AD 2010 nr 89

Domslut

Domslut

1. Med ändring av tingsrättens domslut vid punkten 4 förpliktar Arbetsdomstolen Toda AB i konkurs att till H.S. betala allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen med femtontusen (15 000) kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 19 april 2004 till dess betalning sker.

2. Med ändring av tingsrättens domslut vid punkten 5, förpliktar Arbetsdomstolen Toda AB i konkurs att ersätta H.S. för dennes rättegångskostnader vid tingsrätten med etthundrafyrtioåttatusentrehundraåttiosju (148 387) kr, avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 3 november 2009 till dess betalning sker.

3. Arbetsdomstolen förpliktar Toda AB i konkurs att ersätta H.S. för dennes rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med femtusen (5 000) kr, avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 2010-12-08, målnummer B-128-2009

Ledamöter: Carina Gunnarsson, Björn Müntzing och Margareta Öhberg. Enhälligt.

Sekreterare: Martin Ulfving

BILAGA

Tingsrättens dom: (ledamot: Mia Schenck Blomqvist)

YRKANDEN M.M.

H.S. anställdes som säljare hos Toda HB den 25 juli 2000. Anställningen övergick sedan till Toda AB (Toda). Från oktober 2002 och framåt var H.S. sjukskriven. Den 20 mars 2003 upphörde H.S:s anställning på grund av arbetsbrist. Vid anställningen ingicks ett anställningsavtal (Anställningsavtalet), bilaga 1. Av Anställningsavtalet framgår bl.a. att H.S. varit berättigad till en fast månadslön om 15 000 kr i månaden. H.S. och Säljarnas Riksförbund (Förbundet) har efter ansökan om stämning, som delgavs Toda den 19 april 2004, framställt följande yrkanden.

H.S. har yrkat att tingsrätten förpliktar Toda att till honom utge:

1. ersättning för felaktigt vidtagna löneavdrag med totalt 53 388 kr jämte ränta enligt vad som anges i domslutet,

2. allmänt skadestånd enligt Lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt (kvittningslagen) med 30 000 kr jämte ränta enligt vad som anges i domslutet och

3. allmänt skadestånd enligt semesterlagen (1977:480) med 20 000 kr jämte ränta enligt 4 § fjärde stycket och 6 §räntelagen från dag för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker.

Förbundet har yrkat att tingsrätten förpliktar Toda att till Förbundet utge allmänt skadestånd enligt Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) med 40 000 kr jämte ränta enligt 4 § fjärde stycket och 6 §räntelagen på beloppet från dag för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker.

Toda har motsatt sig H.S:s och Förbundets samtliga yrkanden. Toda har i och för sig vitsordat att bolaget gjort avdrag på H.S:s lön med belopp motsvarande det av H.S. yrkade beloppet avseende löneavdrag, men bestritt att dessa avdrag varit felaktiga. Vidare har sättet att beräkna ränta vitsordats som skäligt i och för sig. De yrkade skadeståndsbeloppen har inte vitsordats.

Båda parter har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

GRUNDER

H.S. har som grund för sin talan anfört följande.

Löneavdrag

De löneavdrag som Toda har gjort saknar grund, varför H.S. är berättigad till återkrav från respektive löns förfallodag.

Skadestånd enligt kvittningslagen

Genom löneavdragen har Toda kvittat påstådda men oklara fordringar mot H.S:s lön. Stöd för att verkställa kvittning har saknats och förfarandet strider mot kvittningslagen varför allmänt skadestånd ska utgå.

Skadestånd enligt semesterlagen

Toda har betalat ut semesterlön till H.S. fortlöpande i samband med månadslönen istället för i samband med semesterledigheten. Bolaget har därmed gjort avsteg från 26 § semesterlagen i strid med grunderna för denna lag. Allmänt skadestånd ska därmed utgå.

Förbundet har som grund för sin talan anfört följande.

Skadestånd enligt medbestämmandelagen

Förbundet har påkallat tvisteförhandling enligt medbestämmandelagen. Toda har svarat på förhandlingsframställningen, men inte fullföljt förhandlingen, utan genom sitt agerande fördröjt förhandlingsförloppet och sedan inte hörts av. Detta strider mot grunderna för förhandlingsskyldigheten samt det krav på skyndsamhet och den skyldighet att motivera sin ståndpunkt i förhandlingsfrågan som framgår av l5-16§§ medbestämmandelagen. Tvisteförhandling rörande det påstådda brottet mot medbestämmandelagen har hållits eller i vart fall påkallats.

Toda har som grund för sin inställning anfört följande.

Löneavdrag och skadestånd enligt kvittningslagen

Samtliga justeringar av lönen har skett enligt överenskommelse mellan Toda och H.S. H.S. har accepterat samtliga löneutbetalningar. Han har vid anställningens upphörande inte framställt några krav på återbetalning utan dessa har framställts långt senare.

