MÖD 2004:13

Tillstånd till brygga och pir-----Ansökan om tillstånd att anlägga brygga m.m. på en fastighet i Bohuslän avslogs då ett bifall skulle strida mot gällande detaljplan/byggnadsplan och det inte var fråga om en mindre avvikelse. Även fråga om rådighet och om yrkad ersättning för rättegångskostnader var skälig.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2002-12-17 i mål nr M 229-01, se bilaga

KLAGANDE

Mediatech i Mölndal AB, 556323-0464, Box 336, 431 24 MÖLNDAL

Ombud

KH

MOTPART

Solberga-Ödsmål Samfällighetsförening

Ombud

LH

SAKEN

Tillstånd till brygga m.m. på fastigheten Kungälv Ödsmål 4:9, Västra Götalands län

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens dom i överklagad del.

2. Mediatech i Mölndal AB skall ersätta Solberga-Ödsmål Samfällighetsförening för dess rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med tjugoettusensjuhundrafemtio (21 750) kr avseende ombudsarvode jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mediatech i Mölndal AB (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av miljödomstolens dom bifaller bolagets ansökan om tillstånd till befintlig och planerad stenpir och planerad pålbrygga på fastigheten Ödsmål 4:9 i Kungälvs kommun.

Solberga-Ödsmål Samfällighetsförening (föreningen) har bestritt ändring samt yrkat ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

Miljööverdomstolen har i enlighet med 23 kap. 6 § första stycket miljöbalken tagit målet till avgörande utan huvudförhandling.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har åberopat samma grunder och omständigheter som vid miljödomstolen med följande tillägg.

Bolaget

Aktuell brygga är belägen vid en relativt ogästvänlig strandremsa med en lerig sandbotten täckt av vassa stenar och snäckskal. I enlighet med proportionalitetsprincipen förutsätter en inskränkning från det allmännas sida av den enskildes rätt att använda sin egendom att det föreligger en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av inskränkningen. I detta fall tycks det allmänna ha mycket lite att förlora på att tillstånd ges till byggnation av bryggan, varför det bolaget har att vinna skall väga tyngre.

Vad gäller den för området gällande byggnadsplanen är den nu valda bryggkonstruktionen enkel och väl avvägd med tanke på att bryggan skall kunna stå kvar i mer än en vinter samt att den skall vara en reell tillgång och inte ett hinder vid bad. Att bryggan dessutom erbjuder plats för en handfull småbåtar kan knappast stå i strid med byggnadsplanen. När byggnadsplanen skrevs var det närmast en lyx förbehållen de välbärgade att kunna äga och nyttja en båt. Ur denna synvinkel är det kanske inte så konstigt att byggnadsplanen endast koncentrerade undantagen från områdesbestämningen till badändamål. Numera har en mycket stor andel sommarstugeägare tillgång till åtminstone en båt. Mindre planavvikelser är godtagbara och skall inte inverka menligt på fastighetsägarens närmast självklara intresse av att få utnyttja sin fastighet på ett ändamålsenligt sätt.

Föreningen

Det aktuella området utgörs av del av en badplats som utnyttjas av de kringboende. Allmänhetens tillträde till området kommer att försämras genom den privatisering som kommer att ske. Negativ påverkan uppkommer vidare vad gäller vattenmiljön och landskapsbilden. Vidare strider den ansökta verksamheten mot detaljplanens bestämmelser för vattenområdet.

Bolaget saknar rådighet till det markområde som skall tas i anspråk för anläggningen. Föreningen har övertagit marken i enlighet med förrättningsbeslutet 1960. Föreningens medlemmar har använt sig av såväl stigar som strand för bad och rekreationsändamål. Föreningen har även under årens lopp utfört diverse anläggningar såsom iordningställande och asfaltering av vägar, uppförande av pausplatser, iordningställande av strand och ombesörjande av brygga, badflotte och livräddningsutrustning m.m.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fiskeriverket har uppgett att anläggningen inte medför någon större effekt på fisk och fiske.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har avstyrkt bifall till överklagandet.

Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun har anfört i huvudsak följande.

Att med hänvisning till proportionalitetsprincipen bevilja bolagets ansökan skulle få långtgående konsekvenser för de högexploaterade kustområdena i Kungälvs kommun och Bohuslän som helhet. Inskränkningen kan således inte vara så stor att den är disproportionerlig. Vidare är ansökan inte förenlig med gällande planbestämmelser. Överklagandet bör avslås.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning. Bolaget har även ingett fotografier.

Miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att berört vattenområde, i enlighet med vad som förordnats vid lantmäteriförrättningen 1939, hör till fastigheten Kungälv Ödsmål 4:9.

I 16 kap. 4 § miljöbalken stadgas bl.a. att tillstånd inte får meddelas i strid mot detaljplan utom i det fall att det är fråga om mindre avvikelse och syftet med planen inte motverkas. Miljööverdomstolen instämmer i miljödomstolens bedömning att den sökta brygganläggningen inte är förenlig med den sedan år 1953 gällande byggnadsplanen och att det inte är fråga om en mindre avvikelse. På grund härav föreligger hinder mot att bifalla bolagets ansökan. Miljödomstolens avslag skall därför stå fast.

Föreningen har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 24 250 kr varav 21 750 kr för ombudsarvode och 2 500 kr eget arbete och resekostnader. Bolaget har bestritt att utge ersättning för eget arbete och resekostnader.

Yrkat belopp för ombudsarvode är skäligt. Vad gäller yrkandet om ersättning för eget arbete och resor har föreningen inte närmare redogjort för hur dessa kostnader uppstått. Bolaget bör därför inte förpliktas ersätta föreningen för dessa kostnader.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2004-04-14

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand och Rose Thorsén, referent, fastighetsrådet Anders Dahlsjö samt hovrättsassessorn Christina Kroon. Enhälligt.

__________________________________

BILAGA

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Mediatech i Mölndal AB, 556323-0464

Box 336

431 24 MÖLNDAL

Ombud: jur kand LS

SAKEN

tillstånd till brygga m.m. på fastigheten Kungälv Ödsmål x:x, Västra Götalands län

Nbo: 108/109 x: 64279790 y: 12604760

__________

DOMSLUT

1. Miljödomstolen avslår Mediatech i Mölndal AB:s ansökan.

2. Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

3. Prövningsavgiften fastställs till femtusen (5 000) kr.

4. Mediatech i Mölndal AB skall betala vissa kostnader för målet enligt redovisningsräkning från domstolens kansli.

BAKGRUND

Mediatech i Mölndal AB äger fastigheten Kungälv Ödsmål x:x vid Lökeberga kiles östra strand, beläget i den nordvästra delen av Kungälvs kommun inom kustzonen. På fastigheten har bolaget utfört en stenpir med måtten 16 x 3 m. Mediatech i Mölndal AB har för avsikt att förse piren med en överbyggnad av betong och utföra en 25 m lång pålad, vinklad (i T-form) träbrygga i pirens förlängning.

(Anm.: Ovanstående är i domen beskrivet med en karta – utesluten här)

ANSÖKAN

Mediatech i Mölndal AB har ansökt om tillstånd till befintlig och planerad stenpir och planerad pålbrygga.

HÖJDSYSTEM

I målet används rikets höjdsystem RH 00.

