NJA 1997 s. 227
Vid upplösning av samboförhållande tillskiftades mannen genom en som bodelning betecknad handling den hälft av en fastighet som han vid inledandet av samboförhållandet hade givit kvinnan. Mannen hade vid gåvotillfället ägt hela fastigheten. Även om mannen och kvinnan då avsåg att flytta samman på fastigheten, kunde kvinnans förvärv inte anses ha skett för gemensamt begagnande. Handlingen godtogs därför inte som bodelning. 5 § lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. Mannens förvärv ansågs vid prövning i lagfartsärende inte ogiltigt eftersom fångeshandlingen uppfyllde de grundläggande formkraven för köp eller gåva av fast egendom.
HovR:n
A.W. var sedan d 27 april 1983 lagfaren ägare till fastigheten Skövde Åkersäter 1:7 i Skövde. Genom gåva d 19 dec 1986 överlät han hälften av fastigheten till B.L. som erhöll lagfart på sin hälftendel d 8 jan 1987.
Enligt en av A.W. och B.L. undertecknad handling gjordes d 26 jan 1995 i anledning av separation i samboförhållande bodelning mellan dem enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. Till bodelning förelåg bl a B.L:s hälft av fastigheten Skövde Åkersäter 1:7. Denna tillskiftades A.W. mot att han dels ensam övertog betalningsansvaret för fastighetslånen dels friskrev B.L. från en reversfordran på 39 900 kr.
Under åberopande av bodelningshandlingen ansökte A.W. hos Inskrivningsmyndigheten i Skövde domsaga om lagfart på fastighetsandelen.
Inskrivningsmyndigheten (tingsnotarien Forssander) anförde i beslut d 3 febr 1995: Enligt inskrivningsmyndighetens mening kan B.L. inte genom gåvan d 19 dec 1986, i den mening som avses i lagen om sambors gemensamma hem, anses ha förvärvat sin andel av fastigheten Skövde Akersäter 1:7 i syfte att hon och sambon A.W. skulle begagna den gemensamt. A.W. ägde ju sedan tidigare hela fastigheten och samborna hade således redan möjlighet att begagna den gemensamt. B.L:s andel av fastigheten kan därför inte vara föremål för bodelning enligt 5 § sambolagen. I konsekvens härmed och med stöd av 20 kap 6 § 10 JB avslår inskrivningsmyndigheten A.W:s ansökan om lagfart.
A.W. överklagade till Göta HovR och yrkade att lagfartsansökningen skulle återförvisas till inskrivningsmyndigheten för förnyad prövning.
HovR:n (hovrättslagmannen Åkesson, hovrättsrådet Ström, referent, och tf hovrättsassessorn Claeson) anförde i beslut d 8 juni 1995: Skäl:
A.W. har anfört i huvudsak: Han och B.L. har haft "sällskap" sedan 1984. Fram till slutet av år 1986 bodde de i var sin bostad. Skälet för gåvan d 19 dec 1986 var att parterna avsåg att bosätta sig å fastigheten tillsammans. Parterna har sammanlevt på fastigheten sedan oktober 1987 och fram till bodelningen.
HovR:ns bedömning.
Enligt 5 § sambolagen skall sambornas gemensamma bostad fördelas mellan dem genom bodelning, dock endast om egendomen har förvärvats för gemensamt begagnande. Fastigheten har förvärvats av A.W. ensam långt innan parterna upptog samlevnaden. På grund härav kan fastigheten inte anses förvärvad för gemensamt begagnande (se prop 1986/87:1 s 257). Det förhållandet att A.W. överlåtit hälften av fastigheten till B.L. medför inte att sambolagens bodelningsregler blir tillämpliga. Överklagandet kan följaktligen inte bifallas.
HovR:ns beslut. HovR:n ändrar inte inskrivningsmyndighetens beslut.
HD
A.W. (ombud bankjuristen T.G.) överklagade och yrkade att HD skulle återförvisa målet till inskrivningsmyndigheten för förnyad prövning.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Eva Olsson, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl: Enligt 5 § lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem skall, när ett samboförhållande upphör, på begäran av någon av samborna deras gemensamma bostad och bohag fördelas mellan dem genom bodelning, om egendomen har förvärvats för gemensamt begagnande. Av förarbetena till bestämmelsen (prop 1986/87:1 s lOlff och s 2560 framgår att syftet med denna var att införa en giftorättsliknande regel som skulle möjliggöra en hälftendelning av det gemensamt uppbyggda hemmet vid en upplösning av sammanlevnaden. Det framgår vidare att det inte var tänkt att parterna skulle kunna komma överens om att låta ytterligare egendom omfattas av bodelning. Önskade parterna överföra annan egendom mellan sig förutsattes detta ske genom förm6genhetsrättsliga avtal.
Av utredningen framgår att A.W. förvärvade fastigheten 1983 och att han inför inledandet av samboförhållandet med B.L. överlät hälften av fastigheten till henne genom gåva d 19 dec 1986. Denna disposition, varigenom parterna blev samägare till fastigheten, har karaktären av en förmögenhetsöverföring mellan parterna. Även om de i samband med gåvan avsåg att flytta samman på fastigheten kan inte B.L:s förvärv av en andel av fastigheten anses ha inneburit ett förvärv av bostad för gemensamt begagnande. Förutsättning att genom bodelning tillskifta A.W. fastighetsandelen vid samboförhållandets upplösning har således inte förelegat.
Vid denna bedömning uppkommer frågan om A.W:s förvärv därmed skall anses ogiltigt.
Av den som bodelning betecknade fångeshandlingen framgår att A.W. tillskiftades fastighetsandelen mot att han dels ensam övertog betalningsansvaret för de i handlingen angivna fastighetslånen, som dock inte är till beloppet preciserade, dels friskrev B.L. från en reversfordran uppgående till 39 900 kr.
Handlingen får anses uppfylla de grundläggande formkraven för köp eller gåva av fast egendom enligt JB. A.W:s förvärv kan därför inte anses ogiltigt. Målet skall på grund av det anförda återförvisas till inskrivningsmyndigheten för ny handläggning.
Domslut
HD:s avgörande. HD undanröjer HovR:ns och inskrivningsmyndighetens beslut samt visar målet åter till inskrivningsmyndigheten för ny handläggning.
HD (JustR:n Knutsson, Lind, referent, Nyström, Nilsson och Thorsson) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.
HD:s beslut meddelades d 16 april 1997 (mål nr Ö 3136/95).