Skadestånd enligt semesterlagen

Toda har inte brutit mot semesterlagens bestämmelser med hänsyn till dels att bolaget redogjort klart och tydligt för vilken del av lönen som avser semesterlön, dels att H.S. inte har hamnat i ett sämre läge än om semesterlönen hade betalats ut i samband med semesterledighet.

Skadestånd enligt medbestämmandelagen

Toda har inte brutit mot medbestämmandelagen eftersom bolaget varit i tron att dess tidigare ombud ombesörjt förhandlingar i enlighet med lagen. Först i efterhand blev Toda medvetet om det sätt varpå ombudet skött förhandlingarna. Nu i efterhand kan det vitsordas att händelseförloppet har inträffat på det sätt som Förbundet har gjort gällande.

UTVECKLING AV TALAN

H.S. har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande.

Löneavdrag

Toda har gjort avdrag på H.S:s lön. H.S. har endast i två avseenden kommit överens med arbetsgivaren om att avdrag på hans lön skulle göras. Detta gäller dels avdrag om 744 kr per månad för januari och februari 2001 (744 x 2) avseende hyra av dator. Därefter återlämnade H.S. datorn till bolaget eftersom han tyckte att kostnaden var för hög. Han har därutöver avtalat med arbetsgivaren om avdrag för högst fem luncher i månaden (5 x 55 kr) under perioden november 2000 till februari 2001. Några avdrag utöver de nu nämnda har H.S. aldrig accepterat. De felaktiga avdragen framgår av lönespecifikationer från Toda. Av dessa har vissa lämnats till H.S. under anställningen och vissa kommit honom till handa först efter anställningens upphörande. Vad avdragen avsett har inte varit känt för H.S. förrän Toda i målet gett in specifikationer som delvis preciserar vad avdragen avser. Det yrkade beloppet om totalt 53 388 kr är framräknat på basis av dessa handlingar på följande sätt.

September 2000: felaktiga avdrag har gjorts med 5 877 kr (luncher 1 265 kr, förskott delbetalning för dator 1 304 kr, ramminne 2 527 kr samt förbehåll om 20 % tills kunderna har fått uppstart 781 kr).

Oktober 2000: felaktiga avdrag har gjorts med 4 924 kr (luncher 1 155 kr, delbetalning för dator 511 kr, hårddisk till data 2 230 kr samt förbehåll om 20 % tills kunderna har fått uppstart 1 028 kr).

November 2000: felaktiga avdrag har gjorts med 8 725 kr (luncher 55 kr, förskott delbetalning för dator 6984 kr samt dataväska 1 686 kr).

December 2000: felaktiga avdrag har gjorts med 9 229 kr (luncher 990 kr, förskott delbetalning för dator 4 167 kr samt cd-brännare 4 072 kr).

Januari 2001: felaktiga avdrag har gjorts med 8 141 kr (luncher 715 kr, förskott delbetalning för dator 6 433,50 kr, patroner till skrivare 555 kr, cd- skivor 187,50 kr samt skrivarpapper 250 kr).

Februari 2001: felaktiga avdrag har gjorts med 9 713 kr (luncher 605 kr, förskott delbetalning för dator 2 412,50 kr, minne till bärbar dator 3 592 kr, patroner till skrivare 555 kr samt cd-skivor 2 548,50 kr).

Under mars, april, maj, och juni 2001 har Toda gjort felaktiga avdrag med totalt 6 779 kr. Toda har inte preciserat vad dessa belopp avser.

Skadestånd enligt kvittningslagen

Kvittningslagen reglerar arbetsgivares möjligheter att göra avdrag på arbetstagares lön till betalning av fordringar som arbetsgivaren har mot den anställde. Toda har angett att avdragen avser betalning för någon form av fordringar för privata förmåner som H.S. skulle ha tillskansat sig på bolagets bekostnad. Förfarandet innebär att Toda har kvittat påstådda men oklara fordringar mot H.S:s lön. Detta strider mot kvittningslagen, som bara medger kvittning under vissa förutsättningar. Allmänt skadestånd ska därför utgå enligt kvittningslagen.

Skadestånd enligt semesterlagen

Av punkten 9 i Anställningsavtalet framgår att semesterlön om tolv procent av intjänat belopp är inkluderad i den vanliga lönen men kan om den anställde så önskar avräknas och utbetalas en gång om året i samband med semestern. Att semesterlön har betalats ut löpande till H.S., har vitsordats av Toda. Enligt 26 § semesterlagen ska semesterlön betalas ut till den anställde i samband med semesteruttag. Att betala ut semesterlön löpande månadsvis står i strid med denna bestämmelse. Även om Anställningsavtalet anger att den anställde kan begära att få semesterlönen i samband med semesteruttag står Anställningsavtalet i strid med grunderna för semesterlagen. Rätten enligt 26 § semesterlagen att få semesterlön i samband med semestern utgör en social skyddslagstiftning som syftar till att den anställde inte ska hamna i trångmål. Avsteg därifrån kan därför enligt lagen endast göras genom kollektivavtal. Toda har brutit mot semesterlagen och ska därför betala allmänt skadestånd till H.S. Något yrkande om ekonomiskt skadstånd framställs inte i denna del.

