AD 2011 nr 46

Parter:

Uppsala Lokala Samorganisation av SAC; Björkskogs Industrier AB

Nr 46

Uppsala Lokala Samorganisation av SAC i Uppsala

mot

Björkskogs Industrier AB i Heby.

Mellan Björkskogs Industrier AB (bolaget) och Uppsala Lokala Samorganisation av SAC (samorganisationen) föreligger inget kollektivavtal.

Den 16 juli 2009 avskedade bolaget C.B. som är medlem i samorganisationen. Med anledning av avskedandet begärde samorganisationen förhandling hos bolaget.

Tvist mellan parterna har uppkommit om bolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.

Samorganisationen har väckt talan i Arbetsdomstolen och yrkat att domstolen ska förplikta bolaget att till samorganisationen betala allmänt skadestånd med 30 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning (den 26 november 2009) till dess betalning sker.

Bolaget har i första hand yrkat att samorganisationens talan ska avvisas eftersom lokal förhandling såvitt avser förhandlingsvägran inte har hållits eller i andra hand att tvistefrågan återförvisas till lokal tvisteförhandling mellan parterna. För det fall Arbetsdomstolen skulle ta upp målet till prövning har bolaget bestritt samorganisationens yrkande. Om Arbetsdomstolen skulle finna att bolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran har bolaget yrkat att skadeståndet jämkas till noll. Sättet att beräkna ränta har vitsordats.

Samorganisationen har bestritt bolagets yrkanden om avvisning alternativt återförvisning av målet till lokal tvisteförhandling. Samorganisationen har även motsatt sig jämkning av ett eventuellt skadestånd.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Samorganisationen

Frågan om avvisning

Bolagets invändning om rättegångshinder har gjorts för sent. Enligt 34 kap. 2 § rättegångsbalken ska invändning om rättegångshinder framställas första gången parten för talan i målet. Eftersom bolaget i svaromålet inte framfört en sådan invändning har bolagets rätt därtill förfallit.

Även om invändningen inte har framförts för sent föreligger inte något rättegångshinder. Orsaken till att förhandling angående förhandlingsvägran inte har hållits beror på att bolaget frånträtt förhandlingarna rörande avskedandet utan någon vilja att återuppta dessa förhandlingar. Eftersom hindret för förhandling inte berott på samorganisationen kan Arbetsdomstolen enligt 4 kap. 7 § fjärde stycket arbetstvistlagen ändå ta upp talan till prövning. Vidare föreligger enligt praxis undantag från förhandlingsskyldigheten vid mål om förhandlingsvägran.

Samorganisationens framställning hos bolaget om förhandling

Den 16 juli 2009 avskedade bolaget C.B. som är medlem i samorganisationen. Samorganisationen begärde med anledning av avskedandet tvisteförhandling.

Samorganisationens framställning om tvisteförhandling skickades den 18 juli 2009 med vanlig post samt rekommenderat brev till bolaget och med mejl till dess ombud T.C. Bortsett från ett automatiserat svar från T.C:s elektroniska brevlåda, som angav att han var på semester, fick samorganisationen inte något svar. Den 23 juli 2009 skickades därför en påminnelse per fax och mejl till bolaget samt till T.C. Eftersom bolaget inte besvarade framställningen besökte samorganisationen den 28 juli 2009 bolagets lokaler i Heby och överlämnade förhandlingsframställningen till en av bolagets anställda som undertecknade ett bevis på mottagandet. Samma dag skickades förhandlingsframställningen per post och mejl till bolaget och till T.C.

