AD 2016 nr 41

Parter:

Coop Butiker & Stormarknader AB; S.V.

Nr 41

Coop Butiker & Stormarknader AB i Solna

mot

S.V. i Vendelsö.

Överklagade avgörandet: Södertörns tingsrätts dom den 10 april 2015 i mål T 14890-14

Tingsrättens dom, se bilaga.

Coop Butiker & Stormarknader AB (Coop eller bolaget) har yrkat att Arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens domslut, punkten 1, ska fastställa det allmänna skadeståndets storlek till 50 000 kr.

S.V. har bestritt ändring.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har med stöd av 4 kap. 10 § tredje stycket arbetstvistlagen avgjort målet utan huvudförhandling.

Som grund för och till utveckling av sin talan har parterna i allt väsentligt anfört detsamma som antecknats i tingsrättens dom med följande tillägg.

Coop

Coop bedriver en omfattande verksamhet vid ett stort antal driftsenheter i hela Sverige. När det gäller omplaceringsskyldigheten enligt 7 § anställningsskyddslagen gjorde bolaget i detta fall en felbedömning. Coop hade nämligen inte kontroll på vilka lediga anställningar som fanns i bolaget den dag uppsägningen verkställdes. Ett allmänt skadestånd för ett sådant misstag bör kunna bestämmas till 50 000 kr. Det motsvarar vad som gäller vid brott mot turordningsreglerna. Den som förlorar sitt arbete på grund av en felbedömning av reglerna i 7 § anställningsskyddslagen, kan knappast vara mer kränkt än den som förlorar sitt arbete på grund av en felbedömning av reglerna i 22 § samma lag. Den högre skadeståndsnivån om 75 000 kr bör förbehållas fall när kränkningen av den uppsagde arbetstagaren är mer påtaglig. Det kan vara vid fall av felaktig uppsägning av personliga skäl och andra situationer, då det är uppenbart att arbetsgivaren har försökt kringgå regelverket i syfte att göra sig av med en viss arbetstagare.

S.V.

Coop är ett mycket stort bolag med mycket starka ekonomiska resurser. Bolaget har tillgång till professionell arbetsrättslig kompetens både internt och genom sitt medlemskap i en arbetsgivarorganisation. Det är rimligt att anta att Coop haft full vetskap om uppsägningsförfarandet och om de regler som gäller för att bedöma om saklig grund för uppsägning förelåg eller inte. Därtill kommer att S.V. hade adekvat utbildning och mer än 16 års anställningstid vid bolaget. Hon har mycket lång erfarenhet som bagare, arbetsledare, mentor och chef.

I detta fall hade de fackliga parterna och arbetsgivaren kommit överens om att det var arbetstagaren med längst anställningstid som skulle sägas upp på grund av arbetsbrist. Det finns inga bevis för att det har förekommit något otillbörligt i detta fall men det ska beaktas, att lagstiftningen måste ha en avskräckande verkan gentemot arbetsgivare som säger upp arbetstagare utan att det föreligger saklig grund.

Domskäl

Tvisten

S.V. har sagts upp från sin anställning vid Coop på grund av arbetsbrist. Det är ostridigt att Coop vid uppsägningen av S.V. inte hade fullgjort sin omplaceringsskyldighet och att uppsägningen därför inte var sakligt grundad. Tvisten avser endast frågan om storleken på det allmänna skadestånd, som Coop på grund härav, ska åläggas att betala till S.V.

Arbetsdomstolens överväganden

En arbetsgivare som bryter mot anställningsskyddslagen ska enligt 38 § samma lag betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till, utan även ersättning för skada som uppkommer. Sådant skadestånd kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer, dvs. ekonomiskt skadestånd, och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär, s.k. allmänt skadestånd.

Det allmänna skadeståndet vid fall av uppsägning utan saklig grund har på senare år brukat bestämmas till omkring 75 000 kr (se t.ex. AD 2014 nr 41 och AD 2014 nr 82 samt AD 2015 nr 9 och AD 2015 nr 49). I praxis finns exempel på att skadeståndet har satts lågt eller uteblivit i fall där arbetstagaren själv har medverkat till den situation som ledde till skiljandet från anställningen (se t.ex. AD 1995 nr 89 och AD 2009 nr 67). I praxis finns också exempel på motsatt situation där ett högre belopp, än vad som normalt brukar dömas ut, har dömts ut (se AD 1990 nr 95 och AD 1999 nr 44). Det av tingsrätten berörda rättsfallet AD 2012 nr 25 gällde ett överklagat avgörande där en tingsrätt hade bestämt det allmänna skadeståndet för en felaktig uppsägning till 80 000 kr och Arbetsdomstolen, som även prövade ytterligare tvistefrågor i målet, inte ändrade skadeståndets storlek avseende den felaktiga uppsägningen.

Coop har förklarat att det var på grund av en felbedömning från arbetsgivarens sida som S.V. inte erbjöds någon ledig anställning. Det finns inte anledning att ifrågasätta detta. Coop har emellertid inte, med den omsorg och noggrannhet som krävs, hanterat den för arbetstagaren mycket viktiga frågan om uppsägning var nödvändig eller inte. Coops misstag kan därför inte anses ursäktligt. S.V. har, såvitt framkommit, inte på något sätt föranlett misstaget eller genom sitt handlande försatt Coop i en svårbedömd situation. Med hänsyn till både hur viktigt det är att arbetsgivare behandlar uppsägningsfrågor med den omsorg som krävs och den kränkning som S.V. har utsatts för är, enligt Arbetsdomstolens mening, ett allmänt skadestånd om 75 000 kr skäligt. S.V. bör därför tillerkännas allmänt skadestånd med 75 000 kr av Coop och tingsrättens domslut bör ändras i enlighet med detta.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Den angivna utgången innebär att parterna har vunnit och förlorat lika mycket i Arbetsdomstolen. Vardera parten ska därför, med tillämpning av 18 kap. 4 § rättegångsbalken, bära sin rättegångskostnad i Arbetsdomstolen.