Förbundet har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande.

Skadestånd enligt medbestämmandelagen

Förbundet påkallade tvisteförhandling angående löneavdrag och semesterlön på sedvanligt sätt i enlighet med 10 § medbestämmandelagen. Det gjordes i en skriftlig förhandlingsframställning i brev till bolaget den 25 augusti 2003. Därefter hörde Toda, genom sitt dåvarande ombud, efter viss försening av sig och ett inledande telefonsammanträde hölls den 24 september 2003. Vid det sammanträdet kunde Todas ombud inte ange någon närmare inställning från bolagets sida och åtog sig därför att återkomma. Förbundet tillhandahöll därefter på begäran av ombundet alla lönespecifikationer man hade för påseende och kommentarer. Todas ombud hörde då av sig på nytt den 9 oktober 2003 men inte med information om Todas inställning utan endast för att säga att bolaget avsåg att återkomma. När ombudet inte hördes av skickades en påminnelse för säkerhets skull till Toda den 5 januari 2004. Då varken Toda eller dess ombud hörts av skrev Förbundet i brev till Toda den 3 februari 2004 att man ansåg att Toda inte följt förhandlingsordningen enligt medbestämmandelagen och påkallade särskild förhandling härom enligt samma lag. Varken ombudet eller annan företrädare för bolaget hörde av sig till Förbundet efter detta.

Toda har till utveckling av sin inställning anfört i huvudsak följande.

Av Anställningsavtalet framgår H.S:s anställningsvillkor. H.S. har fått lön och övriga ersättningar enligt Anställningsavtalet. Av punkten 9 i Anställningsavtalet framgår att semestervillkoren överensstämmer med semesterlagen. Semesterlön på tolv procent av intjänat belopp är inkluderad i den vanliga lönen men kan om den anställde så önskar avräknas och utbetalas en gång om året i samband med semester. H.S. har genom de månatliga utbetalningarna fått den ersättning som han haft rätt till enligt semesterlagen.

UTREDNINGEN

H.S. har på egen begäran hörts under sanningsförsäkran. Han har som skriftlig bevisning åberopat lönespecifikationer och av Toda upprättade förtydliganden av dessa samt beslutsunderlag för överenskommelse om lönebidrag.

Förbundet har som skriftlig bevisning åberopat tre brev från Förbundet till Toda angående förhandlingar enligt medbestämmandelagen och mejl från Todas tidigare ombud till Förbundet.

På Todas begäran har bolagets ställföreträdare T.E. hörts under sanningsförsäkran. Vidare har på Todas begäran vittnesförhör hållits med P.S. och M.L., båda tidigare anställda vid bolaget. P.S. har varit anställd som säljare och M.L. som kontorist. Som skriftlig bevisning har Toda åberopat Anställningsavtalet samt lönespecifikationer och förtydliganden till dessa.

DOMSKÄL

Löneavdrag

Det är ostridigt i målet att avdrag från H.S:s lön har skett med belopp motsvarande det av honom i målet begärda beloppet avseende löneavdrag. Toda har i målet preciserat vad avdragen för månaderna september 2000 - februari 2001 enligt bolaget har avsett. När det gäller perioden mars 2001 - juni 2001 har Toda angett att uppgifter angående vad avdragen avsett finns i datafiler som inte längre är åtkomliga för bolaget, varför ingen närmare precisering har kunnat lämnas.

H.S. har gjort gällande att de avdrag som gjorts på hans lön endast varit riktiga i den mån de avsett vissa luncher under perioden november 2000 till februari 2001 och datorhyra under januari - februari 2001. Avdrag beträffande dessa poster ingår inte heller i det av H.S. yrkade beloppet. Resterande avdrag är enligt honom felaktiga, varför Toda ska förpliktas att till honom utge det yrkade beloppet. Toda har å andra sidan hävdat att samtliga avdrag gjorts efter överenskommelse med H.S. och att de därmed har varit korrekta.

Frågan som tingsrätten har att ta ställning till är om de avdrag som Toda gjort på H.S:s lön varit korrekta. Avdragen kan delas in i följande kategorier:

- luncher,

-data- och kontorstillbehör,

-avbetalningar avseende s.k. hyrköpsdator,

-avdrag betecknade "förbehåll 20 % tills kunderna har fått uppstart" och

-ospecificerade avdrag.

