MIG 2008:24

För att uppehållstillstånd skall kunna beviljas för egna företagare måste för det första sökandens företagsplaner vara realistiska, vilket bland annat betyder att utlänningen måste ha en reell förmåga att driva den aktuella verksamheten. För att företagsplanerna ska anses som realistiska måste sökanden inte bara visa att han eller hon kan försörja sig på inkomsterna från näringsverksamheten. Sökanden måste även visa att han eller hon har ett verkligt och bestämmande inflytande över företagets verksamhet. För det andra måste sökandens försörjning vara tryggad och det krävs härvid att utlänningen visar att han eller hon redan vid ankomsten till Sverige har egna medel att leva av under i vart fall det första året.

I (UM1349-07)

A ansökte om uppehållstillstånd i Sverige för verksamhet som egen företagare och åberopade härvid att han äger 95 procent av ett handelsbolag som bedriver kioskverksamhet i Stockholm.

Migrationsverket fann i sitt beslut den 1 mars 2006 anledning att ifrågasätta A:s företagsplaner och konstaterade bl.a. att A vid prövningen var 55 år gammal och pensionär i sitt hemland samt att han saknade dokumenterade kunskaper i svenska språket. Verket fann det inte realistiskt att tro att A inom överskådlig tid skulle kunna ta det fulla ansvaret för kund- och leverantörskontakter och administration av en kioskrörelse i Sverige och avslog därför hans ansökan om uppehållstillstånd.

A överklagade Migrationsverkets beslut och anförde i huvudsak följande. Den företagsekonomiska bedömningen ger vid handen att hans företagsplaner är seriösa. Han har nedlagt avsevärt med tid, kraft och pengar inför planeringen av företaget. Inkomståret 2004 åsattes han en taxerad förvärvsinkomst om 273 000 kronor. Det faktum att han betalar en stor summa skatt i Sverige för inkomsterna av verksamheten talar för att han har seriösa avsikter. Han har överfört sammanlagt 1,7 miljoner kronor av sin förmögenhet till Sverige. Hans fleråriga erfarenhet av liknande verksamhet i hemlandet har tidigare styrkts genom ingivet näringstillstånd utfärdat av kommunen i Syrien. Hans pension härrör från hans lärarkarriär och dras inte in om han bedriver näringsverksamhet. Han är 55 år gammal och kan i sin fulla kraft arbeta i minst ytterligare ett decennium. Hans ålder är i sammanhanget snarare till fördel från erfarenhetssynpunkt och det bör betonas att han med sin goda utbildning inte haft svårt att tillgodogöra sig kunskaper i svenska språket. Oavsett dessa kunskaper är Migrationsverkets ifrågasättande hållning beträffande hans förmåga att inom överskådlig tid bedriva kioskverksamhet mycket anmärkningsvärd. Hans dotter kommer att introducera honom snabbt i verksamheten och det kommer inte att dröja länge innan han kommunicerar obehindrat. Egna företagare måste rimligen ges en chans att såväl språkligt som socialt komma in i det svenska samhället. Migrationsverkets ifrågasättande utifrån hans ålder, pensionsinkomster och språkkunskaper rimmar illa med förarbetsuttalandena om den generösa anda som bör råda vid prövningen av ansökningar från egna företagare. Avgörandet i målet är av mycket stor betydelse för honom och hans familj både ekonomiskt och socialt. Han har investerat ett ansenligt kapital i verksamheten och har för avsikt att utöka den och bygga en framtid för sig och sin familj i Sverige. - Till styrkande av vad han anfört har A gett in bl.a. följande: taxeringsbeslut, beslut om näringstillstånd och två utbildningsintyg.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2007-04-13, ordföranden Hedberg samt tre nämndemän), avslog överklagandet och anförde bl.a. följande. Enligt 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Denna bestämmelse motsvarar delar av 2 kap. 4 § första stycket 6 i 1989 års utlänningslag. Äldre förarbetsuttalanden gäller alltjämt beträffande förutsättningarna för att bevilja uppehållstillstånd på denna grund (se prop. 2004/05:170 s. 279). I prop. 1983/84:144 s. 79 anges bl.a. följande om praxis angående egna företagare. "När det gäller egna företagare krävs enligt praxis bl.a. att företagsplanerna skall vara realistiska och att sökanden skall kunna visa att han har försörjning för minst ett år framåt. Efter två år godtas han i regel som invandrare, om han under denna tid har visat att han har kunnat försörja sig som egen företagare". I propositionen redovisas uttalanden av Invandrarpolitiska kommittén. Kommittén förordade en bibehållen praxis och anförde bl.a. att det i tillståndsärendet görs en strikt prövning med kontroll av att sökanden har tillgång till uppgivet kapital, att tillstånd föreligger från Riksbanken att införa detta kapital samt att verksamhetsplanerna är realistiska (prop. s. 80). Föredragande statsrådet uttalade i propositionen att prövning av ansökningar om uppehållstillstånd från egna företagare, såsom dittills skett, bör ske i generös anda. Som utgångspunkt ansågs en tryggad försörjning gälla. Enligt statsrådets mening borde de i huvudsak välavvägda principerna som utbildats i praxis alltjämt gälla, med de modifikationer som föreslagits av kommittén och föredraganden själv (prop. s. 82). - Kravet på vad det innebär att försörjningen skall vara ordnad finns inte närmare beskrivet. Utlänningsnämnden har i sin praxis uttalat att kravet på att försörjningen skall vara ordnad knappast kan ges någon annan innebörd än att personen själv skall kunna tillgodose sina behov, det vill säga att personen har tillräckliga medel för sina levnadskostnader utan bistånd av någon annan. Vidare är det rimligt att kravet inte ställs för högt men ändå inte lägre än att det blir säkerställt att personen får en skälig levnadsnivå. Utgångspunkten bör därför vara att personen har egna medel för sin försörjning som överstiger vad han eller hon hade varit berättigad att få i försörjningsstöd enligt riksnormen enligt socialtjänstlagen (2001:453). Riksnormen enligt socialtjänstlagen omfattar inte kostnaden för boende varför personen även måste ha tillräckliga medel för att täcka kostnaden för boende i Sverige (Vägledande beslut, UN 453-04 och 454-04). - Migrationsdomstolens bedömning - Frågan i målet är om A:s företagsplaner är realistiska och om han har kunnat visa att han har sin försörjning ordnad för minst ett år framåt. - A har uppgett att han skall driva en kioskrörelse. Företaget är representant för svenska spel, ATG och har också postservice. Han skall vara ekonomiskt styrande i företaget. Han skall ha direktkontakt med både kunder och leverantörer. A saknar dokumenterade kunskaper i svenska språket. Mot bakgrund av utredningen i målet finner migrationsdomstolen att det inte visats att A:s uppgivna arbetsinsatser i företaget är reellt genomförbara eller att hans personliga inflytande över den verksamhet han avser att utveckla i Sverige kan anses vara av avgörande betydelse för företaget. Migrationsdomstolen finner efter en samlad bedömning att A:s företagsplaner inte är realistiska. Han har inte heller kunnat visa att han har sin försörjning ordnad på ett sådant sätt att han bör beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Förutsättningarna är således inte uppfyllda för att A skall kunna medges uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen. Inte heller i övrigt finns någon grund att bevilja uppehållstillstånd. Överklagandet skall därför avslås.

