HFD 2011 not 51

Talerätt förelåg inte i fråga om beslut att anta detaljplan / Då sökanden var en villaägarförening som inte uppfyllde kraven på en miljöorganisation enligt Århuskonventionen

Not 51. Ansökan av Villaägarna Haninge-Tyresökretsen och Tyresö Strands Markägarförening om rättsprövning av ett beslut att anta en detaljplan. - Kommunfullmäktige i Tyresö kommun beslutade den 12 augusti 2008 att anta en detaljplan för Strandängarna, etapp 1. Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av nya bostäder. Sedan beslutet överklagats avvisade Länsstyrelsen i Stockholms län vissa av överklagandena och avslog övriga överklaganden. Länsstyrelsens beslut överklagades hos regeringen (Miljödepartementet, 2010-11-04) som avvisade vissa av överklagandena, bl.a. det från Villaägarna Haninge-Tyresökretsen och avslog övriga överklaganden. I avvisningsfrågan anförde regeringen följande. Regeringen prövar först frågan om Villaägarnas Riksförbund Haninge-Tyresökretsen uppfyller de kriterier enligt 13 kap. 6 § plan- och bygglagen, PBL, jämfört med 16 kap. 13 § miljöbalken, MB, som gäller för talerätt för en ideell förening. Enligt 16 kap. 13 § miljöbalken ska en organisation för att få talerätt ha till ändamål att tillvarata naturskydds- och miljöintressen. I förarbetena till miljöbalken konstaterades att det inte bör räcka att föreningen har miljövård inskrivet som en ändamålsbestämmelse i sina stadgar för att ändamålskravet ska vara uppfyllt utan föreningen ska även ha varit verksam för att tillgodose ändamålet (prop. 1997/98:45, del 2, s. 213). I praxis har en villaägareförenings överklagande avvisats trots att de stadgar som var aktuella innehöll ett omnämnande att man skulle tillvarata naturskydds- och miljöskyddsintressen (MÖD 2006:22). Vad Villaägarnas Riksförbund Haninge-Tyresökretsen anfört ger inte stöd för att den uppfyller ändamålskravet. Det har inte heller framkommit att föreningen på annan grund skulle ha rätt att överklaga beslutet. Regeringen finner därför att föreningens överklagande inte ska tas upp till prövning. - I sakfrågan anförde regeringen följande. Regeringen, som finner att ärendet kan avgöras på befintligt underlag, prövar ärendet på talan av Tyresö Strands Markägarförening samt Tyresö Naturskyddsförening. Regeringen har endast att pröva kommunfullmäktiges beslut den 12 augusti 2008 att anta den aktuella detaljplanen och kan därvid enligt 13 kap. 8 § PBL antingen fastställa eller upphäva planbeslutet i dess helhet. Därvid kan konstateras att regeringen inte kan pröva en annan planutformning än den som kommunen antagit. Frågan om folkomröstning prövas inte i detaljplanen. Frågor som rör strandskydd prövas inte i ett planärende. Frågor som rör vilka åtgärder som kan behövas för att undvika olägenheter för omgivningen på grund av buller m.m. under byggtiden får övervägas i samband med planens genomförande. - Beträffande invändningen om att det i ärendet inte upprättats planprogram gör regeringen följande bedömning. Enligt 5 kap. 18 § första stycket PBL ska en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. I förarbetena anges att ett program som huvudregel bör kunna undvaras i de fall detaljplanen är av sådan beskaffenhet att den kan behandlas enligt reglerna för enkelt planförfarande. Det bör i vissa fall vara möjligt att undvara program även om detaljplanen är sådan att det krävs ett ordinärt förfarande. Tanken är här att översiktsplanen ska ersätta programmet. Det kan bli aktuellt om översiktsplanen innehåller sådana riktlinjer för detaljplanearbetet att innebörd och konsekvenser kan utläsas tillräckligt tydligt. I ett sådant fall bör översiktsplanen vara aktuell och detaljplanen ha stöd i översiktsplanen (prop. 1994/95:230 s. 74). - Regeringen konstaterar att syftet med aktuell detaljplan är att uppföra ca 220 lägenheter i området fördelade i fem olika hustyper med tillhörande bostadsgårdar och parkeringar. I planbeskrivningen redovisas att i översiktsplanen från 1998 utpekas området Strandängarna som ett område som är tänkt för någon form av tätare bebyggelse, som ska vara småskalig och att husen ska