AD 2011 nr 11

Fråga om en arbetstagare har ådragit sig skadeståndsansvar mot sin arbetsgivare för brott mot lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt anställningsavtalet. Särskilt fråga om betydelsen av 9 § lagen om skydd för företagshemligheter för bestämmandet av skadestånd enligt den lagen.

Parter:

L.N.; Capgemini Sverige AB

Nr 11

L.N. i Bjärred

mot

Capgemini Sverige AB i Bromma.

Överklagade avgörandet: Lunds tingsrätts dom den 14 januari 2010 i mål nr T 4003-06

Tingsrättens dom, se bilaga.

Sedan tingsrättens dom överklagats av båda parter har Arbetsdomstolen med anledning av L.N:s överklagande meddelat prövningstillstånd beträffande frågan om L.N. ska betala skadestånd jämte ränta till Capgemini Sverige AB (bolaget) och om fördelningen av rättegångskostnader vid tingsrätten (punkterna 2 och 5 i tingsrättens domslut avseende mål T 4003 06). Arbetsdomstolen har samtidigt avvisat bolagets överklagande eftersom det i överklagandet inte framställts något yrkande som tar sikte på en ändring av tingsrättens dom i någon del som gått bolaget emot.

L.N. har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ogillar käromålet i dess helhet samt befriar honom från skyldigheten att betala ersättning för bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten. L.N. har vidare, även för det fall Arbetsdomstolen inte finner skäl att ändra tingsrättens dom avseende skyldigheten för honom att betala skadestånd, yrkat ersättning för sina rättegångskostnader vid tingsrätten med där yrkat belopp.

Bolaget har bestritt ändringsyrkandena.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på L.N:s begäran spelats upp ljud- och bildupptagning av förhören vid tingsrätten med honom själv, P.L. och T.R. På bolagets begäran har spelats upp ljud- och bildupptagning av förhören vid tingsrätten med B.L., P.W. och P.D. Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

Parterna har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom. Bolaget har dock i Arbetsdomstolen frånfallit de omständigheter som vid tingsrätten lagts L.N. till last beträffande rekryteringen av M.L. och workshopen hos E.On. Vidare har bolaget i Arbetsdomstolen frånfallit påståendet om att Rapport Affärsmöjligheter skulle omfattas av upphovsrättsligt skydd.

Domskäl

Tvisten

Tvisten gäller om L.N. har ådragit sig skadeståndsansvar mot bolaget genom att agera i strid mot lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt sitt anställningsavtal.

Föreligger brott mot företagshemlighetslagen?

Bolaget har gjort gällande att L.N. brutit mot 7 § företagshemlighetslagen genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttja och röja bolagets företagshemligheter som han fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja dessa. Företagshemligheterna har utgjorts av dokumenten SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus, Rapport Affärsmöjligheter och Särskild Affärsmöjlighet samt bolagets ekonomiska information bestående av Statusrapport Business Solutions, Uppföljning Business Solutions mars, Uppföljning Business Solutions april, Uppföljning Business Solutions I och Uppföljning Business Solutions II.

L.N. har bestritt att han brutit mot 7 § företagshemlighetslagen. Han har härvid gjort gällande att den ifrågavarande informationen inte utgjort företagshemligheter och i vart fall har han inte röjt eller utnyttjat denna information.

På av tingsrätten anförda skäl finner Arbetsdomstolen att den omtvistade informationen har utgjort bolagets företagshemligheter och att L.N. i strid mot 7 § företagshemlighetslagen har röjt företagshemligheterna SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus, Rapport Affärsmöjligheter och Särskild Affärsmöjlighet. Vid detta förhållande ska L.N. ersätta bolaget för den skada som uppkommit genom hans förfarande.

I likhet med tingsrätten finner Arbetsdomstolen inte visat att L.N., såvitt avser bolagets ekonomiska information, har agerat i strid mot nämnda bestämmelse.

Föreligger brott mot upphovsrättslagen?

Bolaget har gjort gällande att L.N. brutit mot 1 och 2 §§upphovsrättslagen genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet framställa exemplar av och göra SAP Processverktyg och Beräkningsgrund Bonus tillgängliga för allmänheten samt mot 49 § upphovsrättslagen genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet framställa exemplar av och göra SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter tillgängliga för allmänheten.

L.N. har bestritt bolagets påstående. Han har invänt att de ifrågavarande dokumenten inte åtnjuter upphovsrättsligt skydd enligt 1, 2 och 49 §§upphovsrättslagen och i vart fall har han inte vidtagit någon åtgärd som utgjort intrång i bolagets upphovsrätt. L.N. har under alla förhållanden gjort gällande att undantagsregeln i 11 a § upphovsrättslagen ska tillämpas.

I likhet med tingsrätten finner Arbetsdomstolen att SAP Processverktyg åtnjuter upphovsrättsligt skydd enligt 1 § upphovsrättslagen, att SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter åtnjuter katalogskydd enligt 49 § upphovsrättslagen, att L.N. framställt exemplar av dokumenten genom att skicka dessa via e-post till T.R. och P.G. samt att undantagsregeln i 11 a § upphovsrättslagen inte är tillämplig. Arbetsdomstolen delar vidare tingsrättens bedömning att L.N. däremot inte kan anses ha spritt verken till allmänheten. Liksom tingsrätten finner Arbetsdomstolen att L.N:s agerande att framställa exemplar av verken måste bedömas som i vart fall oaktsamt. Vid dessa förhållanden har L.N., som tingsrätten funnit, ådragit sig skyldighet att i enlighet med 54 och 57 §§upphovsrättslagen betala skäligt vederlag för utnyttjandet samt ersättning för annan förlust.

Föreligger brott mot anställningsavtalet?

Bolaget har gjort gällande att L.N. brutit mot anställningsavtalet genom att i strid mot avtalets sekretessklausul röja bolagets företagshemligheter och i strid mot avtalets konkurrensklausul utföra arbete åt Condevor AB medan han fortfarande var anställd hos bolaget. Bolaget har vidare gjort gällande att L.N. agerat i strid mot den allmänna lojalitetsplikt som följt av hans anställning.

L.N. har bestritt att han agerat i strid mot anställningsavtalet.

På av tingsrätten anförda skäl finner Arbetsdomstolen det utrett att L.N. brutit mot den allmänna lojalitetsplikt som följer av anställningsavtalet samt mot anställningsavtalets sekretessklausul.

När det gäller bolagets påstående att L.N. utfört arbete åt Condevor AB innan hans anställning i bolaget hade avslutats gör Arbetsdomstolen bedömningen att det genom den åberopade e-postkorrespondensen mellan L.N., å ena sidan, och T.K. och T.R., å andra sidan, och den åberopade datoranalysen är visat att L.N. utfört arbete åt Condevor AB under resan till Portugal och medverkat vid utformning av texter på detta bolags hemsida. Genom att utföra arbete åt Condevor AB under den tid då L.N. fortfarande var anställd i bolaget har han brutit mot anställningsavtalets konkurrensklausul.

L.N. har genom att bryta mot anställningsavtalet ådragit sig skadeståndsansvar mot bolaget.

Skadestånd

Arbetsdomstolen har i det föregående konstaterat att L.N. ådragit sig skadeståndsskyldighet mot bolaget genom att angripa bolagets företagshemligheter, göra intrång i bolagets upphovsrätt samt bryta mot anställningsavtalet. De skadeståndsregler som är aktuella är 7 och 9 §§ företagshemlighetslagen, 54 (i dess lydelse före den 1 april 2009) och 57 §§ upphovsrättslagen, bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) samt allmänna kontraktsrättsliga principer.

Arbetsdomstolen delar tingsrättens bedömning att bolaget inte har visat att det drabbats av någon ekonomisk skada till följd av L.N:s agerande. Inte heller har bolaget, som tingsrätten också konstaterat, förebringat någon utredning som kan ligga till grund för att fastställa ett skäligt vederlag för intrånget i bolagets upphovsrättsligt skyddade material. I det anförda ligger att det inte kan anses ha kommit fram några omständigheter som tyder på att ytterligare utredning eller bevisning om uppkommen skada eller skäligt vederlag inte kunnat föras fram. Det finns därmed inte förutsättningar för att med stöd av bevislättnadsregeln i 35 kap. 5 § rättegångsbalken uppskatta en skada eller vederlag till skäligt belopp.

Frågan är då om det i den situationen, som tingsrätten funnit, finns förutsättningar att ändå ålägga L.N. att till bolaget, som ett samlat belopp för angreppet på bolagets företagshemligheter, intrånget i bolagets upphovsrätt och brottet mot anställningsavtalet, betala 500 000 kr i s.k. allmänt skadestånd.

Arbetsdomstolen konstaterar inledningsvis att det är ostridigt att det varken enligt skadeståndslagens bestämmelser eller allmänna kontraktsrättsliga principer finns någon möjlighet att ålägga en arbetstagare skyldighet att betala allmänt skadestånd för att ha åsidosatt sitt enskilda anställningsavtal. Det finns med andra ord inte utrymme för att i en sådan situation ålägga arbetstagaren att betala skadestånd med utgångspunkt i andra omständigheter än sådana av rent ekonomisk betydelse. Bolaget har inte heller gjort gällande att det framställt något uttryckligt sådant yrkande för L.N:s åsidosättande av anställningsavtalet. Inte heller har bolaget hävdat att det yrkade skadeståndet, till den del det tar sikte på brottet mot anställningsavtalet, skulle innefatta ett allmänt skadestånd. På motsvarande sätt har bolaget anfört att det inte heller med de delar av yrkat skadestånd som gäller intrånget i bolagets upphovsrätt avsett att kräva ersättning för ideell skada, eller som det heter i den tillämpliga lagregeln, ersättning för lidande eller annat förfång. Tillsammans med bedömningen ovan att bolaget inte visat någon ekonomisk skada leder det nu anförda till slutsatsen att L.N. inte kan åläggas att betala något skadestånd för vare sig brottet mot anställningsavtalet eller intrånget i bolagets upphovsrätt.

För angrepp på företagshemligheter följer det av 7 § företagshemlighetslagen att en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde inse att han inte fick avslöja den ska ersätta den skada som uppkommit genom hans förfarande. Vid bestämmande av skadestånd för ett angrepp på en näringsidkares företagshemlighet ska enligt 9 § samma lag hänsyn tas även till näringsidkarens intresse av att hemligheten inte obehörigen utnyttjas eller röjs och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Det skadeståndsyrkande som bolaget framställde vid tingsrätten avsåg ersättning för den ekonomiska skada som bolaget ansåg sig ha lidit. Bolaget hänvisade visserligen, som också har antecknats i tingsrättens dom, till bestämmelsen i 9 § företagshemlighetslagen, men det är ostridigt att något uttryckligt särskilt yrkande om ersättning i form av s.k. allmänt skadestånd för L.N:s brott mot företagshemlighetslagen inte framställdes. Det har inte heller från bolagets sida gjorts gällande att någon viss del av det belopp som bolaget yrkat i skadestånd skulle avse ett allmänt skadestånd. Bolagets beskrivning av hur de olika skadeståndsposterna beräknats innebär att beloppen bestämts med utgångspunkt i en uppskattning av kostnaderna för att ta fram berörda dokument. Det kan av den beskrivningen inte heller anses framgå att bolaget, vid sin beräkning, skulle ha tagit någon hänsyn även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

L.N. har mot den bakgrunden hävdat att det inte funnits förutsättningar för tingsrätten att, med den bedömning som tingsrätten gjort i fråga om den påstådda ekonomiska skadan, döma ut ett skadestånd över huvud taget. Enligt L.N. är nämligen den särskilda regeln i 9 § företagshemlighetslagen om möjlighet att vid bestämmande av skadestånd även beakta omständigheter av annat än rent ekonomisk betydelse en självständig skadeståndsregel. Enligt L.N. krävs det ett yrkande om allmänt skadestånd för att ett sådant ska kunna dömas ut. Å andra sidan kan då, enligt L.N., även den som inte lidit någon ekonomisk skada tillerkännas ett allmänt skadestånd. Bolagets inställning är att bestämmelsen inte ska uppfattas som en självständig skadeståndsregel utan som en skärpt variant av bevislättnadsregeln i 35 kap. 5 § rättegångsbalken som ska underlätta beräkningen av skadan. Enligt bolaget kan domstolen därför också beakta regeln självmant. Mot den bakgrunden har bolaget menat att det skadestånd som tingsrätten bestämt måste anses motsvara den skada som tingsrätten funnit att bolaget lidit.

