NJA 1986 s. 338

Domskäl

TR:n (ordf rådmannen Fogelberg) anförde i dom d 31 jan 1984:

Domskäl. Parterna har hörts under sanningsförsäkran. Vittnesförhör har hållits med psykologen H.B., S.G., fabrikören D.C., kontoristen S.R. och trädgårdsmästaren L.J.. Yttrande har avgivits av socialnämnden i Vadstena, som i sin tur inhämtat yttrande av socialnämnden i Helsingborg.

Genom den sålunda förebragta utredningen har följande framkommit rörande parternas förhållanden: J.B. kvarbor med V.B. i parternas tidigare gemensamma bostad i Vadstena. Han har anställning som montör hos D.C. med en inkomst om 75 000 kr om året. V.B. vistas under hans arbetstid på daghem. De har tidigare intagit varje middagsmål hos Birgittasystrarna i Vadstena men har upphört med detta och äter numera hemma på vardagarna. K.B., vars förhållanden vid tiden för TR:ns interimistiska beslut framstod som ovissa, bor numera ensam i en av socialnämnden anskaffad trerumslägenhet på Lantvärnsgatan i Helsingborg. Hon är för närvarande sjukskriven men kan så snart hon blir frisk påbörja en AMI-utbildning. Hon har också möjlighet att ta städarbete. Hennes enda inkomster utgöres för närvarande av socialhjälp. K.B. har uppgivit, att hon inrett ett av rummen i lägenheten för V.B., att V.B. redan skaffat sig kamrater i bostadsområdet under besök hos henne samt att såväl daghem som skola ligger alldeles intill bostaden. Vad de yttre förhållandena beträffar är således båda parterna numera lika väl i stånd att taga hand om V.B., även om den omständigheten talar till J.B:s förmån att han förmår att svara för sin och dotterns försörjning. Så har också båda parterna av de i målet hörda socialnämnderna förordats som vårdnadshavare, i det socialnämnden i Helsingborg förordat K.B. som vårdnadshavare och socialnämnden i Vadstena J.B.. Av parternas uppgifter och vittnesmålet har emellertid framgått, att J.B. är inbunden till sin natur, lever ett tillbakadraget liv, som synes ge V.B. kontakter med andra människor än J.B. och Birgittasystrarna främst genom hennes vistelse på daghem, samt att han i sin uppfostran av V.B. visat tecken på en viss hårdhet eller stränghet, medan K.B. givit intryck av att i högre grad än J.B. uppmärksamma V.B:s person och behov och söka anpassa sin tillvaro efter dessa. Vad sålunda antecknats finner TR:n böra tillmätas sådan betydelse, att på grund därav vårdnaden om V.B. skall anförtros K.B..

Vid denna utgång i vårdnadsfrågan, åligger det J.B. att utgiva bidrag till V.B:s underhåll. Om storleken av underhållsbidraget råder ej tvist.

Domslut

Domslut.

- Vårdnaden om parternas dotter V.B. skall handhas av K.B..

- J.B. skall till K.B. utgiva bidrag till V.B:s underhåll för tiden från denna dag till dess V.B. fyllt 18 år med 692 kr i månaden, att erläggas förskottsvis för kalendermånad.

- Vad sålunda förordnats om vårdnad och underhållsbidrag skall genast lända till efterrättelse utan hinder av däremot förd talan.

Domskäl

Domskäl. Beträffande parternas nuvarande förhållanden är i HovR:n upplyst att V.B. efter TR:ns dom flyttade till K.B. i Helsingborg samt att K.B. - sedan HovR:n d 24 febr 1984 beslutat att J.B. skulle ha vårdnaden om V.B. interimistiskt - lämnade Sverige och tillsammans med dottern begav sig till Ungern. K.B. har inte inställt sig till huvudförhandlingen i HovR:n.

J.B. har i HovR:n uppgivit bl a följande. Hans personliga förhållanden är oförändrade. Under sommaren 1984 har han vid besök i Ungern sammanträffat med såväl V.B. som K.B.. De bor tillsammans med K.B:s far i en efter svenska förhållanden omodern bostad.

K.B:s ombud har anfört att K.B. och V.B. bor hos K.B:s far i Csorna. K.B. har för närvarande tillfälligt uppehållstillstånd i Ungern. Hon har inte någon inkomst, bortsett från tillfälliga anställningar som reseledare. J.B. har inte bidragit till V.B:s underhåll under den tid hon varit hos modern. V.B. har tilldelats plats vid förskola och fritidshem i Csorna.