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

Mediatech i Mölndal AB har redovisat följande karaktäristiska vattenstånd för Lökebergs kile.

Högsta högvattenstånd +1,39 m

Medelhögvattenstånd +0,69 m

Medelvattenstånd -0,21 m

Medellågvattenstånd -0,86 m

Lägsta lågvattenstånd -1,36 m

SÖKANDENS BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN M.M.

Mediatech i Mölndal AB har anfört följande.

Allmänt

Fastigheten Kungälv Ödsmål x:x ägs av Mediatech i Mölndal AB och utgör bolagets huvudsakliga tillgång. Fastigheten avses att exploateras och bebyggas för vidareförsäljning. Mediatech i Mölndal AB är ett helägt dotterbolag till City Industriservice AB, som arbetar med saneringsverksamhet. Fastigheten idag bebyggd med ett fritidshus, som nyttjas av moderbolagets ägare och anställda. På fastigheten finns dock ytterligare fyra byggrätter från 1980-talet. Den planerade bryggan dimensioneras för att även tillgodose byggrätternas förväntade behov av båtplatser och bad. Att ha tillgång till bad och båt inom promenadavstånd ökar boendets kvalitet högst väsentligt. Fråga är endast om förtöjningsplats för småbåtar; det kan inte bli tal om djupgående båtar då vattendjupet är knappt två meter vid bryggans yttersta kant. Vad gäller badmöjligheterna bör noteras att bottnen inte lämpar sig för att gå i vattnet från strandkanten.

I området finns ett antal bad- och båtbryggor. Söder om fastigheten Kungälv Ödsmål x:x, på fastigheten Kungälv Ödsmål x:x, finns en äldre stenpir samt en av Ödsmåls mosses sommarstugeförening ägd och skött 25 - 30 m lång badbrygga. Bryggan är en flytbrygga som läggs i på sommaren och tas upp på hösten. Bryggan är förankrad med stålrör som trycks ned i och tas upp ur havsbotten i samband med bryggans i och upptagning. Flytbryggan kompletteras med en flotte som ligger utlagd på djupare vatten och där är förtöjd vid botten med hjälp av boj, kätting och bojsten.

Småbåtbryggor finns dels söder om fastigheten Kungälv Ödsmål x:x, dels på andra sidan Lökebergs kile vid Strandhyddan. Här finns också en ordnad badplats. Ytterligare småbåtsbryggor finns vid Rörtången norr om fastigheten Kungälv Ödsmål x:x. Efterfrågan på båtplatser överstiger dock tillgången. Strandhyddans anläggning går dessutom ej att nå utan båt från den aktuella fastigheten.

Samlokalisering av den planerade bryggans båtplatser med redan befintliga bryggor kan inte anses vara genomförbar. Däremot kan det finnas behov av båtplats vid den planerade bryggan även för övriga fastighetsägare i det närbelägna sommarstugeområdet.

Stranden inbjuder inte till bad. Stranden består av stenar och längs stranden finns det stenblock här och var. Stranden är olämplig för badändamål på grund av vassa skal, lera och stenar. Det förekommer inte många badande vid stranden. Det är mest hundar som rastas. Till stranden kommer man vidare endast via en smal och brant stig.

Den planerade bryggan kan ses som ett komplement till den badbrygga som Ödsmåls mosses sommarstugeförening har liggande i vattnet under sommarhalvåret. Den planerade bryggan kommer att förses med åtminstone en rejäl badstege med handledare. Att bryggan kommer att vara pålad ger en stabilitet som inte en flytbrygga kan erbjuda. Detta kan öppna möjligheter för bad även för den som inte är så säker på steget.

Bryggan planeras byggas i T-form för att få ut maximalt av bryggan i form av skydd mot vind och vågor, att kunna förtöja båtar på ena sidan av vinkeln och bada i lugnt vatten på den andra sidan. Bryggans längd motiveras av de mycket långgrunda förhållandena. Den nya bryggan kommer troligtvis endast att nyttjas av de boende i området. Mediatech kommer inte att begränsa tillgången till gångvägar och strand.

Anläggningskostnaden beräknas till 180 000 kr.

Inga muddringsarbeten kommer att utföras.

Befintlig anläggning

Piren har idag måtten 16 x 3 m. Det är också det mått som den är avsedd att hålla efter påbyggnad. All sten som ligger i stenpiren är hämtad från intilliggande strand och grunt vatten tillhörande fastigheten. Stenens dimensioner ligger i fraktionen 0,3-0,8 m med en sammanlagd volym om ungefär 35 m2. Ingen mer sten kommer att läggas på piren. Denna kommer istället att få en överbyggnad av betong.

Arbetet med piren påbörjades 1990 medelst handarbete. Senare utfördes kompletterande arbete med maskin under en helg. Det föll aldrig bolaget in att uppläggningen av stenarna var olaglig. När Länsstyrelsen anmärkte härpå avbröts genast arbetet. Sedan har Mediatech i Mölndal AB förfarit enligt gällande regler. Den befintliga stenpiren har inte satt sig nämnvärt.

Planerade utbyggnader

Pirens grundmått på 16 x 3 m behålls. Piren kommer att ha en landanslutning om tre m. Piren kommer att få en överbyggnad av betong. Krönnivån på piren kommer att bli +0,74 m. Den idag befintliga stenpiren har en krönnivå på +0,19 m. Pirens högsta höjd i förhållande till botten kommer att bli 1,65 m. Pirens totala volym kommer att bli 60 m3, varav stenen representerar 35 m3 och betongöverbyggnaden 25 m3. Muddring kommer ej att ske.

(Anm.: Ovanstående är i domen beskrivet med en ritning – utesluten här)

En T -formad pålad brygga kommer att anläggas utanför piren. Bryggans däck kommer att ligga på nivån +0,74 m. Bryggans längd blir bli 25 m och dess bredd 2,2 m. Längden på bryggan beror på vikens relativa långgrundhet. För träbryggan slås 32 pålar med c/c-avståndet två m.

(Anm.: Ovanstående är i domen beskrivet med ritningar – uteslutna här)

Anläggningen kommer, räknat från MW, att få en sammanlagd längd av 41 m från strandkanten. Med landanslutningen kommer dess totala längd att vara 44 m. Se ritning 011, aktbil 17 (utesluten här).

Bryggan är avsedd för förtöjning av mindre fritidsbåtar (ca 5 platser) för egna fastigheten, men där närboende också har tillgång att utnyttja den som badbrygga.

Förhållanden under arbetstiden m.m.

Bryggans pålar utförs från is eller via pålkran på pråm vid högvatten. Pålarna slås i två meter djup lera. Allt material till bryggan kommer att transporteras sjövägen. Såväl material som hjälpmedel kommer att transporteras till platsen sjövägen. Befintlig väg och stig ner till stranden kommer därför inte att påverkas av transporter för denna byggnation. Det gäller också tillgänglighet och framkomlighet till och inom stranden. Under byggtiden uppkommer emellertid temporära och mindre störningar med materialupplag och pålningskran på pråm. Även temporära bullerstörningar uppkommer vid pålningsarbetet.

Byggtiden kan ta ett par veckor beroende på rådande väderlek. Projektet avses genomföras snarast efter att samtliga handlingar godkänts av myndigheterna.

