NJA 1997 s. 538

Domskäl

TR:n (ordf lagmannen Fröhling) anförde i dom d 14 febr 1997: Domskäl. Ansvar.

Åtalspunkterna 1-10 (våldtäkt, försök därtill, i andra hand sexuellt utnyttjande m m).

S.H har förnekat gärningarna i åtalspunkterna 1 och 6. Han har medgett att samlag har förekommit vid de tillfällen som avses med åtalspunkterna 3 och 9 men har bestritt ansvar för brott enär samlagen har varit frivilliga och inget våld har använts. Han har förnekat åtalspunkten 10 (olaga hot). S.H har samma inställning till de alternativa ansvarsyrkandena.

K.A har förnekat gärningen i åtalspunkten 2. Han har medgett att samlag har förekommit vid de tillfällen som avses med åtalspunkterna 5 och 7 men har bestritt ansvar för brott enär samlagen har varit frivilliga och inget våld har använts. K.A har samma inställning till de alternativa ansvarsyrkandena.

S.U har medgett att samlag har förekommit vid det tillfälle som avses med åtalspunkten 4 men har bestritt ansvar enär samlaget har varit frivilligt och inget våld har använts. S.U har samma inställning till det alternativa ansvarsyrkandet.

J.P har medgett att han har föreslagit L.D att ha samlag med honom men han har bestritt ansvar för brott enligt åklagarens förstahandsyrkande enär han har respekterat L.D:s nej. Han har inte använt något våld. Han har även bestritt åklagarens andrahandsyrkande enär situationen inte har kunnat uppfattas som anstötlig. Han har också bestritt det alternativa ansvarsyrkandet.

Målsäganden L.D har uppgett följande.

(TR:n indelar parternas berättelser i avsnitt efter de platser där de skall ha hänt.)

Måsnaren: Tillsammans med sin väninna A-M.H, dennas pojkvän och hans vänner åkte hon på kvällen d 22 juli 1995 i bil från Osmo till restaurang Station i Södertälje för att roa sig. Hon hade en svart kort klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig. De bestämde att de skulle åka hem tillsammans när restaurangen stängde men det blev inte så eftersom hon och A-M.H blev osams om ett paket cigaretter och började att slåss. Restaurangens vakter skilde dem åt och avvisade dem sedan från restaurangen. När de fortsatte att slåss utanför restaurangen gick vakterna åter mellan dem och försökte förhindra ytterligare slagsmål genom att släppa in A-M.H, men inte L.D, på restaurangen igen. Hon hade druckit sex burkar starköl å 45 cl under eftermiddagen och kvällen och två till tre stora glas starköl å 50 cl på restaurangen samt smakat på en spritdrink. Hon kände sig berusad och "borta i huvudet" men hade varken svårt att gå eller tala. Hennes minnesbild av de följande händelserna är relativt klar även om det är möjligt att hon blandar ihop händelsen vid Måsnaren med den på Rösvägen, de var mycket lika. Efter slagsmålen med A-M.H var hon både arg och ledsen varför hon satte sig på en bänk vid vattnet för att fundera över vad som hänt. S.H, som presenterade sig som T, kom fram till henne där hon satt på bänken och frågade varför hon och hennes väninna hade slagits. När hon hade förklarat varför frågade hon honom om han hade någon cigarett. Han svarade att det fanns cigaretter i bilen varefter han gick och hämtade en som han sedan gav henne. När hon frågade honom om han hade någon telefon som hon skulle kunna få låna för att ringa hem till sin styvfar och be honom att komma och hämta henne sade S.H att han kunde köra hem henne i stället. Hon följde därför med S.H till bilen och satte sig i baksätet tillsammans med honom. I bilen fanns då redan tre andra pojkar som hon inte hade träffat tidigare. Hon tyckte det var obehagligt och blev litet spänd och rädd men protesterade inte. Hon berättade var hon bodde och förklarade hur man körde för att komma dit. När bilen körde i väg trodde hon att de var på väg hem till Osmo. Pojkarna pratade sinsemellan på ett för henne främmande språk och ingen gjorde några försök att prata med henne. Efter ett tag lade S.H handen på insidan av hennes lår men hon tog bort den utan att säga någonting. Hon tyckte att det var obehagligt. Några andra närmanden förekom inte varken från S.H:s eller de andra pojkarnas sida. Hon gjorde i sin tur ingenting som kunde få S.H eller någon av de andra att tro att hon ville ha samlag med någon av dem. När bilen körde in på en grusväg förstod hon att de inte var på väg hem till Ösmo men hon sade ingenting. Strax därefter stannade bilen på en parkering och alla utom S.H steg ut ur den. S.H sade åt henne att hon skulle ta av sig trosorna men hon sade att hon inte ville det och att hon ville åka hem. Han upprepade att hon skulle ta av sig dem och hon upprepade sitt svar. S.H började att dra i trosorna med ena handen och hon försökte ta bort hans hand. S.H sade åter till henne att hon skulle ta av sig trosorna och eftersom hon var rädd för honom gjorde hon det. Han drog ned henne på rygg på baksätet, tog tag i hennes ben och drog med händerna isär dem trots att hon försökte hålla ihop dem. Efter att han hade dragit ned sina egna byxor pressade han sig in mellan hennes ben och försökte tränga in i henne. Hon kunde känna hur en liten del av hans penis trängde in i henne och hur han rörde sig i henne. Hon vet inte om han fick utlösning. Samlaget gjorde ont. S.H var mycket aggressiv och våldsam och eftersom hon var ledsen och rädd vågade hon inte göra så mycket motstånd mot honom. Hon var rädd att pojkarna, som var större och starkare, skulle slå henne om hon gjorde mer motstånd än det hon gjorde, nämligen att försöka hålla ihop benen. Hon sade dock hela tiden att hon inte ville. Under hela händelsen tittade de andra då och då in i bilen och skrattade. Detta störde S.H som flera gånger skrek någonting till dem. När S.H var färdig tog han på sig sina byxor och sade på ett aggressivt sätt till henne att hon skulle vara snäll mot hans vänner varefter han steg ut ur bilen. Hon var på väg att sätta sig upp på sätet när K.A steg in i bilen och slängde sig över henne. Hon hade inte trosorna på sig. K.A pressade ned henne på rygg på sätet igen och särade på hennes ben mot hennes vilja. Hon var rädd och försökte till en början att göra motstånd genom att hålla ihop benen. K.A trängde in i henne och det gjorde ont. Hon minns inte om han fick utlösning. Även under denna händelse tittade de andra in i bilen då och då. Sedan K.A hade stigit ut ur bilen kom S.U in i baksätet och trängde även han in i henne mot hennes vilja efter att ha pressat ned henne på sätet och särat på hennes ben. Hon försökte göra motstånd genom att pressa ihop benen. Samlaget gjorde mer ont än de två tidigare. S.U steg ut ur bilen varefter S.H och sedan även de andra pojkarna steg in i den. Hon satte på sig trosorna och sade att hon ville åka hem. Bilen körde i väg utan att någon talade om för henne vart de var på väg.

Rövägen: Bilen stannade i närheten av några hyreshus och alla utom bilens förare steg ut ur den. Föraren körde en sväng på gården och talade om att S.H var uppe i en lägenhet och duschade men sade i övrigt inte mycket. Det var först i samband med detta som hon förstod att föraren var svensk och hette J.P. Det hade samlats flera pojkar ute på gården under tiden som J.P körde svängen på gården. S.H, K.A och S.U steg åter in i bilen och J.P körde en bit bort. När bilen stannade igen tilltvingade sig först S.H sedan K.A och S.U var sitt samlag med henne i bilen. S.H drog i hennes trosor och sade till henne att ta av sig dem vilket hon också gjorde efter att först ha vägrat. Han tvingade isär hennes ben genom att luta sig över henne och dra isär dem. Hon lade sig ned på rygg på sätet varefter han tvingade henne till samlag. Hon kände hur han trängde in i henne och hur ont det gjorde. S.H fick utlösning. Hon var för rädd för att våga göra något motstånd men hon sade hela tiden att hon inte ville, att hon ville åka hem. S.H sade att hon skulle få åka hem och hon trodde honom. När S.H steg ut ur bilen steg K.A in. Hon låg fortfarande ned på sätet men försökte sätta sig upp. K.A pressade ned henne med sin kropp och tilltvingade sig ett samlag. Direkt därefter kom S.U in i bilen. Även han pressade ned henne med sin kropp och tvingade henne till samlag. Ingen av pojkarna sade någonting till henne. Under hela händelsen kände hon sig "borta i huvudet", förlamad i hela kroppen och kunde inte tänka på någonting annat än att hon inte ville ha samlag med pojkarna och att hon ville åka hem. Hon var livrädd och fruktade att pojkarna skulle slå henne om hon protesterade för mycket.

Lägenheten i Ronna: Hon lämnade därefter bilen frivilligt eftersom hon ville ut ur den och bort från den. S.H, K.A, S.U och J.P var på väg upp till en lägenhet tillsammans med några andra pojkar. Hon ville inte följa med men S.H tvingade henne att följa med genom att ta tag i hennes hand och dra henne med sig. S.H sade någonting om att hon skulle få cigaretter om hon följde med upp till lägenheten. S.H och hon åkte hiss upp till lägenheten tillsammans med de andra. I lägenheten, en tvårumslägenhet, fanns redan två för henne okända pojkar. Trots att hon trodde att hon skulle få cigaretter och sedan få åka hem gjorde hela situationen henne mycket nervös. Strax efter det att de hade kommit in i lägenheten knuffade S.H ned henne i en soffa i vardagsrummet och började att tafsa på henne. Han drog därefter in henne i sovrummet och knuffade ned henne på sängen i syfte att ha samlag med henne. Lägenhetsinnehavaren kom emellertid och störde S.H och sade någonting till S.H på ett för henne främmande språk varefter S.H tog tag i hennes arm och handled och drog henne med sig in på toaletten. Inne på toaletten låste hon dörren och försökte prata med S.H om att hon ville åka hem. S.H lyssnade inte på henne utan sade till henne att ta av sig trosorna. Hon vägrade att göra det varpå S.H drog ned dem på henne. Han drog därefter ned sina egna byxor och satte sig på toalettstolen, drog henne till sig i hennes handleder och sade till henne att hon skulle "rida" honom. När hon vägrade ställde han sig upp och tryckte ned hennes axlar så att hon föll på knä framför honom. Han pressade hennes huvud mot sin penis och tvingade henne att suga på den till dess att han fick utlösning. Hon var hela tiden mycket rädd för honom. När S.H gick ut från toaletten kom K.A in och tvingade henne att stanna kvar på toaletten genom att med sin kropp hindra henne från att gå ut från den. Hon låste återigen dörren och försökte att prata med K.A om att hon ville åka hem. Hon hann dock inte säga så mycket innan K.A, på samma sätt som S.H, tryckte ned henne på knä och tvingade henne att suga på hans penis. K.A pressade hela tiden hennes huvud mot sin penis så att hon inte kunde röra sig. När K.A gick ut från toaletten kom nästa pojke, som hon tror var S.U, in. Han ville ha samlag med henne bakifrån och vände henne därför ett halvt varv, drog upp hennes klänning och pressade sig mot henne. Hon trycktes upp mot badkaret och slog knäna i badkarskanten innan han ändrade sig och i stället drog henne till sig i hennes handleder och ville att hon skulle "rida" honom. Därefter tvingade han ned henne på knä och tvingade henne att suga på hans penis. När han gick ut från toaletten mådde hon mycket dåligt och var nästan färdig att kräkas efter att ha tvingats suga på pojkarnas penisar. Hon satt mer eller mindre ned på golvet men försökte att gå ut från toaletten när J.P gick in. J.P drog henne med sig mot toalettstolen där hon satte sig medan J.P knäppte upp sina byxor. Han bad henne att suga även på hans penis. Hon sade nej varefter J.P bönade och bad henne att göra det samtidigt som han knäppte byxorna. Hon märkte att J.P började bli nervös och hon kunde därför säga ifrån och ta kontroll över situationen. J.P:s nervositet och hennes kontroll över situationen gjorde att hon kunde gå ut från toaletten före honom utan att han protesterade. Det var således en skillnad mellan J.P å den ena sidan och S.H, K.A samt S.U å den andra i det att J.P inte var lika våldsam som de andra. I samband med händelsen med J.P började hon att känna sig mindre berusad, hennes tankar klarnade och hon började bli aggressiv. När hon hade gått ut från toaletten gick hon fram till fönstret i vardagsrummet för att se om hon kände igen sig. S.H drog emellertid bort henne från fönstret genom att bakifrån lägga armen runt hennes midja och dra henne med sig. Hon blev då så aggressiv att hon i ren ilska sparkade på en takfläkt som låg på golvet i vardagsrummet samtidigt som hon skrek att hon ville åka hem. S.H sade att hon skulle få åka hem samtidigt som de andra pojkarna skrek åt henne på ett för henne främmande språk. Efter en stund lämnade de lägenheten och gick ned till bilen. Hon trodde att hon äntligen skulle få åka hem.

Täljegymnasiet: J.P, K.A, S.H och hon samt eventuellt ytterligare en pojke satte sig i bilen och åkte i väg. De åkte mot Täljegymnasiet efter att först ha släppt av en av pojkarna någonstans i närheten. Under bilfärden drog S.H upp henne i sitt knä och sade att hon skulle "rida" honom. Hon vägrade. Bilen stannade på Täljegymnasiets parkering varvid alla utom J.P steg ut ur bilen. J.P knäppte upp byxorna och sade att han ville ha samlag med henne. Hon sade nej. Han bönade och bad henne men hon vägrade. Han steg ut ur bilen. S.H steg in och beordrade henne att ta av sig trosorna. Hon sade att hon inte ville, att hon ville åka hem, men han drog av henne trosorna. Hon blev rädd och sade flera gånger att hon inte ville. S.H brydde sig inte om vad hon sade, han sade bara att hon skulle få åka hem sedan. Han klädde av sig naken och ville att hon också skulle göra det. Detta gjorde henne mycket rädd och förskräckt. S.H lade sig över henne och trängde in i henne. Det gjorde mycket, mycket ont. Hon ville inte ha samlag med honom, hon ville att han skulle sluta och i stället köra hem henne som han hade lovat. Hon kände att det fick vara nog och började att "tjafsa" med honom och efter tag blev hon så arg att hon bet honom i halsen och på överarmen för att få honom att sluta. Hon gav honom även en örfil. S.H tog då tag om hennes hår och pressade ned hennes huvud med handen för att undvika att hon skulle bita honom igen. När S.H fått utlösning tog hon på sig trosorna och gick ut ur bilen i syfte att ta sig till det närbelägna Södertälje sjukhus som hon kände till eftersom hon hade arbetat där tidigare. Hon hann gå åtta till tio meter från bilen innan S.H skrek att han hade en pistol i fickan. Hon vände sig om och såg hur S.H höll på att klä på sig, hur K.A stod och log hånfullt mot henne och hur J.P satt på en cementklump inte långt ifrån henne. Hon blev rädd och stannade till varvid S.H kom fram till henne, tog tag i henne och pressade upp henne mot bilens sida. Hon sade att hon ville åka hem varvid S.H svarade att de inte hade tillräckligt med bensin för att köra hem henne. Hon bad dem då att köra henne tillbaka till restaurang Station. Vid restaurangen fick hon låna en mobiltelefon av J.P och ringde hem till sin styvfar och bad honom att komma och hämta henne vilket han också gjorde. Till sin styvfar sade hon att hon hade slagits med A-M.H och därefter träffat en gammal arbetskamrat som hon hade sovit över hos. Att hon inte berättade vad som verkligen hade hänt berodde på att hon skämdes, var äcklad av det som hänt och bara ville glömma det. Hon skämdes över att hon hade varit berusad och trodde att hela händelsen var hennes fel eftersom hon både hade varit berusad och haft en kort klänning på sig. Först några dagar senare berättade hon vad som hade hänt för några väninnor som också övertalade henne att polisanmäla händelsen. Utan väninnornas stöd hade hon aldrig vågat göra en polisanmälan eftersom hon var så rädd för pojkarna, framför allt för S.H som hade framstått som ledaren och också varit den som hade knäckt henne psykiskt genom att omväxlande vara vänlig och aggressiv mot henne. Ungefär en månad efter händelsen ringde S.H till hennes hem. Han presenterade sig och frågade efter henne men eftersom hon blev rädd och inte ville prata med honom sade hon att det inte fanns någon L.D där varefter hon lade på telefonlM.Un. Efter händelsen har hon fått sömnproblem och koncentrationssvårigheter, vilka har lett till att hon har hoppat av den gymnasieutbildning hon gick på och att hon har slutat på de arbeten hon därefter har fått. Hon har vidare drabbats av humörsvängningar och relationsproblem, framför allt till pojkar med utländsk bakgrund. Hon är rädd för att gå ut ensam på kvällarna eftersom hon inte längre känner sig trygg. Sedan människorna i Osmo har fått veta vad som har hänt har hon även fått problem där eftersom människorna kallar henne både hora och slyna och säger att hon frivilligt har gått med på att ha samlag med pojkarna, att hon till och med skulle ha velat det. Hon fick en könssjukdom, klamydia, av händelsen.

Närmare hörd över åtalet S.H uppgett följande.

Måsnaren: Han var tillsammans med tre kamrater J.P, K.A och A.A när han såg hur två flickor slogs utanför restaurang Station. I syfte att hjälpa till med att skilja dem åt gick han fram dit. De skildes emellertid åt av vakter från restaurangen varefter en av flickorna gick och satte sig på en bänk vid Mias gatukök. Hon verkade ledsen och han hörde att hon grät där hon satt med huvudet i händerna och håret hängande framför ansiktet. Hon verkade inte speciellt berusad. Han gick fram till henne, presenterade sig som T, något han brukar göra för svenska flickor eftersom de har så svårt att uttala hans namn riktigt, och frågade hur hon mådde. Flickan, som presenterade sig som L.D, berättade vad som hade hänt och frågade efter en cigarett. Han sade att hans vänner rökte och gick därefter till bilen och fick en cigarett av J.P som han sedan gav henne. De satt tillsammans på bänken en stund och pratade. Han frågade bland annat var hon bodde och hon sade att hon bodde i Osmo. Hon frågade inte om han hade någon telefon som hon kunde få låna och hon frågade inte heller om han ville skjutsa hem henne, något han inte heller erbjöd sig att göra. Vad han däremot erbjöd henne var att få följa med på en s k raggarrunda i Södertälje centrum, något hon också accepterade. De steg tillsammans in i J.P:s bil som hade stått parkerad någonstans i närheten. I bilen satt då redan J.P, som förmodligen körde, K.A och A.A. Han och L.D satte sig i baksätet tillsammans med K.A, L.D satte sig i mitten. De åkte omkring i centrum och fortsatte sedan, till hans förvåning, ut till Måsnaren. Under färden småpratade pojkarna med L.D och med varandra, det senare vanligtvis på syrianska. Han smekte L.D:s bröst, lår och underliv samt förde upprepade gånger in ett finger i hennes underliv. L.D varken sade eller gjorde någonting för att hindra honom från detta. Hon sade inte att hon inte ville att han skulle smeka henne. Vid något tillfälle tog hon dock bort benet. När de kom ut till Måsnaren bad han de andra att stiga ut ur bilen och lämna honom ensam med L.D. Han och L.D började att kela med varandra, han tog av sig sina byxor och hjälpte henne ta av sig sin klänning. Han minns dock inte vem av dem som tog av henne hennes trosor. De ville båda två ha samlag med varandra. När han skulle tränga in i henne kom K.A och tittade in i bilen. Detta störde både honom och L.D varför han skrek åt K.A att gå därifrån. K.A kom dock fram till bilen igen och L.D blev besvärad av det och sade flera gånger att hon inte ville ha samlag när de andra tittade på. De avbröt därför samlaget. Strax därefter kom A.A in i bilen, därpå även de andra och de körde i väg. Någon annan än han själv vara aldrig ensam inne i bilen med L.D vid det här tillfället. S.U var överhuvudtaget inte med ute vid Måsnaren.