I förarbetena (se prop. 1987/88.155 s. 49 f.) finns uttalanden som onekligen tyder på att bestämmelsen i 9 § företagshemlighetslagen mer ska betraktas som en hjälpregel för att underlätta beräkningen av den ekonomiska skadan än som en självständig skadeståndsregel som medger ersättning utöver den fulla skadan. Det konstateras i förarbetena att utgångspunkten vid bestämmande av skadestånd är att den skada som har uppkommit genom angreppet på en företagshemlighet ska ersättas och att det är den skadelidande som ska visa skadans storlek. Erfarenheterna av vad som tidigare har gällt vid angrepp på yrkeshemligheter och liknande är emellertid, framhålls det vidare, att det är förenat med stora svårigheter att visa den verkliga storleken av en uppkommen skada. En riktpunkt bör enligt förarbetena vara att skadeståndet inte får bli så lågt att det blir lönsammare att utnyttja någon annans företagshemlighet än att på ett legitimt sätt förvärva hemligheten. Det konstateras att det kan vara vanskligt att bedöma den skadelidandes uteblivna vinst. Skadeståndet bör då, sägs det vidare, kunna påverkas av andra faktorer såsom skadevållarens vinst och ibland få bestämmas med beaktande av den skadelidandes intresse, generellt sett, av att uppgiften inte blir allmänt känd.

Bestämmelsens lydelse ger emellertid närmast intrycket att den är tänkt som en självständig skadeståndsregel som ger en skadelidande möjlighet att få ersättning även för en rent ideell skada. Det finns också uttalanden i förarbetena som talar i den riktningen. I förarbetena (a. prop. s. 26 f.) dras nämligen tydliga paralleller till arbetsrättens skadeståndsregler när frågan om bestämmande av skadestånd behandlas. Det konstateras sålunda att det allmänt inom arbetsrätten förekommer skadeståndsregler med ett liknande innehåll som bestämmelsen i 9 §, dvs. regler om att även omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse kan beaktas när ett skadestånd ska bestämmas. Detta är, anförs det vidare, av särskilt intresse här, eftersom den nya lagens skadeståndsregler kommer att tillämpas även i förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det framhålls sedan att om regler om tystnadsplikt för anställda rörande företagshemligheter tas in i kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden, det är en fördel om samma skadeståndsregler kan tillämpas vare sig skyldighet att betala skadestånd för utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet grundas på lagen eller på kollektivavtal. Den skadeståndsregel som ligger nära till hands att jämföra med är då 55 § medbestämmandelagen, som redan fanns vid tillkomsten av företagshemlighetslagen, och som är formulerad i stort sett likadant som 9 § i den lagen. Klart är att det vid tillämpningen av skadeståndsreglerna i medbestämmandelagen, och även andra lagar på arbetsrättens område, görs en tydlig skillnad mellan ekonomiskt skadestånd och allmänt skadestånd. Det här sättet att se på skadeståndsreglerna inom arbetsrätten medför att det inte heller finns något omedelbart samband mellan det allmänna skadeståndet och beräkningen av den ekonomiska skadan. Även en part som inte har lidit någon ekonomisk skada kan alltså tillerkännas ett allmänt skadestånd. För att en part ska tillerkännas ett sådant skadestånd krävs dock alltid att parten har yrkat detta. I sin praxis har Arbetsdomstolen sett på skadeståndsreglerna i företagshemlighetslagen på samma sätt som i de arbetsrättsliga skadeståndsreglerna. Sålunda har domstolen i t.ex. avgörandet AD 2006 nr 49 ålagt en arbetstagare som utnyttjat sin arbetsgivares företagshemligheter att betala ett allmänt skadestånd för den ideella skada som angreppet enligt lagen orsakat. Däremot fann domstolen att det inte kunde anses visat att arbetstagarens agerande medfört någon ekonomisk skada och lämnade därför yrkandet om ekonomiskt skadestånd utan bifall. Det här sättet att tillämpa reglerna på har den uppenbara fördelen att det förutsätter att den part som anser sig skadelidande måste tydliggöra de olika delarna i sitt skadeståndsyrkande samtidigt som motparten ges möjlighet att ta särskild ställning till det berättigade även i de delar av skadeståndet som inte tar sikte på den rent ekonomiskt beräknade skadan.

Av intresse för den nu behandlade frågan är även ett rättsfall från Högsta domstolen, NJA 1998 s. 633, som också bolaget särskilt hänvisat till. I det fallet hade ett konsultbolag yrkat skadestånd enligt företagshemlighetslagen av en facklig organisation för obehörigt utnyttjande av bolagets företagshemlighet. Skadeståndsyrkandena grundade sig på rent ekonomiska beräkningar. Högsta domstolen, som fann att organisationen hade obehörigt och uppsåtligt utnyttjat bolagets företagshemlighet, underkände det i första hand yrkade skadeståndsbeloppet, som enligt bolaget i princip motsvarade utebliven vinst. I stället fann domstolen att skadeståndsberäkningen fick ske med utgångspunkt i de kostnader som bolaget hade lagt ned på hemligheten. I den mån organisationen vid sitt utnyttjande av hemligheten hade sparat in motsvarande kostnader fick de anses ersättningsgilla. Bolagets intresse av skydd mot obehörigt utnyttjande av hemligheten kunde dock enligt domstolen inte anses ha blivit fullt ut tillgodosett om skadeståndet begränsades på det sättet. Därför borde bolaget tillerkännas ett ytterligare belopp i kompensation. Det belopp som dömdes ut motsvarade inte fullt ut det yrkade beloppet för nedlagda kostnader.

I sammanhanget kan även nämnas NJA 2005 s. 180, som bolaget också hänvisat till. Det fallet rörde skadestånd för mönsterintrång. Högsta domstolen betecknade i domen skadeståndsregeln i 36 § mönsterskyddslagen (1970:485), som då innehöll en bestämmelse av motsvarande lydelse som den i 9 § företagshemlighetslagen, som en hjälpregel som skulle beaktas vid bedömningen av det yrkade skadeståndet. Domstolen konstaterade att käranden i det fallet hade gjort antagligt att en ersättningsgill skada hade uppstått till följd av svarandepartens olovliga utnyttjande av kärandens mönster, men inte presenterat utredning om skadans omfattning och värde. Domstolen bestämde skadeståndet till ett skäligt belopp med beaktande av regeln i 36 § mönsterskyddslagen. Domstolen framhöll att regeln inte medgav en ersättning som översteg den fulla ekonomiska skada som mönsterinnehavaren lidit och att skadeståndsbeloppet därför måste bestämmas med försiktighet. Det kan tilläggas att i detta fall hade den skadelidande framställt sitt skadeståndsyrkande som ett yrkande om ideellt skadestånd.

Enligt Arbetsdomstolens mening ger vad som sålunda redovisats inte något entydigt besked i frågan om bestämmelsen i 9 § företagshemlighetslagen är att betrakta som en självständig skadeståndsregel eller ska ses mera som en hjälpregel som domstolen kan beakta självmant när storleken av en liden skada ska uppskattas. Gemensamt för de redovisade rättsfallen synes dock vara att domstolarna i dessa fall kunnat konstatera att den part som begärt ett skadestånd också har visat att en skada av någon form uppkommit till följd av motpartens otillbörliga agerande. Den samlade bakgrunden leder enligt Arbetsdomstolens mening till slutsatsen att bestämmelsen i alla händelser inte ger utrymme för att - i en situation när någon skada av ekonomiskt värde inte visats - i stället och utan ett särskilt yrkande döma ut ett allmänt skadestånd.

I det nu föreliggande fallet har, som anförts ovan, bolaget inte kunnat visa att någon ekonomisk skada uppkommit. Det angrepp på bolagets företagshemligheter som L.N. lagts till last består i att han vid några tillfällen har röjt hemligheterna genom att skicka berörda dokument till utomstående personer. Bolaget har emellertid inte förebringat någon utredning till stöd för att angreppet orsakat bolaget någon skada eller ens närmare redogjort för hur och på vilket sätt förfarandet skadat bolaget. Bolagets beskrivning av hur det yrkade skadeståndet i den här delen har räknats fram ger inte heller, som antytts ovan, stöd för slutsatsen att någon skada uppkommit. Som tidigare konstaterats har bolaget inte framställt något särskilt yrkande om ett allmänt skadestånd. Mot bakgrund av det anförda finner Arbetsdomstolen att L.N. inte heller kan åläggas att betala något skadestånd för brottet mot företagshemlighetslagen.

Sammanfattning och rättegångskostnader

De bedömningar som Arbetsdomstolen har gjort innebär att L.N. inte ska åläggas att betala något skadestånd till bolaget för sitt agerande. Tingsrättens dom ska därför ändras på det sättet att bolagets talan i dess helhet avslås. Bolaget har alltså förlorat sin talan. L.N. ska därför befrias från skyldigheten att ersätta bolaget för rättegångskostnaderna vid tingsrätten. I stället ska bolaget förpliktas att ersätta L.N. för hans rättegångskostnader där. L.N. yrkade vid tingsrätten ersättning för rättegångskostnader med 1 600 000 kr för ombudsarvode, 17 021 kr för utlägg samt för kostnader för vittnen enligt tingsrättens beslut. Bolaget lämnade vid tingsrätten frågan om skäligheten av den av L.N. där yrkade ersättningen till domstolens bedömning. Enligt Arbetsdomstolens bedömning framstår den av L.N. yrkade ersättningen för ombudsarvode som allför högt tilltagen. Arbetsdomstolen finner att L.N. får anses skäligen tillgodosedd med en ersättning för ombudsarvode om 1 062 500 kr. Därutöver ska bolaget ersätta L.N. för hans utlägg och vittneskostnader. Arbetsdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta skäligheten av dessa kostnader.

Med denna utgång har L.N. vunnit fullt bifall till sin talan i Arbetsdomstolen och bolaget ska därför ersätta honom för hans rättegångskostnader även här. L.N. har yrkat ersättning avseende ombudsarvode med 525 000 kr samt för egna kostnader med 5 123 kr. Bolaget har lämnat frågan om skäligheten av den yrkade ersättningen till domstolens bedömning. L.N:s yrkande om ersättning avseende ombudsarvode framstår som alltför högt tilltagen i förhållande till målets omfattning i Arbetsdomstolen. Han är enligt Arbetsdomstolens uppfattning skäligen tillgodosedd med en ersättning om 375 000 kr. Den yrkade ersättningen för L.N:s kostnader får anses skälig.

Domslut

Domslut

1. Med ändring av tingsrättens domslut avseende mål T 4003-06, punkten 2, avslår Arbetsdomstolen Capgemini Sverige AB:s talan.

2. Med ändring av tingsrättens domslut avseende mål T 4003-06, punkten 5, förpliktar Arbetsdomstolen Capgemini Sverige AB att ersätta L.N. för hans rättegångskostnader vid tingsrätten med enmiljonåttiotvåtusenfemhundratjugoen (1 082 521) kr, varav 1 062 500 kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från den 14 januari 2010 till dess betalning sker.

3. Arbetsdomstolen förpliktar Capgemini Sverige AB att ersätta L.N. för hans rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med trehundraåttiotusenetthundratjugotre (380 123) kr, varav 375 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

4. Vad tingsrätten förordnat om sekretess ska bestå.

5. Arbetsdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 8 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 36 kap. 2 § samma lag för uppgifterna i Beräkningsgrund Bonus och SAP Processverktyg, nämligen tingsrättens aktbil. 45 och 63 som enligt Arbetsdomstolens protokoll har lagts fram inom stängda dörrar, ska bestå.

Dom 2011-02-16, målnummer B-7-2010

Ledamöter: Carina Gunnarsson, Lars Johan Eklund, Berndt Molin, Lars-Erik Tour (f.d. juristen i Grafiska Företagens Förbund; tillfällig ersättare), Marianne Hörding, Håkan Pettersson (f.d. avtalsombudsmannen i Svenska Kommunalarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Gunilla Runnquist. Enhälligt.

Sekreterare: Marie-Louise Collin

BILAGA

Tingsrättens dom (ledamöter: Knut Norrman, Dag Cohen och Gert Råberg)

BAKGRUND

Capgemini Sverige AB och L.N.

Capgemini Sverige AB (fortsättningsvis Capgemini) ingår i en koncern som är en av världens största tjänsteleverantörer inom IT-området. Antalet anställda i koncernen uppgår till omkring 90 000. Koncernens moderbolag är noterat på värdepappersbörsen i Paris. Capgemini är särskilt inriktat mot vissa branscher till vilka branschspecifika lösningar erbjuds. I Sverige har Capgemini omkring 1 200 anställda.