Beträffande envar av föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare har i HovR:n förebragts omfattande bevisning, bl a vittnesförhör med M.G. vid Malmöhus läns landstings familjerådgivning och U-B.K. vid socialförvaltningen i Vadstena kommun. Såvitt denna utredning visar får båda föräldrarna anses lämpliga att handha vårdnaden om V.B.. Beträffande de yttre förhållandena råder en viss osäkerhet huruvida K.B. kommer att återvända till Sverige. HovR:n anser dock att K.B., oavsett om hon bosätter sig i Sverige eller i Ungern, har goda förutsättningar att ta hand om V.B.. Med hänsyn främst till V.B:s ålder anser HovR:n att det är mest förenligt med hennes bästa att hon nu får stanna kvar hos modern. Vårdnaden om henne bör alltså som TR:n funnit tillerkännas K.B., varvid J.B. bör ha rätt till umgänge med V.B. i yrkad och av K.B. medgiven omfattning. I fråga om underhållsbidraget föreligger inte tvist.

Domslut. 1. HovR:n fastställer TR:ns domslut i fråga om vårdnad och underhållsbidrag.

Referenten, hovrättsrådet Sundström, med vilken hovrättsassessorn Göran Svensson förenade sig, var av skiljaktig mening och anförde: J.B. gör i HovR:n gällande att K.B. numera är olämplig som vårdnadshavare eftersom hon avvikit till Ungern med V.B.. Vistas K.B. i Sverige vitsordar han att hon är lämplig som vårdnadshavare.

K.B. anser sig själv vara lämplig som vårdnadshavare, varemot J.B. enligt hennes uppfattning är olämplig på grund av att han slår V.B..

Socialnämnden i Vadstena kommun har i yttrande d 22 sept 1983 fastän det varit känt att J.B. dömts för misshandel av V.B. vid ett tillfälle 1981 bedömt honom som den av föräldrarna som är lämpligast att handha vårdnaden om V.B.. I yttrandet uttalas också att den bästa känslomässiga relationen finns mellan honom och V.B., att J.B. ger V.B. trygghet, god fysisk och psykisk omvårdnad och i övrigt gynnsamma levnadsförhållanden samt att det är under hans omvårdnad som V.B. har de största förutsättningarna att ha en positiv relation till sina föräldrar. Yttrandet är grundat på en vårdnadsutredning som pågått under tid då J.B. ensam haft vårdnaden om V.B.. Utredaren har också haft kännedom om tidigare förhållanden i familjen sedan V.B:s födelse 1978. Hon har också haft viss kontakt med K.B.. Även om utredarens muntliga uppgifter i HovR:n visat att hon tidigt kommit på kant med K.B. och därför kan antas ha haft svårt att bedöma hennes lämplighet som vårdnadshavare i jämförelse med J.B:s, har intet förekommit i HovR:n som motsäger socialnämndens bedömning av J.B:s lämplighet som vårdnadshavare. Utredningen visar om J.B:s person i övrigt att han är trygg, stabil, men något konservativ i sina uppfostringsmetoder, samt att han av människor i sin omgivning bedöms som tråkig.

Om K.B. har sociala distriktsnämnden B i Helsingborgs kommun i yttrande d 3 maj 1983 uttalat att hon kan anses som mycket lämplig vårdnadshavare för dottern då hennes sociala och övriga förhållanden är goda samt då hon förväntas ge dottern ett bra hem och en god uppväxtmiljö i Helsingborg. Yttrandet är grundat på en socialutredning under tiden dec 1982-april 1983, då J.B. haft vårdnaden om V.B. och K.B. bott i Helsingborg. Utredaren har grundat sin bedömning av förhållandet mellan K.B. och dottern på de tillfällen, då K.B. utövat sin umgängesrätt. Utredaren har inte haft annan kännedom om J.B. än vad K.B. uppgett för henne. Enligt utredarens bedömning har K.B. en benägenhet att "dramatisera" men har visat starkt engagemang för V.B. och god insikt i hennes behov. Om K.B:s personlighet har i HovR:n vidare framkommit att hon är temperamentsfull, reagerar starkt känslomässigt, har svårt att hålla sig till fakta och har vid ett flertal tillfällen under vårdnadsutredningen bedömts vara psykiskt labil och delvis störd.