Rösvägen: De körde till Rösvägen där någon, han kommer inte ihåg vem, ville provköra J.P:s bil. Vederbörande körde en sväng på gården. L.D satt kvar i bilen under provkörningen, de andra hade däremot stigit ut ur den. När provkörningen var avslutad steg han åter in till L.D i bilens baksäte och hade samlag med henne. L.D sade inte att hon inte ville eller att hon ville åka hem, tvärtom, hon hjälpte honom att ta av sig sina kläder och boots. Efter samlaget steg han ut ur bilen och klädde på sig utanför den eftersom det var så varmt inne i den. Under tiden som han hade samlag med L.D kom S.U, M.U och J.G till platsen och strax efter det att han hade stigit ut ur bilen steg S.U och K.A in i den. Detta förvånade honom, han trodde att L.D var hans flicka. Han kunde höra hur det skrattades och fnissades inne i bilen och han förstod att först S.U och sedan K.A hade samlag med L.D. Han blev sur på henne eftersom hon lät även dem ha samlag med henne. Han tyckte att hon var billig. När han närmade sig L.D och hade samlag med henne i fortsättningen var det bara fråga om sex utan några som helst känslor.

Lägenheten i Ronna: Pojkarna, utom S.U som förmodligen gick hem sedan han haft samlag med L.D i bilen, var på väg upp till J.G:s lägenhet när han märkte att L.D dröjde sig kvar i bilen. Han gick fram till henne, frågade om hon mådde bra och sade att han tänkte gå upp till lägenheten för att duscha. L.D ville först inte följa med men ändrade sig när hon fick veta att det fanns cigaretter i lägenheten. L.D följde således frivilligt med upp till lägenheten: han tvingade henne inte på något sätt. När de kom upp till lägenheten satte sig L.D på ett av armstöden till soffan i vardagsrummet. Han var fortfarande sur på henne för att hon hade låtit S.U och K.A ha samlag med henne och gick därför fram till henne och frågade om hon var en slampa som gjorde vad som helst för en cigarett. Som svar fick han två örfilar. Det är möjligt att han i samband med detta knuffade till L.D där hon satt på armstödet. Strax därefter gick han, trots att han fortfarande var sur på L.D för att hon hade låtit S.U och K.A ha samlag med henne, till sovrummet tillsammans med L.D efter att först ha frågat J.G om han fick låna sovrummet. Därinne försökte han att kela med L.D men eftersom hon inte ville varken kela eller ha samlag med honom när de andra befann sig i rummet bredvid avbröt han försöket och gick till toaletten för att duscha. L.D var inte med honom när han duschade och han hade inte samlag, varken oralt eller vaginalt, med henne inne på toaletten. När han kom ut från toaletten satt pojkarna och såg på en porrfilm. K.A och L.D satt och kelade med varandra och gick strax därpå in på toaletten tillsammans. När K.A kom ut från toaletten gick nästa pojke in och så nästa. Det var som ett löpande band. När de kom ut från toaletten skröt de om att de hade haft, och hur de hade haft, samlag med L.D. Han blev surare och surare på L.D för att hon lät de andra ha samlag med henne men han sade ingenting eftersom hon verkade vilja ha det så. Det uppstod emellertid en del tjafs mellan L.D och J.P strax efter det att J.P hade gått in. Han kunde höra hur L.D sade att hon inte ville ha samlag med en svensk. När L.D kom ut från toaletten var hon uppriven. Hon skrek att hon ville åka hem och han sade att de skulle åka hem nu. Det var första gången hon sade att hon ville åka hem. Hon sparkade också till någonting som låg på golvet i vardagsrummet. Eftersom det hela verkade urarta sade både han och J.G att det var dags för dem att lämna lägenheten. Han, K.A, J.P och L.D lämnade lägenheten och åkte därifrån. Nu var det han som körde. I baksätet satt K.A och L.D och kelade med varandra. Han körde till Brunnsäng där K.A steg ut ur bilen och gick hem.

Täljegymnasiet: Sedan K.A hade stigit ut ur bilen i Brunnsäng sade J.P att det inte fanns tillräckligt mycket bensin i bilen för att de skulle kunna köra hem L.D. De beslöt sig därför för att åka till Södertälje station och se till att L.D kom med ett pendeltåg mot Stockholm. Innan de åkte till stationen stannade de emellertid till på Täljegymnasiets parkering. J.P steg ut ur bilen för att röka samtidigt som han och L.D började kela med varandra. De skulle precis ha samlag med varandra när hon sade att hon var torr i underlivet. Han sade att det inte gjorde någonting för hans del varefter de hade samlag. L.D varken bet honom eller gjorde motstånd på annat sätt och hon sade inte att det gjorde ont. Efter samlaget steg han ut ur bilen och frågade J.P om han inte ville pröva lyckan igen varefter J.P steg in i bilen. När J.P steg ut ur bilen var hans byxor neddragna och han sade att han hade haft samlag med L.D. Vad han minns var inte L.D ute ur bilen vid det här tillfället. Han hotade henne inte med någon pistol och han pressade inte upp henne mot bilens sida. L.D steg aldrig ut ur bilen vid Täljegymnasiet. De åkte tillsammans ned till Marenplan och restaurang Station. Där fick L.D låna J.P:s mobiltelefon för att ringa sina föräldrar som kom och hämtade henne lite senare. Några dagar därefter ringde han hem till L.D eftersom han ville prata med henne och höra om de kunde träffas igen men han fick inte kontakt med henne. Han hade klamydia efter nattens händelser.

Närmare hörd över åtalet har K.A uppgett följande.

Måsnaren: K.A:s berättelse om vad som hände innan de kom fram till Måsnaren och under uppehållet där överensstämmer med S.H:s berättelse. K.A har vidare uppgett att han inte hade samlag med L.D i bilen när den stod parkerad vid Måsnaren. Han har vidare uppgett att L.D luktade öl och att han fick uppfattningen att hon var full.

Rösvägen: Anledningen till att de åkte till Ronna var att de skulle köra hem A.A. Under färden dit satt S.H och L.D och kelade med varandra. När de stannade på Rösvägen steg han, A.A och J.P ut. ur bilen. S.H och L.D stannade kvar i bilen och hade samlag.. med varandra medan de andra stod utanför och pratade med S.U och M.U som hade kommit till platsen. A.A gick hem. När S.H steg ut ur bilen steg K.A och S.U in. Han satte sig i det främre passagerarsätet medan S.U satte sig i baksätet tillsammans med L.D. Han såg hur S.U och L.D kelade med varandra och hur de hade samlag. S.U steg ut ur bilen och L.D, som höll på att klä på sig, bad honom att sätta sig hos henne i baksätet. När han satt sig där kysste hon honom. De hade därefter samlag med varandra. Efter samlaget steg han ut ur bilen. L.D stannade kvar i bilen. Han tror att S.U gick hem strax efter det att han hade haft samlag med L.D.

Lägenheten i Ronna: Han gick tillsammans med de andra pojkarna upp till J.G:s lägenhet. S.H och L.D pratade med varandra vid bilen och kom sedan även de upp till lägenheten. Han och de andra pojkarna satte sig i soffan och tittade på en porrfilm. S.H och L.D satte sig i soffan men försvann snart in i sovrummet. Han är osäker på om S.H tog med sig L.D in på toaletten man han tror att S.H hade samlag med L.D antingen i sovrummet eller på toaletten eller både och. Senare kom L.D och satte sig hos K.A. De började att kyssa varandra. L.D tog honom i handen, gick in på toaletten och stängde och låste dörren. De kysstes och kelade med varandra innan de hade samlag. Hon satte sig gränsle över honom där han satt på toalettstolen och "red" honom varefter hon föll på knä och sög på hans penis till dess han fick utlösning. De andra pojkarna gick även de in till L.D på toaletten efter det att han hade gått ut därifrån. När J.P gick in uppstod en del tjafs mellan honom och L.D. Han hörde hur de högljutt tjafsade och skrek till varandra. L.D var uppenbarligen arg. Strax därefter lämnade han, J.P, S.H och L.D lägenheten. De åkte till Brunnsäng där han steg ut ur bilen och gick hem. Han kelade inte med L.D på vägen till Brunnsäng. De två samlagen han hade med L.D var helt frivilliga och skedde på hennes initiativ.