A överklagade migrationsdomstolens dom och anförde bl.a. följande. Att migrationsdomstolen ifrågasätter att han skulle kunna bedriva kioskverksamhet rimmar illa med departementschefens uttalande i prop. 1983/84:144 s. 82 att prövningen av ansökningar från egna företagare bör ske i en generös anda. Därtill kommer att det vid ett bifall blir fråga om en uppskjuten invandringsprövning med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om ett år.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2008-05-28, Ekman, Brege Gefvert och Berselius, referent), yttrade: Enligt 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen (2005:716) får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning.

Enligt uttalande i prop. 2004/05:170 s. 279 avser bestämmelsen bl.a. egna företagare och en hänvisning görs till prop. 1983/84:144. I sistnämnda arbete sägs om den då gällande ordningen att det för uppehållstillstånd som egen företagare krävs bl.a. att företagsplanerna är realistiska och att sökanden kan visa att han har sin försörjning tryggad för minst ett år framåt. Om prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd från egna företagare sägs att den, såsom också dittills skett, bör ske i en generös anda och att en ordning med uppskjuten invandringsprövning är nödvändig. Vidare sägs att några riktlinjer för den aktuella typen av invandring inte har antagits av statsmakterna utan att gällande principer har utvecklats i praxis, att dessa principer alltfort bör gälla samt att den utveckling och förändring av riktlinjerna som kan behöva ske bör utformas av praxis (a.a. s. 78 ff.).

Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning.

Inledningsvis konstateras att såväl vägledande förarbetsuttalanden som praxis rörande uppehållstillstånd för egna företagare är sparsamt förekommande och därtill mestadels av äldre datum. Två grundläggande krav som en sökande har att uppfylla kan ändå med tydlighet urskiljas. För det första ska sökandens företagsplaner vara realistiska. För det andra ska sökandens försörjning vara tryggad. Båda dessa krav bör ges fortsatt giltighet.

Uppehållstillstånd för utländska egna företagare har i hittillsvarande praxis beviljats med uppskjuten invandringsprövning. Detta innebär att utlänningen beviljas upprepade tidsbegränsade uppehållstillstånd för en prövoperiod om vanligtvis två år, under vilken tid utlänningen har att visa att han kan försörja sig på inkomsterna från företaget. Om utlänningen under prövoperioden visar att försörjningsförmåga genom företaget föreligger och kan förväntas fortsätta föreligga, kan han eller hon därefter beviljas permanent uppehållstillstånd, eftersom försörjningen då kan anses ordnad (jfr 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen).

Migrationsöverdomstolen finner att systemet med uppskjuten invandringsprövning normalt bör tillämpas även fortsättningsvis.