Om V.B. är inte annat utrett än att hon utvecklats normalt och har goda känslomässiga relationer med båda sina föräldrar. Vem av föräldrarna - båda lämpliga vårdnadshavare - som skall tillerkännas vårdnaden skall avgöras utifrån vad som är bäst för V.B.. Vad som särskilt måste beaktas är hennes behov av att få behålla kontakten med den förälder som inte har vårdnaden. K.B. saknar på grund av sina negativa känslor för J.B. uppenbarligen varje förtroende för honom som vårdnadshavare, trots att han från objektiv synpunkt framstår som mycket lämplig. Som grund för sin egenmäktighet med V.B. har hon angett att hon inte vågar låta honom ha hand om dottern. Med hänsyn härtill och till hennes psykiska obalans, som är föga utredd och svårbedömd, får en beaktansvärd risk anses föreligga för att hon - även om hon tillerkänns vårdnaden - inte kommer att verka för att V.B. fortsättningsvis behåller kontakten med fadern. J.B. har däremot visat att han insett V.B:s behov av kontakt med modern och att han inte låter några negativa känslor mot. K.B. hindra att V.B. får träffa henne. På grund av det sagda och med hänsyn till att egenmäktighet med barn av det slag K.B. gjort sig skyldig till dels under sex veckor i april-maj 1983, då hon vägrade lämna tillbaka V.B. efter umgänge, och dels efter HovR:ns interimistiska beslut i febr 1984, alltid innebär en viss hänsynslöshet mot barnet, bör vårdnaden om V.B. tillerkännas J.B.. K.B. bör tillerkännas umgängesrätt i yrkad och medgiven omfattning. Överröstad härom är jag i övriga frågor ense med majoriteten.

Domskäl

Domskäl. J.B. har i HD anfört bl a följande. K.B. har vid flera tillfällen avsiktligt försvårat eller omöjliggjort för honom att träffa dottern V.B.. I detta syfte satte sig K.B. över HovR:ns interimistiska beslut d 24 febr 1984 om att J.B. tills vidare skulle ha vårdnaden om V.B. genom att fara till Ungern med V.B.. De vistas sedan dess i staden Csorna i Ungern. Genom att trotsa HovR:ns beslut har K.B. tagit sig själv rätt och praktiskt taget omöjliggjort för J.B. att utöva en meningsfull umgängesrätt. J.B. har vid flera tillfällen rest till Csorna för att träffa V.B., nämligen tre gånger under år 1984 och en gång under år 1985. Vid samtliga tillfällen hindrade K.B. honom från att träffa V.B. på ett normalt och fritt sätt. Han fick ett par gånger tala med sin dotter i närvaro av andra personer under cirka en halvtimme eller en timme. J.B. påstår inte att V.B. på något sätt far illa när hon vistas hos sin moder i Csorna, men han gör gällande att K.B. genom sitt nyss beskrivna handlingssätt visat sig vara olämplig såsom vårdnadshavare. - J.B. är omgift sedan år 1984. Han bor fortfarande i Vadstena och har kvar sin anställning. Han är på grund av sina ordnade levnadsförhållanden i vart fall lämpligare än K.B. som vårdnadshavare.

K.B. har anfört bl a följande. J.B. är sträng och hårdhänt och har vid flera tillfällen agat V.B.. Han är på grund därav inte lämplig som vårdnadshavare. Efter det att HovR:n meddelade dom i målet har J.B. underlåtit att fullgöra sin underhållsskyldighet. Fr o m nov 1984 betalar han endast 300 kr i månaden för V.B:s underhåll. - Det är riktigt att K.B. lämnade Sverige tillsammans med dottern i början av mars 1984 i syfte att slippa lämna från sig dottern till J.B.. K.B. var obekant med svenska förhållanden och kunde inte svenska. Hon upplevde HovR:ns interimistiska beslut så att hon var helt rättslös om hon behövde lämna ifrån sig sin dotter till sin förutvarande make, som enligt vad hon visste brukade aga flickan. Vad gäller J.B:s besök i Ungern är det riktigt att han vid flera tillfällen velat träffa sin dotter. K.B. har som villkor för att gå med på det krävt att J.B. skulle lämna henne dotterns svenska pass, vilket J.B. emellertid vägrade att göra. Eftersom K.B. var rädd för att J.B. skulle ta flickan med sig tillbaka till Sverige, ville hon då inte låta honom träffa flickan ensam. - K.B. bor f n i Csorna tillsammans med sin dotter i en tvårumslägenhet. Hon har fått arbete som kontorist och förtjänar f n omkring 3 500 forint per månad. Hennes avsikt är att stanna i Ungern.

J.B. har genmält följande. När HovR:n meddelade sin dom fann han avgörandet så orättvist att han först underlät att betala något underhållsbidrag. Fr o m nov 1984 betalar han 300 kr i månaden, vilket motsvarar 1 800 forint. Detta belopp, som motsvarar ungefär en tredjedel av en industriarbetarlön i Ungern, räcker mer än väl till för V.B:s underhåll i Ungern. - Vad beträffar hans försök att träffa dottern i Ungern bestrids att K.B. skulle ha gått med på att han fick umgås fritt med V.B., om han lämnade ifrån sig hennes svenska pass.

HD gör följande bedömning.

Inledningsvis bör anmärkas att socialnämnden i Helsingborgs kommun i avgivet yttrande uttalat att K.B. är mycket lämplig som vårdnadshavare och att socialnämnden i Vadstena kommun i avgivet yttrande förordat J.B. som vårdnadshavare. Domstolarna har vid sin prövning inte funnit att någon av föräldrarna kan anses vara olämplig som vårdnadshavare. HD delar den bedömningen.

Av 6 kap 5 § FB följer att vårdnadstvister av det i målet aktuella slaget skall avgöras av domstolen efter vad som är bäst för barnet. Vid avgörandet har domstolen att välja den lösning som kan antas bäst främja att barnets i lagen angivna rättigheter blir tillgodosedda. Till dessa rättigheter hör barnets rätt till umgänge med den förälder som inte är vårdnadshavare. Om inte andra omständigheter talar för en annan lösning, bör domstolen följaktligen anförtro vårdnaden åt den av föräldrarna som kan antas bäst främja ett nära och gott umgänge mellan barnet och den andra föräldern (prop 1981/82:168 s 66).

Av utredningen i målet framgår att K.B. lämnade Sverige i syfte att slippa lämna ifrån sig V.B. till fadern i enlighet med HovR:ns interimistiska beslut. Hennes handlande måste ha utsatt V.B. för en svår påfrestning genom att V.B., som är född och uppvuxen i Sverige, plötsligt flyttades till en för henne främmande miljö. Vad gäller J.B:s försök att träffa sin dotter i Ungern föreligger olika uppgifter i målet. J.B. har lämnat sina uppgifter under sanningsförsäkran vid huvudförhandling inför HD, medan K.B., som kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandlingen, utan giltig ursäkt underlåtit att inställa sig personligen. HD har därför att lägga J.B:s uppgifter om vad som förevarit i samband med hans besök i Ungern till grund för sitt ställningstagande. På grund av det anförda finner HD sig böra utgå från att K.B. inte är beredd att låta J.B. träffa dottern ens i Ungern under sådana fria förhållanden som kännetecknar ett naturligt umgänge mellan föräldrar och barn.

Vad nu anförts liksom det förhållandet att K.B. satt sig över HovR:ns interimistiska beslut utgör i och för sig omständigheter som ger anledning till tvekan om det är bäst för V.B. att K.B. anförtros vårdnaden.

Å andra sidan visar utredningen att V.B. har funnit sig väl tillrätta i Csorna, där hon f n går i skola. Hon har nu sedan mer än två år vistats i Csorna tillsammans med sin mor. V.B., som är åtta år, har behov av kontinuitet beträffande vårdnadshavare samt miljö och andra vardagliga förhållanden. Hennes minnesbild av förhållandena i Vadstena, där fadern fortfarande är bosatt, måste ha bleknat och det skulle säkert innebära betydande anpassningssvårigheter för henne att nu behöva bryta upp från Csorna och flytta tillbaka till fadern i Vadstena.

Vid en sammanvägning av omständigheterna i målet finner HD att det är mest förenligt med V.B:s bästa att modern anförtros vårdnaden om henne. J.B:s revisionstalan kan alltså inte vinna bifall.

Domslut

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut beträffande vårdnaden om V.B..

HovR:ns förordnande om umgängesrätt undanröjs.