HFD 2012 not 41

Not 41. Ansökan av Trioplast AB om rättsprövning av ett beslut om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857). - Energimarknadsinspektionen avslog i beslut den 13 juli 2009 en begäran från Trioplast AB om undantag från kravet på nätkoncession för en starkströmsledning mellan fastigheterna Åtterås 2:49 och Villstad Haghult 1:168 i Gislaveds kommun. Inspektionen hänvisade till 8 § förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857), IKN-förordningen, enligt vilken ett internt nät får byggas och användas utan nätkoncession dels inom området för en industrianläggning, dels mellan delar av ett sådant område vilka skiljs åt endast av en trafikled. Som skäl för beslutet anförde Energimarknadsinspektionen att undantag inte kunde beviljas eftersom ledningen skulle anläggas på en industrianläggning som var förlagd på två egna fastigheter som var åtskilda inte bara av en trafikled utan även av en fastighet som bolaget inte hade rådighet över. - Trioplast AB överklagade inspektionens beslut men regeringen (Näringsdepartementet, 2011-06-30) avslog överklagandet med följande motivering. Enligt 2 kap. 1 § ellagen får en elektrisk starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession) av regeringen. Till byggandet av en ledning räknas även schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen. - Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får enligt 2 kap. 4 § tredje stycket ellagen i det enskilda fallet meddela ett bindande besked om huruvida en eller flera elektriska starkströmsledningar omfattas av undantag från nätkoncession. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen ett sådant bemyndigande i 2 § 3 p. elförordningen (1994:1250). - Med internt nät avses enligt 2 § IKN-förordningen, en eller flera starkströmsledningar som innehavaren använder för överföring av el för sin egen räkning. Enligt 8 § i samma förordning får ett internt nät inom området för en industrianläggning byggas och användas utan nätkoncession. Detsamma gäller mellan delar av ett sådant område, vilka skiljs åt endast av en trafikled. Denna reglering skiljer sig inte från den som fanns i den numera upphävda förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar. - Det har inte framkommit några omständigheter som föranleder någon annan bedömning än den som Energimarknadsinspektionen har gjort i det överklagade beslutet. Överklagandet bör därför avslås. - Trioplast AB ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. Bolaget anförde bl.a. följande. Den av bolaget ägda fastigheten Villstad Haghult 1:168 har genom servitutsavtal rätt att på fastigheten Villstad Haghult 12:2 lägga ned och underhålla ledningar för bl.a. kraftförsörjning. Enligt jordabalken ska den aktuella ledningen betraktas som en del av bolagets fastighet. Genom servitutsavtalet ska således det område som omfattas av avtalet anses tillhöra bolagets fastighet och utgöra en del av bolagets industrianläggning. Bolagets område för industrianläggning är alltså en sammanhållen enhet som skiljs åt endast av en trafikled. Något krav på att bolaget måste bedriva verksamhet på varje del av det område som innefattas i bolagets område för industrianläggning kan inte uppställas. Den nuvarande utformningen av 8 § IKN-förordningen, som anger att det ska vara fråga om nät inom området för en industrianläggning skiljer sig från bestämmelsens tidigare utformning i förordningen om elektriska starkströmsledningar, enligt vilken det skulle vara fråga om starkströmsledningar inom område för industrianläggning. Den gällande lydelsen synes, utan att det har varit avsikten, begränsa bestämmelsens räckvidd till ett område som hör till en viss specifik industrianläggning medan den tidigare lydelsen i stället synes ha syftat till industriområden som sådana. Bedömningen av om ledningar ska vara undantagna från koncessionskravet bör göras utifrån att det är fråga om ett industriområde. - Högsta förvaltningsdomstolen (2012-06-29, Melin, Sandström, Nord, Brickman, Silfverberg) : Skälen för avgörandet . - - - Enligt 2 kap. 1 § ellagen får en elektrisk starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession) av regeringen. Regeringen får enligt 2 kap. 4 § första stycket föreskriva undantag från kravet på nätkoncession. I tredje stycket anges att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten i det enskilda fallet får meddela ett bindande besked om huruvida en eller flera elektriska starkströmsledningar omfattas av föreskrifter om undantag från kravet på nätkoncession. - De undantag som finns från kravet på nätkoncession framgår av IKN-förordningen. Enligt 8 § får ett internt nät inom området för en industrianläggning byggas och användas utan nätkoncession. Detsamma gäller mellan delar av ett sådant område, vilka skiljs åt endast av en trafikled. - De av sökanden åberopade omständigheterna visar inte att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som reglerna om undantag från kravet på nätkoncession medger eller att det vid handläggningen förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Vidare framgår det inte klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att regeringens beslut ska stå fast. - (mål nr 6144-11, fd 2012-05-30, A. Sundberg)