Närmare hörd över åtalet har S.U uppgett följande.

Rösvägen: Han hade snart hemma under kvällen och bland annat pratat i telefon med M.U. De kom överens om att han skulle få låna en videofilm av M.U och han begav sig därför till Rösvägen. När han kom dit träffade han J.P, K.A, A.A, S.U och J.G nere på gården och han stannade och pratade med dem. Han ropade på M.U som också han kom ned på gården. På gården stod J.P:s bil parkerad och de andra pojkarna sade att S.H var inne i bilen tillsammans med en flicka och att de förmodligen hade samlag med varandra. När S.H steg ut ur bilen steg han och K.A in i den. Han satte sig i baksätet hos flickan och K.A satte sig i framsätet. De lämnade en av bildörrarna öppen medan de satt och pratade med flickan. Han minns inte vad de pratade om men vet att de presenterade sig för varandra. L.D luktade öl, verkade halvfull och lite snurrig. Hon var allmänt lite konstig, hon verkade göra vad som helst för en cigarett. Antingen han eller K.A stängde bildörren i samband med att han började att kela med L.D. Han smekte hennes bröst och lår samtidigt som de kysstes. Han drog ned sina byxor och hon tog av sig sina trosor varefter de hade samlag med varandra. Samlaget var frivilligt. L.D gjorde inget motstånd och hon sade inte att hon inte ville. När han steg ut ur bilen flyttade sig K.A från framsätet till baksätet. Under tiden som han hade varit inne i bilen hade A.A gått hem och han gick själv hem strax efter det att K.A åter steg ut ur bilen. Dagen därpå fick han veta vad som hade hänt senare under natten och de andra pojkarna sade att han hade gått miste om något som hade gått hem. Han tyckte att L.D var ett fnask som frivilligt hade gått med på allt kvällen innan.

Närmare hörd över åtalet har J.P uppgett följande.

Måsnaren och Rösvägen: J.P:s berättelse om vad som hände vid Måsnaren och på Rösvägen överensstämmer med S.H:s berättelse. J.P har uppgett att L.D var full.

Lägenheten i Ronna: Han gick tillsammans med K.A, M.U, J.G, S.H och L.D upp till J.G:s lägenhet. L.D gick med upp frivilligt utan att S.H tvingade henne till det. Uppe i lägenheten satte han sig i soffan, pratade med M.U och tittade på en porrfilm. Han tror att S.H och L.D gick in i sovrummet tillsammans. Han vet inte hur "ila hamnade på toaletten eller om S.H och hon var inne på toaletten tillsammans. Däremot vet han att de andra pojkarna gick ut och in på toaletten hela tiden, det var "värsta springet" där. Vid något tillfälle kanske L.D var utanför toaletten i något ärende men han minns inte säkert. Grupptrycket från de andra pojkarna fick även honom att gå in till L.D på toaletten. Han minns inte riktigt vad han sade till henne men vad det än var så gick det ut på att han ville ha samlag med henne. Hon vägrade dock av någon anledning, han vet inte varför. Eftersom han respekterade hennes nej sade han ingenting mer om att han ville ha samlag med henne och han gjorde inte heller några närmanden. I stället började de att tjafsa och skrika till varandra. Strax därefter lämnade de lägenheten tillsammans med K.A och S.H. Det var han som körde bilen. De skjutsade hem K.A till Brunnsäng innan de fortsatte till Täljegymnasiet.

Täljegymnasiet: De parkerade på Täljegymnasiets parkering och han steg ut ur bilen för att röka. S.H och L.D var kvar i bilens baksäte. Han vet inte vad som hände men efter en stund steg S.H ut naken ur bilen och sade att J.P borde gå in till L.D och försöka ha samlag med henne igen. Han steg därför in i bilen men eftersom L.D fortfarande inte ville ha samlag med honom satt han bara och pratade med henne. När han steg ut ur bilen sade han till S.H att han hade haft samlag med L.D, trots att det inte var sant. S.H hotade inte L.D med någon pistol och han pressade inte upp henne mot bilens sida. Lalla steg överhuvudtaget inte ut ur bilen vid detta tillfälle. Därefter åkte de till Marenplan och restaurang Station. L.D lånade hans mobiltelefon och ringde till sina föräldrar som kom och hämtade henne. Han tyckte att det var lite underligt att L.D frivilligt hade velat ha samlag med de andra pojkarna men eftersom ingenting tydde på att hon inte hade velat det eller på att någon hade använt våld mot henne tänkte han inte mer på det.

Vittnet A.A har i huvudsak uppgett följande.

Måsnaren: Han hade varit ute i Södertälje centrum under kvällen. Det var sent och han ville åka hem till Ronna. När han träffade S.H, J.P och K.A frågade han därför om de kunde skjutsa hem honom. Det kunde de och han steg in i bilens främre passagerarsäte. I samband med detta, eller strax därefter, gick S.H fram till en flicka som satt på en bänk vid Mias gatukök och grät. De pratade med varandra. Efter en stund följde flickan med S.H till bilen och de steg in i baksätet. Han tyckte att det var onormalt av en flicka att frivilligt stiga in i en bil i vilken det satt fyra för henne främmande karlar. Han tyckte också att flickan verkade påverkad av alkohol eller droger eftersom hon var "borta, flummig och lurig". Ingen låste bildörren bredvid flickan. De åkte ut till Måsnaren och han fick intrycket att de andra pojkarna hade bestämt sig för att åka ut dit redan innan han steg in i bilen. Han fick vidare intrycket att flickan ville följa med dit ut. De åkte ingen s k raggarrunda innan de åkte ut till Måsnaren. Under färden ut till Måsnaren kelade S.H och flickan, som presenterade sig som L.D, med varandra. När de kom ut till Måsnaren steg alla utom S.H och L.D ut ur bilen. De satt kvar och kelade med varandra. Vad som sedan hände i bilen varken såg eller hörde han eftersom han stod en bra bit ifrån bilen tillsammans med de andra pojkarna. Han tror att K.A vid ett eller flera tillfällen gick fram till bilen och tittade in i den. Efter en stund steg de alla in i bilen och körde i väg. Han pratade inte med S.H om vad som eventuellt skulle ha hänt i bilen men han gissade att S.H och L.D hade haft samlag med varandra. Ingen av de andra var ensamma inne i bilen tillsammans med L.D.

Åklagaren har till styrkande av åtalet åberopat vad A.A har uppgett vid polisförhör d 19 dec 1996. I detta har A.A uppgett att han hörde hur L.D skrek att hon inte ville och att han såg hur S.H hade eller försökte ha samlag med henne, något han emellertid avbröt genom att stiga in i bilens framsäte och säga till S.H att sluta. A.A har i vittnesförhöret inför TR:n sagt att anledningen till att han sade detta var att han genom polisen hade fått veta att S.H försökte få honom misstänkt för våldtäkt och att han ville hämnas på S.H för detta.

Rösvägen: De åkte mot Ronna och parkerade bilen på Rösvägen utanför J.G:s lägenhet. Tillsammans med J.P gick han upp till J.G, som var ensam hemma, och tittade på en film. K.A, S.H och L.D var kvar nere vid bilen och när han och de andra korn ned till bilen igen sade K.A att S.H hade haft samlag med L.D. S.H hade då just stigit ut ur bilen, eller var på väg att göra det. Ungefär samtidigt kom S.U och M.U till platsen. K.A steg in till L.D i bilens baksäte och de började att kela med varandra. Genom den öppna bildörren ropade K.A till S.U att han skulle komma och titta på L.D som var så konstig att hon lät honom få kela med henne trots att hon precis hade haft samlag med S.H. Detta tyckte även A.A var konstigt, han blev äcklad av det som skedde och han tyckte L.D var en hora. S.U verkade dock vara av annan uppfattning för han steg in i bilen till K.A och L.D och började även han att kela med L.D. Trots att A.A tyckte att det som skedde var konstigt och äckligt gjorde han ingenting för att stoppa det eftersom det verkade som om L.D ville ha samlag med pojkarna. Hade han sett minsta tecken på att det som skedde skedde mot L.D:s vilja hade han ingripit och satt stopp för det. Han gick ifrån platsen strax efter det att S.U hade stigit in i bilen. Dagen därpå fick han höra vad som hade hänt senare under natten i J.G:s lägenhet och vid Täljegymnasiet. Pojkarna, även de som inte hade haft samlag med L.D, skröt om att de hade haft samlag med henne. De sade bland annat att L.D ville ha en cigarett efter varje samlag och att hon vid något tillfälle i lägenheten hade sagt att de kunde räkna med att de hade blivit HIV smittade.

Åklagaren har till styrkande av åtalet åberopat vad A.A har uppgett vid polisförhör d 2 jan 1997. I detta har A.A uppgett att han lämnade platsen eftersom han tyckte det var både obehagligt och uppenbart att L.D varken ville kela eller ha samlag med pojkarna. A.A har i vittnesförhör inför TR:n sagt att anledningen till att han sade även detta var att han fortfarande ville hämnas på S.H.

Vittnet J.G har i huvudsak uppgett följande.

