AD 2020 nr 11

Domslut

Domslut

1. Arbetsdomstolen avslår yrkandet om avvisning av den av Intersolia Ltd åberopade omständigheten att angrepp har skett på den s.k. Chemsoftlistan.

2. Arbetsdomstolen ändrar punkt 1 i tingsrättens domslut på följande sätt.

a) Arbetsdomstolen fastställer att C.P. är skyldig att ersätta Intersolia Ltd för den skada som Intersolia Ltd orsakats genom att han röjt Intersolias kunddatabas (se domsbilaga) uteslutes här.

b) Arbetsdomstolen fastställer att Chemical Documentation cDoc AB är skyldigt att ersätta Intersolia Ltd för den skada som Intersolia Ltd orsakats genom att Chemical Documentation cDoc AB röjt och utnyttjat Intersolias kunddatabas (se domsbilaga).

c) Arbetsdomstolen fastställer att C.P. och Chemical Documentation cDoc AB är skyldiga att ersätta Intersolia Ltd för den skada som Intersolia Ltd orsakats genom att C.P. röjt den s.k. Chemsoftlistan.

d) Arbetsdomstolen förbjuder dels C.P., dels Chemical Documentation cDoc AB, vid vite om 100 000 kr vid varje överträdelse, att röja eller utnyttja Intersolias kunddatabas (se domsbilaga).

e) Arbetsdomstolen avslår Intersolias Ltds käromål i övrigt.

3. Med ändring av punkt 3 i tingsrättens domslut förpliktar Arbetsdomstolen Intersolia Ltd att för rättegångskostnader vid tingsrätten ersätta C.P. med 636 282 kr, varav 545 611 kr avser ombudsarvode, och K.S. med 1 272 564 kr, varav 1 091 221 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 14 mars 2019 till dess betalning sker.

4. Med ändring av punkt 5 i tingsrättens domslut förpliktar Arbetsdomstolen Intersolia Ltd att för rättegångskostnader vid tingsrätten ersätta Chemical Documentation cDoc AB med 431 497 kr, varav 312 693 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 14 mars 2019 till dess betalning sker.

5. Arbetsdomstolen fastställer punkterna 2, 4 och 6 i tingsrättens domslut.

6. Intersolia Ltd ska ersätta respektive svarandepart för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med följande belopp jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

a) P.L.: 348 000 kr avseende ombudsarvode

b) R.L.: 348 000 kr avseende ombudsarvode

c) M.P.: 348 000 kr avseende ombudsarvode

d) K.S.: 760 872 kr, varav 613 784 kr avser ombudsarvode

e) C.P.: 380 436 kr, varav 306 892 kr avser ombudsarvode

f) MPQ Software AB: 455 191 kr, varav 385 300 kr avser ombudsarvode

g) Chemical Documentation cDoc AB: 217 835 kr, varav 192 650 kr avser ombudsarvode

h) H.C.: 61 000 kr

7. Arbetsdomstolen fastställer punkt 7 i tingsrättens domslut, såvitt avser uppgifter som inte har tagits in de offentliga delarna av denna dom.

8. Sekretessen enligt 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen ska fortsätta att gälla för uppgifter om Intersolia Ltds affärs- och driftsförhållanden som förekommer i domsbilagan till denna dom (uteslutes här) eller som har lagts fram inom stängda dörrar vid Arbetsdomstolens huvudförhandling och inte har tagits in i denna dom.

Dom 2020-02-26, målnummer B-34-2019

Ledamöter: Jonas Malmberg, Carina Gunnarsson (f.d. generaldirektören i Medlingsinstitutet; tillfällig ersättare), Christer Måhl, Åsa Kjellberg Kahn, Göran Söderlöf, Ronny Wenngren och Elisabeth Mohlkert. Enhälligt.

Rättssekreterare: Jonas Eklund

BILAGA

Tingsrättens dom (ledamöter: Håkan Nyberg, Elisabeth Karlén och Joakim Hugoson)

BAKGRUND

Intersolia Ltd, i fortsättningen Intersolia, driver verksamhet inom kemikaliehantering. För sin verksamhet har Intersolia byggt upp ett kemikaliehanteringssystem benämnt iChemistry. Därtill har Intersolia byggt upp en omfattande databas innehållande information om kemikalier.

Chemical Documentation cDoc AB, i fortsättningen Chemical Documentation, utvecklades och bildades under 2015 av P.L., R.L. och M.P. Det bolaget bedriver också verksamhet inom kemikaliehantering med ett kemikaliehanteringssystem som heter cDoc. P.L. och M.P. driver också MPQ Consulting i Halmstad AB, numera Swedge AB, men i fortsättningen kallat MPQ.

K.S., H.C. och C.P. har varit anställda hos Intersolia. C.P. sade upp sig från Intersolia i slutet av augusti 2015. K.S. slutade sin anställning per den 1 oktober 2015. H.C. sades upp den 16 oktober 2015. C.P. och K.S. började arbeta i Chemical Documentation under hösten 2015.

YRKANDEN M.M.

Intersolia har, som bolaget slutligen bestämt sin talan, yrkat

1. att tingsrätten ska fastställa att svarandena är solidariskt skadeståndsskyldiga mot Intersolia för den skada som svarandena har orsakat Intersolia.

2. att tingsrätten vid vite vid varje tillfälle förbjuder svarandena att utnyttja eller röja Intersolias företagshemligheter,

- i första hand genom att tillhandahålla IT-systemet cDoc och databasen SAREQ,

- i andra hand genom att tillhandahålla följande funktioner/information i cDoc;

a) lagstadgad lista,

b) generell och aktivitetsbaserad riskbedömning,

c) brandlista,

d) enkel förteckning,

e) lista över produkter med anmärkning och

f) information i cDocs databas SAREQ hämtat från Intersolias databas bestående av bearbetade säkerhetsdatablad och anteckningar i anslutning till dessa.

3. att tingsrätten vid vite vid varje tillfälle förbjuder svarandena att utnyttja eller röja Intersolias företagshemligheter avseende information från Intersolias prospektdatabas iSales bestående av kunder, kontaktuppgifter, anteckningar kring kontakter, statistik, historik, dokument och uppskattning av kundens värde.

4. att tingsrätten vid vite vid varje tillfälle förbjuder svarandena att utnyttja eller röja Intersolias företagshemligheter avseende information från Intersolias kunddatabas bestående av kunder, kontaktuppgifter, uppgifter i avtal, prisuppgifter, anteckningar gällande kund, dokument i form av offerter, avtal och prisberäkningar, finansiell information och historik.

5. att tingsrätten förordnar om att handlingar och föremål såväl i fysisk form som lagrad i datamedia i någon form innehållande Intersolias företagshemligheter preciserade i punkterna 2-4 ovan ska överlämnas till Intersolia alternativt förstöras, och

6. att tingsrätten förordnar om att sekretess ska gälla i de delar av målet som omfattar Intersolias affärs- och driftsförhållanden,

a) såvitt gäller iChemistry och databasen med säkerhetsdatablad för uppgifter om hur systematiseringsarbetet gått till, systemeringsresultatet, kostnader och resurser för framtagande av dessa uppgifter samt uppgifter om funktioner och material som finns i iChemistry och databasen med säkerhetsblad som Intersolia i målet gör gällande är företagshemligheter och

b) såvitt gäller kunddatabasen och prospektdatabasen, iSales, för alla uppgifter om och kopplade till kunder och prospektkunder.

Intersolia har yrkat ersättning för rättegångskostnader att utges solidariskt av svarandena.

Svarandena har bestritt Intersolias yrkanden.

Svarandena har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

GRUNDER FÖR TALAN

INTERSOLIA

K.S., C.P. och H.C. har under sina anställningar vid Intersolia erhållit information om iChemistry och information om Intersolias databas med bearbetade säkerhetsdatablad, prospektdatabas och kunddatabas samt information om tjänsten virtuell miljö/kemikaliesamordnare. Denna information utgör affärshemligheter och är av avgörande betydelse för Intersolias konkurrensförmåga. Intersolia har således ett stort ekonomiskt intresse av att denna information förblir hemlig. K.S., C.P. och H.C. känner till vikten av att informationen förblir hemlig men har trots det under tiden som anställda i Intersolia olovligen röjt denna för att tillsammans med P.L., M.P., R.L. och MPQ använda sig av företagshemligheterna för att starta och bedriva en till Intersolia konkurrerande verksamhet i Chemical Documentation. Röjandet och utnyttjande av informationen har skett uppsåtligen eller i vart fall av oaktsamhet och är ägnat att medföra skada för Intersolia. Skada har också uppstått. H.C., K.S. och C.P. är således skadeståndsskyldiga mot Intersolia jämlikt 7 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, FHL. Deras obehöriga angrepp på Intersolias företagshemligheter utgör även illojalt agerande i strid mot deras anställningsavtal med Intersolia.

P.L., M.P., R.L. och MPQ har bl.a. genom sina IT-kunskaper hjälpt K.S., C.P. och H.C. att skapa IT-systemet cDoc, databasen SAREQ och tjänsten om tillhandahållande av virtuell miljö/kemikaliesamordnare för Chemical Documentation. De har därigenom utnyttjat Intersolias företagshemligheter. De har också utnyttjat och/eller röjt företagshemligheter genom att bistå med att inhämta information från Intersolias databas och iChemistry via en fejkad kund och på annat sätt. För att kunna sätta upp Chemical Documentation måste P.L., M.P. och R.L. i arbetsprocessen ha diskuterat företagshemligheterna med K.S., C.P. och H.C. Vidare måste de ha förstått att den information de hämtat via den fejkade kunden var företagshemligheter. De har också agerat bulvaner för K.S., C.P. och H.C. Bland annat på grund härav har deras agerande varit uppsåtligt eller i vart fall oaktsamt.

Chemical Documentation har uppsåtligen nyttjat och röjt Intersolias företagshemligheter genom att saluföra tjänster och produkter som utvecklats baserat på nämnda företagshemligheter.

P.L., M.P., R.L., MPQ Consulting och Chemical Documentation är således skadeståndsskyldiga mot Intersolia jämlikt 8 § FHL.

H.C., K.S., C.P., P.L., M.P., R.L., MPQ Consulting och Chemical Dokumentation har gemensamt orsakat Intersolia skada. De är således solidariskt skadeståndsskyldiga gentemot Intersolia.

Intersolias företagshemligheter finns i svarandenas besittning. Informationen återfinns förmodligen både på datorer, i mobiltelefoner, på USB-minnen och i form av anteckningar. I syfte att säkerställa att informationen bibehåller sin karaktär av företagshemligheter och inte utnyttjas eller röjs är det av väsentligt intresse för Intersolia att tingsrätten förordnar att samtliga handlingar och föremål som innefattar Intersolias företagshemligheter ska överlämnas till Intersolia alternativt förstöras.

SVARANDENA

Den information Intersolia gör gällande är bolagets företagshemligheter har inte konkretiserats på ett sådant sätt att det går att avgöra om det är företagshemligheter eller inte.

Om tingsrätten skulle finna att informationen till någon del är tillräckligt konkretiserad är den inte företagshemlig då den inte uppfyller legaldefinitionen i FHL. Dessutom har Intersolia gjort den allmänt känd eller på annat sätt spridit den till en för vid krets.

Om tingsrätten skulle anse att informationen i någon del är Intersolias företagshemligheter har svarandebolagen, P.L., R.L. och M.P. inte haft tillgång till den eller uppsåtligen eller av oaktsamhet angripit, röjt eller utnyttjat den. Chemical Documentations kemikaliehanteringssystem cDoc och databasen SAREQ är skapade för egen hand utifrån öppna källor och publik information. Chemical Dokumentation har inte marknadsfört sig eller skaffat kunder på ett otillåtet sätt enligt FHL med hjälp av Intersolias företagshemligheter.

Arbetstagarna P.L., R.L. och M.P., som också är ställföreträdare i svarandebolagen, har bestritt det subjektiva rekvisitet i 8 § FHL och detsamma gäller därmed för svarandebolagen, dvs. under alla förhållanden har inte svarandena insett att informationen varit företagshemlig eller insett eller bort inse att informationen erhållits efter angrepp enligt FHL.

Sammanfattningsvis har bestritts att P.L., R.L., M.P., Chemical Documentation och MPQ uppfyller något av rekvisiten i 8 § FHL.

P.L., M.P. och R.L. är anställda av Chemical Documentation eller utlånade till bolaget genom sin anställning i MPQ. De har i detta arbete utvecklat databasen cDoc. Om tingsrätten skulle finna att de är skyldiga till brott enligt 8 § FHL har detta brott vidtagits som ett led i deras anställning. Deras arbetsgivare har därför ett principalansvar för uppkommen skada jämlikt 3 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) varför de inte kan åläggas ansvar för den eventuella skada som uppkommit.

K.S., C.P. och H.C. har inte under eller efter anställningen uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjat eller röjt Intersolias företagshemligheter, som de fått del av i sina anställningar, under sådana förhållanden att de insåg eller borde ha insett att de inte fick avslöja dem. Skulle domstolen finna att ett agerande i strid mot 7 § 1 st. FHL har ägt rum efter anställningens upphörande görs gällande att synnerliga skäl inte föreligger.

K.S., C.P. och H.C. har sammanfattningsvis hävdat att de inte gjort sig skyldiga till något brott mot 7 § FHL.

Käromålet har bestritts även på den grunden att kärandebolaget inte är saklegitimerat under åberopande av att de påstådda företagshemligheterna inte tillkommer Intersolia Ltd och att kärandebolaget därför inte lidit någon skada.

Käromålet har vidare bestritts på den grunden att det inte föreligger en solidarisk skadeståndsskyldighet.

Yrkandena om vitesförbud och överlämnande av handlingar har bestritts på samma grunder som redan åberopats.

