MÖD 2005:19

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 15 januari 2004 i mål M 347-02, se bilaga B

KLAGANDE

1. SG

2. MA

3. MA

4. BD

5. GS

6. KS

Ombud för samtliga: BH

MOTPART

Brännö Bys Samfällighetsförening

Ställföreträdare: HB

SAKEN

Tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken att anlägga vågbrytare m.m. i Vassdal, Brännö, Göteborgs kommun, Västra Götalands län

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med upphävande av miljödomstolens domslut, utom punkterna 10 och 11, avslår Miljööverdomstolen Brännö Bys Samfällighetsförenings ansökan.

_____________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

SG m.fl. har yrkat att Miljööverdomstolen skall avslå Brännö Bys Samfällighetsförenings (föreningen) ansökan.

Föreningen har bestritt ändring.

Målet har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken tagits till avgörande utan huvudförhandling.

UTVECKLING AV TALAN OCH REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

SG m.fl. har till stöd för överklagandet huvudsakligen hänfört sig till samma omständigheter som i miljödomstolen (se sid 17-24 i miljödomstolens dom). De har därutöver åberopat ett yttrande av lantmätaren Pierre Nordh i frågan om verksamhetens förhållande till detaljplanen.

Föreningen har, utöver vad som framgår av miljödomstolens dom, anfört huvudsakligen följande: Vad gäller planfrågan så är i detaljplanen inte angivet något särskilt användningsområde för det aktuella vattenområdet. Anläggande av vågbrytare/pir till skydd för båtarna kan därför inte strida mot planen. Av planbeskrivningen framgår att i princip all mark utanför kvartersmark i planen har betecknats som allmän plats. Vidare anges att genom att stränderna nästan helt hållits fria från bebyggelse så har ett framtida behov av hamnar och andra anläggningar invid stranden, som hör samman med fiske o. dyl., tryggats. Av planen framgår generellt att den är utformad efter ett sommargästperspektiv. Det fanns dock även på 1950-talet en bofast befolkning. Ingen av de traditionella förtöjningsplatserna är betecknade som båthamn i planen. Den bofasta befolkningens behov förutsattes kunna bli tillgodosedda utefter de fria stränderna där marken betecknats som allmän plats. Idag är den bofasta befolkningen mångfaldigt större än den var på 1950-talet då planen kom till. Vassdal är ett av de få ställen på Brännö där det finns ett vattendjup som räcker för moderna båtar. Sandvik, som i planen angivits vara avsedd för hamnändamål, saknar erforderligt vattendjup och är med hänsyn till övriga omständigheter idag inte ett realistiskt alternativ. Sammantaget framgår det av planbeskrivningen att man räknade med att allmän plats skulle användas för småbåtsändamål. Ansökan strider därför inte mot planen. I vart fall är det fråga om en mindre avvikelse som inte strider mot planens intentioner och inte motverkar dess syfte.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har kvarstått vid den uppfattning i planfrågan som framgår av miljödomstolens dom.

Göteborgs kommun, Stadsdelsnämnden Styrsö, har anfört följande: Det råder stor brist på båtplatser på Brännö. Stadsdelsnämnden är därför positiv till projektet. Vassdal är en mycket lämplig plats att anlägga en småbåtshamn på. Vassdal erbjuder en skyddad hamn med tillräckligt djup och har använts som lotshamn sedan 1700-talet. Hamnprojektet följer detaljplanens intentioner som allmänt ändamål. Projektet är av stort allmänt intresse för såväl boende på Brännö som för besökande. I det arbete som pågår med en fördjupad översiktsplan för Brännö förutsätts att Vassdal utnyttjas för småbåtshamn.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

För det aktuella området vid Vassdal finns en byggnadsplan från år 1952. Den gäller som en detaljplan enligt 17 kap. 4 § plan- och bygglagen (1987:10). Regleringen av markens användning och av bebyggelsen genom en detaljplan är bindande för myndigheter och enskilda. Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken får tillstånd inte ges i strid mot en detaljplan om det inte är fråga om en mindre avvikelse som inte motverkar planens eller bestämmelsernas syfte. Det område som ansökan avser är utlagt som allmän plats i byggnadsplanen. Med allmän plats avses i plan- och bygglagen gator, vägar, parker, och övriga områden, som är tillgängliga för allmänheten och avsedda för gemensamma behov inom planområdet.

Av planbeskrivningen, som inte är rättsligt bindande, framgår att det förutsätts finnas bryggor för småbåtar o. dyl. vid stränderna. Detta medför emellertid inte att det kan anses förenligt med byggnadsplanen att inrätta en småbåtshamn vid Vassdal av den omfattning som nu är aktuell, bl.a. mot bakgrund av att ett område vid Sandvik i planen särskilt avsatts för sådant ändamål. Inte heller kan inrättandet av en stor småbåtshamn i det område som avsatts som allmän platsmark hänföras till en sådan mindre avvikelse, som skulle vara tillåtlig enligt 16 kap. 4 § miljöbalken. Anläggandet av den småbåtshamn som ansökan avser strider således mot byggnadsplanen och dess syften. Vid sådant förhållande och i avsaknad av planbestämmelse om hur vattenområdet intill Vassdal får användas bör den vidare tolkningen av planen leda till att även anläggande av en vågbrytare inom planområdet strider mot planen. På grund av det anförda föreligger hinder mot att bifalla samfällighetsföreningens ansökan. Miljödomstolens dom skall därför upphävas utom såvitt avser rättegångskostnaderna.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga C

Överklagande senast 2005-04-27

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand (skiljaktig) och Rose Thorsén, referent, fastighetsrådet Anders Dahlsjö samt hovrättsassessorn Paul Magnusson. Skiljaktig mening, se bilaga A.

_________________________

BILAGA B

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Brännö Bys Samfällighetsförening (tidigare Brännö Bys Skifteslag)

Box 56

430 85 Brännö

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken att utföra vågbrytare m.m. i Vassdal, Brännö, Göteborgs kommun, Västra Götalands län.

Nbo: 107/108 x: 639915 y: 125910

__________

DOMSLUT

1. Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd att inom vattenområde för Brännö X:X på Brännö i Göteborgs kommun, Västra Götalands län, anlägga dels vågbrytare, dels konsolbrygga i anslutning till vågbrytaren, dels en träbrygga på pålar, samt utföra erforderliga muddringar för vågbrytaren.

2. Miljödomstolen avslår sökandens yrkande att inom vattenområdet anlägga en tillfartsväg.

Nu medgivna arbeten skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas nedan under rubriken "Beskrivning av verksamheten” med underrubriker och där angivna ritningar samt med vad sökanden i övrigt åtagit sig i målet.

3. I övrigt skall gälla följande villkor.

a) Vågbrytaren skall förses med genomströmningsrör i syfte att öka vattenomsättningen i hamnbassängen. Placeringen av och storleken på rören skall bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten.

b) Tillsynsmyndigheten skall meddelas i god tid innan arbetena påbörjas.

c) Kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten innan arbetena påbörjas.

d) Genomförandeplan för utläggning av sprängsten skall upprättas innan arbetena påbörjas.

e) Muddringsarbeten får inte utföras under tiden den 1 april till och med den 30 september.

f) En översiktlig arkeologisk undersökning av bottnar som tas i anspråk av vågbrytaren skall göras innan arbetena påbörjas.

4. Arbetena skall vara utförda inom tio (10) år från det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen.

5. Arbetena skall vara utförda inom tio (10) år från det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen.

6. Anspråk i anledning av oförutsedd skada enligt 24 kap. 13 § miljöbalken får framställas inom fem (5) år från arbetstidens utgång.

7. Tillståndet såvitt avser vågbrytaren får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Det förutsätter dock att sökanden ställer säkerhet hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län för den ersättning som kan komma att utgå om domen ändras.

8. Miljödomstolen avslår sökandens yrkande om verkställighetsförordnande såvitt gäller bryggorna.

9. Miljödomstolen godkänner den av sökanden ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

10. Prövningsavgiften fastställs till femtontusen (15 000) kronor.

11. Sökanden skall betala ersättning för rättegångskostnader till advokaten BHs huvudmän med etthundratretusensjuhundrafemtio (103 750) kronor. På beloppet skall utgå ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag tills betalning sker.

__________

BAKGRUND

Ön Brännö är belägen i Göteborgs södra skärgård och tillhörde tidigare Styrsö kommun, numera Göteborgs kommun. Vassdal är ett område på norra Brännö med en vik i vilken bl.a. idag finns ett antal mindre träbryggor med plats för ca 60 småbåtar.

Ansökan hos miljödomstolen om tillstånd till anläggande av vågbrytare m.m. i Vassdalsviken har ingivits av Brännö Bys Skifteslag genom dess styrelse. Brännö Bys Skifteslag har därefter ombildats till Brännö Bys Samfällighetsförening vilket skett genom beslut den 10 februari 2003 av vederbörande lantmäterimyndighet som denna dag registrerade föreningen i samfällighetsföreningsregistret. Beslutet överklagades av en föreningsmedlem, IT, till länsrätten i Göteborg som i dom den 9 oktober 2003 avslog överklagandet. IT har, enligt vad som uppgivits i rätt tid, överklagat domen hos kammarrätten i Göteborg. Registreringsbeslutet har således såvitt känt inte vunnit laga kraft.

ANSÖKAN

Brännö Bys Skifteslag, numera Brännö Bys Samfällighetsförening (föreningen), har genom sin styrelse yrkat att miljödomstolen lämnar tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken att inom vattenområde på Brännö X:X utföra dels vågbrytare med tillhörande konsolbrygga, dels fast träbrygga på pålar samt fylla ett ca 2 m brett vattenområde för anläggandet av transportväg.

Sökanden har vidare yrkat att miljödomstolen fastställer arbetstiden för vattenverksamheten till 10 år, bestämmer tiden för anmälan av anspråk på ersättning för oförutsedd skada till 5 år, meddelar verkställighetsförordnande, fastställer villkor i enlighet med sökandens förslag nedan samt godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Sökanden har anfört följande.

Orientering

Småbåtshamnen i Vassdal på norra Brännö är mycket utsatt för vindar från nord och nordväst samt påverkas av vågor från de fartyg som passerar i Böttöleden, strax norr om Brännö. Vågorna bidrar till sönderbrutna bryggor och båtar som sjunker. Läget framgår av översiktskartor i bilaga 4 och 5 till ansökan.

Sjöfartsverket, Göteborgs Hamn AB och Göteborgs stad har meddelats tillstånd av miljödomstolen att genom muddring och sprängning räta, fördjupa och bredda Torshamnsleden och Böttöleden till Göteborgs hamn. Projektet benämns som farledsprojektet i ansökan. Småbåtshamnen i Vassdal kan antas bli än mer utsatt efter att Böttöleden har fördjupats, eftersom större och fler fartyg då kan förväntas trafikera leden. Genom att anlägga en vågbrytare skyddas hamnen från vind och vågor. Vågbrytaren kommer att utgå från en cementklack där det tidigare har funnits en lotsbrygga, som användes fram till 1980 talet. Sprängsten som erhålls i samband med sprängningar i farlederna planeras att användas som konstruktionsmaterial till vågbrytaren.

Befintlig båthamn har plats för ca 60 småbåtar. Brännös befolkning har ökat kraftigt under senare år och det finns därför ett stort behov för att utöka antalet platser i båthamnen. Genom att anlägga en konsolbrygga utmed hela vågbrytarens insida samt uppföra en fast träbrygga på pålar bedöms antalet båtplatser kunna utökas till ca 160 st.