Lägenheten i Ronna: Han var ensam i sin flickväns lägenhet när han genom den öppna balkongdörren hörde röster från gården. Han tittade ut och såg en bil parkerad på vägen. Bildörrarna var öppna och runt bilen fanns bland andra J.P, K.A och några till. Han bad dem att komma upp till lägenheten. Han gick inte själv ned till bilen, det är dock möjligt att han gick ned och låste upp ytterdörren. J.P, K.A, S.U, M.U, S.H och en flicka kom upp. Han uppfattade henne som S.H:s flicka eftersom de kom hand i hand och det pratades om att de haft sannlag med varandra. A.A gick däremot hem vilket även S.U gjorde efter en stund. Flickan, som presenterade sig som L.D, hade visserligen druckit en del öl men verkade normal och medveten om vad som hände. Hon verkade inte vara full. De satte sig ned i soffan i vardagsrummet och pratade. Vad han kan minnas var det inget knuffande mellan S.H och L.D när de satt i soffan. Efter en liten stund frågade S.H om han fick låna sovrummet och när han fick det gick han och L.D tillsammans in i sovrummet. Eftersom J.G aldrig själv gick in i sovrummet vet han inte vad som hände där men han tror att de hade eller skulle ha samlag med varandra. När S.H kom ut från sovrummet sade han någonting om att han skulle duscha och gick in på toaletten. L.D gick in på toaletten strax efter S.H. När S.H kom ut från toaletten gick K.A in. Det år möjligt att även någon annan gick in på toaletten efter K.A eller att S.H och K.A var inne flera gånger, han uppfattade det i alla fall som ett löpande band. Grupptrycket bland pojkarna var ganska stort, bland annat peppade de varandra innan de gick in på toaletten. När S.H och K.A kom ut skröt de om att de hade haft samlag med L.D. Även J.P gick in på toaletten och strax därefter hörde han hur J.P och L.D tjafsade med varandra varför han gick in på toaletten för att fråga vad som stod på. Han fick klart för sig att L.D inte ville ha samlag med J.P och han tror att hon sade att hon inte ville ha samlag med en svensk. L.D var upprörd, ledsen och grät samt sade att hon ville åka hem. Han sade då att det fick vara nog och att de var dags för dem alla att lämna lägenheten vilket de också gjorde. När L.D lämnade lägenheten hade hon lugnat ned sig och verkade må bra igen. Han uppfattade händelserna i lägenheten som frivilliga, L.D varken sade ifrån eller gjorde något motstånd bortsett från när J.P kom in på toaletten.

Åklagaren har till styrkande av åtalet åberopat vad J.G har uppgett vid polisförhör d 10 dec 1996. I detta har J.G uppgett att L.D tycktes må allt annat än bra när hon steg in i bilen efter det att de hade lämnat lägenheten. J.G har i vittnesförhör inför TR:n sagt att han inte sade så i polisförhöret och att uppgiften hur som helst är felaktig.

TR:ns bedömning

Till en början antecknar TR:n att frågan om L.D:s berusningsgrad under kvällen och natten enligt TR:ns uppfattning har mycket stor betydelse för ställningstagandena i målet. I den delen anför TR:n följande.

L.D har själv uppgett att hon under eftermiddagen och kvällen d 22 juli 1995 drack i vart fall sex burkar starköl å 45 cl och två glas starköl å 50 cl. Hon har vidare sagt att hon kände sig berusad, "borta i huvudet". Hennes uppgifter vinner stöd av A-M.Hs vittnesmål. Flera av ynglingarna som hade kontakt med L.D under kvällen och natten har också uppgett att hon var berusad. K.A har bland annat sagt att hon luktade öl och att han trodde att hon var full, något som även S.U har nämnt. A.A har sagt att L.D verkade påverkad av alkohol eller droger eftersom hon var "borta, flummig och lurig". Genom dessa berättelser, sammanställda med de uppgifter professor Wayne Jones på Statens Rättskemiska laboratorium lämnat om den beräknade alkoholkoncentrationen i L.D:s blod vid tvåtiden på natten, nämligen att denna, med hänsyn till att hon är 155 cm lång och väger 45 kg samt att hon druckit angiven mängd alkohol, bör ha uppgått till minst tre promille, får det anses visat att L.D har varit mycket kraftigt berusad under kvällen och natten.

Även om L.D inte har befunnit sig i vanmakt, det vill säga tillfälligt medvetslös, måste hon dock på grund av sitt berusade tillstånd ha befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd, det vill säga inte kunnat ta vara på sig själv. Detta tillstånd har enligt TR:ns uppfattning förstärkts av den rädsla hon känt för S.H, som framstår som den ledande bakom övergreppen mot L.D och som aggressiv och dominerande. Tillståndet har försvårat eller omöjliggjort för henne att på ett adekvat och tydligt sätt visa att hon motsatte sig alla former av sexuell samvaro med ifrågavarande ynglingar. Från mötet med S.H utanför restaurang Station och fram till och med händelserna inne på toaletten i lägenheten har L.D sålunda enligt TR:ns mening befunnit sig i ett sådant hjälplöst tillstånd att hon inte kunnat värja sig mot ynglingarnas sexuella närmanden. Efter händelserna inne på toaletten har L.D, enligt sina egna uppgifter, börjat att känna sig mindre berusad. Det förhållandet att hon då också sade ifrån till framför allt J.P är också ett tecken på begynnande tillnyktring. Även efter att L.D börjat nyktra till tycks hon dock i förhållande till S.H ha befunnit sig i ett sådant underläge på grund av sin rädsla för honom att hon inte har vågat trotsa honom i någon större utsträckning.

Mot bakgrund av att L.D sålunda på grund av sin berusning varken kunnat säga ifrån eller göra något motstånd att tala om och med hänsyn till att utredningen i målet varken ger stöd för att ynglingarna har använt det av åklagaren påstådda våldet mot L.D eller talar för att de skulle ha fått klara signaler från L.D att gärningarna skedde mot hennes vilja kan ingen av de tilltalade, av subjektiva skäl, fållas till ansvar för våldtäkt.

I målet får det dock anses visat att S.H, K.A och S.U har haft sexuellt umgänge med L.D genom att otillbörligt utnyttja att hon, på grund av sin mycket kraftiga berusning, befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Detta måste dessa tilltalade ha insett: den ene efter den andre har haft sexuellt umgänge med henne, enligt egna uppgifter var det stundtals fråga om ett "löpande band", och flera av de tilltalade och deras kamrater har berättat om att de uppfattade L.D som mycket berusad. De sexuella umgängena har skett enbart i syfte att tillfredsställa den egna sexuella driften utan hänsyn till L.D:s känslor, vilket allt varit mycket kränkande för henne. De sålunda beskrivna gärningarna är i enlighet med åklagarens i andra hand framställda yrkanden att anse som sexuellt utnyttjande av L.D.

Vad gäller ansvarsfrågan för de tilltalade gör TR:n denna bedömning.

S.H: Denne har uppgett, något som vinner stöd av framför allt L.D:s och K.A:s uppgifter, att han i syfte att ha samlag med L.D försökte, och till viss del även lyckades, tränga in i henne vid Måsnaren innan han avbröt det sexuella umgänget på grund av att han blev störd av K.A. S.H har vidare medgett att han har haft samlag med L.D då bilen stod parkerad på Rösvägen. När det gäller händelsen i lägenheten har S.H förnekat att han skulle ha haft samlag med L.D inne på toaletten och att han överhuvudtaget skulle ha varit inne på toaletten tillsammans med L.D. Mot S.H:s uppgifter står framför allt L.D:s utsaga men även K.A:s och J.G:s uppgifter varför det genom deras samstämmiga berättelser får anses styrkt att S.H har varit inne på toaletten tillsammans med L.D och där haft sexuellt umgänge med henne på sätt hon påstår. L.D har vid vart och ett av dessa tre tillfällen på grund av berusning befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd vilket S.H måste ha insett. Det sexuella umgänge S.H har haft med henne vid dessa tre tillfällen är därför att bedöma som sexuellt utnyttjande. S.H har därjämte medgett att han har haft samlag med L.D då bilen stod parkerad vid Täljegymnasiet. L.D har då börjat att nyktra till men fortfarande befunnit sig i ett tillstånd av stark rädsla för S.H. Hon har därigenom fortfarande varit försatt i ett hjälplöst tillstånd i förhållande till honom varför även detta är att bedöma som sexuellt utnyttjande. Att S.H i samband med det sexuella utnyttjandet även skulle ha hotat L.D vinner dock inte stöd av varken S.H:s eller J.P:s uppgifter vilka båda uppgett att L.D aldrig steg ut ur bilen vid detta tillfälle. Mot bakgrund av detta och utredningen i övrigt är det inte visat att S.H har gjort sig skyldig till olaga hot varför åtalet i åtalspunkten 10 skall ogillas. K.A: Att K.A skulle ha haft samlag med L.D vid Måsparen vinner stöd varken av hans egna uppgifter eller av de uppgifter som S.H, J.P och A.A har lämnat. Samtliga har sagt att ingen annan än S.H var ensam med L.D i bilen vid det här tillfället. L.D har själv sagt att det är möjligt att hon blandat ihop händelsen vid Måsnaren med den på Rösvägen eftersom händelserna var väldigt lika. Mot bakgrund av detta är det inte visat att K.A har haft sexuellt umgänge med L.D vid Måsnaren varför åtalet i åtalspunkten 2 skall ogillas. K.A har medgett att han har haft samlag med L.D då bilen stod parkerad på Rösvägen och även på toaletten i lägenheten. Han har därvid vid båda tillfällena otillbörligt utnyttjat att L.D på grund av mycket kraftig berusning befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd, vilket han måste ha insett. Det sexuella umgänget är därför att bedöma som sexuellt utnyttjande vid två tillfällen.

