NJA 1994 s. 226

Kronofogdemyndigheten i Kristianstads län, Ängelholmskontoret (kronokommissarien H.) beslöt d 24 juni 1992 om införsel i A-S.G:s lön för kvarstående skatt mm, totalt 58 322 kr. Införselbeloppet bestämdes till 3 760 kr per månad och förbehållsbeloppet till 9 763 kr per månad.

A-S.G. anförde besvär i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att förbehållsbeloppet skulle höjas och införselbeloppet sättas ner.

Riksskatteverket medgav att förbehållsbeloppet höjdes till 11 680 kr i månaden och att införselbeloppet sattes ner till 1 840 kr i månaden.

HovR:n (hovrättsråden Rosqvist och Orton Åqvist, referent, samt tf hovrättsassessorn Strinäs) anförde i beslut d 22 okt 1992: Kronofogdemyndighetens beräkning av förbehållsbeloppet har grundats på att A-S.G:s familj består av en vuxen och ett barn. Av utredningen framgår att A-S.G. har ytterligare ett hemmavarande barn utan egen inkomst. Förbehållsbeloppet bör därför ändras i enlighet härmed. A-S.G. har uppgett att hon har kostnader dels för banklån med 950 kr i månaden dels

för en leasingbil med 2500 kr i månaden och har gjort gällande att dessa kostnader skall beaktas då förbehållsbeloppet fastställs. Bankskulder kan endast undantagsvis beaktas vid bestämmande av förbehållsbelopp i införselmål. A-S.G. har inte uppgett vad bankskulden avser. Den kan därför inte beaktas.

Vad gäller leasingbilen framgår av utredningen att A-S.G. utöver leasingbilen är registrerad ägare till ytterligare en personbil. Leasingkostnaden kan därför inte beaktas. Emellertid bör A-S.G., eftersom hon får anses vara beroende av bil för sitt arbete, få göra visst förbehåll för avskrivningskostnader för bil/sparande till ny bil. Detta belopp kan bestämmas med ledning av det förbehåll som enligt socialstyrelsens anvisningar får göras i mål om underhåll, eller 15 procent av basbeloppet. HovR:n finner därför skäligt att A-S.G. skall få förbehålla sig 400 kr i månaden för sparande till ny bil.

På grund av det anförda ändrar HovR:n på så sätt kronofogdemyndighetens beslut att HovR:n fastställer införselbeloppet till 1 400 kr i månaden och förbehållsbeloppet till 12 100 kr i månaden.

Riksskatteverket anförde besvär och yrkade att förbehållsbeloppet skulle bestämmas till 11680 kr och införselbeloppet till 1840 kr. A-S.G. bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Melander, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl. Riksskatteverket har till utveckling av sin talan anfört att HovR:ns beslut att i förbehållsbeloppet räkna in ett belopp avseende avskrivningskostnader för bil eller sparande till ny bil är i strid med gällande rätt och praxis.

En gäldenär skall vid införsel i lön få behålla för sitt och sin familjs behov ett så stort belopp att gäldenären inte behöver söka socialhjälp. Förbehållsbeloppet skall vara anpassat till Socialstyrelsens vägledande normer för socialbidrag (prop 1991/92:24 s 6). Dessa överväganden ligger bakom utformningen av gällande föreskrifter i 15 kap 6a § UB om bestämmande av förbehållsbelopp vid införsel i lön.

I detta lagrum anges i krontal storleken på de sk normalbeloppen, som skall tjäna som ledning vid bestämmande av förbehållsbelopp, och beräkningsgrunden för förändringar av normalbeloppen varje kalenderår på grund av ändringar i det allmänna prisläget. Normalbeloppen skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

Riksskatteverket fastställer varje år normalbeloppens storlek och utfärdar årligen också rekommendationer om bestämmande av förbehållsbelopp vid införsel. Enligt dessa rekommendationer kan särskilda förhållanden i det enskilda fallet innebära tillägg till eller avdrag från normalbeloppen.

De situationer som enligt rekommendationerna motiverar tillägg till normalbeloppen är att gäldenären är underhållsskyldig till annan, har kostnader för fullgörande av tjänst, betalar av på skuld på grund av kreditköp av sådan egendom som undantas från utmätning, har kostnader för barntillsyn eller har utgifter till följd av sjukdom. I fråga om beräkning av eventuellt tillägg för kostnader för resor med bil till och från arbetsplatsen skall de föreskrifter i lag som gäller för avdrag för motsvarande kostnader vid taxering tillämpas.

Tanken bakom regelsystemet för bestämmande av förbehållsbelopp vid införsel i lön är att de schabloner som normalbeloppen utgör i största möjliga utsträckning skall tillämpas (jfr Walin mil, Utsökningsbalken, 2 uppl s 241 och Gregow, Utsökningsrätt, 2 uppl s 280).

