AD 2016 nr 48

Domslut

Domslut

1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens dom.

2. Z.B. ska ersätta Kropp och själ med omtanke i Helsingborg Aktiebolag för dess rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med 87 000 kr, avseende ombudsarvode. På beloppet utgår ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för Arbetsdomstolens dom till dess betalning sker.

3. Arbetsdomstolen fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen till Torbjörn Olsson till 72 630 kr, varav 56 889 kr avser arbete, 1 215 kr tidsspillan och 14 526 kr mervärdesskatt.

Dom 2016-07-20, målnummer B-122-2015

Ledamöter: Jonas Malmberg, Dag Ekman, Berndt Molin, Karl Olof Stenqvist, Staffan Löwenborg, Malin Ackholt (skiljaktig) och Margareta Zandén.

Rättssekreterare: Marie Lifvendahl

Ledamoten Malin Ackholts skiljaktiga mening

Jag instämmer i majoritetens mening av vad som är bevisat om händelserna i målet.

Ett avskedande får ske endast i flagranta fall. Det ska med andra ord handla om ett sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen ska behöva tålas i något rättsförhållande.

Jag anser att händelserna med duschning av boende, försenade ankomster, medicinhantering och den profylaktiska dynan inte är sådana att de utgör laga skäl för avskedande.

Inte heller händelsen där Z.B. använde taklyft för att flytta K.B. från sängen till rullstolen är sådan att den utgör skäl för avskedande. Däremot utgör den handlingen, alldeles särskilt tillsammans med vad som i övrigt har lagts Z.B. till last, saklig grund för uppsägning.

Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.

BILAGA

Tingsrättens dom (ledamöter: Camilla Olsson, Madeleine Arpegård och Jennie Wahlgren)

BEGÄRAN M.M.

Z.B. har i första hand begärt att avskedandet av henne ska ogiltigförklaras och att Kropp och själ med omtanke i Helsingborg Aktiebolag (Bolaget) ska betala ett allmänt skadestånd till henne om 125 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen då stämningsansökan delgavs Bolaget, dvs. den 3 februari 2015, till dess betalning sker. Hon har även begärt att Bolaget ska betala lön till henne med 22 000 kr i månaden från den 10 oktober 2014 till dagen för domen jämte ränta enligt 6 § räntelagen räknat från den 25:e i respektive månad med start från den 25 oktober 2014.

I andra hand, för det fall tingsrätten skulle anse att laga grund för avskedande inte funnits men väl saklig grund för uppsägning, har Z.B. begärt att Bolaget ska betala ett allmänt skadestånd till henne om 80 000 kr. Vidare har hon begärt ekonomiskt skadestånd med 98 560 kr för lön och semesterersättning under uppsägningstiden (fyra månader å 22 000 kr samt 12 procent semesterersättning).

Z.B. har begärt ersättning för sina rättegångskostnader med 154 211 kr vilket avser ombudsarvode. För det fall att hennes käromål inte skulle vinna framgång har hon begärt att rättegångskostnaderna kvittas i enlighet med 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister då hon haft skälig anledning att få tvisten prövad. Hon har överlämnat till rätten att bedöma skäligheten i av Bolaget begärd ersättning för rättegångskostnader, men har bestritt begäran såvitt den avser mervärdesskatt eftersom den inte är en kostnad för Bolaget.

Kropp och själ med omtanke i Helsingborg Aktiebolag (Bolaget) har bestritt begäran i sin helhet. Beträffande det begärda allmänna skadeståndet har inget belopp vitsordats som skäligt i och för sig. Sättet att beräkna ränta har dock inte ifrågasatts. Vad gäller det begärda ekonomiska skadeståndet har beloppen och sättet att beräkna ränta vitsordats som skäligt i och för sig. Bolaget har vitsordat ersättning för Z.B:s rättegångskostnader till ett belopp motsvarande 77 timmars ombudsarvode.

Bolaget har för egen del begärt ersättning för rättegångskostnader med 231 100 kr. Av beloppet avser 231 000 kr ombudsarvode inklusive mervärdesskatt och 100 kr ersättning till vittne. Begäran om kvittning av rättegångskostnaderna har bestritts.