UTREDNINGEN I MÅLET

Parterna har åberopat omfattande skriftlig bevisning.

På Intersolias begäran har förhör under sanningsförsäkran ägt rum med D.P., vittnesförhör med O.N., J.P., M.S., P.R., L.H., M.W., J.E., A.H., R.B., M.B., P.N. och C-J.K. samt sakkunnigförhör med P.D.

På svarandenas begäran har förhör under sanningsförsäkran ägt rum med P.L., M.P., R.L., K.S., H.C. och C.P. samt på begäran av svarandena, utom H.C., vittnesförhör med O.N., J.L., M.L., J.A., K.B., L.S., C-J.K., J.P., K.F., A.R., E.A. och J.E. samt sakkunnigförhör med K.H.

Nedan antecknar tingsrätten i korthet vad förhörspersonerna uppgett.

D.P.

Intersolia Ltd är moderbolag i en koncern och D.P. är bolagets director. Bolaget har sitt säte i Storbritannien. Det finns flera dotterbolag, bl.a. ett i Sverige, Intersolia Sverige AB. Koncernens rättigheter, såsom kunder och licenser ligger i moderbolaget. K.S., C.P. och H.C. var anställda i det brittiska bolaget. Konsulter brukade anställas i dotterbolagen.

D.P. och tre programmerade tog fram den första versionen av Intersolias IT- system för kemikaliebehandling, iChemistry. Många personer inom bolaget arbetar med utveckling av systemet. Det har kostat många miljoner att utveckla det till vad det är i dag. Innan man hade utvecklat databasen samlade man in säkerhetsdatablad från leverantörer eller kunder. Härefter uppstod ambitionen att arbeta fram en databas med i princip landets samtliga säkerhetsdatablad, dvs. även de som är hänförliga till kemiska produkter som den enskilda kunden inte har. Man kan säga att Intersolia i dag har en ”jättedatabas för alla”. Man har ett särskilt internt system för att administrera arbetet.

Det finns en riskbedömningsfunktion i iChemistry. Intersolia låg så väl framme i sin utveckling av riskvärderingen att kunderna började ifrågasätta om systemet var alltför ambitiöst i förhållande till den reglering som finns på området. Intersolia tog då fram en förenklad riskbedömning. Om en sådan inte bedöms som tillräcklig genomför man en fullständig riskbedömning. Det har skapats två versioner av en fullständig riskbedömning som Intersolia valt att kalla för generell riskbedömning och aktivitetsbaserad riskbedömning i femgradiga skalor. Detta är unikt för Intersolias system, men finns även i Chemical Documentations system cDoc.

iChemistry har också en unik lagstadgad lista, en brandlista och en lista över produkter med anmärkningar. De finns också i cDoc. Vidare finns i cDoc beteckningarna substitution, en inlagd funktion som föreslår mindre skadliga alternativ till olika produkter, och funktionen historisk information, något som tidigare var unikt för Intersolia. D.P. kunde ”läsa Intersolias ord och säljargument” på cDocs hemsida.

Arbete pågick inom Intersolia med att utveckla en konsulttjänst, den virtuella miljö- och kemikaliesamordnaren. Man skulle hjälpa till med t.ex. inventering av de kemikalier kunden använder och utföra riskbedömningar utöver tillhandahållandet av iChemistry. Det systemet var inte färdigt under 2015. Ändå fanns tjänsten nämnd i cDoc.

H.C. anställdes i Intersolia via en rekryteringsfirma. Han började 2011 som försäljningschef och tyckte att även C.P. skulle börja hos Intersolia. De två var nära vänner. C.P. kom också att anställas kort därefter som försäljningschef för befintliga kunder. Efter det anställdes även K.S. K.S., H.C. och C.P. kände till uppbyggnaden av iChemistry i sitt arbete på Intersolia. De var chefer med detaljkännedom. I de avtal som skrivs med kunder rörande iChemistry åtar sig kunderna att inte släppa ifrån sig inloggningsuppgifter och lösenord till systemet. Testkunder kan få inloggningsuppgifter till systemet avgiftsfritt under tre månader. Om de inte säger ifrån så ingås ett avtal efter tre månader.

Processen att värva kunder är viktig. Man nöjer sig inte med att ringa upp företag, utan bokar in möten. Det tar ganska lång tid att värva en kund, minst ett halvt år, men ibland upp till 5-10 år. I oktober 2015 hade Intersolia 4 700 presumtiva eller potentiella kunder som man aktivt bearbetade. Vid den tidpunkten hade man 600-650 kunder med skrivna avtal. Det finns mycket information i Intersolias kund- och prospektdatabaser. Man kan se t.ex. de olika avtalen, vad kunden betalar och vilka som är kontaktpersoner på företagen och hur intresserade de olika prospektkunderna är.

Under 2012 inleddes ett utvecklingsprojekt, den virtuella samordnaren. Det arbetet skulle integreras i iChemistry. H.C., C.P. och K.S. visste om det och H.C. var involverad i det arbetet på Intersolia. Det var inte färdigt 2015. Det stämmer inte att projektet skulle ha offentliggjorts vid Elmiamässan 2013.

Under hösten 2013 fungerade arbetet inte så bra för H.C. Han levererade inte som han skulle. Han började i stället att arbeta i Norge. Han drog inte in ett enda avtal där. Han gjorde väl annat.

Inte heller K.S. skötte sitt arbete under det sista året eller ett och ett halvt. Han saboterade avtal och vissa kunder behövde inte betala. En annan person fick gå in och skriva avtalen. Nu förstår D.P. att K.S. kontaktade kunder för den nya verksamheten.

När det gäller C.P. märkte D.P. inget särskilt under hans sista tid på Intersolia. Han arbetade som vanligt. Nu efteråt har D.P. tänkt på att C.P. använde sig av privat dator och privat telefon i arbetet. Han har förstått att det var för att kontakta Intersolias kunder i det nystartade företaget.

Efter det att C.P., K.S. och H.C. hade lämnat Intersolia hörde en kund av sig. Det var en av Intersolias kunder och även en potentiellt större kund. Kunden ringde och berättade att de hade hört talas om Chemical Documentation, som sålde samma produkt, nämligen IT-systemet cDoc. Efter det hittade D.P. information om det nya företaget på nätet. Han förstod direkt. Det blev uppenbart att C.P., K.S. och H.C. låg bakom företaget och systemet, som hade uppenbara likheter med funktioner i Intersolias system iChemistry.

Det visade sig att C.P. hade sett till att supportavdelningen på Intersolia skapat ett gratis, ”fejkat” testkonto i hans företags namn, vilket gav honom obegränsad tillgång till iChemistry. Det bolaget heter Norra Vägen Intressenter AB. D.P. minns inte att han godkänt detta, men han kan ha gjort det, eftersom han kände förtroende för C.P. Denne ville väl kunna inhämta fullständig information om systemet utan att det märktes. Eftersom det rör sig om ett konto som är gratis går det inte att se om C.P. eller någon annan varit inne i systemet. I övrigt är det säljarna och de kundansvariga som har tillgång till iChemistry. Informationen i systemet är till stor hjälp om man vill skapa en databas.

Intersolia har inte haft tillgång till C.P:s arbetsdator eller telefon, eftersom han tog med sig dem när han slutade. H.C. lämnade tillbaka sin laptop, men han hade sett till så att all information var raderad. Även hans mobiltelefon var helt återställd. Navigatorn i den bil han använt var nollställd. K.S. tog med sig sin dator.

Under målets handläggning vid tingsrätten har man av en ren tillfällighet hos en anställd hittat en dator som C.P. tidigare använt i tjänsten. Det är information från den datorn som sent i målets handläggning getts in som bevisning. Under hösten 2015 hörde ett tiotal kunder av sig och sade att Chemical Documentation kunde erbjuda samma IT-system som Intersolia, men till ett betydligt lägre pris. Totalt tappade Intersolia 16-17 kunder under denna tid.

Det fanns alltså 650 kunder på Intersolias kundlista. Marknaden består av kanske 50 000 företag. Av det material som återfanns på C.P:s gamla dator framgår det att E.A., som tidigare arbetat på Intersolia, men som hösten 2015 också började på Chemical Documentation, ”träffat” 50 av Intersolias kunder ”på raken”. Det är för osannolikt för att vara en slump och man kan inte hålla i minnet de kunder som fanns på Intersolias kundlista.

Av ingivna handlingar ser det ut som om D.P. e-postat över ett företags kundlista om 96 kunder till C.P. i juni 2015 i samband med Intersolias köp av det företaget. Han kan inte minnas att han gjort det och det fanns ingen anledning för vare sig C.P. eller K.S. att ha den listan. D.P. brukar heller inte skicka e-postmeddelanden utan annan text, så han tror att det är C.P. som fört över listan från D:P:s dator till sig själv.

D.P. visste om att C.P. hade sidouppdrag i form av bokföring åt andra bolag. Han visste dock inte om att denne var involverad i MPQ. Han trodde vidare att C.P:s bolag Norra Vägen Intressenter AB var ett vilande bolag.

Det examensarbete som skrivits vid högskolan i Borås, Riskbedömningar av kemikalier hos Pipelife Sverige AB, Ett arbete i iChemistry, innehåller mer material om systemet än vad D.P. är bekväm med. En av deras kunder frågade om man fick göra examensarbetet. Intersolia gick med på det under förutsättning att det sekretessbelades inom högskolan. Det blev dock inte så. D.P. vet inte varför. Studenten fick sitta hos kunden och klicka fritt på kundens inloggning. Det system studenten använde var en version av iChemistry från kanske 2010. Det finns information om systemet iChemistry på Intersolias hemsida. Vilken information som läggs ut är en avvägning så man inte släpper onödigt mycket information. Intersolia håller också kurser om systemet, även till företag som inte är kunder. En till två gånger per år hålls vidare användarträffar för Intersolias kunder. I princip får alla 650 kunder komma på dem. De som håller i kurser och användarträffar vet vad som får och inte får visas rörande systemet. D.P. är inte orolig för att de yppat företagshemligheter.

P.L.

P.L. har arbetat med programmering i många företag. Sedan 2012 har han drivit MPQ tillsammans med M.P. R.L. arbetar också i det företaget. P.L. har alltid haft många idéer.

C.P:s fru arbetade tillsammans med M.P. Det var så de kom i kontakt med honom i samband med att han och M.P. startade MPQ. De behövde hjälp med bokföringen och anlitade C.P. Det kan ha varit 2012.

P.L. träffade K.S. på en mässa den 12 september 2015. Det var M.P. som hade introducerat P.L. för honom och ordnat med att de skulle träffas på mässan. K.S. verkade vara en framåt säljare. Han hade fått sparken från Intersolia och kunde branschen. Han var vad Chemical Documentation behövde. De kom överens och han började arbeta för Chemical Documentation i princip omgående. P.L. hade även försökt att rekrytera H.C. till att leda företaget. Han tror att det var C.P. som tipsade om H.C. H.C. tackade dock nej. Han hade redan en anställning. Kemikaliehanteringssystemet var inte färdigt och de hade inte tillräckligt med pengar. C.P. anställdes i oktober 2015. P.L. minns inte om C.P. utförde något arbete före oktober 2015.

P.L. tror alltså att han fick idén att ge sig in i kemikaliebranschen hösten 2014. Han talade om det med R.L. och M.P. Det kom ny lagstiftning om kemikaliedokumentering. Han kontaktade olika företag och det visade sig att många inte hade kontroll över sin kemikaliehantering. Detta var i början av 2015. I MPQ togs riskhanteringssystemet cDoc fram. Det konstruerades till att vara ett enkelt system. De gjorde allt för att synas i detta arbete. De studerade konkurrenters hemsidor, inte minst Intersolias, och en hemsida som hette Kemikalieregistret. Intersolia var en stor inspiration i uppstarten. Eftersom reglerna gäller alla typer av företag skickade myndigheter ut information. De studerade denna information också. De gick på Kemikalieinspektionens seminarier. Vid påsktid 2015 slet P.L. och R.L. med projektet. R.L. arbetade mer med databasen och P.L. med hur systemet skulle se ut. Lagkraven bildade grunden för arbetet. I systemet läggs säkerhetsdatablad in för de produkter som företagen har manuellt. Sedan anlitas miljökonsulter för att utföra arbete med att värdera riskerna med företagets kemikaliehantering. Bedömningarna laddas därefter upp i systemet. I Intersolias system iChemistry sker riskvärderingarna automatiskt. De fick ingen information om detta system från C.P. eller K.S. och de fick inga inloggningar till systemet. P.L. tror att han pratade med C.P. och H.C. om utvecklingen inom Chemical Documentation på försommaren eller sommaren 2015.

Skälet till att de i systemet indelat riskbedömningen i en femgradig skala är att det kändes naturligt. En trea innebär oftast en godkänd nivå. Den generella riskbedömningen, dvs. typen av farlighet framgår av säkerhetsdatabladen. Vid en aktivitetsbaserad riskbedömning tas hänsyn till hur och var produkten används. Eftersom regelverket ställer krav på att information ska lagras under tio år, ställs det krav på att kunna redovisa historiska frågor. Begreppet ”lagstadgad lista” hittade de hos Länsstyrelsen i Jönköping. Om en produkt är brandfarlig ska hänsyn tas till det varför det är naturligt att ha en brandlista. Beträffande ”enkel förteckning” så finns det krav på företagen att redovisa var man förvarar olika produkter. När det gäller ”produkter med anmärkningar” gäller det extra regler för vissa produkter. Då måste det också redovisas. I examensarbetet från Högskolan i Borås redogörs för de två stegen i riskbedömningen. I Nordic Ports manual för kemikalieregistrerare i kemikaliehanteringssystemet KLARA finns bilder på inventerings- och registreringsmenyerna som liknar de i cDoc. Där finns också ett avsnitt om enkel kemikalieförteckning. I KLARA används en sexgradig skala i riskbedömningen, från 0-6, men eftersom de inte tyckte att det var lämpligt att kunna sätta en farlighet på noll på kemikalier bestämde de sig för att tillämpa skalan 1-5. Databasen SAREQ innehåller Chemical Documentations samling säkerhetsdatablad med tillhörande riskbedömningar och lite ytterligare information. Säkerhetsdatabladen inhämtas i den senaste versionen hos tillverkaren av produkten. Databasen har inte byggts upp efter information från vare sig H.C., C.P. eller K.S.