Allmänna hänsynsregler

Försiktighetsmått: Vid anläggningsarbetet skall hänsyn tas till den maritima strandfloran så att denna inte skadas genom exempelvis tillfälliga materialupplag.

Bästa möjliga teknik och kunskap: Vid anlitande av entreprenör kommer en värderingsgrund att utföras beträffande erfarenheter från liknande projekt

Kretsloppsprincipen: Allt material utom tryckimpregnerat trä är återvinningsbart.

Produktval: Stenpiren avses att kompletteras med betongöverbyggnad och ej med ytterligare natursten. Detta för att minimera transporterna och inte rubba den balans mellan vågerosion och strandflora som nu råder. Bryggan avses att byggas av tryckimpregnerat trä.

Skälighetsregeln: Kostnaden för den planerade åtgärden är motiverad då behovet av brygga är stort för fastighetsägarna. Bebyggelseområdet i sin helhet är avsett för fritidsbruk, varvid det kan anses rimligt att goda möjligheter till båt- och badliv finnes.

Stoppregeln: Projektet är ej av sådan karaktär att det försämrar ett stort antal människors levnadsvillkor.

Miljökonsekvenser

Området är beläget på den östra och steniga stranden till Lökebergs kile. Vattenområdet är ett produktivt grundområde med omfattande ålgräs- och natingbestånd.

Under projekteringen har undersökt två alternativ, alternativ A med en pålad brygga som bedöms innebära obetydliga ingrepp på miljön i sin helhet samt alternativ B med en flytbrygga som bedöms medföra risk för skador på bottenmiljön där bryggan placeras. Nollalternativet innebär att befintliga förhållanden kvarstår.

Vattenområdet är klassat som riksintresse för naturvården, friluftslivet och yrkesfisket (bottnar mellan 0-6 m djup). Vidare omfattas området av 3 kap. 6 § miljöbalken, enligt vilket stadgande mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt p.g.a. områdenas naturvärde eller kulturvärde eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur eller kulturmiljön. Området berörs även av Miljöbalken 4 kap. 4 § som gäller för bohuskusten söder om Brofjorden. Strandskydd gäller på sträckan och Lökebergs kile utgör fredningsområde för lax och öring.

Stranden är övervägande stenig. Där jordlager förekommer är kanten oftast vågeroderade och här förekommer en beläggning med gröna alger. De stenar som ligger från strandkanten ut till några decimeters djup har en yppig vegetation med såväl blåstång och sågtång. Mellan stenarna består bottnen av ren sand med delvis rikligt med skal. Stora blåmusslor sitter grupperade i skydd av större stenar. Större ytor med sand uppvisar tydliga böljeslagsmönster dvs vågpåverkan är kraftig. Sandmasken Arenicola marina förekommer allmänt på dessa bottnar.

På spridda stenar sitter rikligt med grönalger, vilket antyder att Lökebergs kile i sin helhet utgör en näringsrik miljö. Stenarna hyser även andra alger med högre ekologisk kvalitet. Små fläckar med glest och kort ålgräs har observerats ca 10 meter ut från strandkanten. Sannolikt förekommer ålgräs i tätare bestånd ännu längre ut där djupet är mellan 2-4 m.

Utfyllnaden för piren innebär jämfört med nuläget att inget ytterligare ianspråktagande av produktiv havsbotten sker. Piren behöver kompletteras på höjden med en betongöverbyggnad för att bryggplanet skall komma över högvattennivån. Mindre spill med betong kan därvid uppkomma på stranden, varvid i huvudsak trivial vegetation med kort bladvass berörs. Redan utförda åtgärder medför inga negativa biologiska konsekvenser. Där sten har plockats uppstår istället en grus/skalbotten. Detta är inte heller ur erosionssynpunkt någon negativ konsekvens.

Strandsträckan är öppen mot väst, sydväst. Ostliga vindar ger inga vågor. Vid nordvästlig vind stiger vattenståndet som mest och det blir krabb sjö. När vattendjupet uppgår till ett par meter bromsas vågorna upp men vattennivåns höjd orsakar erosion i gräskanten. Bryggan har en vågdämpare längst ut som tar upp vågor och torde minska erosionsskadorna runt bryggan. Rasrisken vid bryggan är ganska osannolik eftersom stranden är flack. Det finns en tät buskvegetation mellan stranden och berget. Effekten på naturen är minimal. Den huvudsakliga strömriktningen är sydgående. Isbildning bedöms inte påverka bryggan.

Generellt kan ökad båttrafik i Lökebergs kiles inre delar ge en viss negativ effekt genom att båtpropellrar klipper ålgräsbladen och att ankring drar upp ålgräsplantor. Projektets betydelse härtill bedöms dock som förhållandevis liten.

Alternativet med pålad brygga ger i driftsfasen en liten påverkan på bottenmiljön. Den är i stort sett begränsad till den yta pålarna upptar på bottnen. Pålarna i sig kommer att utgöra ny hårdbotten som kommer att koloniseras av alger, blåmusslor, havsanemoner och sjöpungar. Viss skuggeffekt av bryggdäck och förtöjda båtar uppkommer - detta gynnar i någon mån utvecklingen av röd- och brunalger i konkurrensen med grönalgerna. För fisken kan bryggskugga och pålar snarare verka attraherande och någon negativ effekt på fisket bedöms ej uppstå. Ofta ser man stor lax och öring som står under bryggor i anslutning till grunda bottnar.

På sandiga bottenytor kan propellermuddringseffekter i form av mindre bottensvackor uppkomma. Den ekologiska effekten av dessa bedöms som små då stranden har ett vågexponerat läge. De små ålgräsbestånd/plantor som förekommer bedöms ej påverkas nämnvärt negativt vid detta alternativ. Eventuellt kan arbetet med pålningskran på grunt vatten samt transport av byggnadsmaterial ge mindre och temporära nötningsskador på bottnen med algbeväxta stenar.

Alternativet med flytbrygga på omkring meterdjupt vatten innebär pumpeffekt på underliggande botten med bildande av svacka där lösa alger mm samlas och där dessa kommer att ruttna. En flytbryggas botten och delar av sidorna kommer att fungera som hårdbotten där marina alger och djur kommer att invadera och successivt rasa ner på bottnen under bryggan. Där kommer de snart att dö och belasta miljön med syrebrist och svavelbakterier. En flytbrygga kräver också utplacering av kraftiga förankringsvikter, vilka tar bottenytor i anspråk. Förankringskättingar kan dessutom nöta bort vegetation i de lägen där kättingarna ligger intill bottnen.

Pålningsarbete i vattnet ger små och relativt obetydliga grumlingar. Förankring av pålningskran bör ej ske inom bestånd med ålgräs. Under denna förutsättning bör detta arbete kunna utföras under hela året.

Inga kända fornlämningar eller bevarandevärda kulturmiljöer är belägna inom området för bryggans anläggning.

Uppförande av bryggan innebär att landskapsbilden kommer att förändras något. Emellertid finns ett par bryggor på de intilliggande fastigheterna (både flytbrygga och fast brygga), vilket medverkar till att något påfallande avbrott i strandmiljöns kontinuitet knappast uppkommer. Projektet påverkar emellertid landskapsbilden negativt under själva byggnadsskedet med tillfälliga materialupplag och ev. pålningskran.