Tingsrätten konstaterar inledningsvis att Toda har bevisbördan för sitt påstående att avdragen varit korrekta. T.E. har i partsförhör bekräftat bolagets påståenden i denna del. Han har berättat i huvudsak följande. I likhet med övriga anställda fick H.S. lov att handla diverse olika saker genom Toda mot avdrag på lönen. Detta upplägg tillämpades eftersom det var ekonomiskt fördelaktigt får såväl bolaget som de anställda. H.S. köpte vid ett flertal tillfällen in bl.a. datautrustning genom bolaget och han åt ofta lunch på bolagets bekostnad. Avdragen avser även avbetalningar på en s.k. hyrköpsdator. Datorn skulle egentligen betalas av med 744 kr i månaden i 36 månader, men H.S. ville betala av den snabbare. Avdragen för datorn är därför på ett högre belopp. Beloppet räknades ut på det sättet att T.E. och H.S. varje månad kom överens om hur stort totalt avdrag på lönen som H.S. kunde klara. Därefter drog bolaget som betalning för hyrdatorn av mellanskillnaden mellan det totala avdraget som skulle göras och övriga avdrag som redan gjorts den månaden. När det gäller de avdragsposter som på lönespecifikationerna benämnts "förbehåll 20 % tills kunderna har fått uppstart" gjordes avdrag för sådana förbehåll på säljarnas löner efter det att de hade sålt elavtal för Todas räkning. Vid försäljning av elavtal betalade kunden nämligen initialt bara åttio procent av kontraktssumman till Toda. Resterande tjugo procent fick Toda först vid uppstart hos kund. Därför drog bolaget av tjugo procent av försäljningspriset från säljarens lön till dess att bolaget fått fullt betalt av kunden. Detta var ett system som byggde på en provisionsbaserad lön. H.S. hade fast månadslön eftersom detta var ett krav från Arbetsförmedlingen för att Toda skulle få lönebidrag för honom. Övriga säljare på Toda arbetade på provision. När det gäller kvitton och andra verifikationer avseende avdragen saknas dessa helt eftersom de har förkommit hos bolagets tidigare revisor.

T.E:s uppgifter får visst stöd av vittnena P.S. och M.L. som båda har berättat att det var en vedertagen praxis på Toda att anställda fick köpa in saker genom bolaget mot avdrag på lönen. M.L., som under viss tid bl.a. arbetade med Todas löneadministration, har dessutom sagt att hon minns att H.S. vid ett flertal tillfällen köpte data- och kontorstillbehör för privat bruk genom företaget. P.S. har angett att han också tror att H.S. köpte vissa saker genom Toda och även att H.S. ofta var med ute och åt lunch.

H.S. har i partsförhör förnekat att avdragen varit överenskomna, förutom såvitt avser de av honom vitsordade avdragen. Han har uppgett i huvudsak följande. Han har inte köpt in några saker för privat bruk genom Toda. Däremot har han köpt in en del data- och kontorstillbehör åt bolaget på uppdrag av T.E. Han har inte heller behövt någon hyrköpsdator genom Toda, eftersom han hade köpt en bärbar dator precis innan han anställdes. Han förstod inte under anställningen varför det gjordes avdrag på hans lön. Han protesterade mot avdragen, men T.E. svarade då bara i svävande termer. Eftersom han befann sig i ett underläge på arbetsmarknaden på grund av sitt handikapp (han har polio sedan barndomen) och var glad att han hade ett arbete över huvud taget, kände han inte att han kunde framföra ytterligare protester. Under tiden han arbetade på Toda fick han bara ett fåtal lönespecifikationer. Resterande specifikationer fick han först efter anställningens upphörande på egen begäran av bolagets revisor. De förtydligande specifikationerna där det framgår vad en del av avdragen avsett har han inte fått del av förrän under målet i tingsrätten.

När det gäller de avdrag från H.S:s lön som betecknats som "förbehåll 20 % tills kunderna har fått uppstart" finner tingsrätten att det redan genom T.E:s uppgift om att dessa avdrag byggt på en provisionsbaserad lön står klart att dessa avdrag varit felaktiga. I målet är nämligen ostridigt att H.S., till skillnad från övriga säljare, haft en fast månadslön och inte arbetat på provision. Eftersom parterna hela tiden varit på det klara med detta är det osannolikt att H.S. skulle ha godkänt avdrag som förutsatte att han arbetade på provisionsbasis. Toda ska därför förpliktas att utge ersättning till H.S. motsvarande dessa avdrag.