P.L. använde sitt kontaktnät för att hitta kunder till tjänsten cDoc. Han lämnade också ut ett uppdrag till en konsult för att komma i kontakt med lämpliga presumtiva kunder. Ett antal av Chemical Documentations presumtiva kunder var befintliga kunder till Intersolia. De arbetade inte med Intersolias kundlistor som underlag och inte heller baserat på uppgifter från H.C., C.P. eller K.S.

P.L. minns inte när cDoc lanserades, men de fick sin första kund i oktober 2015. Eftersom de arbetade mot mindre företag var det nödvändigt att hålla ner priserna. De hade inte tillgång till Intersolias prissättning när de satte sina priser.

R.L.

Han är dataingenjör med civilingenjörsutbildning. Han är god vän med P.L. De arbetar ihop och de umgås privat. Han lärde känna M.P. genom P.L. De umgås inte privat.

I början av januari 2015 ringde P.L. till R.L. Han har idéer om allt och nu hade han en idé om att göra ett kemikalieregister för mindre bolag och skapa kontakter med miljökonsulter. P.L. har arbetat på Jordbruksverket och visste en del om regelverket. Han ville göra en molntjänst. Han visste att R.L. arbetat med sådant tidigare. Tanken var att skapa ett superenkelt system, att ha produkternas säkerhetsdatablad på ett ställe. R.L. tog först fram en prototyp och P.L. vände sig till presumtiva kunder. De samlade in information från bl.a. länsstyrelse och Kemikalieinspektionen. De tittade på jättemycket material, olika hemsidor och ett examensarbete om ett liknande riskhanteringssystem för att se vilka olika funktioner man kunde tänka sig att lägga till. På så sätt lade de till ytterligare funktioner i sitt system, t.ex. en allmän eller generell riskbedömning. P.L. sade vad de skulle ha och R.L. ordnade med det. De arbetade intensivt med systemet. Detta arbete började i januari 2015 och har utvecklats successivt. Det är inte klart än. De bygger vidare med nya funktioner.

R.L. skötte programmeringen i Chemical Documentation. P.L. skötte ”fronten” och M.P. hjälpte R.L.

Det system de skapade, cDoc, och Intersolias system iChemistry är i grunden desamma, dvs. det är tänkt att de ska kunna uppfylla lagkraven, men iChemistry är mycket mer avancerat. R.L. har läst examensarbetet om iChemistry från högskolan i Borås. Grunderna i det systemet och cDoc är likartade. Under 2015 gjordes ingen automatisk riskbedömning i cDoc som det gjordes i iChemistry. Det var under hösten 2015 som cDoc var tillräckligt funktionsdugligt för att användas i verksamhet. Nu under 2018 har cDoc en automatisk riskbedömning i en utvecklad demonstrationsmiljö hos en kund utvecklad av P.L. Den är ännu inte inlagd i produktionssystemet.

R.L. lärde känna C.P. våren 2015 genom P.L. som sade att C.P. skötte bokföringen i MPQ, men arbetade hos Intersolia. De funderade på att rekrytera C.P., men hade inga pengar och C.P. var inte intresserad då. Under sommaren blev dock C.P. mer intresserad och även H.C. I slutet av sommaren ringde H.C. Han försökte att hjälpa till. Han ville att de skulle träffa en potentiell kund. R.L. sade att han inte ville träffa någon av Intersolias kunder, men H.C. förklarade att det inte var någon kund till Intersolia. I efterhand har han dock fått veta att det var en av Intersolias kunder. Under juli och augusti 2015 hade de en del kontakter med C.P. Det var främst P.L. och M.P. som försökte övertala honom att börja hos dem.

P.L. ringde R.L. i början av september 2015 och berättade att C.P. hade sagt upp sig från Intersolia. De ville ha honom till Chemical Documentation. De frågade C.P. om han ville börja och om han kunde tänka sig att bli VD. Efter ett tag gick C.P. med på det, men han ville också ha äganderätt i MPQ till lika stora andelar som P.L. och M.P. Det bestämdes att C.P. skulle börja den 1 oktober 2015. Med honom följde E.A. som också hade arbetat på Intersolia. H.C. föreslog vid ett telefonsamtal att de skulle se sig om efter investerare, något som var oförmånligt för Chemical Documentation. Samtalet blev upprört och H.C. kallade R.L. ”idiot”. Efter det var H.C. inte längre aktuell för anställning i Chemical Documentation.

Rekryteringen av K.S. sköttes av M.P. K.S. skulle börja i september eller oktober 2015. Han fungerade dåligt det första året och det kom fram att han arbetade extra på annat håll. Han höll på att få sparken, men C.P. gick i god för att K.S. faktiskt gjorde ett bra arbete.

Vid en träff som medarbetarna hade på Isaberg i oktober 2015 tillfrågades de som kom från Intersolia om de hade kundlistor eller annat från tiden i Intersolia som de inte fick använda. De svarade att de inte hade det. R.L. har heller aldrig sett sådana listor.

R.L. har i arbetet med att utveckla cDoc inte haft tillgång till inloggningsuppgifter i iChemistry. En gång hittade han en inloggning till iChemistry som inte krävde några inloggningsuppgifter. Han var inne i systemet några sekunder. Det kändes inte bra. Detta var efter det att cDoc hade tagits fram. Han kan inte minnas att han fått någon information om iChemistry från K.S. eller C.P.

I cDoc finns en historisk funktion och en enkel kemikalieförteckning. Det finns ett krav i lag att ha det. Andra system har också det, t.ex. Nordic Ports system Klara. Det ska också finnas en brandlista. Det framgår av Katrineholms kommuns Näringslivsnytt, nr 8 från oktober 2013. P.L. sade att det skulle finnas en lista för produkter som uppmärksammats särskilt. Beträffande förenklad eller generell riskbedömning hade de en sådan från början. Alla konkurrenter i branschen gör sådana bedömningar. R.L. tror att han sett begreppet generell riskbedömning i något avgörande från Högsta domstolen från 2010. cDoc är ett väldigt enkelt system. Riskbedömningarna görs manuellt av konsulter. Han minns inte hur de kom fram till att kalla sin konsulttjänst i systemet för virtuell kemikaliesamordnare.

I Chemical Documentations verksamhet har de databasen SAREQ som ingår i cDoc. I SAREQ finns alla säkerhetsdatabladen inlagda. De har lagts in efter hand. Det är kundernas datablad över de produkter som de hanterar i sin verksamhet. I början av 2016 hade de 200-300 säkerhetsdatablad inlagda. Nu finns där omkring 10 000. De har inte hämtat säkerhetsdatablad från iChemistry och har heller inte fått några inloggningsuppgifter till det systemet.

När det gäller prissättningen för kunderna var tanken det första året att intäkterna endast skulle täcka kostnaderna. R.L. vet ingenting om hur Intersolias prissättning ser ut, men de har tittat på deras prisförslag i gjorda upphandlingar och gissat var konkurrenter lagt sig prismässigt och sedan lagt sig lägre än dem. R.L. använder sig inte av Fortnox i sitt arbete. Han har aldrig varit inloggad där. Det är ett verktyg för bokföring och för säljare som har kundkontakter.

I samband med att stämningsansökan ingavs till tingsrätten i november 2015 uppmanade C.P. R.L. och P.L. att radera eller ta bort sina mejl. R.L. lade då över dem på ett USB-minne. Han vet inte var det är nu. Det var inga ”hemliga” mejl.

M.P.

Han är högskoleingenjör i datorsystematik och utvecklar system. Han har arbetat på flera företag. Han, P.L. och R.L. har drivit MPQ tillsammans. Han umgås även privat med R.L. Han lärde känna C.P. genom dennes fru. De var arbetskamrater. Hon tipsade om att C.P. kunde hjälpa till med MPQ:s ekonomi, vilket han också kom att göra. En J.D. från Intersolia hjälpte till också. I detta arbete tog C.P. med sig en utläggsrapportsmall som användes i Intersolia.

I början av 2015 fick M.P. reda på att P.L. hade en idé om att skapa ett enkelt, manuellt kemikaliehanteringssystem för miljökonsulter som i sin tur skulle hjälpa mindre företag i deras miljöarbete. Det fanns en marknad för det. Intersolias system iChemistry är ett mycket mer avancerat system än det som kom att bli cDoc. M.P. var behjälplig med arbetet genom programmering. Han bedrev inget undersökningsarbete. Det var P.L. och R.L. som gjorde det huvudsakliga arbetet.

Sommaren 2015 köpte C.P. aktier i MPQ av en annan delägare som ville lämna företaget. M.P. minns att de försökte få C.P. att arbeta för Chemical Documentation, eftersom denne kunde branschen. De kom överens om att han skulle börja den 1 oktober 2015. Han tillträdde formellt som VD för det bolaget den 1 november 2015.

M.P. lärde känna K.S. i september 2015 efter det att denne hade blivit uppsagd från Intersolia. Man kom överens om att han skulle börja arbeta för Chemical Documentation från oktober 2015. Möjligen arbetade han lite inofficiellt redan i september 2015.

Chemical Documentation försökte rekrytera H.C. under sommaren 2015, men de kunde inte komma överens.

J.P. arbetade för MPQ under sommaren eller tidig höst 2015. Han tog kontakt med MPQ och sade att han inte hade något arbete och att han ville kompetensutveckla sig. Han praktiserade alltså ett tag, först i MPQ och sedan i Chemical Documentation.

M.P. har inte i arbetet med att ta fram kemikaliehanteringssystemet cDoc haft tillgång till iChemistry. I uppbyggandet användes generella saker som gjorts tidigare, t.ex. finns det öppna källkoder eller programvara på nätet, där programmerare lagt upp lösningar som man kan använda sig av. När det gäller den virtuella samordnaren tror M.P. att man använde sig av öppna källkoder och att man alltså inte har behövt utveckla systemet själva. M.P. tror att den första kunden i cDoc värvades i oktober eller november 2015. Han var inte inblandad i prissättningen av tjänsterna.

M.P. bidrog med att försöka hitta nya kunder via släkt och vänner. I övrigt var det P.L. som skötte den delen. Han har inte hört talas om att det funnits listor över kunder.

I databasen SAREQ lagras säkerhetsdatabladen och lite annan information. Vid årsskiftet 2015/2016 hade de omkring 200 säkerhetsdatablad inlagda. Nu är antalet omkring 10 000. Man har inte haft tillgång till Intersolias databas med säkerhetsdatablad. Även om de hade fått tillgång till sådana uppgifter hade det inte varit särskilt värdefullt, eftersom de ändå måste inhämta den senaste versionen av databladen från leverantörerna av produkterna.

Det är först under 2018 som Chemical Documentation utvecklat en automatisk riskbedömningsfunktion.

M.P. kan ha raderat mejl från kunder i samband med att Intersolia gav in stämningsansökan i målet. Han minns inte att C.P. skulle ha uppmanat till det, men det kan ha förekommit en diskussion. Han har dock raderat mejl både före, i samband med och efter det att stämningsansökan gavs in.

H.C.

H.C. har arbetat med IT-hårdvaror, försäljning och projektledning. Han har varit anställd på Intersolia. Först hade han ansvar för befintliga kunder. Sedan har han arbetat som försäljningschef och sista året där som konsultchef. Han startade dessutom Intersolias verksamhet i Norge. På Intersolia slarvades det med avtalen och det fanns inga rutiner. När han försökte strama upp rutinerna gnällde de anställda för D.P. Han har egentligen inte haft någon dialog med ledningen på Intersolia. D.P. tyckte inte att H.C. ville lära sig systemet iChemistry, men H.C. arbetade med kundrelationer, inte mot tekniska datasystem. Han hade ingen anledning att lära sig detaljnivåer i systemet eller närmare om riskbedömningar och datablad m.m.

H.C. har arbetat och drivit företag med C.P. genom åren. Deras relation är affärsmässig. De umgås inte privat. D.P. visste om att C.P. hade en del bisysslor och tillät honom att ha dem. Vad det var för bisysslor vet inte H.C. Han och K.S. har gemensamma fritidsintressen, men har inte umgåtts privat.

H.C. hade tillgång till Intersolias kunddatabas, men hade ingen användning för den. Han tittade i den i samband med att han skulle starta verksamheten i Norge. I övrigt lämnade han listan till en tjej som bokade in kundbesök åt honom. Han hade tillgång till prospektdatabasen via K.S. Den bestod av tiotusentals företag. Flertalet företag var helt obearbetade. Eftersom säljarna på Intersolia inte var självgående var listorna ett sätt för ledningen att kontrollera personalen, eftersom man där skulle skriva in vilka aktiviteter som gjordes.

Intersolia hade testkonton. På begäran fick kunder tillgång till ett sådant, vilket säkert innebar att de fick inloggningsuppgifter och lösenord till iChemistry utan kostnad. Såvitt H.C. vet fanns det inga sekretessavtal i samband med dessa testkonton, dvs. om vad som fick och inte fick föras vidare.

H.C. deltog på Elmiamässorna 2012, 2013 och 2014. Där berättade representanter från Intersolia om vad företaget kan erbjuda och visade produkter och tjänster, t.ex. iChemistry.

