NJA 1986 s. 758

Trafikförsäkringsföreningen ansökte vid Ludvika TR om betalningsföreläggande för A.W. avseende vissa trafikförsäkringspremier och trafikförsäkringsavgifter för två fordon för vilka hon var registrerad som ägare i bilregistret. Sedan TR:n meddelat en tredskodom och två slutbevis i enlighet med föreningens yrkanden ansökte A.W. om återvinning mot såväl tredskodomen som slutbevisen.

När målet på grund av ansökan om återvinning upptogs till fortsatt handläggning angav föreningen sina yrkanden till att av A.W. utfå trafikförsäkringspremier avseende dels personbilen (registreringsnummer uteslutet här) för tiden d 11 juli-d 9 okt 1981 med 216 kr dels lätta lastbilen (registreringsnummer uteslutet här) för tiden d 1-22 okt 1981 med 52 kr, allt jämte ränta samt trafikförsäkringsavgift avseende dels den nämnda personbilen för tiden d 4 juni-d 10 juli 1981 med 344 kr och för tiden d 10 okt 1981-d 22 april 1982 med 1 813 kr dels den nämnda lätta lastbilen för tiden d 23 okt 1981-d 22 april 1982 med 844 kr, allt jämte ränta.

A.W. åberopade intyg från försäkringsbolaget Ansvar av vilka framgick att en annan person, S.A., tecknat försäkring dels för den nämnda personbilen d 22 maj 1981 med premie betald för tiden fram till d 1 febr 1983 dels för den nämnda lätta lastbilen d 22 maj 1981 med premie betald för tiden fram till d 1 nov 1982.

TR:n (rådmannen Grünler) handlade målet i den för rättegången i tvistemål om mindre värden stadgade ordningen och anförde i dom d 16 maj 1983:

Domskäl. Föreningen har till stöd för sin talan bl a anfört:

A.W. har varit registrerad som ägare till fordonet (registreringsnummer uteslutet här) under tiden d 25 april 1980-d 19 maj 1981 och d 4 juni 1981-d 22 april 1982. A.W. saknade trafikförsäkring under tiden d 4 juni 1981-d 10 juli 1981. Hon tecknade försäkring hos Länsförsäkringsbolagen d 11 juli 1981 men premien betalades ej, varför Länsförsäkringsbolagen sade upp försäkringen med verkan fr o m d 10 okt 1981.

A.W. har varit registrerad som ägare till fordonet (registreringsnummer uteslutet här) under tiden d 4 juni 1981-d 22 april 1982. Hon har betalat trafikförsäkring hos Folksam fram till d 1 okt 1981. Premien för den period som började sistsagda dag betalades ej, varför Folksam sade upp försäkringsavtalet med verkan från och med d 23 okt 1981.

Enligt avtal i nov 1980 mellan föreningen och samtliga trafikförsäkringsbolag har föreningen övertagit Länsförsäkringsbolagens och Folksams krav på trafikförsäkringspremier. Kravet på trafikförsäkringsavgift grundas på 31 § trafikskadelagen. Av 2 § trafikskadelagen framgår att trafikförsäkringsplikten skall fullgöras av fordonsägaren själv. Trafikförsäkring, som har tecknats av annan person, befriar således inte ägaren från skyldighet att hålla sitt fordon trafikförsäkrat.

Konsumentförsäkringslagen begränsar båda parters rätt att säga upp en försäkring under avtalstiden. Enligt 20 § kan dock försäkringstagaren säga upp försäkringen med omedelbar verkan om försäkringsbehovet upphör. I praxis tolkas detta så att den som visar att han inte längre äger ett fordon, kan säga upp trafikförsäkringen med verkan från överlåtelsedagen. Premie som eventuellt har erlagts för tiden därefter återbetalas regelmässigt av försäkringsbolagen. S.A. har alltså möjlighet att när som helst återfå premie som hon erlagt för tiden under vilken A.W. varit registrerad som ägare till fordonen.

Systemet med premiebonus infördes i samband med att lagen om trafikförsäkring å motorfordon tillkom 1929. Maximal bonus var då 15 % och denna uppnåddes efter två skadefria år. Numera uppgår den maximala bonusen till 75 % och denna uppnås efter sex skadefria år i följd. Då förarbetena till den gamla lagen gjordes hade bonussystemet inte alls samma betydelse för premiens storlek. Om fordonsägare, som saknar rätt till bonus eller har låg bonus, kunde tillgodoräkna sig försäkring som tecknats av annan person med hög bonus, skulle konsekvensen säkerligen bli att försäkringsbolagen tvingas överge systemet med bonus. Detta skulle kraftigt missgynna de fordonsägare som vållar få eller inga skador jämfört med de fordonsägare som ofta utnyttjar försäkringsskyddet p g a skador. Vid kontakt med Ansvar har vi erfarit att S.A:s trafikförsäkring för (registreringsnummer uteslutet här) gäller med maximal bonus.

A.W. har vidhållit sitt bestridande och därvid anfört. Hon har inte under någon tid ägt ifrågavarande bilar. Bilarna ägdes av den man med vilken hon tidigare sammanbodde och denne registrerade bilarna av någon anledning på henne.

TR:ns bedömning.

A.W. har under den tid föreningens talan avser varit registrerad som ägare till ifrågavarande fordon. Enligt 2 § trafikskadelagen skall trafikförsäkring finnas för motordrivet fordon som är registrerat här i landet och ej är avställt och försäkringsplikten skall fullgöras av fordonets ägare. Enligt 31 § samma lag har föreningen, när föreskriven försäkring saknas, rätt till gottgörelse (trafikförsäkringsavgift) av den försäkringspliktige för den tid denne har underlåtit att fullgöra sin försäkringsplikt. I målet är ostridigt att ifrågavarande motorfordon under aktuell tid varit försäkrade i Försäkringsbolaget Ansvar med S.A. som försäkringstagare.

Trafikskadelagens § 2 i ovan citerade delar motsvaras av vad som stadgades i 1 § lagen om trafikförsäkring å motorfordon vari stadgades: "Ägare av motorfordon, som brukas i trafik här i riket är pliktig att taga och vidmakthålla försäkring, som i denna lag sägs." I betänkandet till sagda lag anfördes: "Försäkringsplikten har ansetts böra som regel åvila bilägaren. I och med att å ett fordon finnes en trafikförsäkring, som medför rätt för den skadade att av försäkringsgivaren utbekomma det skadestånd vartill han enligt lag är berättigad, måste försäkringsplikten anses fullgjord, oavsett vem som tagit försäkringen. Försäkringsplikten innebär sålunda, att bilägaren står ansvaret för att å fordonet finnes vederbörlig trafikförsäkring."

I motiveringen till 2 § trafikskadelagen anförde föredragande statsrådet att stadgandet om ägarens skyldighet att fullgöra försäkringsplikten överensstämde med bestämmelserna i lagen om trafikförsäkring å motorfordon.

Enligt 20 § konsumentförsäkringslagen får försäkringstagaren säga upp en försäkring att upphöra med omedelbar verkan om försäkringsbehovet faller bort eller om det inträffar en annan liknande händelse.

S.A. måste ha tagit trafikförsäkring å ifrågavarande fordon med vetskap om att hon inte var registrerad som ägare till dessa och försäkringsgivaren torde utan svårighet ha kunnat konstatera att hon inte var registrerad som ägare till fordonen och anpassa sin premiebonus till ägarens bonus. Även om de träffade trafikförsäkringsavtalen hade kunnat sägas upp med omedelbar verkan hade de med hänsyn till ovan återgivna motivuttalande icke kunnat uppsägas retroaktivt. TR:n finner därför att förutsättningarna för att föreningen skall ha rätt till trafikförsäkringsavgift enligt 31 § trafikskadelagen ej är uppfyllda. Föreningens talan i denna del skall således lämnas utan bifall.

Vad därefter angår föreningens yrkande att utfå trafikförsäkringspremier har A.W. icke bestritt vare sig att hon tecknat trafikförsäkringar för de tider föreningen angivit eller att hon underlåtit att betala premierna. Genom avtalen om trafikförsäkring har försäkringsgivarna, Länsförsäkringsbolagen och Folksam, burit trafikförsäkringsansvaret för de försäkrade fordonen så länge avtalet gällde och den omständigheten att annan än försäkringstagaren tecknat trafikförsäkring å fordonen hos annan försäkringsgivare, har icke kunnat befria A.W:s försäkringsgivare från trafikförsäkringsansvaret. Vid sådant förhållande finner TR:n att A.W. är skyldig att utge yrkade trafikförsäkringspremier.

