Hemvist

Beskrivning saknas!

Rättsfall27

NJA 2008 s. 963: Frågor om tillämpning av lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
MIG 2008:17: Hemvisttiden i ett medborgarskapsärende har, med hänsyn till bl.a. sökandens avsikt att stadigvarande bosätta sig i Sverige, ansetts kunna räknas redan från tidpunkten för asylansökan.
AD 2000 nr 49: Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som i 10 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken (jfr beslutet 1999 nr 78).
NJA 2008 s. 503: Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ansetts kunna ådömas en person med hemvist i Danmark.
AD 1999 nr 78: Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som begreppet har enligt 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.
NJA 1997 s. 196: Svensk domstol har ansetts skola pröva en i äktenskapsmål väckt fråga om vårdnad om barn, trots att barnen förts till Sverige mot vårdnadshavares vilja.
NJA 1988 s. 134: Sedan avtal här i landet träffats om underhåll till barn, har svensk domstol ansetts behörig att upptaga en av den underhållsskyldige - som har hemvist här - väckt talan om jämkning av avtalet, trots att den underhållsberättigade numera har hemvist utomlands.
HFD 2016:25: En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.
NJA 1993 s. 420: Internationella rättsförhållanden. Fråga om underhållsbidrag till barn med hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland har bedömts enligt tysk rätt. Underhållsskyldighet mot vuxet barn har inte ansetts strida mot rättsordningen här i riket (ordre public).
NJA 1994 s. 302: Internationella rättsförhållanden. Två makar är medborgare i Bangladesh. Hustrun har vid svensk domstol ansökt om äktenskapsskillnad. Mannen saknar hemvist i Sverige Med hänsyn till att hustrun varit bosatt här i drygt två år och till vad som i övrigt upplysts om hennes förhållanden har hon ansetts ha hemvist i Sverige och domstolen till följd härav vara behörig att uppta hennes talan till prövning. 3 kap 2 § 3 och 7 kap 2 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
MIG 2009:24: Frågan om en person som ansöker om svenskt medborgarskap, trots ett längre avbrott i sin hemvisttid, genom dispens ska kunna tas upp till svensk medborgare redan efter en kortare tids (ca ett år och tre månader) ny hemvist i Sverige.
NJA 1999 s. 166: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål avseende vårdnaden om barn.
NJA 1995 s. 238: Internationella rättsförhållanden. En utländsk medborgare, som saknar uppehållstillstånd i Sverige men vistats här som asylsökande i snart två år, har ansökt om äktenskapsskillnad vid svensk domstol. Fråga om utlänningen skall anses ha hemvist här i landet och svensk domstol därför är behörig att ta upp denna talan till prövning. 3 kap 2 § 3 och 7 kap 2 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
NJA 1997 s. 154: Internationella rättsförhållanden. Regleringen i 3 kap 6 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap har ansetts innebära att svensk domstol har behörighet men inte skyldighet att i äktenskapsmål pröva frågor om vårdnad om och underhåll till barn. Huruvida frågorna skall prövas har ansetts få bero på omständigheterna i det enskilda fallet.
NJA 1986 s. 338: Sedan HovR:n i ett mål om vårdnad om barn interimistiskt beslutat anförtro fadern vårdnaden reser modern, som är ungersk medborgare, med barnet till Ungern för att stanna där. När HD drygt två år senare avgör målet befinnes, att barnet funnit sig väl tillrätta i Ungern och att fadern vid flera besök där fått träffa barnet endast i närvaro av andra personer. Fråga om betydelsen av angivna förhållanden vid avgörandet av vårdnadstvisten.
MIG 2011:18: Fråga i ärende om svenskt medborgarskap (naturalisation) om förutsättningarna för dispens från kravet på fem års hemvist i Sverige när sökanden är gift med en svensk medborgare och bosatt utomlands.
NJA 1984 s. 319: En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
NJA 1986 s. 729: Internationella rättsförhållanden. En svensk medborgare med hemvist utomlands har, med analog tillämpning av 10 kap 14 § RB, i visst fall ansetts skyldig på grund av sin anknytning till Sverige att jämte två svenska rättssubjekt svara vid svensk domstol.
NJA 2011 s. 499: Svensk domsrätt i mål om vårdnad. Frågan om barnet har hemvist i Sverige ska i första hand prövas enligt bestämmelserna i Bryssel II-förordningen även om det i målet saknas anknytning till någon annan EU-stat.
NJA 1985 s. 832: Vid finsk domstol väcktes talan mellan parter med hemvist i Sverige om att vissa byggnader i Finland skulle anses tillhöra käranden. Denna talan avvisades. Därefter har talan väckts i saken vid svensk domstol. Fråga huruvida svensk domsrätt föreligger.
RH 1996:86: Svensk domstols behörighet att handlägga en tvist där 10 kap. 3 § rättegångsbalken åberopats till stöd för rättens behörighet har avgjorts med tillämpning uteslutande av Luganokonventionens behörighetsregler. Tillika fråga om svarandena haft sitt hemvist i Sverige.
NJA 1986 s. 324: Synnerliga skäl har ansetts ej föreligga för utvisning av finländsk medborgare, som fällts till ansvar för grov misshandel och misshandel, när han varit bosatt i Sverige i mer än fem år. 41 § utlänningslagen (1980:376).
NJA 2002 s. 390: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål angående vårdnaden om barn som olovligen förts till Sverige.
NJA 1988 s. 538: Internationella rättsförhållanden. I mål angående överflyttande av vårdnad om barn har, när vårdnadshavaren hade hemvist i Sverige, svensk domsrätt ansetts föreligga oberoende av om barnen kunde anses ha hemvist i annat land, i allt fall då en dom i saken meddelad i sistnämnda land ej skulle erkännas eller vara verkställbar i Sverige.
NJA 1995 s. 241: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål angående vårdnad om barn.
MIG 2015:7: Dispens från hemvistkravet för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation kan inte medges på den grunden att sökanden gift sig med en svensk medborgare, om äktenskapet är upplöst vid prövningstillfället. Även fråga om dispens från hemvistvillkoret på grund av särskilda skäl.
NJA 2019 s. 377: Utlämning av unionsmedborgare för straffverkställighet i tredje land.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator