HFD 2012:8

Domskäl

Förvaltningsrätten i Malmö (2010-12-22, ordförande Berg) yttrade: Fråga i målet är om E.H. tillhör personkretsen enligt 1 § 3 LSS och därmed kan vara berättigad till insatsen personlig assistans. Denna personkrets avser personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. - I specialmotiveringen till 1 § 3 LSS (prop. 1992/93:159 s. 169) anges bl.a. följande. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. Behovet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara av insatser enligt denna lag. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. - I intyg den 28 juli 2010 uppger läkaren Kjell G. Nyberg bl.a. följande. E.H. har sedan utskrivningen i februari varit i behov av stöd i dagliga ADL-aktiviteter. Hon klarar inte att sköta sin stomi själv och behöver hjälp med nedre toalett. Hon har kraftigt försämrat närminne och har svårighet att finna orden. Kan inte handla eller laga mat. Hon kan gå korta sträckor inomhus utan stöd och går med käpp eller rollator utomhus, men vågar inte gå på egen hand på grund av rädsla för att falla. E.H:s besvär har varit väsentligen oförändrade sedan utskrivningen varför han bedömer att aktuella funktionshinder kommer att vara varaktiga. - Av ADL-bedömning, utförd av arbetsterapeut, framgår bl.a. följande. E.H. behöver hjälp med att sköta sin stomi. Vid på- och avklädning behöver hon hjälp med strumpor, byxor och skor, samt med att ta fram kläder. Angående personlig hygien behöver hon hjälp med att kliva på och av badbrädan, men hon tvättar sig självständigt. Hon behöver hjälp med pedikyr. Angående matlagning brer hon någon smörgås ibland, men kognitiva svårigheter gör att hon inte klarar den sammansatta aktiviteten att tillaga varm mat. Hennes problem med tidsuppfattning gör att maken även måste påminna henne om när hon ska äta. Hon följer med maken och handlar i närliggande affär. Hon behöver hjälp med städning och tvätt. Har efter stroke fått nedsatt kognitiv förmåga, vilket påverkat hennes tidsuppfattning, minnesförmåga, problemlösnings- och planeringsförmåga negativt. Är även förlångsammad och fastnar ibland i sina rörelser. - Vid vård och omsorgsnämndens hembesök framkom bl.a. följande. Maken hjälper E.H. med tabletter sex gånger per dag, samt med annan medicinering vid behov. Hon kan själv gå på toaletten, men behöver hjälp med att byta sin stomipåse 2-3 gånger per dag. På morgonen klarar hon att tvätta sig och klä sig på övre delen av kroppen självständigt, förutom med behån som hon behöver hjälp med. Hon behöver hjälp med strumpor och byxor, samt nedre hygien. Maken gör frukost, lunch och kvällsmat. Hon äter själv men stannar ibland upp och behöver hjälp med att komma igång igen. På kvällen klarar hon själv att klä av sig, tvätta sig och gå och lägga sig. Maken sköter hushållssysslor såsom matlagning, städning och tvätt. Hon brukar hjälpa till med att damma och plocka undan småsaker, samt följer med maken vid inköp. Hon går utan hjälpmedel i lägenheten. Hon använder rollator eller käpp utomhus, samt håller i maken. - Förvaltningsrätten gör följande bedömning. - Det är ostridigt att E.H. har ett varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som väsentligt påverkar hennes vardag. Vad gäller hennes svårigheter att klara den dagliga livsföringen på egen hand framgår att hon i viss utsträckning behöver hjälp, bl.a. till följd av sin nedsatta kognitiva förmåga. Vid en samlad bedömning ger utredningen dock inte stöd för att svårigheterna är av sådan omfattning att de förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service i den mening som avses i 1 § 3 LSS. E.H. omfattas därför inte av personkretsen i LSS och har därmed inte rätt till personlig assistans enligt 9 § 2 LSS. - Överklagandet ska därför avslås. - Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