Genom anställningsavtal den 28 januari 2005 anställdes L.N. i Capgemini som Managing Consultant inom affärsområdet Business Solutions. Inom detta affärsområde utvärderas kundföretags produkt- och tjänsteflöden och görs en översyn av kundföretagens strategier, rutiner och organisation. L.N:s anställning, som påbörjades i maj 2005, gällde tills vidare med placering vid Capgeminis kontor i Malmö. Inledningsvis uppgick L.N:s månadslön till 58 000 kr exklusive bonusersättning.

L.N:s anställningsavtal innehöll en särskild klausul om förbud mot konkurrens med följande lydelse. Under anställningen har den anställde inte rätt att utan bolagets medgivande åtaga sig uppdrag, som kan anses konkurrera med Capgeminis eller annat koncernbolags intressen och arbetsområden.

I anställningsavtalet återfanns även en bestämmelse om sekretess med följande lydelse. Den anställde förbinder sig att iaktta tystnadsplikt och inte obehörigen utlämna eller använda sig av information om Capgemini, dess kunder, arbetsmetoder, egendom, idéer eller annat rörande Capgemini, som den anställde under anställningstiden erhållit kännedom om. Tystnadsplikten avser vidare all information, som kan anses vara känslig eller utgöra affärshemlighet och vars yppande eller användande kan skada kunder, personal eller Capgemini. Tystnadsplikten gäller under anställningen samt efter anställningens upphörande. Den anställde skall utföra sina arbetsuppgifter antingen i Capgeminis eller kundens lokaler, varför arbetsmaterial inte får förvaras på annan plats. Med Capgemini avses i denna paragraf även andra bolag i samma koncern.

För L.N. var arbetsuppgifterna relaterade till införlivande av ett IT-baserat affärssystem för energibranschen från den internationella systemleverantören SAP AG, som bedriver verksamhet i Sverige genom bolaget SAP Svenska AB. Den 1 november 2005 blev L.N. medlem i Capgeminikoncernens Business Solutions Practice Utilities Core Team i Sverige, som är koncernens specialistteam för implementeringar av s.k. SAP-lösningar för kunder inom energibranschen. Kort därefter, den 1 januari 2006, blev han en av cirka åtta medlemmar i koncernens globala team för affärssystemlösningar för energisektorn byggda på system från SAP AG. Den 22 mars samma år befordrades L.N. till chef för Business Solutions Practice Utilities Core Team i Sverige. Han fick då - samtidigt som han kvarstod i det globala teamet -personalansvar för sex personer, sälj- och resultatansvar och ingick i enhetens nationella ledningsteam. L.N. sade upp sig från anställningen i Capgemini den 2 juni 2006. Under uppsägningstiden arbetade L.N. som debiterande konsult utan chefsansvar.

Under perioden den 15 - den 18 juni 2006 deltog L.N. i ett arrangemang i Portugal. Detta anordnades av företrädare för Condevor AB, Condevor Utilities AB (numera Honeypond Ventures AB), Condevor CRM AB (numera Main One Consulting AB) och Condevor Services AB (numera Sondi AB). Condevorbolagen ingick i en koncern med företaget Woodland Invest AB som moderbolag. Koncernen, som hade ett 20-tal anställda, bedrev vid denna tid verksamhet inom samma område som den del av Capgeminis verksamhet inom vilken L.N. arbetade. Under resan till Portugal var L.N. inloggad på Capgeminis datornätverk. Den 21 juni 2006 omhändertog Capgemini L.N:s bärbara tjänstedator. Efter omhändertagandet överlämnades datorns hårddisk för analys av Senior Investigator J.K., som är en av Capgeminis experter på informationssäkerhet. Den 2 september 2006 var L.N:s sista arbetsdag i Capgemini. Han påbörjade därefter en heltidsanställning som konsult i Condevor AB. Avsikten var då att han senare skulle bli verkställande direktör i Condevor Utilities AB.

J.K:s datoranalys

Under analysen identifierade J.K. information som visade bl.a. att L.N. i början av juni 2006 hade utväxlat e-postmeddelanden med ett flertal olika personer i Condevor AB samt i Condevor Utilities AB, Condevor CRM AB och Condevor Services AB (fortsättningsvis dotterbolagen) enligt följande.

(i) Den 4 juni 2006 skickades ett e-postmeddelande till L.n@capgemini.com från T.r@eon.se med följande textinnehåll. Hej Kollegor, Jag har börjat skissat på texterna till hemsidan avseende Utilities men känner att jag behöver lite hjälp med orden. L, jag bifogar mitt bidrag samt P:s avseende CRM. Vi kan väl höras i morgon kväll? materialet ska vara klart på torsdag morgon./T.

(ii) I ett e-postmeddelande som samma dag skickades till T.r@eon.se från L.n@capgemini.com fanns en bifogad fil, som innehöll Capgeminis globala processmodelleringsverktyg för införande av "SAP Utilities lösningar" (nedan SAP Processverktyg).

(iii) I ett e-postmeddelande som samma dag vidarebefordrades av l.n@capgemini.com till p.g@condevor.se, t.r@condevor.se och l.n@condevor.se fanns information om bl.a. vilka företag i olika länder som drev projekt med koppling till affärssystemet SAP och uppgifter om dessa projekt (nedan Rapport Affärsmöjligheter).

(iv) I ett e-postmeddelande som samma dag vidarebefordrades av l.n@capgemini.com till p.g@condevor.se och t.r@condevor.se fanns information om ett möjligt uppdrag för bolag inom energibranschen (nedan Särskild Affärsmöjlighet).

(v) I ett e-postmeddelande som samma dag vidarebefordrades från l.n@capgemini.com till l.n@condevor.se fanns bifogad en ekonomisk statusrapport framtagen för ledningsgruppen i Capgeminis affärsområde Business Solutions samt en fil med detaljerad ekonomisk uppföljningsinformation för mars 2006 (nedan Statusrapport Business Solutions respektive Uppföljning Business Solutions mars).

(vi) I ett e-postmeddelande som samma dag vidarebefordrades från l.n@capgemini.com till l.n@condevor.se fanns bifogad en fil med detaljerad ekonomisk uppföljningsinformation för april 2006 (nedan Uppföljning Business Solutions april).

(vii) I två e-postmeddelanden som samma dag vidarebefordrades från l.n@capgemini.com till l.n@condevor.se fanns bifogad detaljerad information avseende bl.a. prissättning och kalkyler för olika projekt (nedan Business Solutions I respektive Business Solutions II).

(viii) Samma dag skickades ett e-postmeddelande från m_f_l@hotmail.com till bl.a. p.g@condevor.se samt med kopia till l.n@capgemini.com med bl.a. följande textinnehåll. Hej på er. Först vill jag tacka så mycket för onsdagens givande möte. Sedan vill jag meddela att L och jag har kommit överens om anställningsavtal på Condevor för min del och att jag därför har meddelat berörda parter på Capgemini idag om att jag säger upp mig. Jag ser fram emot ett gott och givande samarbete med er framgent. M v h M.

(ix) Den 7 juni 2006 skickades ett e-postmeddelande till l.n@capgemini.com från p.g@condevor.se med en bifogad PowerPoint-presentation till en av Condevor AB anordnad workshop den 19 juni 2006.

(x) Den 9 juni 2006 skickades ett e-postmeddelande till p.l@condevor.se från l.n@capgemini.com med en bifogad PowerPoint-presentation innehållande Capgeminis bonussystem för anställda konsulter (nedan Beräkningsgrund Bonus) samt med följande textinnehåll. Här kommer modellen som vi talade om för beräkning av bonus. Denna är naturligtvis helt konfidentiell. Ha det bra L.

(xi) Den 13 juni 2006 skickades ett e-postmeddelande till l.n@capgemini.com från p.g@condevor.se med följande textinnehåll. Hej L. Jag har bokat nedanstående till dig. Jag åker med dig från Arlanda till Malmö på söndag så kan vi förbereda oss för E.On. på vägen.//G.

(xii) Samma dag skickades ett e-postmeddelande till L.n@capgemini.com från T.k@condevor.se med följande textinnehåll. Vänner!! Bifogat finner ni den agenda samt slideshow vi kommer att förhålla oss till under fredagen. Dra gärna igenom det hela så att ni är förberedda på en kreativ och givande dag. Bästa hälsningar. T och P.

Under analysen påträffade J.K. vidare fem dokument som hade skapats under dagarna i Portugal. Dokumenten var namngivna enligt följande.

(i) Condevor Processdevelopment offering l0.ppt

(ii) Condevor Processdevelopment offering 11.ppt

(iii) Condevor lösningsområden.ppt

(iv) Condevor offerings utility 1.ppt

(v) Condevor roles.xls

Kort om målets handläggning

Genom ansökan om stämning, som inkom till tingsrätten den 4 oktober 2006, väckte Capgemini talan mot L.N., mål nr T 4003-06, samt mot Condevor AB och dotterbolagen, mål T 4004-06, med yrkanden om bl.a. vitesförbud, även interimistiskt, och skadestånd på grund av angrepp på företagshemligheter och upphovsrättsintrång. Beträffande käromålet rörande L.N. åberopade Capgemini även brott mot anställningsavtalet.

L.N., Condevor AB och dotterbolagen - vilka samtliga motsatte sig käromålen - tillbakavisade yrkandena om interimistiska vitesförbud. Tingsrätten biföll dessa yrkanden i beslut den 30 respektive den 31 oktober 2006.

Condevor AB gick den 27 augusti 2008 Consultants in Business, Engineering and Research Sweden AB (fortsättningsvis CIBER) genom fusion. Den 26 januari 2009 beslutade tingsrätten på begäran av Capgemini att CIBER skulle kallas att inträda som part i rättegången.

I beslut den 25 september 2009 hävde tingsrätten en mindre del av det interimistiska vitesförbudet. I beslutet avslog tingsrätten övriga delar av en begäran om omprövning från CIBER. Den 12 november 2009 återkallade Capgemini sin talan mot dotterbolagen. Tingsrätten hävde det interimistiska beslutet beträffande dotterbolagen den 18 november samma år.

Den omtvistade informationen

Den information som enligt Capgemini är att betrakta som företagshemligheter och, i några fall, som upphovsrättsligt skyddade verk benämns fortsättningsvis.

(i) SAP Processverktyg (inom Capgemini även benämnt UPM+)

(ii) Beräkningsgrund Bonus

(iii) Rapport Affärsmöjligheter

(iv) Särskild Affärsmöjlighet (som enligt Capgemini numera har förlorat karaktären av företagshemlighet)

(v) Statusrapport Business Solutions

(vi) Uppföljning Business Solutions mars

(vii) Uppföljning Business Solutions april

(viii) Uppföljning Business Solutions I

(ix) Uppföljning Business Solutions II

Capgeminis sammanfattande beskrivning av den omtvistade informationen fogas till domen som domsbilaga 1.

YRKANDEN OCH GRUNDER

Capgeminis yrkanden

Capgemini har yrkat att tingsrätten

1. förbjuder L.N. vid vite om 500 000 kr eller annat kraftigt verkande vite att, enligt 11 § lagen om skydd för företagshemligheter (FHL), utnyttja och röja innehåll i Capgeminis samtliga i domsbilaga 1 angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form), med undantag för Särskild Affärsmöjlighet, samt att, enligt 53 b och 57 §§ lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (UHL), framställa exemplar av och tillgängliggöra för allmänheten, Capgeminis i nyss nämnda domsbilaga angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form) benämnda SAP Processverktyg, Beräkningsgrand Bonus och Rapport Affärsmöjligheter.

2. förbjuder CIBER vid vite om 1 000 000 kr eller annat kraftigt verkande vite att, enligt 11 § FHL, utnyttja och röja innehåll i Capgeminis samtliga i domsbilaga 1 angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form), med undantag för Särskild Affärsmöjlighet, samt att, enligt 53 b och 57 §§ UHL, framställa exemplar av och tillgängliggöra för allmänheten, Capgeminis i nyss nämnda domsbilaga angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form) benämnda SAP Processverktyg, Beräkningsgrand Bonus och Rapport Affärsmöjligheter.

3. förpliktar L.N. att till Capgemini utge 1 500 000 kr jämte ränta enligt 4 och 6 §§räntelagen från den 15 oktober 2006 tills betalning sker.

4. fastställer att CIBER är ersättningsskyldigt gentemot Capgemini för den skada Capgemini har lidit, eller kan komma att lida, till följd av CIBERS:s utnyttjande och röjande av innehåll i Capgeminis i domsbilaga 1 angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form) samt, enligt 54 och 57 §§ UHL, för den skada Capgemini har lidit, eller kan komma att lida, till följd av CIBER:s befattning med Capgeminis i nyss nämnda domsbilaga angivna dokument benämnda SAP Processverktyg, Beräkningsgrand Bonus och Rapport Affärsmöjligheter i strid med UHL.

