HFD 2011 not 85

Not 85. Ansökan av M.G. om rättsprövning av ett beslut att anta detaljplan. - Byggnadsnämnden i Uppsala kommun beslutade den 17 december 2009 att anta detaljplan för del av kvarteret Harven (fastigheten Norby 45:8). Syftet med planen var att genom en ändring av planbestämmelserna för den gällande detaljplanen upphäva en bestämmelse om att den aktuella fastigheten inte fick indelas i tomter. - Sedan ägarna till den angränsande fastigheten Norby 45:7 överklagat beslutet upphävdes detta av Länsstyrelsen i Uppsala län i beslut den 23 september 2010. - M.G. överklagade länsstyrelsen beslut. Regeringen (Miljödepartementet, 2011-05-19) avslog överklagandet med följande motivering. Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande. Fastigheten Norby 45:8 omfattas av en detaljplan som vann laga kraft den 19 juli 2002. Genomförandetiden är 15 år från den dag då planen vann laga kraft. Enligt detaljplanen är området avsett för bostadsbebyggelse i ett eller två plan. Minsta tillåtna tomtstorlek är 700 kvadratmeter. Högst en fjärdedel av tomtytan får bebyggas och bostadshusen får inte inrymma mer än en lägenhet, dock kan en mindre del av bostaden avskiljas för generationsboende eller studentrum. Norby 45:8 omfattas också av en tomtindelning (numera fastighetsplan) från 1965. Enligt fastighetsplanen får Norby 45:8 inte delas i flera fastigheter. Aktuell planändring innebär ett tillägg till gällande detaljplan. I tillägget anges under rubriken Administrativa bestämmelser att den tomtindelning för kv. Harven som fastställdes den 28 juni 1965 upphör att gälla för fastigheten Norby 45:8. Ändringen av detaljplanen syftar till att möjliggöra ett genomförande av gällande detaljplan, där minsta tomtstorlek är 700 kvadratmeter, genom att upphäva del av tomtindelningen för kv. Harven. Därmed kan Norby 45:8 delas i två fastigheter, båda avsedda för bostadsändamål. - Enligt 5 kap. 13 § plan- och bygglagen (1987:10, PBL) ska, om detaljplanen ändras eller helt eller delvis upphävs för ett område som omfattas av en fastighetsplan, det framgå av detaljplanen i vilka delar fastighetsplanen enligt 6 kap. 11 § PBL upphör att gälla. I 6 kap. 11 § PBL anges att om detaljplanen ändras och detta medför att fastighetsplanen strider mot detaljplanen, upphör fastighetsplanen att gälla i de delar som den strider mot detaljplanen. Vidare anges att om detaljplanen helt eller delvis upphävs, upphör fastighetsplanen att gälla i de delar som berörs. Enligt 6 kap. 14 § PBL ska bestämmelserna i 3-9, 12 och 13 §§ tillämpas även när fastighetsplanen ändras eller upphävs. Detta innebär att det - utöver de villkor som anges i 10 § - ska gälla samma villkor för ändring eller upphävande av fastighetsplanen som vid upprättande av en ny plan (prop. 1985/86:1 s. 648). - Regeringen konstaterar att kommunen har beslutat om upphävande av gällande fastighetsplan för Norby 45:8 genom en bestämmelse i detaljplanen. Fastighetsplanen strider dock inte mot detaljplanen. Det saknas därmed förutsättningar för att med stöd av 5 kap. 13 § PBL meddela bestämmelser om fastighetsplanen i detaljplanen. Regeringen finner vidare att det i PBL inte finns förutsättningar för att av andra skäl meddela bestämmelser om en fastighetsplan i en detaljplan. Byggnadsnämndens beslut bör enligt regeringens mening upphävas redan på denna grund. - Regeringen konstaterar att länsstyrelsen har tolkat kommunens beslut såsom avseende upphävande av tomtindelningen för Norby 45:8. Regeringen finner, mot bakgrund av bl.a. utformningen av aktuellt tillägg till planbestämmelserna och syftet med planändringen, inte skäl att göra en annan bedömning än länsstyrelsen i detta avseende. - Av 5 kap. 11 § och 6 kap. 10 § första stycket PBL framgår att före utgången av detaljplanens genomförandetid får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen och fastighetsplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. - Regeringen delar länsstyrelsens bedömning att, med beaktande av de förändringar som beslutet att upphäva del av fastighetsplanen för Norby 45:8 medför för de som klagat till länsstyrelsen, beslutet har sådan betydelse för dem att de är att anse som berörda fastighetsägare enligt 6 kap. 10 § första stycket PBL. Det har inte framkommit att det föreligger nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Bestämmelsen i 6 kap. 10 § första stycket PBL utgör därmed hinder mot att upphäva fastighetsplanen före utgången av detaljplanens genomförandetid. Länsstyrelsens beslut att upphäva byggnadsnämndens beslut är därmed riktigt. - M.G. ansökte om rättsprövning och anförde bl.a. följande. Regeringen har gjort en felaktig bedömning av vilka fastighetsägare som är berörda i aktuell bemärkelse. Det är också felaktigt att kommunen inte skulle kunna ändra detaljplanen på det sätt som gjorts. - Högsta förvaltningsdomstolen (2011-10-17, Melin, Almgren, Nord, Ståhl, Jäderblom) : Skälen för avgörandet . - - - Den prövning som ska göras i målet avser bestämmelserna i den numera upphävda plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. - Av 5 kap. 11 § första stycket och 6 kap. 10 § första stycket ÄPBL framgår att före utgången av detaljplanens genomförandetid får, mot berörda fastighetsägares bestridande, detaljplan eller fastighetsplan ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. - - - De bestämmelser som är aktuella i målet fordrar att tillämpande myndigheter gör en bedömning av innebörden av begreppet berörd fastighetsägare. Detta begrepp har tolkats i flera avgöranden (RÅ 1990 ref. 42, RÅ 1995 ref. 78, RÅ 1996 ref. 6, RÅ 1997 not. 201 och RÅ 2002 ref. 65). I avgörandena har framhållits att en ägare av en fastighet kan anses berörd av en planändring även om hans fastighet inte är belägen inom det område som ändringen tar sikte på. Det krävs således inte att fastighetsägaren påverkas direkt, utan i vissa fall kan även indirekt påverkan medföra att en fastighetsägare ska anses vara berörd. Frågan om vilka fastighetsägare som kan anses vara berörda har således i praxis inte kunnat ges något entydigt och allmängiltigt svar, eftersom bedömningens utgångspunkt måste vara de omständigheter som råder i varje enskilt fall. Regeringen kan inte anses ha tillämpat begreppet berörd fastighetsägare på ett sätt som står i strid med regleringen i 5 kap. 11 § första stycket eller 6 kap. 10 § första stycket ÄPBL. Det har i målet inte heller i övrigt kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. - Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att regeringens beslut ska stå fast. - (mål nr 3438-11, fd 201-09-21, Borlid)