Under våren eller sommaren 2015 fick H.C. reda på att företaget Chemical Documentation höll på att utvecklas och de försökte värva folk, bland andra honom. P.L. ringde och tjatade. De träffades. P.L. berättade om bolaget och vad de skulle göra. H.C. erbjöds arbete som någon typ av säljare. Lönen P.L. kunde erbjuda var lägre än den H.C. hade och anställningsförhållandena var osäkra. Varken systemet eller den tjänst de skulle erbjuda var klara. De hade en dialog om finansieringen. Förhandlingarna avslutades eftersom det inte fanns tillräckligt med pengar eller investerare. H.C. har aldrig vidarebefordrat företagshemligheter eller annat material från Intersolia till P.L., R.L. eller M.P., vad han minns. Han ville inte ens tala om Intersolia med dem. De var heller inte intresserade av att få sådan information. H.C. var inte med på något säljmöte tillsammans med R.L. Han kan inte förklara varför denne påstår det. H.C. visste inte om Chemical Documentation försökte värva även C.P., men i samband med en pressrealease av företaget kontaktade C.P. H.C. och berättade att han skulle bli VD i företaget.

Det är riktigt att H.C. haft en kontakt med managementkonsulten M.S. angående en idé som han hade om att man för Intersolias kunder skulle flytta kemikaliehanteringssystemet ”upp i näringskedjan”. De hade ett möte. C.P. var också med. Syftet var inte att starta ett nytt företag med C.P. M.S. trodde inte på idén och den dog ut.

H.C. sades upp från Intersolia i oktober 2015 på grund av arbetsbrist med tolv månaders uppsägningstid. Han arbetade inte kvar under uppsägningstiden, utan var arbetsbefriad. Han letade efter nytt jobb eller uppdrag. Han fick så småningom ett arbete i ett företag med början den 1 mars 2016. Han fick behålla sina arbetsredskap under en vecka efter uppsägningen. Han raderade inte den information som fanns på hans dator, i alla fall inte i samband med uppsägningen. Hans dator krånglade dock vid något tillfälle och han fick rådet att göra en ominstallation. En kille i Serbien genomförde den. Han raderade information från sin telefon, eftersom han inte ville att Intersolia skulle få tillgång till hans fotografier.

K.S.

K.S. har arbetat i IT-branschen sedan 1990-talet. Han började arbeta för Intersolia i november 2012. Han hade då ansvaret för befintliga kunder. Han kände till funktionerna i kemikaliehanteringssystemet iChemistry på ett övergripande plan, inte i detalj. Han kunde förklara nyttan med systemet för kunderna. Han kände också till att det fanns en stor databas för säkerhetsdatablad. Den var en del av kärnerbjudandet till kunderna. Intersolias kunddatabas och prospektdatabas var stora som ”telefonkataloger” och var inte till någon nytta om man vill sälja något. Man måste hitta köpsignaler hos presumtiva kunder för att vara lyckosam i arbetet med att värva kunder. Samma sak var det med databasen för säkerhetsdatablad. D.P. ville värva alla företag i Sverige och han samlade på datablad oavsett om kunden hade produkterna eller inte.

K.S. tycker att han var en bra säljare i Intersolia. Han levererade och arbetade mycket. D.P. satte dock efter ett tag en annan kille på att upprätta själva avtalen, eftersom han tyckte att K.S. var lite slarvig med dem.

K.S. lärde känna H.C. och C.P. när de började i Intersolia 2012. Han och H.C. hade gemensamma fritidsintressen, men umgicks inte privat. Inte heller umgicks han privat med C.P. Han visste om att C.P. bedrev en bisyssla i form av ekonomisk rådgivning åt företag. Han visste dock inte vilka företag det rörde sig om.

När en kund hade sagt upp avtalet med Intersolia förekom det att man höll s.k. uppsägningsworkshops, dvs. en kontakt med kunden för att övertala den att komma tillbaka i avtal med Intersolia. Det är skälet till att han i mejl kan ha skrivit ”Nu kör vi” till C.P.

Man hade testkonton hos Intersolia, dvs. konton med full åtkomst till iChemistry som delades ut gratis till presumtiva kunder under någon månads tid eller längre om kunden ville det. Det upprättades inga sekretessavtal med de presumtiva kunderna. Man erbjöd också lärarledd undervisning och utbildning om systemet till kunder och presumtiva kunder.

I samband med Elmiamässan 2013, vid vilken K.S. deltog, talades det om iChemistry, men också om tjänsten virtuell samordnare, som presenterades där. Det fanns demonstrationssystem i Intersolias monter och utskrifter från systemet om den virtuella samordnaren.

På Intersolia hölls användarträffar för företagets kunder. På sådana träffar visades iChemistry upp och man berättade om nyheter i systemet.

K.S. blev uppsagd i augusti 2015. M.B. på Intersolia bekräftade att man ville bli av med honom. Uppsägningstiden överenskoms till sex månader. Han fick behålla telefonen och datorn, men rensade datorn från information.

K.S. blev härefter uppringd av M.P. som ville värva honom till Chemical Documentation. M.P. hade fått K.S:s kontaktuppgifter från C.P. De tre träffades över en lunch. Sedan avvek C.P. och K.S. och M.P. började ”tala affärer”. De kom överens om att K.S. skulle börja som säljare på Chemical Documentation. Information om detta lades ut på nätet i slutet av september 2015. Rent officiellt skulle han börja den 1 oktober 2015, men han utförde en del arbetsuppgifter före det datumet. Han blev erbjuden delägarskap i företaget i oktober 2015.

Chemical Documentation försökte även värva C.P. Denne var ”nyckeln till” att det skulle fungera. De lyckades få över honom också. Han började i oktober 2015. Han blev företagets VD från november 2015. Ytterligare ett par anställda värvades i denna veva från Intersolia till Chemical Documentation.

I januari 2016 hade Chemical Documentation ett par, tre kunder. Det hölls ett krismöte i Jönköping i månadsskiftet januari/februari 2016. Företaget övervägde att ”sparka” K.S. Man tyckte inte att han levererade tillräckligt med kunder, förmodligen för att presentationen av tjänsten de erbjöd inte var optimal. K.S. fick dock vara kvar och presentationen förbättrades efter en analys av företagens köpsignaler, t.ex. företag som varit inne på Chemical Documentations hemsida, vilket då tyder på att det finns ett intresse för den tjänst Chemical Documentation levererar.

I sitt arbete på Chemical Documentation har K.S. endast i liten omfattning använt sig av datorprogrammet Fortnox. Han har inget intresse för administration och har låtit andra sköta dessa uppgifter, t.ex. E.A. och C.P. Sedan oktober 2015 skötte E.A. dessa uppgifter. Hon använde sig inte av Intersolias kundlistor. Det hade han inte tillåtit och han hade märkt om hon använde sig av dem, även om hon arbetade självständigt. Inte heller K.S. har använt sig av Intersolias kundlistor. Han har dock fram till i dag kontaktat 1015 av Intersolias kunder som han mindes ”i huvudet”. Han kan även ha kontaktat några av Intersolias prospektkunder. Han kontaktade en del kunder för att berätta att han hade fått ett nytt jobb. En del av dem var intresserade av att veta mer om Chemical Dokumentation. På så sätt knöts en del kontakter.

På Chemical Documentation håller man inte några användarträffar som man gjorde på Intersolia. Till skillnad från Intersolia tillhandahåller Chemical Documentation en paketlösning där Chemical Documentations personal använder systemen, inte företagen själva. Man kan säga att Chemical Documentation vänder sig till mindre företag som inte vill göra kemikaliehanteringsarbetet själva. cDoc är inte något komplicerat program. iChemistry är komplicerat.

När talan väcktes i detta mål uppmanade C.P. K.S. att radera mejl i sin dator, något som han inte gjorde eftersom han inte har något att dölja.

C.P.

Han är utbildad maskiningenjör och ekonom. Han har mestadels arbetat inom näringslivet. Han började på Intersolia 2012. Han blev då ansvarig för bolagets befintliga kunder. Han rapporterade till D.P. H.C. arbetade mot nya kunder. Under 2014/2015 blev C.P. ansvarig även för nya kunder då H.C. fick andra arbetsuppgifter.

C.P. och D.P. hade täta kontakter. Det var D.P. som bestämde i bolaget. Han hade ett starkt ledarskap och en god inblick i vad som hände i verksamheten.

K.S. började arbeta i Intersolia i slutet av 2012. Han kom att arbeta med befintliga kunder. Han och C.P. hade en bra relation arbetsmässigt, men umgicks inte privat. K.S. är en bra säljare som levererar. Administration är inte hans starkaste sida. C.P. och M.B. var inte överens om K.S:s förmåga. M.B. ville därför förändra K.S:s arbetsuppgifter. C.P. fick ta den diskussionen med K.S. Den föll inte väl ut. K.S. kontaktade M.B. Ett par dagar senare slutade K.S. Det var den 27 augusti 2015, tror C.P.

Några dagar tidigare, den 24 augusti 2015, skickade C.P. ett mejl till K.S. angående en uppsägning av ett avtal med ett företag. Han skrev ”Nu kör vi!”. Förklaringen till det mejlet är följande. Intersolia får ett fåtal uppsägningar per år, 6-8 stycken. C.P. införde en rutin att se uppsägningarna som ett rop på hjälp. Man brukade försöka boka ett möte med kunden, en uppsägningsworkshop, för att ta reda på varför kunden ville lämna och se om man kunde lösa problemet och få kunden att stanna kvar. Ett par dagar senare lämnade ju K.S. Intersolia och C.P. valde att acceptera uppsägningen. Det blev alltså inget workshopsmöte den gången.

I sitt arbete i Intersolia använde C.P. prospektdatabasen. Ledningen ville att säljarna skulle lägga in alla utförda aktiviteter i databasen. Antalet företag i databasen var gigantiskt, betydligt fler än 4 700 stycken.

I Intersolia delades det ut testkonton till kunder som var intresserade och ville testa iChemistry. Antalet utdelade testkonton kan ha uppgått till omkring åtta per månad. Testkonton stängdes av efter en tid om inte avtal slöts med den presumtiva kunden. Det kan ta många månader upp till flera år att bearbeta en kund fram till avtalsslut. Det tar längre tid att bearbeta större företag än mindre sådana.

M.We., som var ansvarig för utvecklingen av iChemistry, tyckte vid något tillfälle att C.P. måste kompetensutveckla sig när det gällde iChemistry. Han tyckte att C.P. skulle skaffa ett testkonto och lära sig systemet bättre. Av den anledningen gick C.P. till A.H., som lade upp kontot i C.P:s företags namn, dvs. Norra Vägen Intressenter AB. Han talade även med D.P. på telefon om detta. C.P. var inne i systemet några gånger och testade funktionerna lite. Han har inte gett någon annan tillgång till systemet, inte ens inom Intersolia.

Det är riktigt att C.P. fick ett mejl från D.P. i vilket ett företags kundlista hade bifogats. Intersolia hade för avsikt att på sikt förvärva det företaget. Av den anledningen fick C.P. inte bearbeta det företagets kunder. Det skulle påverka avtalsvärdet negativt. Det var av den anledningen han fick kundlistan.

På Intersolia anordnades användarträffar, utbildningar för potentiella kunder och man deltog på mässor. Vid dessa sammankomster informerade man om iChemistrys funktioner och lagstiftning på området och visade systemets funktioner. Det fanns inga restriktioner för hur de deltagande fick använda den information som lämnades.

Vid Elmiamässan 2013 togs det fram broschyrer om den virtuella kemikaliesamordnaren i syfte att lansera denna nya funktion i iChemistry. Den funktionen fick dock inget större genomslag.

C.P. minns svagt att han, H.C. och M.S. hade ett möte om en idé som H.C. hade. Denne har ofta idéer. Han minns att de inte tyckte att det var någon intressant idé.

C.P. äger alltså företaget Norra Vägen Intressenter AB. Det bildades 1991. I det bolaget utför han bokföringstjänster åt andra företag. Han har skött bokföringen i MPQ. Det bolaget bildades av M.P. och hans pappa. C.P:s fru arbetade tillsammans med M.P. MPQ behövde hjälp med bokföringen. C.P:s fru föreslog att C.P. skulle hjälpa till och så blev det. Denna bisyssla har han fått godkännande för av D.P. Norra Vägens Intressenter AB har även utfört uppdrag för Intersolia Sweden AB som bolaget fakturerat för. Han använde Intersolias tidrapporteringsmallar i Norra Vägen Intressenter AB. Han började använda dem även i sitt arbete hos MPQ.

MPQ var ett lönsamt bolag under 2015. När en av de tre delägarna ville lämna MPQ frågade hon om C.P. var intresserad av att köpa den andelen. P.L. och M.P. godkände det. De bad en revisor värdera bolaget. Det var bakgrunden till att han kom att bli delägare i MPQ. Köpet skedde den 21 juni 2015.

Det var också under försommaren 2015 som P.L. och M.P. kontaktade C.P. för att de ville att han skulle arbeta i det nya företaget Chemical Documentation. De berättade att de hade för avsikt att hitta en lösning, ett hjälpmedel för miljökonsulter i kemikaliebranschen, en molntjänst. C.P. tyckte att det lät innovativt. De ville att han skulle arbeta med det eftersom han kunde branschen. C.P. var inte direkt avvisande, men förklarade att han inte var intresserad. Eftersom han fortfarande var anställd hos Intersolia var han vaksam med vad han sade om Intersolia till dem.

C.P. valde att själv säga upp sig från Intersolia. De kom överens om en uppsägningstid om en månad. Han hemförlovades den 5 september 2015. M.B. tyckte inte att det var lämpligt att C.P. vistades på arbetsplatsen. C.P. fick behålla sin dator och telefon. Hans mejl stängdes av några dagar in på hemförlovningen. Han rensade datorn en tid härefter. Under den första tiden funderade han på vad han skulle göra från och med oktober 2015. Han tittade lite närmare på tre olika projekt, ett för Team Sportia, ett EU-projekt angående automatiserad hantering av grisar och ett för tidigare Saab.

C.P. visste om att P.L. försökte rekrytera H.C. till Chemical Documentation sommaren 2015. Han deltog inte i det arbetet, men han visste om att det var problem med att finansiera H.C:s eventuella lön. Han visste inte att R.L. och H.C. skulle ha varit på ett besök hos en Intersoliakund tillsammans. Ett sådant förfarande är inte ok.

Det var C.P. som för M.P. och R.L. tipsade om K.S. Det var i augusti 2015, efter det att han själv hade blivit erbjuden arbete i Chemical Documentation. De fyra träffades över en lunch. Efter lunchen avvek C.P.

Man kom till slut överens om att C.P. skulle börja i Chemical Documentation i oktober 2015 på konsultbasis. K.S. ville att han skulle hjälpa till redan i september 2015, men C.P. förklarade att han inte kunde vara aktiv utåt sett förrän i oktober 2015. Enligt P.L. skulle Fortnox inrättas i bolaget. C.P. hjälpte till med det i september 2015. Han har också på begäran lagt in åtgärder som K.S. vidtog före oktober 2015. Han lade ner kanske 5-8 timmar på det. Han hade ingen direkt dialog med M.P. och R.L. om detta. Det var först i oktober 2015 som han började arbeta med externa kontakter.

Den 14 september 2015 importerades en lista över 96 kunder till ett företag till Chemical Documentation. C.P. insåg det olämpliga i det. Det var företagshemligheter hos Intersolia. Han raderade därför denna lista efter någon halvtimme. Varken K.S., P.L., M.P. eller R.L. visste något om detta.

P.L. ville att C.P. skulle styra upp i det nya bolaget Chemical Documentation som t.f. VD. C.P. ville inte det då, men i slutet av månaden, efter ytterligare påstötningar tittade han närmare på villkoren och det förslag på affärsplan som hade skissats upp av K.S. Det blev då klart hur C.P:s ägarskap i bolaget skulle se ut. Formellt tillträdde han som VD i bolaget den 1 november 2015. Norra Vägen Intressenter AB blev delägare i Chemical Documentation Venture AB.

I januari 2016 höll man ett krismöte inom Chemical Documentation. P.L., M.P. och R.L. tyckte inte att K.S. levererade tillräckligt, men C.P. tyckte att det gick rätt bra för honom och E.A. Försäljningsarbete tar tid.

Säljarna på Chemical Dokumentation har inte använt sig av Intersolias kund- och prospektdatabaser på något sätt. Inga sådana listor fick komma in till Chemical Dokumentation, detta på direktiv från C.P. Han tror att av Chemical Documentations kunder så kan 10-12 av dem tidigare ha varit Intersolias. Vid årsskiftet 2015/2016 kan det ha rört sig om 2-3 stycken och vid årsskiftet 2016/2017 kanske 3-4 kunder av det då totala kundantalet om cirka 20.

När det gäller Chemical Documentations prissättning är det C.P. som bestämt dem baserat på olika kalkyler. De ligger prismässigt inte lägst på marknaden.

På det av Intersolia hackade materialet från vad som påstås vara en dator som C.P. använt på Intersolia kan man få uppfattningen t.ex. att en avtalsmall är skapad i september 2015. Det är i själva verket material från en projektledarutbildning som C.P. gått. Han tyckte att den var bra och använde den i en tidigare anställning redan på 1990-talet. På en offertmall i materialet står det att den skapades den 22 september 2015 och att den skrevs ut senast i april 2004, vilket inte kan stämma. Det betyder att även andra delar av det hackade materialet kan vara ändrat eller fabricerat.

iChemistry är ett kvalificerat automatiskt kemikaliehanteringssystem, ett verktyg för Intersolias kunder. Chemical Documentation tillhandahåller en tjänst där konsulter utför tjänsten att hantera kemikalier och publicerar sedan resultatet i en molntjänst, cDoc.

I samband med att stämningsansökan i målet skickades in till tingsrätten uppmanade C.P. alla att inte radera, men väl flytta all information i datorerna till externa enheter. Det var för att skydda Chemical Documentations företagshemligheter.

O.N.

Han är civilingenjör i kemi. Han har varit deltidsanställd på Intersolia för att vara behjälplig i kemiska frågor och hålla föreläsningar angående riskhantering. Han var motståndare till den automatiska riskhantering som gjordes i Intersolia. Han fick sluta. Han sades vara överkvalificerad. Han var inte med om att ta fram den lagstadgade listan på Intersolia. Inte heller hade han någon egentlig kunskap om arbetet men den virtuella kemikaliesamordnaren. K.S. frågade honom i september 2015 om han var intresserad att börja arbeta i Chemical Documentation. I oktober 2015 hölls en ”kickoff” på Isaberg. Han började arbeta 20 procent av heltid som konsult för Chemical Documentation enligt ett samarbetskontrakt. Han erbjöds att bli delägare i Chemical Documentation Venture AB för att han skulle känna sig mer delaktig i företaget. Han hade spelat golf en gång med R.L. I övrigt kände han inte personerna bakom Chemical Documentation eller MPQ. Han var behjälplig med erfarenheter av riskvärdering och hade nära kontakt med dem som gjorde riskbedömningarna. Han granskade deras manuellt gjorda värderingar och subsititutionsarbeten. Först i år har man tittat på halvautomatiska värderingar inom Chemical Documentation. Säkerhetsdatabladen är grunden för arbetet. De kan normalt fås genom leverantörernas hemsidor. När han började på Chemical Documentation hade de en handfull säkerhetsdatablad. I dag finns det omkring 10 000 stycken. Inom Chemical Documentation arbetar man i riskvärderingarna med en femgradig skala. Man hade lika gärna kunnat använda sig av en skala mellan 1 och 10, men det kändes naturligt och enkelt med en femgradig. Han är uppvuxen men en femgradig betygsskala.

J.L.

Han är civilekonom. Han har sedan 2015 varit revisor för MPQ och sedan för Chemical Documentation från 2016 fram tills i dag. MPQ har varit stabilt. När en av delägarna, som ägde 20 procent av företaget, fick annat arbete köptes hennes andel av C.P. genom hans företag Norra Vägen Intressenter AB. Köpeskillingen bestämdes till substansvärdet.

K.H.

Han är teknologie doktor i datalogi vid Linköpings universitet. Han fick i uppdrag av svarandesidan i målet, som han tidigare inte hade någon kännedom om, att granska programmet cDoc utifrån ett antal frågeställningar. Enligt hans bedömning är det möjligt att utveckla systemet på kortare tid än ett manår. Systemet är inte komplicerat, utan ett enkelt registreringssystem som kan likställas med information förvarat i pärmar. Det innehåller inga automatiska moment. Användarna matar in och hämtar ut information. Han kunde inte se något som indikerar att systemet är kopierat. Han kunde se att systemet vuxit över tid. Han kunde också se tecken på olika typer av programmeringsmisstag som är vanligt i tidig utveckling av processer. Om han vore insatt på området kemikalier hade han kunnat utveckla systemet på 6-12 månader. Utan sådana kunskaper kan han inte uttala sig om hur lång tid det skulle ta. Säkerhetsdatablad har enligt datumstämplar laddats upp kontinuerligt sedan 2015. Under februari 2016 innehöll systemet 332-424 säkerhetsdatablad.

M.L.

Han arbetade under åren 2012-2015 som marknadsansvarig på Intersolia, bl.a. med systemet iChemistrys utseende. Det hände att säljare ville att han skulle ta fram säljmaterial. Vid Elmiamässan 2013 var han ansvarig för Intersolias monter. Han minns inte om den virtuella samordnaren presenterades där, men den var färdig att visas upp för den säljare som ville visa funktionen. Det fanns en sida, ett presentationsmaterial. Det var hemligt, men det hände att säljare vill ha material om sådant också. Det fanns inget upptryckt material om den virtuella samordnaren, men man kunde se information om den tjänsten i datorn.

J.A.

Han har läst kemi och systemvetenskap. Han arbetar på ett verkstadsbolag. Han är miljöansvarig. De hanterar kemikalier och valde 2009 Intersolias system iChemistry. De sade upp avtalet 2014. Dagen efter uppsägningen blev han kontaktad av K.S. Denne ville få till stånd ett möte omgående i början av maj. J.A. kunde inte förrän den 25 maj 2014. Då kom K.S. och ytterligare två personer från Intersolia. De diskuterade varför avtalet hade sagts upp. Från Intersolias sida sades att de arbetade med en ny portal som skulle täcka företagets behov. Det fick till följd att ett nytt avtal tecknades med Intersolia.

K.B.

Hon driver Skallmeja Marketing, ett företag som hjälper andra företag med telefonarbeten, s.k. ringtjänster. Hon fick i uppdrag av MPQ att hjälpa till med att försöka värva kunder. Skallmeja Marketing skulle kontakta 200 företag, tre kontaktförsök per företag på telefon. Detta var i januari 2016. Inför uppdraget hade hon talat med P.L. angående vilken typ av företag de skulle kontakta och inom vilken geografisk region. Man ställde frågor till de presumtiva kunderna om de hade något system för riskvärdering.

L.S.

Hon var anställd som miljökonsult i Intersolia från september 2013 till april 2016. Hon hade god kännedom om iChemistry och höll i utbildningar, dock inte om hur iChemistry är programmerat eller logiska flöden i systemet. Hon arbetade tillsammans med K.S. och C.P., trots att hon geografiskt arbetade från Norrköping. Det var C.P. som var chef på miljöavdelningen. För potentiella kunder var det hennes arbete att visa systemet så mycket som möjligt och förklara att Intersolia kunde hjälpa till med riskbedömningar och följa lagkraven. Om den potentiella kunden var fortsatt intresserad fick de testa systemet under en period på så sätt att de fick inloggningar till det. Det skrevs inga särskilda avtal inför en sådan testperiod, vad L.S. vet. Hon höll inga utbildningar för potentiella kunder, men om de övergick till att bli kunder utbildade hon dem i systemet. Sådana utbildningar var inte publika. För de potentiella kunderna berättade hon bara det som kunderna var intresserade av.

J.P.

Han är IT-konsult och programmerare. Han och C.P. är gamla kompisar. Via C.P. lärde han känna A.R. sommaren 2015. De skulle sälja en tjänst till Team Sportia, men det projektet lades ner efter ett möte. Han har känt H.C. sedan lång tid tillbaka från sociala sammanhang, men de har inte umgåtts närmare än så. Han började arbeta som konsult för Chemical Documentation sommaren 2016. Han utförde arbetsuppgifter för MPQ före det, från hösten 2015 när C.P. höll på med något ”grisprojekt”. Då var J.P. arbetslös. Han såg det som en slags praktik. Han fick t.ex. titta på ett utkast till en användarmanual för cDoc. Han deltog i arbetet med att försöka värva kunder. Han frågade inte specifikt efter inloggningsuppgifter till eventuella kunders gamla riskhanteringssystem, men om det lämnades ut sådana uppgifter har han gått in på länkar efter den potentiella kundens anvisningar. Det kan ha skett i iChemistry också. Han fick ingen information om att inte göra så och ingen annan visste om att han gjorde det. Han har också tillsammans med O.N. tagit fram en designmall för riskbedömningar. Vid något tillfälle var det någon funktion som inte fungerade som den skulle. Det kan han utläsa ur en mejlkonversation. Det gick inte att ladda upp någon pdf.

M.S.

Han är managementkonsult och beteendevetare. Han utvecklar tillväxtbolag. Han har haft samarbete med Intersolia. H.C. ville ha hjälp och stöd för att utveckla en medarbetare. Under 2014 kontaktade H.C. honom. Han sade att han och C.P. hade för avsikt att starta en verksamhet. Han efterfrågade en mall för att ”sätta en affärsplan”. M.S. skickade en. Några dagar senare träffades de på en parkbänk vid Slottsmöllan utanför Intersolias kontor i Halmstad. H.C. och C.P. sade att de hade för avsikt att starta en verksamhet. De skulle i princip kopiera den verksamhet som Intersolia bedriver. De sade att de hade tillgång till källkoden, olika typer av information och kundlistor. Det var H.C. som pratade mest. C.P. sade bara några enstaka ord. M.S. förklarade att han tyckte att det var oetiskt och olämpligt. H.C. och C.P. blev lite tysta. De sade att de förstod. Det var D.P. som kontaktade M.S. i mars 2018 och sade att han hade fått reda på att M.S. hade något att berätta.

P.R.

Han har arbetat inom IT i 20 år som programvarutekniker. Han arbetar på Intersolia och är produktägare för iChemistry. Han kan liknas vid arkitekten vid ett husbygge. Hantverkarna består av t.ex. systemerare och designers. Det krävs kunskap om marknaden och lagstiftning på området. P.R. tror att K.S. och C.P. har den kunskap som krävs för att utveckla ett system. De hade i vart fall möjlighet att ta reda på saker inom Intersolia. iChemistry är enormt stort och utvecklas fortfarande. Utan förkunskaper ser han det inte som sannolikt att cDoc har kunnat utvecklas på ett halvår. P.R. känner inte till att det skulle förekomma uppsägningsworkshops efter det att kunder till Intersolia sagt upp sina avtal. Beträffande Intersolias information till kunder eller potentiella kunder på utbildningar som anordnas eller på användarträffar berättas inga hemligheter. Man talar om för kunden vad Intersolia kan lösa, inte hur bolaget löser problemen. De demonstrationskonton som lämnas till potentiella kunder är inte allmängods för kunden utan ges till en specifik person och dessutom ges inte obegränsad tillgång till systemet.

P.R. har sett screenshots från cDoc. Systemet var snarlikt iChemistry. Förteckningarna låg i samma ordning som i iChemistry. Man hade också en lagstadgad lista som finns i iChemistry. Det finns inget krav i lag på att den ska heta så. I samband med ett kundbesök som P.R. och H.C. var på i augusti 2014 uttryckte H.C. att han skulle göra samma saker i ett nytt företag. P.R. var inte intresserad av en sådan sak.