Närmare Rörtången i norr finns en barnkoloni. Strandmiljön nedanför det branta berget med buskageklädda talusbildningar ger ett säreget intryck, som skapar positiva friluftsupplevelser för besökare.

Något ianspråktagande av mark som utnyttjas för bad bedöms ej ske vid anläggning av bryggan, då strand och havsbotten är rik på stenar som i nuläget verkar motbjudande i detta avseende. Framkomligheten på stranden för allmänheten kommer inte att ändras nämnvärt, eftersom bryggan inte läggs högre upp på stranden än vad som är befogat med avseende på högvattensnivån.

Badmöjligheterna kan emellertid bli förbättrade då den planerade bryggan gör det lättare att nå ut till botten med mer sand. Det kan därvid vara lämpligt att förse bryggan med en badstege. Även allmänheten kommer att ges möjlighet att använda bryggan för bad, varför nytta kommer att uppstå även för människor som är boende utanför fastigheten Ödsmål x:x.

Inga naturresurser i form av grus, sand, torv eller vattentäkter tas i anspråk vid projektets genomförande.

Inga fritids- eller permanentboende finns inom bryggans synhåll. Temporärt uppkommer mindre störningar som ökat buller i samband med pålningsarbetet för bryggan.

Projektet bedöms ej medföra några andra förorenande utsläpp till vatten, mark eller luft än vad som sker från båtar under normal drift. De båtar som avses ligga förtöjda vid bryggan under båtsäsongen är av mindre typ för dagsutfärder. Någon drivmedelshantering eller annan miljöfarlig verksamhet skall ej förekomma. Under anläggningstiden finns risk för mindre spill av drivmedel och olja från arbetspråm och liknade. Även normala avgasutsläpp sker från dessa.

RÄTT TILL MARK OCH VATTEN M.M.

Mediatech i Mölndal AB har anfört följande. Rådighet över vattnet följer fastigheten Kungälv Ödsmål x:x enligt lantmäterisammanträde i samband med avstycknings förrättning från Ödsmål Västergård x:x 1939 (se aktbil 19 och 61). Av kartan framgår att till fastigheten hör vatten utanför densamma enligt jordabalkens bestämmelser. I jordabalken regleras rådighet över vatten i direkt anslutning till fastigheten i lag (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde. Den planerade bryggan ligger inom det område som enligt lagen hänförs till fastigheten, d v s mindre än trehundra meter från land.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Fiskeriverkets utredningskontor i Göteborg har anfört följande.

Lökebergs kile utgörs av grundområde med djup mellan 0 och 6 meter vilket innebär att den är av riksintresse för yrkesfisket. Från ett djup av ungefär en meter finns ett bälte med ålgräs. Ålgräsängar har stor betydelse som uppväxtområde för ungfisk, som födosökområde för flera arter av kommersiellt värde som torsk och ål samt som lekområde för näbbgädda. Grundområdena fungerar också som uppväxtområde för flera arter av plattfisk. Området är fredningsområde för öring med Grannebyån och Vävrabäcken som lekområde.

Den planerade mindre nyanläggning av bryggan, inkluderande den redan utförda stenpiren, bedöms, trots Lökebergs kiles och ålgräsängarnas stora betydelse ur fiskesynpunkt, inte medföra någon större negativ effekt på fisk och fiske under förutsättning att, som anges i miljökonsekvensbeskrivningen:

- byggnationen görs med största möjliga skydd för ålgräset

- bryggan utförs enligt det pålade alternativet

- ingen sten tas från havsbotten utan piren gjuts i betong.

Ödsmålsmosses Sommarstugeförening och Solbergs Ödsmåls SamfällighetsFörening har anfört följande.

Det aktuella mark- och vattenområdet utgör del av den badplats som av hävd utnyttjats av boende på Ödsmålsmosse. Den hittills utförda byggnationen av stenpir har skett utan att vederbörliga tillstånd inhämtats. Maskiner som använts har förorsakat icke obetydlig skada på den befintliga vägen till badplatsen. Material i form av stolprör tillhöriga sommarstugeföreningen har utan tillstånd använts vid byggnationen. Allmänhetens tillträde till området kommer att påverkas av anläggningen. Med det avses inte i första hand bryggan som sådan i vattnet, utan de gångvägar som finns i området och tillgängligheten i övrigt till de strandnära områdena. Verksamheten inverkar också på den allmänplatsmark, som föreningen förvaltar enligt förrättning enligt lagen om enskilda vägar (dnr 136/58; se vidare aktbil 58 ff).

Allmänt kan konstateras att viss förtöjning av mindre fritidsbåtar på boj tidigare förekommit i vattenområdet alldeles i anslutning till den nu uppförda stenpiren men att det oskyddade läget ofta medfört att båtar slitit sig och drivit upp på land. Vind- och vågförhållanden ger därför anledning att ifrågasätta om läget är lämpligt för anläggande av båtförtöjningsbrygga.

Vad gäller bedömning av den miljöpåverkan som den planerade byggnationen kan innebära konstaterar föreningarna att det av utredningen bland annat framgår att stranden är vågeroderad. Stenpiren är utförd av sten som hämtats från den, torrlagda delen av stranden. Eftersom det rör sig om icke obetydliga mängder sten är det föreningarnas bedömning att detta påtagligt kan ha ökat erosionsskadorna och på det sättet varaktigt förändrat strandmiljön.

När det gäller påverkan på vattenmiljön är föreningarnas uppfattning att stor restriktivitet generellt bör iakttas vid tillståndsgivning av anläggningar av det här slaget då de strandnära bottnarna i fjorden utgör viktiga och känsliga reproduktionsområden för ett flertal fiskarter. Varje ianspråkstagande av sådana vattenområden för ändamål som även i ringa omfattning reducerar det totala reproduktionsområdet är av betydelse inte minst då det är väl känt att bestånden av fisk, bland annat torsk, minskat. Den planerade anläggningen innebär även en mycket påtaglig estetisk förändring av landskapsbilden såväl från land som sjösidan. Storleken på anläggningen gör givetvis att denna faktor är värd att beaktas i större omfattning.

När det gäller behovet av båtplatser anges att avsikten är att tillgodose båtplatsbehov för boende inom fastigheten. Föreningarna ifrågasätter i och för sig inte att det finns ett intresse för boende på fastigheten få tillång till båtplats. Dock kan ifrågasättas om omfattningen av bryggprojektet står i proportion till behovet då det på fastigheten bara finns ett fritidshus.

Dessutom finns ett flertal bryggor för fritidsbåtar i Rörtången och den stora fritidshamnen på Nordön. Vad gäller behovet av båtplatser är det i och för sig riktigt att efterfrågan på båtplatser är större än vad som kan tillgodoses i det allra närmaste området. Det torde dock finnas tillgång till båtplatser i de större närliggande anläggningarna på Nordön.