placeras och utformas med karaktärsdrag från skärgårdsbebyggelse. I den översiktsplan som antogs av kommunen den 17 april 2008 anges att Strandängarna är ett av flera områden som reserverats för tätare bostadsbebyggelse som grupphusbebyggelse eller flerbostadshus av något slag. Strandängarna, detaljplaneetapp 1, omfattar enligt översiktsplanen från 2008 ett bebyggelseområde för flerbostadshus om ca 200 lägenheter fördelade på fem olika hustyper. Regeringen finner att aktuell detaljplan i vissa delar avviker från översiktsplanen från 1998, men att den inte kan anses avvika från intentionerna i den av kommunen 2008 antagna översiktsplanen. Regeringen konstaterar vidare att arbetet med en ny översiktsplan pågick samtidigt som planprocessen avseende aktuell detaljplan och att klagandena därvid haft möjlighet att framföra synpunkter på översiktsplanen. Regeringen finner därmed att förhållandena i ärendet är sådana att det varit möjligt att undvara ett planprogram. - Vad gäller invändningen om brister i miljökonsekvensbeskrivningen finner regeringen att kravet på redovisning av rimliga alternativ som följer av PBL och miljöbalken får anses uppfyllt. Regeringen finner vidare, med hänsyn bl.a. till vad länsstyrelsen anfört, att miljökonsekvensbeskrivningen och övrigt underlag som föreligger i ärendet är tillräckligt för bedömningen av konsekvenserna av detaljplanens genomförande för bl.a. områdets naturvärden och för de närboende. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår bl.a. hur dagvattenhanteringen ska hanteras. Det har i ärendet inte framkommit att denna fråga inte går att lösa. Den slutliga lösningen får prövas i samband med genomförandet av planen. Regeringen finner inte i övrigt att det framkommit att planhandlingarna eller handläggningen i kommunen har sådana brister eller att det i övrigt föreligger sådana omständigheter som innebär att kommunens beslut att anta detaljplanen inte tillkommit i laga ordning. - Regeringen konstaterar att länsstyrelsen i beslut den 27 augusti 2008 inte funnit skäl att pröva kommunens antagandebeslut enligt bestämmelserna i 12 kap. PBL vilket innebär att länsstyrelsen funnit att exploateringen enligt detaljplanen går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning enligt bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB och med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Regeringen finner inte att vad klagandena anfört utgör skäl att frångå länsstyrelsens ställningstagande vad gäller dessa frågor. - Beträffande invändningarna om otydlighet i planbestämmelserna i fråga om exploateringsgraden gör regeringen följande bedömning. Plankartan innehåller bestämmelser om byggnadsarea för varje område med kvartersmark inom planområdet. Byggnadsarean varierar mellan 240 och 1800 kvm per hus. Den totala bruttoarean för kvartersmarken kan, som markägarföreningen anfört, beräknas till mer än 50 000 kvm. I utställningsutlåtandet har kommunen angett att byggrätten och exploateringsgraden är begränsad redan i markanvisningsavtalet och i det till avtalet kopplade kvalitetsprogrammet. För att ytterligare tydliggöra hur stor exploatering som är tillåten har plankartan inför antagandet kompletterats med en bestämmelse som begränsar den totala boarean i området till 22 500 kvm, vilket motsvarar ca 220 lägenheter. - Regeringen konstaterar att det föreligger en skillnad i planbestämmelserna mellan den angivna totala boarean och den boarea som kan beräknas utifrån bruttoarean för varje delområde. Regeringen finner dock att planbestämmelsen om en maximal boarea om 22 500 kvm är tydlig och utgör en bindande bestämmelse om den totala exploateringsgraden inom planområdet. Regeringen finner därför inte skäl att upphäva planen på den grunden att planbestämmelserna är otydliga. - Vid ärendets prövning i övrigt finner regeringen vid en avvägning mellan de allmänna intressen som planen ska tillgodose och Tyresö Strands Markägarförenings och Tyresö Naturskyddsförenings enskilda intressen att planen inte kan anses medföra sådana olägenheter för dem att den inte kan godtas. Vad de anfört om påverkan på