BAKGRUND

Bolaget bedriver vård- och omsorgsboenden för äldre och finns på flera orter i Sverige. Z.B. var anställd hos Bolaget som undersköterska vid Vintertullens äldreboende i Stockholm. Hon började anställningen 2008 och omfattningen var 75 procent. Därutöver arbetade hon en del mertid. Den 10 oktober 2014 blev hon avskedad från sin anställning efter att den 19 september samma år ha varslats om detta. Det är ostridigt att Z.B. haft en lön om 22 000 kr i månaden samt att uppsägningstiden skulle ha varit fyra månader om Bolaget sagt upp henne istället för att avskeda henne.

Z.B:s fackförbund förde förhandlingar med Bolaget, utan att nå någon lösning på tvisten. Fackförbundet beslutade att inte driva ärendet vidare till Arbetsdomstolen.

GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN

Z.B. har uppgett att det varken har funnits laga grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning. Eftersom Bolaget brutit mot lagen om anställningsskydd ska det betala skadestånd till henne och avskedandet ska ogiltigförklaras. Z.B. har framfört invändningar mot Bolagets påståenden om hennes agerande och anfört att den egentliga anledningen till att hon blev avskedad var att Bolaget tyckt att hon varit besvärlig. Hon har även uppgett att hon blivit trakasserad av sina kollegor vilket påverkat hennes arbetsinsats.

Bolaget har uppgett att det har funnits laga grund för avsked och att Bolagets agerande inte har utgjort något brott mot lagen om anställningsskydd varför skadeståndsskyldighet inte föreligger. Bolaget har anfört att det i vart fall har funnits saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl. Vad Bolaget lägger Z.B. till last är att hon kommit för sent vid upprepade tillfällen, att hon brustit i medicinhantering, att hon använt fel dynor för en boende, att hon lämnat dörren öppen vid duschning av boende, samt att hon lämnat en boende hängande i en taklyft. Dessa inträffade händelser är enligt Bolaget anledningen till att Zechereda Berhane avskedades.

BEVISNINGEN

Fritt partsförhör har hållits med Z.B. I målet har därutöver vittnesförhör hållits med personer som vid tiden för de i målet aktuella händelserna var anställda eller boende på Vintertullens äldreboende. På Z.B:s begäran har vittnesförhör hållits med B.L., J.H. och Å.P. (kollegor till Z.B.). På Bolagets begäran har vittnesförhör hållits med L.B. (enhetschef), E.L. (biträdande enhetschef), L.S. (arbetsterapeut), K.B. (boende) samt med F.A. och A.P. (kollegor till Z.B.).

Därutöver har båda parter åberopat skriftlig bevisning. Bolaget har också åberopat en ljudinspelning med K.B. och A.P. från tiden för händelsen med taklyften.

DOMSKÄL

Tingsrättens uppgift är att bedöma om det har funnits laga grund för att avskeda Z.B., och om så inte är fallet, om det har funnits saklig grund för att säga upp henne. Eftersom parterna inte i alla delar är överens om vad som har hänt börjar tingsrätten med att ta ställning till vad som är bevisat i målet. Det är Bolaget som ska bevisa de förhållanden som legat till grund för avskedandet alternativt utgjort saklig grund för uppsägning.

Vårdslöshet i samband med duschning av boende

Bolaget har anfört att Z.B. den 27 mars 2014 agerat vårdslöst genom att lämna dörren till korridoren och dörren till badrummet öppna medan hon duschade en boende. Agerandet ledde till att den boende frös samt utgjorde en kränkning av den boendes integritet. Z.B. har invänt att hon inte vetat om att dörren till korridoren varit öppen, att badrumsdörren skulle vara på glänt ifall hjälp behövde tillkallas, samt att den boende aldrig sa att hon frös.

Z.B. har i förhör uppgett: Eftersom hon ville att den boende skulle kunna lägga sig och sova direkt efter duschen gick hon ut ur rummet och bad F.A. om hjälp med att bädda om sängen. När hon gick tillbaka in i rummet lämnade hon dörren till korridoren öppen. Hon vet inte hur lång tid det tog innan F.A. kom in i rummet. Z.B. lämnade även badrumsdörren lite på glänt, ca 20 cm, för att kunna ropa på hjälp ifall det behövdes. Den boende sa aldrig att hon frös. F.A. har hittat på detta eftersom hon ville ”få bort” Z.B. från arbetsplatsen. Det är omöjligt att se in i badrummet från korridoren även om dörren är öppen; det krävs att man går in ett par steg i hallen.

