MÖD 2015:38

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-06-25 i mål nr M 1279-15, se bilaga A

KLAGANDETrafikverket 781 89 Borlänge

Ombud: U E

SAKENAvvisning

________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Mark- och miljööverdomstolen meddelar prövningstillstånd.

2. Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens beslut och återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

________________

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut och återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för prövning i sak.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har till stöd för sin talan uppgett i huvudsak följande.

Av 3 kap. 1 § andra stycket lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vatten- verksamhet, LSV, framgår att bestämmelserna i samma paragrafs första stycke om rätt för fastighetsägare att ansöka om markavvattning även gäller för väghållare. Stadgandet motsvarar 5 kap. 1 § i den numera upphävda vattenlagen. Trafikverket är väghållare för de allmänna vägarna och handhar väghållning för statens räkning (5 och 6 §§väglagen [1971:948]).

Ansökan om omprövning av markavvattningsföretaget som Trafikverket lämnat in till mark- och miljödomstolen gäller markavvattning påverkad av väg där Trafikverket är väghållare. Mark- och miljödomstolen har avvisat Trafikverkets ansökan på den grunden att Trafikverket saknar behörighet att ansöka om omprövning. Som framgår av åberopad bestämmelse i LSV har Trafikverket, i egenskap av väghållare, rätt att ansöka om omprövning av markavvattningsföretag. Väghållarens rätt att ansöka ska här jämställas med den rätt som tillkommer en berörd fastighetsägare.

Vägrätten är här också att jämställa med äganderätten. Inga åtgärder får t.ex. vidtas inom vägområdet utan Trafikverkets tillstånd. Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har t.ex. i en dom den 25 maj 2015 i mål nr M 4704-14 anfört som skäl till Trafikverkets rådighet att ansöka om markavvattning att ”Vägområdet är lika beständigt som en fastighet och kan därför likställas. Trafikverket ska därför stå för båtnaden inom området”.

Trafikverket har således en lagligt grundad behörighet att ansöka om omreglering av markavvattningsföretaget. Denna lagliga rättighet är också sakligt väl motiverad utifrån rena praktiska omständigheter. Vägrätt måste i detta sammanhang likställas med äganderätt. En väghållares behov av att ansöka om omprövning av ett mark- avvattningsföretag är minst lika starkt som en fastighetsägares. Trafikverket förvaltar dessutom en mer eller mindre komplicerad väganläggning på platsen för mark- avvattningsföretaget. Det förhållandet att Trafikverket disponerar ett område inom ett markavvattningsföretag med vägrätt måste således absolut kunna påverka bedömningen av Trafikverkets behörighet.

För att förbättra trafiksäkerheten och öka framkomligheten bygger Trafikverket ut Sörredsmotet i Göteborgs kommun. Trafikplatsen är belägen inom båtnadsområdet för Röra och Sörröd m.fl. torrläggningsföretag av år 1908. Utbyggnaden av trafikplatsen innebär att ytterligare båtnadsmark tas i anspråk. Trafikverket har i dagsläget ingen andel i företaget. Det aktuella torrläggningsföretaget skapades ursprungligen för att förbättra avvattningen och därmed möjligheterna till odling inom båtnadsområdet. De flesta områden inom dikningsföretagets båtnadsområde är idag detaljplanelagda för helt andra ändamål än odling. Idag finns förutom vägar bland annat ett stort antal större industritomter inom båtnadsområdet. Detta innebär att de öppna diken som anlades i samband med torrläggningen av markerna inte längre finns kvar. Syftet med torr- läggningsföretaget har således gått förlorat.

Existensen av torrläggningsföretaget skapar osäkerhet kring avvattningsfrågorna. Inom vägområdet ansvarar Trafikverket för avvattningen och markägarna har inte rådighet att utföra underhållsåtgärder utan tillstånd. Detta går emot torrläggningsföretagets stadgar. Den allmänna vägen har således en avsevärd inverkan på markavvattningen.

Vägbygget nödvändiggör en ändring av markavvattningens utförande och kan medföra en påtaglig fördyring av underhållskostnaderna. Trafikverket vill därför som väghållare ompröva torrläggningsföretaget med syfte att lägga ned det. Det fyller idag ingen funktion och innebär bara att frågor om markavvattning i området kompliceras och försvåras.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Av mark- och miljödomstolens slutliga beslut framgår att bestämmelserna om omprövning enligt LSV även ska tillämpas på samfälligheter som har bildats enligt äldre bestämmelser.

Frågan i målet är om Trafikverket, som inte är deltagare i torrläggningsföretaget, har rätt att ansöka om omprövning. Mark- och miljödomstolen har utgått från att endast deltagare i en markavvattningssamfällighet är behöriga att ansöka om omprövning.

Bestämmelserna om omprövning av markavvattningssamfälligheter finns i 7 kap. 17- 18 §§ LSV. Av 7 kap. 17 § andra stycket LSV framgår att omprövning på grund av ändrade förhållanden som inverkar på verksamheten, kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem får ske på ansökan av en deltagare. Även om ändrade förhållanden inte föreligger får omprövning ske bl.a. om någon vill ansluta sig som deltagare.