Först den 3 augusti 2009 svarade bolaget genom T.C. på samorganisationens förhandlingsframställning. T.C:s svar utgjordes av en begäran per mejl om att skjuta på förhandlingarna med anledning av att han var på semester. Samorganisationen ansåg att bolaget, trots att ombudet hade semester, hade ett ansvar för att medverka till att en förhandling kom till stånd. Samorganisationen skickade därför samma dag, den 3 augusti, ett mejl till T.C. och bolaget och föreslog att förhandling skulle hållas den 6 eller 7 augusti 2009. Den 11 augusti 2009 skickade samorganisationen återigen ett mejl till bolaget. Av mejlen framgår att samorganisationen inte kommit överens med bolaget om att skjuta på förhandlingarna. Först den 17 augusti 2009 återkom T.C. per telefon till G.S., förtroendevald hos samorganisationen. De kom då överens om att tvisteförhandling skulle äga rum den 21 augusti 2009.

Tvisteförhandlingen den 21 augusti 2009

Den 21 augusti 2009 inleddes en tvisteförhandling mellan parterna. Bolagets medverkan i förhandlingarna brast på flera punkter. Bolaget kan därför inte anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet. Vid mötet vägrade bolaget att tydligt ange vilka omständigheter som lades till grund för avskedandet av C.B. Bolaget hänvisade till de polisanmälningar som hade gjorts och uppgav att avskedandet grundades på samma omständigheter som redovisats vid överläggningen den 8 juli 2009. Enligt samorganisationens mening borde bolaget uttryckligen ha angett varje specifik omständighet som lades till grund för avskedandet. Bolagets hänvisning till vad som hade behandlats vid mötet den 8 juli 2009 saknar relevans eftersom det mötet låg i tiden före avskedandet av C.B. Bolaget har genom sitt agerande vägrat att gå in i en saklig förhandling och underlåtit att ge samorganisationen möjlighet att ta ställning till sakfrågan. Vidare lämnade bolaget inget förslag till lösning av tvisten. Samorganisationen bereddes inte heller tillfälle att lägga fram sina yrkanden eller förslag på tvistelösning.

Bolaget frånträdde därefter förhandlingen, demonstrativt och utan att ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet. Samorganisationen har därefter skickat mejl till bolagets ombud för att höra efter om bolaget ville medverka till att återuppta förhandlingarna. Någon sådan vilja har inte funnits från bolagets sida, vilket också har medfört att det inte varit möjligt att förhandla om tvistefrågan i detta mål.

Sammanfattning av grunderna för talan

Bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran i tre led. För det första har bolaget brutit mot 16 § medbestämmandelagen genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor från det att framställning om tvisteförhandling mottogs av bolaget och dess ombud. För det andra har bolaget, när förhandlingar med samorganisationen väl inletts, inte genomfört förhandlingarna på ett sådant sätt som förutsätts i 15 § medbestämmandelagen, dvs. genom att ingå i sakliga förhandlingar. Förhandlingsskyldigheten enligt 10 § medbestämmandelagen kan därför inte anses uppfylld. För det tredje har bolaget frånträtt förhandlingarna utan att förhandlingsskyldigheten fullgjorts. Bolaget är mot bakgrund av sin vägran att förhandla skyldigt att betala allmänt skadestånd till samorganisationen.

Bolaget

Frågan om avvisning

Samorganisationens talan ska avvisas, alternativt återförvisas till lokal tvisteförhandling, i enlighet med 4 kap. 7 § första stycket arbetstvistlagen eftersom frågan om förhandlingsvägran inte har varit föremål för förhandling mellan parterna. Samorganisationens grunder i stämningsansökan var inte tillräckligt preciserade för att bolaget skulle kunna göra en invändning om rättegångshinder i svaromålet. Samorganisationen har först i ett senare skede av processen klargjort att käromålet grundar sig på att bolaget ska ha förhandlingsvägrat i tre skeden. Bolaget har i direkt anslutning till att samorganisationen klargjort sin talan invänt om rättegångshinder. Mot den angivna bakgrunden får bolagets invändning om rättegångshinder anses ha gjorts i rätt tid.