F.A. har uppgett: Den aktuella dagen var hon mycket irriterad på Z.B. eftersom Z.B. varit sen till jobbet och sedan tagit en lång paus. När F.A. gick in i rummet var ytterdörren öppen mot korridoren och dörren till badrummet helt öppen mot rummet. F.A. vet att hon borde ha stängt dörren men hon var så uppretad på Z.B. att hon inte gjorde det. Den boende skrek högt flera gånger att hon frös, men Z.B. sa bara åt henne att sluta. Man ska alltid stänga dörren om sig när man duschar de boende, även om det kan bli varmt och svettigt. När F.A. var klar med att bädda sängen gick hon ut ur rummet eftersom hon inte ville höra den boendes skrik.

Även Å.P. har berättat att alla dörrar ska vara stängda när de boende duschas eftersom det är en integritetsfråga. E.L. har uppgett att F.A. för henne berättade att Z.B. lämnat dörren öppen vid duschning. Dörren ska enligt E.L. med hänsyn till den boendes integritet vara stängd. Efter händelsen hölls ett samtal med Z.B. som dokumenterades skriftligt.

Tingsrättens bedömning

F.A:s uppgifter bör visserligen bedömas med viss försiktighet, med tanke på att det verkar ha pågått en konflikt på arbetsplatsen, men framstår trots detta som trovärdiga. Detta beror inte minst på att F.A. öppet redovisat sina egna misstag, exempelvis att hon själv varken stängde dörrarna eller vidtog några åtgärder, eftersom hon var irriterad på Z.B. Det är även genom F.A:s berättelse bevisat att Z.B:s handlande varit integritetskränkande eftersom någon kunnat komma in genom den öppna dörren av misstag eller av annan orsak, och då kunnat se rakt in i badrummet. Genom F.A:s uppgifter är det även visat att Z.B. ignorerade att den boende skrek att hon frös. Påståendet om vårdslöshet i samband med duschning av boende är styrkt och ska läggas till grund för bedömningen av om det funnits laga grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning.

Sena ankomster

Bolaget har anfört att Z.B. kommit ca 15 minuter för sent till jobbet ett flertal gånger, bl.a. den 27 mars, 5 juni, 12 juni, 22 juli och 17 augusti 2014. Zechereda Berhane har vidgått att hon varit 5-10 minuter försenad den 27 mars och 5 juni 2014.

Av den skriftliga bevisningen framgår att det vid fem tillfällen registrerats mellan 15-17 minuters sen ankomst för Z.B. i Bolagets personalrapporteringssystem Medvind. Z.B. har uppgett att hon har kommit för sent vid några tillfällen förutom den 27 mars och 5 juni och att det kan ha varit på övriga angivna datum. Hon har uppgett att förseningarna har berott på bl.a. störningar i kollektivtrafiken, att hon ibland precis missat tunnelbanan, samt att hon har mått dåligt över arbetsmiljön.

J.H. har uppgett att han svarat i telefon ca tio gånger när Z.B. ringt och meddelat att hon varit sen. Han har uppgett att han också hört andra svara i telefon när hon ringt och meddelat att hon skulle bli sen. Förseningarna har enligt J.H. varit uppemot 10-15 minuter.

Å.P. har uppgett att hon svarat i telefon vid tre tillfällen då Z.B. ringt och meddelat att hon skulle bli sen, och att förseningarna varit mellan 15 och 30 minuter. Enligt Å.P. påverkar det verksamheten när någon är sen bl.a. eftersom personal som ska lämna sitt pass inte kan lämna rapport och någon annan får utföra de uppgifter som väntar.

L.B. har uppgett att hon vid två tillfällen rapporterat i Medvind att Z.B. kommit sent till jobbet. L.B. har vidare uppgett att när någon är sen t.ex. till morgonpasset måste den personal som jobbat natt stanna längre och att i annat fall skulle personalen inte räcka till då de boende börjar vakna till och ofta kräver omgående omvårdnad. L.B. har uppgett att hon gett Z.B. tre erinringar men uppfattat att Z.B. inte tagit dem på allvar utan istället fått intrycket att hon ryckt på axlarna åt saken.

E.L. har uppgett att uppgifterna som registreras i Medvind uteslutande bygger på förstahandsuppgifter från henne själv eller annan. E.L. har vidare uppgett att verksamheten, dvs. heldygnsomsorg, bygger på att det finns tillräckligt med personal på plats varför sena ankomster måste tas på allvar.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten anser att det genom Z.B:s egna uppgifter samt vittnesförhören är bevisat att Z.B. kommit för sent till jobbet flertalet gånger, samt att företeelsen att komma för sent närmast har tagit formen av ett mönster hos ZB. Tingsrätten konstaterar även att förseningarna har påverkat verksamheten negativt. Påståendet om att Z.B. kommit för sent vid flera tillfällen ska därför läggas till grund för bedömningen av om det funnits laga grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning.

