredning om förstärkt skydd för personer som

utsätts för hot och förföljelse och därmed närmare utreds och

analyseras.

Uppdraget

Utredaren skall utreda vilka skyddsåtgärder som är lämpligast

för att förstärka skyddet för personer som utsätts för hot eller

förföljelse. Utredaren skall också överväga om det finns ett

behov av ett kompletterande ekonomiskt stöd i vissa fall då

personer utsätts för upprepade, allvarliga hot eller annan

allvarlig brottslighet i sådan omfattning att deras livssituation

påtagligt påverkas.

De särskilda frågor som beskrivs nedan skall ingå i

utredningen. Det står utredaren fritt att ta upp även andra frågor

inom ramen för utredningsuppdraget.

Besöksförbud

Utredaren skall belysa hur lagen (1988:688) om besöksförbud

tillämpas. I den mån utredaren kan konstatera att lagen inte

tillämpas på ett ändamålsenligt sätt skall förbättringar föreslås. I

detta sammanhang bör Brås utvärderingar utgöra underlag för

utredarens överväganden. En särskild fråga för utredaren är i

12

vilka fall besöksförbud meddelas respektive när sådant förbud

inte meddelas. Utredaren skall redogöra för vilka faktorer som

påverkar bedömningen av behovet av besöksförbud i olika fall.

En fråga som bör ägnas uppmärksamhet är i vilken utsträckning

som beslut om besöksförbud föregås av en strukturerad

riskbedömning. Utredaren skall även redogöra för hur polisens

och åklagarnas arbete med besöksförbud bedrivs.

En särskilt viktig fråga för utredaren är att föreslå åtgärder

som kan leda till att antalet överträdelser av meddelade

besöksförbud minskar. Möjligheten att kontrollera

besöksförbud med elektronisk övervakning kan vara en sådan

åtgärd. Utifrån de tekniska lösningar som Rikspolisstyrelsen

kommer att redovisa den 31 december 2006 skall utredaren

föreslå en lämplig rättslig lösning för att elektronisk

övervakning av besöksförbud skall kunna bli verklighet.

Utredaren får även föreslå andra åtgärder som kan leda till att

antalet överträdelser av besöksförbud kan minska. Frågan om

vilken myndighet som skall vara behörig när det gäller beslut

om besöksförbud skall även övervägas.

Slutligen skall utredaren se över den lagtekniska och

språkliga utformningen av lagen. Syftet är att lagen skall vara

ändamålsenligt och tydligt utformad.

Skyddade personuppgifter

Utredaren skall närmare beskriva den problematik som kan

uppstå i vardagen för personer som har skyddade

personuppgifter. Även problem för dessa personers barn och

övriga anhöriga skall belysas.

Med utgångspunkt i beskrivningen av problematiken skall

utredaren lämna förslag som syftar till att underlätta vardagen

för personer med skyddade personuppgifter.

Utredaren skall, med beaktande av utredningens förslag för

att underlätta vardagen för personer med skyddade

personuppgifter, överväga om det bör bli lättare för dessa att

medges fingerade personuppgifter i stället för s.k.

kvarskrivning. Härvid skall beaktas de nackdelar och den

problematik som finns både beträffande kvarskrivning och

13

fingerade personuppgifter. Flera olika alternativ skall

övervägas.

Vidare skall utredaren undersöka om sekretesskyddet för

hotade och förföljda personer i vissa fall hävs för tidigt och om

det finns behov av åtgärder för att undvika detta.

I denna del av uppdraget skall utredaren samråda med

Skatteverket och Socialstyrelsen.

Sekretess för fastighetsbeteckning?

Utredaren skall undersöka i vilka fall uppgifter om fastighets-

och tomträttsbeteckningar är offentliga enligt dagens reglering

och väga för- och nackdelar med en sådan ordning även

fortsättningsvis. Utifrån denna analys skall utredaren överväga

om, och i så fall i vilken utsträckning, det av riksdagen

beslutade generellt tillämpliga sekretesskyddet för

bostadsadresser m.m. hänförliga till hotade och förföljda

personer även bör omfatta beteckningar på fastigheter och

tomträtter.

Övriga åtgärder

Många av de gärningar som utgör upprepade trakasserier eller

förföljelser är straffbara, exempelvis som ofredande, olaga hot,

hemfridsbrott, olaga intrång, skadegörelse eller överträdelse av

besöksförbud. Utredaren skall analysera straffbestämmelsernas

tillämplighet vid upprepade trakasserier och förföljelser.

Utredaren skall också, mot bakgrund av analysen och vad som

framkommit i Brås rapport Stalkning i Sverige, överväga om

lagstiftningen bör förändras för att förstärka skyddet mot

upprepade trakasserier och förföljelser.

Utredaren skall analysera vilka verktyg de

brottsbekämpande myndigheterna har för att bekämpa

upprepade trakasserier och förföljelser och överväga behovet av

ytterligare åtgärder för att förebygga och förhindra detta samt

förbättra stödet till offren. Förslagen kan gälla såväl

lagstiftningsreformer som andra åtgärder.

Utredaren skall följa beredningen av det förslag till

straffskärpningsgrund som kommittén om hot och våld mot

14

förtroendevalda har föreslagit i betänkandet Jakten på makten

(SOU 2006:46).

Ekonomiskt stöd

Utredaren skall analysera de möjligheter till ekonomiskt stöd

från samhället som finns för hotade och förföljda personer. Mot

bakgrund av den analysen skall utredaren överväga om det finns

ett behov av ett kompletterande ekonomiskt stöd i vissa fall då

personer utsätts för upprepade, allvarliga hot eller annan

allvarlig brottslighet i sådan omfattning att deras livssituation

påtagligt påverkas. Här avses främst de fall då en person hotas

av allvarlig brottslighet som riktar sig mot hans eller hennes

eller en närståendes liv, hälsa, frihet eller frid.

Utredaren skall ta hänsyn till vad regeringen uttalat i

propositionerna Stöd till brottsoffer (prop. 2000/01:79) och

Personsäkerhet (prop. 2005/06:138).

Om utredaren kommer fram till att ekonomiskt stöd skall

kunna lämnas till vissa personer som utsätts för hot eller annan

allvarlig brottslighet skall förslag lämnas avseende bl.a. till

vilken krets av personer och under vilka förutsättningar

ekonomiskt stöd skall kunna lämnas, vilken myndighet som

skall pröva frågan om sådant stöd, hur stödet skall beräknas,

beskattningskonsekvenser samt frågan om det ekonomiska

stödet skall kunna utmätas.

Uppdragets genomförande och tidsplan

Utredningen skall genomföras efter samråd med berörda

myndigheter och organisationer. I uppdraget ingår även att

studera och beskriva vilka lösningar som andra jämförbara

länder har valt när det gäller att skydda hotade och förföljda

personer.

Utredaren skall lägga fram förslag på hur förändringar bör

utformas. I den utsträckning de föreslagna åtgärderna kräver

författningsändringar skall utredaren lämna förslag på sådana.

Utredaren skall redovisa förslag till finansiering i de delar

utredningens förslag innebär ökade kostnader eller minskade

15

intäkter för det allmänna och redovisa förslagens betydelse för

brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet samt för

jämställdhet mellan kvinnor och män.

Överväganden och förslag som rör barn skall ta sin

utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter. Där det är

relevant skall utredaren göra en analys av vilka konsekvenser

förslagen får för barn.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2008.

Om utredaren anser det lämpligt kan någon del eller flera delar

av uppdraget redovisas i ett eller flera delbetänkanden.

(Justitiedepartementet)