Samorganisationens framställning hos bolaget om förhandling

Under den aktuella perioden var såväl T.C. som bolagets ställföreträdare på semester och varken T.C. eller bolaget läste under denna period sin post eller mejl. Den anställde som mottagit en förhandlingsframställning den 28 juli 2009 har inte haft någon behörighet att företräda bolaget. Först den 3 augusti 2009 har bolaget, genom sitt ombud, fått del av förhandlingsframställningen. Den aktuella dagen fick T.C., som då fortfarande var på semester, besked per telefon av sin chef att samorganisationens begäran om förhandling låg i hans postfack. Han skickade då ett mejl till samorganisationen och uppgav att han var på semester samt att tid och plats för förhandling kunde bestämmas först när han åter var i tjänst den 17 augusti 2009. För det fall samorganisationen motsatte sig att skjuta på förhandlingarna borde en kontakt ha tagits direkt med T.C. Eftersom någon sådan kontakt inte togs får det anses överenskommet mellan parterna att förhandlingarna skulle skjutas på framtiden. Dessutom har samorganisationen redan den 18 juli 2009 fått ett automatiserat svar från T.C. som meddelade att han var på semester till den 18 augusti 2009. I svaret fanns en hänvisning som innebar att de som hade brådskande ärenden kunde kontakta T.C. på hans mobiltelefon eller vända sig till någon av hans kolleger på rådgivningen. När T.C. återkom i arbete den 17 augusti 2009 kontaktade han samma dag G.S. och de kom då överens om att förhandlingar skulle hållas den 21 augusti 2009.

Tvisteförhandlingen den 21 augusti 2009

Förhandlingen den 21 augusti 2009 genomfördes av bolaget på ett sådant sätt att förhandlingsskyldigheten uppfyllts. Vid sammanträdet hänvisade bolaget till de omständigheter som framgår av polisanmälningarna mot C.B. om misshandel, olovligt förfogande och egenmäktigt förfarande, och som bolaget hade redogjort för vid parternas överläggning den 8 juli 2009. Bolaget hade även dessförinnan, i en skriftlig underrättelse den 25 juni 2009 och i ett brev den 18 augusti 2009 inför tvisteförhandlingen, angett grunderna för avskedandet. Det hade inte tillkommit några nya omständigheter och det måste därför ha stått klart för samorganisationen vilka omständigheter som lades till grund för bolagets avskedande av C.B. Eftersom samorganisationen begärde att bolaget återigen skulle redogöra för grunderna för avskedandet läste T.R., som var närvarande vid förhandlingen för bolagets räkning tillsammans med T.C., upp delar ur polisanmälningarna.

Eftersom förhandlingsskyldigheten fullgjorts, och det enligt bolagets uppfattning saknades möjlighet att nå en tvistelösning, frånträdde bolaget förhandlingen. Bolaget har därefter kontaktats av samorganisationen för förnyade förhandlingar. Genom bl.a. ett mejl den 31 augusti 2009 har T.C. klargjort för samorganisationen att det saknades anledning till förnyade förhandlingar.

Sammanfattning av grunderna för bestridandet

Bolaget har medverkat till att tvisteförhandling hållits och genomförts inom de tidsfrister och på det sätt som anges i medbestämmandelagen. Bolaget har alltså inte gjort sig skyldigt till brott mot förhandlingsreglerna och ska inte betala något allmänt skadestånd till samorganisationen.

Domskäl

Tvisten

Av 10 § medbestämmandelagen framgår att en arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. En part som vill förhandla ska göra en framställning hos motparten om förhandling (16 § nämnda lag).

Parterna är överens om att bolaget har varit förhandlingsskyldigt enligt 10 § medbestämmandelagen. Tvisten gäller om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor från det att bolaget fått del av förhandlingsframställningen, dels genom att inte genomföra förhandlingen på ett sådant sätt som förutsätts i 15 § medbestämmandelagen. Det är också tvistigt om bolaget har haft rätt att frånträda förhandlingen.