5. förpliktar L.N., enligt 14 § FHL, att förstöra samtliga av honom innehavda dokument i alla format och upptagningar som innefattar information och material angivet i domsbilaga 1, med undantag av Särskild Affärsmöjlighet, och, enligt 55 och 57 §§ UHL, att förstöra allt av honom innehavt material i nyss nämnda domsbilaga benämnt SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter.

6. förpliktar CIBER, enligt 14 § FHL, att förstöra all dokumentation i alla format och alla upptagningar som innefattar information och material angivet i domsbilaga 1, med undantag av Särskild Affärsmöjlighet, och, enligt 55 och 57 §§ UHL, att förstöra allt av bolaget innehavt material i nyss nämnda domsbilaga benämnt SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter.

7. förpliktar L.N. och CIBER att solidariskt ersätta Capgeminis rättegångskostnader i mål T 4003-06 och delar av mål T 4004-06.

8. förpliktar dotterbolagen att solidariskt ersätta Capgeminis återstående rättegångskostnader i mål T 4004-06.

9. förpliktar dotterbolagens tidigare ombud, advokaten C-J.M., att solidariskt med dotterbolagen svara för rättegångskostnaderna under punkten 8.

Inställningen till yrkandena, m.m.

L.N., CIBER, dotterbolagen och C-J.M. har motsatt sig Capgeminis yrkanden.

L.N. och CIBER har förklarat att yrkade ersättningsbelopp inte kan vitsordas som skäliga i och för sig. L.N. har vitsordat att en specialistkonsult debiterar 1 500 kr per timme. Han har vitsordat sättet att beräkna ränta.

L.N., CIBER och dotterbolagen har yrkat att tingsrätten förpliktar Capgemini att utge ersättning för rättegångskostnader.

Capgeminis rättsliga grunder

Som grund för yrkandena om vitesförbud har Capgemini åberopat följande. Capgeminis företagshemligheter, som har hållits hemliga för utomstående, har ett väsentligt ekonomiskt värde och är av stor betydelse för Capgeminis förmåga att konkurrera. L.N. och Condevor AB har angripit företagshemligheterna i den mening som avses i FHL och det är av stor vikt för Capgemini att fortsatta angrepp hindras. L.N. och Condevor AB har framställt exemplar av SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjlighet i strid med 1 och 2 §§ UHL samt gjort dessa tillgängliga för allmänheten. Vad gäller SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter har L.N. och Condevor AB i strid med 49 § UHL framställt exemplar och gjort dessa tillgängliga för allmänheten.

Som grund för skadeståndsyrkandena avseende L.N. har Capgemini åberopat följande. L.N. har uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjat och röjt Capgeminis företagshemligheter som han har fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja dessa. Företagshemligheterna har angripits genom att L.N. skickade e-postmeddelanden med hemlig information till anställda i Condevor AB. L.N. är därmed skyldig att ersätta Capgeminis skada som har uppkommit genom hans förfarande enligt 7 och 9 §§ FHL. L.N. har uppsåtligen eller av oaktsamhet framställt exemplar av och gjort SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter tillgängliga för allmänheten. L.N. ska därför, enligt 54 och 57 §§ UHL, ersätta Capgemini för den skada som Capgemini har lidit till följd av hans befattning med SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter. L.N. har brutit mot sitt anställningsavtal med Capgemini (i) genom att under den tid som han fortfarande var anställd hos Capgemini utföra direkt konkurrerande arbete för Condevor AB och dotterbolagen i strid med avtalets konkurrensförbud, (ii) genom att utnyttja och röja Capgeminis företagshemligheter för Condevor AB och dotterbolagen i strid med avtalets sekretesskyldighet och (iii) genom att agera i strid med den allmänna lojalitetsplikt som har följt av hans anställning. L.N. är skadeståndsskyldig gentemot Capgemini för den skada som Capgemini har orsakats på grand av L.N:s brott mot anställningsavtalet.

Som grund för skadeståndsyrkandena avseende CIBER har Capgemini åberopat följande. Condevor AB har uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjat och röjt Capgeminis företagshemligheter som man har fått under sådana förhållanden att man har insett, eller borde ha insett, att dessa har angripits enligt FHL. Företagshemligheterna har angripits genom att Condevor AB har tagit emot och tagit del av den information som dessa innehöll. CIBER är skyldigt att ersätta Capgeminis skada som har uppkommit eller uppkommer enligt 8 § FHL. Condevor AB har uppsåtligen eller av oaktsamhet framställt exemplar av och gjort SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter tillgängliga för allmänheten. CIBER ska, enligt 54 och 57 §§ UHL, ersätta den skada som Capgemini har lidit, eller kan komma att lida, till följd av Condevor AB:s befattning med SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter.

Som grund för yrkandena om förstörelse har Capgemini åberopat att förutsättningarna för förstörelse föreligger enligt 14 § FHL samt 55 och 57 §§ UHL.

L.N:s rättsliga grunder

Den omtvistade informationen utgör inte företagshemligheter och i vart fall tillbakavisas att L.N. har röjt eller utnyttjat några sådana hemligheter. Capgemini har inte anfört några omständigheter till stöd för att SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter skulle vara upphovsrättsligt skyddade verk enligt 1 och 2 §§ UHL eller att SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter skulle åtnjuta skydd enligt 49 § UHL. Under alla förhållanden har L.N., som inte innehar den omtvistade informationen, inte vidtagit några åtgärder som har utgjort intrång, dvs. framställt exemplar eller spridit informationen till allmänheten, i Capgeminis upphovsrätt. För det fall tingsrätten skulle finna att det skulle vara fråga om upphovsrättsligt skyddat material och detta har utsatts för intrång ska undantagsregeln i 11 a § UHL tillämpas. Capgemini har inte lidit någon ersättningsgill skada på sätt som har påståtts.

Som L.N:s talan får förstås har han även hävdat att hans handlande inte har inneburit något brott mot anställningsavtalet.

CIBER:s rättsliga grunder

Den omtvistade informationen utgör inte företagshemligheter. Capgemini har inte åberopat några konkreta åtgärder från Condevor AB:s eller CIBER:s sida som skulle kunna anses innebära att Condevor AB eller CIBER på något sätt har utnyttjat eller röjt några Capgemini tillkommande företagshemligheter. Under alla förhållanden tillbakavisas att CIBER har röjt eller utnyttjat några sådana hemligheter. Capgemini har inte anfört några omständigheter till stöd för att SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter skulle vara upphovsrättsligt skyddade verk enligt 1 och 2 §§ UHL eller att SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter skulle åtnjuta skydd enligt 49 § UHL. CIBER, som med undantag av de exemplar som tingsrätten har översänt inte innehar den omtvistade informationen, har inte vidtagit några åtgärder, dvs. framställt exemplar eller spridit informationen till allmänheten, som har utgjort intrång i Capgeminis upphovsrätt. För det fall tingsrätten skulle finna att det skulle vara fråga om exemplarframställning så har denna inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Capgemini har inte lidit någon ersättningsgill skada på sätt som har påståtts.

SAKFRAMSTÄLLNINGAR

Capgeminis utveckling av talan

Bakgrund

Det globala teamets medlemmar åtnjöt en förtroendeställning inom Capgemini. Medlemmarna i teamet fick tillgång till verktyg och instrument som på grund av sitt värde för Capgemini inte var tillgängliga för alla anställda inom koncernen. Det var i denna roll som L.N. fick tillgång till SAP Processverktyg.

Capgemini tillsände den 4 september 2006 L.N. ett varningsbrev av vilket det framgick att Capgemini kände till L.N:s konkurrerande verksamhet för Condevorbolagen samt att han hade gjort sig skyldig till röjande av företagshemligheter. Dessutom framställdes skadeståndsyrkanden på grund av detta. L.N. uppmanades att intyga att han hade förstört materialet samt att han inte i framtiden skulle utnyttja denna information. Capgemini informerade inte L.N. om att bevisning hade säkrats. I svar den 26 september 2006 förnekade L.N. genom ombud samtliga av Capgeminis uppgifter. Han vägrade dock skriftligen intyga att han hade innehaft materialet.

Samma dag som Capgemini skickade brev till L.N. skickades det också brev till Condevorbolagen där de informerades om att det hade framställts krav mot L.N. Condevorbolagen avkrävdes i det sammanhanget en redogörelse av företagens och medarbetarnas befattning med Capgeminis företagshemlighetsskyddade material. Condevorbolagen och var och en av medarbetarna T.K., T.R., P.L. och J.N. uppmanades att skriva under ett bifogat brev där de skulle intyga att de hade förstört allt material de hade fått tillsänt sig från L.N. och att de inte skulle utnyttja den information som de hade fått. Ingen av de uppräknade svarade på brevet.

Brott mot anställningsavtalet

M.L. rekryterades från Capgemini till Condevorbolagen under L.N:s sista tid som anställd hos Capgemini. Det var L.N. som förhandlade fram M.L:s nya anställningsvillkor hos Condevor Utilities AB. Detta framgår av ett e-postmeddelande som M.L. hade skickat till L.N. och som upptäcktes under J.K:s analys. På M.L:s anställningsbevis angavs L.N. som verkställande direktör för Condevor Utilities AB.

I L.N:s dator påträffades också listor på konsulter som Condevor AB hade för avsikt att rekrytera. Detta visar att L.N. var djupt engagerad i Condevorbolagens verksamhet under den tid som han fortfarande var anställd hos Capgemini.

Vidare upptäckte J.K. i L.N:s dator ett flertal dokument som bygger på verktyg L.N. hade fått tillgång till under sin anställning på Capgemini, men som hade omarbetats i olika grad för att kunna användas för Condevorbolagens räkning. Dokumenten skapades av L.N. när han fortfarande var anställd på Capgemini.

Under den tid L.N. arbetade som konsult hos E.ON Sverige AB (fortsättningsvis E.ON) för Capgeminis räkning deltog han den 19 juni 2006 i en workshop hos E.ON för att kunna sälja in tjänster från Condevorbolagen. P.G., anställd av Condevorbolagen, hade tidigare, den 7 juni 2006, skickat över en kopia av en PowerPoint-presentation till L.N. Syftet med L.N:s deltagande i workshopen var att få uppdrag för Condevorbolagens räkning hos E.ON. Samtidigt hade han Capgeminis uppdrag att försöka erhålla samma uppdrag från E.ON. Condevorbolagen fick efter workshopen uppdrag hos E.ON.

Under sin anställningstid hos Capgemini deltog L.N. i Condevorbolagens arbetskonferens i Portugal. Av e-postkorrespondens med T.K. före avresan framgår att det var fråga om en arbetsbetonad konferens. L.N. skapade ett antal arbetsdokument under den tid han var i Portugal, vilket visar att han arbetade för Condevorbolagens räkning. L.N. förnekade först för Capgemini att han hade deltagit i resan och sade att han hade varit sjuk. Först när han konfronterades med uppgifter som visade detta erkände L.N. att han hade deltagit i resan. Han försökte dock få det att låta som om det hade varit fråga om en semesterresa.

Den 22 juni 2006 genomförde J.K. en granskning av Condevorbolagens hemsida. Vid detta tillfälle fanns ett uttalade av L.N. publicerat på hemsidan där han beskrev Condevorbolagens tjänster. På hemsidan fanns han även angiven som verkställande direktör och kontaktperson för Condevor Utilities AB. Det fanns även en länk till L.N:s e-postadress hos Condevor AB. Vid senare granskning av hemsidan var L.N:s uttalande och kontaktuppgifter borttagna.

Röjande av företagshemligheter och intrång i upphovsrätt

I J.K:s analys framkom vidare att L.N. hade skickat över en stor mängd av Capgeminis företagshemliga och upphovsrättsligt skyddade material till Condevorbolagen. SAP Processverktyg skickades den 4 juni 2006 till T.R:s e-postadress hos E.ON, där han vid tillfället arbetade för Condevor AB:s räkning. SAP Processverktyg visar på ett pedagogiskt sätt vilka processer som finns i energibranschen och används bl.a. av Capgemini i möten med kunder. Endast ett fåtal personer inom Capgemini har fått tillgång till hela dokumentet. Verktyget utgör en företagshemlighet hos Capgemini. Dessutom är det skyddat som upphovsrättsligt verk enligt 1 § UHL samt omfattas av databasskyddet enligt 49 § UHL (katalogskyddet). Dokumentet består av ett stort antal uppgifter och det har tagit mycket lång tid och varit kostnadskrävande att utveckla det. Genom att skicka dokumentet till T.R. har L.N. både gjort sig skyldig till intrång i Capgeminis exklusiva rätt till exemplarframställning och till intrång i Capgeminis rätt till spridning av handlingen.