Uttalandet i förarbetena till tidigare lydelse av utlänningslagen, att prövningen av ansökningar från egna företagare och fria yrkesutövare - såsom dittills skett - bör ske i generös anda, motiverades med att en sådan bosättning får ses som ett led i ett internationellt utbyte. Det anges särskilt att det är angeläget att Sverige deltar i det kulturutbyte som gäller för kulturellt verksamma fria yrkesutövare (prop. 1983/84:144 s. 82). I propositionen görs en hänvisning till uttalanden från Invandrarpolitiska kommittén (IPOK). I IPOK:s delbetänkande Invandringspolitiken, Förslag (SOU 1983:29) sägs bl.a. följande vad gäller uppehållstillstånd för personer med försörjningen tryggad på annat sätt än genom verksamhet som kräver arbetstillstånd (a.a. s. 158): ”Till rubricerade kategori har vi hänfört personer med försörjningen tryggad genom pension eller eljest med egna medel, egna företagare och fria yrkesutövare / - - - /. Gemensamt för dem alla är att de kan sägas utgöra led i en form av internationellt utbyte, svenska pensionärer bosätter sig efter pensioneringen utomlands och svenska medborgare ger sig ut som egna företagare och fria yrkesutövare. Vår översikt av invandringspolitiken i ett antal invandringsländer - redovisad i kapitel 16 i bakgrundsbetänkandet - visar att detta är möjligt i de flesta av dessa länder. Att det rör sig om en form av internationellt utbyte måste enligt vår mening beaktas, när praxis i Sverige utformas, så att de svenska reglerna inte avsevärt skiljer sig från dem i andra jämförbara länder.”

Av IPOK:s delbetänkande Invandringspolitiken, Bakgrund (SOU 1982:49) framgår att de länder som avses i ovanstående uttalande är Danmark, Norge, Frankrike, Holland, Storbritannien, dåvarande Västtyskland, Australien, Kanada och USA (a.a. s. 283 ff.).

Migrationsöverdomstolen finner mot redovisade bakgrund att uttalandet om generös anda inte kan tillmätas någon tyngd vid prövningen av ett mål som det förhandenvarande.

Av kravet på realistiska företagsplaner följer att utlänningen måste ha en reell förmåga att driva den aktuella verksamheten. Det måste härvid anses som grundläggande att inga tveksamheter föreligger vad gäller tillgång till kapital för etablering eller köp av företaget. För att företagsplanerna ska anses som realistiska måste sökanden inte bara visa att han eller hon kan försörja sig på inkomsterna från näringsverksamheten. Sökanden måste även visa att han eller hon har ett verkligt och bestämmande inflytande över företagets verksamhet. Det bör därmed ställas som krav att ägandet av företaget uppgår till normalt minst 50 procent och att utlänningen är ekonomiskt verksam i bolaget genom en ledningsfunktion och/eller att han eller hon tillför kompetens som är nödvändig för bolagets överlevnad eller expansion (jfr SOU 2006:87 s. 186 f.).

Kravet på tryggad försörjning har i hittillsvarande praxis tagit sikte på prövoperioden i de fall ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats. Migrationsöverdomstolen finner att det är rimligt att kräva att utlänningen visar att han eller hon redan vid ankomsten till Sverige har egna medel att leva av under i vart fall det första året.

Det får givetvis inte heller råda någon tveksamhet om att syftet med ansökan är att faktiskt bedriva företag i Sverige och inte endast utgör ett försök att kringgå andra invandringsbestämmelser.

A har uppgivit bl.a. följande. Han äger 95 procent av handelsbolaget L som driver kioskrörelse i Söderhallarna i Stockholm. Han ska vara ekonomiskt styrande och sköta leverantörskontakter. Hans dotter kommer att introducera honom i verksamheten. Bolaget ska ha en anställd med arbetstid vardagar kl. 10-19. Själv ska han arbeta i kiosken lördagar och söndagar kl. 10-16. Han har lärt sig svenska med hjälp av böcker, CD och Internet.

Migrationsöverdomstolen konstaterar att A:s tänkta verksamhet medför omfattande kontakter med leverantörer och kunder och att höga krav på kunskaper i svenska språket därför måste ställas. A har uppgivit att han lärt sig svenska med hjälp av böcker, CD och Internet men har inte styrkt att han besitter några kunskaper i svenska. Han har inte heller någon branschvana och har inte visat att han kommer att ha en ledningsfunktion eller tillföra för företaget nödvändig kompetens. Migrationsöverdomstolen finner mot bakgrund av det anförda att A måste anses sakna förmåga att driva den aktuella verksamheten och att hans företagsplaner därmed inte kan anses realistiska.

Redan på denna grund kan uppehållstillstånd inte beviljas enligt 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen.

Migrationsöverdomstolens domslut. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.

II (UM1773-07)

B ansökte om uppehållstillstånd i Sverige för att verka som egen företagare. Till stöd för ansökan åberopade B att han äger 50 procent av aktiebolaget O vars verksamhet utgörs av import, export och försäljning.

Migrationsverket fann i beslut den 31 januari 2006 sammanfattningsvis att B saknade såväl erfarenhet av att driva eget företag som branscherfarenhet och att B inte gjort sannolikt att han skulle ta kontroll över företaget O, vars lönsamhet verket ansåg tveksam. Verket avslog därför B:s ansökan om uppehållstillstånd.