Därutöver är tvistigt om talan ska avvisas därför att parterna inte har tvisteförhandlat i frågan om bolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på samorganisationens begäran hållits vittnesförhör med B-R.N. och G.S., båda förtroendevalda i samorganisationen, samt vittnesförhör med T.C., jurist hos Företagarna Sverige Service AB. På bolagets begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med bolagets ställföreträdare P.B. samt vittnesförhör med T.C., L.N., chefsjurist hos Företagarna Sverige Service AB, och T.R., som vid tiden för tvisten arbetade som jurist hos Företagarna Sverige Service AB. Parterna har även åberopat skriftlig bevisning.

Frågan om avvisning

Av 4 kap. 7 § arbetstvistlagen följer att talan inte får upptas till prövning av Arbetsdomstolen förrän förhandling, som kan påkallas enligt medbestämmandelagen eller som anges i kollektivavtal, har ägt rum rörande tvistefrågan.

Det är i målet ostridigt att någon förhandling mellan parterna rörande frågan om förhandlingsvägran inte har hållits. Det är också ostridigt att bolagets invändning om rättegångshinder inte har framställts i svaromålet utan först i ett senare yttrande.

Det processhinder som kravet på fullgjorda förhandlingar utgör är dispositivt och det krävs därför en invändning av part för att processhindret ska beaktas av Arbetsdomstolen. En invändning om rättegångshinder ska framställas av svaranden första gången han eller hon för talan i målet, dvs. normalt i svaromålet. Om parten inte gör en invändning i rätt tid är partens rätt att framställa invändningen förfallen (jfr 34 kap. 2 § rättegångsbalken, se även AD 1989 nr 30).

Samorganisationens stämningsansökan innehöll ursprungligen ett flertal yrkanden, bl.a. att Arbetsdomstolen skulle förklara avskedandet av C.B. ogiltigt. Av stämningsansökan framgår emellertid också att samorganisationen yrkade skadestånd på grund av att bolaget enligt samorganisationens mening hade gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran. Att denna förhandlingsvägran i ett senare skede preciserats saknar betydelse. Bolaget borde därför redan i svaromålet ha framställt invändningen om rättegångshinder.

I mål som rör förhandlingsvägran har Arbetsdomstolen dessutom i ett flertal fall uttalat att förhandlingsskyldighet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte föreligger (se t.ex. AD 2008 nr 19).

Mot den nu angivna bakgrunden finner Arbetsdomstolen att det inte föreligger något hinder mot att ta upp samorganisationens talan om skadestånd på grund av förhandlingsvägran till prövning, trots att någon tvisteförhandling inte ägt rum. Bolagets avvisningsyrkande ska därför avslås.

Har förhandling hållits inom den frist som anges i 16 § medbestämmandelagen?

En part som vill förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan en arbetsgivare och en arbetstagare som är medlem i en arbetstagarorganisation, ska göra en framställning hos motparten om förhandling. Om parterna inte kommer överens om annat ska förhandling hållas inom två veckor efter det att motparten har fått del av förhandlingsframställningen när motparten är enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation, och annars inom tre veckor efter det att framställningen har kommit motparten till handa (16 § andra stycket medbestämmandelagen).

Av utredningen framgår att samorganisationen skickat mejl, brev och fax vid ett flertal tillfällen både till bolaget och till T.C., bolagets ombud. Samorganisationen har också överlämnat en förhandlingsframställning till en anställd hos bolaget.

Tidsfristen enligt 16 § medbestämmandelagen ska alltså räknas från det att den berörda parten har fått del av förhandlingsframställningen. Det innebär att den som framställningen riktas mot själv, eller ett ombud för denne, ska ha tagit del av den. I det här fallet har tiden följaktligen börjat löpa från den tidpunkt när antingen bolagets ställföreträdare, P.B., eller bolagets ombud, T.C., fick del av framställningen. Bolaget har inte heller gjort gällande annat än att T.C., som hade företrätt bolaget redan vid den överläggning som föregick avskedandet av C.B., också var behörig att på dess vägnar ta emot en förhandlingsframställning. Den anställde som den 28 juli 2009 tog emot förhandlingsframställningen har däremot inte varit behörig att företräda bolaget. Bolaget kan därför inte, genom dennes mottagande, anses ha tagit del av förhandlingsframställningen.