Dokumentet Beräkningsgrund Bonus skickades av L.N. till P.L., som var Condevor AB:s verkställande direktör, den 9 juni 2006. Det är en PowerPoint-presentation som visar hur bonussystemet för anställda specialistkonsulter var utformat. Av texten i e-postmeddelandet till P.L. framgår att L.N. var medveten om att informationen i dokumentet var hemlig. Beräkningsgrund Bonus är en presentation av hur Capgemini genom olika nyckeltal kopplat till bonus vill uppnå uppsatta mål. Dokumentet har varit tillgängligt för vissa specialistkonsulter, men inte alla anställda inom Capgemini. Dokumentet utgör en företagshemlighet samt erhåller upphovsrättsligt skydd enligt 1 § UHL, men omfattas inte av katalogskyddet i 49 § UHL.

Handlingen Rapport Affärsmöjligheter vidarebefordrade L.N. den 4 juni 2006 från sin e-postadress hos Capgemini till sin e-postadress på Condevor, samt till P.G. och T.R., vilka båda var anställda hos Condevorbolagen. Rapporten hade L.N. fått del av i sin egenskap av chef för Business Solutions Practice Utilities Core Team i Sverige och innehöll information om vilka kunder som drev projekt med koppling till SAP och uppgifter om dessa projekt. Dessa uppgifter kan användas avseende säljplanering, offertarbeten och förstudier och sänds till bemanningsansvarig på Capgemini i varje land. Dokumentet utgör en företagshemlighet, och har både upphovsrättsligt skydd enligt 1 § UHL och katalogskydd enligt 49 § UHL.

Dokumentet Särskild Affärsmöjlighet skickades den 4 juni 2006 till P.G., T.R. och P.L., vilka alla var anställda hos Condevorbolagen och innehöll information om ett möjligt uppdrag för ett bolag inom energibranschen. Dokumentet utgjorde vid aktuell tidpunkt en företagshemlighet, men så är inte längre fallet.

De ekonomiska dokumenten vidarebefordrades i e-postmeddelanden från L.N:s e-postadress på Capgemini till hans e-postadress på Condevor AB den 4 juni 2006. Dokumentet Statusrapport Business Solutions var framtagen för Capgeminis ledningsgrupp inom affärsområdet Business Solutions och innehöll ekonomiska analyser av olika SAP-projekt. Rapporten omfattar analyser av intäkter, budget och lönsamhet av olika projekt. L.N. fick del av rapporten eftersom han tillhörde ledningsgruppen. Handlingen utgör en företagshemlighet och visas inte på detaljnivå utanför ledningsgruppen. Uppgiften att handlingen skulle utgöra en företagshemlighet har inte direkt bestritts även om den inte har vitsordats.

Samma dag översände L.N. dokumenten Uppföljning Business Solutions mars och april, som innehöll detaljerade ekonomiska uppföljningsfiler för Capgeminis affärsområde Business Solutions. L.N. fick del av informationen som medlem i ledningen för Business Solutions Practical Utilities Core Team i Sverige. Att det skulle vara fråga om en företagshemlighet har inte heller bestritts.

Även dokumenten Uppföljning Business Solutions I och II översändes samma dag. Dokumenten innehöll rapporter från affärsområdet Business Solutions med detaljerade transaktionsdata, exempelvis avseende enskilda konsulters arvode, projekt och projektaktivitet. Dessutom kan man från handlingarna utläsa antalet debiterade timmar för varje enskild konsult. Genom dessa kan man utläsa Capgeminis avtal gentemot kunder, vilket möjliggör lönsamhetskalkyler på konsultnivå. Detta var information som inte spreds utanför ledningsgruppen och utgör företagshemligheter. L.N. fick del av uppgifterna på grund av sin ställning i ledningsgruppen.

Condevorbolagen har tagit del av informationen i de dokument som har nämnts ovan. De personer som fick dokument skickade till sig som bifogade filer till e-postmeddelanden har öppnat dessa och läst dokumenten. Övriga handlingar har skickats till adressen l.n@condevor.se, vilket var en adress som kontrollerades av Condevorbolagen. När dokumenten har kommit till Condevorbolagens sfär har de även kommit bolagen tillhanda. L.N. har vidare agerat som en företrädare för Condevorbolagen.

Condevorbolagen har varit medvetna om L.N:s handlingar och ansvarar för dessa då L.N. har agerat som anställd hos Condevorbolagen, som har haft stor nytta av den erhållna informationen. Enbart genomläsning av informationen har inneburit skada för Capgemini.

L.N:s utveckling av talan

Bakgrund

L.N. arbetade hos Capgemini även under åren 2001-2004. Under knappt ett års tid därefter arbetade han på E.ON innan han återvände till Capgemini år 2005. Det stämmer inte att L.N. fråntogs sin chefsroll i samband med att han sade upp sig år 2006. Han fick information om att han inte skulle ha kontakt med konsulterna som arbetade under honom, men ingenting sades om hans övriga arbetsuppgifter.

Capgemini har flera gånger påpekat att Condevorbolagen bedrev konkurrerande verksamhet med Capgemini. Trots att de båda företagen arbetade med konsulttjänster var det dock fråga om två olika segment av marknaden som inte egentligen är direkt konkurrerande med varandra.

Brott mot anställningsavtalet

L.N. fick ett brev av Capgemini i juni månad 2006 i samband med att datorn omhändertogs. Han uppmanades där att vara lojal under sin uppsägningstid, vilket han också var. L.N. arbetade till och med mer för Capgemini under uppsägningstiden än han hade gjort tidigare.

L.N. förhandlade inte med M.L. om dennes anställning i Condevorbolagen. L.N. har naturligtvis diskuterat frågan med M.L. och förklarat vad han såg för fördelar med Condevor AB. Det var P.L. på Condevor AB som förhandlade med M.L. Condevor AB hade redan år 2005 tagit kontakt med M.L. och diskuterat en anställning.

L.N. medverkade i en workshop som Condevor AB höll på E.ON. Hans uppgift var att utvärdera presentationen för E.ON. Det var fråga om fakturerad konsulttid på E.ON. L.N. medverkade inte till att avtal träffades mellan E.ON och Condevor AB. Det var J.N. som skötte detta.

Portugalresan bestod av aktiviteter som golf och liknande samt samvaro. Det var en teambuildingresa och inte någon arbetsresa. Under tiden i Portugal färdigställde L.N. en rapport för Capgeminis räkning.

Det är inte ovanligt att ett företag på sin hemsida presenterar personer man har rekryterat. I detta fall var det olyckligt att det inte angavs på hemsidan att L.N. inte hade börjat sin anställning ännu. Det var inte L.N:s ansvar vad som publicerades på Condevor AB:s hemsida. Han har inte haft något att göra med publiceringen och såg till att informationen togs bort så fort han fick kännedom om den.

Röjande av företagshemligheter och intrång i upphovsrätt

För att det ska vara fråga om en företagshemlighet krävs att informationen hålls hemlig av arbetsgivaren. Det ska vara tydligt för arbetstagaren att det verkligen är fråga om hemligt material. Det räcker inte att hänvisa till sekretess- eller konkurrensbestämmelser i anställningsavtalet. Det måste finnas någon form av uppmaning från arbetsgivarens sida att informationen är hemlig. Så har inte skett med något av de dokument som räknas upp i domsbilaga 1.

Han fick SAP Processverktyg av P.W. när de i april-maj 2006 arbetade med projektet PlusEnergi. P.W. nämnde inte att dokumentet skulle vara hemligt. Verktyget används vid försäljning och utbildning, vilket gör att det inte var fråga om någon företagshemlighet. L.N. skickade inte dokumentet till någon e-postadress hos Condevorbolagen, utan till T.R:s adress på E.ON. Det är märkligt att Capgemini inte har påstått att E.ON har tagit del av en företagshemlighet. L.N. uppfattade inte att det skulle vara något speciellt med verktyget. Det var inte komplett och fungerade heller inte på den svenska elmarknaden. Dessutom finns det verktyg som SAP tillhandahåller gratis som är betydligt bättre.

Det är omöjligt att utläsa någon användbar information från dokumentet Beräkningsgrund Bonus. Man kan inte härleda nyckeltal på olika områden för att fastställa hur Capgemini vill uppnå sina mål. Det krävs en Excel-matris för att kunna förstå informationen i dokumentet. Utan en sådan innehåller dokumentet inte någon värdefull information. Orsaken till att L.N. skickade dokumentet var att han ville visa P.L. att han erhöll bonus under sin anställning på Capgemini. Det var inte fråga om att han ville visa hur bonusen räknades ut.

Rapport Affärsmöjligheter består av allmänt känd information. L.N. har inte informerats om att handlingen skulle vara hemlig.

Särskild Affärsmöjlighet innehåller inte heller någon hemlig information. Hela branschen kände till att Borås Energi AB skulle köpa in SAP.

Dokumenten som nämns i punkterna 5-9 i domsbilaga 1 har inte spridits. L.N. har skickat informationen till sig själv. L.N. hade fått tillgång till handlingarna och ville läsa dessa hemma på sin bärbara dator. Informationen har inte skickats vidare. Capgemini har inte närmare angett varför handlingarna skulle utgöra företagshemligheter. Det var fråga om ekonomiska uppgifter som så småningom skulle publiceras i kvartalsrapporter och liknande. Det kan därför inte ha varit fråga om några hemliga uppgifter.

SAP Processverktyg har inte något upphovsrättsligt skydd. Även om det omfattar ett stort antal uppgifter är det inte så många som krävs för att det ska ha katalogskydd och har inte inneburit ett så unikt arbete som krävs. Samma sak gäller dokumentet Rapport Affärsmöjligheter. Beräkningsgrund Bonus är inte kvalificerat för skydd enligt 1 och 2 §§ UHL. L.N. har inte gjort dokumenten tillgängliga för allmänheten eller framställt exemplar. Att skicka eller ta emot och öppna en bifogad fil innebär inte framställning av exemplar. Om man skulle komma fram till att det är fråga om skyddade verk och exemplarframställning gäller undantaget i 11 a § UHL.

Skadeståndet är felaktigt beräknat. Man kan inte beräkna det utifrån vad det kostar att utveckla en handling. Capgemini har inte presenterat någon utredning om inkomstbortfall, vilket är en förutsättning för att skadestånd ska kunna beräknas.

CIBER:s utveckling av talan

Bakgrund

CIBER har inträtt som part i rättegången istället för Condevor AB på grund av en fusion. CIBER har aldrig ifrågasatt att man inte skulle ha känt till processen mellan Condevor AB och Capgemini. Däremot kände CIBER inte till att man var part i rättegången. Condevor AB bildades år 2004 med syfte att tillhandahålla konsulter som sysslade med implementering av affärssystemet SAP. Företaget ville ge anställda konsulter större trygghet. Condevor AB var en mycket liten aktör på den svenska marknaden. Tanken var att samarbeta med större aktörer som resursförstärkning. Det var inte någon konkurrerande verksamhet till Capgemini.

Alla tre dotterbolag var vilande under hela år 2006 och all verksamhet bedrevs i Condevor AB. L.N. anställdes som konsult i Condevor AB och sade upp sig från Capgemini. Förvånande nog ville Capgemini att L.N. skulle arbeta kvar under uppsägningstiden. Condevor AB lade upp en e-postadress för L.N:s räkning så att han kunde ta del av information. L.N. kunde få tillgång till e-posten utifrån. E-postkorgen var lösenordsskyddad och ingen på Condevor AB kunde få tillgång till L.N:s e-post. E-postservern condevor.se omfattades inte av CIBER:s förvärv av Condevor AB, varför CIBER idag inte har tillgång till e-postmeddelanden som kan ha skickats till Condevor AB:s anställda.

Capgemini skickade ett brev till L.N. ett par dagar efter att han hade slutat arbeta på företaget. Han fick en uppmaning att på kort tid betala skadestånd, men det saknades förklaring till hur skadeståndet hade räknats ut. Condevorbolagen tillsändes liknande brev. Hos Condevor AB upplevdes brevet som direkt oförskämt varför företaget inte fann det lönt att svara.