B överklagade beslutet och anförde i huvudsak följande. Han är en mycket erfaren och ”business minded” person som kan både den ekonomiska och den säljande delen av affärsverksamheten lika bra. Han har stor erfarenhet av arbete med ekonomi och administration och han är bra på språk. När han var 17-18 år tog han tillsammans med sin bror över tre butiker i Pakistan efter sin far. Han drev butikerna fram tills han flyttade till Saudiarabien. Han håller nu på att sälja sin andel i dessa butiker. I Pakistan arbetade han dessutom deltid under två år med försäljning och marknadsföring på ett klädtillverkningsföretag, P. Han har fortsatt kontakt med detta företag genom sitt nuvarande deltidsarbete på ett företag som importerar och säljer kläder. En stor del av de varor som levereras till Sverige från företaget P liknar dem som han handlar med i Saudiarabien. Aktiebolaget O är relativt nystartat. Framtidsutsikterna för bolaget förefaller goda. Grossist- och butiksförsäljningen förväntas öka särskilt när den nya butiken har öppnat. Enligt upprättad resultatbudget förväntas nettoomsättningen och resultatet öka stadigt och han kommer därför att kunna försörja sig på sin lön. Han har dessutom 100 000 kr innestående på ett bankkonto som är öronmärkta för hans försörjning under sitt första år i Sverige. Han är vidare numera ägare till samtliga aktier i bolaget.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. Det budgeterade resultatet kan inte läggas till grund för en omvärdering av företagets möjligheter att tillgodose B:s försörjning. Det har inte ingivits något material som rent faktiskt visar hur företagets utveckling för närvarande ser ut. De åtgärder som skall vidtas i företaget, inklusive en planerad utvidgning av verksamheten, kan inte heller antas förbättra företagets förmåga att utge lön, som enligt B avser ett årsbelopp om 216 000 kr exklusive sociala kostnader. Företaget har inte kunnat nå de mål som uppställts i den budget som B tidigare åberopat som stöd för sin talan.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2007-05-10, Benson), avslog överklagandet och anförde i huvudsak följande. Enligt 5 kap. 5 § andra stycket UtlL får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Denna bestämmelse avser främst bl.a. egna företagare. Äldre förarbetsuttalanden gäller alltjämt beträffande förutsättningarna för att bevilja uppehållstillstånd på denna grund (jfr prop. 2004/05:170 s. 279). Av de äldre förarbetsuttalandena framgår bl.a. följande. När det gäller egna företagare krävs enligt praxis bl.a. att företagsplanerna skall vara realistiska och att sökanden skall kunna visa att han har försörjning för minst ett år framåt (prop. 1983/84:144 s. 79). Liksom hittills bör prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd från egna företagare och fria yrkesutövare ske i en generös anda. En sådan bosättning får ses som ett led i ett internationellt utbyte. Självfallet gäller som utgångspunkt att försörjningen är tryggad. Det är nödvändigt att behålla en ordning med uppskjuten invandringsprövning i dessa fall. De i huvudsak välavvägda principer för denna invandring som utbildats i praxis bör alltfort gälla (a prop. s. 82). - Migrationsdomstolens bedömning - En förutsättning för att en egen företagare skall kunna beviljas uppehållstillstånd är att han eller hon kan visa att försörjningen är tryggad för minst ett år framåt. Av handlingarna i målet framgår att B är ägare till aktiebolaget O. Migrationsdomstolen finner inledningsvis att detta bolag, såsom Migrationsverket konstaterat i sitt beslut, har haft en tveksam utveckling. Enligt de årsredovisningar som ingivits i ärendet har resultatet varit relativt svagt. Det första året (räkenskapsåret den 6 november 2001 till den 30 april 2003) visade en förlust om 49 218 kr, det andra året (den 1 maj 2003 till den 30 april 2004) visade en vinst om 43 254 kr, det tredje året (den 1 maj 2004 till den 30 april 2005) visade en vinst om 7 825 kr och det fjärde året (den 1 maj 2005 till den 30 april 2006) visade en vinst om 36 276 kr. B har uppgivit att han skall ta ut en lön motsvarande 18 000 kr per månad, d.v.s. sammanlagt 216 000 kr per år exklusive sociala avgifter. Migrationsdomstolen konstaterar att denna summa är mer än dubbelt så stor som den lönekostnad bolaget hade under räkenskapsåret den 1 maj 2005 till den 30 april 2006. Av en ingiven resultatbudget förväntas visserligen nettoomsättningen och resultatet öka de kommande åren. Där anges även att för 2005/2006 förväntas 50 000 kr utgöra lön och styrelsearvode till B. Migrationsdomstolen konstaterar emellertid att denna summa inte överensstämmer med den summa om 216 000 kr som B uppgett att han skall erhålla i lön per år. Vidare konstaterar Migrationsdomstolen att resultatet för 2005/2006 i budgeten uppskattades bli 214 000 kr, vilket är betydligt mer än vad det verkliga resultatet för nämnda period uppgick till. Migrationsdomstolen finner därför att den upprättade budgeten inte med tillräcklig säkerhet kan visa att B:s försörjning genom lön från företaget är tryggad. B har i sin överklagan uppgivit att han har 256 000 kr på ett konto som skall trygga hans försörjning i Sverige under det första året. I en senare skrivelse har han uppgett att 100 000 kr är öronmärkta för hans försörjning. B har dock inte inkommit med något kontoutdrag som visar att han har dessa pengar på ett eget konto. Av handlingarna framgår i stället att B har pengarna på en annan persons konto. Migrationsdomstolen finner att B inte visat att han har dessa medel till sitt eget förfogande eller att pengarna är avsatta särskilt för att trygga hans försörjning. Vid en sammantagen bedömning finner migrationsdomstolen att B inte har visat att det föreligger omständigheter som innebär att han kan beviljas uppehållstillstånd som egen företagare med stöd av 5 kap. 5 § andra stycket UtlL. Andra skäl att bevilja uppehållstillstånd finns inte.