S.U.: Denne har medgett att han har haft samlag med L.D i bilen då den stod parkerad på Rösvägen. Han har uppgivit att L.D luktade öl och verkade full. Trots detta har han haft sexuellt umgänge med henne genom att utnyttja hennes hjälplöshet på grund av berusning varför det sexuella umgänget är att bedöma som sexuellt utnyttjande.

J.P har, enligt sina egna och L.D:s uppgifter, föreslagit L.D att de två skulle ha samlag med varandra. Något samlag har emellertid inte kommit till stånd eftersom L.D sade att hon inte ville och J.P respekterade detta. Vad som i övrigt kan ha hänt inne på toaletten mellan J.P och L.D är oklart. Mot bakgrund av detta är det inte styrkt att J.P har gjort sig skyldig till någon brottslig gärning varför åtalet i åtalspunkten 8 skall ogillas.

TR:n fann åtalen mot S.H för stöld, skadegörelse och hot mot tjänsteman styrkta.

Påföljd

S.H: S.H var 21 år gammal då han gjorde sig skyldig till sexuellt utnyttjande. Han förekommer i kriminalregistret under ett avsnitt. Den 2 okt 1996 dömdes han av Södertälje TR för hot mot tjänsteman och övergrepp i rättssak till fängelse en månad. Fängelsestraffet är till fullo verkställt under häktningstiden i detta mål.

Ett i det tidigare målet inhämtat § 7-intyg innehåller följande. S.H är född i Syrien men uppvuxen i Sverige tillsammans med sina invandrade föräldrar. Han är nummer fyra i en syskonskara om sex. Han har genomgått grundskola och två års gymnasium men har sedan haft svårt att anpassa sig till arbetsmarknaden och att hitta ett arbete. Han har haft kontakt med den psykiatriska öppenvården i Södertälje sedan 1994 men avbröt kontakten i december 1995. Han har uppfattats som en narcissistisk personlighetsstörd man med tendens till dysfori och ångest. Han ter sig omogen och självupptagen. Inget psykotiskt har någonsin framkommit. Han intar inte någon rättspsykiatrisk särställning och är inte i behov av rättspsykiatrisk vård.

Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till den allvarliga karaktären av de brott som S.H har gjort sig skyldig till bör ingen annan påföljd än ett längre fängelsestraff komma i fråga. Att viss tid förflutit sedan gärningarna begicks påverkar ej valet av påföljd.

K.A: K.A är 19 år i dag och var 17 år då han gjorde sig skyldig till sexuellt utnyttjande. Han förekommer i kriminalregistret under tre avsnitt. Han dömdes d 30 maj 1995 av Södertälje TR för misshandel, försök till stöld och grov stöld till skyddstillsyn. Den 22 nov 1995 dömdes han av Södertälje TR för misshandel till fortsatt skyddstillsyn. Den 2 okt 1996 dömdes han åter av Södertälje TR för olaga intrång, förolämpning och hot mot tjänsteman till fortsatt skyddstillsyn.

Ett i målet inhämtat yttrande från frivårdsmyndigheten innehåller följande om den löpande skyddstillsynen. I maj 1996 började K.A individuella lektioner två timmar i veckan som under hösten har utökats till fyra timmar i veckan, en timme varje gång. Han fungerade enligt läraren bra utifrån sina förutsättningar. Planeringen från frivårdens sida har därutöver varit att undervisningen skulle kompletteras med fysiska fritidsaktiviteter och socialtjänsten har letat efter en lämplig kontaktperson som skulle utföra denna syssla, dock utan resultat. Han har haft kontakt med handläggaren på frivården varje till varannan vecka under övervakningstiden och han har skött sina tider mycket bra. Han har visat en vilja till kontakt och till förändring av sin situation. Han är dock fåordig och har uppenbara svårigheter att skapa verklig kontakt, han synes leva i ett utanförskap utan verklig förankring vare sig i sig själv, i familjen eller socialt.

Ett i målet inhämtat § 7-intyg innehåller följande. K.A är född och uppvuxen i Sverige som nummer tre av åtta syskon i en assyriansk familj där föräldrarna ursprungligen härstammar från Turkiet. Han har haft stora sociala svårigheter samt anpassningssvårigheter under hela skolgången och enligt uppgifter tidvis uppträtt mycket aggressivt. Han var omhändertagen enligt LVU under en tid och han har nu haft individuell undervisning. Han har stora svårigheter i skolan och har behärskat svenska språket dåligt. Den övriga familjen tycks vara välanpassad. K.A ger en vilsen och naiv kontakt och verkar emotionellt dåligt utvecklad. Ingenting pekar emellertid på någon pågående eller avlupen psykotisk process. Inte heller finns det några säkra tecken på hjärnskada. Han förnekar det aktuella brottet. Den ansvarige undersökningsläkaren anser att det är svårbedömt och att det är nödvändigt med en mera utförlig rättspsykiatrisk undersökning med psykologtest med mera för att närmare kunna bedömas dels K.A:s farlighet, dels hans rättspsykiatriska tillhörighet. Den ansvarige undersökningsläkaren har bedömt det som att allvarlig psykisk störning vid undersökningstillfället kan misstänkas, att allvarlig psykisk störning vid brottstillfället kan misstänkas och att skäl för rättspsykiatrisk undersökning föreligger.

Mot bakgrund av det anförda, det allvarliga brott han har gjort sig skyldig till och hans ringa ålder då brottet begicks finner TR:n att påföljden bör bestämmas till fortsatt skyddstillsyn. K.A:s behov av hjälp och stöd kan därigenom tillgodoses. Även hans behov av en psykiaterkontakt kan tillgodoses genom att en föreskrift om sådan kontakt kombineras med den fortsatta skyddstillsynen samtidigt som både prövotiden och tiden för övervakningen förlängs.

S.U.- S.U är 19 år i dag och var 18 år när han gjorde sig skyldig till sexuellt utnyttjande. Han förekommer i kriminalregistret under sju avsnitt. Sedan d 24 febr 1995 har han vid ett flertal tillfällen dömts för tillgreppsbrott till skyddstillsyn vilken (16 maj 1996 undanröjdes av Svea HovR, efter underrättsbeslut från Södertälje TR d 28 mars 1996. Påföljden bestämdes i stället till fängelse tre månader. Påföljden är till fullo verkställd med villkorlig frigivning d 12 dec 1996. Den 12 nov 1996 dömdes han av Svea HovR, efter en underrättsdom från Södertälje TR d 8 juli 1996, för försök till stöld till fängelse en månad. Påföljden är till fullo verkställd genom gemensam straffverkställighet med det tidigare fängelsestraffet, delvis under häktningstiden i detta mål.

Mot bakgrund av det anförda och då det brott S.U nu skall dömas för är av allvarlig karaktär bör ingen annan påföljd än fängelse komma i fråga. Skadeståndsanspråk i åtalspunkterna 1-10

S.H: S.H har bestritt L.D:s skadeståndsanspråk. --

Vid en samlad bedömning finner TR:n det skäligt att förplikta S.H att till L.D utge skadestånd med totalt 120 000 kr, varav 100 000 kr för skadestånd enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen och 20 000 kr för skadestånd enligt 5 kap 1 § skadeståndslagen, jämte yrkad ränta.

K.A: K.A har bestritt L.D:s skadeståndsanspråk. --

Vid en samlad bedömning finner TR:n det skäligt att förplikta K.A att till L.D utge skadestånd med totalt 60 000 kr, varav 50 000 kr för skadestånd enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen och 10 000 kr för skadestånd enligt 5 kap 1 § skadeståndslagen, jämte yrkad ränta.

S.U: S.U har bestritt L.D:s skadeståndsanspråk. --

Vid en samlad bedömning finner TR:n det skäligt att förplikta S.U att till L.D utge skadestånd med totalt 30 000 kr, varav 25 000 kr för skadestånd enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen och 5 000 kr för skadestånd enligt 5 kap 1 § skadeståndslagen, jämte yrkad ränta.

Domslut

Domslut. TR:n dömde

S.H enligt 6 kap 3 § 1 st BrB för sexuellt utnyttjande

samt enligt 8 kap 1 §, 12 kap 1 § och 17 kap 1 § BrB för stöld, skadegörelse och hot mot tjänsteman

till fängelse 1 år 6 mån,

K.A enligt 6 kap 3 § 1 st BrB för sexuellt utnyttjande varvid TR:n förordnade att tidigare ådömd skyddstillsyn skulle avse även det nya brottet,

S.U enligt 6 kap 3 § 1 st BrB för sexuellt utnyttjande till fängelse 6 mån.

Åtalen mot S.H enligt åtalspunkt 10, mot K.A enligt åtalspunkt 2 och mot J.P enligt åtalspunkt 8 ogillades.

De tilltalade förpliktades utge skadestånd till L.D med följande belopp jämte ränta: S.H 120 000 kr, K.A 60 000 kr och S.U 30 000 kr.

TR:ns dom överklagades i Svea HovR av åklagaren, S.H, K.A, S.U och L.D.

Åklagaren yrkade att S.H skulle fällas till ansvar för våldtäkt enligt åtalspunkten 9 och att HovR:n i vart fall skulle döma S.H till ett längre fängelsestraff än TR:n gjort, att HovR:n skulle döma S.U till ett längre fängelsestraff än TR:n gjort och att HovR:n skulle döma K.A till fängelse.