Brott mot anställningsavtalet

Konferensen i Portugal omfattade endast teambuildingaktiviteter. Man kan i och för sig invända att L.N. borde ha informerat Capgemini om resan i förväg, men om han hade gjort det hade det säkerligen inte funnits några invändningar från Capgeminis sida. Avseende rekryteringen av M.L. hade Condevor AB varit i kontakt med honom långt innan L.N. var påtänkt. Att M.L. gick till Condevor AB har inte att göra med någon värvning från L.N:s sida. De handlingar som L.N. skulle ha arbetat med för Condevor AB:s räkning under sin anställningstid hos Capgemini har inte lämnats in i målet varför de inte kan kommenteras närmare. L.N. deltog i workshopen för E.ON:s räkning. E.ON betalade konsultarvode för deltagandet. I samband med workshopen hade J.N. en diskussion med E.ON, vilket ledde till att P.G. fick konsultuppdrag hos E.ON. L.N. hade inget med det att göra. Det är inte konstigt att man presenterar en blivande medarbetare på ett företags hemsida, men det var olyckligt att detta gjordes under tiden L.N. fortfarande var anställd av Capgemini. Informationen på Condevor AB:s hemsida togs snart bort.

Röjande av företagshemligheter och intrång i upphovsrätt

SAP Processverktyg skickades av L.N. den 4 juni 2006 till T.R:s e-postadress på E.ON. Till e-posten var bifogad en fil som innehöll processverktyget. T.R. har inte agerat som ställföreträdare för Condevor AB. Han har inte bett att få handlingen sänd till sig och raderade den omgående. Ingen annan på Condevor AB har heller bett att få handlingen skickad till sig. Det har inte påståtts annat än att T.R. har tagit del av handlingen och haft möjlighet att utnyttja informationen. Det har inte från Capgeminis sida visats hur informationen skulle ha använts. Det är svårt att förstå hur Condevor AB skulle ha röjt information, spridit handlingen till allmänheten eller framställt exemplar. Capgemini har inte lidit någon skada. CIBER innehar inte handlingen mer än vad som har skickats som processmaterial.

Beräkningsgrund Bonus har skickats till P.L., som var ställföreträdare för Condevor AB. Anledningen var att L.N. ville beskriva vilken typ av bonussystem han ville ha. P.L. tog del av handlingen, förstod den inte och slängde snart filen. I slutändan tillämpades ett helt annat bonussystem. Capgemini har inte angett på vilket sätt handlingen skulle ha använts eller röjts av Condevor AB. Det bestrids att det skulle föreligga någon skada för Capgemini. CIBER innehar inte handlingen mer än vad som har skickats som processmaterial.

Rapport Affärsmöjligheter skickades till P.G. och T.R. Handlingen har L.N. haft tillgång till på Capgemini. Varken P.G. eller T.R. hade bett om handlingen och raderade den så snart de hade tagit del av den. Condevor AB har varken röjt informationen, spridit handlingen till allmänheten eller framställt exemplar. Capgemini har inte lidit någon skada. CIBER innehar inte handlingen mer än vad som har skickats som processmaterial.

Handlingen Särskild Affärsmöjlighet kan inte bedömas eftersom den inte givits in i målet. Varken P.G., T.R. eller P.L. har bett om att få handlingen.

Handlingarna som anges i punkterna 5-9 i domsbilaga 1 har skickats till L.N:s e-postadress på Condevor AB. L.N. ville kunna läsa dokumenten hemma. Dokumenten har inte kommit Condevor AB till handa. Capgemini har inte förklarat hur Condevor AB skulle ha använt informationen eller röjt denna för annan. Capgemini har inte lidit någon skada.

Condevor AB har aldrig lämnat L.N. något uppdrag att skicka handlingar till företaget. Vid denna tid var L.N. inte anställd på Condevor AB, varför något principalansvar inte kommer på fråga.

Avseende handlingarnas karaktär och huruvida de består av företagshemligheter eller har upphovsrättsligt skydd hänvisas till vad L.N. anfört. Det ska inte anses vara exemplarframställning att öppna en bifogad fil till ett e-postmeddelande. Det är helt orimligt att man inte ska kunna öppna ett brev för att undersöka vad det innehåller. Om det skulle vara fråga om exemplarframställning att öppna e-postmeddelanden för att identifiera innehållet är detta inte tillräckligt angeläget för att vidhålla vitesförbudet. Detta ska upphävas. Det finns inget vållande från Condevors sida vilket är en förutsättning för skadeståndsansvar. Capgemini har inte lidit någon skada i konkurrenshänseende.

UTREDNINGEN I MÅLEN

På begäran av Capgemini har vittnesförhör ägt rum med B.L., S.C., P.W. och P.D. L.N. har åberopat förhör under sanningsförsäkran med sig själv. J.N. har hörts som vittne på L.N:s begäran. På L.N:s och CIBER:s begäran har P.L., T.R. och P.G. hörts som vittnen.

Capgemini har lagt fram skriftlig bevisning i form av J.K:s rapport, SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus, Rapport Affärsmöjligheter, Statusrapport Business Solutions, Uppföljning Business Solutions mars, Uppföljning Business Solutions april, Uppföljning Business Solutions I, Uppföljning Business Solutions II, arbetstidsrapport, anställningsavtal, PowerPoint-presentation från workshop och sekretessavtal. Som skriftlig bevisning har L.N. lagt fram dels sammanställning över verktyg för energimarknaden och de verktyg som SAP AG rekommenderar och levererar till kunder och samarbetspartners, dels dokumentation över processverktyg som SAP AG gratis erbjuder till kunder och samarbetspartners.

DOMSKÄL

Den omtvistade informationen har utgjort företagshemligheter

Med företagshemlighet avses enligt 1 § FHL sådan information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende.

Enligt förarbetena till bestämmelsen har begreppet information samma betydelse som i allmänt språkbruk och fungerar som en neutral samlingsbeteckning för uppgifter, kunskaper och vetande av vilket slag som helst och lagen uppställer alltså inte något krav på verkshöjd eller liknande. I begreppet ryms alltså enligt motiven alla typer av uppgifter oberoende av om dessa är enkla och okomplicerade eller unika, komplexa eller på annat sätt kvalificerade. Vid lagens tillkomst anfördes att uttrycket information har en vidsträckt innebörd och att gränserna för vad som utgör företagshemlighet sätts av de övriga kriterierna i definitionen samt att ytterligare begränsningar följer av förutsättningarna för ansvar enligt lagen. Informationen måste ha anknytning till näringsverksamheten, men det saknar betydelse om den avser tekniska, kommersiella eller administrativa förhållanden (se prop. 1987/88:155 s. 34 f). Definitionen har utvecklats vidare av Högsta domstolen i rättsfallet NJA 1998 s. 663, där det beträffande kravet på att informationen ska avse affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse anfördes att informationen ska ha anknytning till ett företag och till näringsverksamheten i företaget. Det anfördes vidare att med affärs- och driftsförhållanden avses inte bara uppgifter om enskilda affärshändelser, utan även information om sådana händelser av mer allmänt slag. Sammanfattningsvis kan lagens definition av begreppet information beskrivas som vid och flexibel.

Av det anförda följer att den omtvistade informationen tveklöst har utgjort information om affärs- eller driftsförhållanden i Capgeminis rörelse.

För att det informationsbärande materialet ska anses ha utgjort företagshemligheter krävs vidare att den har hållits hemlig av Capgemini. Det finns inte några formkrav när det gäller hemlighållandet. Visserligen krävs det viss aktivitet av näringsidkaren för att hålla informationen hemlig, men några stränga krav ställs inte upp. Också utan särskilda säkerhetsåtgärder kan näringsidkarens intention att hålla informationen hemlig stå helt klar. Frånvaron av säkerhetsåtgärder kan dock givetvis leda till att de anställda inte är eller bör vara medvetna om att informationen är hemlig (se a. prop. s. 36 och vidare t.ex. rättsfallen NJA 1998 s. 633 och AD 2003 nr 21).

Med hänsyn till verksamhetens inriktning och former, till vad som måste betraktas som brukligt inom branschen och till att informationen endast var tillgänglig för en snäv krets inom Capgemini måste det för L.N. - som hade en mångårig branscherfarenhet och en tydlig sekretessklausul i sitt anställningsavtal och som i ett e-postmeddelande till P.L. betonade att den till meddelandet fogade informationen naturligtvis var helt konfidentiell - ha stått fullständigt klart att all den nu omtvistade informationen var hemlig i den betydelse som avses i FHL.

För att det ska vara fråga om en företagshemlighet ställs slutligen upp ett krav på att ett röjande av informationen ska vara ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. Informationen måste vara så väsentlig för näringsidkaren att ett röjande skulle förändra konkurrensförmågan i negativ riktning (se a. prop. s. 13). Det krävs inte att skada har uppkommit i det enskilda fallet, utan det är tillräckligt att situationen har varit sådan att röjandet typiskt sett är av beskaffenhet att medföra skada (se a. prop. s. 36 och t.ex. rättsfallet NJA 1996 s. 633).

När det gäller SAP Processverktyg har L.N. invänt att detta processverktyg till stora delar motsvarar de processverktyg som SAP AG tillhandahåller kostnadsfritt på sin hemsida. Han har också hävdat att väsentliga delar saknas i SAP Processverktyg och att det därför inte fullt ut är användbart på den svenska energimarknaden.

P.W. - som har arbetat inom Capgeminikoncernen sedan år 1993 och som ingår i koncernens globala team för SAP-lösningar - har berättat bl.a. att arbetet med att ta fram SAP Processverktyg inleddes år 1999, att verktyget - som är resultatet av flera konsulters arbete - har tagits fram för att i detta sammanställa erfarenheter och kunskap från tidigare projekt, att verktyget fungerar som en accelerator som uppskattningsvis kortar ned implementeringsprocessen hos kunden med 30-40 procent, att verktyget har skapats för att fungera på såväl reglerade som avreglerade energimarknader, att verktyget har använts vid projekt i Sverige, att verktyget var mer innehållsrikt och konsultorienterat än det processverktyg som SAP AG tillhandahåller gratis och att det skulle ta en konsult med hans kunskaper och erfarenhet 100 arbetsdagar att sätta ihop ett motsvarande verktyg.

Genom P.W:s uppgifter, som vinner stöd av P.D:s vittnesmål och som inte på något sätt påverkas av vad L.N. har försökt att visa under genomgången av SAP AG:s kostnadsfria processverktyg under huvudförhandlingen, är det visat att det processverktyg som SAP AG tillhandahöll och fortfarande tillhandahåller gratis inte motsvarar SAP Processverktyg, att detta verktyg var fullt användbart inom samtliga för Capgemini relevanta områden och att ett röjande av verktyget var ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för Capgemini.

Genom den framlagda utredningen är det vidare visat att den omtvistade informationen i övriga delar var tillräckligt kvalificerad för att ett röjande typiskt sett var ägnat att medföra skada för Capgemini i konkurrenshänseende.

Sammanfattningsvis är det med hänvisning till det anförda klarlagt att den omtvistade informationen har utgjort företagshemligheter enligt definitionen i 1 § FHL.

Har företagshemligheterna utnyttjats eller röjts på ett sätt som var obehörigt?

Av 2 § FHL följer att lagen endast skyddar mot obehöriga angrepp på företagshemligheter. Ordet angrepp används i FHL för att beskriva varje obehörigt anskaffande, utnyttjande eller röjande av företagshemlighet. Med utnyttjande avses att någon i egen verksamhet praktiskt tillämpar den information som företagshemligheten innebär. Vidare menas med uttrycket röjande att hemligheten avslöjas för någon annan (se a. prop. s. 41). Rekvisiten att hemligheten ska utnyttjas eller röjas ställer krav på viss aktivitet.

Enligt 7 § i nämnda lag ska arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han har fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja den, ersätta den skada som uppkommer genom hans förfarande.

Av 8 § FHL följer att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han eller hon inser eller bör inse, har angripits enligt denna lag ska ersätta den skada som uppkommer genom hans eller hennes förfarande. Förutom att angreppet ska ha skett uppsåtligen eller av oaktsamhet krävs således för ansvar enligt denna bestämmelse att det obehöriga utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten har skett med insikt om det tidigare olovliga angreppet enligt FHL. Enligt motiven kan omständigheterna vara sådana att en näringsidkare med branschkännedom har anledning att misstänka att ett rättsstridigt förfarande ligger bakom röjandet och att det i sådana fall bör krävas av näringsidkaren att han iakttar försiktighet och undersöker förhållandena för att han inte ska riskera skadeståndsansvar om han senare utnyttjar eller röjer den mottagna informationen (se a. prop. s. 25). Det är givet att juridiska personer ansvarar när ställföreträdare har insikt i nu aktuella avseenden. När ansvar inträder i övrigt är inte lika självklart. Det har hävdats att det måste antas att ansvar också kan inträda när insikt finns hos en person som enligt gällande intern besluts- och delegationsordning kan fatta beslut på arbetsgivarens vägnar i frågor rörande den aktuella informationen (se Reinhold Fahlbeck, Lagen om skydd för företagshemligheter, En kommentar och rättsöversikter, 2004, 2:a uppl., s. 333).

