NJA 1990 s. 312
Styrelsesuppleant i aktiebolag, som ej tjänstgjorde i styrelsen, har inte ansetts behörig att i denna egenskap ta emot delgivning på bolagets vägnar.
HovR:n
Patent- och registreringsverket gjorde d 31 okt 1988 till Stockholms TR anmälan jämlikt 50 § 2 st aktiebolagsförordningen (1975:1387), att Mälarhusens Förvaltnings AB inte enligt 11 kap 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) sänt in årsredovisning för något av de senaste två räkenskapsåren. Verket fogade till sin anmälan ett registerutdrag utvisande bl a att firman tecknades av styrelsen med anmärkning att bolagets styrelse skulle bestå av en ledamot jämte en suppleant samt att endast en styrelsesuppleant - L.A. - fanns registrerad.
TR:n delgav bolaget patent- och registreringsverkets anmälan med stämningsmannadelgivning, sedan försök med ordinär delgivning under bolagets i registerutdraget angivna adress liksom under styrelsesuppleantens adress misslyckats. Delgivningen skedde genom att stämningsmannen överbringade handlingen till styrelsesuppleanten L.A. d 19 okt 1989. Delgivningen avsåg även kallelse till förhandling d 27 okt 1989. Vid förhandlingen konstaterades att bolaget inte var tillstädes.
TR:n (tingsnotarien Fallström) meddelade d 27 okt 1989 följande beslut: Enär bolaget ej styrkt att till registreringsmyndigheten insänts årsredovisning för något av de senaste två räkenskapsåren, förordnar TR:n att bolaget skall träda i likvidation.
Bolaget anförde besvär över likvidationsbeslutet, men dess talan avvisades såsom för sent inkommen av TR:n genom beslut d 13 dec 1989.
Bolaget yrkade därefter i Svea HovR i besvär över domvilla att HovR:n skulle undanröja TR:ns beslut om likvidation. Bolaget begärde även återställande av försutten tid såvitt avsåg talan mot det beslutet.
Som grund för sin talan anförde bolaget: Delgivning har inte skett med en behörig ställföreträdare för bolaget. Styrelsesuppleanten L.A., vilken saknar alla behörigheter och befogenheter beträffande bolaget, förklarade vid delgivningstillfället att han saknade firmateckningsrätt, varför han inte med laga verkan kunde ta emot någon handling för bolaget.
Bolaget ingav ett "Ändringsbevis för aktiebolag" från patent- och registreringsverket, av vilket framgick att B.Å. var ende styrelseledamot, att L.A. var ende styrelsesuppleant, att firman tecknades av styrelsen samt att ändringarna registrerades d 27 jan 1989.
HovR:n (hovrättslagmannen Ihrfelt samt hovrättsråden Sjögren och Matton, referent) anförde i beslut d 3 jan 1990:
Domskäl
Skäl. Enligt 9 § delgivningslagen (1970:428) sker delgivning med annan juridisk person än staten genom att handlingen överbringas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Behörig att mottaga delgivning med aktiebolag är i enlighet med detta och med 8 kap 11 § aktiebolagslagen dels styrelsen, dels styrelseledamot, dels firmatecknare.
Enligt 8 kap 1 § 4 st aktiebolagslagen skall vad i lagen sägs om styrelseledamot i tillämpliga delar gälla om suppleant. Denne är därför, när han tjänstgör i styrelsen, i alla avseenden likställd med styrelseledamot; dock att i bolagsordningen kan finnas regler om när suppleant äger inträda i tjänst.
Enligt 8 kap 14 § aktiebolagslagen blir en rättshandling gällande mot ett bolag om den mot vilken rättshandlingen företogs inte insåg eller bort inse att den ställföreträdare som företagit rättshandlingen överskridit sin befogenhet.
På sätt framgår av de lagrum som berörts nu har styrelsesuppleanten L.A. varit behörig att för bolaget motta delgivningen av kallelse till förhandling på grund av patent- och registreringsverkets anmälan. Även om L.A. vid delgivningstillfallet må ha förklarat att han saknade firmateckningsrätt, har han dock tagit emot och kvitterat delgivningsförsändelsen. På delgivningskvittot har heller inga reservationer eller andra upplysningar antecknats. Med hänsyn härtill föranleder den omständigheten att L.A. vid mottagandet av delgivningen kan ha överskridit sin befogenhet inte att bolaget inte skall anses rätteligen delgivet. Besvären över domvilla kan därför inte vinna bifall.
Omständigheterna är heller inte sådana att det förelegat laga förfall för bolagets underlåtenhet att i rätt tid föra talan mot TR:ns likvidationsbeslut. Inte heller bolagets ansökan om återställande av försutten tid kan därför vinna bifall.
HovR:ns beslut. HovR:n lämnar besvären över domvilla liksom ansökan om återställande av försutten tid utan bifall.
HD
Bolaget anförde besvär och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Christiansson, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut: Enligt 13 kap 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall, efter anmälan att bolaget ej enligt 11 kap 3 § samma lag sänt in årsredovisning för något av de senaste två räkenskapsåren, rätten genast kalla bolaget samt aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på utsatt dag, då fråga om skyldighet för bolaget att träda i likvidation skall prövas. I bestämmelsen anges vidare att kallelsen skall delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§delgivningslagen (1970:428).