S.H yrkade att HovR:n skulle ogilla åtalen för sexuellt utnyttjande enligt åtalspunkterna 1, 3, 6 och 9 samt lämna L.D:s skadeståndstalan utan bifall.

Han yrkade också ogillande av åtalet för hot mot tjänsteman.

K.A och S.U yrkade att åtalen för sexuellt utnyttjande och L.D:s skadeståndstalan skulle ogillas.

L.D biträdde åklagarens överklagande avseende S.H i ansvarsdelen

och yrkade dessutom att S.H skulle förpliktas att utge ytterligare 20 000 kr i skadestånd avseende kränkning jämte ränta.

Part bestred motparts ändringsyrkande.

Domskäl

Domskäl. Åtalspunkterna 1, 3-7, 9.

Sedan åklagaren och L.D accepterat TR:ns bedömning i ansvarsfrågan beträffande åtalspunkterna 1-7 har HovR:n att i första hand pröva om det kan anses styrkt att L.D befunnit sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd.

Det får anses utrett att L.D under eftermiddagen och kvällen den aktuella dagen konsumerat avsevärda mängder starköl. Någon tillförlitlig uppgift om hur mycket hon druckit finns inte, men det får antas att det varit mer än sex burkar. Hon har själv ansett att hon var "full" och att hon fick en "blackout" när hon slogs med väninnan A-M.H. Hon har likväl kunnat lämna en tämligen detaljrik berättelse om hela händelseförloppet från det att hon vägrades inträde på restaurangen till dess att hon slutligen släpptes av på samma plats vid restaurangen som där hon steg in i bilen. Hennes uppgifter om de samlag som ägt rum stämmer också i det stora hela överens med vad de tilltalade uppgett även om hon inte vidgått att de skett frivilligt.

Även om det måste hållas för visst att hennes förmåga att värja sig varit nedsatt på grund av alkoholförtäringen, talar sistnämnda omständigheter mot att hon redan till följd av alkoholpåverkan befunnit sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd.

Fråga uppkommer då om L.D på grund av andra omständigheter i förening med hennes alkoholpåverkan befunnit sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd. Vad som i detta hänseende kan ha betydelse är främst att hon befann sig i en för henne okänd omgivning tillsammans med flera för henne okända män. Hon har själv uppgett att hon var rädd för dessa, särskilt för S.H. Hon måste emellertid ha haft åtskilliga tillfällen att försöka lämna männen eller åtminstone att söka påkalla uppmärksamhet, men har såvitt kan bedömas endast vid ett tillfälle (på Täljegymnasiets gård, jfr åtalspunkt 10) gjort ett halvhjärtat försök att göra detta. Hon har också - om än motvilligt - följt med upp till J.G:s lägenhet. Det kan inte anses visat att hon på grund av dessa omständigheter befunnit sig i ett vanmäktigt eller hjälplöst tillstånd. Vid sådant förhållande kan åtalen enligt åtalspunkterna 1, 3, 4, 5, 6 och 7 såsom de föreligger i HovR:n inte vinna bifall.

Vad härefter gäller åtalspunkten 9 är L.D:s och S.H:s uppgifter oförenliga utom såvitt avser påståendet att samlag förekommit. - Det finns i och för sig ingen anledning att ifrågasätta L.D:s trovärdighet. För att S.H skall kunna fällas till ansvar för våldtäkt på grundval av de uppgifter som L.D lämnat krävs emellertid att hennes berättelse vinner stöd av någon form av annan bevisning. Någon sådan bevisning finns inte. Som HovR:n tidigare funnit kan hon inte heller anses ha befunnit sig i vanmäktigt eller annat hjälplöst tillstånd. Även åtalet enligt denna punkt skall därför lämnas utan bifall.

Åtalet för hot mot tjänsteman. Vad som förekommit i HovR:n föranleder ingen annan bedömning än den som TR:n har gjort. Dess dom skall alltså stå fast i dessa delar.

S.H är dessutom enligt TR:ns i dessa delar icke överklagade dom skyldig till stöld och skadegörelse.

Skadestånd. Med den utgång målet erhållit i ansvarsdelen skall L.D:s skadeståndstalan mot S.H, S.U och K.A lämnas utan bifall.

Domslut

Domslut. HovR:n ändrade TR:ns dom beträffande S.H på så sätt att HovR:n

a) ogillade åtalet för sexuellt utnyttjande (åtalspunkterna 1, 3 och 6) samt för våldtäkt (åtalspunkt 9),

b) bestämde påföljden för stöld och skadegörelse till villkorlig dom,

c) bestämde påföljden för hot mot tjänsteman till fängelse 2 mån och

d) lämnade L.D:s skadeståndstalan utan bifall.

Med ändring av TR:ns dom beträffande K.A och S.U ogillade HovR:n åtalen mot dem

och L.D:s mot dem förda skadeståndstalan.

Nämndemannen Ihrfors var skiljaktig och fastställde TR:ns dom.

Riksåklagaren och L.D överklagade HovR:ns dom. Riksåklagaren yrkade bifall till åtalen mot S.H, K.A och S.U för sexuellt utnyttjande (alternativyrkandena till åtalspunkterna 1 och 3-7) samt mot S.H för våldtäkt (åtalspunkten 9). Vidare yrkade Riksåklagaren att S.H och S.U skulle dömas till strängare fängelsestraff än dem som utmätts av TR:n.

Såvitt gällde åtalen för sexuellt utnyttjande (åtalspunkterna 1 och 37) yrkade Riksåklagaren ansvar enligt följande justerade gärningsbeskrivning:

"S.H, K.A och S.U har d 23 juli 1995 i Södertälje kommun haft sexuellt umgänge med L.D genom att otillbörligt utnyttja att hon befunnit sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd.

L.D var vid tillfället kraftigt berusad. Hon kände mycket stark rädsla på grund av de tilltalades befallande och påträngande uppträdande och på grund av att hon var ensam med ett flertal för henne okända män som i bil fört henne till för henne okända platser. L.D har på grund av sin berusning, rädsla och utsatta belägenhet inte förmått värja sig eller tillkalla hjälp.

De sexuella utnyttjandena har varit följande.

S.H har i baksätet på en personbil genomfört två vaginala samlag med L.D, ett när bilen befunnit sig vid sjön Måsnaren, Södertälje, och ett när bilen stått parkerad i bostadsområdet Ronna, Södertälje. Vidare har S.H genomfört ett oralt samlag med L.D i ett badrum i en lägenhet på Rösvägen 11 i Södertälje.

K.A har i baksätet på samma personbil, när den stått parkerad i bostadsområdet Ronna, Södertälje, genomfört ett vaginalt samlag med L.D. Vidare har K.A genomfört ett oralt samlag med L.D i badrummet i lägenheten på Rösvägen 11 i Södertälje.

S.U har i baksätet på samma personbil, när den stått parkerad i bostadsområdet Ronna, Södertälje, genomfört ett vaginalt samlag med L.D.

Övergreppen sammantagna har förorsakat L.D smärta och slemhinneskador i vaginans ingång i form av blödande sår."

L.D (ombud advokaten A-M.B), som biträdde Riksåklagarens talan, yrkade att de tilltalade skulle åläggas utge skadestånd till henne, S.H med 140 000 kr, varav 120 000 kr för integritetskränkning (1 kap 3 § skadeståndslagen) och 20 000 kr för sveda och värk (5 kap 1 § skadeståndslagen), och - för det fall att yrkandet om ansvar för våldtäkt inte skulle bifallas - med 120 000 kr, varav 100 000 för integritetskränkning och 20 000 kr för sveda och värk, K.A med 60 000 kr, varav 50 000 kr för integritetskränkning och 10 000 kr för sveda och värk, sant S.U LJ med 30 000 kr, varav 25 000 kr för integritetskränkning och 5 000 kr för sveda och värk, allt jämte ränta enligt 6 § räntelagen från d 20 jan 1997 till dess betalning sker.

S.H (offentlig försvarare advokaten B.R.E), K.A (offentlig försvarare advokaten P.W.N) och S.U (offentlig försvarare advokaten O.W) bestred ändring.

Som i och för sig skäliga skadeståndsbelopp vitsordade de, envar av S.H och K.A 35 000 kr, varav 30 000 kr för integritetskränkning och 5 000 kr för sveda och värk, och S.U det mot honom yrkade skadeståndsbeloppet i dess helhet.

Målet avgjordes efter huvudförhandling (Riksåklagaren genom byråchefen A-M.N).

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom i ansvarsdelen dömer HD

Fängelsestraffen skall anses verkställda i anstalt, såvitt avser S.H till en tid av 98 dagar och såvitt avser S.U till en tid av 50 dagar.

Med ändring av HovR:ns dom jämväl i skadeståndsdelen förordnar HD att S.H, K.A och S.U skall utge skadestånd till L.D, S.H med 105 000 kr, K.A med 55 000 kr samt S.U med 30 000 kr, alltjämte ränta enligt 6 § räntelagen från d 20 jan 1997 till dess betalning sker.

JustR Gregow var skiljaktig i ansvarsfrågan på sätt framgår av följande yttrande: 'För att någon skall kunna fällas till ansvar för sexuellt utnyttjande i fall som avses i målet krävs det enligt 6 kap 3 § BrB att han har haft sexuellt umgänge med annan genom att otillbörligt utnyttja att denne befann sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd.

