MÖD 2017:1

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-07-19 i mål nr P 1130- 16, se bilaga A

KLAGANDE1. E-MH

2. LH

MOTPART1. MJ

2. Miljö- och byggnadsnämnden i Orust kommun

SAKENBygglov för nybyggnad av fritidshus och plank på fastigheten A i Orust kommun

_____________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och byggnadsnämndens i Orust kommun beslut den 15 oktober 2015, § 182, att meddela bygglov för fritidshus och plank på fastigheten A och avslår ansökan om bygglov.

____________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

E-MH och LH har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva Miljö- och byggnadsnämndens i Orust kommun (nämnden) beslut den 15 oktober 2015 att bevilja bygglov för nybyggnad av fritidshus och plank på fastigheten A.

MJ har motsatt sig ändring.

Nämnden har vidhållit sitt beslut.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

E-MH och LH har åberopat i huvudsak samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och miljödomstolen. De har även till stöd för sin talan gett in ett antal fotografier.

MJ har anfört i huvudsak följande:

Det är inte av betydelse var på fastigheten A byggnaden placeras eftersom hela området redan är ianspråktaget genom intilliggande bostadshus. Byggnaden kommer inte att avvika storleksmässigt från andra byggnader i området. Nämnden föredrog den nya placeringen av byggnaden bland annat eftersom dess påverkan på grannfastigheterna minskar. Även påverkan på landskapsbilden minskar med en placering längre åt sydväst. Det kommer att finnas kvar passager som säkrar allmänhetens tillgång till friluftsområdet Tyftebergen. Byggnaden utgör en komplettering till och en förtätning av den befintliga bebyggelsen i området och varken natur- eller kulturvärden kommer att skadas.

MJ har även till stöd för sin talan gett in ett antal fotografier och kartmaterial.

Nämnden har i huvudsak anfört att fritidshuset på A inte kommer att vara högre beläget än byggnaden på B.

Mark- och miljööverdomstolen har den 8 november 2016 hållit syn i målet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan om åtgärden bl.a. uppfyller kraven i 2 kap.plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Enligt 2 kap. 2 § PBL är 4 kap.miljöbalken tillämpligt vid prövning av ärenden om lov enligt PBL. Enligt 2 kap. 9 § PBL ska byggnader placeras och utformas så att de inte medför betydande olägenheter för omgivningen.

Mark- och miljööverdomstolen delar underinstansernas bedömning att den sökta åtgärden inte strider mot bestämmelsen i 2 kap. 9 § PBL. Olägenheterna för E-MH och LH kan alltså inte anses betydande.

Av 4 kap. 4 § miljöbalken följer att fritidsbebyggelse inom aktuellt kustområde endast får komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Med kompletteringar menas sådana tillskott till en befintlig bebyggelsegrupp som innebär att det av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte ökar nämnvärt i omfattning.

Det kan också vara fråga om tillskott som innebär en naturlig avrundning av ett befintligt bebyggelseområde. Kompletteringar av fritidsbebyggelse kan också förekomma genom förtätning inom befintliga bebyggelseområden (prop. 1997/98:45 del 2 s. 38).

Det förhållandevis begränsade utrymme som finns för ytterligare fritidsbebyggelse inom de kustområden som räknas upp i 4 kap. 4 § miljöbalken bör, enligt förarbetena, så långt möjligt utnyttjas för andra former av fritidsbebyggelse än enskilt ägd bebyggelse. I förarbetena anges vidare att bestämmelsen utgår från önskemålet att bevara allmänhetens möjligheter att nyttja de för friluftslivet kvarvarande värdefulla stränderna och andra värdefulla obebyggda områden. Ny bebyggelse bör således inte lokaliseras på ett sådant sätt att denna tillgänglighet begränsas (prop. 1985/86:3 s. 181).

Aktuell ansökan avser en byggnad uppdelad i tre volymer som avses att placeras söder och väster om befintlig bebyggelse. Av bygglovsritningarna framgår att ansökan avser två sammanbyggda fritidshus.

Den befintliga bebyggelsen i området är i huvudsak belägen kring tillfartsvägen nordost om den aktuella byggnadsplatsen i lägre partier i terrängen. Ett bostadshus ligger högre och i nära anslutning i norr, medan övriga byggnader i området är avskilda genom terräng och vegetation. Den nu aktuella byggnaden är relativt högt placerad i ett något kuperat, öppet hällmarkslandskap. Ljung växer i skrevorna tillsammans med enstaka buskar. Av kommunens översiktsplan framgår att det bl.a. sydväst om bebyggelseområdet finns ett område där bebyggelse bör undvikas.