Domskäl

Kammarrätten i Göteborg (2011-06-09, Nyström, Falkendal, Malmborg, referent) yttrade: För att en person ska kunna vara berättigad till insatser enligt 7 och 9 §§ LSS, exempelvis personlig assistent, krävs att personen tillhör någon av personkretsarna i 1 § LSS. Det rör sig således om en bedömning i två steg, vilket kan medföra att även om en persons funktionshinder och hjälpbehov bedöms vara av det kvalificerade slag som krävs för att tillhöra personkretsen enligt 1 § 3 behöver inte hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven vara så omfattande att personen i fråga är berättigad till insatsen personlig assistans. En funktionshindrad person som tillhör personkretsen men inte bedöms vara berättigad till personlig assistans kan däremot vara berättigad till andra insatser, som t.ex. ledsagning och korttidsvistelse utanför det egna hemmet (jfr RÅ 2009 ref. 57). - I målet är ostridigt att E.H. har ett varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som väsentligen påverkar hennes vardag. För att hon ska anses tillhöra personkretsen i 1 § 3 LSS krävs att alla rekvisiten i lagrummet är uppfyllda, vilket innebär att funktionshindret också ska bedömas vara stort och medföra betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Vad som avses härmed är, enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 169), att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Behovet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara insatser enligt LSS. I begreppet omfattande behov av stöd och service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Det innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. - Av utredningen i målet framgår att E.H. är stomiopererad. Hon har drabbats av ett flertal blodproppar i hjärnan, vilket har medfört en nedsatt kognitiv förmåga. Hon har kraftigt försämrat närminne och enklare afasi, vilket gör att hon har ett visst behov av hjälp med kommunikation exempelvis vid kontakter med sjukvården. Hennes hjälpbehov avseende de grundläggande behoven består härutöver främst i att tömma stomipåsen samt vid behov byta stomiplattan, hjälp med nedre hygien och av- och påklädning på underkroppen. E.H. har åberopat att Försäkringskassan ansett henne tillhöra personkretsen enligt LSS samt hänvisat till Försäkringskassans tidsbedömning, enligt vilken hjälpbehovet för de grundläggande behoven uppgår till en timme och 15 minuter per dag för hygien/toalettbestyr (stomi) och av- och påklädning samt en timme per vecka avseende kommunikation, dvs. totalt nio timmar och 45 minuter per vecka. Nämnden har inte invänt mot Försäkringskassans tidsbedömning. Även om E.H. klarar en del av de grundläggande behoven på egen hand och med stöttning av maken framgår det enligt kammarrättens mening att hon till följd av sitt funktionshinder har ett dagligt behov av upprepat stöd för hjälpbehov av kvalificerat slag. - Sammantaget gör kammarrätten bedömningen att E.H. har ett stort och varaktigt funktionshinder, som medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Hon tillhör därför personkretsen i 1 § 3 LSS. Enligt kammarrättens mening synes hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven vara av den art att hon, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, är berättigad till personlig assistans. Det ankommer dock i första hand på nämnden att pröva om E.H. har rätt till insatsen och i så fall också i vilken omfattning. Förvaltningsrättens dom och nämndens beslut ska därför upphävas och målet visas åter till nämnden för fortsatt handläggning. - Kammarrätten beslutar med ändring av förvaltningsrättens dom att E.H. tillhör personkretsen enligt 1 § 3 LSS. Målet visas åter till Socialnämnden i Trelleborgs kommun för fortsatt handläggning.

Domskäl

Högsta förvaltningsdomstolen (2012-02-10, Billum, Dexe, Jermsten, Saldén Enérus, Nymansson) yttrade: Skälen för avgörandet.

I 1 § LSS anges vilka personer som omfattas av lagen, den s.k. personkretsen. Dit hör (punkten 3) personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder (än som anges i punkterna 1 och 2) som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Personer som på grund av funktionshinder möter svårigheter i sin livsföring men som inte hör till personkretsen enligt LSS har rätt att få sina behov prövade enligt annan lagstiftning, bl.a. socialtjänstlagen.