Föreningarna har ingen anledning att ifrågasätta fiskeriverkets bedömning men noterar dels att fiskeriverket inte utesluter att anläggningen medför negativa effekter samt att tre villkor uppställs för byggnationen. Det tredje villkoret innebärande att "ingen sten tas från havsbotten utan piren gjuts i betong" uppfattar föreningarna så att havsbotten i det närmaste området omkring piren, där sökanden redan tagit en stor mängd sten till den befintliga piren, bör återställas i ursprungligt skick. Föreningarna har vidare uppfattning att även om det endast rör sig om mindre negativa effekter på fisket skall dessa ställas i relation till nyttan av anläggningen som enligt föreningarnas mening är synnerligen begränsad och inskränker sig till sökandens fastighet.

För att varaktigt tillgodose att förutsättningarna för frilufts- och badliv längs Lökebergskiles strand bör en reglering av nyttjanderätten till såväl stranden som gångvägarna komma till stånd. Detta kan exempelvis ske genom tillskapande av en gemensamhetsanläggning innefattande såväl de delar av strandområdet som nu och för framtiden kan bedömas intressanta som badplatser som vägar och stigar. Anläggandet och underhåll av befintliga gångvägar till badplatsen har utförts och bekostats av de boende på Ödsmålsmosse genom föreningarna. Det är, mycket viktigt för föreningarnas medlemmar att möjligheterna att även framledes bedriva bad- och friluftsliv inte försämras. Eftersom skador redan uppkommit på vägen vid anläggandet av befintlig stenpir befarar föreningarna att ytterligare byggnation också kommer att förorsaka ytterligare skador vilket är oacceptabelt.

Tillstånd bör inte beviljas. I andra hand gör föreningarna gällande att ärendet bör förklaras vilande i avvaktan dels på Kungälvs kommuns pågående arbete med fördjupad översiktsplan som omfattar området, dels sökt lantmäteriförrättning för ändring av nya andelstal samt tillskapande av gemensamhetsanläggning som bl.a. omfattar aktuellt strandområde och vägar. Skälen härtill är följande.

Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun har givit samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att starta ett projekt med arbete att ta fram fördjupade översiktsplaner för fyra delområden i kustzonen av Kungälvs kommun. Ödsmåls Mosse, där fastigheten Ödsmål x:x är belägen, omfattas av detta planarbete. Som ett resultat av den fördjupade översiktsplanen kan detaljplanen komma att ändras. Det är föreningarnas uppfattning att den fördjupade översiktsplanen bör färdigställas och antas innan vare sig kommunen, länsstyrelsen eller miljödomstolen lämnar tillstånd till olika former av anläggningar som kan visa sig stå i strid med den blivande översiktsplanen och därav följande detaljplan. Genom delbeslut i olika enskilda ärenden kan kommunens planarbete delvis bli förfelat eftersom lämnade tillstånd i efterhand inte torde kunna upphävas eller områden där olika former av anläggningar byggts återställas.

I samband med att samfällighetsföreningen, som tidigare varit vägförening och ansvarar för väghållningen i hela Ödsmåls Mosses området, på grund av lagändring tvingas söka lantmäteriförrättningen för bl.a. fastställande av andelsberäkningen för vägavgifterna har ansökan kompletterats med ansökan om tillskapande av gemensamhetsanläggning för bl.a. badstranden och gångvägar som anlagts dit samt vissa andra gemensamma anläggningar som uppförts av de båda föreningarna och nyttjas av de boende i området. Det skall i sammanhanget noteras att i stort sett hela strandremsan tillhörig fastigheterna x:x och x:x och utnyttjas flitigt under sommaren för bad och rekreationsändamål. Något behov av en anläggning av den typ som ansökan avser föreligger dock inte för tillgodoseende av dessa ändamål. Däremot är det av vikt att rätten till nyttjande och underhåll m.m. för bl.a. den väg som löper över fastigheten x:x regleras så att alla i området boende även på sikt tillförsäkras god tillgång till strand och bad. Föreningarna anser det olämpligt att tillstånd enligt Mediatechs ansökan lämnas innan lantmäterimyndigheten färdigbehandlat frågan om gemensamhetsanläggningar och beslut i denna del vunnit laga kraft eftersom både nyttjandet av stranden som sådan och framförallt gångvägarna direkt påverkas av om en stor båtbrygga anläggs på området.

Solberga Ödsmål Samfällighetsförening har som stöd för sin talan ingivet kartor samt bl.a. yttrande från förrättningsslantmätare JT och utdrag ur förrättning enligt enskilda väglagen den 31 oktober 1960.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anfört följande.

Länsstyrelsen vill göra miljödomstolen uppmärksam på att den stenpir och brygga som skall anläggas enligt ansökan, har ändrats avseende storlek och utförande jämfört med det som redovisades under det tidiga samrådet och som länsstyrelsen och särskilt berörda haft möjlighet att ta ställning till. Under det tidiga samrådet har ingenting framförts som förklarar eller motiverar ändring av bryggan på det sätt som det redovisas i tillståndsansökan. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om det tidiga samrådet kan anses var uppfyllt.

Av den ursprungliga MKB:n framgår att den befintliga stenpiren är ca 6 m och att den skulle förlängas till ca 12 m - jämför 16 m i tillståndsansökan. Den pålade bryggan skulle utföras som en vinklad brygga på 18 m med en vinkel på ca 8 m - jämför 25 m respektive 15 m i tillståndsansökan. Bryggans totala längd har tidigare uppgivits till ca 25 m. I tillståndsansökan uppges nu bryggan bli ca 44 m. Bryggans utformning har också ändrats från en vinklad brygga till en T-formad.

Länsstyrelsen anser att ändringen av bryggan inte är obetydlig, särskilt om man beaktar förhållandena på platsen med en i princip helt obruten strandlinje med endast några få mindre bryggor. Kungälvs kommuns bedömning av överensstämmelsen med gällande plan bör i det sammanhanget beaktas.

Det framgår inte av tillståndsansökan och den reviderade MKB:n hur allmänhetens tillträde till området kommer att påverkas av anläggningen. Med det avses inte i första hand bryggan som sådan i vattnet, utan de gångvägar som finns området, tillgänglighet i övrigt till de strandnära områdena etc.

Sökanden anger att alla transporter i anledning av byggnationen kommer att ske från sjösidan. Ett av skälen till att bryggan har förlängts uppges vara att det är så grunt i området. Därför tycks det svårt att kunna genomföra nödvändiga transporter och arbeten på platsen utan att skada de grunda bottnarna.

Det finns andra småbåtshamnar i området som bör kunna tillgodose fastighetens behov av båtplatser i framtiden.

Om miljödomstolen trots allt finner att fördelen från enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna i form av intrång i strandområdet och att bryggan inte strider mot gällande planer bör nedanstående villkor fastställas för de planerade åtgärderna

- inga arbeten som ger upphov till grumling i vattenområdet får utföras

- inga arbeten bör tillåtas under perioden 1 april till 1 november

- tiden för oförutsedd skada skall uppgå till 10 år efter det att arbetena är slutförda

Räddningsverket har förklarat att det avstår från att yttra sig i målet.

Miljö- och byggnämnden, Kungälvs kommun, har anfört följande.