områdets naturvärden och grundvattennivån samt om ökad trafik utgör inte skäl att med anledning av deras överklaganden upphäva beslutet att anta planen. Regeringen finner inte heller att vad de anfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. - Villaägarna Haninge-Tyresökretsen och Tyresö Strands Markägarförening ansökte om rättsprövning. Sökandena yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle undanröja regeringens beslut. Tyresö Strands Markägarförening yrkade vidare att Högsta förvaltningsdomstolen skulle, i avvaktan på den slutliga prövningen, bestämma att beslutet tills vidare inte skulle gälla. - Villaägarna Haninge-Tyresökretsen anförde bl.a. följande. Föreningen uppfyller kraven för att utgöra en sådan miljöorganisation som avses i 16 kap. 13 § MB. Enligt stadgarna ska föreningen arbeta med miljöfrågor i samband med villaboende i vid bemärkelse. Vidare har föreningen ett starkt intresse och djupt engagemang i miljöfrågor och har varit verksam i miljöfrågor genom yttranden i flera planärenden i Tyresö. - Högsta förvaltningsdomstolen (2011-05-19, Melin, Dexe, Jermsten, Nymansson, Jäderblom) : Skälen för avgörandet . - - - Enligt 2 § lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en miljöorganisation som avses i 16 kap. 13 § MB ansöka om rättsprövning av sådana tillståndsbeslut av regeringen som omfattas av artikel 9.2 i konventionen den 25 juni 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). - Bestämmelsen i 16 kap. 13 § MB avser organisationer som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, inte är vinstdrivande, har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd. - Villaägarföreningen är inte en sådan miljöorganisation som avses i 16 kap. 13 § MB. Föreningens ansökan om rättsprövning ska därför avvisas. - När det så gäller prövningen av markägarföreningens ansökan gör Högsta förvaltningsdomstolen följande bedömning. Enligt 5 kap. 18 § första stycket PBL ska en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. Enligt förarbetsuttalanden bör ett program som huvudregel kunna undvaras i de fall där detaljplanen är av sådan beskaffenhet att den kan behandlas enligt reglerna om enkelt planförfarande. I vissa fall bör det dock vara möjligt att undvara program, även om förutsättningarna för enkelt planförfarande inte är uppfyllda. Så kan vara fallet om kommunen i en översiktsplan dragit upp sådana riktlinjer för detaljplanearbetet att innebörd och konsekvenser kan utläsas tillräckligt tydligt. För att ett program ska kunna ersättas av en översiktsplan får det också förutsättas att förslaget till detaljplan har stöd i översiktsplanen och att det är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen (prop. 1994/95:230 s. 74 och 117). - Innebörden och konsekvenserna av den nu aktuella detaljplanen får anses med tillräcklig tydlighet ha framgått av de översiktsplaner som kommunfullmäktige antog den 11 juni 1998 samt den 17 april 2008. Avsaknaden av program utgör därför inte grund för att upphäva regeringens beslut. - Enligt 5 kap. 18 § PBL ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen ska möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. - Med hänsyn till den utredning som föreligger om den miljöpåverkan i olika avseenden som ett genomförande av planen kan få, ger vad som framkommit i målet inte vid handen att den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats har sådana brister att den inte kan godtas. - De av sökanden åberopade omständigheterna i övrigt visar inte att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast.- Vid denna utgång förfaller frågan om inhibition. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen avvisar ansökningen från Villaägarna Haninge-Tyresökretsen. - Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (mål nr 710-11, fd 2011-04-14, Sundberg) Samma dag avgjordes mål nr 962-11 avseende rättsprövning på begäran av Tyresö Strands Markägarförening av ett beslut om antagande av detaljplan för Strandängarna i Tyresö kommun, etapp 2. Högsta förvaltningsdomstolen förklarade i det målet att regeringens beslut skulle stå fast.