Av 7 § LSS framgår att personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte tillgodoses på annat sätt.

Det rör sig alltså om två olika prövningar. En funktionshindrad person kan omfattas av 1 § 3 LSS utan att för den skull uppfylla förutsättningarna för t.ex. insatsen personlig assistans medan däremot rätt till andra insatser enligt LSS kan föreligga, t.ex. i form av ledsagarservice eller korttidsvistelse utanför hemmet (RÅ 2009 ref. 57).

För att en persons funktionshinder och hjälpbehov ska anses vara av det kvalificerade slag som krävs för att hon eller han ska höra till personkretsen enligt 1 § 3 LSS krävs att alla angivna rekvisit enligt paragrafen är uppfyllda (RÅ 1999 ref. 54). Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig eftersom de påverkar varandra (prop. 1992/93:159 s. 168).

Av förarbetena framgår vidare bl.a. följande. Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Kravet på funktionshindrens storlek innebär att de ska ha en sådan karaktär eller omfattning att de starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i bl.a. boendet eller för att förflytta sig, meddela sig med andra eller ta emot information. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller att förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, förflyttning m.m. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer (prop. 1992/93:159 s. 55 och 168 f.).

Högsta förvaltningsdomstolen fann i det ovan anmärkta rättsfallet RÅ 1999 ref. 54 att en 81-årig man med grav synskada hade ett sådant stort och varaktigt funktionshinder som avses i 1 § 3 LSS men att funktionshindret inte förorsakade sådana betydande svårigheter i hans dagliga livsföring som förutsätts i bestämmelsen. Det därmed sammanhängande behovet av stöd och service ansågs inte heller omfattande. Mannen hörde därför inte till lagens personkrets (jfr RÅ 2001 ref. 33).

Vad beträffar frågan om E.H. hör till personkretsen enligt 1 § 3 LSS noterar Högsta förvaltningsdomstolen inledningsvis att det är klarlagt att hennes funktionshinder är varaktiga och inte beror på normalt åldrande. Frågan är därmed om de övriga rekvisiten i paragrafen är uppfyllda, dvs. om funktionshindren är stora och om de förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. I ett fall som det nu aktuella, där det är fråga om flera olika funktionshinder, bör en sammantagen bedömning göras vid den prövningen.

Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. E.H. är stomiopererad och har diabetes. Hon har drabbats av blodpropp i hjärnan vid ett par tillfällen vilket medfört att hennes kognitiva förmåga är nedsatt - kraftigt försämrat närminne och enklare afasi - samt att hon är stel i kroppen. E.H:s funktionshinder innebär att hon behöver hjälp vid nedre hygien och påklädning av nedre delen av kroppen samt hjälp med att byta stomipåse och stomiplattan. Hon behöver också hjälp med pedikyr, inköp av dagligvaror, matlagning och städning. Hon kan själv klä sig på övre delen av kroppen och kan duscha själv om hon får hjälp upp och ned från badbrädan. Hon klarar toalettbesök på egen hand och hon klarar att äta själv. Hon går utan hjälpmedel i bostaden. Utomhus går hon med käpp eller rullator men - av rädsla för att falla - inte på egen hand.

E.H. behöver i viss utsträckning hjälp för att klara den dagliga livsföringen och hennes funktionshinder är varaktiga och beror uppenbart inte på normalt åldrande. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan hennes funktionshinder emellertid inte anses vara så stora och förorsaka sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service som förutsätts för att hon ska höra till personkretsen enligt 1 § 3 LSS. E.H. uppfyller således inte samtliga de krav som krävs för att hon ska omfattas av personkretsen enligt LSS. Överklagandet ska därför bifallas.

Domslut

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens dom och fastställer det slut som förvaltningsrättens dom innehåller.

Föredraget 2012-01-11, föredragande Königsson, målnummer 4440-11