Det framstår inte som ändamålsenligt att uppfatta detta så, att även en omprövning med anledning av att någon vill ansluta sig till samfälligheten måste ske på ansökan av en deltagare, utan detta bör av naturliga skäl kunna ske på ansökan av den som vill ansluta sig. Att bestämmelsen ska tolkas så har även stöd i förarbetena (prop. 1997/98:45, del 1, s. 642 f. och del 2, s. 366 samt prop. 1981/82:130, s. 579f). Just denna situation var föremål för övervägande inför 1983-års vattenlag.

En sådan ordning är också lämplig utifrån de regler om rättegångskostnader som finns i 25 kap.miljöbalken. Vid omprövning av en markavvattning följer av 4 § att vardera parten ska svara för sina kostnader. Detta innebär att sökanden enligt 8 § får stå för bl.a. domstolens kostnader vilket innefattar arvode till en markavvattningssakkunnig. Vid prövning av ny markavvattning gäller däremot enligt 10 § att sökandens kostnader ska fördelas mellan deltagarna i markavvattningen efter vad som är skäligt. Om en del- tagare vill ompröva markavvattningen för att utöka kretsen av deltagare, medför detta alltså att denne får stå för merparten av kostnaderna själv, vilket torde ha en avhållande effekt.

Mark- och miljööverdomstolen anser alltså att 7 kap. 17 § andra stycket andra meningen LSV ger den som vill ansluta sig till en markavvattning möjlighet att ansöka om omprövning.

Trafikverket har vägområde inom båtnadsområdet för Röra och Sörröd m.fl. torrläggningsföretag av år 1908. Av 3 kap. 1 § andra stycket LSV följer att väghållare är att jämställa med fastighetsägare om vägen medför en avsevärd påverkan på mark- avvattningen. Trafikverket har således rätt att begära omprövning för att få delta i markavvattningen.

Trafikverket har yrkat att markavvattningen Röra och Sörröd m.fl. torrläggningsföretag av år 1908 omprövas och läggs ner och att samfälligheten upphör samt att ansvaret för avvattningen av de områden som ingår i torrläggningsföretaget övergår till respektive fastighetsägare och Göteborgs Kretslopp och Vatten utan ersättning. Något yrkande om att få bli deltagare har egentligen inte framställts.

Eftersom endast deltagare i eller den som vill delta i en markavvattning kan ansöka om omprövning och yrka om förändringar av denna, anser Mark- och miljööverdomstolen att en ansökan om omprövning får anses innefatta en ansökan om att få bli deltagare i markavvattningen.

Trafikverkets ansökan borde därför inte ha avvisats, varför målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen för vidare handläggning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 3 december 2015

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Per-Anders Broqvist, tekniska rådet Bengt Jonsson, hovrättsrådet Christina Ericson, referent, och t.f. hovrättsassessorn Rickard Forsgren (deltog ej i beslutet om prövningstillstånd).

Föredragande har varit Mathilde Degerfeldt.

______________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, SLUTLIGA BESLUT

Handläggning i parternas utevaro

RÄTTENTingsfiskalen Alexander Rosic Sevelin (även protokollförare) och tekniska rådet Nils-Göran Nilsson

PARTER

SökandeStaten genom Trafikverket Kruthusgatan 17405 33 Göteborg

Ombud: V M

SAKENAvvisning av ansökan om omprövning av markavvattningsföretag i Göteborgs kommun

______________

Vid genomgång av handlingarna i målet antecknas följande.

Staten har, genom Trafikverket, ansökt om att markavvattningsföretaget Röra och Sörröd m.fl. torrläggningsföretag av år 1908 (länsstyrelsens arkiv nr O-E1a-0027) ska omprövas och läggas ner samt att samfälligheten ska upphöra. Trafikverket har även yrkat att ansvaret för avvattningen av berörda områden ska övergå till respektive fastighetsägare och Göteborg Kretslopp och Vatten utan ersättning.

I sin ansökan har Trafikverket förklarat sig behöriga att ansöka om omprövning med hänvisning till att de disponerar området för Sörredsmotet med vägrätt.

Mark- och miljödomstolen meddelar följande

BESLUT

Slut

Mark- och miljödomstolen avvisar Trafikverkets ansökan.

Skäl

Under vissa förutsättningar får deltagare i en samfällighet, som bildats enligt lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, begära domstols omprövning av samfälligheten. Detta framgår av 7 kap. 17 och 18 §§ i nyss nämnda lag. Bestämmelserna ska enligt 11 § lagen (1998:813) om införande av lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet tillämpas även på samfälligheter som bildats enligt äldre vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser.

Trafikverket är inte deltagare i markavvattningsföretaget och är därför inte behörigt att ansöka om omprövning. Vad Trafikverket anfört om vägrätt saknar betydelse för denna fråga. Ansökan ska därför avvisas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 428)

Överklagande senast den 16 juli 2015.

Som ovan

Alexander Rosic Sevelin