Vad sedan avser samtliga övriga avdrag har Toda inte presenterat några kvitton eller andra verifikationer till stöd för dessa. När det gäller avdrag gjorda under mars, april, maj och juni 2001 har Toda inte ens kunnat precisera vad dessa avdrag avsett. Tingsrätten anser visserligen att det genom T.E:s och vittnenas uppgifter får anses klarlagt att det varit ett allmänt vedertaget tillvägagångssätt på Toda att låta personalen köpa saker och luncher genom bolaget mot avdrag på lönen. Deras uppgifter talar även för att H.S., i likhet med andra anställda, i någon mån handlat på det sättet. Den totala avsaknaden av skriftlig dokumentation gör ändå att tingsrätten anser att det är högst oklart i vilken omfattning H.S. belastat bolaget med kostnader som skulle betalas av honom genom avdrag på hans lön. Under dessa omständigheter har Toda inte visat att avdragen varit korrekta. H.S. har följaktligen haft rätt att utfå lön enligt Anställningsavtalet, nämligen 15 000 kr i månaden. Hans talan ska därför bifallas när det gäller det av honom begärda beloppet avseende löneavdrag.

Skadestånd enligt kvittningslagen

Arbetsgivares rätt att göra avdrag på arbetstagares lönefordran för att kvitta med motfordran hos arbetstagaren regleras i kvittningslagen. Lagen skiljer mellan frivillig kvittning (1 § kvittningslagen) som sker efter arbetstagarens medgivande och i annat fall tvungen kvittning (2 §), som bara får genomföras under vissa i lagen angivna förutsättningar. Dessa förutsättningar är inte aktuella här. Arbetsgivare som i strid med lagen utfört kvittning mot en arbetstagares lönefordran kan bli skyldig att betala skadestånd till arbetstagaren. Skadeståndet kan avse inte endast ekonomisk utan även ideell skada, dvs. allmänt skadestånd (8 §). Det allmänna skadeståndet utgör ersättning för den kränkning som den anställde genom lagbrottet utsatts för.

H.S. har hävdat att han inte medgett större delen av de avdrag som gjorts på hans lön och att avdragen därmed utgjort otillåtna kvittningar från Todas sida. Toda har påstått att avdragen gjorts efter överenskommelse mellan parterna och att de därför varit lovliga.

Inledningsvis finner tingsrätten att Toda genom att göra avdrag från H.S:s lön har kvittat fordringar som bolaget ansett sig haft mot H.S:s lönefordran på Toda. Frågan är om Toda haft H.S:s medgivande till de genomförda kvittningarna.

Såsom angetts ovan har Toda inte visat att H.S. lämnat sitt medgivande till de av bolaget gjorda avdragen. Toda får därmed genom verkställande av avdragen anses ha brutit mot kvittningslagen. Genom den otillåtna kvittningen har H.S:s rätt åsidosatts på så sätt att Toda ska förpliktas att utge ett allmänt skadestånd till honom.

Vid bedömningen av skadeståndets storlek beaktar tingsrätten att kvittningarna totalt har avsett ett relativt högt belopp, såväl sett för sig som sett i förhållande till H.S:s månadslön samt att otillåtna kvittningar gjorts vid upprepade tillfällen. Todas handlande har mot den bakgrunden innefattat en allvarlig kränkning. Tingsrätten finner därför att det av H.S. yrkade beloppet är skäligt.

Skadestånd enligt semesterlagen

H.S. har gjort gällande att Toda genom att betala ut hans semesterlön löpande med varje månadslön har brutit mot semesterlagen och att han därmed är berättigad till allmänt skadestånd enligt lagen. Toda har å andra sidan hävdat att detta sätt att betala ut semesterlön inte strider mot semesterlagen eftersom bolaget redogjort klart och tydligt för vilken del av lönen som avsett semesterlön och H.S. inte heller hamnat i ett sämre läge än om semesterlön hade betalats ut i samband med semesterledighet.

Det är ostridigt i målet att H.S. faktiskt har fått semesterlön i enlighet med vad som stadgas i Anställningsavtalet. Frågan som tingsrätten har att ta ställning till är om Anställningsavtalets bestämmelse om utbetalning av semesterlön strider mot semesterlagen på ett sådant sätt att H.S. är berättigad till allmänt skadestånd enligt denna lag.

I punkten 9 i Anställningsavtalet anges att "Semesterlönen på 12 % av intjänat belopp är inkluderad i den vanliga lönen men kan om den anställde så önskar avräknas och utbetalas 1 gång om året (under semestrandet)". H.S. har inte gjort gällande att den semesterlön som faktiskt utgått enligt Anställningsavtalet inte motsvarat vad han haft rätt till enligt semesterlagens bestämmelser. H.S. har däremot angett att han framställde en begäran till T.E. om att semesterlönen skulle betalas ut under sommarsemestern, men att T.E. ignorerade denna begäran. T.E. har förnekat att H.S. kommit med något sådant önskemål.