Norra strandkanten av Lökebergs kile är i dagsläget lite exploaterad. Detta har sin grund i att området till sin topografi är svårtillgängligt. Åt nordväst mot Rörtången finns i dag ett antal mindre bryggor och båtanläggningar för fritidsbåtar. Lökebergs kile är riksintresse för naturvården, friluftslivet och yrkesfisket (bottnar mellan 0-6 m djup). I kilen finns från ca 1 meters djup ålgräsängar. Ålgräsängarna är av mycket stor betydelse för ungfisk vilka har dessa områden som uppväxtområden. Områdena fungerar även som födosöksområden för flera kommersiellt värdefulla fiskarter som torsk och ål. Området utgör även lekområde för näbbgädda. Grundområden är även uppväxtområden för ett flertal arter av plattfisk. Vidare är området fredningsområde för öringen som leker i Grannebyån och Vävrabäcken.

Enligt Miljöbalken 3 kap. 1 § skall vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Stora vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploaterings-företag eller andra ingrepp i miljön skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär enligt MB 3 kap 2 §.

I enlighet med vad som tidigare nämnts är denna del av Lökebergs kile endast obetydligt påverkad.

Enligt MB 3 kap. 3 § skall vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Området är klassat som riksintresse för naturvården.

Under de senare åren har bestånden av ålgräs inom Kungälvs kommun minskat med 82% enligt Länsstyrelsen Västra Götaland "Miljöövervakning i Västra Götaland 2001" rapport 2001:34. Minskningen orsakas av flera olika omständigheter.

Lökebergs kile har ett vattendjup mellan 0-6 meter och är därför klassat som riksintresse för yrkesfisket. Enligt 3 kap. 5 § skall områden som är av riksintresse för yrkesfisket skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande.

Området mellan Lökebergs kile och Ödsmåls kile kallat Ödsmåls mosse - Rörtången, är ett område i Kungälvs kommun som har ett mycket högt bebyggelse- och inflyttningstryck. Med anledning av detta har Kungälvs kommun tagit initiativet till att utföra en Fördjupad översiktsplan över området för att ur ett mer övergripande perspektiv belysa de kvalitéer och problem som finns i området samt vilka behov som kan finnas framgent i området. Kungälvs kommun är mycket tätbebyggt och närheten till Göteborg gör att trycket på de områden som inte är bebyggda eller sparsamt bebyggda är mycket högt. Behovet av rekreationsområden som ligger i anslutning till bebyggelse har under senare år mer och mer uppmärksammats som en viktig del för människors välbefinnande. Området är klassat som riksintresse för friluftslivet. En stenpir och brygga skulle avsevärt förändra bilden av en tämligen oexploaterad kuststäcka.

För området finns idag en byggnadsplan från 1953-07-29. Den planerade åtgärden kommer helt att ligga inom planområdet. Den planbestämmelse som är aktuell lyder "Med V betecknat område skull utgöra vattenområde, som icke får utfyllas eller överbyggas. Uppförande av enklare vågbrytare, brygga eller anordning för områdets förbättring som badstrand må dock medgivas, där det prövas utan olägenhet kunna ske". Den aktuella bryggan kan inte betraktas som enklare. Vidare framgår det med all önskvärd tydlighet i inledningen av miljökonsekvensbeskrivningen att avsikten med projektet är att skapa och ett mindre antal båtplatser samt möjlighet till bad. Bryggans huvudsyften är att tillskapa båtplatser. Stenpiren och bryggan är således inte förenlig med den för området gällande byggnadsplanen. Miljö- och byggnadsnämnden anser inte att den planerade åtgärden är att anse som en mindre avvikelse från gällande detaljplan

Det förtjänar vidare nämnas att området kring Lökebergs kile är under omdaning och att det kan komma att finnas möjlighet till viss förtätning av områdena vid Ödsmåls Mosse. En förtätning kan ge ytterligare önskemål om rekreation vid Lökebergs kile och omnejd, varför ett större grepp om t.ex. småbåtsplatser och badplatser kan komma att bli nödvändigt. Samrådshandlingarna för delöversiktsplanerna för Ödsmåls Moss och Rörtången redovisar också en strikt hållning vad gäller de outnyttjade och oexploaterade delarna av området. Vidare framgår av delöversikterna att det inte är aktuellt att nyexploatera några områden, utan en varsam förtätning av redan befintlig bebyggelse.

Platsen är tämligen utsatt för både vind- och vågpåverkan och är därför mindre lämplig som båtförtöjningsplats.

Behovet av båtplatser bör kunna tillgodoses i redan befintliga anläggningar i närheten av den aktuella fastigheten, t ex Rörtången samt för större båtar Nordön.

Med ledning av vad som nämnts ovan anser nämnden att ett tillstånd för byggnation av en stenpir och brygga på den aktuella platsen inte skall beviljas.

Miljö- och byggnämnden har vidare ingett samrådshandlingarna för delöversiktsplanerna Ödsmåls Mosse och Rörtången.

Mediatech i Mölndal AB har genmält följande.

Vid tillämpning av reglerna i miljöbalken måste alltid en avvägning göras med tanke på vad som får anses vara ett allmänt godtagbart beteende med hänsyn till andra intressen än rena miljöintressen, d v s en saklig bedömning av den påverkan som anläggandet av ifrågavarande brygga har på miljön skall ställas i relation till fastighetsägarens intressen. Mediatech ifrågasätter här om bryggan överhuvudtaget innebär en påtaglig negativ inverkan på miljön, samt, om den skulle befinnas ha sådan verkan, om påverkan är av den arten att fastighetsägarens intressen skall behöva stå tillbaka. Vidare anser Mediatech att anläggandet av bryggan inte strider mot byggnadsplanen. I vart fall kan det inte röra sig om annat än mindre avvikelser som inte motverkar syftet med planen.

Fiskeriverket gör bedömningen att vad man definierar som den mindre nyanläggningen av bryggan inte medför någon större negativ effekt på fisk och fiske, under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Mediatech kan i anledning av dessa villkor konstatera att piren skall gjutas i betong samt att byggnationen skall utföras enligt det pålade alternativet. Vad gäller beståndet av ålgräs kan sägas att byggnationen skall göras med hänsynstagande till behovet av skydd för ålgräset, i den mån detta är behövligt. Vid utförandet av ingiven miljökonsekvens- beskrivning bedömdes möjliga skadeverkningar på ålgräset som förhållandevis små. Som situationen ser ut idag finns i den planerade bryggans närhet inga ålgräsbestånd som skulle kunna ta skada av en brygga.

Ödsmålsmosses Sommarstugeförening samt Solberga Ödsmåls Samfällighetsförening. Mediatech i Mölndal AB bestrider med bestämdhet uppgiften om att den plats som bryggan avses anläggas på av hävd används som badplats. Stranden lämpar sig synnerligen illa för bad, vilket utgör den viktigaste anledningen till att planerna på ifrågavarande brygga uppstod. Bolaget vill i detta sammanhang även påpeka att anläggandet av bryggan inte syftar till att frånta allmänheten dess tillgång till Mediatechs mark, så länge detta nyttjande sker i enlighet med allemansrätten.

Transporter i anledning av byggnationen kommer att ske från sjösidan, varför påverkan på mark i området kommer att minimeras under utförandeskedet. Omfattning av det arbete som krävs för att anlägga bryggan är också förhållandevis blygsam.

Föreningarnas påstående om att Mediatech orsakat urgröpning av stranden genom att ta sten till piren tillbakavisas. Den sten som använts har inte tagit från ett koncentrerat område och man har inte orsakat några som helst skador.