Fastighetsförhållanden

Vattenområdet, där vågbrytaren planeras att byggas, ligger på Brännö X:X. Brännö X:X är i sig inte en enskild fastighet utan utgör ett bihang till ett stort antal fastigheter på Brännö. Brännö X:X förvaltas av Brännö Bys Skifteslag och de delaktiga markägarna har inflytande efter ett andelstalssystem. I bifogat protokoll redovisas delägarnas mandat till föreningens styrelse att driva ärendet, bilaga 7 till ansökan.

Höjdsystem

I ansökan används genomgående Göteborg stads lokala höjdsystem. Skillnaden mellan rikets höjdsystem RH70 och det lokala systemet är +10,070 m.

Planfrågor

Göteborgs kommuns översiktsplan ÖP 99 antogs av kommunfullmäktige i december 2001, men har ännu inte vunnit laga kraft. De delar som överklagats och eventuellt kan komma att ändras i ÖP 99 berör luftkvalitet. Eventuella förändringar föranledda av överklagandet anses inte vara relevanta för detta projekt. I ÖP 99 finns inga specifikt utpekade områden avseende vatten- och markanvändning som berör Brännö och de närmaste omgivningarna.

Gällande detaljplan vann laga kraft den 15 maj 1952, bilaga 9 till ansökan. I detaljplanen utpekas berört landområde som allmän plats för park, plantering, lekplats och gata.

Hydrologiska förhållanden m.m.

Karakteristiska vattenstånd (RH 70) inom Göteborgs hamn är enligt Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut följande:

Högsta högvattenstånd, HHW +1,44 m

Normalt högvattenstånd, MHW +0,94 m

Normalt medelvattenstånd, MW +0,06 m

Normalt lågvattenstånd, MLW -0,76 m

Lägsta lågvattenstånd, LLW -1,26 m

Vattenstånden vid aktuell småbåtshamn på Brännö bedöms vara liknande.

Storskaliga vädersystem gör att vindar mellan syd och väst är vanligast förekommande vid västkusten, även om vindriktningen varierar mycket. Vindrosor från Vinga visar att sannolikheten för sydliga och västliga vindar är mellan 15 och 20 % jämfört med 10 % för övriga riktningar. Höst- och vinterperioderna är i allmänhet blåsigare än under övriga året. På västkusten blåser det i medeltal kuling (14 -7 m/s) 25 % av dagarna i november. Detta är beräknat utifrån mätdata från 1961 till 1989. På norra Brännö gäller, enligt ortsbefolkningens erfarenheter, en maximal vindstyrka från norr på 20 m/s.

Mätningar av strömningshastighet i vattenområdet har inte genomförts. Vattenföring och strömmar i Vassdal påverkas med jämna intervall av vågrörelser som uppkommer i samband med trafiken som passerar i Böttöleden, miljöeffekter av svallvågor från höghastighetsfärjor i Göteborgs skärgård. Vid Vassdal finns tecken på att bottenförändringar skett på grund av starka strömmar och vågsvall. Spåren av bottenförändringarna syns på stränderna i form av flera dynformationer som har bildats. De vågor som bildas orsakar sannolikt kraftiga bottenströmmar som sätter bottensediment i rörelse.

Området har en medelvattenutbytestid på 0-9 dygn. Detta innebär att vattenomsättningen i havsområdet är hög. Sannolikt bidrar de kraftiga vågrörelserna från fartygstrafiken till en ännu högre vattenomsättning lokalt i viken vid vissa tidpunkter.

Vattendjupet, där vågbrytare och pålpir planeras att byggas, varierar i Vassdal mellan ca 1-4 m. Vattendjupet där transportvägen planeras varierar mellan 0,4 och 0,8 meter.

Geotekniska och geologiska förhållanden

Havsbottnen i området består sålunda delvis av rent berg och delvis av lera ofta i kombination med ett ytligt lager av friktionsjord. På vågbrytarens första del, ut till Lotsskäret, är grunden fast med rent berg eller endast ett tunt (<1 m) lager jord. På den resterande delen ut till "Grundet" är förhållandena annorlunda med upptill drygt 6 m lös lera. Leran är lösare inne i viken än under den aktuella anläggningen.

Tack vare att leran är förkonsoliderad blir långtidssättningarna små. Baserat på aktuellt utförande av vågbrytaren och rådande geotekniska förhållanden bedöms de uppgå till ca 40 cm. Den lösare ytliga leran har därvid ej beaktats. Vid utläggning av vågbrytaren bedöms nedträngning av sten äga rum i den lösa leran. I tillägg utvecklas sättningarna snabbt i det ytliga lagret.

På vågbrytarens första del ut till Lotsskäret är stabilitetsförhållandena fördelaktiga med antingen bergbotten eller högst någon meter löst material. I samband med utläggning av sprängsten kommer nedträngning att äga rum i eventuellt förekommande tunt lerlager. Stabiliteten bedöms därför vara tillfredsställande.

På delen Lotsskäret - "Grundet" är stabilitetsförhållandena ofördelaktigare; vattendjupet, och därmed belastningen på botten från blivande vågbrytare, är större och lermäktigheten är här upptill 6 m. Detta innebär stabilitetsproblem. Stabilitetsförbättrande åtgärder måste vidtas för att förbättra säkerheten mot grundbrott. Genom att gräva ur den lösa leran till drygt 2 m djup (2,3 m i beräkning nedan) ökas säkerhetsfaktorn till erforderliga 1,5. Urgrävningsvolymen är ca 35 m3 per längdmeter vågbrytare.

Ett effektivt sätt att lösa stabilitetproblemet är att lägga ut tryckbankar på ömse sidor om vågbrytaren. Erforderlig tryckbanksbredd är enligt utförd beräkning 12 m. Tryckbankens tjocklek måste vara minst 1,5 m. Volymen av tryckbankarna är ca 35 m3 per längdmeter vågbrytare, dvs samma volym som erforderlig urgrävning vid partiell urgrävning som förstärkningsmetod enligt ovan.

Utläggning av tryckbankar förefaller vara den attraktivaste metoden att lösa stabilitetsproblemet för vågbrytaren i Vassdal. Partiell urgrävning är ett alternativ men innebär muddring/urgrävning av ett par tusen kubikmeter lös lera och återfyllning med motsvarande mängd sprängsten. Alternativet tryckbankar kräver i stort sett samma mängd sprängsten (ca 35 m2 på 60 - 70 m lång sträcka).

Teknisk beskrivning av planerade arbeten

Vågbrytare med konsolbrygga

Sökanden avser att anlägga en ca 220 m lång vågbrytare med konsolbrygga utanför befintlig småbåtshamn. Vågbrytarens planerade läge i plan framgår av figur 4 i teknisk beskrivning.

Vågbrytarens planerade utseende i sektion framgår av figur 5. Vågbrytarens släntlutning i vågornas angreppsriktning (mot sjösidan) kommer att vara 1:1,5 och mot hamnsidan 1:1 - 1:1,5. Krönen på vågbrytarna är tänkt att ligga ca 3 m över medelvattenytan.

Vågbrytaren byggs upp av en kärna bestående av osorterad sprängsten varefter denna förses med ett skyddande lager. Kärnan skall hindra vågor och sediment att tränga in i hamnområdet. Den byggs upp av osorterad sprängsten i block med vikter från något kg upp till flera hundra kg och göres så kompakt som möjligt. Skyddslagret skall dels hålla materialet i kärnan på plats, dels vara stabilt mot de verkande vågkrafterna. Skyddslagret utgörs av två lager; ett underliggande närmast kärnan, bestående av mindre block, ett sk filter, och det yttre, sk erosionsskyddet, bestående av de större stenblocken. Som erosionsskydd kommer användas sorterade block i erforderlig storlek, tjocklek cirka 1,5 meter. Erforderlig stenstorlek bedöms ligga någonstans mellan 300 - 1 200 kg. Närmast botten på sjösidan av vågbrytaren och cirka fem meter ut läggs ett lager av mindre block som hindrar att bottenmaterialet närmast vågbrytaren eroderar bort i de virvlar som kommer att uppstå i skiljelinjen mellan naturlig botten och vågbrytare. Brännö Bys Skifteslag har av Sjöfartsverket blivit lovade sprängsten som genereras i Farledsprojektet. Blocken till erosionsskyddet tas om möjligt från erhållen sprängsten i Farledsprojektet, om lämpliga block kan sorteras ut därifrån. I annat fall köps detta in och transporteras till platsen.

Den totala stenåtgången, inklusive erosionsskyddet, till vågbrytaren i Vassdal beräknas bli mellan 10 000 -15 000 m3.

Transporterna av sprängsten från sprängningsarbetena i Farledsprojektet kommer att ske med pråm. Materialet kommer att tippas direkt på plats i den mån det är möjligt med tanke på bottendjup och krav på materialfraktionerna. Detta gäller uppbyggnaden av kärnan. En grävare (mindre enskopeverk), placerad på en pråm eller ponton, kommer att användas för att schakta materialet på plats. Alternativt kommer en grävmaskin att arbeta från land eller från delvis uppbyggd vågbrytare där vattendjupet inte räcker till för en pråmponton. Den sprängsten som skall användas till erosionsskyddet sorteras ut.

Vågbrytaren skärmar av en del av viken och vattenomsättningen i viken innanför kommer att bli mindre än tidigare. För att minska den påverkan som vågbrytaren medför utplaceras strömningsrör genom vågbrytaren. Det har uppskattats att två betongrör med diametern 800 mm vardera alternativt ett betongrör med diametern 1000 medför att genomströmningen blir tillräcklig.

Vid stormtillfällen med vindhastigheter över 20 m/s kan överspolning över vågbrytaren förekomma, varför erosionsskyddet såväl på ovansidan vågbrytaren som på insidan anpassas härefter.

Utmed hela vågbrytarens insida planeras det att byggas en konsolbrygga. Bryggan avses att byggas snarlikt typexemplet i Figur 6 i den tekniska beskrivningen.

Pålbrygga

En cirka 95 meter lång, fast träbrygga på pålar planeras att anläggas en bit innanför vågbrytaren. För att klara de påfrestningar som isen medför på konstruktion avser man att använda rälspålar som bärande pålar till bryggan. En dykare kommer att utföra håltagningar i berget i vilka pålarna sedan gjuts fast. På pålarna monteras sedan ett trädäck. Ett exempel på en sådan brygga visas i Figur 7 i den tekniska beskrivningen. Pålbryggans planerade läge i plan framgår av Figur 4 i den tekniska beskrivningen.

Utfyllnadsarbeten för anläggande av transportväg

En cirka 100 meter lång och cirka 2 meter bred transportväg planeras att anläggas längs berget på norra sidan om udden, se Figur 4 i den tekniska beskrivningen. Vägen kommer att följa berget längs vattenbrynet. Inga eller begränsade sprängningsarbeten planeras. Istället kommer vattenområdet längs strandkanten att fyllas ut med sprängsten som erhålls i samband med schaktningsarbeten på Brännö. Utfyllnadsarbetet kommer att ske successivt i takt med att utfyllnadsmaterial erhålles. Avslutning mot vattnet sker genom uppläggning av sorterad sten. Slitlagret skall bestå av grus. Vattendjupet varierar mellan 40 och 80 centimeter enligt uppgift från beställaren. Totalt beräknas ca 100 m3 utfyllnadsmassor.

Kostnader

Farledsprojektet förväntas transportera sprängstensmassorna till platsen för vågbrytarna. Brännö Bys Skifteslag ämnar utföra en betydande del av arbetet själva på ideell basis. Arbetsmaskiner kommer att hyras in i den omfattning som behövs.