Felaktigheter i medicinhanteringen

Bolaget har påstått att Z.B. den 5 juni 2014 har hanterat medicinering av en boende på ett felaktigt sätt genom att signera att den boende tagit medicinen trots att det inte stämde. Z.B. har uppgett att den boende inte ville ha medicinen men att hon informerade tjänstgörande sjuksköterska om detta. Hon har vidgått att hon signerade listan innan hon hade gett medicinen, vilket var fel, och sedan glömde att avmarkera signaturen. Händelsen var enligt Z.B. en engångsföreteelse.

Av den skriftliga bevisningen framgår att Z.B. signerat att den boende tagit medicinen fast det inte stämde. Det framgår även att signering enligt gällande rutiner ska ske efter det att medicinen givits, samt att Z.B. varit medveten om detta. Hon har fått en skriftlig erinran om händelsen. Z.B. har uppgett att hon fått instruktioner om att man inte kan tvinga de boende att ta mediciner om de vägrar, och att hon rapporterade saken till tjänstgörande sjuksköterska. Hon har uppgett att hon av misstag glömde avmarkera signeringen på listan.

L.B. har i förhör uppgett att hon på morgonen den 6 juni 2014 upptäckte att medicinen fanns kvar och att när hon frågade Z.B. om saken sa Z.B. ingenting om att hon rapporterat det till en sjuksköterska. Det är enligt L.B. självklart att listan signeras först efter det att den boende har tagit medicinen och om en boende inte vill ta medicin måste detta rapporteras till en sjuksköterska som då får ta ställning till vilken åtgärd som bör vidtas.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten anser att det genom utredningen och Z.B:s egna uppgifter är bevisat att Z.B. signerat medicineringen trots att hon inte gett den boende sin medicin och att detta varit i strid med gällande rutiner, vilket Z.B. känt till. Att Z.B. skulle ha rapporterat händelsen till en sjuksköterska var ingenting hon enligt L.B. berättade om dagen efter när misstaget uppdagades. Z.B. har inte heller kunnat namnge sjuksköterskan. Av utredningen framkommer ingenting i övrigt som stödjer Z.B:s påstående om att hon skulle ha rapporterat om att den boende inte tagit sin medicin. Denna uppgift lämnar därför tingsrätten utan avseende. Tingsrätten anser att händelsen är styrkt och ska läggas till grund för bedömningen av om det funnits laga grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning.

Vårdslöshet i samband med placering av boende på sittdyna

Bolaget har påstått att Z.B. den 21 juli 2014 felaktigt placerat en boende i rullstol utan föreskriven profylaktisk dyna, trots att det fanns risk för tryckskada och trots att den aktuella dynan funnits tillgänglig. Z.B. har uppgett att dynan var borta när den boende skulle upp ur sängen samt att hon i den profylaktiska dynans ställe använde en annan stöddyna samt en köksdyna.

Z.B. har berättat att hon, när hon skulle placera den boende i rullstolen, inte kunde hitta den profylaktiska dynan. Hon har uppgett att hon visste att den boende behövde dynan, men då den boende så gärna ville upp och äta frukost i köket använde hon en köksdyna och en annan stöddyna istället för den profylaktiska. Hon har vidare uppgett att hon stötte på L.S. i köket som sa åt henne att leta efter dynan.

L.S. har uppgett att hon ordinerat att den profylaktiska dynan alltid skulle användas eftersom den boende hade behov av sådan på grund av att hon var mager och orörlig efter en operation och att det är omvårdnadspersonalens uppgift att se till att så sker. Den profylaktiska dynan var enligt L.S. anpassad efter den boende och var nödvändig eftersom det i annat fall snabbt kan skapas en rodnad i huden som leder till trycksår. L.S. har uppgett att hon stötte på Z.B. i köket strax före klockan nio på morgonen och att den boende då satt på ett mycket smalare underlag än ordinerat, och inte på sin egen profylaktiska dyna, vilket L.S. ansåg var allvarligt och därför blev upprörd. L.S. har uppgett att hon sa till Z.B. att dynan behövde hittas omgående och att den boende i annat fall behövde föras tillbaka till sängen senast inom en timme samt att hon trodde att Z.B. skulle följa hennes instruktion. När L.S. sedan runt halv ett på dagen gick för att hjälpa till med att lyfta den boende till sängen upptäckte hon att den profylaktiska dynan låg smutsig och fullt synlig på den boendes rum, samt att den boende suttit utan den under flera timmar.