Enligt vad Mediatech erfar råder det i området emellertid större efterfrågan på båtplatser än vad som kan tillgodoses. Dessutom kan en fastighetsägares önskan att ha sin båt på sin fastighet knappast avslås endast med motiveringen att det finns allmänna båtplatser att tillgå på annan plats. Bolagets önskemål om egna båtplatser kunde ha tillmätts en något mindre betydelse om en intresseavvägning enligt miljöbalken hade varit nödvändig, förutsatt att det hade varit så att tillgången på båtplatser var tillfredsställande. Mediatech hävdar emellertid att bryggans inverkan på miljön är av den art att den intresseavvägningen aldrig behöver komma till stånd. Det kan även tilläggas att det finns ett antal s.k. byggrätter för eventuell exploatering på fastigheten, även om det i dagsläget bara finns en byggnad. Det måste dessutom betonas att det inte - såsom föreningarna antyder - rör sig om någon stor båthamn, utan om fem båtplatser. Mediatech vill uppföra aktuell brygga oavsett om en avstyckning kommer till stånd eller inte för att få tillgång till bättre badmöjligheter och båtplatser i sin omedelbara närhet. Det torde vidare inte vara ovanligt att fastighetsägare är intresserade av att värdet på den egna fastigheten höjs och detta utgör knappast någon omständighet som någon behöver ondgöra sig över. Den enda frågan av intresse här är huruvida fastighetsägarens tilltänkta användning av sin egen fastighet ryms inom de ramar som uppställs i miljöbalken.

Området vid bryggan är markerat såsom "öppen plats" i byggnadsplanen, innebärande att det inte får tas i anspråk för bebyggelse. Däremot utgör det sagda inget hinder mot uppförande av enklare vågbrytare eller brygga för områdets förbättring som badstrand, under förutsättning att detta kan ske utan olägenhet. Det säger närmast sig självt att för det fall en brygga eller vågbrytare är tillåten i ett vattenområde, denna anordning också måste ha en tillåten landanslutning - särskilt i fall som detta, när det råder stora nivåskillnader mellan hög- och lågvatten.

Enligt tillgänglig information står endast stigarna på fastigheten under föreningens förvaltning i den mån de ligger inom det område som hänförts till vägföreningen i samband med lantmäteriförrättning 1960. Information om huruvida den mark som genom förrättningen hänförts till föreningen de facto övertagits av denna och att det därvid erlagts ersättning för marken enligt gällande regler finns inte. Tills föreningen bevisat motsatsen måste alltså utgångspunkten vara att ett faktiskt övertagande av marken aldrig skett. Några handlingar som utvisar att övertagande skett överlämnades inte till Mediatech, varken vid bolagets förvärv av fastigheten eller senare. Inte heller finns handlingar hos lantmäteriet, som visar att sådant övertagande verkligen skett.

Föreningen menar att målet skall vilandeförklaras eftersom man sökt lantmäteriförrättning för omprövning av andelstal samt tillskapande av gemensamhetsanläggning. Mediatech motsätter sig att dessa föreningarnas invändningar överhuvudtaget har något att göra med förevarande tillståndsansökan. Bryggan skall anläggas i vattnet och utgör inget som helst hinder för hur man tar sig fram på land. Därutöver innebär bryggan en klar förbättring av badmöjligheterna i området, då stranden är stenig och lerig och botten inte lämpar sig för bad. Det är helt felaktigt att stranden under sommaren flitigt används för badändamål. Bad sker från föreningarnas flytbrygga, vilken har en konstruktion som enligt ingiven miljökonsekvensbeskrivning är klart olämplig för bottnen i området. Föreningarna tar upp denna brygga varje vinter och lägger i den igen under sommarhalvåret. Detta sker genom att pålar körs ner i havsbottnen. Mediatech kommer inte att försöka hindra allmänheten att ta sig fram till stranden och bryggan och ställer sig frågande till på vilket sätt allmänhetens nyttjande av stranden och gångvägarna kommer att påverkas av att en bad- och båtbrygga anläggs.

När befintlig pir utfördes förorsakades viss åverkan när arbetsmaskinen transporterades till platsen. Den huvudsakliga utgörs av en raserad trappa. Trappan liksom den använda stigen skall iordningställas. Samfällighets- eller Sommarstugeföreningarna har ingen rätt att utföra åtgärder på stigar och trappa på bolagets mark.

Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun. Mediatech i Mölndal AB medger att uppförande av bryggan förändrar landskapsbilden i viss mån. Dock finns redan bryggor på intilliggande fastigheter, bl.a. en flytbrygga i omedelbar närhet av Mediatechs tänkta brygga, vilket innebär att marken inte kan anses helt oexploaterad, i vart fall inte i sådan grad att en brygga kan anses påtagligt påverka områdets karaktär. Stadgandet i 3 kap 2 § miljöbalken är dessutom avsett att tillämpas i ärenden som avser nyetablering av större anläggningar och andra ingrepp av betydande storlek, t ex trafikleder, industrianläggningar och dylikt. Stadgandet är inte tillämpligt i förevarande fall.

En brygga med vinklar bedöms av Mediatech vara väl lämpad för förtöjning av båtar, trots de vind- och vågförhållanden som råder på platsen. Såsom framgår av ingiven ritning skall båtplatserna placeras i ena vinkeln av bryggan.

I byggnadsplanen anges klart och tydligt att en enklare brygga för områdets förbättring som badstrand får uppföras, under förutsättning att detta kan ske utan olägenhet. Den tilltänkta bryggan är av en mycket enkel konstruktion och av rimlig storlek, inte minst med hänsyn till att området påverkas av vindar och vågor. En brygga kan knappast byggas på ett enklare sätt och storleken torde inte vara mer omfattande än vad som skulle ha krävts om man istället valt att bygga en vågbrytare (vilket också medges i byggnadsplanen) med någon som helst effekt på badmöjligheterna. Bryggan utgör således inte en avvikelse från byggnadsplanen. I vart fall kan uppförandet av aktuell brygga inte anses utgöra mer än en mindre avvikelse från gällande byggnadsplan. Avvikelsen motverkar inte heller syftet med planen. Avsikten med bryggan är dels att tillskapa båtplatser, dels att få bättre badmöjligheter vid stranden. Att bryggan, förutom att den förbättrar badmöjligheterna, även kan fungera som båtplats för en handfull mindre båtar kan inte innebära att syftet med byggnadsplanen förfelas.

Länsstyrelsen anför att länsstyrelsen och de särskilt berörda inte haft möjlighet att ta ställning till det förslag som ingivits till miljödomstolen, då bryggans utseende har ändrats efter genomförandet av det tidiga samrådet. I denna del invänds först och främst att alla berörda haft möjlighet att till domstolen yttra sig över vad som angivits i den reviderade miljökonsekvensbeskrivningen om projektets omfattning, efter det att ansökan kommit in till miljödomstolen.