Frågan är då först om företagshemligheterna har angripits av L.N. Capgemini har gjort gällande att denne har utnyttjat eller röjt Capgeminis företagshemligheter genom att under anställningstiden i Capgemini skicka e-postmeddelanden innehållande sådana hemligheter till anställda i Condevor AB.

Det råder inte någon tvist om att L.N. den 4 juni 2006 skickade ett e-postmeddelande till T.R., som då var anställd i Condevor AB, med en bifogad fil innehållande SAP Processverktyg. Av förhöret med T.R. framgår att L.N. i e-postmeddelandet skrev bl.a. Hej! Jag tror att vi ska snegla på UPM-indelningen samt lösningskartan från SAP där vi presenterar vårt upplägg. T.R. har vidare berättat att han öppnade den aktuella filen och sedan sparade e-postmeddelandet med den bifogade filen i sin dator. Vidare är det ostridigt att L.N. samma dag vidarebefordrade två e-postmeddelanden till T.R. och P.G., som liksom T.R. var anställd i Condevor AB, med filer innehållande Rapport Affärsmöjligheter och Särskild Affärsmöjlighet. T.R. har berättat att han hanterade den nu aktuella informationen på samma sätt som han behandlade e-postmeddelandet som innehöll filen med SAP Processverktyg. P.G. har förklarat att han inte minns om han "tog någon action på mejlet", men att han regelmässigt brukade radera e-postmeddelanden av detta slag sedan han hade tagit del av innehållet. Dessutom är det inte tvistigt att L.N. den 9 juni 2006 via e-post tillsände P.L., som var verkställande direktör i Condevor AB, en PowerPoint-presentation av Beräkningsgrund Bonus och att P.L. tog del av denna information. De företagshemligheter som det har varit fråga om har L.N. fått del av i sin anställning hos Capgemini.

Av det anförda följer tveklöst att L.N. obehörigt har röjt företagshemligheterna SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus, Rapport Affärsmöjligheter och Särskild Affärsmöjlighet till annan. Detta har skett uppsåtligen och L.N. ska ersätta den skada som härigenom har uppkommit.

När det sedan gäller företagshemligheterna med ekonomisk information (Statusrapport Business Solutions, Uppföljning Business Solutions mars, Uppföljning Business Solutions april, Business Solutions I och Business Solutions II) framgår av utredningen att L.N. har skickat denna information från sin e-postadress hos Capgemini till sin e-postadress i Condevor AB. L.N. var vid tillfället inte ställföreträdare för Condevor AB och hade inte heller någon ledande befattning i bolaget. Det har därför inte existerat någon kunskapsidentitet mellan honom och Condevor AB. L.N. kan därför inte anses ha avslöjat den ekonomiska informationen för någon annan.

Frågan är då om den ekonomiska informationen obehörigen har utnyttjats av L.N. L.N. har själv uppgett att han skickade materialet mellan de aktuella e-postadresserna för att kunna läsa den ekonomiska informationen under kvällstid och helger. Han har dock medgett att han då lika gärna kunde ha kommit åt informationen via Capgeminis "webbmejl". L.N:s förklaring till sitt agerande med den ekonomiska informationen kan inte anses trovärdig. Tvärtom finns det starka skäl att anta att L.N:s avsikt var att senare utnyttja den ekonomiska informationen i sin nya anställning hos Condevor AB. Det kan dock inte anses visat att han praktiskt har tillämpat den information som företagshemligheterna innebar inom ramen för Condevor AB:s verksamhet. Någon skadeståndsskyldighet föreligger alltså inte på denna grund.

Capgemini har hävdat att CIBER har angripit Capgeminis företagshemligheter genom att ta emot och ta del av dessa. Med den tidigare redovisade bedömningen avseende den ekonomiska informationen återstår endast att bedöma om CIBER har gjort sig skyldigt till obehöriga angrepp på SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus, Rapport Affärsmöjligheter och Särskild Affärsmöjlighet.

När det gäller SAP Processverktyg, Rapport Affärsmöjligheter och Särskild Affärsmöjlighet - som av T.R. och P.G. togs emot i tjänsten i form av bifogade filer till e-postmeddelanden - kan konstateras att inte någon av T.R. och P.G. vid tillfället var ställföreträdare för Condevor AB. Det har inte heller presenterats någon utredning om att de genom delegationsbeslut eller liknande var behöriga att besluta i frågor gällande den aktuella informationen. Beträffande dessa företagshemligheter kan således Condevor AB inte sägas ha haft sådan insikt att skadeståndsansvar enligt FHL kan utkrävas. Redan detta är tillräckligt för att Capgeminis talan i denna del ska lämnas utan bifall. Till detta kommer att det är i hög grad tveksamt om T.R:s och P.G:s handlande i sig kan betraktas som angreppshandlingar enligt FHL. I det sammanhanget är det av stor betydelse att det helt saknas utredning om att T.R. eller P.G. på något sätt skulle ha tagit initiativ till att informationen skickades över till dem.

Något annorlunda förhåller det sig med Beräkningsgrund Bonus, som togs emot av Condevor AB:s ställföreträdare P.L. Det har existerat nödvändig kunskapsidentitet mellan honom och Condevor AB. Av hans egna uppgifter som inte har motbevisats av Capgemini framgår att han har läst igenom dokumentet och därefter funnit det alltför komplicerat för att tillämpas i Condevor AB. Han kan därigenom inte anses ha utnyttjat dokumentet på det sätt som förutsätts i 8 § FHL. Dessutom är spörsmålet om omständigheterna var sådana att P.L. hade anledning att misstänka att ett rättsstridigt förfarande låg bakom översändandet av dokumentet. Denne har vittnat om att L.N. på eget initiativ översände filen med Beräkningsgrund Bonus i samband med att de förde diskussioner om L.N:s "kompensationspaket" och att han efter att ha tagit del av informationen kastade e-postmeddelandet med bifogad fil någon månad senare. Med hänsyn till att P.L. fick del av den aktuella informationen i samband med diskussionerna om L.N:s personliga villkor för anställningen och det inte var tal om att direkt tillämpa informationen i Condevor AB:s verksamhet kan omständigheterna inte sägas ha varit sådana att P.L. har haft anledning att misstänka att ett rättsstridigt förfarande låg bakom L.N:s agerande. Uppgiften från L.N. i e-postmeddelandet om att bonusmodellen var konfidentiell är inte tillräcklig för att ändra denna bedömning. Därmed ska Capgeminis talan mot CIBER avseende den del av målet som gäller FHL lämnas utan bifall.

Sammanfattningsvis är det med hänvisning till det anförda dels styrkt att L.N. obehörigen har röjt företagshemligheter hos Capgemini och att denne därmed har ådragit sig skadeståndsskyldighet enligt FHL, dels inte visat att CIBER har gjort sig skyldigt till obehöriga angrepp på Capgeminis företagshemligheter.

Upphovsrättsligt skyddade verk?

Enligt 1 § UHL har den som har skapat ett litterärt verk upphovsrätt till verket. I begreppet verk ligger ett krav på en viss självständighet och originalitet. För att ett litterärt verk ska omfattas av upphovsrätten måste således göras en bedömning av om den s.k. verkshöjden är tillräcklig. Kravet på verkshöjd i svensk rätt anses vara lågt ställt, men torde kunna sägas ha höjts något genom Högsta domstolens avgörande i rättsfallet NJA 2004 s. 149. Databaser, dvs. samlingar av verk, data eller andra självständiga element som har sammanställts på ett systematiskt och metodiskt sätt och som var för sig är tillgängliga genom elektroniska medier eller på något annat sätt omfattas av bestämmelsen under förutsättning att de bygger på en intellektuell prestation (se prop. 1996/97:111 s. 28 f.). Om verkshöjd inte finns kan i stället föreligga s.k. katalogskydd enligt 49 § UHL.

När det först gäller dokumentet SAP Processverktyg är det genom den framlagda utredningen, främst P.W:s vittnesmål, klarlagt att detta är ett verk av individuellt andligt skapande, som uppvisar nödvändig originalitet och självständighet för att det ska föreligga skydd enligt 1 § UHL. Dessutom föreligger katalogskydd, eftersom verket består av ett stort antal uppgifter och får anses vara resultatet av en väsentlig investering. Dokumentet Rapport Affärsmöjligheter, som består av 120 olika poster med tio underrubriker, uppfyller kriterierna för katalogskydd enligt 49 § UHL. När det gäller dokumentet Beräkningsgrund Bonus, som består av två sidor med en relativt liten mängd text som inte närmare har förklarats, är det inte visat att alstret har sådan utarbetad litterär form att upphovsrättsligt skydd enligt 1 § UHL föreligger.

Intrång i upphovsrätten?

Frågan är då om det föreligger intrång i Capgeminis upphovsrättigheter (SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter). Upphovsrätt innefattar, enligt 2 § UHL, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Av bestämmelsen följer vidare att framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis. Genom denna definition klargörs att tillfälliga kopior av ett verk, t.ex. sådana som uppstår i en dators arbetsminne då ett digitalt lagrat verk visas på en bildskärm, ingår i upphovsmannens ensamrätt till verket (se prop. 2004/05:110 s. 378). Även exemplar som framställs i servrar vid Internetöverföringar omfattas. Mångfaldiganderätten är alltså mycket vidsträckt och omfattar alla former av permanent eller tillfälligt skapande. Lagring av ett verk i en dator utgör alltså framställning av ett exemplar av verket. Rätten gäller även om endast ett exemplar framställs. I 11 a § UHL återfinns bestämmelser om vissa inskränkningar i ensamrätten gällande tillfälliga kopior. Det handlar om tillfälliga mellanlagringar av i huvudsak teknisk karaktär, dvs. lagringar i servrar eller routers eller datorns arbetsminne. För att spridning av ett verk ska föreligga krävs bl.a. att det görs tillgängligt för allmänheten. Med detta avses att en obestämd krets av personer får möjlighet att ta del av verket (se t.ex. Marianne Levin Lärobok i Immaterialrätt, 2007, 9:e uppl., s. 150 f.).

Ett nytt exemplar av ett dokument skapas när en tillfällig kopia av dokumentet lagras i en dator i samband med att en ny fil skapas och bifogas ett e-postmeddelande. L.N. har därmed framställt exemplar av dokumenten SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter genom att skicka dessa dokument som bifogade filer till e-postmeddelanden till T.R. och P.G. Undantagsregeln i 11 a § UHL är inte tillämplig på detta handlande. L.N., som genom sitt agerande inte kan anses ha spridit verken till allmänheten, har i vart fall agerat oaktsamt. Han ska därmed utge skäligt vederlag för utnyttjandet och skadestånd för annan förlust.

Nästa spörsmål är då om CIBER har gjort intrång i Capgeminis upphovsrätt genom T.R:s och P.G:s hantering av e-postmeddelandena från L.N. Annat är inte visat än att denne på eget initiativ dels skickade SAP Processverktyg till T.R., som öppnade filen och sparade e-postmeddelandet på sin dator under någon månads tid, dels skickade Rapport Affärsmöjligheter till T.R., som behandlade detta dokument som processverktyget, och till P.G., som omedelbart kastade e-postmeddelandet med den bifogade filen efter att ha tagit del av innehållet. Eftersom en ny kopia av ett bifogat dokument framställs i datorns arbetsminne när filen med dokumentet öppnas, har T.R. och P.G. framställt nya exemplar av verken. Vid det nu aktuella tillfället var dessa endast anställda i Condevor AB. Den som har arbetstagare i sin tjänst ska enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen ersätta ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott. Med ren förmögenhetsskada avses t.ex. intrång i upphovsrätt. Eftersom T.R. och P.G. varken har handlat med uppsåt eller av oaktsamhet, kan CIBER med hänvisning till reglerna om principalansvar inte drabbas av ersättningsskyldighet enligt 54 § UHL.

Brott mot anställningsavtalet?

L.N. har åsidosatt anställningsavtalets sekretessklausul genom att röja företagshemligheter. Hans agerande under uppsägningstiden innefattar vidare ett klart brott mot den allmänna lojalitetsplikt som gällde enligt anställningsavtalet. L.N. har därmed även ådragit sig skadeståndsskyldighet på dessa grunder.

Capgemini har dessutom gjort gällande att L.N. under anställningstiden bröt mot anställningsavtalets konkurrensklausul genom att utföra arbete åt Condevor AB när han fortfarande var anställd hos Capgemini.