B överklagade migrationsdomstolens dom och anförde i huvudsak följande. Migrationsdomstolen har inte tagit hänsyn till att han på grund av sin nuvarande bosättning i Saudiarabien inte kan öppna bankkonto i eget namn i Sverige. Även om pengarna står i annans namn anser han att de är hans och han har full disposition över dem. Aktiebolaget O har idag tre butiker som kommer att öka omsättningen. Vid en företagsekonomisk värdering bör det konstateras att verksamheten är relativt nystartad, vilket förklarar att lönsamheten ännu inte varit så hög. Företagsplanerna är dock seriösa och realistiska och den förväntade lönsamheten är därmed tillfredsställande. Han har utnyttjat en option att köpa 50 procent av aktierna i aktiebolaget R, vars verksamhet är handel med konfektion och accessoarer m.m. med rockmotiv. Bolaget etablerades i början av 1990-talet och har butik i Stockholm och Västerås samt bedriver handel på Internet. Aktiebolaget R är ett välkänt bolag inom branschen. Omsättningen för år 2006 uppgick till 9 miljoner kr. Han kommer även att ha möjlighet att arbeta för aktiebolaget R och hans affärssinne och kunskaper samt kontakter kommer att komma till mycket stor nytta i bolaget. Han har den akademiska bakgrunden och den praktiska erfarenheten av försäljning såväl i grossist- som detaljistledet samt den erfarenhet av ekonomiskt arbete och administration som krävs för att bolagen ska nå bättre resultat. Vidare har han upparbetade kontakter med aktiebolaget O:s stora leverantör i Pakistan och hans affärskunnande, språkkunskaper och branscherfarenhet är mycket viktiga. Han äger 500 aktier i aktiebolaget R och aktierna har förvärvats till lika delar från K och I, vilket framgår av aktiebok och köpeavtal, som inges. Bolaget har en fortsatt positiv utveckling med en beräknad omsättningsökning om 15-20 procent under 2008 samt med bättre marginaler. Bolaget har startat ytterligare en webhandelssida för att öka Internethandeln. - B gav in och åberopade överlåtelseavtal, årsredovisning (ett exemplar med revisorspåteckning) och budget för aktiebolaget R för år 2006 samt årsredovisning för räkenskapsåret 2007, skuldebrev, aktiebok och revisionsberättelse. Dessutom gavs in handlingar från I med rubriken Intyg, i vilka anges att medel på I:s konto egentligen tillhör B, samt skattedeklaration.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Ingivna intyg från I kan inte anses visa att B har åberopade medel till sitt eget förfogande eller att medlen är avsatta särskilt för att trygga hans försörjning. B har alltjämt medlen på en annan persons konto och han kan inte anses ha visat att han har egna medel för att klara sin försörjning under första året i Sverige. Två likalydande exemplar av köpeavtal avseende aktiebolaget R har ingivits. Det är oklart huruvida det är två kopior av samma avtal eller av två avtal och därmed är det oklart om 250 eller 500 aktier överlåtits av K till B. Av årsredovisning för 2006 framgår att K vid tiden för årsstämman 2007, vars datum inte angivits, ägde endast 250 aktier. Enligt avtalet skulle köpeskilling erläggas senast den 30 juli 2007 men någon handling till styrkande av att så skett har inte ingivits, inte heller utdrag ur bolagets aktiebok. Revisionsberättelsen för år 2005 är oren och revisorn har inte kunnat uttala sig om huruvida årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Årsredovisningen för 2006 saknar revisorspåteckning och revisionsberättelse för detta räkenskapsår saknas. Omständigheterna visar att bolagets styrelse har åsidosatt elementära skyldigheter för företagare och bolag i Sverige. Det budgeterade resultatet kan inte utan vidare läggas till grund för en bedömning av företagets möjligheter att tillgodose B:s försörjning. Inget material har ingivits som rent faktiskt visar hur företagets utveckling för närvarande ser ut. I budgeten redovisas ett resultat på 782 000 kr efter finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt. Skatt på resultatet synes emellertid inte ha dragits av i sammanställningen. Av ingiven kopia av bolagets skattedeklaration för taxeringsår 2007 framgår att omsättningen var drygt 11 miljoner kr. Detta ger dock inte en bild av resultatet, då uppgifter saknas om bolagets kostnader. B har inte visat på vilket sätt han har ett bestämmande inflytande över företaget. Det saknas uppgifter om huruvida han har någon post i bolagets styrelse eller ledning.

Enligt uttalande i prop. 2004/05:170 s. 279 avser bestämmelsen - - - se under I ovan - - - bör utformas av praxis (a.a. s. 78 ff.).

Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning.

Inledningsvis konstateras att såväl vägledande förarbetsuttalanden - - - se under I ovan - - - ges fortsatt giltighet.

Uppehållstillstånd för utländska egna företagare - - - se under I ovan - - - anses ordnad (jfr 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen).

Migrationsöverdomstolen finner att systemet med uppskjuten invandringsprövning normalt bör tillämpas även fortsättningsvis.

Av kravet på realistiska företagsplaner - - - se under I ovan - - - överlevnad eller expansion (jfr SOU 2006:87 s. 186 f.).

Kravet på tryggad försörjning - - - se under I ovan - - - det första året.

Det får givetvis inte - - - se under I ovan - - - kringgå andra invandringsbestämmelser.