Trafikförsäkringsföreningen fullföljde talan i Svea HovR och yrkade att HovR:n måtte bifalla föreningens talan även i vad avsåg krav på trafikförsäkringsavgift jämte ränta.

A.W. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Litzén, hovrättsråden Holmbergh, referent, och Wedin samt hovrättsassessorn Rabenius) anförde i dom d 8 juni 1984:

A.W. (ombud advokaten B.H.) sökte revision och yrkade att HD, med ändring av HovR:ns dom, måtte befria henne från skyldighet att utge trafikförsäkringsavgifter till Trafikförsäkringsföreningen.

Föreningen (ombud B.E.) bestred ändring.

Sedan HD berett Svenska Försäkringsbolags Riksförbund tillfälle att avge yttrande i målet, anförde förbundet i yttrande d 28 mars 1985 bl a:

Enligt 2 § trafikskadelagen (TSL) skall trafikförsäkring finnas för bl a motordrivet fordon som är registrerat i bilregistret och ej är avställt. Försäkringsplikten skall fullgöras av fordonets ägare. En bestämmelse av liknande innebörd fanns i 1 § lagen om trafikförsäkring å motorfordon (TFL). I 31 § TSL stadgas, att Trafikförsäkringsföreningen (TFF) har rätt till trafikförsäkringsavgift av den försäkringspliktige för den tid denne har underlåtit att fullgöra sin försäkringsplikt.

I sin revisionsinlaga har A.W. bl a anfört att försäkringsplikten har fullföljts av annan person, varför "personbilen" i fråga ej saknat försäkringsskydd.

TFF har i målet åberopat ett antal domstolsavgöranden från såväl TFL:s giltighetstid som tiden efter TSL:s ikraftträdande. Enligt dessa domar har fordonsägare dömts till böter resp att erlägga trafikförsäkringsavgift för underlåtenhet att fullgöra försäkringsplikten även i fall då annan person vidmakthållit trafikförsäkring.

Av prop 1975/76:15 "Trafikskadeersättning" framgår att man i och med införandet av TSL inte avsett att göra någon ändring i trafikförsäkringens tekniska konstruktion (s 93).

Riksförbundet vill vidare konstatera att frågan om att ändra trafikförsäkringssystemet så att trafikförsäkringen följer fordonet i stället för ägaren varit föremål för behandling i slutet av 1970-talet. Man stannade därvid för att fortfarande knyta trafikförsäkringsplikten till ägaren. (Se prop 1977/78:16 "Om ändring i trafikskadelagen (1975:1410) m m", s 46). Riksförbundet anser det därför mest riktigt och ändamålsenligt att TSL:s stadgande att "försäkringsplikten fullgörs av fordonets ägare" ges den innebörden att ägaren själv skall teckna försäkring och i eget namn.

Det är enligt den bestämda uppfattning som råder inom försäkringsbranschen angeläget att den som för ett visst fordon är registrerad såsom ägare i bilregistret står som försäkringstagare för fordonet. En annan ordning skulle medföra konsekvenser på många områden. TFF har i målet som exempel framhållit nödvändigheten av åtskilliga ändringar i bilregistreringssystemet. Vidare har från TFF:s sida påpekats, att andra konsekvenser av ändring av trafikförsäkringssystemet skulle bli att bonussystemet och TFF:s eget system för uttagande av trafikförsäkringsavgifter måste läggas ned. Riksförbundet ansluter sig för sin del helt till de bedömningar som gjorts av TFF.

Den omständigheten att en person i bilregistret är registrerad som ägare till ett fordon måste anses utgöra en mycket stark presumtion för att han äger fordonet och därmed har att fullgöra försäkringsplikten. I undantagsfall kan inträffa, att någon styrker att han inte är fordonets civilrättsliga ägare, trots att han är registrerad ägare. I en sådan situation accepteras att vederbörande inte är skyldig att ha fordonet trafikförsäkrat, men aktuellt försäkringsbolag alternativt TFF verkar för att ändring kommer till stånd i bilregistret.

Betänkande

HD (JustR:n Höglund, Palm, Ehrner, Jermsten och Nyström, referent) beslöt följande dom: