NJA 2000 s. 488
Sedan Patent- och registreringsverket förordnat att ett aktiebolag skulle träda i likvidation och bolaget på ansökan av likvidatorn försatts i konkurs, har bolagsstyrelsens överklagande av konkursbeslutet avvisats med hänvisning till att styrelsen inte var behörig att företräda bolaget. Bolaget har inte ansetts kunna vinna resning i fråga om sistnämnda beslut på den grunden att likvidationsbeslutet senare undanröjts. (Jfr 1992 s. 518 I och II).
HD
(Jfr 1992 s 518 I och II)
Genom beslut d 15 okt 1996 förordnade Patent- och registreringsverket (PRV) med stöd av 13 kap 4 a § 1 st 3 aktiebolagslagen (1975:1385) att Nordisk Mekanik Svenska AB skulle träda i likvidation, eftersom bolaget inte hade sänt in korrekt årsredovisning och revisionsberättelse för perioden d 1 jan 1994-d 31 dec 1994. I beslutet utsågs också en likvidator.
Efter ansökan av bolaget genom likvidatorn försatte Södra Roslags TR genom beslut d 27 nov 1996 i mål K 509/96 bolaget i konkurs. Sedan bolagets styrelse överklagat beslutet, avvisade Svea HovR genom beslut d 30 jan 1997 i mål Ö 5701/96 överklagandet på den grunden att den styrelse som bolaget hade före likvidationsbeslutet inte var behörig att föra talan i målet.
Efter talan av bolagets styrelse mot HovR:ns beslut fann HD i beslut d 7 maj 1997 ej skäl att meddela prövningstillstånd. HovR:ns beslut skulle därför stå fast.
Bolaget ansökte om resning i HovR:ns mål Ö 5701/96.
I en i resningsärendet inkommen skrift förklarade sig bolaget även ansöka om resning i TR:ns mål K 509/96.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Hallin, föreslog i betänkande följande beslut: I tiden efter HovR:ns avvisningsbeslut undanröjde Södra Roslags TR PRV:s beslut om att bolaget skulle träda i likvidation. TR:n fann ej skäl att återförvisa ärendet till PRV för vidare prövning. Beslutet har vunnit laga kraft. Bolaget har som grund för resning i HovR:ns mål bl a åberopat att TR:ns beslut om upphävande av likvidationsbeslutet är en ny omständighet som om den varit känd för HovR:n skulle ha lett till en annan utgång.
Det är uppenbart att om det varit känt för HovR:n att likvidationsbeslutet upphävts så skulle detta ha lett till en annan utgång. På grund av det anförda beviljar HD enligt 58 kap 1 § 1 st 3 och 10 § RB resning i det av HovR:n avgjorda målet.
Upphävandet av beslutet att försätta bolaget i likvidation medför behörighet för bolagets styrelse att överklaga konkursbeslutet och även att likvidatorn inte varit behörig att söka bolaget i konkurs.
Med stöd 58 kap 7 § 1 st RB upptar HD målet till omedelbart avgörande.
Med upphävande av HovR:ns avvisningsbeslut lämnar HD konkursansökningen utan bifall.
HD (JustR:n Magnusson, Nyström, Munck, referent, Danelius och Blomstrand) fattade följande slutliga beslut: Bolaget har till grund för sin talan i HD huvudsakligen anfört att likvidationsbeslutet stred mot lag och numera på talan av bolaget undanröjts av TR:n samt att den grundläggande förutsättningen för HovR:ns beslut d 30 jan 1997 att avvisa bolagsstyrelsens talan mot konkursbeslutet därmed bortfallit.
Av handlingarna framgår att TR:n genom beslut d 20 aug 1998 undanröjt PRV:s beslut d 15 okt 1996 om att bolaget skulle träda i likvidation. Som skäl för sitt beslut anförde TR:n bl a att PRV enligt TR:ns mening inte hade gjort en fullständig adresskontroll och inte uttömt delgivningsmöjligheterna. Förutsättningar att ersätta delgivningskravet med enbart ett kungörande av likvidationsföreläggandet hade därför inte varit för handen. Enligt TR:ns mening kunde det inte med tillräcklig grad av säkerhet antas att bolaget hade fått del av likvidationsföreläggandet på annat sätt än genom formell delgivning. På grund av det anförda fann TR:n att fel förekommit i PRV:s handläggning och att likvidationsbeslutet skulle undanröjas.
Av rättsfallen NJA 1992 s 518 I och II följer att beslut om s k tvångslikvidation enligt 13 kap 4 a § 1 st 3 aktiebolagslagen och om utseende av likvidator i samband härmed går i verkställighet omedelbart och således utan hinder av överklagande samt att den omständigheten att likvidationsbeslutet senare undanröjs inte inverkar på giltigheten av de rättshandlingar som likvidatorn dessförinnan har företagit. Av det senare av de nämnda rättsfallen liksom av NJA 1988 s 727 följer också att, när ett aktiebolag har försatts i konkurs sedan det trätt i likvidation, den styrelse som bolaget hade före likvidationen inte är behörig att föra talan mot konkursbeslutet.
Det får visserligen anses att de principer som sålunda slagits fast inte kan äga tillämpning på fall då ett likvidationsbeslut är behäftat med så väsentliga och uppenbara fel att det bör betraktas som obefintligt, en s k nullitet. Om ett sådant fall är emellertid här ej fråga.
När bolagets styrelse överklagade TR:ns konkursbeslut gällde fortfarande likvidationsbeslutet och styrelsen saknade således, i enlighet med vad HovR:n uttalade i sitt beslut d 30 jan 1997, behörighet att föra talan för bolagets räkning. Den omständigheten att likvidationsbeslutet sedermera undanröjts inverkar inte på detta förhållande. Inte heller i övrigt har bolaget, anfört någon omständighet som utgör skäl för resning i HovR:ns mål Ö 5701/96.
TR:ns mål K 509/96 har avgjorts genom TR:ns konkursbeslut, och fråga om resning i det målet skall därför i enlighet med 58 kap 4 § 1 st och 10 § RB prövas av Svea HovR.
HD avslår bolagets ansökan om resning i Svea HovR:s mål Ö 5701/96 och förordnar att bolagets ansökan om resning i Södra Roslags TR:s mål K 509/96 skall överlämnas till HovR:n.
HD:s beslut meddelades d 13 okt 2000 (mål nr Ö 3960-98).