Bolaget har medgett att det, genom sitt ombud T.C., tagit del av förhandlingsframställningen den 3 augusti 2009. Frågan är då om bolaget har fått del av framställningen vid någon tidigare tidpunkt.

Det ankommer på samorganisationen att visa att bolaget har fått del av förhandlingsframställningen vid en tidigare tidpunkt än den 3 augusti 2009. Befordran av meddelanden sker enligt allmänt vedertagna rättsgrundsatser på avsändarens risk (jfr t.ex. AD 1985 nr 1).

Mot bakgrund av de uppgifter som B-R.N. och G.S. har lämnat, och den skriftliga bevisning som åberopats, får det anses utrett att samorganisationen i och för sig har skickat en förhandlingsframställning vid de tillfällen som gjorts gällande. Bolaget har emellertid bestritt att någon behörig företrädare fått del av framställningen före den 3 augusti 2009. P.B. har i sitt förhör inför Arbetsdomstolen uppgett att han inte läste mejl under semestern och att all vanlig post delades ut och lades i ett stort postfack som tömdes först efter semestern. Han har i förhöret vidare uppgett att han fick del av förhandlingsframställningen den 12 augusti 2009. Av förhöret med T.C. har framgått att han först den 3 augusti 2009, genom sin chef, fick del av förhandlingsframställningen.

Vad gäller de översända mejlen har bolaget i och för sig inte bestritt att dessa kommit fram till ombudets e-postlåda. Att ett mejl inkommer till någons elektroniska brevlåda kan enligt Arbetsdomstolens mening inte anses vara tillräckligt för att mottagaren, enligt bestämmelsen i 16 § medbestämmandelagen, ska ha fått del av förhandlingsframställningen. Det automatiserade svar som skickades från T.C:s mejladress utgör därtill snarare bevis på att han inte mottagit förhandlingsframställningen, eftersom det i automatsvaret anges att han är på semester.

Arbetsdomstolen finner mot denna bakgrund inte bevisat att bolaget tagit del av förhandlingsframställningen förrän den 3 augusti 2009.

Det är ostridigt att T.C. direkt efter sin semester, den 17 augusti 2009, tog kontakt med en av samorganisationens företrädare i saken, G.S., per telefon och att de då kom överens om att tvisteförhandlingen skulle äga rum den 21 augusti 2009. T.C. har i förhöret uppgett att han, för det fall samorganisationen hade krävt det, hade kunnat inställa sig till en tvisteförhandling den 17 augusti 2009, som inträffade exakt två veckor efter att bolaget hade fått del av framställningen. Det är emellertid, som anförts, ostridigt att parterna vid telefonsamtalet kom överens om att träffas den 21 augusti 2009. Bolaget kan därmed inte anses ha brutit mot tvåveckorsfristen i 16 § medbestämmandelagen.

Har bolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran genom att inte gå in i sakliga förhandlingar?

Det är ostridigt att det inför avskedandet av C.B. hade ägt rum en s.k. varselöverläggning den 8 juli 2009. Av utredningen framgår att man från bolagets sida vid överläggningen som grund för avskedandet hänvisade till vissa händelser som hade polisanmälts och som beskrevs i de polisanmälningar som samorganisationen hade tillställts. Det har vidare framkommit att samorganisationen efter överläggningen och efter det att avskedandet hade verkställts också tillställdes ett skriftligt besked om grunderna för avskedandet med en summariskt beskrivning av de omständigheter som lades C.B. till last. I beskedet hänvisades vidare till polisanmälningarna som, såsom det uttrycktes i beskedet, "närmare beskriver händelseförloppen".

Vid tvisteförhandlingen den 21 augusti 2009 deltog B-R.N. och G.S. för samorganisationen samt T.C. och T.R. som företrädare för bolaget.