Beräknade kostnader för projektet framgår av tabellen nedan.

Konstruktion Kostnad

Vågbrytare 1 750 000 kr

Konsolbrygg 1 000 000 kr

Pålbrygga 750 000 kr

Transportväg 0 kr

Summa 3 500 000 kr

Samråd

Brännö Bys skifteslag har haft flera muntliga kontakter med länsstyrelsen i ett tidigt skede inför planerade åtgärder. Föreningen skickade även in en skrivelse, daterad 2001-11-16, till länsstyrelsen med en begäran om länsstyrelsens bedömning beträffande verksamhetens inverkan på allmänna intressen. Länsstyrelsens kommentar till skrivelsen har varit att verksamheten är tillståndspliktig.

Inför planerade åtgärder har föreningen haft kontakt med olika intressenter som kan tänkas beröras av projektet. Brännö Naturvårdsförening bedömer i skrivelsen, daterad 2002-05-03, att projektet inte hotar några större naturvärden. Man konstaterar också att området inte hyser några skyddsvärda växt- eller djurarter.

Föreningen har under våren 2002 haft personlig kontakt med var och en av de som är närboende till hamnen. De närboende har visat att de inte har några invändningar till projektet genom underskrift på en lista. En av de närboende har uttryckt farhågor för försämrad miljö till följd av den nya hamnen och ökad trafik.

En samrådsredogörelse, bilaga 10 till ansökan, lämnades in den 9 oktober. Länsstyrelsen har beslutat att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, bilaga 11 till ansökan. Ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskring lämnas således in utan något utökat samrådsförfarande.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas vattenverksamhetens påverkan på människors miljö och hälsa, bilaga 2 till ansökan. Nedan följer en sammanfattning av identifierade konsekvenser.

Det aktuella vattenområdet ligger inom riksintresse för yrkesfisket och friluftsliv. Alla grundområden i Göteborgs skärgård är av riksintresse för fiske. Marinbiologiska utredningar har genomförts i området. Utredningarna visar att det finns fläckvisa ålgräsbestånd i vattenområdet i Vassdal. Ålgräsängarna tillhör de mest produktiva marina havsmiljöerna och är därför viktiga för fisket. Berörda riksintressen för friluftsliv är främst bad- och båtliv samt fiske. Det finns inga kända fornlämningar i vattenområdet.

Miljöpåverkan från vattenarbetena innebär främst en lokal påverkan på den marina floran och faunan i Vassdal. Genom att utplacera strömningsrör i vågbrytaren kan vattenomsättningen öka, vilket är positivt för ålgräsbestånden. Grumling av sediment kan påverka badvattenkvaliteten på närliggande badplatser. Vattnet är dock till viss del redan idag uppgrumlat genom kraftiga vågrörelser från förbipasserande fartyg i Böttöleden. Buller och emissioner från fartyg och arbetsmaskiner i förevarande projekt bedöms ge en något ökad miljöpåverkan, samtidigt som området redan idag är påverkat av förbipasserande fartyg i Böttöleden.

Projektet medför flera positiva konsekvenser som exempelvis ett ökat antal båtplatser för boende och gäster. Säkerheten i hamnen bedöms även förbättras genom ett bättre skydd mot hårda vindar och svall från förbipasserande fartyg. Hamnen kan på detta sätt även fungera som nödhamn för fritidsbåtar.

Tillåtlighet

Tillåtlighet enligt 2 kap.miljöbalken

Nedan följer en bedömning över hur sökanden anser att miljöbalkens allmänna hänsynsregler iakttas i den mån de är relevanta för planerad vattenverksamhet.

Sökanden anser att man genom egna medlemmar och anlitad teknisk konsult har erforderlig kunskap för att bedöma de miljö- och hälsorisker som kan uppkomma i samband med planerad vattenverksamhet.

Genom att placera strömningsrör i vågbrytaren gynnas vattenomsättningen i viken och intrånget i den marinbiologiska miljön kan begränsas så långt som möjligt. Med hänsyn tagen till friluftslivet medför anläggandet av vågbrytaren ökad säkerhet i och med att hamnen kan fungera som nödhamn för fritidsbåtar.

Sökanden anser inte att lokaliseringen av vågbrytaren kan ifrågasättas med hänsyn tagen till dess syfte som är att skydda befintlig småbåtshamn mot vind och vågor.

Planerad vågbrytare består av sprängsten som uppkommer i samband med planerade sprängningar i farlederna och planerad väg består av sprängsten från schaktningsarbeten på Brännö. Sökanden anser att planerad vattenverksamhet utförs i enlighet med principerna om hushållning av naturresurser och kretslopp, dvs återanvändning och återvinning i möjligaste mån. I och med att förevarande projekt samordnas med farledsprojektet kan transportbehoven också samordnas vilket är fördelaktigt ur energihushållningsperspektiv.

Tillåtlighet enligt 7 kap.

Området för planerade arbeten är strandskyddat. I strandskyddsbestämmelsen finns dock inskrivet att särskild hänsyn skall tas till befolkningens behov av bryggor. Det generella förbudet mot verksamhet inom strandskyddat område gäller inte verksamhet till vilken tillstånd har lämnats enligt miljöbalken. Strandskyddsfrågan får därmed beaktas inom ramen för den nu aktuella prövningen.

Sökanden gör bedömningen att syftet med planerad vattenverksamhet förbättrar förutsättningarna för det allmänna friluftslivet genom att befintlig småbåtshamn skyddas mot vind och vågor samtidigt som fler båtplatser skapas för boende och gäster. Vägen syftar till att öka tillgängligheten till bryggorna. Sökanden anser därmed att verksamheten bör tillåtas.

Tillåtlighet enligt 11 kap.miljöbalken

Befintlig småbåtshamn är mycket utsatt för vind och vågor. Vågorna från passerande fartyg i närliggande Böttöleden leder till problem med bl.a. sönderbrutna bryggor. Anläggandet av vågbrytaren medför att befintlig småbåtshamn skyddas mot vind och vågor. Några beaktansvärda skador eller olägenheter av planerade arbeten kan inte förutses, vilket redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Det finns ett stort behov av fler båtplatser för den permanent bofasta befolkningen på Brännö. Antalet gästplatser är begränsat. Vassdal erbjuder bra möjligheter till bad och antalet besökande är emellanåt mycket stort. Numera är många fritidsbåtar utrustade med värme och annan komfort som medger utnyttjande under längre tid på året. I Göteborgsområdet finns ett mycket stort antal fritidsbåtar och intresset för att ligga i hamnar i närheten av Göteborg under exempelvis veckoslut kan väntas öka. Turism blir en allt viktigare näringsgren för skärgården och möjligheterna att fånga upp båtturismen blir värdefullt för Brännös näringsliv. Planerade bryggor och väg ökar dels antalet båtplatser, dels tillgängligheten till båthamnen. Därutöver kan ett par nya arbetstillfällen förväntas under sommarsäsongen.

Fördelarna med att genomföra planerad verksamhet bedöms därmed överväga kostnaderna samt eventuella skador och olägenheter med denna.

Förslag till villkor

Sökanden föreslår att följande villkor föreskrivs för det blivande tillståndet (enligt vid miljödomstolens huvudförhandling ingiven aktbil. 131).

1. Vattenverksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan jämte bilagor samt vad sökandena i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet. Mindre ändring av verksamheten får genomföras efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Som förutsättning för sådant godkännande skall gälla att ändringen inte kan befaras medföra ökad störning för omgivningen.

2. Vågbrytaren förses med strömningsrör i syfte att öka vattenomsättningen i hamnbassängen.

3. Tillsynsmyndigheten skall meddelas i god tid innan arbetena påbörjas.

4. Utfyllnadsarbeten för anläggande av transportväg får ej ske under sommartid, dvs juni, juli och augusti.

5. Kontrollprogram upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten innan arbetena påbörjas

6. Genomförandeplan för utläggning av sprängsten upprättas innan arbetena påbörjas.

7. Muddringsarbeten får inte utföras under tiden den 1 april till den 31 augusti.

Övrigt

Förevarande projekt är anhängigt planerade sprängningar i farlederna till Göteborgs hamn. Sprängningsarbeten i Torshamnsleden och Böttöleden kommer enligt uppgift att avslutas i december (2003). Det kan ändå finnas möjlighet att få viss sten från dessa sprängningsarbeten. I annat fall finns projekt på fastlandet inom Göteborgs kommun önskar där det finns möjlighet att kostnadsfritt erhålla sprängsten. Mot denna bakgrund hemställer sökanden om verkställighetsförordnande.

Det är viktigt att genomförande av förevarande projekt inte begränsas i tiden. Projektet genomförs under förutsättning att sprängsten kan tillhandahållas från farledsprojektet. Härigenom uppnås stora miljövinster ur t ex resurshushållningssynpunkt och samordningsvinster vid transporter till och från arbetsområdet. Sökanden kommer att verka för att utläggning av stenmassor sker vid så få tillfällen som möjligt i den mån farledsprojektet medger det. Det är dock svårt att på förhand bedöma arbetenas varaktighet i tid. Tidpunkt för utläggande av massor varken kan eller bör därmed preciseras i tid.

Beträffande utfyllnad av vattenområde för byggande av väg sker arbetet successivt i takt med att utfyllnadsmaterial erhålles. Sökanden yrkar därför att arbetstiden för vattenverksamheten fastställs till 10 år.

YTTRANDEN OCH ERINRINGAR

Fiskeriverket har anfört följande. Strandzonen med dess grundområden utgör en betydande naturresurs som bl. a. produktionsbas för fisket (lek-, uppväxt- och födosöksområde) och har ett högt bevarandevärde. Grundområdena har både hög biologisk mångfald och är högproduktiva och därför bör de skyddas ifrån exploatering. Fiskeriverket har dock ingen erinran gentemot föreliggande ansökan under förutsättning att strömningsrör utplaceras i vågbrytaren, utfyllnadsarbeten för anläggande av transportväg ej utförs under 1 april - 31 oktober och att grumlande arbeten i vatten i största möjliga mån undviks under tidsperioden 1 april - 31 oktober.

Länsstyrelsen, som tillstyrker bifall till ansökningen och till att miljökonsekvens-beskrivningen godkänns, har yrkat att följande skall föreskrivas för tillståndet.

- Stabiliserande åtgärder bör ske genom partiell urgrävning.

- Utläggning av sten för pirar och utfyllnader bör göras i ett sammanhang sedan arbetena påbörjats.

- Piren skall förse med strömningsrör/kulvertar så att en god vattenomsättning tryggas.

- En översiktlig arkeologisk undersökning av bottnar som tas i anspråk av piren skall göras innan arbetena påbörjas.

Länsstyrelsen har i övrigt anfört följande. För området gäller byggnadsplan från 15 maj 1952. Småbåtshamnen ligger inom mark betecknad allmän plats. Av beskrivningen till byggnadsplanen framgår att man räknade med att allmän plats skulle användas för småbåtshamnsändamål. Länsstyrelsen anser därför att hamnen och de ansökta åtgärderna inte strider mot vad som anges i planbestämmelserna.

Småbåtshamnen i Vassdal har ett utsatt läge för vågrörelser orsakade av sjötrafiken till Göteborgs hamn. Behovet av en vågbrytare är därför väl motiverad. Det föreligger också ett stort behov av båtplatser för en ökande befolkning på Brännö. Genom att koncentrera båtarna till ett och samma ställe minskar behovet att anlägga nya bryggor på andra platser och skada på naturvärden förhindras. Länsstyrelsen tillstyrker därför pirens läge och sträckning att nuvarande hamn utökas något.

När det gäller stabiliserande åtgärder förordar Länsstyrelsen att piren förläggs i schakt eftersom stödfyllnader tar ytterligare bottenområde i anspråk. Den grumling som uppkommer är enligt Länsstyrelsen mening marginell jämfört med den grumling som tex. muddring av farlederna gett och ger upphov till.

Erfarenhetsmässigt torde sedimenten i området vara av sådan karaktär att tippning kan ske på Göteborgs Hamns tipplatser på Hakefjorden alternativt SSV Vinga. Provtagning och analyser bör dock bekräfta sedimentens renhet.

Bohusläns museum har framfört i samråd att en arkeologisk undersökning bör göras. Länsstyrelsen anser med hänsyn till platsens historia att en översiktlig arkeologisk undersökning genom dykbesiktning av Bohusläns museum bör göras innan arbeten med piren påbörjas.

Miljönämnden i Göteborg har anfört följande. Miljönämnden tillstyrker ansökan under förutsättning att nedanstående synpunkter från miljöförvaltningen beaktas samt tillstyrker yrkandet om verkställighetsförordnandet.

Miljöförvaltningen motsätter sig inte en utbyggnad men denna bör i första hand ske utan muddring, med hänvisningen till risken för slamflykt och förorening av ålgräsbeståndet. Ett kontrollprogram bör finnas för att kontrollera att den skyddsvärda marinbiologiska miljön inte skadas. Skall muddring ske måste slamförebyggande åtgärder vidtas.

Sökanden påpekar att det finns ett stort behov av båtplatser och att utbyggnaden kommer att ge ca 100 båtplatser till. Förvaltningen vill här påpeka att utbyggnader av småbåtshamnar inte får stå i motsatsförhållande till det allmänna fiskeintresset och skyddet av skyddsvärda havsbottnar och vikar.

Länsstyrelsen i Västra Götaland rapporterade i november år 2000 att utförda undersökningar visade på att 52 % av ålgräsets totala areal i länet hade försvunnit jämfört med i början av 1980-talet.

Inne i den grunda viken, innanför den planerade vågbrytaren, finns ett område med ålgräs och strax utanför, väster om vågbrytaren finns ett större område med ålgräs. Föreliggande ansökan redovisar inte storleken på eller statusen på dessa bestånd. Ålgräsängar utgör viktiga uppväxt och födosökningsområden för många kommersiellt viktiga fiskarter. Den biologiska mångfalden och det biologiska värdet och produktionsvärdet i dessa områden är stora. Bottnar med ålgräs är därför klassade som riksintressen och ingrepp eller påverkan bör undvikas.

Föreslagen muddring, enligt förstahandsalternativet, innebär risk för slamflykt till omgivande ålgräsbottnar och till den grunda havsviken. Sökanden har redan påpekat att området är utsatt för kraftiga vindar och vågor från den närliggande farleden. Om slamflykten och sedimentationen blir för stor finns risk för skador på det biologiska livet, främst på ålgräs som är känsligast för övertäckning. Känsligheten är som störst under produktionssäsongen på våren och sommaren.

Enligt förvaltningen bör det finnas ett kontrollprogram för att kontrollera att slamflykt inte sker, att ålgräsängarna inte tar skada samt att vattengenomströmningen fungerar tillfredsställande.

Några analyser av bottensedimenten är inte gjorda varför risk finns att sedimenten är förorenade. Vi har här att göra med en gammal hamn och båtuppläggningsplats. Enligt förvaltningen bör muddring undvikas och alternativet med tryckbank väljas i första hand.

Anses muddring nödvändigt bör muddringsområdet inhägnas med slam/siltgardiner för att förhindra slamflykt. Muddring bör ej ske under perioden april till september. Muddrade massor bör analyseras angående eventuellt innehåll av mifögifter/tungmetaller, inklusive TBT.

Vid arbetena med hamnanläggningen bör använda dieselbränslen vara av minst miljöklass 1 och skall bränslen/oljor förvaras på platsen skall hela volymen förvaras invallad.

Kommer den utvidgade båthamnen att ha en särskild upptagningsplats för fritidsbåtar skall denna vara utrustad med spolplatta med slamavskiljare och efterföljande rening som förhindrar utsläpp av färgflagor/pigment till viken/hamnbassängen.

RS och SG, som yrkar att miljödomstolen skall avslå ansökan om tillstånd, har anfört bl.a. följande.

Fråga är om en utökad småbåtshamn. Enligt 2 kap. 8 § första stycket punkt 1 plan- och bygglagen (PBL) råder bygglovplikt för småbåtshamnar. För att en utökad småbåtshamn skall kunna komma till stånd krävs därför att bygglov beviljas. Som förutsättning för bygglov gäller att detaljplan upprättas. En småbåtshamn får nämligen betydande inverkan på omgivningen, se 5 kap 1 § PBL. Bygglov för småbåtshamn kräver därför planstöd.

Den gällande detaljplanen för området, fastställd 1952-05-15, omfattar både land och vattenområden. Det landområde som kommer att beröras av föreslagen småbåtshamn är i planen utlagd som allmän plats för park, plantering, lekplats och gata. Det vattenområde som är aktuellt omfattas inte av någon utbyggnadsrätt. En sådan utbyggnadsrätt har dock utlagts i söder i området Sandvik, där vattenområde med intilliggande stränder avsatts för hamnändamål. Enligt planbeskrivningen behövs bryggor för småbåtar samt mindre byggnader för förvaring av båt- och fiskeredskap på fler ställen utefter stränderna än Sandvik. Som medel härför anvisas i planbeskrivningen till den dåtida möjligheten att ge lov för tillfällig byggnad av enkel beskaffenhet. Detta kan emellertid av naturliga skäl i vart fall inte avse utförandet av en småbåtshamn.

Sammanfattningsvis strider den sökta anläggningen mot detaljplanen. Härtill kommer att planen explicit anger de vattenområden på Brännö som avsatts till lämpliga hamnområden. För att kunna genomföra den aktuella vattenverksamheten görs det därför gällande att området först måste planläggas för detta ändamål. Att notera är att den nu aktuella anläggningen inte heller kan anses som en mindre avvikelse ifrån gällande detaljplan. Det vattenområde som skall exploateras synes vara samägd mark och förvaltades tidigare av Brännö Bys skifteslag, som numera är ombildat till en samfällighet. Ändamålet med att området avsatts som allmän plats är intresset för allmänheten på Brännö att ha tillgång till området. Det innebär att om den nu aktuella anläggningen uppförs övergår en del av det samfällda vattnet till att tillgodose behovet för de båtägare som önskar och erhåller båtplats. I denna del "privatiseras" vattenområdet och i vart fall förlorar det sin allmänna karaktär.

Det markområde som vid uppförandet tas i anspråk såväl indirekt som direkt kommer att förlora sin karaktär av allmän plats till förmån för de båtägare som brukar området. I den del sådan övergång sker "privatiseras" den samfällda marken till skada för de som ej erhåller båtplats. I detta sammanhang vill vi betona att det berörda landområdet är stort.

Det framgår av ansökan att allmänhetens tillträde till området kraftigt kommer att begränsas. Utbyggnaden strider därför mot strandskyddsbestämmelsernas syfte att ge allmänheten tillgång till stränderna. Det nu aktuella området är mycket populärt som badvik och bl.a. anvisar Styrsöbolaget besökande på Brännö till Vassdal. Genomförs det aktuella projektet kommer dels anläggningen i sig rent fysikt att begränsa tillgängligheten dels kommer också en kraftig ökning av båttrafik ske i Vassdalsviken. Det finns skäl att antaga att detta sammantaget omöjliggör för Vassdalsvikens användare att utnyttja området såsom badområde men också väsentligt inskränka möjligheterna till användning i övrigt.

När det gäller en så omfattande byggnation som den nu aktuella, en vågbrytare om cirka 220 meter kombinerat med anläggandet av bryggor med plats för ytterligare 100 båtar, är det självklart att denna på ett markant sätt ökar belastningen på miljön vid anläggningen. På samma sätt är det naturligt att en markant ökning av påverkan på miljön sker vid transportvägarna till och från området. I det sammanhanget bör det också påpekas att det för tillåtligheten av det nu aktuella projektet i ett naturkänsligt område saknar relevans huruvida det finns ett båtplatsbehov för eventuell turism.

Avloppsnätet i det aktuella området är mycket dåligt utbyggt och tål strängt taget ingen ytterligare belastning. En fritidsbåtshamn av den aktuella omfattningen ställer utökade krav på avloppsanläggningen. Därtill kommer hantering av miljöfarligt avfall i form av rester ifrån olika petroleumprodukter m.m. Det saknas idag förutsättningar för att kunna ta hand om detta i Vassdal. I ansökan redovisas inte närmare hur denna problematik skall lösas och naturligtvis inte heller vilken merkostnad detta medför.

Den aktuella anläggningen är genom sin storlek av sådan omfattning att den kommer att förändra landskapsbilden högst påtagligt. Enligt miljöbalken 3 kap. l § skall vattenområden användas för de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Stora vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt påverkar områdets karaktär enligt MB 3 kap. 2 §. Den nu aktuella anläggningen ändrar påtagligt områdets karaktär och därvidlag kan ju konstateras att området saknar naturliga förutsättningar för en sådan omfattande anläggning som den aktuella. Tvärtom konstateras i ansökan att Vassdalsviken är utsatt för både vind- och vågpåverkan och konklusionen är därför att Vassdalsviken är mindre lämplig som hamn.

I och med att spärra av vattentillförseln till den nu aktuella viken och endast tillföra vatten genom s.k. strömningsrör i piren kommer miljön för såväl växlighet som djurliv i viken att drastiskt förändras. Det framgår inte närmare av ansökan vilken kapacitet dessa strömningsrör kommer att ha och på vilket sätt dessa garanterar att miljön för djur- och växtlivet inte drastiskt försämras. Även i detta hänseende kommer därför strandskyddsintresset att trädas förnär.

Det saknas i ansökan närmare utredning om hur anläggningen kommer att påverka strömförhållandena i och omkring viken. Det går inte av innehållet i ansökan överhuvudtaget dra några slutsatser i denna del, vilket är en väsentlig brist eftersom det är av stor betydelse vid bedömningen av anläggningens påverkan av den berörda miljön.

Enligt MB 3 kap. 1 § skall vattenområden som är känsliga ifrån ekologisk synpunkt skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan skada miljön. Området är av riksintresse för fisket, i viken finns ålgräsängar vilka är av stor betydelse för ungfisk vilka har dessa som uppväxtområden. Området fungerar sannolikt som födosöksområde för flera kommersiellt värdefulla fiskarter som torsk och ål.

I ansökningshandlingen redovisas att samråd har skett. Till domstolen har ingivits ett stort antal återkallanden av detta samråd. Mina huvudmän har uppfattningen att i samband med det s.k. samrådet redovisades inte projektet på ett korrekt sätt.

Av ansökan framgår att den kalkylerade kostnaden för uppförandet är beräknad till ca 3,5 mkr kronor. Detta förefaller orimligt lågt med hänsyn till storleken av anläggningen samt att byggande inte skall ske under den delen av året yttre förhållanden är som mest gynnsamma. Utav ansökan går det endast att konstatera att kostnaden är kraftigt undervärderad och därför går det inte heller att bedöma huruvida båtnadskravet är uppfyllt eller ej. Vi är av uppfattningen att anläggningen kommer att kosta avsevärt mer än vad som uppgivits men eftersom kalkylen inte närmare redovisar de olika delmomenten i uppförandet går det inte att sak redovisa bristerna. Exempelvis anges den totala stenåtgången till 10.000 - 15.000 m3. Hur sorteringen stenmassorna skall göras framgår inte av ansökan och om detta skall ske i nära anslutning till uppschaktningen av sprängmassorna vid Böttöleden eller i samband med arbeten i Vassdalsviken, påverkar kostnadsbilden högst väsentligt.

Nyttan av anläggningen kräver framförallt att ytterligare båtplatser tillskapas. Eftersom något erforderligt bygglov inte finns eller kan påräknas kan man inte nu kalkylera med någon nytta av anläggningen. Detta medför att det går inte att bedöma båtnaden i projektet och det kan också konstateras att båtplatser kan tillskapas på andra mer ändamålsenliga platser. Denna brist i ansökan är väsentlig.

Sökanden anger att transporterna i vid anläggningsarbetet i huvudsak kommer att ske ifrån sjösidan. När anläggningen tagits i drift synes det vara ett notoriskt faktum att drift och underhåll kräver ett väsentligt större transportbehov även sjövägen. Det finns skäl och antaga att vid den planerade anläggningen kommer det att finnas betydligt större båtar än de som idag har sin förtöjning i viken. Idag utgörs detta i huvudsak av små båtar av typ plast- och träekor. Därtill kommer tömning av sopor etc. Även denna del är bristfälligt redovisad i ansökan.

Vi gör gällande mot bakgrund av ovan redovisade omständigheter, att ansökan inte kan bifallas. Ansökan innehåller allt för mycket oredovisade sakförhållanden, bristfälliga antagande m.m. Därtill kommer den sökta anläggningen strider mot gällande detaljplan samt att bygglov krävs för anläggningen. Beviljandet av eventuellt bygglov kräver planstöd.

Brännö Bys Samfällighetsförening har i uppdrag att förvalta samtliga samfälligheter och förmåner för Brännö Bys Skifteslag, som beslutat att undantagas för delägares gemensamma behov vid laga skifte på Brännö i Styrsö socken. Ingivaren har till styrkande av behörigheten avseende aktuell tillståndsansökan ingivit kopia av protokoll fört vid årsmöte med delägarna i Brännö Bys Skifteslag den 13 mars 2003. Den aktuella åtgärden att inge ansökan synes inte inrymmas i det uppdrag styrelsen erhållit av årsmötet.

Ingivaren har ingivit komplettering, aktbil. 79-71 samt 79-81. Av dessa handlingar framgår att kallelsen till årsstämman inte angivit att stämman avser att behandla frågan om ingivande av tillståndsansökan avseende hamnanläggningen i Vassdal samt befogenhet att påbörja den aktuella byggnationen. Av protokollet framgår vidare att mötet uttalat sitt stöd för fortsatt arbete med projektet men detta kan knappast innefatta ovannämnda åtgärder i vart fall inte mot bakgrund av hur kallelsen är utformad. Vid årsmötet har inte projektets kostnad redovisats enär denna inte kunnat beräknas. Av årsmötesprotokollet framgår att föreningen har likviditetsproblem och att föreningen inte ens av egna medel kunnat bestrida hittills uppkommen kostnad avseende tillståndsansökan. Detta medför att medlemmarna vid det nu aktuella årsmötet inte på något sätt kunnat ta del av en ekonomisk redovisning och det talar för att styrelsens befogenhet att fortsätta arbeta med projektet inte kan anses omfatta nu vidtagna åtgärderna innefattande ingivande av tillståndsansökan jämte verkställighetsförordnande.

Det kan knappast vara fråga om att styrelsen har årsstämmans bemyndigande att projektera och starta byggnationen oavsett uppförandekostnadens storlek. Om ansökan icke bifalles hur skall då alla kostnader täckas? Det lån styrelsen upptagit för bestridandet av hittills uppkomna utgifter ökar inte föreningens egna kapital. I detta sammanhang vill jag understryka att samfällighetsföreningen är inte primärt inriktad på näringsverksamhet även om den verksamhet som föreningen bedriver kan medföra att den blir klassificerad som näringsidkare. Medlemmarna i föreningen, som enligt lag kan vara tvungna att vara med i samfällighetsföreningen, är skyldiga att på samma sätt i klart offentligrättsliga organisationer betala för de åtaganden som deras förtroendevalda gör. Skulle det i regel årligen uttaxerade beloppet inte räcka åligger det styrelsen att göra extra uttaxering om det föreligger en klar och förfallen skuld varefter föreningen har automatisk förmånsrätt i medlemmarnas fastigheter för det uttaxerade beloppet. Det finns därför skäl att dra en strikt gräns för styrelsens och stämmans behörighet visavi den enskilde medlemmen och det ändamål samfälligheten har (jmf Hemström, Gemensamhetsanläggningar, Nordstedts förlag s 242-243).

Det görs jämväl gällande att den ekonomiska risk projektet medför för den enskilde medlemmen i samfålligheten är betydande och enbart beloppets storlek torde innebära ett behörighetsöverskridande.

Mot bakgrund av det ovan anförda görs det därför gällande att ingivaren i samband med ansökan överskridit sin befogenhet och den till denna hörande behörigheten.

Till detta kommer, såsom ansökan utformats, att samfälld mark och samfällt vatten som har kunnat nyttjas av samtliga medlemmar kommer att överföras till vissa medlemmar samt andra utomstående som har båtplats och detta synes inte rymmas inom föreningens förvaltningsuppdrag. Förändringen av markområdets användning strider mot samfällighetens ändamål och i sådant fall även gentemot förrättningsbeslutet. Ansökan torde därför såsom den utformats även i detta avseende vara behörighetsöverskridande.

Ingivarens behörighet bör mot bakgrund av det ovan anförda prövas ex officio av domstolen i samband med nu aktuell tillståndsprövning. Finner domstolen att behörighet eller befogenhet saknas i enlighet med det nu anförda skall ansökan avslås.

Det har inte i ansökan angivits några skäl för att domstolen skall meddela verkställighetsförordnande jämlikt miljöbalken 22 kap. 28 §. Mina huvudmän anser att det finns skäl som i sak talar emot ett sådant tillstånd, dels rör projektet en mycket omfattande byggnation och stora ingrepp i den befintliga miljön, dels innebär ett sådant verkställighetsförordnande att den efterföljande prövningen med hänsyn till då redan gjorde ingrepp blir en nullitet eftersom de uppkomna skadorna blir irreparabla. Ansökan om verkställighetsförordnande skall därför avslås.

Det synes som den ansökta tiden avseende arbetets genomförande om 10 år är mycket lång. En sådan tidsutdräkt av arbetets genomförande kommer kraftigt att förstärka projektets negativa miljöpåverkan samt intrång i allmänhetens tillträde till aktuellt område. Skälet till den begärda tidsutdräkten torde inte vara betingat av arbetets art eller omfattning utan snarare det förhållandet att projektet är helt ofinansierat och att det råder stor osäkerhet huruvida sådan finansiering kan ske.

Det villkor som anges i ansökan angående genomgående rör i den aktuella piren saknar i sig intresse utan det väsentliga är vilken miljöpåverkan pirens uppförande medför. Det framgår inte av de nu angivna särskilda villkoren i ansökan på vilket sätt dessa rör bidrar, eller om det överhuvudtaget bidrar, till art minska den av sökanden konstaterade reducerade vattengenomströmningen. Det framgår inte heller av ansökan om denna genomströmning är tillräcklig för att säkerställa vattenomsättningen i Vassdalsviken.

Sökanden har i kompletterande handling redovisat och åberopat en geoteknisk undersökning i anledning av den planerade byggnationen. Av denna framgår att de geotekniska förhållandena ur stabilitetshänseende är ofördelaktiga i vissa avseende. För att säkerställa denna instabilitet har redovisats två metoder, partiell urgrävning respektive metoden att lägga ut tryckbankar på ömse sidor av vågbrytaren. Utredningen anger såsom slutsats att utläggning av tryckbankar förefaller vara den attraktivaste metoden att lösa stabilitetsproblemen. för vågbrytarna i Vassdal. Som skäl åberopas i huvudsak att partiell utgrävning skulle innebära muddring/utgrävning av ett par tusen kubikmeter lös lera och återfyllning med motsvarande mängd sprängsten, Den senare metoden förefaller såsom den redovisats i undersökningen som en bättre och säkrare metod för att säkerställa stabiliteten.

En väsentlig brist i utredningen är att det inte framgår närmare vilken påverkan den livliga fartygstrafik som finns i Böttöleden har på en eventuell pir. Med hänsyn till vågbrytarens placering alldeles i närheten av denna farled och frånvaron i undersökningen av redovisning av denna påverkansfaktor medför enligt mina huvudmän att någon säker slutsats om stabilitetsförhållandena m.m. avseende den aktuella piren inte kan fastställas.

BE har yrkat ersättning för värdet av sin brygga som kommer att försvinna om transportvägen anläggs. Han har vidare anfört följande. Bryggan som uppfördes av mig 1986 och som sedan dess innehas av mig, ligger utefter berget, långt ut på udden. Bryggan rymmer tre båtplatser och den renoverades senast 2002 med nya reglar och helt nytt däck. Om bryggan skulle försvinna på grund av anläggande av transportvägen längs berget, förlorar jag investeringen i bryggan, samt tre båtplatser. Jag behöver således nya båtplatser vid annan brygga. Jag uppskattar värdet av bryggan till 16 000 kronor och anskaffandet av tre nya båtplatser till 9 000 kronor. Jag yrkar därmed ersättning om 25 000 kronor från Brännö Bys Samfällighetsförening för förlorat värde av bryggan, samt anskaffandet av tre nya båtplatser, i det fall anläggande av transportvägen innebär att min brygga går förlorad.

Boende på Brännö har inkommit till miljödomstolen med en för alla i huvudsak likalydande skrivelse, aktbil. 17 m.fl., vari anförs följande. ”Jag har tagit del av rubricerade planer omfattande byggande av en vågbrytare, nya bryggor mm i Vassdal, Brännö. Detta kommer att förstöra stora natur- och miljövärden och hota strandfloran. Den populära badplatsen för barn och vuxna kommer att försvinna. Den befintliga vägen kommer inte att räcka till för den extra belastning som en hamnanläggning kommer att medföra. El och avlopp saknas. Dricksvatten försörjs endast med en klen sommarslang. Vinterförvaringsplatser för ytterligare båtar saknas. Den unika skärgårdsmiljön kommer att försvinna. Jag vill därför protestera på det bestämdaste mot att dessa planer realiseras.”

En del av de personer som insänt ovanstående skrivelse jämte andra som inte tidigare hört av sig har därefter inkommit med följande skrivelse, aktbil. 39 m.fl. ”Jag har tidigare skrivit under ett upprop angående planer på en utbyggnad av hamnen i Vassdal, Brännö. Dessa planer omfattar byggandet av en vågbrytare, nya bryggor mm. Jag har nu erhållit ytterligare information om ovanstående. Den information jag nu fått gör att jag omgående tar tillbaka min tidigare underskrift på uppropet.”

Brännö Naturvårdsförening genom ordföranden LH och Brännö Vägförening genom ordföranden KU har inkommit med yttranden.

Sökanden har till bemötande anfört bl.a. följande

Sökanden anser att av Fiskeriverket föreslagen uppehållstid för anläggande av transportväg m.m. är för lång och inte rimlig i jämförelse med tidigare tillstånd som meddelats för liknande projekt. Paralleller kan exempelvis dras med det pågående projektet på Vrångö, där villkor finns om uppehåll för muddringsverksamhet mellan 1 juni - 15 september, medan arbetena med utläggning av sten kan ske utan tidsbegränsning. I likhet med förhållandena på Vrångö har förevarande projekt en lokal miljöpåverkan. I tillståndet för pågående arbeten i farlederna till Göteborgs hamn är uppehållstiden i s.k. delområde 6, dvs. strax norr om Brännö, 1 april - 31 augusti. Med tanke på ålgräsängarnas känslighet anser BBS att rimlig uppehållstid för arbetena är 1 april - 31 augusti.

Sökanden instämmer med länsstyrelsen att området för piren grävs ut/muddras för att sedan utfyllas med sten, då man med tryckbankar, föreslaget som alternativ ej erhåller tillräckligt med vattendjup på insidan av piren. En utgrävning tar också i anspråk ett mindre område av botten jämfört med anläggandet av tryckbankar.

Sökandens avsikt är att arbeten som är hänförliga till vågbrytaren sker i ett sammanhang, medan utfyllnaden av väg görs i mån av tillgång på utfyllnadsmaterial.

Det är sökandens avsikt att förse piren med strömningsrör, vilket även anges i ansökan.

Det kan ifrågasättas om en arkeologisk undersökning är en fråga som skall behandlas av miljödomstolen, men om Länsstyrelsen kräver detta så kan naturligtvis en översiktlig dykareundersökning i pirens utsträckning göras.

Beträffande grumling och sedimentering måste beaktas att det föreslagna arbetet är ringa jämfört med de farledsarbeten som utföres i närområdet och den hela tiden pågående fartygstrafiken. Själva utgrävningen ger upphov till ca 2500 m3 muddermassor.

Angående analyser av bottensediment har sedimentprov tagits och sänts till lab. för analys i enlighet med de krav som Göteborgs Hamn AB ställer för att tillåta att massor deponeras på muddertippen SSV Vinga.

Angående behovet av siltgardiner kan konstateras att för att en siltgardin skall få avsedd effekt krävs att denna används under lugnare förhållanden än vad som råder i Vassdal. Den ringa omfattningen på projektet samt den korta genomförandetiden innebär att frånvaron av siltgardin inte får någon betydande konsekvens. Arbetena kommer dessutom att genomföras under en tidpunkt då påverkan på natur- och friluftsliv är som minst känslig.

Sökanden har gjort en översyn av befintligt ålgräsbestånd i området. Översynen visar att precis som omtalas i MKB:n har beståndet spridit sig i förhållande till den utredning som utfördes i samband med framtagandet av MKB för det sk farledsprojektet. Förlusten av ålgräs blir permanent just på den plats där pålbryggan avses anläggas. Trots bortfallet av ålgräs på grund av förevarande projekt torde ändå betydande områden med ålgräs finnas kvar i närområdet.

Sökanden förordar att kontrollprogram upprättas för att kontrollera att slamflykt ej sker, att ålgräsängarna inte tar skada samt att vattengenomströmningen fungerar tillfredställande.. Omfattningen på ett kontrollprogram bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten och fastställs innan arbetena påbörjas.

Någon utvidgning av båtupptagningen är ej aktuell. Tillkommande båtar får hänvisas till Brännö Varv.

Användningen av dieselbränsle miljöklass 1 anges i MKB:n som en åtgärd för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Frågan om dieselbränsle och förvaring beaktas i samband med upphandling av utföraren/entreprenören.

Beträffande BEs yrkande om ersättning för brygga så räknar sökanden inte med att bryggan kommer att påverkas av den nya vägen, skulle det emellertid vara fallet får ersättning utbetalas. Påpekas bör att bryggplatsen utgöres av ett arrende varför någon ekonomisk ersättning utöver ersättningen för själva bryggan ej kan anses vara skäligt. Möjlighet till nya båtplatser kan erbjudas om så önskas.

Det anförs att styrelsen för Brännö Bys Samfällighetsförening överträtt sina befogenheter när man inlämnat ansökan om att få uppföra en pir i Vassdal, protokollet fört vid årsmöte den 13 mars 2003 åberopas. Vidare menar man att medlemmarna inte kunnat ta del av någon kostnadsredovisning för projektet som innebär ett betydande ekonomiskt ansvars tagande.

Inlämnandet av ansökan diskuterades inte på årsmötet 2003 i andra termer än att det redan var inlämnat, dessutom har ärendet varit uppe vid ett flertal tidigare tillfällen,

I protokollet från sammanträdet den 25 maj 2002 kan man läsa i "§ 3, Hamnprojektet i Vassdal redovisades . En skiss på en tänkt hamnutbyggnad redovisades ca. 100 nya båtplatser beräknas kunna skapas. Styrelsen har undersökt möjligheten att få EU bidrag till utbyggnaden, men en förutsättning är att Skifteslaget utgör en juridisk person. Efter diskussion beslöts att styrelsen till nästa möte skall presentera kostnadsramar för projektet."

I protokollet från den 24 juni 2002 kan man läsa i "§ 5, Frågan om anläggande av en vågbrytare och hamn i Vassdal. En översiktlig kostnadskalkyl presenterades. Det konstaterades att det behövs ett insats kapital för att komma igång med verksamheten. Ordf. föreslog att Skifteslaget skulle ta upp en förhandling med kommunen om överlåtelse av Rödsten för att finansiera insatsen i projektet. Förslaget väckte en hel del genmälen och alternativa finansieringslösningar diskuterades. Styrelsen fick i uppdrag att inleda samtal med kommunen i frågan, dock skall existerande båtplatser i Rödsten skyddas med goda alternativa lösningar. Något förslag för framtida drift av en hamnanläggning finns i nuläget inte framme."

Det kan inte råda någon tvekan om att Skifteslaget/Samfällighetsföreningen vid upprepade tillfällen har gett styrelsen mandat att driva arbetet. Det kan förtjäna att nämnas att ingen har reserverat sig vid mötena. Inga synpunkter eller invändningar har heller inkommit med anledning av att protokollen har hållits tillgängliga under 30 dagar efter att möten har hållits.

Påpekas bör att S ej är delägare i Samfällighetsföreningen och ej heller närboende, varför hans behörighet i frågan som sakägare starkt kan ifrågasättas.

Det kan finnas skäl att påminna att i samband med den nyligen genomförda översynen av strandskyddet finns en skrivning om att särskild hänsyn skall tas till skärgårdsbornas behov av hamnplatser, vilket även anges i ansökan. Vassdal är sedan gammalt en båthamn och ett ställe för bad och rekreation. Badandet har emellertid i huvudsak utövats i viken väster om den föreslagna piren och denna påverkas inte alls av förslaget. BBS är övertygade om att det även i fortsättningen finns möjligheter för alla inblandade i området.

S och G gör gällande att den aktuella anläggningen strider mot gällande plan och därför får inte tillstånd meddelas jämlikt miljöbalken 16 kap 4§. Aktbil. 74 S och G hävdar att det krävs bygglov och att en detaljplan upprättas om en utökning av befintlig hamn för småbåtar skall komma till stånd. Man hänvisar till gällande "detaljplan fastställd 1952 05 15” där området är redovisat som allmän platsmark.

Planen, som då benämndes byggnadsplan, upprättades i början på 50-talet när Brännö hade en fast befolkning av 151 personer och då man förutspådde att ön i allt väsentligt skulle bli en ö för sommarboende göteborgare. Idag uppgår den bofasta befolkningen till ca. 800. All mark som inte utgjorde kvartersmark i planen lades ut som allmän platsmark.

Vassdal, som är ett gammalt hamnområde på Brännö, omnämnes i beskrivningen till planen som ett område där det redan finns bryggor för småbåtar samt mindre byggnader för förvaring av båt och fiskeredskap. I beskrivningen spekuleras det också om en eventuell båtförbindelse till Vassdal med tillhörande brygga.

I gällande översiktsplan är området liksom stora delar av Brännö och Galterö angivet som ett område med särskilt stora värden för natur och kulturvård och friluftsliv. I samma plan är intilliggande område på Strussnäs angivet som ett område med riksintresse för friluftslivet enligt MB kapitel 3, men ej själva Vassdal.

Sökanden, som haft kontakt med kommunen, SDN etc., menar att en båthamn ansluter till ett hävdvunnet utnyttjande av området och att ett beslut i miljödomstolen är vad som erfordras för att utföra de beskrivna arbetena i vattenområdet.

Eftersom projektet är knutet till möjligheterna att få lämplig sten för piren är det väsentligt att kunna agera snabbt, varför ett verkställighetsförordnande är av stor vikt, vilket också framgår av ansökan.

Det kan vara på sin plats att poängtera att tidspannet 10 år inte är ett uttryck för en arbetstid för projektets genomförande, utan den tidsram inom vilket projektet måste utföras för att inte tillståndet skall förfalla i enlighet med 22 kap 25 § MB. Såsom Stendal o Gyldén uppenbarligen redan inser så är inte avsikten att Vassdal skall vara en arbetsplats i tio år och därmed bortfaller den första invändningen. Beträffande finansieringen så skall vi inte sticka under stol med att det är ett problem, som är tänkt att lösas genom bl.a. försäljning av samfälld mark på Brännö, sten som erhålles från offentliga projekt samt EU bidrag. Bryggan avser vi att finansiera via andelar i en bryggförening. Det betyder att t.ex. bryggan kan bli en del som byggs något senare än piren.

Området är med jämna mellanrum utsatt för en mycket kraftig vattenomsättning, som uppkommer genom den passerande fartygstrafiken. Vattnet kommer även efter en utbyggnad strömma igenom öppningarna i norr och nordost. Rören utgör en kompletterande åtgärd.

Miljödomstolen har 2003-10-29 hållit huvudförhandling i målet. Vid förhandlingen har uppgivits bl.a. följande.

Sökanden: Anledningen till att föreningen föredrar partiell utgrävning framför tryckbank är att tryckbanken skulle bli 12 meter bred på var sida om vågbrytaren och därmed skulle större vatten- och bottenområden tas i anspråk. Den skulle dessutom vara 1,5 meter hög vilket skulle inkräkta på djupet i hamnbassängen. Med hänsyn till grumling och sedimentering är det lämpligt att begränsa muddringsarbetena till höst vinter och tidig vår. En rimlig uppehållstid för arbetena skulle vara den 1 april till den 31 augusti. Muddringen kommer att pågå under maximalt en till två veckor men förmodligen inte mer än tre till fyra dagar. Analysrapporten visar att föroreningshalten inte utgör hinder mot att tippa muddret ute till havs SSV Vinga. Mudder får inte tippas där som innehåller kadmiumhalter överstigande 1,0 mg/kg och kvicksilverhalter inte överstigande 1,0 mg/kg. Vid Brännö är de uppmätta kadmiumhalterna 0,2 mg/kg och kvicksilverhalterna under 0,05 mg/kg. För att tillförsäkra en god vattenomsättning kommer det i delen ut till Lotsskäret att anbringas genomströmningsrör. Viss mindre påverkan på ålgräsbeståndet kommer att ske men det finns närliggande områden med ålgräs som inte påverkas.

Det finns ett stort behov av båtplatser på Brännö. Anläggandet av vågbrytaren är en säkerhetsåtgärd för befintliga bryggor i Vassdal. Viken kan dessutom fungera som nödhamn för fritidsbåtar. Syftet med anläggandet av vågbrytaren och skapandet av nya båtplatser går hand i hand. Vad gäller alternativa lokaliseringar till de nya bryggorna i Vassdal så är det mycket lös botten och begränsat vattendjup på de tänkbara alternativa platserna på Brännö såsom Sandvik, Erdal och Pannervik varför det i dessa fall föreligger ett stort muddringsbehov. Det finns inga alternativ till Vassdal. Rödsten är inte någon alternativ placering eftersom utbyggnaden av färjeläget är stadsplanelagd, vilket medför att den befintliga båtbryggan med ca 40 båtplatser kommer att försvinna. Det finns inget utrymme för fler båtplatser då färjorna måste ha utrymme. Anledningen till att Brännö inte varit något fiskeläge är till stor del avsaknaden av någon lämplig hamn.