M.B.

Han är ekonom i botten och har arbetat i många företag. Han var anställd på Intersolia från våren 2015 fram till årsskiftet 2017/2018. K.S. var en drivande person med ingående kunskap om Intersolia. När han slutade fanns en oro att han skulle kontakta konkurrenter och ta med sig kundlistan. Via hörsägen har han fått reda på att K.S. sagt ”Det här skulle man kunna göra själv”.

C.P. sade upp sig för att han inte var med på det som höll på att byggas upp i Intersolia. Han hade en månads uppsägningstid och arbetade fritt under den tiden med att avsluta det löpande arbetet. Han hade full tillgång till dator och telefon. M.B. minns inte om eller när C.P:s e-post stängdes av.

H.C. fick också sluta på Intersolia. Hans arbete i Norge fungerade inte. Vid något tillfälle sade han att M.B. inte hade med det att göra, men att det inte tar lång tid att bygga upp ett ”sådant system”.

Om man tittar på Chemical Documentations hemsida så uttrycks saker och ting på samma sätt som i iChemistry, men det är väl inte så konstigt eftersom flera av medarbetarna har arbetat för Intersolia. Nu i efterhand kan M.B. se ett mönster, att något var på gång i samband med att K.S., C.P. och H.C. slutade på Intersolia. De kunde sitta i mötesrum och prata när M.B. inte var där. Han påtalade det för dem, men de sade att det inte var något särskilt.

L.H.

Hon är miljövetare och var konsult hos Intersolia från hösten 2012 till december 2015. Hon arbetade med kundbesök, riskbedömningar och utvecklingsarbete. iChemistry var hennes arbetsverktyg. Hon kunde inte den tekniska bakgrunden i systemet, men hade kunnat få en genomgång om den om hon hade velat. Det fanns inga skriftliga instruktioner om vad man fick berätta externt, men vissa uppgifter hölls internt, t.ex. om kundregister och prissättningar. Vid utbildningar, säljmöten och användarträffar visade man iChemistry ”från a till ö” på ett övergripande sätt.

L.H. har varit inne på Chemical Documentations hemsida. Hon reagerade på den virtuella miljösamordnaren som fanns där. Inom Intersolia hade de haft interna möten om en sådan.

Efter ett möte på sensommaren eller hösten 2015 sade H.C. att han skulle säga upp sig. L.H. frågade honom vad han skulle göra. Han svarade ”Det kommer du att märka”.

K.F.

Hon är civilingenjör i kemisk teknologi. Hon ansvarar för kvalitets- och miljöfrågor i ett företag. De hade ett avtal med Intersolia när det gällde riskhanteringsfrågor. Systemet fungerade bra, men var kostsamt så man funderade på att säga upp avtalet. De hade inte så många farliga produkter. De tittade på andra möjliga avtalspartners. K.F. träffade en gammal chef, O.N., vid en privat tillställning. Han sade att han arbetade som konsult för Chemical Documentations. Det lät intressant. Han bad att de skulle kontakta henne. Det var K.S. som gjorde det. Hon fick en presentation. Priset var bra. cDoc var ett bättre system för en förhållandevis liten verksamhet med förenklade riskbedömningar. Det företag som K.F. arbetar i hade inte så många produkter. Det ingick även en konsulttjänst, en support. Det var Chemical Documentation som gjorde riskbedömningarna. I februari 2018 bestämde företaget sig för att säga upp avtalet med Intersolia. K.F. hade kontakt med E.A. på Chemical Documentation, som skulle få företagets förteckningar över kemikalier. Hon tänkte att E.A. kunde få tillgång till iChemistry, men E.A. var skeptisk och bad K.F. att titta i avtalet med Intersolia om det gick bra. Det visade sig att E.A. hade rätt. Tredje part hade inte rätt enligt avtalet att få tillgång till systemet. Det var detta hon bekräftade i ett mejl till E.A.

A.R.

Han driver en biluthyrningsfirma. Han kom i kontakt med Chemical Documentation genom C.P., som varit A.R:s ekonomiske rådgivare under omkring tio år. Han uppfattade att C.P. var någon sorts rådgivare via MPQ för Chemical Documentation hösten 2015. Denne föreslog att A.R. skulle investera i Chemical Documentation. Det var i oktober 2015. Han köpte fem procent av aktierna i Chemical Documentation Venture AB. Han har tipsat tre andra företag om Chemical Documentation, vilket lett till avtal med dem.

P.D.

Han arbetar för Explizit AB och är utvecklingsansvarig för deras kemikaliehanteringssystem Chemsoft. Inför sitt sakkunniguppdrag har han haft tillgång till Intersolias kemikaliehanteringssystem iChemistry. Han har också haft tillgång till cDocs användarmanual. Han bedömer att det tar flera år att utveckla ett system som cDoc, eftersom man är i behov av kemikaliekunskap samt kunskap om lagstiftning och marknad. Endast en mindre del av arbetet är hänförligt till programmering.

Han uppskattar att det tog knappt 5 000 timmar för Explizit AB att utveckla funktionen för riskbedömning av kemiska produkter i Chemsoft. Då hade det företaget bara en sorts riskbedömning och cDoc verkar ha två olika riskbedömningar.

Han bedömer att det är osannolikt att det går att utveckla ett kemikaliehanteringssystem likt cDoc utan några förkunskaper om lagstiftning på området och hur man arbetar med kemikalier. cDoc är inget enkelt system. Det är ytterst osannolikt att tre personer utan branschkunskap på deltid skulle kunna utveckla cDoc på åtta månader. Om man haft tillgång till inloggning i iChemistry eller offentliga källkoder hade det gått snabbare.

Om man har en god teknisk utrustning bedömer P.D. att det tar omkring 800 mandagar att utveckla en databas med 10 000 säkerhetsdatablad.

Det är osannolikt att man har utvecklat cDoc utan att ha inhämtat information från iChemistry. Det finns strukturer som påminner om varandra i de båda systemen, bl.a. namngivning på rapporter. De presenteras i en identisk ordning. Det finns en del namn som är identiska, men som inte är allmänt kända, t.ex. lagstadgadelistan. Det finns ingen lagstiftning eller vedertagna principer som säger att man ska ha en ”lagstadgad lista”. Den är unik för iChemistry. iChemistry och cDoc har vidare två sorters riskbedömningar, en aktivitetsbaserad och en generell. Två riskbedömningar finns, såvitt P.D. vet, bara i dessa två system. Båda systemen innehåller en substitutionsfunktion. Vad P.D. vet finns dessa funktioner bara i cDoc och i iChemistry.

A.H.

Han är ekonom och arbetar på Intersolia. Han är säljare. När kunder ska få tillgång till demokonton i iChemistry kommer man till honom. Utlämnandet av sådana konton ska godkännas av D.P. Inloggningen lämnas ut till en person hos kunden. Tiden sätts till en eller två veckor, men kan förlängas. Det kan finnas 25-30 testkonton. Han lade upp ett sådant för C.P. via dennes företag Norra Vägen Intressenter AB. Det var C.P. som bad om det. Han ville ha det för att ”klicka runt” för att lära sig och förstå systemet iChemistry. Det skulle vara ok med D.P. C.P. sade att han hade talat med D.P. A.H. lämnade ut ett konto utan begränsningar i tillgången till systemet. Han talade inte med D.P. då. I samband med att testkonton delas ut går ett automatiskt mejl till ett antal personer, bland andra D.P. D.P. reagerade över mejlet och kontaktade A.H., som sade att han trodde att det fanns ett godkännande. Sedan hörde han inget mer.

A.H. har inte hört talas om att det skulle förekomma uppsägningsworkshops på Intersolia. Han visste att C.P. hade ekonomiska uppdrag för andra företag, men inte i vilka.

R.B.

Han är ekonomichef på Intersolia. Han började arbeta där under vårvintern 2015. Anställningsavtalen innehåller sekretessklausuler. Företagshemligheter får inte röjas. Vidare gäller en lojalitetsplikt i anställningen. Även kundavtalen innehåller sekretessbestämmelser.

Vid något tidrapporteringstillfälle under sommaren 2015 sade H.C. att han sålt bra, men att detta inte hade med Intersolia att göra. Han skrattade lite när han sade det.

M.W.

Han har arbetat som säljare i Intersolia sedan 2004. Han umgås med D.P. privat. Som säljare presenterar man företaget och iChemistry för kunderna i stora drag, de viktigaste sakerna. Man presenterar inte logiska flöden eller de bakomliggande tekniska bitarna. Han vet ingenting om det bakomliggande tekniska i iChemistry. Han känner inte till förekomsten av uppsägningsworkshops.

M.W. hade inte så mycket kontakt med H.C., C.P. eller K.S., men det kändes i luften att något skumt var på gång då de slutade på Intersolia. M.W. var på ett kundbesök hösten 2015 där kunden sade att man hade kontakt med ett liknande företag i samma bransch i Halmstad, men till ett billigare pris. Han berättade detta för D.P. som reagerade. Det visade sig vara Chemical Documentation. M.W. kände att det företaget gör samma saker som Intersolia och vänder sig till samma kunder. Det förekommer att det delas ut demokonton till presumtiva under. Det händer dock inte så ofta, kanske fem, sex gånger de senaste åren eller ett par per år.

P.N.

Han arbetar som säljare i IT-branschen. Han kände främst H.C. men också C.P. via arbetet. De har umgåtts även privat. För nästan 20 år sedan startade de ett företag tillsammans. I samband med att de gjorde det tog de med sig dels vad de hade ”i huvudet” och dels material gällande kunder från det gamla företaget som de utnyttjade. Det var ett företag i samma bransch som det de startade. De pratade mycket om hur de skulle göra så att ingen fick reda på det. Numera är deras relationer ansträngda.

C-J.K.

Han arbetar på ett företag som ansvarig för miljö- och kvalitetsfrågor. Företaget hade ett avtal med Intersolia. Han blev kontaktad av E.A. på Chemical Documentation. Hon frågade om hon fick komma och presentera en lösning angående kemikaliehantering. C.P. kom till företaget och presenterade deras affärsidé. Detta var i oktober eller november 2015. De erbjöd sig att använda aktuella säkerhetsdatablad och göra en generell riskbedömning men också en som specifikt gällde hanteringen av produkten. Detta var något nytt. Det kändes lockande också att Chemical Documentation hjälpte till med riskbedömningar och analyser. Intersolia kom upp i diskussionen. C-J.K. minns inte om det var han som berättade att de hade avtal med iChemistry eller om det var C.P. som frågade vilken lösning de hade. Det tog ungefär ett år tills C-J.K:s företag bytte till Chemical Documentation, eftersom de var bundna en tid till avtalet med Intersolia.

E.A.

Hon har arbetat med mötesbokningar och säljfrämjande åtgärder under många år. Hon har arbetat för C.P. i dennes företag tidigare. De är goda vänner. Hon fick sedan uppdrag även för Intersolia via kontakten med C.P. med början 2012. Hon arbetade med befintliga kunder, främst mindre företag, under tolv timmar per vecka, två dagar á 6 timmar per dag. Hon hade telefonkontakter med kunderna minst två gånger per år och när de behövde hjälp eller köpa en tjänst. Hon ansvarade för omkring 110 kunder. Hon arbetade med excelmallar. Hon förde in företagens namn, telefonnummer och andra uppgifter i kommentarsfältet. Hon var med på användarträffar. Om det kom in uppsägningar av avtal lämnade hon över till C.P. Sedan kunde hon av honom få i uppdrag att boka ett möte med kunden för att ta reda på vad som föranledde uppsägningen. Det hände några gånger.

I slutet av augusti 2015 fick hon reda på att C.P. skulle sluta på Intersolia. Han frågade om hon tänkte sluta också. Hon valde att sluta också för att följa med C.P. Tanken var att de skulle inleda ett arbete med sportbutiker. Det blev dock inget av med det projektet. När E.A. slutade på Intersolia överlämnade hon excelfilerna till M-LO. på Intersolia. Hon fick höra om Chemical Documentation i september eller oktober 2015. Det var i samma veva som hon fick reda på att även K.S. skulle börja där. C.P. och hon började också där. Hon träffade P.L. i oktober 2015. R.L. och M.P. träffade hon på ett uppstartsmöte på Isaberg under hösten. Hon började först som konsult under två veckor, men sedan anställdes hon i Chemical Documentation tolv timmar per vecka fördelat på två dagar.

På Chemical Documentation fortsatte E.A. med att ringa och boka möten med presumtiva kunder, främst för K.S:s räkning. Hon vidtog även andra säljfrämjande åtgärder. P.L. satt i ledningen. K.S. blev säljchef och C.P. hade någon form av ledande befattning. K.S. blev hennes närmste chef, men hon hade fria tyglar. Hon kunde sitt jobb. I början ringde hon gamla kunder från Intersolia för att säga tack och hej då. Sedan letade hon nya kunder till Chemical Documentation. Hon tog hjälp av Elmias mässkatalog över deltagare, tjänsten ”Alla bolag” på Internet där man utifrån olika urvalkriterier, såsom antal anställda, omsättning och geografisk anknytning, fick fram namn på företag. Därefter gick hon in på företagens hemsidor och tittade efter om de var intressanta. Hon är uppvuxen i Småland och känner genom vänner, släkt och bekanta till många företag i den trakten. Hon ringde till dem också. Chemical Documentation uppdrog också åt en konsult att ta fram förslag på potentiella kunder. Hon hade en lista med 400 företagsnamn. De kunder som av Intersolia har markerats med grönt såsom varande prospektkunder i åberopad aktivitetslista från vad man påstår kommer från Chemical Documentation, är företag som hon kände till personligen. De blåmarkerade företagen som påstås vara befintliga kunder är företag som var hennes kunder från Intersoliatiden. Hon lade in de åtgärder hon vidtog i Fortnox. Hon använde inget underlag från Intersolia. När hon i e-postmeddelande till en praktikant den 26 oktober 2015 skrev om ett par ”leads” som hon hade med sig ”i sin kundlista” menade hon att hon hade det i minnet. Efter några veckor fick hon beskedet att inte ringa till vad hon i huvudet mindes som gamla Intersoliakunder. Enligt K.S. satt de ju redan fast i gamla avtal. Hon hade en kontakt med en K.F., som sade att E.A. kunde få inloggningen till deras nuvarande system iChemistry. E.A. kände sig inte bekväm med det och sade att det kunde finnas restriktioner för ett sådant förfarande i avtalet. Det visade sig också vara så. Hon fick ett e-postmeddelande tillbaka om detta.