Vid synen kunde Mark- och miljööverdomstolen konstatera att byggnaden med den nu aktuella placeringen i anslutning till bebyggelseområdets sydvästra del kommer att öka det för bebyggelse ianspråktagna området. Tillgängligheten till det öppna kuperade hällmarkslandskapet kommer därmed att minska. Byggnationen innebär, med hänsyn också till topografin, inte någon naturlig avrundning av den befintliga bebyggelsen utan en utvidgning. En utvidgning som sker mot det område som enligt översiktsplanen inte bör bebyggas.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att åtgärden inte är förenlig med bestämmelsen i 4 kap. 4 § miljöbalken varför det föreligger hinder mot att ge bygglov. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras, nämndens beslut upphävas och ansökan om bygglov avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Margaretha Gistorp, referent, samt tekniska rådet Inger Holmqvist och tf. hovrättsassessorn Erika Löwhagen.

Föredragande har varit Ote Dunér

_________________________________________

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

BILAGA A

KLAGANDEN1-2. E-MH och LH

MOTPARTER1. MJ

2. Miljö- och byggnadsnämnden i Orust kommun

ÖVERKLAGAT BESLUTLänsstyrelsens i Västra Götalands län beslut 2016-02-29, dnr 403-41014-2015, se bilaga 1

SAKENBygglov för nybyggnad av fritidshus och plank på fastigheten A i Orust kommun

___________

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

BAKGRUND

Miljö- och byggnadsnämnden i Orust kommun (nämnden) beslutade den 15 oktober 2015 att bevilja bygglov för nybyggnad av fritidshus och plank på fastigheten Orust A.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) beslutade den 29 februari 2016 att avslå E-MH och LHs överklagande av nämndens beslut, se bilaga 1.

YRKANDEN M.M.

E-MH och LH har överklagat länsstyrelsens beslut och har yrkat att planket ska exkluderas från beviljat bygglov samt att bygglovet för huset ska justeras. Till stöd för sin talan har de anfört huvudsakligen samma grunder som hos länsstyrelsen med bland annat följande tillägg.

Höjd och storlek på plank är inte angivet och ändå godkänns det som del i bygglovet. Här råder ingen rättssäkerhet för dem som närmaste grannar och ska därför exkluderas från det beviljade bygglovet.

Länsstyrelsen har inte haft ett objektivt och opartiskt synsätt i bedömningen. Det är tydligt att det är ett ensidigt genomslag i beslutsprocessen. Det framgår visserligen att det är till deras nackdel, med negativa konsekvenser, men inte tillräckligt för att ändra beslutet. Var är då objektiviteten och det opartiska ställningstagandet? Här krävs ett synsätt från rättsväsendet, att tillgodose båda parters rätt och inte ensidigt göra en bedömning, utan att nå en förlikning, en justering av bygglovet så att båda parter blir hörda och bådas behov tillgodoses.

De kräver att det sker en justering i bygglovet, att husets storlek minskas med mer än hälften av 330 m2, för att tillgodose plan- och bygglagens krav på anpassning av närliggande miljö och grannfastigheter. Värt att notera är att deras fastighet är 85 m2 och intilliggande fastigheter ligger på liknande storlekar. Ett tvåplanshus sticker ut och stör landskapsbilden samt är störande för dem som närmaste grannar, därför måste husets väggliv ändras till enplanshus. Huset placering är provocerande nära deras fastighet och för att undvika större ingrepp på naturen med sprängningsarbeten ska huset flyttas till en lägre placering, söder om bergsknallen där det finns potential att bygga. Ingen av de berörda grannarna vinner på att fastigheterna ligger kloss an, att det sker en sådan förtätning samt att det förhindrar allmänhetens tillgång till berget.

DOMSKÄL

Tillämplig lagstiftning framgår av länsstyrelsens beslut.

Mark- och miljödomstolen vill inledningsvis framhålla att det endast är det beviljade bygglovet som kan prövas i målet. Domstolen är således förhindrad att pröva annan annan storlek än den sökta. Utgångspunkten är att man har rätt att bygga om de krav som ställs upp i plan- och bygglagen (2010:900, PBL) är uppfyllda. Det finns då inget stöd i lagen för att kräva att ytterligare hänsyn tas till grannar som inte är nöjda med bygglovet.

Syftet med en situationsplan är att visa hur den bygglovsprövade byggnaden ska placeras på fastigheten samt att redovisa va-anläggningar, kraftledningar, fornläm- ningar, servitut och nyttjaderätter. Eventuella brister i exaktheten i mått på grannfastigheters byggnader utgör därför enligt domstolens bedömning inte en sådan brist att situationsplanen ska anses behäftad med fel.

Mark- och miljödomstolen har tagit del av handlingarna i målet och kan därvid konstatera att enligt bygglovet begränsas plankets höjd till 1,8 meter och att sträckningen framgår av karta A7. Domstolen, som har beaktat vad E-MH och LH nu har anfört, instämmer i länsstyrelsens bedömningar och slut. Domstolen anser alltså att det inte finns några skäl att ändra länsstyrelsens beslut, varför överklagandet ska avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427)

Överklagande senast den 9 augusti 2016

Susanne LindbladMartin Kvarnbäck

________________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Susanne Lindblad, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Linda Bidestedt.