Förbehållsbelopp förekommer också vid utmätning i lön och vid bestämmande av underhållsbidrag. I motsats till vad som gäller vid införsel skall förbehållsbeloppen i dessa fall bestämmas med något större hänsyn till gäldenärens resp den underhållsskyldiges behov. I fråga om förbehållsbelopp vid underhåll gäller således att den underhållsskyldige får i förbehållsbeloppet räkna in bl a avbetalning på skulder i viss utsträckning. Det generösa synsättet i sådana sammanhang hänger samman med att underhållsbidrag normalt sett utgår under längre tid än införsel brukar pågå (jfr uttalanden i prop 1978/79:12 s 97 och 112). Socialstyrelsen har som HovR:n nämner i överklagade beslutet rekommenderat att högst 15 procent av basbeloppet tas upp som särskilt förbehåll vid innehav av bil som den underhållsskyldige behöver för resor till och från arbetet.

Jämförelsen mellan förbehållsbelopp vid införsel och förbehållsbelopp i andra sammanhang ger således vid handen att det inte finns stöd för en sådan tillämpning av införselföreskrifterna som skett i förevarande fall.

Av utredningen i målet framgår att införsel i A-S.G:s lön sker i huvudsak på grund av en större skatteskuld. I HD har upplysts att införsel pågick under föregående år från april t o m dec varvid införselbelopp och förbehållsbelopp var så stora som HovR:n bestämt, och att det är aktuellt att påbörja införseln igen i april i år.

Riksskatteverkets yrkande är utformat utan beaktande av dessa omständigheter och av att normalbeloppen för 1994 är större än för 1992. Yrkandet får emellertid anses inbegripa att A-S.G. inte skall förbehållas något belopp för det angivna ändamålet.

HD (JustR:n Knutsson, Gregow, Magnusson, Solerud, referent, och Nyström) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Riksskatteverket har till utvecklande av sin talan anfört bl a: HovR:n har vid beräkningen av förbehållsbelopp tillgodoräknat A-S.G. ett tillägg om 400 kr per månad för sparande till ny bil. Detta belopp har bestämts med ledning av det förbehåll som enligt Socialstyrelsens anvisningar får göras i mål om underhåll, eller 15 procent av basbeloppet. Med Socialstyrelsens anvisningar har HovR:n sannolikt avsett uttalanden i Socialstyrelsens allmänna råd 1989:6 Underhållsbidrag till barn. - De exekutionsrättsliga förbehållsbeloppen skall inte sammanblandas med de familjerättsliga förbehållsbeloppen enligt 7 kap 3 § FB. Stöd saknas för att i ett löneexekutivt mål göra tillägg för sparande till ny bil. Belopp för avskrivning av bil får anses ingå i den milersättning som enligt Riksskatteverkets rekommendationer m m om bestämmande av förbehållsbeloppet vid införsel under år 1992 (RSV Ex 1991:1) kan tillerkännas en gäldenär med 12 kr per mil.

Vid beslut om införsel skall kronofogdemyndigheten enligt 15 kap 9 § UB bestämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (införselbeloppet), dels det belopp som enligt 6 a § i samma kap skall förbehållas gäldenären (förbehållsbeloppet). Förbehållsbeloppet skall enligt 2 st i sistnämnda § bestämmas med ledning av normalbelopp. Dessa fastställs av Riksskatteverket med tillämpning av kronbelopp och beräkningsgrunder som anges i samma st.

Normalbeloppen är avsedda att omfatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad. Riksskatteverket utger årligen rekommendationer om bestämmandet av förbehållsbelopp vid införsel. I dessa anges förhållanden som kan föranleda tillägg till eller avdrag från normalbeloppen. Att något tillägg skulle kunna göras för sådant ändamål som angetts av HovR:n framgår inte av de rekommendationer som här är aktuella. Enligt dessa kan emellertid tillägg till normalbeloppet göras för kostnader för fullgörande av tjänst. I fråga om beräkning av tillägg för kostnad för resor med bil gäller det belopp som för inkomståret 1992 bestämts i lagen (1991:1867) om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1993 års taxering (1 kr 20 öre per km). Vid beräkningen av förbehållsbeloppet för A-S.G. har tillägg till normalbeloppet gjorts med 1 162 kr för kostnad för fullgörande av tjänst.

Visserligen förhåller det sig så att normalbeloppen kan frångås och att Riksskatteverkets rekommendationer inte är bindande. Intresset av att vid införsel tillämpa schabloner i största möjliga utsträckning väger emellertid tungt (jfr HD:s beslut d 22 nov 1993, SÖ 682/931). Det bör också beaktas att de hänsyn som gör sig gällande vid bestämmandet av underhållsbidrag avviker från de hänsyn som skall tas när förbehållsbelopp vid införsel skall bestämmas (jfr uttalanden i prop 1978/79:12 s 97 och 102). När det gäller att bestämma om sådant tillägg till normalbeloppet skall göras som är aktuellt i målet bör således ledning inte hämtas från Socialstyrelsens rekommendationer för bestämmandet av underhållsbidrag.

På grund av det anförda skall Riksskatteverkets talan bifallas.