Huvudregeln är således att bolaget skall delges kallelse till förhandlingen inför rätten. Därvid skall i första hand bestämmelserna i 3, 9 och 13 §§delgivningslagen tillämpas. Enligt 9 § delgivningslagen sker delgivning med annan juridisk person än staten genom att handlingen överbringas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen, eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Behörig att mottaga delgivning med aktiebolag är i enlighet med detta och med 8 kap 11 § aktiebolagslagen dels styrelsen, dels styrelseledamot, dels firmatecknare. Enligt 8 kap 1 § 4 st aktiebolagslagen skall vad i lagen sägs om styrelseledamot i tillämpliga delar gälla om suppleant. När suppleant tjänstgör i styrelsen är han i alla avseenden likställd med ordinarie ledamot. Uppgift om vem som utsetts till styrelseledamot skall efter anmälan tas in i det hos patent- och registreringsverket förda aktiebolagsregistret. Om ändring inträffat beträffande styrelsen, skall bolaget genast anmäla det för registrering (8 kap 15 § 2 st aktiebolagslagen). Av det sagda framgår att det i regel framgår av aktiebolagsregistret vem som ingår i ett bolags styrelse och alltså är behörig att ta emot delgivning med bolaget.
I förevarande fall har delgivning med styrelsesuppleanten L.A. ägt rum d 27 okt 1989. Det till HovR:n från patent- och registreringsverket ingivna ändringsbevis för aktiebolag beträffande Mälarhusens Förvaltnings Aktiebolag utvisar emellertid att B.Å. är ende styrelseledamot, att L.A. är ende styrelsesuppleant, att firman tecknas av styrelsen samt att ändringarna registrerades d 27 jan 1989. Delgivning med bolaget skulle rätteligen ha skett med B.Å..
Bolaget har alltså inte blivit kallat i behörig ordning till den förhandling vid vilken bolagets skyldighet att träda i likvidation prövats. På grund härav skall TR:ns beslut att bolaget skall träda i likvidation undanröjas.
Med ändring av HovR:ns beslut undanröjer HD Stockholms TR:s beslut d 27 okt 1989.
HD (JustR:n Vängby, Rydin, Lind, Lars Å Beckman och Munck, referent) fattade följande slutliga beslut:
Domskäl
Skäl. När patent- och registreringsverket d 31 okt 1988 gjorde anmälan hos TR:n om att bolaget inte sänt in årsredovisning för något av de senaste två räkenskapsåren, fanns vid anmälningen fogat ett registerutdrag som visade att bolaget saknade registrerad styrelse och att L.A. var registrerad som styrelsesuppleant. Enligt vad handlingarna i målet utvisar registrerades emellertid B.Å. d 27 jan 1989 som styrelse i bolaget, varjämte ny adress för detta registrerades. TR:n - som uppenbarligen saknade kännedom om de ändrade registreringarna - översände i sept 1989 kallelse å bolaget i likvidationsärendet till L.A., som d 19 okt samma år delgavs kallelsen i sin bostad.
Enligt 9 § 1 st delgivningslagen (1970:248) kan delgivning ske med en av flera gemensamt behöriga ställföreträdare för en juridisk person. Paragrafen innebär att delgivning alltid kan ske med ordinarie styrelseledamot i ett aktiebolag (prop 1970:13 s 166 o 175). I det hänseendet innefattar delgivningslagen inte någon saklig ändring i förhållande till vad som gällde tidigare enligt 33 kap 17 § RB jämförd med 95 § lagen (1944:705) om aktiebolag (NJA II 1943 s 433 samt Stenbeck m fl, Aktiebolagslagen 5 uppl s 227 f). Äldre RB hade samma innebörd (se Kallenberg, Svensk civilprocessrätt, andra bandet, 1927, s 296 o 300 f). Varken delgivningslagen eller tidigare gällande regler ger emellertid något stöd för uppfattningen att en styrelsesuppleant alltid skulle vara behörig att i den egenskapen motta stämning eller andra kallelser för bolagets räkning. En sådan behörighet uppkommer först när styrelsesuppleanten vid förfall för en ordinarie styrelseledamot eller av annan orsak inträder som ledamot i styrelsen.
Utredningen ger inte anledning till antagande att L.A. vid delgivningstillfället tjänstgjorde som styrelseledamot, och han får därför antas ha saknat behörighet att på bolagets vägnar ta emot kallelsen. Bolaget blev följaktligen inte i behörig ordning kallat till förhandlingen genom delgivningen med L.A..
Genom TR:ns försorg kungjordes visserligen dessutom kallelsen i enlighet med 13 kap 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) i Post- och Inrikes Tidningar. I nämnda lagrum förutsätts emellertid att i ett ärende om likvidation det berörda bolaget om det kan ske skall kallas på annat sätt än enligt 15-17 §§delgivningslagen, dvs på annat sätt än genom kungörelse. Såvitt framgår av handlingarna gjordes inte något försök att delge bolaget genom att sända kallelsen till B.Å. eller till den för bolaget registrerade postadressen. Förutsättningar för att låta kungörelsen ersätta bevislig delgivning med bolaget var därför inte för handen (jfr prop 1975:103 s 505 f och NJA 1989 s 447).
På grund av det anförda och då bolaget såvitt framgår av handlingarna inte före TR:ns likvidationsbeslut hade fått kännedom om att ärendet om likvidation hade tagits upp, skall enligt grunderna för 59 kap 1 § 1 st 2 och 4 § RB TR:ns beslut undanröjas och i enlighet med 3 § 3 st samma kapitel förordnas om ny handläggning av ärendet vid TR:n. Vid detta förhållande erfordras inte något yttrande med anledning av bolagets ansökan om återställande av försutten tid.
Domslut
HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut undanröjer HD TR:ns beslut och förordnar att ny handläggning av ärendet om likvidation skall äga rum vid TR:n.