Om föreningen är för sent ute beträffande sprängstenen från farledsprojektet kommer gratis sprängsten förhoppningsvis att kunna rekvireras från andra projekt inom Göteborgs kommun. Entreprenören har angett kostnaden 3 miljoner kronor för att bygga vågbrytaren. Den extra bryggan avser de att finansiera genom andelspengar i föreningen och har inte tagits med i beräkningen av kostnaderna för projektet. Priset för denna uppgår till 4 000 kronor per meter plus moms vilket gör 750 000 kronor. Om sprängstenen inte skulle kunna fås gratis kommer kostnaden för projektet att uppgå till 4,5 miljoner kronor plus 750 000 kronor.

Det är inte meningen att det skall transporteras några större mängder sten på den två meter breda kommunikationsväg som skall byggas. Utförandet av arbetena kommer att ske från pontoner. Vägen kommer inte att gå mer än två meter ut i vattnet. De vill inte spränga i berget. Vägen är i första hand avsedd som en kommunikationsväg ut till bryggorna när anläggningen är färdig. Hamnen skall även fungera som nödhamn i samband med ambulanstransporter om isförhållandena är för besvärliga vid Rödsten. Utfyllnadsarbeten för vägen skall inte företas under tiden den 1 april till den 31 augusti.

Föreningen har yrkat att RS, SG, MG, BD, GS och KS inte skall betraktas som sakägare. S fastighet är belägen 300-400 meter från platsen. Den kan inte ses från fastigheten. SG bor ca 100 meter från platsen. Det finns ingen möjlighet att se denna fullt ut från den fastigheten eftersom det ligger berg i vägen. De övrigas fastigheter ligger 100-250 meter från platsen. De kan se hela eller delar av platsen från sina fastigheter. Sakägare är enskilda som har lidit fysisk skada på sina fastigheter på grund av fysiska emissioner såsom buller. De fysiska emissionerna är inte av sådan art att motparterna är att betrakta som sakägare i målet. Estetiska hänsyn skall inte beaktas inom ramen för sakägarbegreppet. Med hänsyn till vad nu sagts berörs inte heller övriga fastighetsägare på ett sådant sätt att de är att betrakta som sakägare i miljöbalkens mening.

BV, Styrsö stadsdelsnämnd: Stadsdelsnämnden har stött projektet och hjälpt till med bidragsansökningar till EU. Om projektet genomförs kan stadsdelsnämnden bidra med toaletter m.m. I dagsläget går det inte att få tag på båtplatser på Brännö. Om bryggan vid Rödsten försvinner blir behovet ännu större. Stora delar av ön har så grunt vatten intill stränderna att muddring måste ske för nya båtplatser. Det finns inga naturliga andra hamnar runt ön utan lotsen har fått lägga till vid Vassdal. Projektet följer detaljplanens intentioner och avviker inte från planbestämmelserna.

IT: Han bor i närheten av viken och stödjer protesterna mot projektet, vilket saknar proportioner för den nytta det kan ge. Det behövs en vågbrytare av mindre storlek för att skydda den befintliga hamnen. Ett sätt att påverka vattenströmningen lite är att avstå från den delen av vågbrytaren som går från grundet in till udden. Man får ändå ett ganska bra skydd från den kraftiga nordvästliga sjön som är besvärande för hamnen. En väg ut till udden skulle förstöra hela viken och gagnar inte miljön. En körbar väg är onödig. Finansieringen, vem det kommer att drabba vid misslyckande, miljökonsekvenserna och alternativen är dåligt utredda.

BH såsom ombud för SG m.fl.: Samhällsnyttan är mycket dåligt redovisad. Det huvudsakliga syftet med anläggningen är att tillskapa nya båtplatser. Hans huvudmän ifrågasätter inte att det behövs fler båtplatser men frågan skall inledas med planarbete för att få den utredd på rätt sätt. Vassdal är inte en naturlig hamn och det ifrågasätts om det är lämpligt som hamnområde. Man måste anlägga en ny väg. Nyttan av denna ifrågasätts. Det är ett naturskönt område som är vindutsatt och ligger nära farleden till Göteborg. Det är tveksamt om lokaliseringskravet är uppfyllt. Miljökonsekvensbeskrivningen är undermålig och bör inte godkännas eftersom alternativa platser inte redovisats eller utretts fastän sådana finns. De olika alternativ som har redovisats vid huvudförhandlingen är svåra att värdera. Det finns alternativa utformningar för skyddet av viken. De 100 nya båtplatserna som föreningen vill tillskapa behöver inte förläggas till en och samma plats.

Samfällighetens uppdrag är att förvalta det som samfälligheten avser och främst tillgodose fastighetens intresse och inte fastighetsägarnas. Anläggningen har till syfte att vända sig till personer utanför samfälligheten och att utöka turismen vilket faller utanför ändamålet. Det skall ske en restriktiv tolkning av vad ändamålet innebär. Registreringen av föreningen har inte vunnit laga kraft och det är tveksamt om föreningen har den rådighet som gjorts gällande i ansökan. Hans huvudmän har ansett att uppdraget vid årsstämman att driva projektet vidare inte innefattar befogenhet att inge ansökan och starta projektet. För att komma fram till den behörighet som föreningen påstår sig ha måste årsstämmoprotokollet tolkas. Det skall ske en restriktiv tolkning av behörigheten. I rättsfallet NJA 1983 s. 188 framgår hur Högsta domstolen har sett på processbehörigheten för en samfällighet. I rättsfallet NJA 1990 s. 286 har Högsta domstolen bedömt hur man ser på behörighet som emanerar ur protokollshandlingar.

Det framgår klart att hans huvudmän berörs av arbetena och anläggningen. Vassdal, med bl.a. en brygganläggning är en naturlig punkt för de kringboende. Alla skall betraktas som sakägare. Sakägarbegreppet såsom det angetts i Miljööverdomstolens avgörande i mål nr M 6427-01 skall tillämpas i detta mål. Även vad som iakttagits vid synen ger vid handen att hans huvudmän berörs av projektet såsom sakägare.

Vid huvudförhandlingen har advokaten BH för sina huvudmäns räkning yrkat ersättning för rättegångskostnader med 103 750 kr inklusive mervärdesskatt, aktbil. 132. Ssökanden har motsatt sig yrkandet eftersom huvudmännen enligt sökandens uppfattning inte har rätt till ersättning enligt 25 kap.miljöbalken på grund av att de inte är sakägare. Sökanden har däremot tillstyrkt beloppet såsom skäligt i och för sig.

DOMSKÄL

Behörighetsfrågor

I målet har gjorts invändningar mot att samfällighetsföreningen skulle vara behörig att ansöka hos miljödomstolen om ifrågavarande tillstånd och att styrelsen saknar medlemmarnas fullmakt härför från föreningsstämma.

Av föreningens (skifteslagets) stadgar framgår att de personer som undertecknat ansökan till miljödomstolen är behöriga att utåt företräda föreningen. Något i stadgarna eller i protokollsuttalande som talar emot styrelsens befogenhet att ansöka om nu begärt tillstånd hos miljödomstolen har ej framkommit. Skäl att inte pröva ansökan på grund av bristande behörighet hos ingivarna av ansökan saknas därmed. Det förhållandet att Brännö Bys Skifteslag omregistrerats till Brännö Bys Samfällighetsförening föranleder inte annan bedömning.

BHs huvudmän har hävdat att styrelsen genom att inge ifrågavarande ansökan till miljödomstolen överskridit sin befogenhet i förhållande till vad som anges i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter eller av föreningens stadgar. I målet har ingivits protokoll från olika föreningsstämmor som berör Vassdalsprojektet, varvid det väsentligaste torde vara protokoll, fört vid årsmöte med delägarna i Brännö Bys Skifteslag den 30 mars 2002, vari under § 8 anges bl.a. följande angående projekten vågbrytare i Vassdal och Ersdal. ”Styrelsen bedömde det som mindre realistiskt att fortsätta med projektet i Ersdal och önskade att ansträngningarna skulle koncentreras på Vassdal. Sökande av EU medel pågår. Länsstyrelsen har förklarat att ett förenklat förfarande med hamnutbyggnaden i Vassdal ej bedömdes som möjlig. Styrelsen föreslog ett utökat förankringsarbete bland Brännös befolkning samt att kontakter tages med kommun, miljödomstol, länsstyrelse etc. för att skaffa nödvändiga tillstånd och resurser. Årsmötet tillstyrkte vidare arbete på projektet.”

För det fall att någon föreningsmedlem har erinringar mot ett stämmobeslut är detta något som i första hand ankommer på fastighetsdomstolen att pröva. Interna meningsskiljaktigheter inom föreningen prövas således inte av miljödomstolen. Överklagande till fastighetsdomstolen av ovannämnda eller andra stämmoprotokoll angående Vassdalsprojektet har såvitt känt inte skett.

Rådighet

Såvitt framgår av handlingarna i målet har föreningen erforderlig rådighet över det vattenområde i Vassdalsviken inom Brännö X:X som den ansökta vattenverksamheten avser ta i anspråk.

Planfrågor

Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken får tillstånd eller dispens inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Mindre avvikelser får dock göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas.

Av byggnadsplan för del av ön Brännö i (tidigare) Styrsö kommun, numera Göteborgs kommun, fastställd den 15 maj 1952, framgår att det aktuella området i Vassdal ingår i med A betecknat område som får användas endast för allmänt eller allmännyttigt ändamål. I planbeskrivningen anges bl.a. att allmänna platsområdet upptar drygt 60 % av planområdets areal och innefattar t.ex. de flesta strandområden. På s. 4 i planbeskrivningen anges således bl.a. följande. ”Genom att stränderna nästan helt hållits fria från bebyggelse har ett framtida behov av hamnar och andra anläggningar invid stranden, som hör samman med fiske o.dyl. tryggats”.

Sökanden har hävdat att den ansökta vattenverksamheten inte strider mot detaljplanen. Länsstyrelsen har i sitt yttrande i målet anfört att det av beskrivningen till byggnadsplanen framgår att man räknade med att allmän plats skulle användas för småbåtshamnsändamål och att länsstyrelsen därför anser att hamnen och de ansökta åtgärderna inte strider mot vad som anges i planbestämmelserna. Kommunen (miljönämnden) har inte i sitt yttrande berört planfrågan. Den vid miljödomstolens huvudförhandling närvarande representanten för stadsdelsnämnden, Göteborgs stad Styrsö, har dock anfört som sin uppfattning att projektet följer planens intentioner och därmed inte avviker från planbestämmelserna.

I målet har från BHs huvudmän gjorts gällande att den ansökta vattenverksamheten strider mot den från år 1952 ännu gällande detaljplanen och att förutsättningar för den ansökta vattenverksamheten därmed inte föreligger.