En arbetstagare har rätt till semesterlön med tolv procent på sin under intjänandeåret förfallna lön i anställningen (16 § första stycket semesterlagen). Semesterlönen ska som huvudregel betalas ut i samband med semesterledigheten och avtal får normalt inte träffas om att semesterlönen ska inkluderas i de månatliga löneutbetalningarna (26 §). Undantag gäller vid reglering i kollektivavtal eller vid avtal som är förmånligare för arbetstagaren (jfr 2 § och 26 §). Ingen av dessa undantagssituationer är aktuell här. Arbetsgivare som bryter mot semesterlagen kan vidare bli skyldig att betala skadestånd till arbetstagaren. Skadeståndet kan avse inte endast ekonomisk utan även ideell skada, dvs. allmänt skadestånd (32 §). Det allmänna skadeståndet utgör ersättning för den kränkning som den anställde genom lagbrottet utsatts för.

Arbetsdomstolens dom 2001 nr 66 gällde bl.a. frågan om ett anställningsavtal inneburit att semesterlönen varit inräknad i arbetslönen på ett sätt som stred mot semesterlagens bestämmelser och om avtalet därför var ogiltigt. Arbetsdomstolen fann att så inte var fallet. I domen angavs, med hänvisning till Arbetsdomstolens dom 1989 nr 68, att även om ett avtal om inräknande av semesterlönen i månadslönen skulle vara ogiltig, rätt till semesterersättning inte följer automatiskt. Arbetsdomstolen uttalade vidare att en förutsättning för att semesterersättning inte ska utgå under sådana omständigheter är att arbetsgivaren måste kunna visa att arbetstagaren inte fått godta sämre semesterförmåner än vad lagen föreskriver.

Av H.S:s egna uppgifter framgår att han känt till och förstått att semesterlönen varit inkluderad i den vanliga lönen. Vidare gäller att H.S. inte ens påstått i målet att han fått ut mindre semesterlön än vad han haft rätt till enligt semesterlagen. Av Anställningsavtalet har det dessutom tydligt framgått hur stor del av lönen som avsett semesterlön. Tingsrätten konstaterar att Anställningsavtalets bestämmelser angående utbetalning av semesterlön i och för sig inte till fullo överensstämmer med semesterlagens krav. Trots det anser tingsrätten, med beaktande av Arbetsdomstolens ovannämnda uttalanden, att Todas handlande inte innefattat en så allvarlig kränkning av H.S:s rätt enligt semesterlagen att han är berättigad till allmänt skadestånd. H.S:s yrkande om allmänt skadestånd enligt semesterlagen ska därför lämnas utan bifall.

Skadestånd enligt medbestämmandelagen

Förbundet har gjort gällande att Toda agerat i strid mot grunderna för förhandlingsskyldigheten enligt medbestämmandelagen. Toda har därigenom enligt Förbundet ådragit sig skadeståndsskyldighet. Toda har inte motsatt sig Förbundets beskrivning av vad som utspelat sig mellan Förbundet och bolaget när det gäller förhandlingar enligt medbestämmandelagen. Toda har endast invänt att man trott att bolagets dåvarande ombud ombesörjt förhandlingar i enlighet med lagen.

En arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i frågor rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren (10 § medbestämmandelagen). Denna grundläggande förhandlingsrätt för fackliga förbund motsvaras av en skyldighet för arbetsgivare att delta i förhandlingar. Förhandlingsskyldigheten innebär bl.a. att part är skyldig att inställa sig till ett förhandlingssammanträde och motivera sin ståndpunkt i förhandlingsfrågan (15 §). Den som vill ha till stånd en förhandling ska göra en förhandlingsframställning hos motparten (16 § första stycket). Som ett allmänt krav gäller att förhandlingar ska bedrivas skyndsamt (16 § tredje stycket). Om en part inte uppfyller sin förhandlingsskyldighet eller medvetet fördröjer förhandlingen kan detta leda till skadeståndsansvar. Skadeståndet kan avse såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd (54 och 55 §§). Avsikten med det allmänna skadeståndet är att inskärpa betydelsen av att reglerna i lagen följs och skadeståndet ska utgöra ersättning för den kränkning som en part utsätts för genom ett lagbrott.

Det är ostridigt mellan parterna att H.S. är medlem i Förbundet och att Förbundet påkallat förhandling. Toda har inte heller förnekat att bolaget varit skyldigt att förhandla med Förbundet i de frågor som förhandlingsframställningen avsåg. Parterna är vidare överens om att Toda efter ett inledande telefonmöte mellan Förbundet och Todas tidigare ombud genom ombudet åtagit sig att återkomma med Todas inställning men att bolaget därefter inte hörts av, trots påminnelser.

Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det är klarlagt att parterna inledde förhandlingar. Dessa förhandlingar avslutades inte, utan parterna var överens om att förhandlingarna skulle fortsätta vid ett senare tillfälle. Sådana fortsatta förhandlingar kom inte till stånd på grund av Todas handlande. Under sådana förhållanden ska skadeståndskyldighet för Toda inträda för åsidosättande av förhandlingsskyldigheten. Med hänsyn till den grundläggande betydelse som lagens regler om förhandlingsrätt och förhandlingsskyldighet har på arbetsmarknaden, bör ett sådant åsidosättande av gällande regler principiellt sett bedömas strängt (se t.ex. AD 1988 nr 10). Tingsrätten finner därför att Toda ska förpliktas att utge allmänt skadestånd. Skadeståndet ska bestämmas till det av Förbundet yrkade beloppet.