B har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige för att driva företag här och åberopar ägande av dels ett relativt nystartat företag, aktiebolaget O, dels ägande av 50 procent av aktierna i aktiebolaget R, som etablerades här i början av 1990-talet.

Migrationsöverdomstolen finner på de av migrationsdomstolen anförda skälen att B inte kan förväntas få sin försörjning ordnad genom aktiebolaget O. Vad B nu anför i denna del föranleder inget annat ställningstagande.

Vad avser företaget aktiebolaget R konstaterar Migrationsöverdomstolen, oavsett om det kan anses visat att företaget är ekonomiskt bärkraftigt eller ej, följande. B har enligt ingiven dokumentation köpt 50 procent av aktierna i bolaget. Det förhållandet att han är delägare i bolaget är dock i sig inte tillräckligt för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Vad B anför om sina uppgifter i aktiebolaget R, som är väl etablerat sedan många år tillbaka, ger inte vid handen att han kan sägas få en ledningsfunktion eller att hans kompetens är nödvändig för bolagets överlevnad eller expansion.

Sammantaget bedömer Migrationsöverdomstolen att B inte har visat att hans företagsplaner är realistiska och att hans försörjning genom eget företagande kan anses vara ordnad. Härtill kommer att B inte har visat att han under det första året i Sverige har sin försörjning tryggad genom medel på ett eget konto. B kan därför inte beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen.

Överklagandet ska således avslås.

Migrationsöverdomstolens domslut. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.

III (UM2880-07

C ansökte om uppehållstillstånd i Sverige för att tillsammans med sin dotter E verka som egna företagare. C:s hustru D var medsökande. Till stöd för ansökan åberopade de att de har registrerat ett aktiebolag vars verksamhet utgörs av försäljning och uthyrning av filmprodukter.

Migrationsverket fann i beslut den 5 juli 2005 att C saknade erfarenhet av att driva eget företag och att han inte heller hade utbildning eller annan yrkeslivserfarenhet som gav honom likvärdiga kvalifikationer. Vidare fann verket att tillräckligt underlag för att kunna göra en företagsekonomisk bedömning av företaget inte givits in samt att C, D och E inte hade medel för sin försörjning under det första verksamhetsåret. Verket avslog därför ansökan om uppehållstillstånd.