Tingsrättens bedömning

L.S. har lämnat en detaljerad berättelse som inte innehåller några motsägelser. Det har inte framkommit någonting som tyder på att L.S. skulle ha något skäl att felaktigt beskylla Z.B. eller tala osanning. Vad Z.B. uppgett överensstämmer i stort med vad L.S. berättat förutom när det gäller L.S:s order om att den boende skulle läggas om inte dynan hittats inom en timme. Tingsrätten anser att det genom L.S:s vittnesmål är styrkt att Z.B. gjort sig skyldig till försummelse då hon låtit den boende sitta i rullstolen utan den profylaktiska dynan under flera timmar. Agerandet ledde till risk för trycksår och obehag för den boende. Händelsen ska läggas till grund för bedömningen av om det funnits laga grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning.

Vårdslöshet vid förflyttning av boende i taklyft

Bolaget har påstått att Z.B. den 13 september 2014 agerat vårdslöst genom att lyfta upp en boende, K.B., i en taklyft och låta henne hänga där under 5-10 minuter medan Zechereda Berhane hämtade en kollega.

Z.B. har uppgett att hon förberedde lyftet ensam och att hon sedan gick för att hämta sin kollega, A.P., eftersom man ska vara två som genomför lyftet. Hon har vidare uppgett att hon endast var borta under 1-2 minuter och att när hon och A.P. kom till rummet satt K.B. i sin säng, förberedd för lyft, med sängens grindar uppe varför det inte fanns någon risk för skada och det var inte heller möjligt för A.P. att se om K.B. hängde i luften.

K.B. har uppgett att hon lyftes upp av Z.B. ensam och därför blev arg och att hon när Z.B. gick för att hämta en kollega redan var upphängd så att hon hängde i luften, utan stöd. Det var enligt K.B. mycket obehagligt, fruktansvärt, och hon fick hänga på detta sätt under ca tio minuter. När Z.B. kom tillbaka med sin kollega var K.B. därför enligt egen uppgift mycket arg. K.B. har uppgett att hon sedan berättade om det inträffade för en annan person som jobbade på Vintertullen, Y., men att hon inte ville anmäla händelsen. K.B. har uppgett att hon kände Z.B. väl och att deras relation var bra i övrigt.

A.P. har berättat att hon var i ett närliggande rum och tog hand om en annan boende när Z.B. kom in och bad om hjälp. A.P. har vidare uppgett att hon sa att hon kunde hjälpa när hon var klar i rummet varpå Z.B. hjälpte henne att bädda om sängen, städa rummet, och slänga sopor vilket tog runt tio minuter. När de sedan gick in till K.B. såg A.P. enligt egen uppgift K.B. hänga ca 20-30 cm upp i luften. K.B. var enligt A.P. väldigt upprörd varför A.P. gick fram för att försöka lugna henne. Enligt A.P. var K.B. upprörd över händelsen hela dagen och berättade senare om vad som hade hänt för en i personalen, Y., som i sin tur informerade L.B. om det inträffade.

Tingsrättens bedömning

Det är genom vittnesförhören med K.B. och A.P. styrkt att händelsen gått till så som Bolaget anfört. Z.B. har fått en erinran för händelsen. Även detta ska läggas till grund för bedömningen av om det funnits laga grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning.

Z.B:s påstående om att Bolaget ansett henne besvärlig samt att hon blivit trakasserad av sina kollegor

Z.B. har uppgett att Bolagets egentliga anledning till att avskeda henne är att hon upplevts som besvärlig bland annat på grund av att hon velat få en utökad tjänstgöringsgrad samt avlastning i sitt kontaktmannaskapsansvar. Bolaget har bestritt detta. Tingsrätten konstaterar att utredningen inte ger något stöd för Z.B:s uppgifter i denna del.

Z.B. har även uppgett att hon mått dåligt på grund av trakasserier från sina kollegor, vilket har påverkat hennes arbetsinsats negativt. Utredningen ger stöd för att det har funnits vissa spänningar mellan de anställda bl.a. beroende på Z.B:s upprepade sena ankomster. Utredningen visar emellertid även att Bolaget följt upp detta med bl.a. samtal med de anställda. Tingsrätten anser inte att utredningen ger belägg för att förhållandena varit sådana att de kan anses utgöra en godtagbar ursäkt för Z.B:s agerande.