För det andra hänvisas till att syftet med det tidiga samrådet är just att det skall hållas i ett mycket tidigt skede av processen. Därvid anges tydligt i lagens förarbeten att t ex preliminära planer och beräkningar får utgöra underlag för samrådet. Förutom att de närmast berörda och allmänheten, genom länsstyrelsen, skall få ett visst inflytande över processen syftar det tidiga samrådet även till att utgöra beslutsunderlag för länsstyrelsens avgörande om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Detta i sig innebär dock inte att det tidiga samrådet inte skall anses uppfyllt då därmed ingivet förslag senare ändras. Istället att det är upp till miljödomstolen att avgöra huruvida förslaget leder till förändrad handläggning, d v s krav på utökat samrådsförfarande.

Anledningen till den längd som föreslagits för bryggan är att området är mycket långgrunt. Bryggans ändrade utseende består i att den går fyra meter längre ut i vattnet än det ursprungliga förslaget samt att ytterligare en vinkel lagts till då det ursprungliga förslaget visade sig vara för "klent" till storlek och konstruktion, vilket gjort att föreslagen brygga är T-formad. Det är det modifierade förslaget som undersökts i ingiven miljökonsekvensbeskrivning samt varit föremål för de yttranden som här bemötts. Det föreligger enligt ovanstående resonemang ingen anledning att anse att det tidiga samrådet inte genomförts.

Mot länsstyrelsens hänvisning till 11 kap 6 § miljöbalken invänds att uppförandet av bryggan överhuvudtaget inte kommer att innebära någon skada eller olägenhet. Härvid hänvisas till miljökonsekvensbeskrivningen, tidigare ingivet yttrande samt Fiskeriverkets första yttrande. Påverkan på fisk och fiske bedöms inte vara påtaglig och bryggan kommer inte att innebära ett ingrepp i allmänhetens nyttjande av fastigheten. I vart fall överväger fördelarna från allmän och enskild synpunkt de minimala skador och olägenheter som eventuellt skulle kunna anses uppkomma. De fördelar som uppkommer genom uppförandet bryggan - i form av bättre badmöjligheter och bättre tillgång till båtplatser - överväger de kostnader som är förknippade med projektet.

Mediatech har ingenting att invända mot de villkor som länsstyrelsen anser bör fastställas för de planerade åtgärdernas utförande.

DOMSKÄL

Mediatech i Mölndal AB:s påstående om rådighet har ifrågasatts då utdrag från fastighetsregistret utvisar att fastigheten Kungälv Ödsmål x:x är drygt 7 hektar stor, allt utgörande mark. Av åberopad förrättningskarta från lantmäteriförrättning den 27 december 1939 framgår emellertid att när fastigheten Kungälv Ödsmål x:x bildades genom avstyckning, det förordnades att det med fastigheten skull följa "vatten och grund utanför detsamma enligt jordabalkens bestämmelser…" Sådant "jordabalksvatten" finns inte registrerat i fastighetsregistret. Vad som förordnats i förrättningen gäller emellertid ändå. Genom åberopad förrättningshandling får därför anses visat att berört vatten tillhör fastigheten Kungälv Ödsmål x:x.

Brygganläggningen avses utföras på fastigheten Kungälv Ödsmål x:x i anslutning till den allmänplatsmark, varom förordnats om i åberopad förrättning enligt (den numera upphävda) lagen (1939:608) om enskilda vägar. Det går dock inte av ingivna handlingar att säkert avgöra om anläggningen till någon del direkt berör allmänplatsmarken. En förutsättning för att förfoganderätten över allmänplatsmarken skall ha övergått till Samfällighetsföreningens är emellertid att ersättning fastställts och att föreningen erlagt denna till markägaren. Bevisbördan för att betalning erlagts åvilar Samfällighetsföreningen. Då föreningen inte visat att betalning skett har Miljödomstolen att utgå från att Mediatech i Mölndal AB till fullo disponerar över området. Bolaget får således anses ha för ansökt vattenverksamhet erforderlig rådighet.

Brygganläggning är tänkt att utföras på sydvästra delen av Ödsmålshalvön, vid Lökebergs kiles strand. Ödsmålshalvön ligger i den nordvästra delen av Kungälvs kommun.

Ödsmålshalvön är en del av Bohusläns högexploaterade kuststräcka. Denna kuststräcka har stora värden för natur- och kulturvården, friluftslivet och turismen. Att dessa värden gör sig starkt gällande vid Ödsmål framgår tydligt av de olika riksintressen m.m. som gäller här och som redogjorts för i miljökonsekvensbeskrivning och yttranden.

Den konkurrens om mark- och vattenområden som ofta råder mellan bevarandeintressen och exploateringsintressen är här tydlig. Markägarens intresse av främst båtplatser är naturlig, både utifrån nuvarande nyttjande av fastigheten och tänkt framtida exploatering/utbyggnad. Detta intresse står emellertid i stark konflikt med syftet med berörda skyddsbestämmelser, att de förhållandevis begränsade områden som fortfarande är oexploaterade och samtidigt har stora bevarandevärden också i fortsättningen skall kunna nyttjas för friluftsliv och rekreation på ett allsidigt sätt. Sistnämnda intressen gör sig särskilt starkt gällande här p.g.a. områdets närhet till den tätbefolkade Göteborgsregionen.

Vad gäller berörd strand kan konstateras att den är relativt svårtillgänglig och endast obetydligt påverkad. En brygganläggning av ansökt slag skulle påtagligt ändra/påverka landskapsbilden och naturmiljön och ha negativ inverkan på det rörliga friluftslivet. Anläggningen skulle trots sin storlek endast bereda plats för fem mindre båtar. Behovet av de badmöjligheter som anläggningen skulle erbjuda kan också ifrågasättas. Anläggningens nytta är därför mycket begränsad.

Sammantaget får anses att intresset av att bevara berört område för framtiden väger tyngre än markägarens intresse av att ta det i anspråk för ansökt vattenverksamhet. Vid sådant förhållande kan verksamheten inte anses förenlig med en god hushållning av naturresurserna. Tvärtom föreligger hinder mot ansökt anläggning utifrån miljöbalkens bestämmelser om strandskydd. Ansökningen skall därför avslås.

Det är emellertid inte bara de oacceptabla störningarna på föreliggande skyddsvärda intressen som utgör hinder mot ansökt vattenverksamhet. Även gällande byggnadsplan - som enligt övergångsbestämmelserna till Plan- och bygglagen skall gälla som detaljplan - utgör hinder härför.

Enligt byggnadsplanen får berört vattenområde inte utfyllas eller överbyggas, dock att enklare vågbrytare, brygga eller anordning för områdets förbättring som badstrand kan medges. Det är uppenbart att huvudsyftet med brygganläggningen är att tillskapa båtplatser och att badintressena är sekundära i sammanhanget. Som anförts ovan kan också behovet av de badmöjligheter som anläggningen skulle erbjuda ifrågasättas. Ansökt verksamhet kan därför inte anses förenlig med gällande byggnads-/detaljplan. Mot bakgrund av anläggningens storlek är det likaså uppenbart att det inte är fråga om en mindre planavvikelse.

Mediatech i Mölndal AB:s ansökan skall således avslås.

Det ankommer inte på Miljödomstolen att i detta sammanhang ta ställning till återställandefrågor.

ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär A).

Överklagande senast den 7 januari 2003

På miljödomstolens vägnar

Göran Stenman

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman, miljörådet Staffan Lagergren samt de sakkunniga ledamöterna Thorsten Blomqvist och Monika Ekelund.