C, D och E överklagade verkets beslut och anförde i huvudsak följande. Det saknas anledning att ställa krav på att en utlänning måste ha erfarenhet från eget företagande om det finns omständigheter som talar för att denne ändå kan komma att kunna försörja sig som egen företagare. Att starta och driva eget företag är i Sverige okomplicerat och ställer inga större krav på erfarenhet om man har stöd av en erfaren redovisningskonsult. Bolagets redovisningskonsult är erfaren och har arbetat med egen redovisningsfirma i många år. C har arbetat i videobutik i hemlandet under de senaste dryga fyra åren och har dessutom erfarenhet av praktik i en videobutik i Sverige under tiden den 21 augusti 2003-den 31 december 2003. Orsaken till att sökandena inte till Migrationsverket kunnat inge årsredovisningar upprättade av den tidigare innehavaren av rörelsen är att de inte fanns. De kan nu inge årsredovisningar för 2005 och 2006, vilka visar på vinst om 40 000 kr respektive 64 000 kr. Företaget har två anställda och det finns ytterligare löneutrymme. När de har bosatt sig i Sverige kommer C och E att arbeta heltid i bolaget och sonen F kommer under en övergångstid att hjälpa dem. Så snart som möjligt kommer F att avveckla sin arbetsinsats och påbörja annan anställning. Under den inledande perioden kommer han att hjälpa sin far och sin syster utan krav på ersättning. De har tillgångar i Iran utöver det som tidigare redovisats och de har fört över en summa motsvarande cirka 300 000 kr till C:s svenska bankkonto. De kommer att bo i gemensamt hushåll i Sverige och enligt Socialstyrelsens riksnorm för försörjningsstöd 2007 är försörjningskravet för dem som familj sammanlagt 8 570 kr per månad eller 103 840 kr per år exklusive bostadskostnad. Att den tidigare ägaren försatts i konkurs är inte en indikation på att det skulle vara svårt att driva videobutik på orten X. De nu ingivna årsredovisningarna visar att det mycket väl går att driva videobutik på nämnda ort. Det vore märkligt om C:s ålder skulle utgöra en omständighet att förvägra honom uppehållstillstånd för att driva eget företag i Sverige. Institutet uppskjuten invandringsprövning skall tillämpas i målet, vilket innebär att det framöver finns möjlighet att få bekräftat att C arbetar kvar i rörelsen.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. Årsredovisningen avseende BF AB visar inte att företaget kommer att ha förmåga att försörja familjen. Den omständigheten att säljaren av bolaget begärts i konkurs är en indikation på att det kan vara svårt att driva videobutik på orten X. Mot bakgrund av C:s ålder kan dessutom syftet med att verka som egen företagare i Sverige ifrågasättas.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2007-08-09, ordföranden Söderholm samt tre nämndemän), beviljade C, D och E tidsbegränsade uppehållstillstånd under ett års tid. Migrationsdomstolen anförde i huvudsak följande. I 5 kap. 5 § andra stycket UtlL anges att uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. För att uppehållstillstånd skall kunna beviljas en utlänning som vill driva ett eget företag i Sverige krävs således att försörjningen är ordnad. Den sökande skall i princip kunna tillgodose sina behov själv utan bistånd av någon annan. Vad gäller företaget skall den sökande visa att verksamhetsplanerna är seriösa och realistiska. Prövningen skall enligt tidigare förarbetsuttalanden (prop. 1983/84:144 s. 82) ske i en generös anda. En grundförutsättning för att uppehållstillstånd skall beviljas är att avsikten verkligen är att bedriva företagande och att tillståndet inte söks i syfte att kringgå de regler som finns för invandring i övrigt. Någon ändring i sak torde inte vara avsedd i och med den nya utlänningslagen (prop. 2004/05:170 s. 279). - Bedömning - Detta mål rör en man och hans medföljande maka som tillsammans med sin vuxna dotter ansöker om uppehållstillstånd för att här driva eget företag. När det gäller företaget har det nu gått några år sedan Migrationsverkets beslut och i målet har ingivits balans- och resultatrapporter för år 2005 och 2006. Av dessa framgår att omsättningen i det ifrågavarande företaget år 2005 uppgick till drygt 6 miljoner kr och år 2006 till närmare 8 miljoner kr. Därmed får anses visat att det finns ett underlag för att driva videouthyrning på orten och att de företagsplaner som finns var och är realistiska. Personalkostnader har för båda åren tagits upp med vad som får anses rimliga belopp på ca en halv miljon kr. Såvitt framgår av räkenskapshandlingarna för de första två hela verksamhetsåren torde utsikterna för familjen att försörja sig på verksamheten vara goda. Oavsett vilka förutsättningarna är att under ett första år ta ut lön har familjen enligt ingivet kontoutdrag i Sverige bankmedel som väl räcker till deras försörjning under ett år. Ytterligare en aspekt att beakta när det gäller det seriösa i företagsplaner är vilka förutsättningar den enskilde har att bedriva en planerad verksamhet. - C har som framgår av utredningen tidigare arbetat som koordinator på ett flygbolag och är numera pensionerad därifrån. Han har efter pensioneringen arbetat deltid i en videobutik under de senaste dryga fyra åren. Han har också under en vistelse i Sverige praktiserat i en videobutik i Malmö. Migrationsdomstolens uppfattning är att C:s samlade erfarenhet är tillräcklig för att planerna på att driva en egen butik skall bedömas som seriösa. E har studerat och saknar yrkeserfarenhet. Med hänsyn till att det är ett familjeföretag som hon skall driva tillsammans med sin far och som inledningsvis skall stöttas av brodern torde finnas förutsättningar för henne att komma i gång som företagare i sitt yrkesliv. Det finns enligt migrationsdomstolens uppfattning omständigheter som skulle kunna tyda på att företagsplanerna åberopas för att de sökande familjemedlemmarna med kringgående av gällande lagar för anhöriginvandring skall kunna återförenas med sin son respektive bror i Sverige. Det gäller framför allt att C är ålderspensionär. Det torde inte vara vanligt att ålderspensionärer etablerar sig som företagare, särskilt inte om de samtidigt är nyinvandrade till Sverige. Omöjligt är det dock inte och enligt migrationsdomstolens bedömning har annat inte visats än att syftet med bosättningen i Sverige är att driva ett familjeföretag. Att företagsplanerna knappast gått att genomföra i praktiken utan sonen/broderns medverkan ligger i sakens natur och förändrar inte bedömningen. Migrationsdomstolen finner således, med beaktande av att bedömningen i fall som rör uppehållstillstånd för egna företagare enligt förarbetena skall ske i en generös anda, att C och E skall beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i ett år som egen företagare. Vid denna utgång skall D, såsom medföljande maka till C, beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd för samma tid som C.

Migrationsverket överklagade och yrkade att Migrationsöverdomstolen med ändring av migrationsdomstolens dom fastställer verkets beslut att avslå C:s, D:s och E:s ansökningar om uppehållstillstånd. Migrationsverket anförde bl.a. följande. Såväl C som E saknar erfarenhet av att driva företag. E har inte redovisat någon arbetslivserfarenhet, vare sig som anställd eller egen företagare. C som är 68 år gammal är pensionerad i hemlandet och ålderspensionär i svensk mening. Företagets verksamhet förutsätter direkta kontakter med kunder och leverantörer. Den i Sverige bosatte sonen/brodern har under flera år varit den som skött verksamheten och erhållit lön från företaget. Eftersom C och E saknar kunskaper i svenska språket och erfarenheter av företagande kommer de att vara helt beroende av sonens/broderns arbetsinsats. Det är inte rimligt att tro att denne helt ska avstå från ersättning, vilket företaget inte har råd att betala. Det är inte rimligt att en företagare ska vara helt beroende av andra personer för att driva den föregivna verksamheten. C:s och E:s företagsplaner är inte seriösa och realistiska. C åberopar erfarenhet av branschen genom praktik i videobutik i Sverige under år 2003. Även om han skulle ha praktiserat i videobutik utan ersättning så var det ändå arbete som krävde arbetstillstånd. I och med detta har han vilselett de svenska myndigheterna genom att ange annat syfte för sitt besök än vad som anförts i ansökan. C har vidare sagt att han de senaste fyra åren arbetat i en videobutik i hemlandet. Vid ansökan år 2003 uppgav han dock att han var föreståndare för en resebyrå. Det finns skäl att ifrågasätta C:s allmänna trovärdighet. Räkenskaperna avviker så markant från vad som framgår av årsbokslutet som tidigare ingivits, att de inte kan läggas till grund för bedömning utan revisionsberättelse. Redovisning från tidigare verksamhetsår, för att kunna se vilket underlag som legat till grund för uppvisad budget och prissättning, har alltjämt inte lämnats in. De enda någorlunda tillförlitliga räkenskaper som lämnats in i målet visar att bolaget efter löneuttag om ca 12 000 kr i månaden ger en vinst om 73 322 kr, vilket innebär att löneutrymmet totalt skulle bli ca 18 000 kr i månaden. Detta belopp är inte tillräckligt för att försörja C och D samt dottern E och sonen. Det är svårt att sätta tilltro till uppgiften att sonen skulle vara beredd att arbeta kostnadsfritt, då han hittills tagit ut lön från bolaget. Även om C, D och E skulle ha tillgångar i form av sparade medel måste det beaktas att de har en skuld om drygt 500 000 kr i oreglerad köpeskilling. Enligt praxis måste de egna medel som sökanden bör inneha för att beviljas uppehållstillstånd räcka både till företagsköpet och till uppehälle. Med avdrag för den resterande köpesumman saknar familjen tillräckliga medel. Makarnas son synes alltjämt vara bolagets enda styrelseledamot och firmatecknare. Även om lagstiftningen kräver att minst en ledamot ska vara bosatt i Sverige är det inget som hindrar att ägarna också utnämns till styrelseledamöter och firmatecknare. C och E har inte något avgörande inflytande över företaget.