Rättegångskostnader

H.S. och Förbundet har begärt ersättning för rättegångskostnader med 197 850 kr. Av det yrkade beloppet har 148 387 kr uppgetts avse H.S:s talan och 49 463 kr avse Förbundets talan. Toda har vitsordat de yrkade beloppen som skäliga i och för sig.

H.S. har vunnit bifall till två av sina tre yrkanden. Med beaktande av utgången i målet finner tingsrätten att Toda ska ersätta H.S. för hans rättegångskostnader med ett jämkat belopp uppgående till 89 032 kr.

Förbundet har fått fullt bifall till sin talan. Vid denna utgång ska Toda ersätta Förbundet helt för dess rättegångskostnader med det av Förbundet yrkade beloppet 49 463 kr.

DOMSLUT

1. Toda AB ska till H.S. betala 53 388 kr jämte ränta enligt 3 och 6 §§räntelagen på

- 5 877 kr från den 25 september 2000,

- 4 924 kr från den 25 oktober 2000,

- 8 725 kr från den 25 november 2000,

- 9 229 kr från den 25 december 2000,

- 8 141 kr från den 25 januari 2001,

- 9 713 kr från den 25 februari 2001,

- 1 560 kr från den 25 mars 2001,

- 1 560 kr från den 25 april 2001,

- 3 320 kr från den 25 maj 2001 och

- 339 kr från den 25 juni 2001, allt till dess betalning sker.

2. Toda AB ska till H.S. betala allmänt skadestånd enligt Lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt med 30 000 kr jämte ränta enligt 4 § tredje stycket och 6 §räntelagen från den 12 maj 2007 till dess betalning sker.

3. Toda AB ska till Säljarnas Riksförbund betala allmänt skadestånd enligt Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet med 40 000 kr jämte ränta enligt 4 § fjärde stycket och 6 §räntelagen från den 19 april 2004 till dess betalning sker.

4. H.S:s yrkande om allmänt skadestånd enligt semesterlagen (1977:480) ogillas.

5. Toda AB ska ersätta H.S. för rättegångskostnader med 89 032 kr, allt avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt lag.

6. Toda AB ska ersätta Säljarnas Riksförbund för rättegångskostnader med 49 463, allt avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt lag.

Bilaga 1

Toda HB, friskväderstorget 8, 418 38 Göteborg, 070-586 42 76,

070-202 44 88, org.nr /969626-6668

AVTAL OM ANSTÄLLNING

Avtalet gäller Telefon och eldistriktet med nummer: A09 Hisings Backa 2

Arbetstagarens personuppgifter:

Namn: H.S.

Adress:

Tel:

Mobil:

(Se information under punkt 10)

Personnummer:

Bankkontonummer:

(Inkl clearingnummer)

Säljledare: T.E.

1. Anställnings- och Lönevillkor

Provanställning om 6 månader tillämpas.

Provanställningstiden avser tiden. fr o m 00 07 25 t o m 01 01 25,

Utbildningsdag: 00 07 25,26,27 och 28.

Anställningen avser heltid.

Säljaren ska då bearbeta kunder på distriktet. Företaget kräver i genomsnitt 8 demonstrationer/arbetsdag. Telefonbokning hemifrån godkännes med högst ½ dag/vecka. Under anställningen utgår fast lön på15 000 kr i månaden (Undantaget semestermånaden juli) före eventuella avdrag.

Lön enligt bilaga 1.

anställningen övergår till tillsvidareanställning efter prövotidens utgång om inte Toda HB eller arbetstagaren, under prövotiden eller vid dess utgång meddelar annat. Av arbetstagarens Lön utgör max 2 000 kr per månad kostnadsersättning, kvitton på kostnader i samband med tjänsteutövande måste dock sparas hos den anställde för eventuell framtida revision. Gällande körkort och bil är ett krav för anställning hos Toda. Vid körning med egen bil utgår bilersättning med det av Riksskatteverket fastställda beloppet per mil (15 kr), vilket dras från brutto lönen och utbetalas skattefritt.

2. Löneutbetalning

Brytdag för löneberäkning är den 25 i varje månad.

Utbetalning sker från Handelsbanken den 25:e efterföljande månad förutsatt att alla order, dagrapporter och reseräkningar är kontoret tillhanda senast 2 dagar efter brytdag. Felräkning av Lön justeras vid nästa löneutbetalning. Anmälan av fel skall anmälas skriftligt med angivande av ordernummer etc. Löneunderlaget baseras på fakturerad Försäljning.