Såsom ovan anförts ingår Vassdal i område i planen som får användas endast för allmänt eller allmännyttigt ändamål. Det angavs i planbeskrivningen såvitt nu är av intresse att det fanns några småbryggor i Vassdal liksom mindre byggnader för förvaring av båt- och fiskeredskap. På s. 11 i planbeskrivningen angavs bl.a. följande. ”Någon hamn för småbåtar, segelbåtar eller dylikt finnes ej. För lots- och tullpersonalens räkning finnes en del bryggor vid Husvik och Rödsten i nära anslutning till ångbåtsbryggorna samt några småbryggor i Vassdal.” Det antyddes också möjligheten av att en (allmän ?) båtförbindelse i framtiden skulle kunna anordnas till Vassdal för att binda ihop öns kommunikationer, s. 6. Att det skulle ha förelegat några planer på en framtida utbyggnad av Vassdal till småbåtshamn för Brännö kan inte utläsas. Som framtida central småbåtshamn angavs Sandvik, s. 11. Med anledning härav avsattes Sandvik med intilliggande stränder för hamnändamål.

Några hinder i den gällande detaljplanen mot att anlägga en vågbrytare till skydd för de, i planen omnämnda, befintliga småbåtsbryggorna i Vassdal kan enligt miljödomstolens uppfattning inte anses föreligga. Vågbrytaren strider således inte mot planen, varför hinder mot tillstånd enligt 16 kap. 4 § miljöbalken inte är för handen i denna del.

Vad gäller frågan om anläggandet av bryggor med ca 100 platser för småbåtar i viken strider mot planen gör domstolen följande bedömning. Såsom ovan anförts är det helt klart att det aktuella området inte är avsatt för hamnändamål i den nu gällande planen utan som allmän plats. Det är enligt plan- och bygglagen kommunerna som har det avgörande inflytandet över användningen av mark och vatten inom kommunen, vilket är ett skäl till att tillstånd enligt miljöbalken inte får meddelas i strid mot gällande detaljplan. I denna fråga får således kommunens, liksom länsstyrelsens, uppfattning anses väga tungt. Det kan härvid tyckas att en så omfattande hamnutbyggnad som tillståndsansökan avser lämpligen bort föregås av en planändring. Platsen används emellertid i dag liksom tidigare som hamn och det finns för närvarande enligt vad som framkom vid domstolens syn på platsen ca åtta mindre träbryggor för småbåtar i viken, där nu de flesta båtarna var upplagda på land, samt en uppenbarligen inte längre använd mindre kaj i cement för lotsbåten ute på udden. Med hänsyn till att det således är klarlagt att viken, såsom också angivits i planen, sedan länge använts som hamn för småbåtar samt till länsstyrelsens och, som det får antas, även kommunens inställning att det planerade projektet är förenligt med planens intentioner finner miljödomstolen att tillstånd enligt ansökan kan meddelas utan hinder av 16 kap. 4 § miljöbalken även såvitt avser den del av ansökan som avser anläggandet av nya bryggor i skydd av vågbrytaren.

Några områdesbestämmelser till hinder för begärt tillstånd har ej framkommit.

Tillstånd till vågbrytaren

Genom sitt läge är Vassdalsviken mycket utsatt för väder och vind samt svallvågor från de stora fartyg som passerar i Böttöleden men uppges å andra sidan till skillnad mot t.ex. Rödsten vara isfri större delen av året.

I målet är klarlagt att det finns ett behov av vågbrytarskydd för de befintliga småbryggorna i Vassdal. Även om det kan antas att den ansökta sprängstensvågbrytaren i Vassdalsviken kan komma att i någon mån störa landskapsbilden i området får emellertid fördelarna från allmän och enskild synpunkt, under förutsättning att erforderliga försiktighetsåtgärder vidtas, anses överväga kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Med de försiktighetsmått som sökanden åtagit sig och de ytterligare villkor som framgår av domslutet finner miljödomstolen således att den ansökta vågbrytaren är tillåtlig enligt miljöbalken. Skäl att vägra tillstånd till den del av vågbrytaren som är närmast land fram till Lotsskäret föreligger ej om vattengenomströmningen i enlighet med vad sökanden åtagit sig kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. För den närmare utformningen av sådana anordningar skall samråd ske med tillsynsmyndigheten. Inte heller föreligger skäl till en sådan begränsning för att på så sätt omöjliggöra anläggandet av konsolbrygga för småbåtar i anslutning till vågbrytaren.

Skäl föreligger att bifalla yrkandet om verkställighetsförordnande vad gäller vågbrytaren.

Bryggorna

Vågbrytaren gör det möjligt att på sätt som angivits i ansökan anlägga bryggor med plats för ca 100 småbåtar utöver de ca 60 platser som redan finns vid de befintliga bryggorna.

Att det föreligger behov av ytterligare småbåtsplatser på Brännö torde vara ostridigt, särskilt efter den planerade ombyggnaden vid Rödsten. Frågan är då främst om det finns andra platser på Brännö som är lämpligare ur lokaliseringssynpunkt för att tillgodose detta behov. I ansökan är olika hamnalternativ till lokaliseringen i Vassdal inte närmare redovisade, möjligen beroende på att de ansökta bryggorna angivits som en följd av vågbrytaren. Vid huvudförhandlingen berördes emellertid lokaliseringsfrågan närmare varvid olika alternativ redovisades och diskuterades. Det uppgavs därvid, främst från sökandens sida, att de alternativ som kunde komma ifråga såsom Sandvik var mindre lämpliga bl.a. ur miljösynpunkt med hänsyn till erforderliga muddringsarbeten m.m. Som ytterligare skäl för Vassdals-alternativet framfördes behovet av en isfri hamn på Brännö för t.ex. ambulanstransporter.

Utredningen i målet ger inte vid handen att det kommer att uppstå några beaktansvärda skador på miljön till följd av de nya bryggorna och den därmed utökade hamnverksamheten. Under förutsättning att erforderliga försiktighetsåtgärder vidtas torde inte i området förekommande ålgräsängar att påverkas på sådant sätt att begärt tillstånd till bryggorna bör vägras. Den negativa inverkan på ålgräsbeståndet i viken som kan uppstå till följd av pålbryggan framstår som begränsad. Kostnaden för konsolbrygga i anslutning till vågbrytaren har angetts i ansökan till 1 000 000 kr medan kostnaden för pålbryggan angetts till 750 000 kr.

Miljödomstolen finner även vad gäller bryggorna att den ansökta vattenverksamhetens fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Tillstånd till bryggorna skall därför medges. Det förhållandet att det måhända varit lämpligare att en lokalisering av en anläggning av ifrågavarande slag föregåtts av en revidering av den numera tämligen ålderstigna detaljplanen föranleder inte annan bedömning.

De skäl som kan finnas för begärt verkställighetsförordnande för vågbrytaren finner miljödomstolen inte vara för handen vad gäller bryggorna. Yrkandet härom skall därför avslås.

Övrigt

Enligt den tekniska beskrivningen i ansökan planeras för bryggorna att byggas upp en ca 100 meter lång och 2 meter bred transportväg i strandkanten längs berget på norra och nordöstra sidan av udden. Ute på udden, varifrån den planerade vågbrytaren liksom pålbryggan avses utgå, skall en vändplats byggas upp. Vattenområdet längs strandkanten avses att fyllas ut med sprängsten. Avslutning mot vattnet skall ske genom uppläggning av sorterad sten och slitlagret skall bestå av grus. Totalt beräknas åtgå ca 100 m3 utfyllnadsmassor. Någon närmare beskrivning av utförandet eller vägens miljöpåverkan är inte redovisad i ansökan eller i miljökonsekvensbeskrivningen.

Vid miljödomstolens syn på platsen framkom att berget på uddens nordöstra sida där vägen skall gå i vart fall bitvis är flera meter högt och mycket brant samt att vattendjupet utanför är knappt 1 meter. Miljödomstolen bedömer att förhållandena på platsen är sådana att den planerade vägen med anslutande vändplan, i vart fall om den byggs upp så högt att den klarar även höga vattenstånd, kommer att utgöra ett onödigt störande inslag i naturmiljön. En transportväg för det behov som bryggorna kan föranleda bör utan större kostnader och besvär kunna utföras på ett för strandmiljön mindre störande sätt. Den i ansökan beskrivna transportvägen bör därför inte tillåtas.

Eftersom biltrafik med några få undantag inte är tillåten på ön torde några för omgivningen besvärande trafikstörningar inte komma att uppstå på grund av den ansökta vattenverksamheten och den i följd härav utökade hamnverksamheten. Den lilla för bad lämpliga sandstranden på sydvästra sidan av udden kommer inte att påverkas.

Villkor för tillståndet kan föreskrivas på det sätt som sökanden föreslagit med beaktande av vad remissmyndigheterna anfört. Miljödomstolen finner dock skäl föreskriva att tiden då muddringsarbeten inte får utföras begränsas till tiden den 1 april till och med den 30 september. Med hänsyn bl.a. till den tid det kan ta att få fram krossmaterial till vågbrytaren när nu arbetena med Böttöleden är avslutade bör arbetstiden bestämmas till tio år i enlighet med ansökan.

Övriga villkor framgår av domslutet.

Rättegångskostnader m.m.

Enligt huvudregeln i 25 kap. 2 § miljöbalken skall i ansökningsmål om vattenverksamhet sökanden svara för sina egna och motparternas kostnader vid miljödomstolen. Motparterna är därjämte berättigade till ränta enligt lag. Vilka kostnader som ersätts framgår av 18 kap. 8 § rättegångsbalken.

Advokaten BH har som ombud för SG, KS, MG, BD, GS och KS yrkat ersättning för lämnat biträde i målet med 103 750 kronor inklusive mervärdesskatt enligt ingiven kostnadsräkning, aktbil. 132.

Sökanden har genom ombudet advokaten PL vitsordat beloppet såsom sådant men motsatt sig att någon ersättning utges eftersom H huvudmän inte är berörda av företaget på sådant sätt att de är att anse som sakägare.

Sakägarställning i vattenmål är normalt den som äger eller innehar någon särskild rätt till fast egendom som direkt berörs av ett vattenföretag eller som annars lider intrång i något för fastigheternas ekonomiska nyttjande väsentligt intresse med anknytning till det vattenområde där företaget utförs. Frågan om sakägarskap, som är bestritt, ställs på sin spets när som i detta fall även yrkanden om ersättning framställs.

Att BHs huvudmän är berörda av vattenverksamheten på sådant sätt att deras fastigheter på något sätt är direkt påverkade rent fysiskt har inte ens påståtts i vidare mån än om att så skulle kunna vara fallet på grund av delägarskap i det samfällda vattenområdet. Det är emellertid ostridigt att från i vart fall några av fastigheterna kommer de ansökta företagen, vågbrytaren och bryggorna, att kunna iakttas. Det har även åberopats att naturvärdena på platsen liksom landskapsbilden kommer att påverkas negativt samt att störningar skulle komma att uppstå i området till följd av hamnverksamheten. Frågan är då om dessa förhållanden kan medföra att de bör anses som sakägare och motparter i den mening som gör dem berättigade att få sina rättegångskostnader ersatta av sökanden. Miljööverdomstolen har i ett antal avgöranden funnit att närboende fastighetsägare under i stort sett likartade förhållanden är berörda av vattenverksamheten på sådant sätt att de är att anses som sakägare, se t.ex. dom 2003-02-07; M 6427-01, samt beslut 2002-12-05; M 50008-02, och 2003-11-07; M 607-03. Miljödomstolen finner till följd härav att H huvudmän är att betrakta som motparter i målet och därmed berättigade till ersättning av sökanden för sina rättegångskostnader. Sökanden har inte gjort några invändningar mot skäligheten av det yrkade beloppet. Ersättning skall därför utgå med begärda 103 750 kr jämte ränta enligt lag.

ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär A).

Överklagande senast den 5 februari 2004

På miljödomstolens vägnar

Bengt Hellström

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bengt Hellström, miljörådet Nils-Göran Nilsson samt de sakkunniga ledamöterna Thorsten Blomquist och Monika Ekelund.