Av utredningen i denna del, förhören med de närvarande och förhandlingsprotokollet, framgår följande. Tvisteförhandlingen höll på i en till två timmar. Företrädarna för samorganisationen begärde åtskilliga gånger att få veta skälen för avskedandet av C.B. Från bolagets sida hänvisades till den redogörelse av grunderna för avskedandet som hade gjorts vid överläggningen den 8 juli 2009 eftersom det inte hade tillkommit något nytt. Vidare läste T.R. upp delar av innehållet i polisanmälningarna.

Innebörden av förhandlingsskyldigheten preciseras i 15 § medbestämmandelagen. I bestämmelsen anges att en part som är skyldig att förhandla själv eller genom ombud ska inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser.

Förhandlingsskyldigheten innebär att parten ska bidra till att föra förhandlingen framåt genom att klart ange och motivera sin ståndpunkt i sak och gå in i saklig överläggning med motparten i förhandlingsfrågan (se t.ex. AD 1988 nr 38 och AD 1990 nr 52). Någon skyldighet att komma överens eller att visa kompromissvilja ligger dock inte i förhandlingsskyldigheten som sådan (jfr AD 1969 nr 14). I förhandlingsskyldigheten ligger dock en skyldighet att lämna för förhandlingsfrågan nödvändig information (prop. 1975/76:105 s. 488 och 532).

Enligt samorganisationens mening har bolaget inte tillräckligt utförligt redogjort för grunderna för avskedandet av deras medlem C.B. Arbetsdomstolen delar emellertid bolagets mening att det, mot bakgrund av den genomgång av grunderna som tidigare hade gjorts och som också framgått av innehållet i polisanmälningarna som samorganisationen haft tillgång till, måste ha stått klart för samorganisationen vilka omständigheter som bolaget lagt till grund för avskedandet. Det har i den situationen snarare ålegat samorganisationen att medverka till förhandlingen genom att redogöra för sin ståndpunkt i tvistefrågan. Det har samorganisationen, såvitt framkommit inte gjort, trots att bolaget alltså får anses ha lämnat tillräcklig information för att en saklig förhandling skulle kunna genomföras. Arbetsdomstolen finner mot den här bakgrunden att bolaget får anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet.

Har bolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran genom att frånträda förhandlingen?

Om parterna inte enas om annat ska en förhandling anses avslutad när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har gett motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen (16 § tredje stycket tredje meningen medbestämmandelagen).

Av Arbetsdomstolens slutsatser ovan framgår att bolaget har fullgjort sin förhandlingsskyldighet. Under dessa förhållanden har bolaget haft rätt att på det sätt som skett ge samorganisationen ett skriftligt besked om att förhandlingen frånträddes. Bolaget har således inte gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran genom att lämna förhandlingen.

Sammanfattande bedömning av frågan om förhandlingsvägran

Arbetsdomstolen har i det föregående funnit att bolaget inte har överträtt den tvåveckorsfrist som stadgas i 16 § medbestämmandelagen. Vad gäller frågan om bolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran genom att inte medverka till sakliga förhandlingar har domstolen kommit fram till att bolaget får anses ha lämnat tillräcklig information om grunderna för avskedandet för att en saklig förhandling skulle kunna komma till stånd. Bolaget får därmed anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet och har också haft rätt att frånträda förhandlingen. Sammantaget har Arbetsdomstolen kommit fram till att bolaget inte har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran. Samorganisationens talan ska därför avslås.

Rättegångskostnader

Vid den nu angivna utgången har samorganisationen förlorat och ska därför förpliktas att ersätta bolaget för dess rättegångskostnader. Bolaget har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med, rätt summerat, 98 575 kr exklusive mervärdesskatt, varav 80 625 kr avser ombudsarvode och 17 950 kr avser kostnader för vittnen. Samorganisationen har vitsordat det yrkade beloppet som skäligt.

Bolaget har anfört att Arbetsdomstolen bör överväga att förplikta B-R.N. att solidariskt med samorganisationen betala för bolagets rättegångskostnader. Enligt Arbetsdomstolens mening saknas emellertid skäl att ålägga B-R.N. ett sådant rättegångskostnadsansvar.