När det gäller resan till Portugal med anställda i Condevorbolagen har L.N. tillbakavisat att denna resa innefattade några arbetsförberedande aktiviteter. Den åberopade e-postkorrespondensen mellan T.K. och L.N. inför resan och det förhållandet att L.N. under resan arbetade om arbetsdokument som byggde på Capgeminis malldokument får dock anses motbevisa detta påstående. Av e-postkorrespondensen mellan T.R. och L.N. framgår vidare att L.N. medverkade vid författandet av texter till Condevor AB:s hemsida. Även denna omständighet utgör starkt stöd för att han var engagerad i Condevor AB före anställningens avslutande.

Beträffande rekryteringen av M.L. finns det också omständigheter - L.N:s namn på utkastet till M.L:s avtal med Condevor Utilities AB och e-postmeddelandena från M.L. - som tyder på att L.N. medverkade vid denna rekrytering. Under alla förhållanden ger innehållet i M.L:s e-postmeddelande den 4 juni 2006 intryck av att denne uppfattade L.N. som en företrädare för Condevor AB. P.L., som vid den aktuella tidpunkten var verkställande direktör i Condevor AB, har dock vittnat om att det var han som ansvarade för rekryteringen av M.L., att det var han som upprättade alla anställningsavtal och att han utan L.N:s vetskap skrev dit dennes namn på M.L:s anställningsavtal. Vid en sammantagen bedömning av nu anförda omständigheter kan det inte anses styrkt att L.N. för Condevor AB:s räkning medverkade vid rekryteringen av M.L.

Capgemini har vidare gjort gällande att L.N:s deltagande i workshopen den 19 juni 2006 gick ut på att han skulle ordna uppdrag från E.ON åt Condevor AB. L.N. har gjort gällande att han deltog i workshopen på uppdrag av Capgemini för E.ON:s räkning. S.C., som vid tidpunkten var utvecklingsansvarig hos E.ON, har i sitt vittnesmål gett stöd åt L.N:s uppgift om att material som skulle diskuteras på en workshop brukade skickas ut till deltagarna på förhand och att L.N. under workshopen representerade E.ON. Mot den angivna bakgrunden och då det inte presenterats någon utredning som talat mot L.N:s bestridande på denna punkt är det inte styrkt att han under workshopen utförde arbete för Condevor AB:s räkning.

L.N. har således ådragit sig skadeståndsskyldighet också genom att i strid med anställningsavtalet utföra visst arbete åt Condevor AB.

Skadeståndsberäkningen

L.N. har ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att angripa Capgeminis företagshemligheter, göra intrång i Capgeminis upphovsrättsligt skyddade material och bryta mot anställningsavtalet med Capgemini. Detta innebär att skadeståndsregler i flera olika lagar ska tillämpas.

Av 9 § FHL framgår att skadestånd enligt 5-8 §§ i lagen kan utgå inte bara i form av ekonomiskt skadestånd utan också som allmänt skadestånd genom att hänsyn ska tas även till näringsidkarens intresse av att hemligheten inte röjs och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. I motiven till bestämmelsen framhålls att det kan vara näst intill omöjligt att visa vilken faktisk skada man har lidit av ett angrepp och att man i förevarande fall måste tillåta sig en friare bedömning för att skadeståndet ska bli en effektiv sanktion (se prop. 1987/88:155 s. 27 och 49). De omständigheter som är av betydelse vid bestämmande av skadeståndet hänför sig till dels parterna, dels arten och graden av angreppet (se a. prop. s. 49). I en del fall kan skadeståndet behöva bestämmas utan några mera direkta hållpunkter för bedömningen. Då får enligt förarbetena i stället skadeståndet bestämmas med beaktande av den skadelidandes intresse av att uppgiften inte blir allmänt känd (se a. prop. s. 50). Bestämmelsen är inte en självständig skadeståndsregel, utan kan - liksom bestämmelsen i 35 kap. 5 § rättegångsbalken - självmant beaktas av rätten.

Enligt 54 § UHL ska den som i strid med lagen utnyttjar ett verk till upphovsmannen betala ersättning, utgörande skäligt vederlag för utnyttjandet. Bestämmelsen innebär att den som utnyttjar ett verk alltid ska betala skäligt vederlag för utnyttjandet. Det är alltså fråga om strikt ansvar som är helt oberoende av om handlingen är uppsåtlig eller oaktsam eller inte. Med skäligt vederlag avses normalt den licensavgift som borde ha utgått om licens hade upplåtits. Vidare föreskrivs i bestämmelsen att om utnyttjandet sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska ersättning även utgå för annan förlust än uteblivet vederlag liksom för lidande och annat förfång.

Enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen är arbetstagare ansvarig för skada som han eller hon vållar genom fel eller försummelse i tjänsten endast i den mån synnerliga skäl föreligger. En arbetstagare som åsidosätter anställningsavtalet kan vara skyldig att ersätta arbetsgivaren för den skada som kan visas ha uppkommit som en följd av brottet mot anställningsavtalet. Skadeståndsskyldighet för brottet mot anställningsavtalet föreligger under alla förhållanden enligt allmänna kontraktsrättsliga principer.

Om bevisning av en skada inte alls eller endast med svårighet kan föras får skadestånd bestämmas till ett skäligt belopp med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.

Till grund för det skadeståndsbelopp som Capgemini har yrkat ligger den beräkning som fogas till domen som domsbilaga 2.

I detta fall har Capgemini inte visat någon till beloppet bestämd skada. Anledning saknas att ifrågasätta att Capgemini har haft kostnader för att utveckla och ta fram nu aktuella företagshemligheter. Det är dock inte visat att L.N. eller CIBER har sparat in motsvarande kostnader genom L.N:s angrepp på företagshemligheterna. Denne kan därför inte åläggas skadeståndsskyldighet för ekonomisk skada. Ersättning bör däremot utgå för ideell skada. Tanken med regeln i 9 § FHL är att angriparen av preventiva skäl ska tvingas betala ett skadestånd på en sådan nivå att det aldrig ter sig försvarligt att kalkylera med att angripa annans företagshemlighet (se a. prop. s. 49). För det angrepp som L.N. har begått bör han åläggas att betala ett allmänt skadestånd. Capgemini är också berättigat till skäligt vederlag på grund av utnyttjandet av upphovsrättsligt skyddat material. Någon utredning om ersättningsnormer eller liknande vid en licensupplåtelse har inte lagts fram. Eftersom intrånget har skett uppsåtligen, föreligger också här rätt till ersättning för ideell skada.

Ersättning för angreppet på företagshemligheter, intrånget i upphovsrättigheter och för brottet mot anställningsavtalet bör med tillämpning av 9 § FHL och 35 kap. 5 § rättegångsbalken skäligen fastställas till 500 000 kr.

Vitesförbud och förstörande?

Syftet med ett vitesförbud är att förhindra fortsatta angrepp eller intrång. De angrepps- och intrångshandlingar som nu är aktuella ligger mer än tre år tillbaka i tiden. Det saknas hållpunkter för att angreppen och intrången ska fortsätta eller att L.N. eller CIBER över huvud taget har tillgång till den nu aktuella informationen. På dessa grunder ska yrkandena om vitesförbud och förstörande lämnas utan bifall.

Rättegångskostnader

Ställningstagandena i målen innebär att L.N. främst har haft framgång i frågorna om vilken form av ersättning han ska betala och storleken på denna ersättning. Tyngdpunkten i processen har legat i målens övriga delar. Med hänsyn till detta saknas skäl för jämkning av L.N:s skyldighet att utge ersättning för Capgeminis rättegångskostnader. Eftersom Capgemini har tappat målet mot CIBER, ska Capgemini betala ersättning för CIBER:s kostnader för rättegången.

Capgemini har begärt ersättning med 858 327 kr för ombudsarvode och med 33 001 kr för utlägg. L.N. har inte medgett eller vitsordat de yrkade beloppen. Med hänsyn till målets art och omfattning får den i denna del begärda ersättningen anses ha varit skäligen påkallad för tillvaratagande av Capgeminis rätt. Capgemini har vidare begärt ersättning med 100 000 kr för Capgeminis "interna kostnader". Kostnadsräkningen saknar dock uppgift om vad dessa kostnader avser. Det saknas därmed helt underlag för bedömning av det yrkade beloppets skälighet. Detta yrkande kan således inte bifallas.

CIBER har begärt ersättning med 31 950 kr avseende det arbete som ombudet för Condevor AB - C-J.M. - har lagt ned. Vidare har CIBER begärt ersättning med 665 000 kr för ombudskostnader, 20 830 kr för ombudets utlägg, 4 400 kr för vittneskostnader, 105 000 kr för eget arbete och 25 800 kr för ställföreträdares utlägg. Capgemini har inte medgett eller vitsordat de yrkade beloppen. Det ifrågasätts inte att det nuvarande ombudet har lagt ned arbete som motsvarar det yrkade arvodet. En del av de processuella invändningar som ombudet har framställt framstår dock som mindre genomtänkta och har utan tvekan förlängt och fördyrat processen. Den ersättning som yrkas överstiger hur som helst vida vad som kan anses ha varit erforderligt för att tillvarata CIBER:s rätt. Skälig ombudskostnad kan därmed inte anses uppgå till mer än 400 000 kr. När det gäller yrkandet avseende eget arbete har CIBER angett att två av bolagets ställföreträdare har lagt ned eget arbete för utredning, medverkan vid sammanträden med ombud och inställelse vid huvudförhandling. Det har angetts att timkostnaden för ställföreträdarna har beräknats med utgångspunkt från motsvarande kostnad för en senior konsult i branschen (1 500 kr). Någon förklaring till varför det har varit nödvändigt att två av bolagets ställföreträdare har lagt ned arbete i målet har inte lämnats. Inte heller har det lämnats någon närmare redogörelse för vilket arbete som har utförts och vilken tid som har gått åt för detta. Ersättning för en ställföreträdares arbete och utlägg bör skäligen utgå med 20 000 kr för arbete och 12 900 kr för utlägg. I övrigt kan ersättningskraven bifallas. Sammanfattningsvis ska Capgemini förpliktas att ersätta CIBER för rättegångskostnad med 490 080 kr.

Capgemini, som har återkallat den del av målet som avser dotterbolagen, har motsatt sig att betala ersättning för dotterbolagens rättegångskostnader. Dotterbolagen har tillbakavisat att särskild rättegångskostnadsfördelning ska gälla. I domslutet har Capgeminis yrkanden avskrivits i återkallade delar. Enligt huvudregeln ska Capgemini i sådant fall ersätta dotterbolagen för deras rättegångskostnader. Grunden för återkallelsen var att dotterbolagen var vilande och inte bedrev någon verksamhet under år 2006. Det framstår som i hög grad anmärkningsvärt att upplysning om detta faktiska sakförhållande inte har lämnats av dotterbolagens ombud, C-J.M., på ett tidigt stadium av processen. Med hänsyn härtill och till C-J.M:s processinsatser i övrigt bör parterna i denna del svara för sina egna rättegångskostnader. Den nu gjorda bedömningen innebär att Capgeminis begäran om att C-J.M. ska åläggas solidarisk betalningsskyldighet för dotterbolagens rättegångskostnader inte behöver prövas.

DOMSLUT

T 4003-06

1. Tidigare beslut om vitesförbud ska inte längre gälla.

2. L.N. ska till Capgemini Sverige AB betala 500 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 4 och 6 §§räntelagen (1975:635) från den 15 oktober 2006 till dess betalning sker.

3. Capgemini Sverige AB:s yrkanden om vitesförbud enligt 11 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter samt enligt 53 b och 57 §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk lämnas utan bifall.

4. Capgemini Sverige AB:s yrkanden om att dokument och upptagningar ska förstöras enligt 14 § lagen om skydd för företagshemligheter samt enligt 55 och 57 §§ lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk lämnas utan bifall.

5. L.N. ska betala ersättning för Capgemini Sverige AB:s rättegångskostnader med 891 328 kr, varav 858 327 kr avser ombudsarvode, jämte ränta på 891 328 kr enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker.

T 4004-06

1. Tidigare beslut om vitesförbud ska inte längre gälla.

2. Capgemini Sverige AB:s talan mot Consultants in Business, Engineering and Research Sweden AB lämnas utan bifall.

3. Capgemini Sverige AB:s talan mot Main One Consulting AB, Sondi AB och Honeypond Ventures AB skrivs av från vidare handläggning.

4. Capgemini Sverige AB ska betala ersättning för Consultants in Business, Engineering and Research Sweden AB:s rättegångskostnader med 490 080 kr, varav 431 950 kr avser ombudsarvode, jämte ränta på 490 080 kr enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker.

Sekretess

Sekretessen enligt 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå beträffande uppgifter rörande innehållet i de dokument (i såväl fysisk som elektronisk form) som, enligt tingsrättens protokoll från huvudförhandlingen i målen, har lagts fram vid förhandling inom stängda dörrar.