C, D och E bestred bifall till överklagandet och yrkade att Migrationsöverdomstolen beviljar dem uppehållstillstånd gällande ett år från dagen för dom. De anförde bl.a. följande. C har branscherfarenhet genom arbete de fyra senaste åren i sin kusins videobutik i hemstaden T. Han har arbetat fyra timmar om dagen, fyra dagar i veckan. Vad avser praktiken i videobutiken i Sverige har han befunnit sig några timmar per dag i butiken i utbildningssyfte. Det har inte varit fråga om avlönat arbete. Att han inte skulle vara arbetsför uppfattar han som en skymf. Sonen kommer att hjälpa sina föräldrar utan ersättning. Det förväntade ekonomiska utfallet från rörelsen medger ett löneutrymme som är mer än tillräckligt. Bolaget har under 2004 bedrivit verksamhet endast under sista halvåret. Att då som Migrationsverket beräkna löneutrymmet utefter att verksamheten skulle ha bedrivits under 12 månader är knappast seriöst. Löneutrymmet under 2004 var istället dryga 36 000 kr per månad. Det finns inget, inte heller ett hjälpbehov i inledningsfasen, som talar mot att C och E skulle ha den faktiska kontrollen och det avgörande inflytandet över bolaget. Om Migrationsverkets resonemang skulle vara det riktiga skulle ingen som under den första tiden av en vistelse i Sverige behöver hjälp, kunna få uppehållstillstånd som egen företagare.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2008-05-28, Ekman, Brege Gefvert, referent, och Berselius), yttrade: Enligt 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen (2005:716) får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning.

Enligt uttalande i prop. 2004/05:170 s. 279 avser bestämmelsen - - - se under I ovan - - - bör utformas av praxis (a.a. s. 78 ff.).

Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning.

Inledningsvis konstateras att såväl vägledande förarbetsuttalanden - - - se under I ovan - - - ges fortsatt giltighet.

Uppehållstillstånd för utländska egna företagare - - - se under I ovan - - - anses ordnad (jfr 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen).

Migrationsöverdomstolen finner att systemet med uppskjuten invandringsprövning normalt bör tillämpas även fortsättningsvis.

Av kravet på realistiska företagsplaner - - - se under I ovan - - - överlevnad eller expansion (jfr SOU 2006:87 s. 186 f.).

Kravet på tryggad försörjning - - - se under I ovan - - - det första året.

Det får givetvis inte - - - se under I ovan - - - kringgå andra invandringsbestämmelser.

C och E har ansökt om uppehållstillstånd för att driva eget företag, BF AB. Företagets verksamhet utgörs av uthyrning och försäljning av film samt försäljning av konfektyr m.m. C:s, D:s och E:s son respektive bror är bosatt i Sverige. C och E har uppgivit att de under en inledande period ska få hjälp av sonen/brodern, som nu är verksam i företaget men som inte kommer att ställa krav på någon ersättning.

Migrationsöverdomstolen konstaterar att C och E helt saknar erfarenhet av att driva eget företag. E har dessutom aldrig innehaft någon tjänst. De saknar vidare nödvändig kunskap i svenska språket. De kommer således att vara helt beroende av annans arbetsinsats och kan inte anses få något verkligt och bestämmande inflytande över företaget. Vid en sammantagen bedömning kan C:s och E:s företagsplaner inte betraktas som realistiska.

Redan på denna grund finner Migrationsöverdomstolen att det saknas förutsättningar för att bevilja C och E uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen. Därmed saknas även förutsättningar att bevilja D uppehållstillstånd såsom medföljande till C.

Överklagandet ska således bifallas och Migrationsverkets beslut att avslå ansökningarna om uppehållstillstånd fastställas.

Migrationsöverdomstolens domslut. Migrationsöverdomstolen bifaller, med upphävande av migrationsdomstolens dom, överklagandet och fastställer Migrationsverkets beslut den 5 juli 2005.