J.E.

Han arbetar på ett företag som miljöchef. Han har hand om företagets kemikaliehanteringssystem. Företaget har varit kund hos Intersolia, men har gått över till Chemical Documentation. Den koncern som J.E. arbetar i består av sex bolag, varav tre hade Intersolias kemikaliehanteringssystem. Två var utan och ett hade ett avtal med ett annat företag. Man ville samla alla bolagen i ett företag. J.E. sökte på nätet och hittade Chemical Documentation och tittade på vad det företaget kunde erbjuda och vad det kostade. Deras erbjudande var betydligt billigare än andras. Dessutom ingick riskbedömningen, något som kunde köpas till en extra kostnad av Intersolia. I övrigt såg kemikaliehanteringssystemen likartade ut. Detta passade J.E:s företag bäst. De skickade sina säkerhetsdatablad till Chemical Documentation.

DOMSKÄL

Har frågan om K.S. agerat i strid mot lojalitetsplikten gentemot Intersolia avgjorts rättskraftigt?

K.S. har gjort gällande att frågan om han agerat i strid mot sin lojalitetsplikt gentemot Intersolia avgjorts rättskraftigt genom Arbetsdomstolens (AD:s) avgörande den 4 juli 2018 i mål B 24/17. I det målet påstod Intersolia att K.S. hade brutit mot lojalitetsplikten genom att bedriva en med Intersolia konkurrerande verksamhet under anställningstiden. På denna grund hade Intersolia avskedat K.S. den 11 december 2015 och yrkade i målet återbetalning av den lön han redan erhållit för perioden den 11 december 2015 - 29 februari 2016. Tingsrätten och AD fann att K.S. haft fog för sin uppfattning att han efter utbetalning av lönen enligt ett särskilt avtal som träffats med Intersolia den 28 augusti 2015 inte hade någon förpliktelse att avhålla sig från konkurrerande verksamhet. I förevarande mål har Intersolia påstått att K.S. brustit mot sin lojalitetsplikt genom de i målet påstådda obehöriga angreppen på företagshemligheter och yrkat att tingsrätten ska fastställa att han är skadeståndsskyldig. Det rör sig alltså om olika rättsföljder i målen, men även grunden för vad som påstås utgöra illojaliteten är en annan. Tingsrätten anser inte att det föreligger hinder mot att ta upp denna del av Intersolias talan till prövning, jfr Fitger, Rättegångsbalken, supplement 35, avsnitt 17:42 f.

Rättsliga utgångspunkter

Den 1 juli 2018 trädde en ny lag om företagshemligheter i kraft, lagen (2018:558) om företagshemligheter, varvid FHL upphävdes. Enligt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska dock den upphävda lagen fortfarande gälla för angrepp på en företagshemlighet som utförts före ikraftträdandet. Tingsrätten tillämpar därför FHL.

Enligt 1 § FHL avses med företagshemlighet i den lagen sådan information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte dokumenterats på något särskilt sätt.

Information om affärs- eller driftsförhållanden i näringsidkarens rörelse kan avse tekniska, kommersiella eller administrativa förhållanden. Konstruktionsritningar, prislistor och kundregister är information som till sin art kan utgöra företagshemligheter, förutsatt att den har ett ekonomiskt eller kommersiellt värde för näringsidkaren. För att sådan information i det enskilda fallet ska skyddas av FHL krävs att näringsidkaren har hållit informationen hemlig och att ett röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende

En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja den ska enligt 7 § FHL ersätta den skada som uppkommer genom hans förfarande. Har förfarandet ägt rum sedan anställningen upphört ska skadan ersättas endast om det finns synnerliga skäl.

När det gäller skadeståndsansvar för andra än tidigare arbetstagare gäller enligt 8 § FHL att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han inser eller bör inse, har angripits enligt lagen ska ersätta den skadan som uppkommer genom hans förfarande.

Enligt 11 § FHL gäller vidare att den som har angripit en företagshemlighet enligt FHL kan vid vite förbjudas att utnyttja eller röja företagshemligheten. Vitesförbud får dock meddelas endast om ett utnyttjande eller röjande skulle vara obehörigt enligt 2 § FHL. Har någon angripit en företagshemlighet enligt FHL kan domstol enligt 14 § första stycket FHL förordna att en handling eller ett föremål som han har i sin besittning och som innefattar hemligheten ska överlämnas till den som har utsatts för det rättsstridiga angreppet eller att den ska förstöras.

Intersolia har gjort gällande att information om IT-systemet iChemistry och information i Intersolias databas med säkerhetsdatablad, prospektdatabas och kunddatabas utgör affärshemligheter.

Intersolia har, något mer specifikt, påstått att informationen om iChemistry är systemeringsresultatet, bestående av kunskapsbaserad information som Intersolia löpande genom åren erhållit i utvecklingen av bolaget och att denna information är en förutsättning för programmeringen av iChemistry. Intersolia har inte påstått att Chemical Documentation har kopierat Intersolias källkod. Tingsrätten har inte uppfattat att det i målet påstås att det förhållandet att svarandena har använt sig av begreppen lagstadgad lista, generell och aktivitetsbaserad riskbedömning, brandlista, enkel förteckning eller lista över produkter med anmärkning i cDoc i sig skulle utgöra sådan information.

Beträffande databasen med säkerhetsdatablad har Intersolia påstått att det avser information från av Intersolia sammanställda, bearbetade och kvalitetssäkrade säkerhetsdatablad.

När det gäller kunddatabasen avses, enligt Intersolia, information om befintliga kunder där bl.a. avtalsvillkor såsom pris och uppsägningstid samt kontakter med kunder framgår.

I prospektdatabasen har Intersolia preciserat att det rör sig om information om marknadsföringsåtgärder och kontakter med respektive kund.

Intersolia har vidare gjort gällande att information om tjänsten virtuell miljö/kemikaliesamordnare är en företagshemlighet, nämligen själva idén och utvecklingsmaterialet kring den tjänsten.

Tingsrätten konstaterar att information i datorprogram och kundregister till sin art är sådan att den kan utgöra företagshemligheter. Även affärsidéer kan till sin art vara företagshemligheter.

Har påstådda företagshemligheter ett ekonomiskt värde för Intersolia?

Generellt sett kan sägas att röjande av den information som påstås vara företagshemligheter typiskt sett är ägnad att medföra skada i konkurrenshänseende.

Svarandena har gjort gällande att Intersolia inte är saklegitimerat, att de påstådda företagshemligheterna inte tillkommer kärandebolaget och att det bolaget därför inte lider någon skada.

Tingsrätten konstaterar att skyddet i FHL är neutralt i förhållande till hur en näringsidkare låter sin verksamhet vara strukturerad, t.ex. i en divisionaliserad organisation inom ramen för en juridisk person eller en organisation med flera juridiska personer, t.ex. ett moderbolag med dotterbolag. Hemlig information kan cirkulera mellan bolagen i en företagsgrupp med bibehållet skydd, jfr Fahlbeck, Lagen om skydd för företagshemligheter, En kommentar och rättsöversikter, tredje upplagan, sid. 318. Eventuell hantering av företagshemligheter som görs gällande i målet har skett i Sverige och omfattas därför av FHL. Tingsrätten finner därför att Intersolia är saklegitimerat.

Har påstådda företagshemligheter hållits hemliga?

För att företagshemlig information ska skyddas krävs att den hålls hemlig. Den personkrets som känner till den hemliga informationen måste vara i någon mening begränsad. Informationen får inte vara tillgänglig för alla. De som har tillgång till informationen ska inte vara behöriga att reservationslöst föra den vidare. Det krävs att näringsidkaren själv har ambitionen att hålla informationen hemlig. Det ställs dock inga stränga krav på näringsidkarens aktiviteter i denna del.

Svarandena har gjort gällande att informationen inte åtnjuter skydd enligt FHL eftersom informationen inte hållits hemlig då Intersolias kunder genom sina inloggningsuppgifter kan komma åt informationen, att Intersolia tillhandahåller test- eller demokonton till potentiella kunder, att man anordnar användarträffar och håller utbildningar rörande iChemistry. L.S. har vittnat om att de utbildningar som hölls för kunder inte är publika. P.R. har uppgett att man inte berättade om hemligheter för kunderna på utbildningar eller användarträffar, utan bara vilka problem Intersolia kan lösa, inte hur man löser dem. L.H. har vidare berättat att uppgifter om t.ex. kundregister och prissättningar hölls internt och att man vid användarträffar, utbildningar och säljmöten endast berättade övergripande om iChemistry. Även K.F. och E.A. har berättat om att inloggningar till iChemistry inte enligt kundavtalen obehindrat kunnat lämnas vidare. M.W. har vidare berättat att man som säljare i Intersolia inte berättar om ”logiska flöden” och de bakomliggande tekniska delarna av iChemistry för kunder. L.H. har uppgett att kundlistor och prissättningsfrågor hölls internt inom Intersolia. Det saknas enligt tingsrätten skäl att betvivla riktigheten av dessa uppgifter. Tingsrätten anser att den information som finns i iChemistry, i databasen med säkerhetsdatablad och kundregistren har hållits hemliga i den mening som avses i FHL. Det förhållandet att ett examensarbete av en tidigare version av iChemistry eller en användarmanual funnits tillgängliga på nätet förändrar inte denna bedömning.

K.S. och C.P. har påstått att information om den virtuella samordnaren presenterades, eller idén om den, lanserades vid Elmiamässan redan 2013. L.H. har berättat att man enbart internt hade diskuterat affärsidén om den virtuella samordnaren. M.L., som var marknadsansvarig vid tiden för Elmiamässan, har uppgett att det material som fanns om den virtuella miljösamordnaren var hemligt, men att säljare kunde välja att informera om ett presentationsmaterial. Inte heller dessa uppgifter finns det enligt tingsrätten skäl att ifrågasätta riktigheten av. Tingsrätten anser att även den information som fanns om den virtuella samordnaren hållits hemlig i den mening som avses i FHL.

Har K.S., C.P. och H.C. röjt företagshemlig information eller därigenom brustit i sin lojalitetsplikt?

Intersolia har påstått att K.S., C.P. och H.C. i ond tro under tiden som anställda hos Intersolia röjt företagshemlig information för att tillsammans med P.L., M.P., R.L. och MPQ använda sig av företagshemligheterna för att starta och bedriva en till Intersolia konkurrerande verksamhet i Chemical Documentation.

P.L., R.L. och M.P. har berättat att de behärskar utveckling och programmering av datasystem och att de lagt ned mycket tid på att läsa in sig på området kemikaliehantering genom att bl.a. googla på nätet, läsa lagtext och myndighetsinformation samt tala med olika aktörer på marknaden. Det har lagts fram omfattande bevisning i denna del och tingsrätten kan konstatera att vad som tycks vara värdefull information om kemikaliehantering och kemikaliehanteringssystem kunnat inhämtas på detta sätt.

Under vår, sommar och tidig höst 2015 kom ett samarbete att etableras mellan å ena sidan P.L., R.L. och M.P. samt å andra sidan H.C., men främst C.P. och K.S., vilka har betydande erfarenhet av och kunskap om kemikaliehantering genom sitt arbete på Intersolia. C.P., K.S. och H.C. har bestritt att de röjt företagshemligt material till P.L., R.L. och M.P.

I målet föreligger olika uppfattningar om likheter och olikheter mellan iChemistry och cDoc och om cDoc är ett enkelt eller komplicerat system. Till och med de sakkunniga som hörts i målet har olika uppfattningar i dessa delar. Det råder även skillnader i åsikter om hur lång tid det tar att utveckla ett system som cDoc, men klart är att en viktig faktor i uppbyggnadsarbetet är det som Intersolia kallar systemeringsarbetet och dess resultat bestående av kunskapsbaserad information som Intersolia löpande genom åren erhållit i utvecklingen av bolaget.

P.R. har uppgett att han sett screenshots från cDoc och att han sett likheter mellan det systemet och iChemistry genom att förteckningarna låg i samma ordning och att han kände igen namnet på någon funktion.

Kärandens sakkunnige P.D. har utifrån det material han haft tillgång till uttalat att det bör ta flera år att utveckla ett system som cDoc eftersom man är i behov av kemikaliekunskap samt kunskap om lagstiftning och marknad, att det inte är något enkelt system, att det finns strukturer som påminner om varandra i de båda systemen, att funktioner har identiska namn som inte är allmänt kända samt att de två systemen har två riskbedömningar och en funktion om substitution.

Svarandenas sakkunnige K.H. har utifrån det material han haft tillgång till uppgett att cDoc inte är något komplicerat system, att ingenting tyder på att det är kopierat, utan att det vuxit över tid och haft tecken på programmeringsmisstag, vilket är vanligt i tidig utveckling i processer.