Har det funnits laga grund för avsked?

Tingsrätten övergår till att bedöma om Z.B:s agerande inneburit att Bolaget har haft rätt att avskeda henne.

En arbetsgivare har rätt att avskeda en arbetstagare som grovt åsidosätter sina förpliktelser enligt anställningsavtalet och därmed gör sig skyldig till ett avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande, som inte rimligen ska behöva tålas i något rättsligt förhållande. Arbetsdomstolen har i flera avgöranden som avser vård- och omsorgsarbete fastställt att det är av allra största vikt att vårdtagare och anhöriga kan lita på att de personer som en kommun eller ett privat vårdbolag har anställda för att utföra vårdarbete gör det på ett godtagbart sätt (se bl.a. AD 2005 nr 60 och AD 2006 nr 118).

Av utredningen har det framgått att Z.B. trots tidigare erinringar har kommit för sent till arbetet vid ett flertal tillfällen, vilket lett till att arbetet störts. Förseningarna har inte varit obetydliga. Utöver detta har hon agerat på så sätt att det funnits risk för att en boendes integritet kränktes vid duschning samt ignorerat att den boende frös. Ett sådant agerande kan inte anses uppfylla de krav som ställs på god omvårdnad, värdighet och integritet för de boende. Hon har också ignorerat en arbetsterapeuts ordination om användning av profylaktisk dyna, vilket medfört risk för obehag och trycksår för den boende. Dessutom har hon brustit i medicinhanteringen när hon signerat medicinering för en boende som inte tagit sin medicin, vilket är allvarligt. Därtill har hon utsatt en boende för risk för skada genom att lämna henne hängande ensam i en taklyft under ca tio minuter. Agerandet, som var i strid med gällande rutiner och föreskrifter, medförde en inte obetydlig risk för skada. Enligt tingsrättens mening medför dessa handlingar sammantagna, och i synnerhet sistnämnda agerande med taklyften, att arbetsgivarens förtroende för Z.B. med nödvändighet kraftigt minskat.

Tingsrätten anser att händelserna samlat ger uttryck för ett genomgående drag av nonchalans hos Z.B. Händelserna är sådana att de inte ska behöva tolereras av Bolaget. Utredningen visar att Z.B. vid möten och efter att ha mottagit skriftliga erinringar inte insett eller accepterat allvaret utan förklarat bort händelserna på olika sätt. Med utgångspunkt i det ansvar och de krav på god omvårdnad av utsatta personer som följer av Z.B:s tjänst anser tingsrätten att hon grovt har åsidosatt sina åligganden, dvs. grovt åsidosatt vad som krävs av henne enligt anställningsavtalet. Bolaget har därför haft rätt att avskeda henne.

Eftersom det har funnits laga grund för avskedande saknas skäl att pröva om det funnits saklig grund för uppsägning.

Rättegångskostnader m.m.

Eftersom Z.B. förlorat tvisten ska hon ersätta Bolaget för dess rättegångskostnader. Det finns inte skäl att kvitta rättegångskostnaderna. Bolaget har dock inte gjort sannolikt att mervärdesskatten är en kostnad för Bolaget (jfr NJA 2014 s. 318). Z.B. ska därför inte ersätta Bolaget i den del som avser mervärdesskatt. Det begärda beloppet är i övrigt skäligt.

Torbjörn Olsson har begärt ersättning för 92 timmars rättsligt biträde. Tingsrätten bedömer att uppdraget inte skäligen krävt mer än 77 timmars arbete. Torbjörn Olsson ska därför få ersättning för 77 timmars arbete jämte tidsspillan.

DOMSLUT

1. Tingsrätten avslår Z.B:s yrkanden.

2. Z.B. ska ersätta Kropp och själ med omtanke i Helsingborg Aktiebolag för dess rättegångskostnader med 184 900 kr, varav 184 800 kr avser ombudsarvode och 100 kr utlägg. På beloppet utgår ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 29 oktober 2015 tills betalning sker.

3. Ersättning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) till Torbjörn Olsson fastställs till 129 799 kr, varav 100 254 kr avser arbete, 3 585 kr tidsspillan och 25 960 kr mervärdesskatt.