Rekvisitet 'vanmakt' måste anses innebära en djupgående oförmåga att handla, närmast en fullständig brist på handlingsförmåga på grund av t ex medvetslöshet eller redlös berusning. I doktrinen nämns som exempel medvetslöshet, sömn, hypnotiskt tillstånd och yrsel samt total berusning av alkohol eller narkotika (Jareborg, Brotten 1, 1984 s 191).

Uttrycket 'hjälplöst tillstånd', som betraktat enbart för sig inte behöver uppfattas som innebärande krav på en mera långtgående handlingsoförmåga, måste ses i samband med termen vanmakt (jfr även lydelsen av den bestämmelse i 6 kap l § BrB som avser fall då gärningsmannen själv har framkallat ett svaghetstillstånd hos offret: vanmakt eller annat sådant tillstånd). Med 'annat hjälplöst tillstånd' torde sålunda avses tillstånd som är i någon mån jämförbara med vanmakt, dock att det inte behöver vara fråga om en lika fullständig oförmåga att handla.

Som exempel nämns i förarbetena och doktrinen bl a att den angripne på grund av sjukdom eller kroppsskada är oförmögen att bjuda motstånd eller inte förmår uppfatta gärningens innebörd, att någon på grund av kraftig berusning eller narkotikapåverkan inte har förmåga att uppfatta att han eller hon utsätts för sexuella närmanden, att den angripne är sovande och att offret är oförmöget att bjuda motstånd eller uppfatta gärningens innebörd på grund av sjukdom eller våld eller tvång utövat av, någon annan än gärningsmannen eller är paralyserat av skräck (NJA II 1962 s 175 och 1984 s 153, Holmberg m fl, Brottsbalken 1, 6 uppl 1995 s 286f och Jareborg a a s 323); det är dock möjligt att vissa av exemplen avses belysa innebörden av rekvisitet 'vanmakt'.

Med hänsyn till vad nu sagts är det enligt min mening tydligt att det har avsetts att endast en mera långtgående handlingsoförmåga skall uppfylla kravet på 'hjälplöst tillstånd'. Mot bakgrund härav bör det inte komma i fråga att i tillämpningen ge bestämmelsen en betydligt vidare räckvidd.

Vid bedömande av den närmare innebörden av bestämmelsen om sexuellt utnyttjande i det nu aktuella hänseendet finns det anledning att även se bestämmelsen i sitt sammanhang med andra bestämmelser i 6 kap BrB, särskilt 1 och 2 §§. Enligt 1 § skall den, som tvingar annan till samlag eller därmed jämförligt sexuellt umgänge genom våld eller genom hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara, dömas för våldtäkt. Lika med våld anses att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Enligt 2 § är det straffbart som sexuellt tvång att, i annat fall än som avses i 1 §, genom olaga tvång förmå någon till sexuellt umgänge.

Bestämmelsen i 6 kap 3 § avser däremot- förutom sexuellt umgänge genom allvarligt missbruk av en persons beroende ställning eller otillbörligt utnyttjande av dennes psykiska störning - fall då det sexuella umgänget kommer till stånd genom otillbörligt utnyttjande av den andres hjälplösa tillstånd. För ansvar fordras det därvid inte någon form av våld eller hot och det krävs inte ens att gärningsmannen förmår offret till det sexuella umgänget.

Sexuellt utnyttjande är alltså inte något sekundärt brott, i förhållande till våldtäkt (eller sexuellt tvång) i den meningen att, om något rekvisit i en gärningsbeskrivning avseende våldtäkt brister, gärningen kan straffas såsom sexuellt utnyttjande. På motsvarande sätt kan inte fällas till ansvar för våldtäkt på ett åtal som är utformat med avseende på sexuellt utnyttjande. Brottet sexuellt utnyttjande är sålunda sidoställt med våldtäkt.

Det kan tänkas att någon har fått till stånd samlag med annan genom att såväl använda visst fysiskt våld (eller hot) som att handla då offret befann sig i en utsatt situation. I praktiken kan det ha förhållit sig så, att offret gjort mindre motstånd än vad som skulle ha skett under normala förhållanden. Eftersom det inte krävs något större mått av våld för att förutsättningar för våldtäktsbrott skall föreligga och då det knappast kan vara avgörande att offret inte förmådde göra något starkare motstånd, torde man kunna utgå från att gärningsmannen i nämnda fall kan fällas till ansvar för våldtäkt.. Men kan han dömas för sexuellt utnyttjande, ifall frågan om ansvar för

våldtäkt inte aktualiseras för domstolen till följd av att åtalet avser endast sexuellt utnyttjande?

Tveksamhet synes uppkomma främst ifall det står klart att det inte skulle ha kommit till stånd något sexuellt umgänge, om inte gärningsmannen även använt våld (eller hot). (Här bortses från eventuellt ansvar för försök till sexuellt utnyttjande, jfr 6 kap 12 § BrB.) Möjligen bör avgörande vara vilket moment som varit det dominerande. Problemet aktualiseras i praktiken närmast om uttrycket 'hjälplöst tillstånd' ges en vidare innebörd än vad lagtext, förarbeten och kommentarer synes utvisa. Med den syn på begreppet som jag har gett uttryck för i det föregående saknas anledning att gå närmare in på den berörda frågan. I sammanhanget kan understrykas att det förhållandet att en person som har utsatts för sexuellt övergrepp har gjort visst fysiskt motstånd utgör stöd för att han eller hon inte befann sig i ett hjälplöst tillstånd i den mening som avses i bestämmelsen om sexuellt utnyttjande.

Såvitt avser de nu ifrågavarande åtalspunkterna (1 och 3-7) framgår av utredningen i målet att S.H, K.A och S.U haft samlag med L.D enligt vad Riksåklagaren har påstått, att L.D motsatt sig samlagen och att S.H, K.A och S.U insett detta.

L.D hade före de åtalade händelserna förtärt en avsevärd mängd alkohol i form av starköl. Det är tydligt att hon var påtagligt alkoholpåverkad. Utredningen motsäger däremot att hon skulle ha varit redlöst berusad. Det framgår sålunda bl a att hon efter restaurangbesöket samtalade med S.H en stund, att hon själv gick till bilen, att hon senare själv gick från bilen till lägenheten vid Rösvägen, att hon mycket väl uppfattade vad hon utsattes för och vad som i övrigt inträffade och att hon efteråt kommit ihåg händelserna och även detaljer, låt vara att hon blandat ihop vissa händelser. Hon har vidare - som strax skall beröras närmare - försökt värja sig mot samlagen genom visst motstånd.

Av det nu sagda följer att L.D:s berusning inte har varit sådan att den i sig kan anses innebära att hon befann sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap 3 § BrB.

L.D kom under den aktuella natten att ensam befinna sig tillsammans med flera för henne okända män i en bil, som fördes till mer eller mindre avskilda platser, och i en lägenhet, varvid en del av männen ville få till stånd samlag med henne. Hon befann sig alltså i en mycket utsatt situation och var uppenbarligen rädd. Utredningen ger dock inte något stöd för att hon skulle ha blivit handlingsförlamad av rädsla och än mindre paralyserad av skräck. Tvärtom framgår det att hon gjorde visst motstånd bl a genom att hålla ihop benen i bilen vid sjön Måsnaren och i Ronna och att flertalet samlag kom till stånd först sedan gärningsmannen pressat eller tryckt ner henne med våld.

Trots att L.D varit i en mycket svår situation, som hon saknade möjlighet att bemästra, kan hon av nu anförda skäl inte anses ha befunnit sig i ett sådan hjälplöst tillstånd som åsyftas i 6 kap 3 § BrB, inte heller vid beaktande av att hon åtminstone vid början av händelseförloppet var påtagligt alkoholpåverkad. Det framstår för övrigt enligt min mening som något tveksamt att lägga samman en viss berusning och en viss hotfull situation i syfte att dessa förhållanden tillsammans skall anses uppfylla kravet på hjälplöst tillstånd.

På grund av det anförda kan åtalen för sexuellt utnyttjande enligt min mening inte bifallas.

Jag vill i denna del av målet tillägga följande. De synnerligen klandervärda förfaranden som har ägt rum måste anses till sin karaktär utgöra typfall av våldtäkt alternativt sexuellt tvång. Åklagaren väckte också ursprungligen åtal för våldtäkt. Senare yrkades alternativt ansvar för sexuellt utnyttjande enligt en särskild gärningsbeskrivning. Sedan TR:n ogillat åtalet för våldtäkt, överklagade inte åklagaren i den delen. Frågan om ansvar för våldtäkt såvitt avser åtalspunkterna 1 och 3-7 är därför, liksom i HovR:n, inte uppe till prövning i HD.

Då det gäller åtalet för våldtäkt (åtalspunkt 9) instämmer jag med majoriteten. Jag vill understryka att en förutsättning för denna ståndpunkt, utifrån min syn på rekvisitet 'hjälplöst tillstånd' i 6 kap 3 § BrB, är att åtalen för sexuellt utnyttjande ogillas. Enligt min mening kan man på grund av brottens olika natur svårligen fälla till ansvar för båda slagen av brott, när det inte förflutit mer än cirka 30 minuter från det ena till det andra. Det finns inte tillräckligt stöd för att någon avgörande förändring inträffat under den korta mellantiden.

Överröstad i frågan om ansvar för sexuellt utnyttjande är jag ense med övriga ledamöter beträffande påföljden för S.H."

HD:s dom meddelades d 10 sept 1997 (mål nr B 2078/97).