Intersolia har inte närmare preciserat eller konkretiserat omständigheterna kring påstådda angrepp utan främst pekat på likheterna mellan systemen och den korta tid som cDoc tagits fram på. Tingsrätten anser dock inte det visat att de likheter som funnits är så anmärkningsvärda att den slutsatsen kan dras att man måste ha använt sig av eller ens med någon högre grad av sannolikhet använt sig av Intersolias företagshemligheter vid utvecklandet av systemet. Inte heller anser tingsrätten det visat att utvecklingstiden är så anmärkningsvärt kort att man kan dra den slutsatsen.

Det är utrett att C.P. under 2015 haft tillgång till Intersolias databaser genom inloggningen i Norra Vägen Intressenter AB. Intersolia har påstått att det kan ha varit vägen till angreppen mot företagshemligheterna. C.P. har uppgett att syftet var ett annat, nämligen att man inom Intersolia inte tyckte att han kunde tillräckligt mycket om iChemistry. A.H. har bekräftat att C.P. i samband med uppläggningen av kontot i februari 2015 hänvisade till att han ville ha kontot för att kunna förstå systemet bättre. Det har inte presenterats någon bevisning om hur frekvent C.P. använt inloggningen eller på vilket sätt. Oavsett orsak till det innebär det en brist i bevisningen som faller tillbaka på Intersolia.

Det sagda innebär enligt tingsrätten att det inte har visats att K.S., C.P. och H.C. angripit Intersolias företagshemligheter såvitt gäller information i iChemistry.

Beträffande påståenden om angrepp på Intersolias databas med sammanställda och bearbetade säkerhetsdatablad har K.H. uppgett att säkerhetsdatablad enligt datumstämplar laddats upp i cDoc kontinuerligt sedan 2015 och att systemet under februari 2016 innehöll 332-424 säkerhetsdatablad. Mot dessa uppgifter kan man enligt tingsrätten inte dra slutsatsen att K.S., H.C. eller C.P. röjt företagshemlig information från databasen med säkerhetsblad. I övrigt har inte närmare framkommit på vilket sätt de skulle ha röjt företagshemlig information i denna del. Det har inte heller enligt tingsrätten lagts fram någon annan, konkret bevisning som ger tillräckligt stöd för att bearbetade datasäkerhetsblad förts över från Intersolias databas till Chemical Documentation.

När det gäller påståendet om att företagshemligheter röjts från Intersolias kunddatabas och prospektdatabas kan konstateras att det inte har framkommit att några handlingar anträffats hos vare sig K.S., H.C. eller C.P. som korresponderar med kundlistor i Intersolias databaser. I denna del har Intersolia som bevisning åberopat uppgifter som påstås vara utdrag av Chemical Documentations användning av programmet Fortnox. Svarandesidan har påstått att dessa uppgifter åtkommits olovligen och att det inte kan uteslutas att materialet blivit förvanskat. C.P. har pekat på ett par omständigheter som ger anledning att ifrågasätta tillförlitligheten av uppgifterna i bevisningen, som dessutom är maskad i icke oväsentliga delar. D.P. har i sitt förhör uppgett att han inte vill svara på frågor i denna del. Trots att svarandena inte på något tydligt sätt invänt mot uppgifterna i materialet anser tingsrätten att viss försiktighet bör gälla vid värdering av uppgifterna.

C.P. har vitsordat att han den 14 september 2015 importerat en lista över 96 kunder hos ett annat bolag än Intersolia. Det är inte enligt tingsrätten närmare preciserat hur denna lista skulle ha utnyttjats. C.P. har uppgett att han raderat den. Intersolia har gjort gällande att det skulle ha synts i programmet Fortnox om listan raderats. Mot bakgrund av den försiktighet som bör gälla vid värderingen av bevisningen anser tingsrätten inte att man nödvändigtvis måste dra den slutsatsen. Dessutom är den åberopade listan maskad, så det har inte gått att ens försöka utröna om listan utnyttjats inom Chemical Documentation till men för Intersolia.

Av förhörsuppgifter, inklusive det åberopade materalet som påstås vara hämtat från Chemical Dokumentations Fortnoxprogram, framgår det dock enligt tingsrätten att man från Chemical Documentations sida haft kontakter med befintliga och potentiella kunder till Intersolia.

K.S. och E.A. har bekräftat att de kontaktat Intersolia-kunder. E.A. har berättat att hon självständigt kontaktade företag som hon kände till genom familj, vänner och bekanta samt att hon letat kunder via Allabolag på nätet. Det är visserligen anmärkningsvärt att hon i något mejl hänvisat till kunder som står på hennes ”lista”. Hon har förklarat att hon med listan egentligen menade ”listan” i hennes huvud, dvs. hennes minne. Av E.A:s uppgifter i mejlet kan man dock enligt tingsrätten inte dra den slutsatsen att det rör sig om en lista som kommit från Intersolias kunddatabaser genom K.S:s, H.C:s eller C.P:s försorg.

I detta sammanhang kan nämnas att AD i sitt avgörande den 20 mars 2013 i mål B 90-11, det s.k. factoringmålet, ansett att om man arbetat under en följd av år med en kundstock, ur minnet skulle kunna räkna upp ett 70-tal kunder eller fler ur en större kundstock. Vidare är huvudregeln och utgångspunkten att en arbetstagare har rätt att efter anställningens slut utnyttja vad han eller hon under tidigare anställning har inhämtat och detta i princip oberoende av om företagshemligheten materialiserats eller inte, jfr Fahlbeck, Lagen om skydd för företagshemligheter, En kommentar och rättsöversikter, tredje upplagan, sid. 463.

Det är också i målet enligt tingsrätten visat att Chemical Documentation anlitat ett företag, Skallmeja Marketing, för att komma i kontakt med lämpliga presumtiva kunder. Det talar enligt tingsrätten mot att man skulle haft tillgång till Intersolias kunddatabaser.

R.L., men också C.P., har berättat om tankarna kring och kalkylerna rörande Chemical Documentations prissättning under den första tiden. Uppgifterna är inte så osannolika att de kan lämnas därhän. Mot bakgrund härav och då Intersolia inte preciserat de närmare omständigheterna kring påstådda angrepp på Intersolias kunddatabaser anser tingsrätten inte det visat att K.S., H.C. eller C.P. angripit företagshemligheterna i dem.

När det gäller idén om den virtuella miljösamordnaren har K.S. och C.P. påstått att tjänsten presenterades eller lanserades vid Elmiamässan 2013. Dessa uppgifter motsägs enligt tingsrätten av vad M.L. och L.H. har uppgett. Intersolia har gjort gällande att den information som i detta hänseende utgör företagshemligheter är själva idén och utvecklingsmaterialet kring den avseende en tjänst som innebär att en miljökonsult skulle samordna kemikaliehanteringen, främst på distans, med hjälp av iChemistry. Intersolia har inte närmare preciserat omständigheterna kring påstått angrepp av utvecklingsarbetet i denna del eller vad det är för typ av information. Eftersom ordet virtuell idag ofta används om simulerade verkligheter åstadkommen med datorutrustning och då den i målet presenterade skärmdumpen om Intersolias virtuella miljösamordnare eller virtuella kemikaliesamordnare inte innehåller annat än allmänna uppgifter om vad en sådan skulle tänkas hjälpa till med kan de därför inte anses utgöra sådana företagshemligheter som förtjänar FHL:s skydd. Det är således inte visat att K.S., H.C. eller C.P. angripit Intersolias företagshemligheter på denna punkt.

Eftersom tingsrätten inte funnit det visat att några angrepp på Intersolias företagshemligheter utförts kan K.S., H.C. och C.P. inte heller ha gjort sig skyldiga till brott mot lojalitetsplikten enligt anställningsavtalen.

Sammanfattningsvis innebär tingsrättens bedömning att Intersolias talan mot K.S., H.C. och C.P. inte kan bifallas till någon del.

Intersolias talan mot P.L., R.L., M.P. MPQ och Chemical Documentation.

Intersolia har vidare påstått att P.L., R.L. och M.P. bistått K.S., C.P. och H.C. med att inhämta information från Intersolias databas med säkerhetsdatablad och iChemistry via en fejkad kund samt agerat bulvaner för dem. Mot P.L:s, R.L:s och M.P:s bestridanden har Intersolia inte förmått visa dessa påståenden. Mot bakgrund härav och tingsrättens bedömning att det inte är visat att K.S., C.P. och H.C. angripit Intersolias företagshemligheter kan Intersiolias talan inte heller bifallas mot P.L., R.L., M.P., MPQ eller Chemical Documentation.

En helhetsbedömning

Intersolia har också påstått att man måste beakta helheten i svarandenas agerande i förhållande till Intersolia och har åberopat bevisning om t.ex. uttalanden som fällts av K.S., H.C. och C.P. samt om deras ageranden i andra avseenden. Det får visserligen anses utrett att det under en tid och det även under deras anställningar på Intersolia under 2015 funnits planer på och vidtagits åtgärder för att starta en med Intersolia konkurrerande verksamhet. Enligt tingsrätten påverkar det dock inte på något avgörande sätt tingsrättens ovan gjorda bedömningar. Det innebär att käromålet i sin helhet ska ogillas.

Rättegångskostnader

Vid angivna utgång är Intersolia ersättningsskyldig för svarandeparternas rättegångskostnader och enligt tingsrätten i sin helhet.

Intersolia har överlämnat åt tingsrätten att pröva skäligheten av yrkade belopp, men beträffande tilläggsyrkandena efter det att huvudförhandlingen avslutats, vitsordat viss del av yrkandena.

P.L., R.L. och M.P. har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 2 127 616 kr, varav 2 004 000 kr avser ombudsarvode. K.S. och C.P. har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 2 614 127 kr, varav 2 182 442 kr avser ombudsarvode.

MPQ har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 849 793 kr, varav 625 385 kr avser ombudsarvode. I räkningen anges det arbete som M.P. yrkar ersättning för vara 84 000 kr (120 timmar á 700 kr per timme) och det arbete som P.L. yrkar ersättning för till 127 400 kr (182 timmar á 700 kr per timme).

Chemical Documentation har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 1 146 193, varav 625 385 kr avser ombudsarvode. I detta yrkande ligger ersättning för R.L:s egna arbete med 341 600 kr (488 timmar á 700 kr per timme) och för C.P. egna arbete med 160 000 kr (160 timmar á 1 000 kr per timme).

H.C. har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 214 500 kr, varav 100 000 kr avser ersättning för ombudsarvode, inklusive mervärdesskatt. Förutom ersättningen till hans ombud ingår inte mervärdesskatt i yrkandena.

Till följd av målets karaktär och omfattning anser tingsrätten inte att det finns skäl att rikta anmärkningar mot ombudsarvodena i målet eller kostnadsanspråk avseende utlägg.

Tingsrätten anser när det gäller yrkad ersättning för svarandeparternas eget arbete och tidsspillan att det är skäligt att de tillerkänns ersättning för varje rättegångsdag.

Huvudförhandlingen har omfattat knappt 60 timmar. Det kan vara rimligt att ersättning för sådan tid ersätts med 7 timmar för en förhandlingsdag, dvs. totalt 70 timmar.

För det arbete och den tidsspillan som hänför sig till P.L., R.L. och M.P. har ersättning begärts med 700 kr per timme, medan det för C.P., K.S. och H.C. har begärts ersättning med 1 000 kr per timme. Yrkandena i denna del anser tingsrätten vara skäliga.

Utöver förhandlingstiden har för arbete och tidsspillan begärts ersättning med 418 timmar för R.L., med 112 timmar för P.L., med 50 timmar för M.P., med 90 timmar för K.S., med 250 timmar för C.P. och med 40 timmar för H.C. Enligt tingsrätten framstår det nedlagda arbetet som skäligt utom såvitt gäller R.L. och C.P. För deras arbete och tidsspillan överstiger skälig tidsåtgång inte den tid som P.L. lagt ned, dvs. 112 timmar. Nedsättningen för C.P. bör belasta K.S:s och C.P:s respektive Chemical Documentations yrkanden med hälften var.

Sekretess

Det finns skäl att låta sekretessen bestå för de uppgifter som innefattar företagshemligheter och som lagts fram vid förhandling inom stängda dörrar.

DOMSLUT

1. Tingsrätten ogillar käromålet.

2. Intersolia Ltd ska ersätta P.L., R.L. och M.P. för rättegångskostnader med 2 127 616 kr, varav 2 004 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) på 2 127 616 kr från dagen för denna dom tills betalning sker.

3. Intersolia Ltd ska ersätta K.S. och C.P. för rättegångskostnader med 2 545 127 kr, varav 2 182 442 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 2 545 127 kr från dagen för denna dom tills betalning sker.

4. Intersolia Ltd ska ersätta Swedge AB för rättegångskostnader med 849 793 kr, varav 625 385 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 849 793 kr från dagen för denna dom tills betalning sker.

5. Intersolia Ltd ska ersätta Chemical Documentation cDoc AB för rättegångskostnader med 862 993 kr, varav 625 385 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 862 993 kr från dagen för denna dom tills betalning sker.

6. Intersolia Ltd ska ersätta H.C. för rättegångskostnader med 214 500 kr, varav 100 000 avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 214 500 från dagen för denna dom tills betalning sker. Av beloppet avser 20 000 kr mervärdesskatt.

7. Sekretessen enligt 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter om Intersolia Ltd:s affärs- och driftsförhållanden

- såvitt gäller iChemistry och databasen med säkerhetsdatablad för uppgifter om hur systematiseringsarbetet gått till, systemeringsresultatet, kostnader och resurser för framtagande av dessa uppgifter samt uppgifter om funktioner och material som finns i iChemistry och databasen med säkerhetsblad som Intersolia i målet gör gällande är företagshemligheter samt

-såvitt gäller kunddatabasen och prospektdatabasen, iSales, för alla uppgifter om och kopplade till kunder och prospektkunder,

allt som i enlighet med tingsrättens protokoll från huvudförhandlingen i målet lagts fram vid förhandling bakom stängda dörrar.