MÖD 2015:25
Bristande domförhet ----- Vid avgöranden i sak av tillståndsfrågor enligt miljöbalken måste mark- och miljödomstolens sammansättning i vart fall vara en lagfaren domare och ett tekniskt råd (2 kap. 6 § första och tredje styckena samt 2 kap. 7 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar)
Mark- och miljööverdomstolen
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-25 i mål nr M 616-15, se bilaga
KLAGANDEX
Ombud: Y
MOTPARTSamhällsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun 451 81 Uddevalla
SAKENAvloppsanläggning på fastigheten Svinbohult 3:3 i Uddevalla kommun; nu fråga om eventuellt rättegångsfel
___________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
1. Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd2. Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och återförvisar målet dit för fortsatt behandling.
___________________
YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
X har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av underinstansernas avgöranden, ska ge tillstånd till den sökta anläggningen.
Med anledning av att fråga har uppkommit om mark- och miljödomstolens sammansättning i den överklagade domen har Mark- och miljööverdomstolen berett parterna tillfälle att yttra sig i frågan om mark- och miljödomstolens dom ska undanröjas och målet återförvisas dit på den grunden att rätten inte har varit domför.
X har begärt att mark- och miljödomstolens dom ska undanröjas och målet återförvisas.
Samhällsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun har anfört att målet i mark- och miljödomstolen varit av enkel beskaffenhet och att ett tekniskt råd inte krävts.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Enligt 2 kap. 6 § första stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar (LOM) är huvudregeln i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol att rätten ska bestå av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. I tredje stycket samma paragraf anges, som ett undantag till huvudregeln, att vid avgörande i sak av en tillståndsfråga enligt miljöbalken ska rätten ha den sammansättning som enligt 4 § gäller vid huvudförhandling, om målet inte är av enkel beskaffenhet.
Av 2 kap. 7 § LOM framgår att vid avgörande i sak av ett mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen får rätten bestå av en lagfaren domare om målet är av enkel beskaffenhet. Denna möjlighet är dock uttryckligen undantagen de typer av mål som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket LOM.
Målet i mark- och miljödomstolen har avsett frågan om tillstånd för att inrätta en avloppsanordning. Tillståndsplikten i det aktuella fallet följer av 9 kap.miljöbalken samt 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Mark- och miljödomstolens dom i målet är således ett avgörande i sak av en tillståndsfråga enligt miljöbalken.
Av ovan angivna bestämmelser framgår att rätten vid ett sådant avgörande antingen ska ha den sammansättning som enligt 2 kap. 4 § LOM gäller vid huvudförhandling eller, om målet är av enkel beskaffenhet, bestå av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Möjligheten till att rätten består av endast en lagfaren domare vid mål av enkel beskaffenhet är som framgår ovan undantagen avgöranden i sak i tillståndsfrågor enligt miljöbalken. Då mark- och miljödomstolen vid sitt avgörande i det nu överklagade målet bestått av endast en lagfaren domare har domstolen inte varit domför.
Det saknas bestämmelser i lagen (1996:242) om domstolsärenden om när ett rättegångsfel ska föranleda att en högre domstol återförvisar målet till lägre instans. Enligt förarbetena till nämnda lag bör dock motsvarande bestämmelser i rättegångsbalken kunna tillämpas analogt (jfr prop. 1995/96:115 s. 122).
Enligt 50 kap. 28 § rättegångsbalken får hovrätten undanröja tingsrättens dom på grund av rättegångsfel endast om felet kan antas ha inverkat på målets utgång och inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten.
Ett rättegångsfel i form av bristande domförhet kan i allmänhet antas ha inverkat på målets utgång. Det saknas skäl för annan bedömning i detta mål. Bristande domförhet är inte heller ett sådant rättegångsfel som kan anses bli avhjälpt genom att målet prövas i högre rätt (jfr NJA 1999 s. 788 och NJA 2004 s. 65).
Parterna har beretts tillfälle att yttra sig över frågan om undanröjande ska ske. Mot bakgrund av att parterna inte har en samstämmig uppfattning i den frågan och då de formella förutsättningarna för undanröjande är uppfyllda, ska mark- och miljödomstolens dom undanröjas och målet visas åter till mark- och miljödomstolen.
Avgörandet får inte överklagas enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Bengt Jonsson, hovrättsrådet Peder Munck, referent, samt tf. hovrättsassessorn Rickard Forsgren. Föredragande har varit David Sandberg.
____________________________________________
BILAGA
VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM
KLAGANDEX
Ombud: Y
MOTPARTMiljö- och stadsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun 451 81 Uddevalla
ÖVERKLAGAT BESLUTLänsstyrelsens i Västra Götalands län beslut 2015-01-20 i ärende nr 505-33838- 2014, se bilaga 1
SAKENAvloppsanläggning på fastigheten Z
____________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet, dvs. ändrar inte länsstyrelsens beslut.
____________
BAKGRUND
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun avslog den 21 augusti 2014 en ansökan från X om att få anlägga en avloppsanläggning på fastighetenZ. Länsstyrelsen avslog den 20 januari 2015 Xs överklagande av nämndens beslut.
YRKANDEN M.M.
X har yrkat att han beviljas sökt tillstånd under hänvisning till att anläggningen uppfyller rekommendationerna i Naturvårdsverkets allmänna råd.
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen instämmer i underinstansernas bedömning att recipientförhållanden är sådana att det är befogat hålla en hög skyddsnivå utifrån hälsoskyddssynpunkt samt att risken för negativ påverkan på den näraliggande dricksvattentäkten är så påtaglig att ansökt anläggning inte kan tillåtas. Överklagandet ska vid sådana förhållanden avslås.