3. Lönereducering

Säljaren ansvarar för returer eller annat som medför kreditering av fakturerade order. Kreditering frånräknas Säljarens försäljningsresultat den månad krediteringen sker. Arbetsgivaren har rätt att vid Anställningens upphörande avräkna den anställdes eventuella skulder gentemot arbetstagarens lön och/eller ev. semesterersättning.

4. Ifyllande av order

Säljaren ansvarar för att ordersedel och tryckorder är korrekt och tydligt ifyllda. Order skall alltid innehålla köparens underskrift, med namnförtydligande, och telefonnummer. Om fel uppstår pga. bristfälligt ifyllda order dras summan av från provisionslönen.

5. Distriktstilldelning

Säljaren blir tilldelad ett geografiskt indelat distrikt, provisionslönen utgår endast för de kunder som har adress i distriktet. Distriktets storlek och omfattning bestäms av huvudkontoret.

6. Bisyssla

Det är inte tillåtet att saluföra några andra produkter än vad som ingår i företagets sortiment under anställningen hos Toda HB. Det är heller inte tillåtet att ha bisyssla av någon form under arbetstiden. Bisyssla under arbetstid eller konkurrerande verksamhet under anställningen är ett brott mot anställningsavtalet och kan medföra krav från Toda HB på ersättning för skada.

7. Företagspolicy

Prislistor, kundregister, personallistor, strategier mm. är affärshemligheter. Den anställde förbinder sig att under sin anställning och 12 månader efter avslutad tjänst ej till någon utomstående röja ovan nämnda affärshemligheter. Efter anställningens upphörande är arbetstagaren skyldig att återlämna allt material som han/hon erhållit från arbetsgivaren eller som har uppkommit under Anställningens gång såsom kundkort, prislistor, produkter, demomaterial, ev. bensin- telefonkort, anteckningar samt ev. mobiltelefon.

8. Uppsägning

Under provanställningen gäller en ömsesidig Uppsägningstid på 7 dagar därefter 14 dagar.

Vid tillsvidareanställning har arbetstagaren rätt till en Uppsägningstid av:

- Två månader vid en sammanlagd Anställningstid hos arbetsgivaren som är minst två år men kortare än fyra år.

- Tre månader vid en sammanlagd Anställningstid som är minst fyra år men kortare än sex år.

- Fyra månader vid en sammanlagd Anställningstid som är minst sex år men kortare än åtta år.

- Fem månader vid en sammanlagd Anställningstid som är minst åtta år men kortare än tio år.

- Sex månader vid en sammanlagd Anställningstid som är minst tio år.

För den anställde gäller längsta uppsägningstid om en månad.

Vid Anställningens upphörande förbinder sig Säljaren att returnera alla företaget tillhörande produkter. (Väska med provkollektion, kundkort, eventuellt lager etc) i oskadat skick. Bolaget förbehåller sig rätten att innehålla Lön motsvarande värdet för egendomen.

Arbetstagarens facktillhörighet_________________(Frivillig uppgift).

9. Semester/ledighet

Semesterperiod samt andra regler gällande semester överensstämmer med semesterlagen. Semesterlönen på 12 % av intjänat belopp är inkluderad i den vanliga lönen men kan om den anställde så önskar avräknas och utbetalas 1 gång om år (under semestrandet.)

Huvudsemester skall tas ut under juli månad. Under juli månad utbetalas endast intjänad semesterlön samt ev. provision , ej garantilön. Utöver semesterperiod är det tillåtet att ta max 3 dagar obetald ledighet per kalenderår. Denna ledighet ska godkännas av resp. säljledare minst 14 dagar i förväg.

10. Mobiltelefonabonnemang

Arbetsgivaren tillhandahåller abonnemang under hela anställningstiden. Arbetstagaren åtar sig att finnas tillgänglig på det tilldelade abonnemanget som är bundet till arbetstagarens distrikt. Vid utgående samtal från mobiltelefonen debiteras Säljaren kostnaden (fast avgift samt samtalsavgift) på nästkommande lön. I de fall mobiltelefonen ej används för utgående samtal debiteras ej någon kostnad. H. skall max betala 3.-minuten för användande av mobiltelefonen så länge lönebidrag finnes för denna typ av tjänst.

11. Försäkringar

All personal hos Toda HB är försäkrade hos AMF arbetsmarknadsförsäkringar, som innefattar TFA, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt TGL, tjänstegruppliv.

12. Hälsodeklaration

I och med undertecknandet av detta avtal intygar arbetstagaren att han/hon anser sig fullt frisk och arbetsför och att något hinder för anställningen ej föreligger. Att detta avtal är genomläst och godkänt bekräftas genom nedanstående underskrifter. Avtalet är upprättat i två exemplar, ett för vardera parten.

Toda HB

(firmatecknare eller hans representant)

H.S.